mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

www.folkbildningsradet.se

2 Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

Sammanfattning Regeringen beslutade i mars 2014 att avsätta 1 miljon kronor för att folkhögskolor och studieförbund ska

stärka kunskaperna om de mänskliga rättigheterna i samhället. Folkbildningsrådet fick i uppdrag att fördela

medlen.

Folkbildningsrådet beviljade nio projektansökningar, fem från folkhögskolor, två från studieförbund och

två samverkansprojekt som bedömdes ha goda förutsättningar att ge långsiktiga resultat i förhållande till de

övergripande målen med insatsen.

Samtliga projekt har riktat sig till ledningsgrupper i de medverkande studieförbunden och folkhögskolorna.

Projekten har både haft som syfte att vara kunskapshöjande och att ta fram långsiktiga strategier för

organisationernas arbete med mänskliga rättigheter. 36 folkhögskolor och 4 studieförbund har varit

delaktiga i projekten.

Folkbildningsrådets bedömning är att projekten har haft en hög måluppfyllelse och de har lett till viktiga

insikter och reflektioner.

Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014 3

Innehåll Inledning ____________________________________________________________ 4

Hur medlen har använts _________________________________________________ 5

Riktlinjer ................................................................................................................... 5

Fördelning ................................................................................................................ 5

Målgrupp .................................................................................................................. 5

Projektmål ................................................................................................................ 5

Metoder .................................................................................................................... 6

Resultat _____________________________________________________________ 7

Måluppfyllelse ........................................................................................................... 7

Effekter ..................................................................................................................... 7

Reflektioner __________________________________________________________ 9

Fördelning av projektmedel _____________________________________________ 10


Inledning

Regeringen gav i mars 2014 Folkbildningsrådet i

uppdrag att fördela medel till folkhögskolor och

studieförbund med syfte att stärka kunskaperna

om de mänskliga rättigheterna i samhället.

Insatsen ska främst rikta sig till deltagare som har

behov av utökade kunskaper om de mänskliga

rättigheterna och till personer som utbildar sig till

yrken inom vilka de kommer att ha skyldigheter

gentemot enskildas rättigheter. Folkbildningsrådet

har valt att prioritera projekt som bedöms ge

grund för ett strategiskt och systematiskt arbete

som kan ge långsiktiga effekter i verksamheten.

Folkbildningsrådet har också valt att prioritera

projekt som arbetar med ett normkritiskt

förhållningssätt och som bygger på en förståelse

för olika diskrimineringsgrunders samverkan, så

kallade intersektionella perspektiv.


Hur medlen har använts

Riktlinjer

Folkbildningsrådets generalsekreterare fastställde

riktlinjer för projektmedlen den 28 april 2014.

Folkbildningsrådet beslutade att fördela medel till

projekt som stärker ledningsgruppers (rektorer,

styrelseordföranden, biträdande rektorer och

verksamhetschefer) kompetens i frågor om

mänskliga rättigheter. Projekten skulle förutom att

ha ett kompetenshöjande syfte leda till att de

medverkande skolorna och studieförbunden tar

fram strategiska planer för sitt framtida arbete med

mänskliga rättigheter. I denna projektfas skulle

alla projekt bygga på samverkan mellan minst fyra

folkhögskolor i varje projekt. Studieförbund

kunde söka medel på nationell nivå. Projekt kunde

även sökas av studieförbund och folkhögskolor

gemensamt.

Utlysning av projektbidrag gjordes den 28 april

2014.

Fördelning

Folkbildningsrådet prioriterade projekt som

uppfyller alla uppställda krav och som bedöms ha

förutsättningar att ge långsiktiga resultat i

förhållande till de övergripande målen med

insatsen. Faktorer som har vägts in vid

bedömningen är om det finns utförliga planer för

framtida strategiarbete, om ansökan baseras på

1 Beviljade projekt redovisas i bilaga på sid.10.

relevanta nuläges- och omvärldsanalyser, om

ansökan bygger på en förståelse för normkritiska

perspektiv och olika diskrimineringsgrunders

samverkan samt om projekten bygger på

samverkan med aktörer inom MR-området.

Folkbildningsrådet beviljade nio projekt, fem från

folkhögskolor, två från studieförbund och två

samverkansprojekt. Gemensamt för de beviljade

projekten är att de uppfyller alla uppställda krav,

och att de bedöms ha förutsättningar att ge

långsiktiga resultat i förhållande till de

övergripande målen med insatsen.1 50 000 kronor

av medlen har använts till Folkbildningsrådets

administrativa kostnader.

Målgrupp

Projekten har riktat sig till de medverkande

folkhögskolornas och studieförbundens ledningar.

I en del av projekten har även nyckelpersoner som

projektledare, lärare med specialansvar och

liknande involverats. Totalt har 36 folkhögskolor

och 4 studieförbund har varit inblandade i

projekten.

Projektmål

Utifrån det övergripande målet att stärka

kunskapen om de mänskliga rättigheterna i

samhället har projekten inriktats mot att ta fram

långsiktiga strategier för de medverkande

folkhögskolorna och studieförbundens arbete.


Projekten har haft individuella målsättningar

fokuserade på att höja kunskapsnivån hos

målgruppen för att därifrån kunna ta fram

strategier och på att utveckla metoder för att

förändra den egna organisationens sätt att arbeta

med mänskliga rättigheter.

Exempel på målsättningar för projekten:

”Målet med projektet är att de samverkande

folkhögskolorna integrerar arbete med MR-frågor

i ordinarie verksamhet på alla nivåer. Ett

inledande mål är att folkhögskolornas ledning har

kunskap om de mänskliga rättigheterna och deras

rättsliga status, samt tillsammans enats om en

plan hur man kan integrera dem i det vardagliga

arbetet.”

”Att ledning, lärare och den enskilda deltagaren

stärks genom kunskap om andras rättigheter. Att

den enskilda deltagaren stärks genom kunskap om

sina rättigheter. Att faktorer som kan ge upphov

till diskriminering synliggörs och kan motverkas.

Att tydliggöra vilka som är ansvariga för att

mänskliga rättigheter tas tillvara och respekteras,

främst inom folkhögskoleverksamheten – men

också inom olika samhällsnivåer.”

”Rättighetsperspektivet ska finnas hos ledning och

personal på ett strategiskt plan. Stärka

kompetensen och medvetenheten bland personal

inom området mänskliga rättigheter. Bygga

inkluderande kulturer på skolorna som erbjuder

verkliga möten.”

Metoder

De metoder som har använts i projekten är

föreläsningar och litteraturläsning, diskussioner,

framtagande av policydokument och strategiska

planer samt utvecklande av pedagogiska modeller

och en distanskurs. Vissa av projekten har knutit

en extern processledare till sig, andra har haft

interna sådana eller styrgrupper för projektet. En

del projekt har anlitat en expertorganisation som

stöd för arbetet genom hela processen exempelvis

Mångkulturellt centrum i Fittja och

Rättighetscentrum i Norrbotten.


Resultat

Folkbildningsrådet har fått in slutrapporter från

samtliga nio projekt. Projekten har haft olika

inriktning och målsättning och vissa har uppnått

mer konkreta resultat än andra. Alla

projektansvariga anger att de har en hög grad av

måluppfyllelse.

Måluppfyllelse

Måluppfyllelsen är generellt sett hög. Projektens

huvudsakliga fokus har varit att stärka

ledningsgruppers kompetens och att ta fram

strategier för ett fortsatt arbete i hela

organisationen. Det är relativt lätt att få hög

måluppfyllelse i sådana projekt eftersom utförare

och målgrupp sammanfaller och målsättningarna

rör sådant som projektledarna har lätt att

kontrollera. Men det finns även exempel på mer

långtgående målsättningar som har uppfyllts. Ett

projekt har haft som ett av sina mål ”att utveckla

en webbaserad utbildning som skulle innehålla

bakgrund och teori om MR samt praktiska verktyg

för hur en organisation kan arbeta fram strategi

och handlingsplan för sitt MR-arbete” och detta

mål är uppfyllt.

”Kursen är utvecklad och även utprovad på ett

20-tal chefer och medarbetare från hela Sverige

[…]. Kursen har fått mycket goda omdömen och

test-piloterna uppger att de har ökat sina

kunskaper inom MR-området.”

I ett annat projekt beskrivs hur ledningsgrupperna

för fyra folkhögskolor belägna i Stockholms

förorter upplever den egna medvetenheten och

kunskapen har ökats, vilket var ett av projektets

mål.

”Vi har fått en ökad medvetenhet om vår egen

position, såväl som individer som organisationer,

och vi har fått insikt i vår egen roll när det

kommer till synliggörande av strukturer och

normer. Träffarna har väckt ett personligt

engagemang och en önskan hos samtliga

deltagare att arbeta mer aktivt med frågor

rörande mänskliga rättigheter och kulturell

mångfald. Vi verkar i en miljö där detta är av stor

betydelse – frågan som kvarstår är hur vi kan

utveckla långsiktiga pedagogiska metoder för

detta arbete.”

Effekter

Trots att det är kort tid sedan projekten har

avslutats har en del folkhögskolor och

studieförbund kunnat rapportera om effekter av

insatserna.

Ett studieförbund har som ett resultat av projektet

genomfört en organisationsförändring och har

skapat en egen enhet för sina projekt inom

mänskliga rättigheter. Denna enhet ska fortsätta

kunskapsbyggandet inom studieförbundet och har

som uppgift att vara en förändringsagent internt

och externt.

Ett annat projekt har lett till att ett klimat har

skapats där frågor om intersektionalitet och

normkritik är mer närvarande i såväl

kursundervisning som i privata samtal mellan

lärare och rektorer. Samma projekt har gjort att


möjligheter och utmaningar i omgivningen har

identifierats och att ett ökat intresse för frågorna

har väckts även hos den personal som inte har

deltagit i insatsen.

På en folkhögskola har projektet lett till att man

har öppnat ett hus för de romska tiggare som finns

i lokalsamhället. Detta initiativ kom till efter en

diskussion under ett seminarium som handlade om

hur folkhögskolorna skulle försöka praktisera ett

rättighetsperspektiv på romernas situation.


Reflektioner

Alla projekt redovisar insikter och reflektioner.

Många betonar vikten av samtal och reflektion.

Det är i samtalet och i diskussionen med andra

som förståelsen för den egna verksamheten och

vilka förändringar som krävs i den växer fram.

Utrymme för samtal och reflektion blir ett viktigt

sätt att förankra nya kunskaper och anpassa dem

till de behov som finns i den egna kontexten.

Gemensamt för projekten är också en stark önskan

om att arbeta vidare med projektet och ge lärare,

cirkelledare och deltagare möjlighet att delta.

Andra reflektioner handlar om behovet av att

fokusera på normen istället för det som uppfattas

som avvikande, att man genom projektet har fått

insikter om sina svagheter och blinda fläckar, att

området är stort och komplext och att man måste

välja vad man ska fokusera på samt att

strålkastarljuset måste sättas på skyldighetsbärare

när man arbetar med ett rättighetsbaserat

perspektiv:

”Inför fortsättningen ser vi behovet av att i

exempelvis undervisningen fokusera på normen i

stället för minoriteterna. Att arbeta med detta

perspektivskifte för personalen och

kursdeltagarna hoppas vi mycket på.”

”Ett viktigt resultat av gruppdiskussioner under

projektet är att det kom till uttryck att flera

verksamheter ’slår sig lite för bröstet’ för att man

är bra på att jobba med mänskliga rättigheter men

att det i själva verket behövs mycket mer.”

”Under utbildningen diskuterades frågor som kan

verka harmlösa men som kan bli diskriminerande

i sin utformning. När frågorna handlade om

vardagssituationer uppdagades att många

invanda arbetssätt hade utestängande effekter.

Det handlade bland annat om att man ville värna

om gruppens möjligheter att nå resultat och att

detta innebar att vissa grupper omedvetet

utestängdes.”

”Området mänskliga rättigheter är mycket

omfattande och komplext. Det krävs tid och

resurser för att ett arbete med frågorna ska bli

mer än en ytlig genomgång. Det kommer att vara

nödvändigt att fokusera på vissa delar inom

området mänskliga rättigheter.”

”Om man ska jobba rättighetsbaserat, behöver

man samtidigt jobba ”skyldighetsbaserat”. Det

vill säga även vara tydlig med vad som förväntas

av rättighetsbärarna, men också av oss som ska

leva upp till och tillgodose rättigheterna.”


Fördelning av projektmedel

Dnr Projektnamn och sökande Sökt Beviljat 113:1 Kultur och MR – Kulturens Bildningsverksamhet 140 000 100 000 kr

113:2 MR som verktyg i folkbildningen – Bromma fhsk 78 000 78 000 kr

113:5 12 fhsk för MR-integrering – Sunderby fhsk 215 000 200 000 kr

113:6 Ett rättighetsbaserat förhållningssätt till MR –

Sensus stfb (samverkan m fhsk) 75 000 75 000 kr

113:7 Folkbildningen tillämpning av MR – Alma fhsk

(samverkan m stfb) 97 250 97 000 kr

113:10 Röda mattan – Gamleby fhsk 45 000 45 000 kr

113:14 MR kräver mod, medvetenhet och goda

Samtal – Jakobsbergs fhsk 160 000 120 000 kr

113:15 Strategiarbete för MR – Folkuniversitetet 105 000 105 000 kr

113:17 Vi vill mera – MR i förorten – Södra Stockholms fhsk 187 000 130 000 kr

Totalt 950 000 kr

Folkbildningsrådet

Box 38074, 100 64 Stockholm

Tel: 08-412 48 00, fax 08-21 88 26

[email protected]

www.folkbildningsradet.se

mailto:[email protected]

http://www.folkbildningsradet.se/

mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

Documents