mag 2007

28
2 Ledare 3 Kick Off for BuildingSMART i Tromsø 6 Suksess med ArchiCAD på Arkitektur- og Designhøgskolen 7 ArchiCAD i Moçambique 10 Morgondagens stjärnor 12 ArchiCAD, sisu och kreativitet gör CEJ arkitekter till vinnare 14 HÅG utvikler GDL objekter for ArchiCAD 15 Moderne hus skapes med moderne hjelpemidler 17 Arkarius ritar GANT-butiker 19 Vad är nytt i ArchiTerra 3.0? 21 Nyuddannede arkitekter med BIM- kvalifikationer 22 Prismor och runda hörn i GDL 24 Nyheter 25 Tips & Tricks Archi MAG DAGENS INFORMATION OM IT INOM BYGGNADSINDUSTRIN 1 2007 10 EUR / 75 DKK / 85 NOK / 90 SEK s. 9-11: ArchiCAD i Moçambique

Upload: waffen79

Post on 30-Nov-2015

43 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

2 Ledare 3 KickOffforBuildingSMARTiTromsø6 SuksessmedArchiCAD påArkitektur-ogDesignhøgskolen 7 ArchiCADiMoçambique10 Morgondagensstjärnor12 ArchiCAD,sisuochkreativitet görCEJarkitektertillvinnare14 HÅGutviklerGDLobjekterforArchiCAD15 Modernehusskapes medmodernehjelpemidler17 ArkariusritarGANT-butiker19 VadärnyttiArchiTerra3.0?21 NyuddannedearkitektermedBIM- kvalifikationer22 PrismorochrundahörniGDL24 Nyheter25 Tips&Tricks

ArchiMAGDAGENS INFORMATION OM IT INOM BYGGNADSINDUSTRIN

1•200710 EUR / 75 DKK / 85 NOK / 90 SEK

s. 9-11: ArchiCAD i Moçambique

ArchiMAGArchiMAG är en nordisk

tidskrift för byggbranchen

UtgivareM.A.D. Oy

Mannerheimvägen 15 aB00260 Helsingfors

FinlandTel: +358-0207419700Fax: +358-9-4555091

E-mail: [email protected]

HuvudredaktörSeveri Virolainen

[email protected]

RedaktionM.A.D. Oy, Finland

Lasercad Sverige AB, SverigeARKTIS AS, Norge

Lasercad, Denmark

Lay-outJonna Nylander

[email protected]

TryckeriTuokinprint Oy

Helsinki, Finland

PärmbildBostadshus Torcato

i Maputo, Moçambique

ISSN 1457-9987

Apple och Macintosh är registerade varumärken av Apple Computer Inc. Windows och Windows NT

är registerade varumärken av Microsoft Corporation. ArchiCAD, topCAD och PlotMaker är registerade

varumärken av Graphisoft Kft. ArchiMAG är M.A.D. Oy’s oregisterat varumärke. I texterna används därtill flera

registerade och oregisterade varumärken av olika företag.

1•2007

Den 1. januar 2007 gik startskuddet for ”Det digitale Byggeri” (DDB), der er statsligt initiativ med finansiel medstøtte fra en større fond (Realdania).

Det betyder kort fortalt, at rådgiverne og de udførende nu skal forholde sig til bygningsmodeller og bygherren kan – efter nærmere betingelser – bl.a. kræve, at der skal arbejdes i en bygningsmodel (evt. med IFC) og udarbejdes udbudsmateriale, hvor mængderne stammer fra bygningsmodellen.

Globalt er IT-anvendelsen i byggeriet meget svag og ligger i bunden af skalaen lige efter landbruget... Måske kan dette ikke direkte overføres til dansk (eller nordisk) byggeri, men det giver en indikation af, at der er noget helt galt med effektiviteten i byggeriet. Derfor er større offentlige satsninger påkrævet med krav oppefra, dvs. fra den offentlige (og private) bygherre. Det er den såkaldte ”piske-metode” (i modsætningen til ”gulerod-metode”). Det lyder ubehageligt, men er desværre nødvendigt.

DDB og arbejdsgrupperne har arbejdet med udarbejdelsen af dette sæt krav gennem nogle år, hvor man har lånt elementer fra ProIT-projektet i Finland og erfaringerne med IFC fra bl.a. Norge. Det er således ikke alene en ren dansk indsats, men i høj grad en satsning, hvor man stiller sig på andre skuldre. I og for sig genialt, for så får man jo mere for pengene. De mange positive resultater med bygningsmodeller fra Finland taler sit tydelige sprog og de erfaringer, der er høstet der, slår igennem i DDB.

- Er denne satsning så nok og hvad sker der så senere? Tiden vil vise om det har en positiv effekt på effektivitet og kvaliteten, men DDB lider desværre af, at midlerne er sluppet op allerede nu. Heldigvis har EU’s socialfond ekstraordinært støttet implenteringsnetværket, der skal følge op og implemente-re metoderne i byggeriet. Der er afsat 3,6 mio kr. i 2007 og det er alt for lidt.

Kort sagt har man søsat en stor flot nymalet containerskib fyldt med containere med gode initiativer, sat kursen på kompasset, men glemt at få penge med til at fylde brændstof på undervejs.

Læs mere på www.detdigitalebyggeri.dk og dan dig din egen mening.

Frank Hollinger, lasercad:dk

bestyrelsesmedlem, IAI Forum Danmark

Det digitale byggeri i Danmark er i gang

foto:FrankHollinger

3ArchiMAG 1•2007

HITOS,nybyggettilHøgskoleniTromsø,blevalgtsom”prøveklut”forbuildingSMART.

BilderfraArkitektstudioAS,BodøTrygve Krogsæ[email protected]

Kick Off for BuildingSMART i Tromsø

Endelig er man i gang med

et IFC-prosjekt i full skala.

Det skjer som et

forskningsprosjekt i regi

av Statsbygg. Og som

prosjekt er valgt HITOS,

nybygget til Høgskolen i

Tromsø. Uten Statsbygg

som premissgiver og

initiativtaker hadde ikke

prosessen kommet i gang.

Dette er et viktig grep for

innføringen av IFC og BIM,

for det er verdens første

BuildingSMART-prosjekt

som er i gang – på alle

plan.

I et FoU-prosjekt som dette kan Statsbygg velge sine aktører på en annen måte enn ved vanlig Offentlig anskaffelse. De kun-

ne dermed velge en prosjekteringsgruppe de hadde erfaring med, og som satt på nødven-dig grunnkompetanse. Arkitektstudio AS i Bodø ble utvalgt som arkitekt. Som DAK-leve-randør for arkitekten blir ArchiCAD benyttet. EPM Technology er ansvarlig for fellesserveren modellen ligger på. En viktig forutsetning var at alle de prosjekterende hadde programvare som støtter IFC som datautvekslingsformat.

Prosjektet startet med at hele rompro-grammet med alle opplysninger ble lagt inn i romfunksjonsprogrammet dRofus - en pro-sess brukerne var svært delaktig i.

Dataene ble så konvertert til IFC sammen med ”dummyobjekter” for hvert rom. Med dette var prosjektetes første IFC-modell eta-blert og arkitekten kunne starte modellerin-gen på ei fil som allerede inneholdt alle rom-programmets ”rom”.

Samkjøringsproblemer Da arkitekten hadde fått på plass sine hovedlinjer, kom de øvrige konsulentene inn, Norconsult AS, som også er prosjekterings-leder, og Sweco Grøner AS, som begge be-

nytter ADT- og DDS-programvare. Arkitek-tens modell ble importert av de øvrige fag og dannet dermed grunnlag for de ulike fag-modellene. Det ble tidlig klart at de ulike pro-grammene importerte 2d-grafikken ulik og dels mangelfull samt at noen av modellens IFC-informasjon uteble helt eller delvis. Ar-kitekten hadde imidlertid nær kontakt med programleverandøren ArchiCAD, som fort-løpende oppdaterte og endret programmet. Det samme gjaldt for øvrig DDS. Dette sam-arbeidet har vært grunnleggende for begge parter, det er tross alt første gang man jobber med dette i full skala. ArchiCAD har tatt dette så alvorlig at en programmerer ble sendt fra Budapest til Bodø! Og etter hvert har det mes-te kommet på plass.

Alle deltakerne i prosjektet hadde vært sitt område på modellserveren hvor de respektive fagmodellene ble lagret. Ett område var avsatt til ”fellesmodellen”. Hvert fag importerer sine fagmodeller til ”fellesmodellen”. Adgang til ”fellesmodellen” - hvem som får lagre/over-skrive hva - skal styres av IDM-er Information delivery manual - som er under utarbeidelse. Etter hvert som arbeidet skred frem, ble det kjørt et modellsjekker-program, det finske programmet Solibri Model Checker. På møtet

4 ArchiMAG 1•2007

i Tromsø fikk vi live se dette i bruk. RIV kjørte en test, og mulige feil ble listet opp. Ved ett tastetrykk ble de identifisert med egen farge i modellen. Ved å klikke seg inn, kunne man straks se hva feilen var, om den var aksepta-bel, eller om en tegningsendring måtte gjøres. Det dukket opp feil der f.eks. programmet ikke leste dataene korrekt, et elektrisk skap kom opp for tykt, og dermed kom heller ikke rørene frem. En annen feil som ble oppdaget raskt, var at opphengene for kabelbroene var markert av RIE til overkanten av dekke, noe som lett ble ordnet.

Men alt går ikke smertefritt. Tegnepro-grammene har ikke nødvendigvis tilstrekkelige koder og forståelse av hverandre. Kabelbro-koblingene kom for eksempel opp som feil-meldinger tross riktig utførelse. Men fullska-lamodellen viser at rådgiverne nå behersker å arbeide på en BIM. Og overføringene mellom programmene fungerer, dog med noen feil. Vi er tross alt i en førstefaseutprøving.

Utvikling av koder Det ble også utført energisimuleringer. Til det-te ble et program kalt Riuska benyttet. Appli-kasjonen leser ikke IFC-dataene korrekt. Pro-grammet forholder seg kun til geometriske verdier, ikke u-verdier som er koblet opp mot bygningselementer. Den som simulerer må derfor legge inn disse opplysningene manuelt i hvert rom. Men da fungerer også simulerin-gen, med det forbehold at kuldebroer og kli-maforhold må kompenseres ytterligere.

Til slutt demonstrerte man hvordan entre-prenører og andre kunne ta ut mengder av informasjon rett fra tegningene. Man ønsker en tett kobling mellom koding, NS3420 og mulige kalkulasjonsprogrammer som Holte Prosjekt og NOIS’ Calcus XP. Men her kommer modellen foreløpig til kort. Det er for få ko-

der tilgjengelige, både i DAK-programmenes bibliotek så vel som i IFC.

Ny arbeidsform Dette kommer til å bli arkitekters hverdag i fremtiden. Det er så viktig for hele byggebran-sjen at utviklingen bare kan gå én vei. Men når, og hvordan? De fleste arkitekter er kanskje al-lerede i første fase, å tegne i 3D. BIM er over-hodet ikke mulig uten 3D-programvare. Først da tar man skrittet fra tegning til en BIM. Men tegningene er ikke døde. Fortsatt skal de pro-duseres ut fra BIM’en og printes ut som byg-getegninger. Det er det full enighet om.

Forskjellen mellom i dag og fremtiden lig-ger i arbeidsformen. Det kommer til å bli for-skyvninger i fasene, og hva som gjøres når. Det legges ned en prosentvis større del i tidlig-fasen. De andre i prosjekteringsteamet kom-mer også med tidligere og må nødvendigvis legge ned tilsvarende mer arbeid. Fordelen er imidlertid at man tidligere finner feil, kan gjø-re simulerte energi-, FDV-, og LCC-beregnin-ger. I og med at modellen er integrert i alle fag, kan endringer gjøres tilsvarende raskere. Faren er at oppdragsgiver finner prosjektet ferdig utviklet i en for arkitekter forprosjekt-fase, og at videre utvikling av prosjektet stop-pes. Dette kan også tenkes å skje ved at råd-giverne ikke er villige til å simulere flere løsnin-ger enn den først antatte.

Utvikle biblioteker For at 3D-modellen skal bli klok og avgi data til bruk i de videre fasene, er prosjekterings-teamet avhengig av info utenfra. Det må byg-ges opp biblioteker, først via IFC-koder og Barbi-kodene. Deretter må leverandører og produsenter kode sine produkter. Disse ko-dene kan de prosjekterende legge inn enten som objekter, delelementer eller funksjoner (u-verdi, brannkrav). Dette høres omfattende

Flererørliggernedidekke

El-kanalinnisøyle

Vent.komponentenepasserikkeisjakta

5ArchiMAG 1•2007

ut, med tusener av koder og tastetrykk. Og det stemmer – i begynnelsen. Etter hvert som dette brer seg i byggenæringen, vil de pro-sjekterende bygge seg opp egne biblioteker med ferdig kodede objekter, via internett vil produsentene levere produktnøytrale objek-ter med koder og SINTEF Byggforsk vil kunne levere forhåndsgodkjente objekter til å legge direkte inn på modellen.

Man kommer kanskje til å organisere seg annerledes på kontorene; noen er flinke til å designe, andre til å legge inn objekter og ko-der. Ytterligere andre vil ha som hovedoppga-ve å serve kommende brukere av BIM, nemlig den voksende gruppen av forvaltere i FDVU-fasen, som det så fint heter. Vi tror ikke at ei-endomsbesitterne har kunnskap til å hente opplysninger ut fra modellene. Her kreves det fagfolk, og ingen er vel nærmere til denne rol-len enn arkitektene selv, etter vår mening de eneste i byggeprosessen som tar ansvar for byggeprosessen fra tomten skal velges til byg-get en dag skal gjenbrukes eller rives.

Eierforhold Det er mye diskusjon blant forståsegpåere om hvem som skal eie modellen. Slik vi ser det i dag, er saken grei: oppdragsgiveren. Dette bygger på de to enkle fakta at det er han som velger arkitekt, og det er han som betaler for arbeidet. Så enkelt virker markedsmekanis-men. Men opphavsretten til designen har han ikke. Den ligger og vil fortsatt ligge hos arkitek-ten. Det er oppdragsgiver vi må få til å forstå at han vil ha nytte av og ikke minst besparel-se ved å velge en BIM. Da er det bare for oss å levere det oppdragsgiver etterspør: en god og innholdsrik BIM i utgangspunktet, tilbud om å drifte og utvikle BIM’en videre på vegne av oppdragsgiver og eiendomsbesitter i frem-tiden. Det blir vår nye elektroniske hverdag. MAG

Vent.kanalgårskråttgjennomvegg

Begreper

•IFCstårforIndustryFoundationClasses,enstandardforoverføringavinformasjonibyggeprosessenmellomdeforskjelligedataprogrammene,entendetertegneprogramellerberegningsprogram.Imotsetningtilproprietære(leveran-døreide)dataformater,f.eks.AutoDesksDWG,erIFCerenåpen,veldokumentertinternasjonalstandardsomallekanbruke.•BIMstårforBuildingInformationModel,en3D-tegningsmodell(ikkebokstaveligtegning)påenfellesserversomogsåinneholderalltenkeliginformasjonogko-dingforetbyggeprosjekt:produktinformasjon,U-verdie-r,brannklassifikasjon,informasjonmanibyggeprosessenkanbenyttetilberegninger,bestillinger,vedli-keholdosv.•buildingSMART,et varemerkeforprosessenrundtBIM,somtilhørerIAI,InternationalAllianceforInteroperability,organisasjonensomstårbakIFC-stan-darden.DennorskegrenenerpådriverinternasjonaltinnenforbrukogspredningavIFC.buildingSMART=BIM+IFC•BarbistårforBygge-oganleggsbransjensReferansebibliotek.Detteerbibliote-ketsomskalinneholdekoderforalleelementerietbyggeprosjekt,slikatmanharfelleskoderforetelement,enkomponentellerenegenskap.SlikeBarbi-koderkanbeståavmangeledd!StandardNorgeharnåansvaretforvidereutviklingavdissekodene.Barbiskalbyttenavnomkorttid.

6 ArchiMAG 1•2007

Suksess med ArchiCAD på Arkitektur- og Designhøgskolen i Oslo

Elevene på AHO er opptatt av at skolen skal holde et høyt internasjonalt nivå, sier Mariann. Vi vil være en anerkjent

skole innen arkitektur, urbanisme og industri-design, men studentene må også lære å bru-ke de verktøyene som benyttes ute på arki-tektkontorene. Det holder ikke å bare kunne tegne for hånd. Derfor tok studentene skjeen i egen hånd og fikk i gang et grunnkurs i ArchiCAD ved skolen.

I dag har de obligatorisk undervisning i kun AutoCAD. Dette holder ikke lenger, når vi ser på hva som skjer ute i det reelle markedet. Elevene har lyst til å kunne så mye som mulig innen DAK.

Hvem skal bestemme hva som skal læres?Elevene kjemper for at også ArchiCAD skal bli en del av pensum. Flaskehalsen er nok at mange av lærerne tegner i AutoCAD, og de syns kanskje det er tungt å sette seg inn i et nytt program.

På Arkitektur- og

Designhøgskolen i Oslo

har noen av elevene selv

tatt initiativ til DAK-

undervisningen for å være

best mulig forberedt på

arbeidslivet. Mariann

Fossheim er

studentassistent og har

vært med på å sette opp

kurs i ArchiCAD på skolen.

Den nye generasjonen arkitektstudenter er de første som er virkelig gode på DAK. Noen arkitekter henger etter i forhold til byggebran-sjen som har blitt ”digitalisert” ganske raskt, og det er ingen tvil om at det lønner seg å sat-se på et godt DAK-program!

Fornøyde ArchiCAD brukereÅ komme i gang med ArchiCAD etter grunnkurset var lettere enn forventet sier Mariann. Kombinasjonen av brukervennlig-het og funksjonalitet har vært en positiv opp-levelse.

For å hjelpe studentassistentene med un-dervisningsopplegget har AHO satt av et beløp som elevene kan bruke på ønsket un-dervisning.

Alle er enig i at den gratis student- og læ-rerversjonen av ArchiCAD er topp! Det er nok en av grunnene til at så mange av studentene hadde kjennskap til programmet fra før. Ryk-tet om gratis studentversjon sprer seg raskt fra student til student. En annen god nyhet er at Artlantis studentversjon er gratis. MAG

Cecilie Remø[email protected]

7ArchiMAG 1•2007

På vårt kontor i

Moçambiques huvudstad

Maputo använder vi

ArchiCAD som

huvudsakligt verktyg.

Möjligheten att sprida

vidare vår professionella

erfarenhet med ett så

fantastiskt redskap är

unikt så till vida att det

ger möjligheten att

klargöra att även på

avlägsna områden bör

teknologin hjälpa

utvecklingen och

förståelsen mellan de

olika världsdelarna.

Vi börjande använda datorer i slutet av 1980-talet. Genast i början tog vi i bruk ArchiCAD och Macintosh som

fortfarande idag är våra huvudsakliga verktyg. Valet påverkades av olika faktorer, men kan-hända var det våra sydafrikanska vänner som använde samma maskiner som påverkade mest. Jag misstänker att även delvis avgöran-de var det faktum att endast få av de lokala ingengörerna använde sig av CAD, och därför hade vi inget tryck på att lösa frågan om kom-patibilitet som fortfarande då var central.

Mycket snart, i mitten på 1990-talet, när myndigheterna började kräva obligatoriska dokument som elektroniska filer, märkte vi hur klokt vårt beslut var. Jag var dekan för lan-dets enda arkitektavdelning och förstod hur relevant det var att bekanta eleverna med da-torer och CAD. Med hjälp av den italienska personalen, som vi hade hjälp av tack vare ett generöst internationellt samarbetsprogram, utrustades skolan väl i fråga om studeran-denas möjligheter att använda datorer. Det-ta är snabbt mycket givande även med tan-ke på vårt kontor som samtidigt utvecklades. Till kontoret anställde vi även ny personal från skolan.

Nu är vi 14 arkitekter som jobbar tillsam-mans, varav vilka endast tre har examinerats utomlands, två i Brasilien och en i Portugal. Vi använder alla ArchiCAD och vi anser det vara ett fantastiskt verktyg i att analysera och jobba med utrymme, dess form och tekniska lösningar.

Veteraner och ArchiCADSom 70-åring och som en person som njuter av att rita för hand är jag möjligtvis den per-son som minst är kapabel att ta ut den fulla nyttan av datorstödd design. Jag har dock ut-vecklat tillräckligt med kunskap för att under-söka programmets 3D-egenskaper och för att övervaka den högsta nivån på organiseringen av utrymmet i våra projekt.

Ett av de kontinuerliga meningsskiljaktig-heterna med mina kolleger uppstår genom det faktum att jag fortfarande måste skissa som en del av den normala planeringsproces-sen. De yngre kollegerna följer oftast för noga den precision som datorn ger och antar sys-tematiskt att ett projekt som påbörjats med namnet eller siffran av en fil oavbrutet skall växa, från det första parametriska byggnads-

José Forjaz [email protected]

ArchiCAD i Moçambique

Översättning från finska: Eva Lamppu

Foto:JoséForjaz

elementet ända till de huvudsakliga ritningar-na, som en serie gradvis finslipade aktiviteter.

Möjligtvis finns det flera metoder och bättre sätt att gå tillväga, men jag förstår in-te varför vi inte kunde slänga bort en elektro-nisk fil på samma sätt som vi gjorde med de ihopskruttade skisspappren. Ibland gick det åt metervis av papper, ibland spenderade vi långa dagar och nätter för att få vår plan till ett angstgivande slutskede, för att sedan bli ett mästerverk eller en hög av sopor... Datorn tycks ha ett slags skrämmande effekt på de

flesta, kanske för att de produkter som blir till med dator alltid är så precisa och på utsidan verkar perfekta.

Enkelhetens prisEn av ArchiCAD:s förtjusande egenskaper är just dess möjlighet att forma element direkt i en 3D-grafik. Vi kan flytta, töja, böja och änd-ra färg eller textur i realtid precis inför våra ögon. Jag kan fortfarande minnas den plågan när jag med stor möda hade konstruerat en verklighetsaktig perspektivbild endast för att

märka att åskådningspunkten borde ha varit några centimeter åt ett annat håll!

Så otroligt som ArchiCAD som verktyg är har det dock haft en synnerligt följd: våra pro-jekt kräver mera tid för att mogna! Allt borde hänvisa till det motsatta, men enligt min erfa-renhet verkar det som att, eftersom vi kan gå mycket djupare i att visualisera alla de dimen-sioner i våra tankar, kräver vi betydligt bättre kontroll och kvalitet i vad vi gör. MAG

� ArchiMAG 1•2007

9ArchiMAG 1•2007

Detta är en mycket liten bostad utanför Maputo för en pensionerad kvinnlig journa-list. Klimatet är subtropiskt och tomten nära stranden, dvs. havsvinden har en svalkande effekt, men utsikten är begränsad.

Inom en snäv budjet var vi tvugna att an-vända de allra mest generella, dock nyaste, teknikerna och minimera behovet av under-håll. Viktigt att ta i beaktande var tillvarata-gandet av regnvatten, eftersom stadens vat-tenledningar inte räcks till tomten och grund-vattnet är salt. En rymlig vattentank byggdes. Från dess tak leds vattnet längs skulpturakti-ga rännor.

Karaktären av massorna och utrymmet de-finierades med att använda ett väldigt enkelt system för holvattu kakel, som lades utan for-mer och som stöds av trianglar och en böjd balk. Den lokala byggmästaren gjorde hela ar-betet utan större problem till ett skede där det endast behövdes finslipning.

Formen av utrymmet tillät lägga till en mezzanin delvis på arbetsutrymmet för att visuellt kommunicera med matrummet och för att utvidga proportionerna för det lilla ut-rymmet till ett mycket öppet innerutrymme. Känslan stärks av den täckta verandan som la-des till huvudmassan och av serviceområdens transparens.

Behovet av att skydda fönster- och dörr-öppningarna, både emot klimat och inbrott, definierade typen av kryss som ger ett grafiskt liv åt byggnadens täta yttre.

Bostadshus Torcato

Plats: Maputo, Moçambique

Färdigt: 2003

Bostadshuset på den branta slutten mot Maputoviken planerades så att utsikten från den övre ingången är öppen. Huset är i två våningar med sovrum i övre våningen och var-dagsutrymmen på bottenplanet, som öppnar sig till en utsiktsterass med tak av bougain-villea.

Byggnadens karaktär utgörs av takvalv gjorda av ihåliga tegel fyllda med armerad be-tong. Relationen mellan de olika inre utrym-mena och de yttre nivåerna skapar en rike-dom typisk för ett stort utrymme. Utrymmena är i dialog med de branta slutterna till förmån för familjeliv.

Behandlingen av sluttningarna i trädgår-den och nivåerna var en central del av det arkitektoniska konceptet. Kunden var även själv djupt involverad i att skapa den rika grö-na omgivningen, där endast lokal växtlighet användes. Den kromatiska behandlingen av byggnaden var ett resultat av långa diskussio-ner med ägarna och vi lyckades skapa en slå-ende effekt som ställer huset i en roll av en gladlynt staty mitt ibland det gröna.

Bostadshus Paulino

Plats: Maputo, Moçambique

Färdigt: 2004

10 ArchiMAG 1•2007

Flera studenter ringde och ville lära sig ArchiCAD vilket vi tyckte var jättekul. Frågan var då hur dom skulle lära sig

ArchiCAD när det inte finns några kurser eller kompetens på skolan? Eleverna hade tidigare modellerat i främst 3D Studio och Sketchup och vissa hade gått en orienterande kurs om projektering med Autocad. Många hade tes-tat att 3D-projektera med ADT som också fanns sen tidigare på Chalmers.

Flera studenter hade redan fått egna stu-dentversioner men behövde en knuff i rätt riktning för att komma igång. Dom visste inte riktigt vad ArchiCAD var och undrade om lik-heter och olikheter med andra verktyg. Det fanns alltså ett stort behov av någon slags in-troduktionskurs för studenterna, men dom var väldigt många och det gick inte att lösa i Chalmers regi.

Lasercad arrangerar kursLasercad beslutade då att hitta en grupp med intresserade studenter som dessutom var en-gagerade i olika aktiviteter på skolan (detta görs på alla Arkitektskolorna). Denna grupp skulle få utbildning och stöd och i gengäld

Flera av morgondagens stjärnor på den svenska

arkitekturhimlen går just nu på Chalmers Arkitektur i

Göteborg. De som nu utbildar sig till arkitekter befinner

sig mitt i den tid då byggbranschen på allvar börjar få upp

ögonen för 3D-CAD. Traditionellt har Chalmers Arkitektur

inte fokuserat på IT-hjälpmedel under utbildningen utan

eleverna har själva fått lära sig de olika verktyg som kan

tänkas behövas när dom kommer ut och börjar jobba som

praktiserande arkitekter. Chalmers datorer ska ha de

vanligaste systemen installerade så att studenterna kan

testa själva på egen tid. Tidigare har det bara funnits

tillgång till Autodeskprodukter men under hösten 2006

fick Chalmers ArchiCAD 10 installerat på alla

studentdatorer på Chalmers. Så långt allting väl!

Morgondagens stjärnorDavidGreek

Mats [email protected]

11ArchiMAG 1•2007

verka som ambassadörer för ArchiCAD på res-pektive skola; hjälpa kompisarna med frågor om programmet, vart man ska vända sig etc.

På Chalmers fick vi ihop en grupp om 13 blivande arkitekter från främst tvåan och tre-an som vi bjöd in på en grundkurs i Götet!

12e februari - Äntligen!!!Efter en del arbete med att hitta datum där både tvåorna och treorna kunde avvara två dagar i rad så samlades 13 förväntansfulla studenter tillsammans med en lite nervös lä-rare (undertecknad) i utbildningslokalen och körde igång. Jag hade innan kursen fått fle-ra frågor om vad ArchiCAD egentligen var och hur det skilde sig från ADT och Sketchup. I och med att dom inte har någon egentlig utbildning i projektering på Chalmers så vet dom heller inte riktigt vad dom bör kräva att ett CAD-system och hade inte riktigt klart för sig hur viktigt det är med helheten. ArchiCAD är ju design, projektering och visualisering i ett och samma verktyg.

Vi körde inte tre dagar direkt som en van-lig grundkurs utan valde att börja med två da-gar med modellering och rendering och efter ca 1-2 månader ta en uppföljningsdag för att gå igenom frågor och visa mer om hur pro-jekteringen fungerar och hur man kan jobbar smart i ArchiCAD.

Efter bara några timmars kurs började det komma positiva utrop och kommentarer och leendena blev allt bredare!

För mig som hållit kurser tidigare var det-ta lite annorlunda eftersom vi startade direkt med modellering efter en kortare genomgång av konceptet med BIM / Virtual Building… Vi kunde ju starta med det roligaste direkt!

Genom att ge studenterna en god grund i verktyget så kommer dom att kunna fokusera mer på designen och mindre på verktyget och det är ju så det ska fungera. ArchiCAD är ju trots allt bara ett verktyg.

En aktiv ArchiCAD-gruppNu efter kursen finns det en grupp studenter på Chalmers som har börjat lära sig ArchiCAD

och kan hjälpa sina kompisar när dom har frågor och nästan viktigast, att tala om att det inte alls är så svårt, utan mest roligt! Det är många andra studenter som har lärt sig ArchiCAD på egen hand men nu finns det en grupp som syns och som vi kommer att följa och hjälpa under utbildningen och det är jättekul att det blir en levande miljö kring ArchiCAD på skolan. Vi kommer att ha akti-viteter framöver med gästföreläsare och stu-diebesök. Det är generellt en mycket positiv stämning runt ArchiCAD ute hos användarna och det är kul att förmedla den känslan till studenterna.

Denna kurs var den roligaste jag hållit på grund av den enormt positiva responsen från studenterna. Det visar att det var helt rätt initi-ativ och vi kommer att köra detta fler gånger.

Studenterna kommer inom 3-4 år att va-ra ute på marknaden och hjälpa till att forma den nya svenska arkitekturen och det är en fördel både för dom och för den som ska bli deras arbetsgivare att dom behärskar verkty-gen! Om dom dessutom upplever att det är bra och roligt med ArchiCAD så är det bara en bonus! Bilderna här säger det mesta! Fortsätt-ning följer! MAG

DavidGreek

”Många tack för de här bå-da dagarna! Det har varit mycket nyttigt och AC känns som en riktigt bra grej. Jag uppskattar verkligen att du ser så långsiktigt på din verk-samhet och gör den här in-vesteringen trots att det kom-mer att dröja ett tag innan vi är ute och trycker på om be-hovet. Inte många har den synen i affärsvärlden idag.”

”Vilken skillnad det är på ArchiCAD o ADTn! Nu när du så snabbt visat greppen blev det ju superenkelt! Kul!!!”

AnetteLarsson

DavidGreek

12 ArchiMAG 1•2007

G e n o m att räkna rätt från

början kan byggherren spara både tid och pengar. Det har

Finlands största byggföretag, YIT, insett och har använt Archicad redan i många år. Genom att simulera materialåtgången slipper man ha ett buffertlager och kan då spara upp till 15 procent av materialkostnaden.

Tid och pengar3D i all ära. Men CEJ arkitekter använder också de abstrakta dimensionerna 4 och 5, tid, respektive pengar. Två sidor av samma mynt…

– Med ArchiCAD:s 3-modell kan byggher-ren eller entreprenören göra simuleringar av hur byggprojektet ligger till i förhållande till budget och tidplan, berättar Tom Cederqvist.

Tom [email protected]

ArchiCAD, sisu och kreativitetgör CEJ arkitekter till vinnare

Blanda finsk sisu med

arkitektonisk skaparglädje

i väl avvägda

proportioner! Häll sedan

mixen i ArchiCAD och låt

CEJ arkitekters kreatörer

röra om ordentligt. Ut

kommer en stilfull

byggnad eller ett helt nytt

kvarter, där form och

funktion går hand i hand.

Skapelsen skulle ha alla

förutsättningar att vinna

en arkitektonisk Oscar om

sådana fanns. Men det är

inte fy skam att vinna

vanliga arkitekttävlingar

heller!

Cederqvist Eriksson Jäntti arkitekter (www.cej.fi) i Helsingfors är ett ungt

och framgångsrikt arkitektföre-tag med 30 erfarna medarbetare. De åtar sig allt från klockdesign till stadsplanering men tonvikten ligger på byggnadsdesign. Att 3D-projektera var ett grundkrav för all personal; 2D var nästan ett skällsord. Valet av ArchiCAD var lika självklart - den finländska besluts-processen är rakt stakad som en störtlopps-bana - och alla på byrån fick en tvåveckorsut-bildning. Sedan var de flygfärdiga.

– Alla CAD-program har något som en ar-kitekt behöver men ArchiCAD har allt, säger Tom Cederqvist, delägare i CEJ arkitekter och en av byråns grundare. CAD-modellen kan användas från den första skissen till den dag, då huset rivs 40 år senare. Det är enkelt att ta ut olika typer av ritningar med tillhöran-de information från CAD-modellen och att göra snygga visualiseringar för att sälja in vårt förslag till beställaren. Ännu viktigare är de lättanvända men kraftfulla funktionerna för mängdberäkningar, kopplade till 3D-mo-dellen.

13ArchiMAG 1•2007

AllaCAD-programharnågotsomenarkitektbehövermenArchiCADharallt,sägerTomCederqvist,delägareiCEJarkitekteriHelsingfors.

Det går också att simu-

lera logistiken på bygg-arbetsplatsen, så att man t ex vet

att betongelementen finns på plats när kranen rullar in. Ju tidigare beställaren får 4- och 5D-informationen från arkitekten, desto bättre blir kalkylen och logistiken. Alla med-arbetare använder ArchiCAD på samma sätt.

– Vi har standardiserat verktygen i pro-grammet för att kunna vara så kreativa som möjligt, berättar Tom Cederqvist. Tänk dig själv om man skulle byta däck på firmabilen, varje gång ny person ska använda den. Då skulle resan ta lång tid.

BIM ett navArchiCAD:s byggnadsinformationsmodell i 3D (BIM) är navet kring vilket allt snurrar. Den innehåller all information om byggnaden, t ex ytor, volymer, rumsbeskrivningar, beskriv-ningar av dörrar och fönster, husets termiska egenskaper samt materiallistor och t o m pris-uppgifter.

– Genom att använda samma 3D-modell som arkitekten kan fastighetsmäklaren få exakt

i n f o r m a t i o n om rumsdimensio-

ner, visa perspektiv ur olika vinklar och t o m ta med kunderna på

en virtuell rundvandring i huset, säger Tom Cederqvist. Och inredningsarkitekterna kan börja arbeta redan under planeringsfasen. Även en fastighetsförvaltare har stor nytta av modellen vid t ex om- och tillbyggnader samt uthyrning avlokaler.

Tom Cederqvist ritade på planka de tre första studieåren på Tekniska Högskolan i Helsingfors. Den digitala debuten skedde 1993.

– Då började jag projektera i ArchiCAD och har sedan dess varit plattformen trogen, be-rättar han. Bönder och arkitekter är av hävd sena med att ta till sig ny teknik. Så sent som på 90-talet fanns det många arkitekter som menade datorerna skulle göra arkitekturen själlös. Halvannat decennium senare kan vi konstatera att de hade fel. Dagens arkitektur är mera mångfasetterad än gårdagens och bättre på många sätt och vis. Datorerna och CAD-programmen har stor del i detta. Det är en virtuell experimentverkstad med stor tak-höjd som alla arkitekter har råd att skaffa sig men inte råd att vara utan. Det är enkelt att göra ändringar och prova sig fram till den op-timala lösningen. Tack var CAD-CAM-tek-niken kan man idag också snabbt ställa om

p r o d u k -tionen och till-

verka korta serier av olika byggkomponenter lika billigt som

långa serier. Då kan vi arkitekter tillåta oss större variation och slippa rita hus som ser ut som soldater i samma armé.

Djärvt formspråkDe hus som Tom Cederqvist och hans kolle-gor ritar sticker ut genom sitt djärva form-språk och visar att även en huskropp kan ha personlighet. Den stora hotell- kontorsbygg-naden i Kiev i Ukraina med dess mäktiga glas-partier är ett exempel. Den ligger invid flyg-platsen och påminner om en fulltankad jum-bojet som väntar på starttillstånd.

Nyligen vann CEJ arkitekter en stor tävling i Riga i Lettland om ett stadsplaneringspro-jekt på 1 200 000 kvadratmeter.

– En ny stadsdel med gator, bostäder, kontor, butiker och nöjeslokaler ska byg-gas utanför stadens centrum, berättar Tom Cederqvist. Mezaparks, som stadsdelen kall-las, kommer att ha byggnader med upp till 50 våningar.

ArchiCAD är plattformen men det finns tre katter bland hermelinerna.

– Vi har en Microstation- och två AutoCAD-stationer (ADT), säger Tom Cederqvist. Vi har många stadsplaneringsuppdrag och bestäl-larna vill ha filer i Microstation-format som en gång i tiden var ensam om att ha en mo-dul för stadsplanering. Men all projektering sker i ArchiCAD och projektet ”transiteras” via Microstation, varifrån den exporteras till beställaren efter en slutkontroll. Eventuella kompatibilitetsproblem kan också åtgärdas i ADT. MAG

14 ArchiMAG 1•2007

Morten Klungland tegner hos Urbanhus. Etter at det be-gynte å bli større etterspørsel etter boligene til Urbanhus, trengte de et nytt, stabilt og mer effektivt DAK-verktøy.

Valget falt på ArchiCAD.3D modeller er viktig når prosjektene skal presenteres for kunde-

ne. Det gir et mer ”forståelig” bilde av helheten. Kunden kan på for-hånd vandre gjennom et 3D landskap, og ”gå gjennom bygget”.

Urbanhus (ferdighusene) er bygget opp i serier, der hver serie har alternative romløsninger, uttrykk og fasadeløsninger. Du kan derfor sette sammen ditt eget Urbanhus ved å velge de løsningene som pas-ser best.

Gjennom deres web side med tegninger av de spreke husene, er det mange kunder som blir fasinert. Kundene vil uttrykke sin egen stil gjennom utvendige og innvendige bygningselementer, kvaliteter, former og farger. Boligen blir mer og mer en sosial utstillingsplass der vi visualiserer vår identitet. Det blir lagt vekt på at det skal være kom-mersielt og ikke skal være noe dyrere enn andre ”vanlige” hus.

Cecilie Remø[email protected]

Urbanhusgruppen i Haugesund har hatt

stor suksess med å utvikle designhus med

nytenkende løsninger som er tilpasset

dagens og morgendagens individuelle

behov. Konseptet bygger på at alle

mennesker skal få muligheten til å bygge

et designhus. Hos Urbanhus kan du kjøpe

tegninger, få tegnet et hus bare for deg,

eller få hele pakken med tegninger,

prosjektering og bygging av huset i

samarbeid med deres byggepartnere.

Moderne hus skapes med moderne hjelpemidler

Dettehuseterinspirertavstålkonstruksjoneneidestoreskyskraperneiutlandet.Herkommerdetmasselysinnibeggeetasjerogskapergodromfølelsebådeoppeognede.

15ArchiMAG 1•2007

Tremøterbetongidennematerialkombinasjonen.

Husetbyggespåetenkeltkonstruksjonsprinsippmenkanallikevellettendrerominndelingiforholdtilønskerogbehov.

Tilpasser og forandrerArbeidet starter med at de gjør en behovsanalyse av kunden og fa-milien for å finne ut hvilke behov og ønsker de har. Deretter blir hu-set tegnet, før de sender inn byggesøknad til kommunen. Når de får godkjennelsen, detaljprosjekterer de byggeprosessen og starter byg-gingen. Når dette arbeidet gjøres grundig har de det beste grunnlag for løpende prosjektering og gjennomføring uten store merkostna-der og forsinkelser.

Som regel er kunden fornøyd med resultatet, men en stor fordel med ArchiCAD er at det er så lite arbeid som skal til for å gå inn i teg-ningene å forandre f. eks vindustørrelse, materialer osv. Her kan man bruke tiden på å være kreativ, og ikke timevis med tegning.

Lærerikt med kursMorten synes det gikk relativt raskt å sette seg inn i programmet, spesielt når man har litt kjennskap til et annet DAK-verktøy fra før av. Etter å ha vært på grunnkurs fikk man noen nye ”aha opplevelser”. Det er alltid ting man ikke tenker over at man kan gjøre i et program før man får det fortalt, eller leser om det. For å få enda bedre nytte av programmet blir det sikkert snart et videregående kurs også.

Bygging Deres byggeselskap Urban Bygg står for byggingen av Urbanhus på Haugalandet. De tegner også for andre byggmestere rundt om i lan-det, og jobber i disse dager med å komme i kontakt med flere lokale snekkere/snekkerteam/byggeselskaper som kan og vil være med å ut-vikle Urbanhus på sitt hjemsted.www.urbanhus.no MAG

Lysogluftstrømmergjennomdettehusetmedstorslagentinntrykk.

16 ArchiMAG 1•2007

GANT säljer herr-, dam- och barnklä-der för alla åldrar. Kläderna förenar den lediga och avspända amerikan-

ska livsstilen med europeisk kvalitet, en image som också butiken måste förmedla. Sortimen-tet innefattar även heminredning, accessoa-rer, klockor, skor, glasögon och parfym. Pro-dukterna säljs i över 255 egna butiker och av utvalda återförsäljare i 70-talet länder.

Arkarius arbetar i nära dialog med perso-ner på GANTs huvudkontor i Stockholm som har ansvaret för butikernas utformning world-wide. Det handlar om att rita en butik, uti-från ett givet koncept, vilket i genomsnitt tar tre veckor.

Ett kundvänligt verktygMånga pratar om användarvänliga program-varor. – Men ArchiCAD är också ett kundvänligt verktyg, menar Carl Gustaf Bratt, arkitekt och grundare av Arkarius Arkitekter AB. När vi ri-tar butiker för GANT tar vi fram en mängd 3D-perspektiv i pdf- eller jpg-format samt en plan-ritning. Aha-upplevelsen brukar inte låta vän-ta på sig; allt blir mycket illustrativt i ArchiCAD och enkelt att förstå även för den som inte är en erfaren CAD-användare. Huvudkontoret kan då snabbt ta till sig våra idéer och komma

med synpunkter. Sedan skickas ritningen för slutgodkännande till den GANT-partner som ska driva butiken.

Avancerade visualiseringar används bara när Arkarius ska presentera nya idéer till GANT. Annars räcker det med svartvita rit-ningar som beslutsunderlag. Färgerna har be-slutsfattarna på näthinnan, eftersom de går igen i varje butik.

Arkarius skickar också med en belysnings-plan och en textfil. I textfilen är alla detaljer i butiken är noggrant beskrivna, allt ifrån mat-tor till tavelramar. Varje detalj har ett referens-nummer som gör det lätt att hitta den på rit-ningen. Det framgår också var den ska tillver-kas eller beställas.

Arkarius exporterar DWG-filer till arkitek-ter som de samarbetar med i olika länder.

– Väldigt lite information går förlorad när de importerar filen i sin CAD-miljö, säger Jan Stålbom, landskapsarkitekt och delägare i Arkarius. Det kan ibland hända att den ut-ländska kollegan ber oss ändra designen av butiken för att kunna matcha de byggteknis-ka kraven i det aktuella landet. Men det bru-kar gå smidigt.

Arkarius ritar GANT-butiker över hela världen

Modekedjan GANT rycker

fram världen över och

etableringstakten är hög.

Butikerna ritas av

arkitektföretaget Arkarius

i Nacka som måste jobba

snabbt men ändå göra

rätt. För att kunna vara

kreativ under tidspress

krävs ett bra CAD-verktyg

och Arkarius använder

därför ArchiCAD.

LivsstilsvarumärketGANTärenavArkariusstörstakunderochbutiksinredningarhardärförblivitby-rånsspecialitet.MenCarlGustafBratt(tv),JanStål-bomochderasmedarbetareharmångasträngarpålyranochkanbeskrivassommultiarkitekter.

Claes-Göran [email protected]

17ArchiMAG 1•2007

samt baskoncept som beskriver hur t ex öar, väggskåp och mattor ska se ut och vilka fär-ger som ska användas i butiken. Vi kan därför utgå från en befintlig 3D-modell och sedan modifiera den när vi ritar en ny butik.

– Tack vare 3D-modellen kan vi också snabbt förvissa oss om att skåp och annan in-redning har exakt de mått krävs för att kunna vika och exponera olika kollektioner, inflikar Jan Stålbom.

Fin utmärkelseCarl Gustaf Bratt ritade GANTs första bu-tik i Sturegallerian i Stockholm 1989. 1998 fick Arkarius den prestigefyllda utmärkel-sen ”Retail store of the year for outstanding design” för GANTs Flagship Store på femte

Kort startsträckaDe arbetshandlingar som ska användas för till-verkningen av butiksinredningen hämtas från ArchiCADs 3D-modell. Det gör startsträckan kort för tillverkaren. Dagen D, då butiken ska invigas, är helig. Så ingen tid får gå förlorad.

– Ju tydligare ritningen är, desto mindre är risken för missförstånd på grund av språkpro-blem, menar Jan Stålbom. Vissa tillverkare får DWG-filer, medan andra får pappersritningar i form av pdf-filer.

Butikskonceptet är brett för att kunna an-passas till olika marknader.

– Men kunden ska ändå känna igen sig, oavsett vilken butik han eller hon besöker, understryker Carl Gustaf Bratt. Det ska vara GANT helt enkelt. Det förutsätter ett gemen-

Avenyn i New York. Sedan dess har man ritat ett 100-tal butiker som lockat fram köplusten hos modemedvetna kunder i många länder.

Arkarius grundades 1998 och är ett inn-ovativt företag inom arkitektur och design. Arbetsfältet täcker projekt över hela världen inom offentlig miljö, inredning av butiker, pri-vata hem samt landskapsplanering.

– Vi arbetar utifrån ett helhetsperspektiv och samverkar med andra kreatörer i vårt nät-verk, säger Jan Stålbom. Därigenom kan vi åta oss större projekt, trots att den egna personal-styrkan är liten. En bra CAD-miljö bidrar också till att göra oss effektiva och underlättar även rekryteringen av unga medarbetare. MAG

1� ArchiMAG 1•2007

[email protected]

HÅG utvikler, roduserer og markedsfø-rer arbeids-, besøks- og konferanse-stoler basert på fire hjørnesteinsprin-

sipper; ergonomi, design, kvalitet og miljø. Sitteløsningene til HÅG er basert på en filosofi om at mennesket ikke er skapt for å sitte stille, men for bevegelse og variasjon som kommer godt til uttrykk i deres produkter. Flere av pro-duktene som HÅG Capisco, og HÅG Balans, har nærmest blitt designikoner i senere tid, og nylig lanserte de også HÅG Conventio Wing som allerede har utmerket seg med en rekke priser i Europa og USA.

GDL i prosjektplan fra dag 1HÅG har i lengre tid gjort utvalgte stolmo-deller i forskjellige 2D og 3D filformater tilgjengelig på sine hjemmesider for nedlas-ting. I 2005 tok de et skritt videre og utviklet et utvalg av stolene som intelligente GDL ob-jekter, med hjelp fra ARKTIS AS. Prøveprosjek-tet fikk mange positive tilbakemeldinger, og nå er nesten hele produktsortimentet tilgjen-gelig for nedlasting i et samlet bibliotek.

Det er viktig for Marketing avdelingen at GDL ligger i prosjektplanen fra dag én ved

planlegging av en ny modell. GDL modellene er en viktig brikke i kommunikasjon med arki-tekter, kontorplanleggere, og forhandlere.

Det som avgjorde satsingen på GDL i HÅG var kombinasjonen av en utbredt brukerba-se, fleksibilitet i form av eksport til en rekke andre filformater, og ”intelligente” produkt-parametere.

Flere av produktene har mange parame-tere som kan ferdigprogrammeres med GDL. Dette sparer mye tid for brukere som raskt kan visualisere de ulike alternativene. De mange filformatene som støttes i GDL Object Explorer betyr at modellene har i de siste to årene blitt brukt av f. eks arkitekter, kontor-planleggere, skoleelever og filmproduksjons-selskap. For HÅG sin del trenger de å forholde seg til kun ett 3D bibliotek – programvaren gjør resten av jobben. MAG

HÅG ble etablert for over

60 år siden og er i dag en

ledende leverandør av

kontorstoler i Norden, og

blant de 10 største i

Europa. HÅG har

hovedkontor i Oslo, med

produksjon og logistikk

lokalisert på Røros. I

tillegg er HÅG

representert med

salgsselskap i Stockholm,

København, Düsseldorf,

Dorderecht i Nederland og

et utstrakt nettverk av

importører og forhandlere

over hele verden.

HÅG utvikler GDL objekter for ArchiCAD

Vad är nytt i ArchiTerra 3.0?En ny version av den populära

terrängmodelleraren har lanserats.

Jag bekantade mig med några av de

nya egenskaperna genom en

snabbtest av de viktigaste

funktionerna efter installation.

Inlärningströskeln är låg för

ArchiTerra då det påminner mycket

om ArchiCADs grundfunktioner och

programmet ger definitivt

tidsbesparingar vid hantering och

modellering av terrängmaterial.

En ArchiTerra-terräng kan bli uppbyggd genom att an-tingen importera måttdata i txt- eller dxf-format eller att vidarebearbeta en med ArchiCAD:s meshverktyg

tillverkad terräng. Programmets kommandon är ihopsamala-de i en logisk verktygspalett Toolbox, där de går att startas i önskad ordning.

I allmänhet påbörjas arbetet genom att importera be-arbetbara punkter och att förvandla dem till en terrängvo-lym, som man sätter höjdkurvor samt andra ArchiTerra-ele-ment på. Efter att ha importerat punkterna lönar det sig att med outlinefunktionen begränsa den modellerade delen till en passlig storlek. Det är lönande att utföra begränsningen noggrannt och se till att någon onödig extra data inte kom-mer med. Extra punkter innebär mera nack- än fördelar med modelleringen.

Textdatans form är allmänt taget varierande då den här-stammar från olika apparater och källor. Dehär justeringarna omfattar direkt en stor del av variationerna. Den importerade

TerrängiArchiTerra

Ville Pietilä[email protected]

19ArchiMAG 1•2007

Översättning från finska: Henrik Nederström

texten kan även filtreras redan i en apparat eller i ett annat programm (takymeter eller CAD) och förstås med Excel. Den största delen av reg-lagena finns motsvarande också för dxf-importen.

Det går att begränsa den importerade textfilen så att den inte upp-kommer för långt borta från origot, med andra ord blir den alltså i när-heten av origot. Begränsningen av terrängen till ett område som mot-svarar ett kvarter eller en tomt går lättast här.

Nya egenskaper och deras förmåner–Djupvisningen (show depth) visualiserar terrängens höjdskillnader på ett prominent sätt både på bottenplanen och i 3D-fönstret. Färglägg-ningen uppkommer med ArchiCAD 10:s nya övertoningar (gradient), även i 3D-fönstret:• Trottoaren (sidewalk) gör det lättare att placera fotgängarrutter längs med vägar• Slumpfunktionen (random terrain trees & rocks) placerar stenar och träd på terrängytan. Detta gör det snabbare att livliggöra terrängen. Gravitationen i programmet tar hand om de placerade elementens höjdlägen.• Retaining wall placerar väggar som stöttemurar, vars sidor är vid behov sluttande. Väggar skapas med hjälp av polylines som är ritade på terrängen. Väggarna fungerar som Kinesiska muren, de är alltså proportionellt jämnhöga med ytan.

Och upprepning av det gamla…Absolut en av de mest avsevärda egenskaperna i programmet är det automatiska skapandet av höjdkurvor (contour lines). De går att utfö-ras på en yta som antigen tidigare blivit gjord med meshverktyget eller en som är skapad via det importerade materialet. Kurvornas intervall och presentationssätt både på bottenplanen och i 3D-fönstret kan ge-nomföras på önskat sätt.

Med kalkyleringsfunktion (calculate) räknas terrängens volymer och andra saker som Terra skapat.

Bassängen (basin) fyller med vatten de önskade områden. På så sätt är ett vattenområde lätt att visualisera.

AvgränsningavimporteradedelenTextensinställningar

Visningavdjupets

Ritningavstödmur

20 ArchiMAG 1•2007

ProduktfaktaTillverkaren:

CigraphSrl.

Importören i Finland:

M.A.D.Oy

Kompatibilitet:

MacOSX&WindowsXP

ArchiCAD10

Påtillverkarenshemsidawww.cigraph.itfinnsdetinforma-tion,anvisningarochvinkar(påitalienskaochengelska).Härfinnsocksåkompatibilitetsuppdateringarnaföräldreversioner.

Vägfunktionen gör slänter och längdsnitt utifrån en väglinje. I längdsnittet kan man påverka linjeringen noggrannare.

Med plateaufunktionen utförs avsatser och flatbottnade schakter. Funktionen baserar sig på att en avsats med önskade parametrar ska-pas enligt en med fill framförd form. Till den nya versionen har man tillagt möjligheten att göra bottnet sluttande.

Coloured area, det vill säga färgläggning av terrängen, fungerar ge-nom att rita en fill och att aktivera den med meshen och så uppkom-mer en färgläggning som överensstämmer med ytan.

Generell information om utvidgningsgränssnitt i ArchiCAD

Med namnet API (Application programming interface) kallas det gräns-snitt som möjliggör införande av tredje parters applikationer i dator-programm. Ofta förverkligas även en del av programmets egna funk-tioner som skilt programmerade applikationer eller add-ons, till exem-pel sparar ArchiCAD data i diverse filformat för övriga programm med hjälp av add-ons.

Gränssnittets befintlighet berättar i allmänhet om programmets öp-penhet och utvidgningsbarhet för olika ändamål. ArchiCAD-add-ons fungerar ofta i samverkan med GDL-objekt som är gjorda för dem. Exempelvis justerar och placerar M.A.D. Logs timmerobjekt enligt hu-sets väggar.

Mer information om ArchiCAD:s utvidgningsgränssnitt finns på webplatsen http://www.graphisoft.com/support/developer/.

I ArchiCAD 10 placeras ArchiTerra 3.0 inom Design verktygen. Instal-leringsprogrammet förlägger utvidgningen och programmets objekt-bibliotek i mappen ArchiCAD-add-ons i ArchiCAD-mappen. MAG

ArchiTerrasmenyer

21ArchiMAG 1•2007

I marts havde timelærer og arkitekt Frank Hollinger lejlighed til på Kunstakademiets Arkitektskole i København at introducere

nye begreber og krav i “Det Digitale Byggeri” til de studerende i den danske byggebran-che.

”Jeg har tidligere på ArchiCAD-kurserne gennem nogle år på skolen introduceret de studerende til bygningsmodeller i ArchiCAD med de naturlige kvaliteter, der følger med. Men nu hvor bygherrerne stiller større krav til rådgiverne, gav det anledning til at introduce-re disse begreber og uddybe hvad bygnings-modellen også kan anvendes til med hensyn til bl.a. simulering.

Hver studerende valgte selv et bygnings-værk til modellering. Der var bl.a. projekter fra Alvaro Siza og Glenn Murcutt. På bare 5 dage

kom vi igennem modelleringsteknikker, visu-alisering med rendering (LightWorks), layout af plancher, lFC og mængdeud-træk.

De studerende virkede meget interesserede og der var endvidere eksempler på lyssimuleringer med Maxwell Render, energiberegning med Ecotect og kollisionstest med Solibri Modelchecker.

Vi kom virkelig langt omkring...”, slutter en tilfreds Frank Hollinger.

“Det Digitale Byggeri” er et sæt af bygherrekrav fra den danske stat, hvor der bl.a. kræves bygningsmodel-ler i IFC.

Læs mere på www.detdigitalebyggeri.dk

Nyuddannede arkitekter med BIM-kvalifikationer

Frank [email protected]

Severi Virolainen [email protected]

Extrurerade polygoner eller prismor hör till de mångsidigaste 3D-elementen i GDL. Typiska

element av typ prisma är bordskivor, dörrar, fönster, timmer, bårder, stålstänger, trappsteg

och otaliga andra. Nu går vi igenom några statuskoder i prismor. För att kunna förstå

artikeln bör man behärska grundkunskaper i GDL.

Grundkoderna 1–15 är överraskande nödvändiga, när man tillverkar vackra objekt som ska

vara fria från extra linjer. Till exempel på minimalistiskt kantiga designmöbler blir alla

fogar osynliga med hjälp av statuskoder. För att lärdomen inte skulle gå till spillo är det nu

dags att gå och öva genom att göra sina gamla objekt vackrare. Man kan börja med att

tillägga avrundingarna till hörnen.

22 ArchiMAG 1•2007

Översättning från finska: Henrik Nederström

Prismor och runda hörn i GDL

Grundkoder 0,1,2,4,8Kroppen är skapad med prism-kommandot i stället för block-komman-dot. För att göra det möjligt att kontrollera synlighet av kanter och ytor måste man använda kommandot prism_. Kommandot har formen

prism_ n, h, x1, y1, s1, ... xn, yn, snn antalet hörnh höjdenx1…xn hörnens x-koordinatery1…yn hörnens y-koordinaters1…sn hörnens statuskoder

För klarhetens skull har bara ett, närmare bestämt det främsta till hö-ger, hörn behandlats – på alla andra hörn är statuskoden 15. Med sta-tuskoden bestäms synlighet av tre olika kanter och en yta som hör till hörnet. Enligt den binära logiken visar värdet 1 den nedre vågräta kan-ten, 2 den lodräta kanten, 4 den övre vågräta kanten och 8 själva ytan. På bilden visas påverkan av alla olika statusvärden.

prism_ 4,zzyzx,

0,0,1+2+4+8, ! 1+2+4+8 = 15

a,0,status, ! Ett annat namn vore bättre

a,b,1+2+4+8,

0,b,1+2+4+8

I ett GDL-programm går det att skriva talvärden klart skilda åt sig som addition (1+2+4+8) eller färdigt sammanräknade (15). Ibland brukar man skriva till och med exempelvis 1+0+4+0 i stället för 5 eller 1+4.

Avrundningskod 1000Den som sysslar med prismor stöter lätt på svårigheter med bågiga former. Antigen borde det finnas enormt med hörn eller så blir hörnet kantigt. För att lösa problemet har det tillagts statuskoder till GDL för att utföra avrundningar. Då tar datorn hand om kalkyrering av bågen och dess precision kan justeras behändigt med resol-kommandot.

Men det går inte att avrunda hörnet sådär bara. Vi avrundar ett hörn på prisman och då måste vi också tillägga ett hörn till den. Det är alltså frågan om en pentagon som har ett passligt bågigt hörn. Bågig-het justeras här med variabeln radius.

Det finns flere olika specialstatuskoder (100, 200, 300, 600, 700, 800, 900, 1000, 2000, 3000 och 4000). Här använder vi endast den som behövs oftast, närmare bestämt koden 1000, som ritar en tang-entiell båge till den givna ändpunkten, med andra ord fortsätter linjens riktning och böjer den mot den givna punkten.

I avrundningen tilläggs statuskoden 1000 till det senare hörnet. Ef-tersom man inte vill ha den lodräta kanten med i avrundningen, elimi-neras värdet 2 från statuskoden, alltså 1+0+4+8 eller 13. I vissa syn-vinklar märks det att konturen försvinner, eftersom den bågiga ytan i sig inte är en kontur. I renderingar har det ingen betydelse men i hid-denlineläget är det synnerligen obehagligt.

För detta har man utvecklat som lösning statuskoden 64, som vid behov kalkylerar och visar ytans kontur. Det är särskilt märkvärdigt att den i själva verket fungerar tvärtom, med andra ord måste statuskoden 2 vara på, då 64 eliminerar den. Återigen talar bilden för sig själv. För att nå det bästa resultatet borde statuskoden 15+64 eller 79 användas i avrundningens bägge ändar och i den senare alltså 1000+79.

prism_ 5,zzyzx,

0,0,1+2+4+8,

a-sade,0,status1, ! 79

a,sade,status2, ! 1079

a,b,1+2+4+8,

0,b,1+2+4+8

På bilden finns bara sex par statuskoder. Till vänster visas en femhör-ning utan avrundningkoden och till höger densamma med avrund-ningskoden. Samma kodpar är synlig från två vinklar, för att kodernas påverkan skulle vara så klar som möjligt. MAG

23ArchiMAG 1•2007

24 ArchiMAG 1•2007

Gratis reguleringsmal

ARKTIS AS har laget en reguleringsmal for å hjelpe ArchiCAD brukere til å kunne tegne enkle arealplaner uten å kjøpe spesialprogrammer.

Planer utarbeidet etter denne malen vil kunne gi et riktig tegnings-grunnlag, og man vil kunne eksportere til DXF-format. Dette kan så konverteres med Gemini Konverter* til SOSI-format. For mer komplek-se GIS-oppgaver anbefaler vi Gemini Terreng.

Vi har så langt fått gode tilbakemeldinger på reguleringsmalen. ”Den er ubetalelig!!” har en kunde uttalt seg. • *) Gemini Konverter vil bli tilgjengelig for salg snart.

SolibriModelCheckernuogsåiDanmark

Fra april er lasercad:dk også forhandler af Solibri Model Checker (SMC) i Danmark. “Vi sammensætter en række af programmer, der under-støtter BIM-projektering i byggebranchen. ArchiCAD er grundstenen og vi markedsfører derfor SMC for modelcheck, Maxwell Render for lyssimulering, SketchUp for konceptmodellering og senere Ecotect for energiberegninger”, udtaler Johnny Blædel fra lasercad:dk. lasercad:dk er idag det førende BIM-konsulent- og softwarehus i Danmark med udgangspunkt i ArchiCAD. •

De europeiska krafterna förenas

Den här tidningens största och mest uppseendeväck-ande nyhet är överförandet av Graphisoft i Nemetschek AG:s ägo. Det tyska före-taget, som är mera känt för planeringsprogrammet Allplan, köpte 54,3% av Graphisofts 10,6 miljoner aktier.

Nemetscheks vd Gerhard Weiss meddelade att Graphisoft kommer att behålla sin egen identitet och sina egna, välfungerande distribu-tionskanaler. Genom att slå ihop sina påsar förstärker man gruppens ställning på världsmarknaden och förbättrar dess konkurrenskraft. Detta torde även förstärka IFC:s ställning som informationsöverförings-standard då de båda företagen är aktiva inom standardens utveck-ling. •

Utbrytaren Constructor

Graphisoft har kommit överens med Constructor-produktfamiljsansva-riga Construction Solutions Divisions ledning om att avdelningen bryts ut till ett eget företag. Graphisoft bibehåller sin ställning som delägare i företaget. Det nya företaget inledde sin bana i början av april. Dess huvudkontor finns i USA. Man har tänkt sig lokala byråer i Finland, Stor-Britannien och Ungern. Graphisoft Finland kommer i denna väva att byta namn till Vico Software. Några förändringar på personalfron-ten planeras inte.

Orsaken till splittringen beskriver Graphisofts vd Dominic Gallello med ordet ”tidshorisont”. ”Vi har bevisat att det finns en marknad och att vi kan vinna den”, konstaterar Gallelo. ”Utmaningen ligger i tiden som Virtual Construction behöver för att förflytta sig till huvud-fåran bland stora byggfirmor på ett globalt plan. Detta kommer ännu att dröja några år. Vi tror att finansieringen genomförs bättre utanför Graphisoft.” Construction Solution -avdelningen kommer inte att änd-ra på sin strategi. Samarbetet med Graphisoft kommer även i fortsätt-ningen att vara tätt. Archicad kommer fortfarande att utgöra grunden för företagets utbud. •

25ArchiMAG 1•2007

Frågor om grafikkort

Vår support får kontinuerligt frågor om hur ArchiCAD 10 fungerar ihop med olika grafikkort. Eftersom frågan intresserar även en bre-dare målgrupp samlar Graphisoft användarnas erfarenheter på sina supportsidor.

Ifall du skall införskaffa ett nytt grafikkort, eller vill pröva ifall ett an-nat kort skulle fungera bättre, kan du kontrollera saken på adressen http://archicad-talk.graphisoft.com/compatibility.php . Gå även in och lägg till dina egna erfarenheter så får vi informationen tillgäng-lig för alla. • Mika Woll

ArchiCAD-kunnande även för andras nytta

Ett bra exempel på intern och extern kommunikation om kontorets ArchiCAD-kunnande är de amerikanska Rill&Decker Architects sida On Land. Som arkitekter fokuserar de på praktiska tips och fungerande lösningar ur designerns perspektiv. Kontoret på 10 personer har orga-niserat sitt ArchiCAD-bruk väl och effektivt. Sidorna finns på adressen http://www.onland.info/.

Skulle eventuellt någon även i Norden inspireras av att uppehålla ett dylikt forum? Kunnande råder det ju ingen brist på! • Mika Woll

Testa din kunskap med ArchiCAD Competency Challenge

På Graphisofts sidor http://www.graphisoft.com/community/certification/ finns ett kunskapstest för att kartlägga användarens ArchiCAD-talanger. Fort-farande fattas dock i alla fall den finska användarens namn på saitens Hall of Fame. • Ville Pietilä

Solid Element Operation i praktisk brug i bygningsmodellen

Ved bygningsmodelleringen er det vigtigt at anvende Solid Element Operation (SEO) for at få det rigtige udtryk i modellen og ikke mindst på grafikken i tegningerne. Jeg har valgt et typisk eksempel med en ydervæg og et dæk. I selve operationen “Subtract” er ydervæggen “Target” og dækket “Operator”. Det giver en indskæring i væggen som vist på figur 1. Figur 2 viser et bygningssnit, der bliver vist rigtigt med SEO.

Et andet godt sted at anvende SEO er fundamenter og og terrændæks møde med landskabsmodellen, hvor samme metode kan anvendes, så snittet bliver genereret rigtigt. • Frank Hollinger

26 ArchiMAG 1•2007

Rent praktiskt så är en bild med en alphakanal ett sätt att göra så att vissa delar av bilden blir helt genomskinliga när man renderar med Lightworks. Om man vill göra t ex räcken/nät som är lite orgelbund-na i formen, har små detaljer och dessutom ska kasta korrekta skug-gor så är det ganska omständigt att modellera dessa i 3D. Istället kan man göra ett material med en s.k. alphakanal. Materialet lägger man på t ex ett väggelement eller annat objekt. När man sen renderar så ser det ut som om man faktiskt har modellerat ett riktigt nät (se bild nedan). Fusk eller inte, det är ett alternativ som kan vara bra att ha i bakfickan ibland.

Alphakanaler – introduktion(bygger på grundläggande kunskap om material och renderingar i ArchiCAD samt grundläggande Photoshopkunskap)

Steg för steg:Skapa bilden (med alphakanal) i Photoshop.1. Gör en ny bild och rita det mönster du vill ha2. Markera området som du vill ska bli opakt (Magic Wand är bra att markera med)3. I huvudmenyn: Select -> Save selection -> OK (nu har alphakana-len skapats)4. Spara bilden som en .tif

Skapa materialet i ArchiCAD.5 Gör ett nytt material6 Välj ”Create Preview with Internal Engine” – öppna fliken ”Textures”7 Bläddra fram den nya tif-filen, ställ in korrekt storlek och markera ”Transparency”8 Välj ”Create Preview with LightWorks Rendering Engine”9 Klicka på “Match with Internal Engine” och spara!

Applicera materialet på en tunn vägg eller annat objekt och rendera. Testa dig fram med nät, perforerade plåtar, växter, bladverk, männis-kor etc. Detta var en mycket snabb introduktion till alphakanaler!

• Mats Knutsson

27ArchiMAG 1•2007

Webbinformation för ArchiCAD-användare

Diskussions- och frågeforum med och för ArchiCAD-användare:http://archicad-talk.graphisoft.com/

Kunskapsdatabas för ArchiCAD, operativsystem och vissa kringprogram:http://www.archicadwiki.com/http://tr.graphisoftus.com/

Online kompabilitetslista för olika typer av grafikkort:http://archicad-talk.graphisoft.com/compatibility.php

ArchiCAD interaktiv träningsguide:http://www.graphisoft.com/products/archicad/ac10/ITG/

Demofilmer på ArchiCAD-funktionaliteter:http://www.graphisoft.com/products/archicad/ac10/demo/

ArchiCAD tilläggsprogram (s.k Goodies eller Add-Ons):http://www.graphisoft.com/support/archicad/downloads/goodies10/INT.html

IFC-information:http://www.iai-international.org/http://www.ifcwiki.org/

Relaterade webbsidor för GDL-objekt (biblioteksdelar):http://www.objectsonline.comhttp://www.archibase.net/gdlhttp://www.gdl-centrum.comhttp://archicado.free.fr/http://www.cad-object.com/

Diskussions- och frågeforum för GDL-programmering:http://www.graphisoft.com/community/gdltalk.html

GDL programmeringsteknik (baskunskaper):http://www.nottingham.ac.uk/sbe/cookbook/CB4_Web/Contents.html

och slutligen …ArchiCAD-logik för AutoCAD-användare:http://www.parch.com/Conversion/

2� ArchiMAG 1•2007

ArchiCADdistributörer

DANMARK

lasercad:dkBlegdamsvej 28C

DK-2200 København N

T 32970112

F 32970132

http://www.archicad.nu/

[email protected]

ISLAND

+ ARKITEKTARLaugaveg 59

101 Reykjavík

Simi : 562 5959

Fax : 561 5959

http://www.plusark.is

[email protected]

NORGE

ARKTIS ASSandakerveien 35

0477 Oslo

Tel: 22 09 15 40

Fax: 22 09 15 41

http://www.arktis.no

[email protected]

SVERIGE

Lasercad Sverige ABSolna Torg 19, 8tr

171 45 Solna

vxl +46 (0)8-735 59 00

fax +46 (0)8-735 59 90

Lasercad Sverige ABStormgatan 4

211 20 Malmö

vxl +46 (0)40-611 00 38

fax +46 (0)40-611 00 91

Lasercad Sverige ABGräppåsvägen 55

434 92 Vallda

vxl +46 (0)31-799 60 92

http://www.lasercad.se

[email protected]

FINLAND

M.A.D. OyMannerheimintie 15 B

00260 Helsinki

tel +358 20 7419700

fax +358 9 4555091

http://www.mad.fi

[email protected]