magasinet hokus ht12 - papper

7/29/2019 Magasinet Hokus ht12 - papper

1/72

Nr 1. 2013

Vid livets slutVolontrerna som

jobbar nra dden

h o k u sSamhllsmagasinet fr hela Hisingen

Mobilt boendeHon bygger sitt

hus p hjul

Gratis

!

Kampen om det allmnna rummet

Konst eller klotter


2/72

2 HOKUS MAGASIN

Innehll


3/72

Volontrarbete fortstter att engagera.

Hokus trffar de som har TID ATT GE

Det finns mer n fotboll p Hisingen.Vi trffar LAGET UTAN PUBLIK

Gatukonstnrer eller vandaler?Hokus undersker GATANS KULTUR

18.

44.

38.

52.

MAKTEN FRN GEVRSPIPANSverige anordnar vapenamnesti i vr

08. -knd EMMA HISINGEN

28. Historia HISTORIEN OM EN 50. Hokus ringer TORSLANDAS FRAMTID

62. En Dag HASSES LIV SOM KLIPPAREA l l t i dih o k u s


4/724 HOKUS MAGASIN

Vlkommen till det rsta numret av Hokus, ett nytt magasinmed ullt okus p Hisingen. Ett Hisingen som bestr avmnga delar som alla har sin charm men ocks olika

utmaningar. Hokus r ett magasin r alla p Hisingen. Vi visar uppdet vackra samtidigt som samhllets utmaningar r komma ram.

Vi ska vara ute och mta mnniskor p deras villkor och i derasvardag. Som lsare ska du knna igen dig i miljn och samhlletsom speglas i magasinet. Men du ska ocks knna att du lr digngot nytt och r en annan bild av det samhlle vi alla r en del av.

Men tidningen Hokus r mer n bara en papperstidning. P vrhemsida har vi mnga intressanta V-reportage och radioinslagdr vi bevakar vad som hnder p Hisingen. Vi vill nmligen att dusom lsare ska kunna ta del av innehllet p det stt som passar bstdr just du r. Vissa mnen gr sig ocks bst i V eller radio ochd knns det el att inte redan rn brjan erbjuda dig som lsaredet bsta.

I vrt rsta nummer okuserar vi p boende. Du kan bde lsaom ett lite alternativt stt att bo p; eller i vr nttidning hra omhur bostadsomrdet vid Kvillebcken hller p att rndras. Drkan du ocks upptcka Hisingens bortglmda platser och svar prgan om Hisingen verkligen r en .

Du har redan brjat upptcka detta nya

magasin. Vi hoppas och tror att redandet rsta numret ger dig en vidgad bildav Hisingen och dess mjligheter.Saknar du ngot eller har du tips ellerider p ngot som ska vara med i nstanummer s tveka inte att kontakta oss.P magasinet baksida hittar du alla

vra kontaktvgar.

revlig lsning!

Ansvarig utgivare:Per Alm

Redaktrer:Jonas Partheen

Anna verman

Webbredaktr:Hanna Kyhle

Bildansvarig:Erik Alredsson

Layout:Per Forsberg

Hugo Hellman

Text/foto:

Erik AlredssonRebecka EriciPer Forsberg

Emelie HagbardHugo HellmanHanna Kyhle

Jonas Partheen

Molli RosenstrmKatarina SmedbergAndreas Svensson

Sebastian ZweinigerAnna verman

Omslagsbild:

Anna verman

hisingen.jmg.gu.se

Vlkommen till

h o k u sh


5/72HOKUS MAGASIN 5HOKUS MAGASIN 5

Jan Jakobsson, SannegrdenHisingen r ett central och bra stlle att bo. Fr 20 rsedan kunde jag inte tnka mig att bo hr, men nu

stortrivs jag. Jag upptckte hur mycket kommunikatio-ner det nns hr och nrheten till city och s. Jag trodde

jag bodde centralt nr jag bodde i Mlndal, men dettog ju en evighet att ta sig till stan, hr r man inne ptio minuter. Vi slde huset i Mlndal och s ville vi ha

ngonstans dr man kunde ha bten, och hr kan vi haden nere i hamnen. Det var det som ck oss till ytta hit.Jag ser absolut inga problem med Hisingen.

Jakob Lnn,

WieselgrensplatsenJag har inte bott hr

jttelnge, men jagtycker det knnsganska bra att bo hr.Det r inte mycketmer komplicerat att

jag ck en lgenhet

hr och hgg. Jag harbara bott p Hisingenn s lnge och detknns helt okej. Det rhelt okej nra stan, detunkar r mig.

Marian, EriksbergJag tycker om Hisingen

s mycket, r att deti rsta hand r nra

vatten och naturen r

n, tycker jag. Jag harnstan alltid bott pHisingen, rutom ett

eller tv r i Kortedala.Men jag trivs bst p

Hisingen.

Vad r

Hisingen

fr dig?

Amanda, Partille (ska ytta till Hisingen snart)Jag tnker mest att det r en rort och lite sdr slum, ast det nns ju stllen som r jttenaocks. Men jag rknippar det inte med s jttebra, ast jag har ju vant mig vid det. Det r nogganska bra nd. Min pojkvn bor hr s vi ska ytta ihop s smningom, vid Wieselgrensplatsen.

Emilio Rossi,Wieselgrensplatsen

Jag tycker det r bra, mycket brapersoner som bor hr aktiskt.

Det bsta r att otbollsklubbenBK Hcken nns.

Hikmat Hard, Hjllbo (jobbar vidFriskvderstorget, Biskopsgrden)

Jag jobbar bara hr. Det r ganska lugnt hrnu, men rut var det mycket problem och

s. Jag jobbar inte riktigt hr, utan hjlper till.Det r bttre n att hnga ute.

Josen, Mlndal (jobbar p Backaplan)Jag kommer ju verkligen inte rn denna sidan, s att

jag har inte s mycket uppattning om den. Men det harvl varit ganska mycket negativt, men sedan jag brjadejobba hr s har det blivit mer positivt. Det r vldigtna omrden hr som man inte visste om. Jag skulle intekunna tnka mig att bo hr. r man rn ena sidan stror jag att man stannar nog dr, aktiskt.Det r inget el p Hisingen, men jag trivs dr jag bor.


6/726 HOKUS MAGASIN

r kulinariska upplevelserdin grej rekommenderar vi att du

glider bort till Eriksbergshallenoch besker Passion r mat 2013 i brjan av mars. Hr kommer du kunna tips om bde rvaror och matlagningen och dessutom avgrs 2013 rsolkmsterskap i omelett!

1-3 mars, Eriksbergshallen

Aonstjrnan stter upp hela tre pjser under januari och ebruari eer den ryske r-

attaren Fjodor Dostojevskij. Under namnet Dostojevskij X 2 visar man tv kor-tare pjser baserade p hans noveller, En ljlig mnniskas drm och Anteckningar rnkllarhlet under samma kvll. Och i ebruari stter de sedan upp enmansrestll-ningen Pantlnaren, som r ingen mindre n Allan Edwalls tolkning av Dostojevskijs

Den Milda. Boka biljetter och en trippel dos avrysk nkultur!

Backa eater stller i e-bruari upp den tyskaregissren Uta Plates

teaterrestllningRun or your lie. Merom den p sida 68-69.

Premir den 16 ebruari

Vigor Challenge heter den euro-

pacupstvling i ktning somkommer hllas i Lundbystrandssporthall i brjan av ebruari. Hitkommer hela vrldseliten r attgra upp om ran i rets ktnings-

hndelse.

Lrdag 2/2 Vrja Herrar Final-ktningar 18.00Sndag 3/2 Vrja Damer Final-ktningar 17.30

Gillar du buskis med inspiration rn bde Hisingens historiaoch nutid r du inte missa Jalles Revy p Backa Folkets Hus.Hr kan du dessutom bevittna Sveriges yngsta revyartist, tolv-riga Hanna Ferm!

Premir tisdagen den 29 januari klockan 19:27

hokus tipsar

Dostojevskij X 2 spelas 18-20 januariPantlnaren har premir 15 ebruari


7/72

Bostad fr den som har rd

P Hisingen byggs det mest bostadshus i hela Gteborg,men de allra flesta r bostadsrtter fr flera miljoner.

Bostadsfrgan r brnnande, inte minst nr det kommer till attvnda trenden med den kade segregationen i staden.

Gr det att planera bort segregation med bostder, eller r framtidensnybyggen dmda att fortstta dela upp stadens invnare efter inkomst?

Se reportaget phisingen.jmg.gu.seTVhokus


8/728 HOKUS MAGASIN

-KND

Emma

Vissa gteborgare har knappt satt sin fot p Hisingen, andra harkanske bott hr ett kort tag i vntan p ngot bttre. Men fr

Emma Gustafsson r Hisingen en livslng krlek.

Frn Emma Gustassons kkhar man utsikt ver helaWieselgrensplatsen. Honbor p emte vningen i ett avhusen vid Rambergets ot.

Just Wieselgrensplatsen r vlkanske inte det vackraste pHisingen, men det nns s klartna platser hr, som i vilkenannan stadsdel som helst, sgerEmma Gustasson.

Och nog borde hon veta vadHisingen har r kvaliter, i helasitt 31-riga liv har hon bott p

n. Emma Gustasson r ddoch uppvuxen i Helgered, ett litet

villaomrde nra Bjrlandavgen,med mamma, pappa och enlillasyster.

Nr det var dags att yttahemirn vid 20 rs lder ck hontag p en lgenhet vid Bjurslttstorg, som ligger ngra hllplatserbort rn rldrahemmet.

Emma Gustasson brjade lsatill lrare, och ck gra sin praktikp orslandaskolan som ligger p

vstra Hisingen. Idag r honanstlld p samma skola.

Lgenheten i Bjursltt har byttsut mot en strre vid Wieselgrens-

platsen dr bde pojkvnnenKool och deras tvriga dotterAda r plats. I samma hus, meni porten bredvid, bor lillasysternIda. Hisingen tycks vara dengemensamma nmnaren i EmmaGustassons liv.

Jag vet inte riktigt vad det rsom gr att jag trivs s bra. Menman har lite distans till centralastan, man kan vara lite som manr. Samtidigt s r det vldigt nrain till stan med sprvagnen.

Men hon erknner att turerna

ver Gta lvbron har blivit alltmer sllsynta med ren.

Hisingen

TEXT och BILD: Emelie Hagbard


9/72

HOKUS MAGASIN 9

Jag ker in till centrum ngongng i veckan kanske, eller n, detr nog snarare varannan veckaaktiskt.

Den absoluta majoriteten avEmma Gustassons liv utspelar sighelt enkelt p Hisingen. Honhller inte alls med om attHisingen skulle vara en isoleradoch trkig del av Gteborg.

Det r klart att det inte nnssamma utbud av till exempelcaer och restauranger som i

andra delar av Gteborg, men jag

uppskattar lugnet hr istllet.Hon tycker ocks om den

blandade bebyggelsen som nns imnga delar av Hisingen.

Jag bosatte mig ju inte hr ratt det var det vackraste stllet istan, men jag tycker det har sincharm. Det nns mnga olika sti-lar p husen, bde gamla och nya.

Emma Gustasson tyckeregentligen inte att det r ngotsom saknas i det omrde dr honbor. Allt som man behver nns

inom rckhll, arer, natur och

sprvagnshllplats precis utanrdrren. Och s amiljen rsts.

Hela min amilj bor ju hri nrheten och det gr att manknner sig mer hemma s klart.Jag sger inte att det r en bttrestadsdel n ngon annan, men rmig r Hisingen det bsta stlletatt bo p.

Tror du att du kommer bo

hr hela ditt liv?

Haha, ja. Det tror jag aktiskt.Jag kan inte tnka mig att bo

ngon annanstans.

Emma Gustasson i sin lgenhet med utsikt ver hela Wieselgrensplatsen.


10/72

ALLTELLERINGETSPORTLOVSMATEN-VIHARRECEPTENDAGISKOCKENTIPSARMATTRENDER2013

HURSKERRSURSTRMMINGENPBESKHOSUTEGRISARNA

husman

DENEVIGAFETMAHETSEN|SKAPADEVITACON|DENPERFEKTABURGAREN

HURSMAKAREGENTLIGENFRPUNG?

Mysterietmedvrbortglmdamattradition:


11/72

HOKUS MAGASIN 11

Linas egendrmbostad


12/72

12 HOKUS MAGASIN

BOENDE

12 HOKUS MAGASIN

Mollaryd tgstation idecember. Stationendr ingen hoppar av.

Lng trbrygga som vinglar tillnr tget saktar in. P andra sidan

jrnvgsbommen vntar LinaNystedt p 10:33-tgets endaavstigande. Ett par hundra meter

bort, p pojkvnnens rldrarsgrd, str hennes alldeles egnahus.

Fr medan de stora byggbolagenbygger nytt iSannegrds-hamnen ochEriksberg s

bygger detlilla bygg-bolaget LinaNystedt ett16 kvadrat-meter storthus.

Det hr bygget har regtts av

r av googlande och boklsande,

hur man verkligen gr nr manbygger hus. Det hr r ju ett litetbygge s det kndes vldigt lagomatt brja med, sger hon.

Att bygga ett hus p hjul r intehelt ovanligt. P sociala mediernns sidor r de invigda och det

r mnga som bloggar om sinabyggen med tips och svrigheter.Husen blir sm eersom de ska gatt transportera och kopplas oa

sammanmed ett mil-

jtnk ochalternativt

leverne. Ochsklart enmjlighetatt ta medsig husetnr det r

dags att byta bostadsort. I LinaNystedts all ck hon tillgng till

underredet, det vill sga en

stomme med hjul, rn en ned-brunnen byggbarack. P den harhon byggt upp ett trribbat hussom hon ska inreda med kk,sovrum, matplats och veranda.

De dr skivorna r svindyraoch dom gr snder om mantrampar p dom, s trampa p

brdorna bredvid. Lina Nystedtlyer undan enpresenning och vikryssar p brdorsom bara delvistckergolvisoleringen.Hon gestikulerar

och berttar. Idet som nu r engrund, ett husskal,ryms mnga m-naders planeringoch tankekra.Lngst in ska detbli sovrum, en stor

sng och tv stora

I Gteborg rder bostadsbrist. Och det som byggs r frmst tegeloch tr fr mnniskor med pengar p kontot. Att kpa sig ett eget

hem finns inte p kartan fr de flesta.Lina Nystedt ritar sin egen karta. Hon bygger ett alldeles eget hus.

P hjul.

Det gr i princip

att bygga p noll-budget

TEXT och BILD: Rebecka Erici

BOENDE


13/72

HOKUS MAGASIN 13

BOENDE

HOKUS MAGASIN 13

nster r att gra det ljust ochminska knslan av instngdhet.Sedan en kvadratmeter badrum.

Det blir inte stort men detkommer rymma bde toalett,rvaring, handat, dusch och

vacker utsikt mot sjn. S mankan in mycket p en kvadrat-meter, sger Lina Nystedt.

Medelsvensken bor idag p drygt50 kvadratmeter per person. Att

vlja att bostta sig p16 kva-dratmeter blir ett stt att g emot

normen. Lina Nystedt har mttbde beundran och rdomar. Jag tnker mig att jag ska bo

precis som vanligt bara det attmitt hus r mycket mindre n allaandras. Plus att jag aktiskt kan tamed mig det den dag jag vill yttap mig, sger hon.

Vi kliver ver ngra trlistermed lnga spikar tvrs igenom.

Hr ska kket vara. Ettstort matbord med plats rolika projekt. Lina Nystedttycker det r viktigt attkunna sy, snickra ochsjlv pyssla ihop saker.

Och lngst bort nns detsom s smningom ska bliverandan. P en liten stl-avsats som sticker ut rnunderredet ryms en heltankevrld av ljumma som-markvllar med en lt ochen kopp te i handen. Hr

ska bli en altandrr och enliten inglasad veranda. rots att det r s litet

ska jag ha tv drrar. Detska vara som ett uterumeller ett vxthus. S ska jagbara kunna g ut genomkket och hmta kryddor,

eller plocka tomaterkanske.

Lina Nystedt kommer rnGteborg. Och bostadsbrist rngot hon knner till. Just nu borbde hon och pojkvnnen delvishemma hos respektive rldrar.

Det hr r ju ett stt r migatt skaa mig en egen bostad,sger Lina.

Att bygga litet r ven ett sttatt g emot lnestrmmen. Fr vilnar mycket i Sverige. r 2001

var hushllens bostadsln unger713 miljarder och r 2012 hade dekat till 2 215 miljarder. Eer den

ekonomiska krisen kar inteutlningen lika mycket som tidi-gare, men dock, kar.

Lina Nystedt vill inte lgga extrakronor p lnehgen. Att sjlvbygga ett hus behver inte kosta

s mycket, i nulget har hon lagtmellan 30 40 000 kronor pprojektet. D har hon nd valtatt satsa p bra isolering som skahlla. Lnge. Fr det hr r ingettilllligt projekt, huset ska hllaett helt liv. Om inte som bostad ssom gststuga, atelj eller

sommarhus.

BOENDE


14/72

14 HOKUS MAGASIN

BOENDE

Jag vet de som bygger

betydligt billigare. Jag lste omen som hittade material p ensoptipp och gjorde i ordning ochbyggde av det. Det gr i principatt bygga p nollbudget, beroendep vad man vill ha r materialoch lgga ner r tid, sger LinaNystedt.

Fr projektet har tagit tid.

Hur mnga timmar r svrt att

sga men Lina Nystedt brjadei somras och har ortarande enbit kvar. I hstas byggde hon rnklockan nio p morgonen till elvap kvllen r att husgrundenskyddad.

Nu r det inga mer stressntteroch inga mer ntter nr jag ligger

vaken och lyssnar p blsten och

tnker att huset ska blsa snder,s dr som jag gjorde i brjan.

Flera tusen timmars byggande,kalla vinterdagar nr det inte gratt bygga r att ngrarna stelnar.

Men samtidigt en mjlighet att prova sjlv. Det r saker som knns s

meningsulla som att bygga sigsitt eget hem. Och just det hr attman har sn koll p allting. Jagknner ju det hr huset ner tillminsta lilla brda och jag vet hur

det mr, exakt. Det knns vldigtbra. Det knns sunt p ngot stt,sger Lina Nystedt.

Mollaryds station. Lttasningor p trribbsstationen.Innan anns hr en skylt mankunde vnda upp s att lokrarenskulle veta att ngon ville med

tget. Den r borta nu. Vi r nog g upp p bryggans att de ser oss.

get stannar, hmtar upp ochavgr. Lngt nere vid sjn skymtardet som r p vg att bli LinaNysteds egen plats p jorden. Etthus. P hjul.

Lina Nystedt har lagt mycket tid och jobb p att skydda vagenen rn vdrets starka kraer.

Fr att lsa mer om alternativt boende och hur det r att leva p liten yta:

www.bondgardpahjul.se - Lina Nystedts bloggar om hennes byggprojekthttp://attlevadetlevandelivet.wordpress.com - blogg om vad det innebr att leva och bo i mindre skala

BOENDE


15/72

HOKUS MAGASIN 15

BOENDE

KRNIKA:

Det nns s mnga olika stllen att sova p. Villor,bostadsrtter, hyreslgenheter. lt, hngmattor iskogar och rullande hus. Och s ygplatser. Men intep Hisingen. Sve ygplats r en plats i vrlden drdu inte r tillbringa natten om inte omstndighe-terna r helt extraordinra.

Enligt ygplatsens pressansvariga r det heller ingetsom eerrgas. Varr skulle ngon vilja sova p enygplats? Frgar jag mig sjlv. Eer tv dygns ver-nattning p Gardemoen, Oslos ygplats. Zombieliktskjutande p en bagagevagn och vntande p attNorges versvmmade vgar ska torka upp s att denrbannade bussen kan kra igen. En attig studentsom inte har rd att spendera pengar p vernatt-

ningar och hellre sover medhuvudet p ryggscken utslagen ver yra

vntsalsstolar med hrda kanter.

Varr skulle ngon vilja sova p en ygplats?Frgar jag mig sjlv. En mrk januarinatt p enygplats nra de ranska alperna. Nr en okndransk kvinnorst med nasal stmma basunerar ut

dont leave your luggage unattended.Men hur ska man lyckas komma in p en enkvadratsmrk klinkerstoalett och samtidigt vervaka tvmonstrusa ryggsckar och en gigantisksnowboardvska?

Varr skulle ngon vilja sova p en ygplats?Frgar jag mig sjlv. Nr jag vaknar upp p en luddig

inomhuslekplatsmatta med bondgrdsmotiv.Flygplatsstdaren dammsuger bort allt vrldsvantkvalster jag somnat p och you have to wake up ominte backpacken ska g samma dammsugarmun tillmtes. Fren skrattar t bagagekrran som lommarivg.

Varr skulle ngonvilja sova p en ygplats?

Frgar jag mig sjlv. Nr jag och min ullastade

bagagevagn hemsker norska ygplatsarer ochtigger gratis internet. Vi rr oss i cirkulra rrel-ser r att inte vcka uppmrksamhet. Man r enhalvtimme t gngen om man skriver ner namn ochmejladress. En halvtimmes kontakt med yttervrl-den sen mste jag och krran vidare till aren ellerinormationsdisken som str nst p tur i vrt

cirkulationsmnster. Runt, runt.

Varr skulle ngon vilja sova p en ygplats?Frgar jag mig sjlv. P Salzburgs luterminal.Ensam s nr som p ett gng p yra andra. Stora.Lskiga. Mn.

Varr skulle ngon vilja sova p en ygplats?

Pengabrist kan oss att sova nstan var som helst.Kulornas tyngd i ckan avgr var din huvudkuddehamnar r natten. Hrda plaststen,ovanp skrattandemattr eller insmugen p detstngda ygplatscaet. Obekvmt

javisst, men dock, sova. PGteborg City Airport nns inga

gratis alternativ.

Kanske r Hisingsresenreren envlplanerad och respektabelperson som aldrig somnarp klinkersgolv. Kanske

vill inte Hisingen ha olkp resande ot som inte

kan betala r natten.Eller kanske nns detbara ingen eerrgan.Varr skulle ngon

vilja sova p enygplats?

Rebecka Erici

Vem vi l l sova p en f lygplats?

$


16/72

16 HOKUS MAGASIN

MNADENS IFFRA$

Andreas SvenssonTEXT:

Strsta industrin p Hisingen r Volvo, somsammanlagt har runt 40 000 anstllda och enomsttning p 280 miljarder kronor. Volvo regentligen tv retag - Volvo AB och Volvopersonvagnar - och harstora anlggningar iorslanda, Arendal,uve och Lundby;alla p Hisingen.

Frstagngen

mnen otograerades

p plats var det med en kamerarn Hassleblad, som r 2003 yttadedelar av sin produktion till Hisingen.

Sedan i ol nns all retagetstillverkning p Lindholmen. NASA

r retagets mest vlknda kund.

Industrinr starkt beroendeav mjligheten att transportera

varor. P sydvstra Hisingen ligger Nordensstrsta hamn dr nstan 40 miljoner ton godspasserar varje r. I anslutning till hamnen liggertv av Sveriges yra rafnaderier r att rdlarolja som kommer in via orshamnen. Flera storaoljebolag har anlggningar r sina verksamheterhr och oljehandeln r en stor inkomstklla rGteborgs kommun som ger hamnen.

P Ringns industriomrde nns mnga min-dre industrier. I ster har omrdet vxt ihopmed Backa industriomrde som har mnga

stora lagerbyggnader. I Backa har ven ettstort expeditionsretag

en terminal som han-terar gods till och

rn Gteborg.

procent av all industri i Gteborgfinns p Hisingen.

80


17/72

Hisingen kallas ofta fr Sveriges fjrde strsta . Men det finns en litenbortglmd bck som p kartor ser ut att dela Hisingen i tv delar. r Hi-singen i sjlva verket tv ar? Och vem bestmmer egentligen vad som r

en ? Hokus gav sig ut i terrngen fr att g till botten i frgan.

G R U P P E NHISINGEN



18/72

TEXT och BILD: Katarina Smedberg

Tid att ge

Hemma hos amiljen

Kristensson-Forsbckhnger amiljeotogra-

er i lnga rader p vggarna.Bilderna r tagna p Gunneboslott. Dottern Iza poserar i denena prinsessklnningen eer denandra och det ormligen lyser omhenne. P andra bilder r hela a-

miljen samlad. De kramas, pussasoch skrattar. Iza pratar ortarande om nr

vi var p slottet och lekteprinsessa, sger Izas mammaLena Kristensson.

Fotograen bakom bilderna

heter Helena Kyrk. Hon deltar i

Helena bidrar genom sitt yrke som fotograf.

Mats r pensionerad men arbetar som volontr.

Bda ger de av sin tid fr att hjlpa andra.

ett projekt dr otograer stl-

ler upp gratis och portrtterarbarnamiljer som drabbats av enlivshotande sjukdom. Syet ratt ge amiljerna ett minne rlivet genom att nga krlekenoch gldjen i relationerna det

viktigaste i livet, drav namnetEssence Vitae.

Jag var mobbad som barnoch hade mnga mnniskor somngade upp mig under vgen.Drr har jag lnge velat gengot tillbaka.

Vi trfas i Helena Kyrks otostu-dio i Frihamnen. Hon har precis

avslutat en brllopsotograering

med konetti och ballonger och

mter upp i korridoren med enkram. Innan Helena Kyrk hrdetalas om Essence Vitae underadehon lnge p att engagera sig irivilligarbete, men hittade ingetsom kndes rtt.

Jag hade tankar p ett otopro-jekt med vuxna som hade utsatts

r mobbing. S lste jag om dettaoch knde att det var lite sammaid, ast med sjuka barn.

Att vara klassrlder, serverasoppa till hemlsa eller trnaknattarna i otboll. Fr den som

vill ge av sin tid r att hjlpa

andra nns det mnga stt att

18 HOKUS MAGASIN


19/72

HOKUS MAGASIN 19


20/72

Svenskar r ett itigt olk vad gller rivilligt arbete.Insatserna motsvarar 400 000 helrsarbeten och orskning visar

att 48 procent av beolkningen engagerar sig ideellt.

engagera sig p.Och svenskar rett litigt olk vadgller rivilligtarbete. Insatsernamotsvarar 400 000

helrsarbeten ochorskning visar att 48 procentav beolkningen engagerar sigideellt, men egentligen r siranhgre n s.

Det inneattar endast de somvar aktiva nr underskningengjordes. Sett till hur mnga som

ngon gng har engagerat sigrivilligt r siran nrmare 75procent.

Det sger Lars Svedberg, proes-sor i sociologi vid Ersta Skndalhgskola. I nrmare tjugo r harhan genomrt beolkningsun-

derskningar vid enheten rorskning om det civila samhl-let. Tillsammans med kollegornaJohan von Essen och MagnusJegermalm str han bakom densenaste rapporten, Svenskarnasengagemang r strre n ngon-sin, som utkom 2010.

Internationella studier visaratt det nns en mycket starkkoppling mellan ett demokratisktsamhlle och socialt arbete.

De lnder dr man r bst ivrlden p att engagera sig ideelltr alla demokratier. Sverige ligger

i topp tillsammans med Holland,Norge och USA.Den starka reningstraditio-

nen i Sverige r en annan viktigaktor bakom olkets engagemang.Med cirka 200 000 klubbar ochreningar kommer man sommedborgare och boende i Sverigeltt i kontakt med ideellt arbete,menar Lars Svedberg.

Familjen Kristensson-Forsbckvar en av de rsta amiljerna somHelena Kyrk otograerade.

Deras dotter Iza, 5 drabbades rtre r sedan av en elakartadhjrntumr. Det blev akutoperation och lngvarigcytostatikabehandling. Enamilj p barncancercen-trum tipsade om EssenceVitae och de ck kontaktmed Helena Kyrk.

Izas stora intresse vid dentiden var att leka prinsessa.

Det tog Helena Kyrk astap och rutom att oto-graera Iza och amiljen pett slott samlade hon ihop

varje prinsessklnningsom anns att tillg blandgrannar och vnner. Tillsin hjlp under otograe-

Helena Kyrk har precis fotograferat ett brllopspar som rkade glmma kvar sina ballonger.

20 HOKUS MAGASIN


21/72

Fr Helena Kyrk har Essence Vitae-projektet blivit som ett kall. - Har man vl brjat kan man inte sluta, sger hon.

ringen hade hon sjukhusclownenMattis som Iza hade trat psjukhuset. Det bidrog till att Izaknde sig trygg vid otograe-ringen.

Det vrmer s man blir lyckligin i sjlen nr ngon gr ngotnt r ens barn. Jag blir lycklig ihela kroppen bara jag tnker pdet, sger Lena Kristensson.

Essence Vitae grundades av Ju-liana Wiklund 2009 som i hstasmottog utmrkelsen rets Mamaav magasinet Mama. I nulget r

de ett emtiotal otograer runtom i landet som deltar ochupp emot hundra amiljer somhar blivit otograerade sedanstarten. Sedan 2011 har HelenaKyrk otograerat sex amiljerinom projektet.

Oa sker otograeringen iamiljernas hem. Det r viktigtatt sjlva otograeringarnar en gldjeylld och positivupplevelse r amiljen.

Nr vi r dr r de jt-teglada och det r mycket busoch skoj. Problemet r att

amiljer att stlla upp. Det r ettjttestort steg att lta sig otogra-eras mitt i en behandling.

De festa av amiljerna somdeltar i projektet har barn somr sjuka i cancer, men det re-kommer ocks att en rlderr sjuk.

Det r ngot av det vrstasom kan ske att ett barn rloraren rlder. En del r s sm attde inte ens minns mamma ellerpappa. D kan bilderna visa huroerhrt lskade de var.

HOKUS MAGASIN 21


22/72

Fr Helena Kyrkhar det blivitmnga timmars arbete med

projektet dr hon numera jobbarideellt ven som administratr.Uppdragen rdelas jmnt mellanotograerna. Mlet r att varjeotogra endast ska jobba med enamilj t gngen r att undvikaatt bli utbrnd.

Som otogra kommer man oa

amiljerna vldigt nra, ngot

som kan vara p bde gott ochont. En del av amiljerna ppnarsig knslomssigt och vill prata

om sjukdomen som har drabbatdem. Men trots att det kan varamycket prestande anser HelenaKyrk att det ger henne oerhrtmycket tillbaka.

Frn min rsta otograeringvar jag ast. Det har ndrat minsyn p livet, amiljen, vnner,

allt.

Svenskarnas ideella insatserligger p en ortsatt hg omatt-

ning, men trots att omattningenr orndrad ser sjlva enga-gemanget ngot annorlundaut. Tidigare var rivilligt arbetestarkt rknippat med organisa-tionstillhrighet; medlemskapoch insatser ljdes t. Numerar det vanligare att man jobbar

mer tilllligt, fackar mellan olikauppdrag och taganden.Studien visar att en viktig anled-

ning till att man brjar arbetaideellt r den vardagliga pverkansom vnner och amilj har. Vanli-gast r att man via sociala ntverkblir tillrgad, lockad, vertalad

eller smickrad att delta.Den typiske rivilligarbetarenr en man i 30-45-rsldern somengagerar sig i barnens idrottsr-ening. Mn r mer ideellt aktivan kvinnor, men utmrkande rbgge knen r att de r vl inte-grerade i samhllet. Lars Svedbergmenar att det r en klass- ochstatusrga och att speciellt idrot-ten yller en viktig unktion attbekmpa de olika klyorna somnns i samhllet.

I Sverige r det personer medbra jobb, hg utbildning och barnsom engagerar sig. De som jobbarmest, gr mest. De personer somr minst engagerade r lgutbil-dade, ensamstende personer istorstder utan barn.

Nr man ser till varr olk en-gagerar sig nns det tv huvudan-ledningar. Dels den altruistiska si-dan, att mnniskor har en vilja attgra ngot gott r ngon annan.

22 HOKUS MAGASIN


23/72

Dels viljan att rverkligasig sjlv.

Om man dremot sertill vad engagemangetger r det tre saker somligger i topp; att vara i ettsammanhang, att tra nya

vnner och att utva ettintresse.

P ngrdens hospicevrdas mnniskor som be-nner sig i livets slutskede.Hr arbetar Mats Hult som

volontr. r 2008 komhan hit r rsta gngen,nr hans ru var dendei cancer. Ngra mnader

eer hustruns dd varMats p en anhrigtr.D blev han tillrgad omhan inte kunde tnka sigatt bli volontr.

Jo, jo, sa jag, jag stller upp.D var Mats Hult 82 r gammal

och hade aldrig tidigare jobbatideellt. Nu r han hr lika oa,om inte mer, n de anstllda. Femdagar i veckan, inklusive varjehelg, ret om tar han bussen rnlgenheten i Vstra Frlunda tillhospicet i Lillhagsparken. Det bliren livsstil, menar han.

Mats Hult hjlper till med lite avvarje. Han xar och donar, gr det

som han ser behvs. Mest tyckerhan om att arbeta i trdgrden.ven om det inte ingr i volon-trernas uppgier att samtala

med gsterna hnder det att dend kommer till Mats Hult ratt prata. Fr en del kan det varalttare n att ppna sig r ngoni personalen.

Emellant gr han sm renden.Han berttar om en gst som

bad honom att g till aren

och kpa cigaretter. Regnet stodsom spn i backen och det annsinga regnklder att tillg. Matsrgade om det kunde vnta till

veckan drp. Jovisst kan det det,sa gsten.

Men s blev hon smre ochsmre och orkade inte Sedanundrade jag varr, det hade vlkunnat regnat spik om s var? Nuhar jag tagit hit en regnrock, shnder det igen ska det inte hnga

p det.

Fem dagar i veckan, inklusive varje helg, ret omtar han bussen rn lgenheten i Vstra Frlunda.

Det blir en livsstil, menar Mats Hult.

Sanne Bohman r en av de som jobbar p nggrdens hospice och som vittnar om volontrernasmnga insatser. Mats r en klippa, sger hon och ger Mats Hult en kram.

HOKUS MAGASIN 23


24/72

Fr Mats Hult r gemenskapendet bsta med att vara volontr.Det gller bde gemenskapenmed personalen och gsterna.Med endast 27 anstllda och elvagster att ta hand om blir det en

bra sammanhllning. Alla r ett team hr, det runderbart p s vis. S mycketskratt och gldje som det nnshr r man leta eer.

P hospicet arbetar idag ttavolontrer med varierande saker.En dam skter om vxterna, en

annan brukar baka. Flera av deanstllda vittnar om att volont-rerna bidrar till en bttre miljr svl gster som personal.

De gr det dr lilla extra somvi sjlva inte hinner och bidrartill trivseln r oss alla. Och Matsr guld vrd, sger Sanne Boh-man som r sjukskterska ochkramar om honom nr de ses.

Sjlv tycker inte Mats Hult attdet han gr r s mrkvrdigt.Mnga vnner och bekanta harrgat honom hur han kan arbetap ett hospice. Men r MatsHult r det enkelt.

Dr utanr gnller alla bara,de tycker allt r s jobbigt. Hr rde underbara. Ibland undrar desom kommer hit vad de har gjortr att rtjna ett s bra slut.

Helena Kyrk ser det som en raatt vara en del av Essence Vitae,men ocks som en sjlvklarhet

att hjlpa till. Samtidigt som honbrjade engagera sig i projektetblev hennes syster diagnostise-rad med en cancer som inte gratt bota. Drr knns det extraangelget att hjlpa amiljer som

benner sig i liknande situationer. Helst vill jag jobba medprojektet p heltid, om vi bara rmjlighet att anstlla en person.Men det gr inte att bara otogra-era drabbade amiljer, det klararman inte i lngden.

Helena Kyrk brjar packa ihopr dagen. Hennes barn r sjukaoch hon har knappt sovit enblund p hela natten. Hemma

vntar mer jobb med att redigerabilder. Hon har tt veta att enemrig cancersjuk pojke varsamilj hon otograerade i rra

veckan hastigt har blivit smre.

Volontrerna bakar och bidrar tilltrivseln p nggrdens hospice.

Gsterna vljer sjlva om de villta i matsalen eller p sina rum.

Kommer min dotteratt d nu? rgade jag

lkaren.Han bara tittade p

mig och ryckte p

axlarna.

24 HOKUS MAGASIN


25/72

- Det handlar om att skapa en knsla ochnga det p bild, sger Helena Kyrk

och visar upp ett hfe med ototips somJuliana Wiklund har skrivit.


26/72

avoritbilderna hnger, vill Izaner rn mammas amn till denstora dubbelsngen. Iza studsar isngen och skrattar, om och omigen. Fr ett par r sedan sg detannorlunda ut, d var Iza r sjuk

r att busa p samma stt.Sedan i hstas har livet mer ellermindre tergtt till det normalar amiljen. Lena Kristenssonhar avslutat sin rldraledighetoch bde Iza och Willgot gr prskolan.

Sjukdomen har medrt attvi ser varann p ett annat stt. Virsker ta till vara p varandrahr och nu.

Lkarna hade gett honom tvmnader att leva, men nu r lgetmycket ovisst.

Jag vill klart deras bilder sort som mjligt, iall det vrstaskulle hnda.

Iza har precis lrt sig att ritahjrtan och vill visa upp sinsenaste teckning. De omattandebehandlingarna gav goda resultatoch Iza gr nu p tremnaders-kontroller. Men n r hon interiskrklarad, det blir man rstem r eer avslutad behandling.Lena Kristensson berttar om densvra tiden de har gtt igenom.

Om ovissheten och ramr alltden enorma rdslan.

Kommer min dotter att dnu? rgade jag lkaren nr hangav hos beskedet om hjrntum-ren. Han bara tittade p mig och

ryckte p axlarna.Nr allt var som vrst medblodrgining, antibiotika ochblodtransusioner kom en ljus-ning, lillebror Willgot ddes.

Det var det bsta som kundehnda, att en bebis s vi kundebyta okus. Tillvaron var intebara sjukhus och slangar lngre.Lena Kristensson visar runt ilgenheten. I sovrummet, dr

Iza och hennes mamma visar avoritbilderna.- Vi har vggarna ulla och ser bilderna varje

dag, sger Lena Kristensson.

26 HOKUS MAGASIN


27/72

DEN NYA STADENS FRLORARE

Sder i Stockholm, SoHo i New York och Haga hr i Gteborg. De r alla ex-empel p omrden som genomgtt en gentrifieringsprocess: en statushjning aven stadsdel. Gteborg vxer och kommunens frhoppning r att city ska vxa

ver lven med attraktiva stadsdelar p bda sidor. Just nu bygger man fr fullt i

Kvillebcken och mnga r positiva till bygget som kommer att resultera i 2000lgenheter, ett antal verksamhetslokaler och en ny saluhall. Men vilka r det

som mste flytta p sig, fr att ge plats t det nya?

Hr reportaget phisingen.jmg.gu.sehokusRADIO

HISINGENS HISTORIA


28/72

28 HOKUS MAGASIN

Andreas Svensson

Tv kungar som spelar trning, 700 rs krigande och nordens strsta hamn.Historien om Hisingen r allt annat n trkig. Hokus fljer

den historiska lvstranden.

Historien om en

TEXT:


29/72

HOKUS MAGASIN 29

Vi gr lngs lvstrandenmed Lars Hgberg somr historieintresseradpensionerad hamn- och

varvsarbetare. Det har bott olk hr omkring

i stort sett sen istiden, men vilketland det varit har ju varierat sigganska mycket, sger han.

Norra lvstranden var lngeett bokstavligen talat omstrittomrde som Danmark, Norgeoch Sverige alla ville ha kontrollver. Gteborgsomrdet har

bevisligen varit beolkat sedanstenldern och omstritt av denordiska lnderna tminstonern vikingatiden. Sverige, Norgeoch Danmark ville under mngar alla ha tillgng till lven som ren naturlig hamn med mjlig-heter till vidare transport lngtupp i landet och vidare till Norge.

En av de minst blodiga uppgrel-serna lnderna emellan var enligtlegenden nr kungarna OlavHaraldsson och Olo Sktkonung

kom verens om att spelatrning om Hisingen i stllet ratt ortstta slss. Olo Skt-konung ska d enligt legenden ha

rullat tv sexor och trott sig havinsten skrad. Men han rloradend eersom Olav Haraldssonocks rullade tv sexor och enetta. Den ena trningen spracknmligen och visade upp en etta

jmte de tv sexorna. Norges kungvann allts Hisingen p trnings-

spel. Det hindrade inte senarekungar att slss om Hisingen instan 700 r till.

Det r ju en sn dr historiasom man helst inte vill kolla uppr noga. Det vore ju synd om detgick att bevisa att det inte r santoch lite skoj ska det ju vara ocks,

sger Lars Hgberg.

Vi str vid lvsborgsbrons norraste och knner lukten av olje-hamnen sticka i nsan.

Hr luktar allt som oast avngot, antingen hamnen ellerreningsverket, det beror p vinden

och p vad de hller p med p deolika anlggningarna, sger LarsHgberg.

Idag r det nstan vindstilla menett stort artyg ligger och lastar iSkarvikshamnen och det r dri-rn lukten kommer idag.

Dr borta lg nna borg innan,

inte Anders men lvs, sger LarsHgberg och pekar mot Klippanp andra sidan lven och skrattart min suck, en av mnga p denhr promenaden. r mangteborgare s r man.

P medeltiden byggdes detborgar vid det omrde som nu

kallas Klippan. I era omgngar

Foto: Privat samling

HISTORIEN OM EN


30/72

30 HOKUS MAGASIN

byggdes och brndes borgarnaoch det hela kulminerade ilvsborgs lsen d Sverige till slutck behlla omrdet. Idag nnsbara en mindre ruinrest kvar avlvsborgs stning, inte attrvxla med turistattraktionenNya lvsborgs stning sombrjade byggas 1653.

Vi gr vidare mot den nyanlagdaFrjensparken dr en rest avden allra rsta staden som hetteGteborg nns kvar. Det r enstenruin med en minnestavla somberttar att detta var en kyrka idet rsta Gteborg.

Jo serru, det var hr detbrjade om man ska renkla dethela. Men den hr stan blev intes lnglivad under det namnet.Men det hette Frjestaden bralnge, eller ja, den heter la det n,sger Lars Hgberg.

Men de brnde ner rubbet hrera gnger om, i Bohusln kall-lades Kalmarkriget r Brnne-ejden eersom bde svenskaroch danskar brnde ner s jklamycket; stder, stningar ochgrdar, allt gick t.

Det var hr somKarl IX, hansom sitter p Kopparmrra, be-stmde att det skulle ligga en stadmed namnet Gteborg. Den r-sta staden som ck namnet G-teborg var allts det omrde somnu kallas r Frjens. Karl IXbestmde i brjan p 1600-talet

En s kallad Johnsare, det vill sga ett artyg rn det Foto: Privat samlingklassiska rederiet Johnson Line.

FAKTA FRJESTADEN:Frjestaden som nu bara nns kvar i orm avett par villor vid lvsborgsbrons norra ste varlnge en egen ort. Omrdet blev dock inte en delav Gteborgs stad innan 1906. Omrdet ck sittnamn av att det gick rjor drirn till Klippanoch drmed lvsborgs slott rn tminstone r1600 och ramt. Den rsta maskindrivna rjan,som hette Bonnarjda, togs i bruk 1874 ochkrdes av kapten Adol Danielsson. Frjorna varviktiga r att hlla industrierna bemannade medarbetarna som bodde p astlandet. Varje dag gick

rjorna ver lven med arbetare rn Masthuggetoch Majorna rn Klippan till Frjens.

HISTORIEN OM EN


31/72

HOKUS MAGASIN 31

att det behvdes en handelsplatsr i synnerhet alla de hollndskakpmn som oa anns i omrdet.

Att namnet blev Gteborg kom-mer sig sannolikt av att kungarnasom hette Gustav p den hr tidenegentligen inte alls hette Gustavutan Gte. Gustavus som r denlatinska ormen av Gte r densom bevarats i skrivna dokumentoch blev sedan namnet somanvndes. Staden brndes ner1611, av danska trupper, och rndetta allra rsta Gteborg nnsdet bara kvar den kyrkoruin somligger mitt i Frjensparken. Detdrjde tio r till innan GustavII Adol bestmde att det nyaGteborg skulle ligga p astlan-det. Det var tv r eer att det be-stmts att Gteborgs hamn skulleanlggas, en hamn som p grundav misslyckade byggplaner blev

uppdelad i ett omrde vid LillaBommen och ett vid Klippan.

Innan de byggde bron s gickdet rjor hr, de gick rn Klip-pan och hit i era hundra r, sgerLars Hgberg.

1966 invigdes lvsborgsbron och

rjetraken upphrde. Drygt 30r innan invigningen lg Gte-borgs stora njespark nedanrFrjens. Mellan 1903 och 1934

var Krokngsparken, som idag ren nstan bortglmd liten park,helgnjet r Gteborgarna. Droddes, seglades och krdes olk

FAKTA LVSBORGS LSEN:lvsborgs lsen r namnet p tv betalningarsom Sverige tvingades gra till Danmark r att tillbaka lvsborgs stning. Den rsta betal-ningen, 150 000 riksdaler, var 1563 eer reden iStettin och gjorde att Sverige r rsta gngen vartvungna att ta ut skatt baserat p individernastillgngar. Den andra betalningen, 1 miljon riks-daler, var eer reden i Knred 1613. Som pant

r den andra betalningen hll Danmark inte baralvsborgs stning utan ocks Ldse, Hisingen,Askim Bollebygd och ngra omrden till.I dagens penningvrde motsvarar summornangonstans mellan em och tio miljarder kronor.

lvsborgsbron invigdes r 1966. Det norra stet mynnar Foto: Privatut i det som nns kvar av Frjestaden

HISTORIEN OM EN


32/72

32 HOKUS MAGASIN

med ngbtar ver lven r attlyssna p talare, ka karusell,umgs och dansa. Arbetar-rrelsen arrangerade alltihop ochagitatorer, relsare och olikaintresseorganisationer samlades i

Krokng. Det var konkurrensenrn Liseberg, som ppnade p20-talet, som gjorde att parken tillslut rlorade sin unktion somnjescentrum i Gteborg.

Ja, hr var liv och rrelse engng i tiden. Farsan tog med mighit nr jag var grabb men det

minns jag inte sjlv, det r barasom jag tt berttat r mig. Nur det svrt att restlla sig detmen det var hit alla arbetarnakom p helgerna. Det var jupraktiskt eersom de jobbadehr i nrheten s det anns ju sttatt ta sig hit och s, sger Lars

Hgberg.

Nedanr Krokngsparken strnnu Eriksbergsvarvets bockkransom ett landmrke ver varvs-industrin som engng domineradeNorra lvstran-

den. Idag liggerdet tunna isakoch guppar i

vattnet underkranen och detligger ett sntckever hela omr-det. P sommaren

kan man seamiljer sompromenerar hreller sitter medpicknickkorgar p trbryggorna.

Frr anns det inga nabryggor hr, det var en arbetsplatsoch inget annat, r det mesta

gick jobben dygnet runt, sger

Lars Hgberg. Nr tiderna var goda var det

bara att g hit p morgonen ochbrja jobba, perektr sna som mig, detanns jobb verallt om

man behvde pengar.Det var sllan tjas omanstllningar och snt,man ck pengarna inven nr man gickhem, ortstter han.

I mitten av 1800-talet

blev Norra lvstran-dens industrier meroch mer inriktade ptillverkning och

underhll av artyg. 1840 p-brjades byggandet av denmoderna hamnen. Det var ratt mta de nya behoven som

uppstod i och med att ngartygen

Nr tiderna

var goda vardet bara att ghit p morgo-nen och brja

jobba

I Gteborg har vattnet alltid ha stor betydelse.

HISTORIEN OM EN


33/72

HOKUS MAGASIN 33

brjade bli vanliga som hamnenmste anpassas. Under andrahalvan av 1800-talet vxte varvs-industrin snabbt p Hisingen ochunder hgkonjunk-turen som rdde

p 1870-talet hadebara Lindholmens

varv ver 800anstllda och vxtesnabbt.

Vi gr lngs denmoderna lvstran-

den. Dr det engng var varv och

verkstder r detnu bostder ochrestauranter.

Slottsberget r idag ett villa-omrde men hr stod en gngNorra lvstrandens rsta ofciella

byggnad. Det var kung MagnusEriksson som lt bygga en borgp 1330-talet. Det kan ha unnitsen mindre borg dr innan dess

men riktigt skra kl-lor p det nns inte.

Borgen kallades rborgen Lindhomeneller Lindholmens husoch Magnus Erikssongav ngra r senareborgen till Blanche avNamur som morgon-gva nr de rlovade

sig. Blanches namnblev rsvenskattill Blanka och idagminns vi henne bst

r barnvisan rida rida rankahsten heter Blanka som skrevsp 1800-talet. Borgen var in-ringad av en kanal och idag r den

sista resten av Magnus Erikssonsetablering den bit av kanalen somkallas r Sannegrdshamnen. Desista resterna av Gteborgs allrarsta ofciellt svenska byggnationrsvann p 1800-talet nr norra

lvstranden industrialiserades. Allt hr var en rra av hamnar,

verkstder och varv. Det var btarinne i Sannegrdshamnen och detlg btar uppe hr dr det r sko-lor nu, man blir lite sentimentalnr man tnker p det. D annsinte en tanke p att det skulle bli

nkvarter i abrikerna, sger LarsHgberg.

Dagens Lindhomen r ett skol-och kontorsomrde som underdet kommunala bolaget lv-stranden Utveckling AB satsarp att bli ett center r orskning

D annsinte en tankep att detskulle bli n-kvarter i a-

brikerna

Foto: Privat samling

HISTORIEN OM EN


34/72

34 HOKUS MAGASIN

FAKA RAMBO:

Actionhjlten John Rambo r dpt eer Ramberget p Hisingen. Nstan ialla all. Nr Peter Gunnarsson emigrerade till USA p 1600-talet tog hannamnet Ramberg till minne av sin delseplats. Han brjade odla pplen isitt nya hemland och dpte sin ppelsort till Rambopplen. Just ett sdantpple ck rattaren David Morrell av sin ru nr han satt och underade

p ett namn till huvudpersonen i sin bok First Blood och resten r historia.

och entreprenrskap. Eriksbergs-omrdets gamla verkstadslokalerr numera hotell, restauranter,arer och bostder. Bockkranen

vid Eriksbergs gamla torrdockasom r ett av Hisingens, ochGteborgs, mest prominentalandmrken str idag kvar somturistattraktion.

Gtaverkenr det sista

varvet p Norra

lvstranden mendr byggs intelngre ngraartyg, de repare-ras och under-hlls dremotortarande hr.

Det r bara

dem kvar nu rde stora btarna,Gothenius tar

ju ganska storagrejer men inte i den hr klassen.Klart att det r lite trkigt menom saker inte rndrades s vore

vi ju kvar p stenldern, sger

Lars Hgberg.

Rambergsvallen som gett namn t hjlten Foto: Privat samling

Gteborgs hamn, en klassisk vy Foto: Privat samling

Omsaker inte

rnd-rades s

vore vi jukvar pstenl-dern


35/72

VARFR HNDER INGET I HAMNEN?

r efter r str stora delar av Ringn och

Frihamnen oanvnda. Hokus sker svaret pvarfr inget hnder med ett av de mest attraktiva

omrdena p Hisingen.



36/72

36 HOKUS MAGASIN

Rambergsvallen r i dag ismst skick utav samtligaallsvenska arenor. Det rden enda arenan med lparbanorrunt otbollsplanen och den rortarande brandskadad eerbranden i augusti 2011.

Det r trkigt att man inte hartagit tag i det hr innan, sgerLennart Karlsson, BK Hckensstyrelseordrande.

BK Hcken har dispens rallsvenskt spel p arenan ram till2015. Har den inte tgrdats inn-an dess kommer man antagligen spela sina allsvenska matcherp Gamla Ullevi.

Det nns inte. I s all skulleGteborg vara den enda stadensom inte bryr sig om sina elit-klubbar, sger Lennart Karlsson.

Frn brjan var det tnkt attbygget skulle brja till sommaren

och st rdigt till ssongen 2014. Det r tveksamt om det brjar

byggas i r. Higab ck uppdragetatt projektera och ut det i enupphandling i hstas och det taren stund, sger Anna Johansson,socialdemokratiskt kommunal-rd.

Kommunstyrelsen har sagt attbygget inte r verstiga 130 mil-

joner kronor. Det r 100 miljonermindre n vad som lades ram tillpolitikerna i det rsta rslagetunder hsten 2011.

Vi ska ta ram ett beslutsun-derlag dr vi ska se om det gr attbygga en arena r de pengarnasom nns. Dreer r kom-munstyrelsen och kommunull-mktige besluta om de vill ge ossuppdraget att bygga arenan, sgerJan-ke Johansson som sitter iprojektgruppen p Higab.

Som det ser ut i dag tror maninte p Higab att bygget kommerkunna inledas rrn 2014. Det r mjligt att vi brjar

bygga nsta r. Om vi r uppdra-get, och det har vi inte nnu, sgerJan-ke Johansson.

Kommunstyrelsen harsagt attarenan ska rivas och byggas uppigen. Vi har talat om att det ska bli

en unktionell arena som klararallsvenska krav. Pengarna rckerinte till ngot spektakulrt, sgerAnna Johansson.Men trots att man r spela ytter-

ligare en ssong p Rambergsval-len r Lennart Karlsson hoppull.

Vi hoppas att det gr bra i rnd. Det ser bra ut p pappretoch vi hoppas att det gr det pplan ocks.

Beslutet om Rambergsvallen har dragit ut p tiden. Det r inte

troligt att ombyggnaden brjar frrn nsta r, om pengarna rckertill. r den inte tgrdad innan ssongen 2015 fr BK Hcken spela

sina allsvenska matcher ngon annanstans.

Ny arena drjer

TEXT: Erik Alredsson Erik LundinBILD:

HISINGENS


37/72

HOKUS MAGASIN 37

Foto: Inga Schultze

SVARTE MOSSE lockar bland annat med sittkarpbestnd dr ritidsskare ngat upp till 16 kilo tungakarpar. Det r dock rbjudet att avliva karp i Svarte mosseoch det r dessutom rbjudet att ska med blysnken.Allt r att skydda de mnga glarna som annars riskeraratt rgias av blyet. Frutom karp kan man nga gdda,mrt och abborre hr.

Gteborgs strsta park heter HISINGSPARKEN ochinnehller bland annat Sltta damm, Gunnestorps mosse,motionsspr och Kttilsrds lantgrd. I omrdet nnsocks uppsatt vindskydd r vernattning och grillplatser.Det nns gott om stigar och motionsslingor i parken drbeskare kan njuta av naturen.

RYA SKOG r Gteborgs rsta naturreservatoch en guldgruva r gelskdare. Djurlivet och i

synnerhet insektslivet, r rikligt vilket gr attglarna stannar kvar. P vren blommar vit-sipporna och skogen r d ett populrt utyktsml,men tnk p att omrdet r skyddat och allemans-rtten kraigt begrnsad. Rya skog r en lvurskog

vilket innebr att den inte blivit avverkad ngongng. Det nns ven det rullstolsanpassad spngr strre lttillgnglighet.

BSTA

FRILUFTSOMRDEN

LILLEBY r mest knt som badplats rturisterna som bor p campingen. Men det nnsocks naturomrden innanr den badvnligakusten. Bland annat nns det tio kilometer lngamarkerade naturstrket Lillebyrundan mellanorslanda och Lilleby. Dr kan man i vxlandenatur se ovanliga blommor som orkider och

vildrosor.

Fr den historieintresseradeluaren nnsSKNDLA. Frutom medeltidsbyn som ligger iomrdet nns det utsatta skyltar lngs stigarna i skogenoch p ngarna som berttar om hur det var hr rn

stenldern till 1800-talet. Den varierade terrngen harera na platser att stanna och ka p och omrdet rett populrt picknickml r Hisingsamiljer.


38/72

38 HOKUS MAGASIN


39/72

HOKUS MAGASIN 39

Nr man tnker Hisingen och sport

d tnker nog de flesta p Hcken.Men ett stenkast frn Rambergsvallenligger Rambergsrinken, dr Hisingens

IK:s damlag spelar sina matcher.

TEXT och BILD: Hanna Kyhle

Laget

utanpublik

HOKUS MAGASIN 39


40/72

40 HOKUS MAGASIN

Det r tidig kvll, och uter det deprimeranderegnigt januarivder. PRambergsrinken har HisingensIKs damlag just gtt ut p isenr att vrma upp inr kvllensmatch. Stmningen r hg trotsatt publiken r liten. Vartenda ropoch slagskott ekar i ishallen.

Ska de skjuta snder vr endamlvakt? utbrister assisterandetrnaren Heini Lundin om upp-

vrmningen.

Hisingen IK ren klubb medgamla anor. Damlaget startadesdock inte rrn 2004. Men sendess har det gtt bra r laget.Eller lagen, de r nmligen egent-ligen tv: A-laget som spelar idivision 1, nst hgsta divisionen,och utvecklingslaget i division 2.A-laget ligger tva i tabellen, enpong eer ettan, NorrkpingsVita Hsten. Den hr kvllenmter de Vrgrda, sist i tabellen.De har redan mtts tv gnger

under ssongen, och bda gng-erna har Hisingen vunnit stort.

Man ska inte jmra herr-och damhockey. Det r tv heltolika saker. Damhockey handlarmer om teknik. Man r intetacklas mot, bara tacklas med,sger Jan Mellberg, trnare rlaget, medan han stller ut enhink p isen r spelarna att lggapuckar i.

Uppvrmningen r slut, snartbrjar matchen. De rda hising-

Matilda Carlsson

Matilda Carlsson i nrkamp med en Vrgrdaspelare.


41/72

HOKUS MAGASIN 41

enspelarna susar in mot bset,och p sin sida susar de mrkbla

Vrgrdaspelarna till sitt.

Varr har det gtt s bra r er? Har man bra trningar dr

man har kul kommer tjejerna.Och ramgng der intresse,sger Jan Mellberg.

Klubben gr sitt bsta r att ka

intresset r sporten. Inte bara iGteborg, utan vrlden runt.

Frra ret samlade man ihophockeygrejer och skickade tilltjejer i Indien. Nu har de kontaktoch samarbete med ett damhock-eylag i Frenade Arabemiraten,och nsta r ska de rska kaner till Dubai och spela RamadanCup.

Nr resten av laget gr tillomkldningsrummet r att

peppa inr matchen stter sigbacken Matilda Carlsson i bsetmed mig en stund. Hon drar avsig handsken r att hlsa meninser att hon r svettig eeruppvrmningen och grhandskakningen till en vinkistllet.

Assisterande trnaren Heini Lundin och trnare Jan Mellberg ljer matchen med spnning.


42/72

42 HOKUS MAGASIN

Matilda Carlsson r arton r ochhar spelat hockey sen hon var tio.Hon brjade i Bors, men sedande gtt i konkurs hoppade honver till Hisingens IK den hrssongen.

Det r alltid kul att komma till

ishallen, srskilt nr man spelar iett bra lag. Man slpper det somr utanroch baralirar, sgerMatilda Carls-son innan honrsvinner ut

p isen igen.

Hisingens IK lider av sammaproblem som all damhockey iSverige. Inga pengar. Inga spon-sorer. Liten publik. I otbollen hardamallsvenskan och landslagettt mer och mer uppmrksamhet

de senaste ren, ven om det ort-arande r lngt till den uppmrk-samhet i media, r att inte talaom de lner, som herrarna har. Ihockey r gapet nnu strre.

Jag blir s upprrd nr jagtnker p det. Det nns en sdan

ojmstlldhet i media nr detkommer till hockey. r det till

exempel ngonsom visste attJunior-VM rdamer gicksamtidigt somherr-JVM nu

runt nyr? Idamhockey blir man tvungen atttnka bort klubbemblemet ochrska locka olk till sporten istort, sger Jan Hellberg.Hur gr man det? Svrt att sga. Det r s mycket

som ska klaa, det ska nnas

ledare, sponsorer. Men vi vill visar alla tjejer som yttar hit som

vill spela hockey att det nns ettlag i stan. Och vi hller p ochkollar p ett samarbete medgymnasieskolan ocks.

Nr jag rgar Matilda Carlssonom hennes ml med hockeyn rsvaret svvande.Allts, rut var det ju landsla-

get. Men nu vet jag inte riktigt. Jagvill satsa p skolan, man mste haen utbildning r i hockeyn nnsdet ju inga pengar att tjna. Men

till riksserien vill jag i alla all,samtidigt som jag vill ortsttahjlpa till i Hisingen, sger hon.

Men matchen d? Hisingen vannmed 7-3.

Man kan slppaallt utanr och

bara lira

Matilda Carlsson

IDROTT OCH HLSA

KRNIKA:


43/72

HOKUS MAGASIN 43

Det r vl inte s konstigt att damidrott inte rlika mycket uppmrksamhet tjejer r ju smre! Ettpstende som jag hrt era gnger. Och som varjegng gr mig lika rbannad.

Nr jag var runt sju blev jag skitarg p min mamma

nr hon sa att killar var starkare n tjejer. Jag rstodverkligen inte hur hon kunde sga att tjejer var sva-gare. Det anns ju jttemnga starka tjejer! Och jt-temnga svaga killar. Jag vann alltid i brottning motmin lillebror. Nu ser jag det

som mitt rstaeministiskauppvak-

nande.

Och ja, jagvet att

damlandslaget i ishockey aldrigkommer att sl herrlands-

laget. Men det r ingenurskt r att putta

undan damidrotten,som en parentes,som att till exempelherrotboll r riktigotboll ochdamotbollen rngot annat. Det rinte s mnga somr intresserade avdamidrotten, hvdarman som urskt ratt inget skrivs omden. Det r ett slagi ansiktet r de somaktiskt r intres-serade, de som bryrsig, de som lskar

sport och letar rebilder utan att hitta ngra. Och detr mnga.

Unga tjejer, och killar r den delen, behverrebilder. Starka, hlsosamma rebilder som inte rtrdsmala modeller eller skdespelare med stora brst

och sm klder. Inom idrotten r det ullstndigtirrelevant hur man ser ut, var man kommer irn ellervilken hudrg man har. Allt glms bort nr man kor-sar mllinjen eller pucken gr in i ml. Det enda som

rknas r att man kmpar, att mangr sitt bsta, att man vinner. Men rman rn rsta brjan hra att manr smre, att ens sport inte rknas,

d r det inte konstigt att mngalgger ner hockeyklubban r attaldrig plocka upp den igen. Matilda

Carlsson i Hisingens IK r inte en krona betalt ralla timmar av slit, svett och hrt arbete hon lagt nerp sin sport. Lika mycket arbete mste hon lgga pskolan. Hon mste ha en karrir, r hon vet att honaldrig kommer kunna leva p hockeyn.

Av ngon mrklig anledningverkar inte samma sakglla individuella sporter. Anja Prson och CharlotteKalla r precis lika mycket mediebevakning somherrarna, och ingen skulle r sig att pst att Kallar smre n Hellner. Jag vet inte varr. Kanske hardet inte alltid varit s. Men ngon mste ta rstasteget r att lagidrotterna ska n samma status. Ochhos medierna nns genomslagskraen. Mediernamste skriva, prata om, och visa damidrott r attintresset ska kunna ka. Fr ingen som gnat livet ten passion vill hra att man r smre p grund av sittkn.

Och r jag ngonsin en dotter r det rsta jagtnker gra att stta henne i hockeyskola.

Nr jag var sju blev jagskitarg p min mamma nrhon sa att killar var starkare

n tjejer.

De fr lorade frebi lderna

Hanna Kyhle

MAKTEN FRN


44/72

44 HOKUS MAGASIN

Den som tittade p amerikanska polisfilmer frtjugo r sedan gjorde det med ett leende p lpparna.

Scenerna var frmmande och det grova vldet fannsbara i USA. Idag kommer vldet allt nrmare det

egna livet. Och tillgngen till skjutvapen har blivit etts stort problem att Sverige infr en vapenamnesti tillvren. Hokus har tagit sig en titt p vrlden dr grovt

vld r vardag.

TEXT och BILD:Jonas Partheen

GEVRSPIPAN


45/72

HOKUS MAGASIN 45

MAKTEN FRN GEVRSPIPAN


46/72

46 HOKUS MAGASIN

Ngra meter ovanrmarken hnger den.Upphngd i trdet medhjlp av en hemmagjord anord-ning av tejp och snren. P andrasidan trdet str yra pojkar iunga tonren och hller i ett rep.

Den andra nden ringlar sig uppmot det decimeterstora svartaremlet. Alla r medvetna omatt det som snart ska ske kommeratt rndra deras liv. Men Andersoch hans tre kompisar kan intebestmma vem som ska gra det.Alla vet att den som vgar vinner

respekt. Men tnk om ngon ser.Eller n vrre, blir skadad.

Tidigare har Anders tillsammansmed sina tre kompisar tagit bus-sen till Lindholmen. Dr har detrat en bekants storebror innep hans gymnasieskola. Ingen

knner honom speciellt vl. An-ders och hans kompisar har medsig 800 kronor. Mtet r snabbt.Byt pengarna mot det hemma-tillverkade remlet. Diskret.Och g s obemrkt som mjligttillbaka till hllplatsen.

Det r mrkt och ingen mn-

niska gr att se. rden str ttt iskogsdungen och rhoppningsvisser ingen Anders heller. Ngonkan visserligen vara ute p kvlls-promenad med hunden, men intehr, s hr lngt irn bostadshu-sen tnker killarna.Pang!

De yra killarna ryggar tillbaka avsmllen. ittar p varandra ochser att alla r utan ngra skador.De tittar upp och ser att ventrdet r ritt rn skador. Mun-giporna drar sig uppt. Allt ung-erar som tnkt. Pistolens eldkra

gr t rtt hll. Det r inte ngonrisk att de egna hnderna tarsmllen om de ska anvnda derasrsta skjutvapen p riktigt. Motngot eller ngon.

Frmodligen smllde det mern vad det var arligt. Men detkunde dda, sger Anders, somegentligen heter ngot annat.Han var 14 r nr han provskt

pennpistolen i en skogsdungengonstans p Hisingen. D hadehan redan gtt med kniv p sig itv r. Han deltog i ett ungdoms-gng som stal, rnade och iblandocks misshandlade. Att skaa ettskjutvapen var ett naturligt stegr att mer makt och status.

Vi var hysteriska kommerjag ihg. Det var ngon orm avmaktknsla. anken var att in-gjuta rdsla hos olk och genomrdsla kommer makt.

Anders r inte unik p ngotstt. Problemet med illegala

vapen kar och anvndningengr ven nedt i ldrarna enligtden nationella kartlggning somRikspolisstyrelsen och ull-

verket publicerade rra ret. Ochrmst r det de grovt kriminellaorganisationerna som eerrgar

skjutvapen.renderna r likadana i Gte-

borg sger Paavo Honkavaara,poliskommissarie vid roteln motgrovt organiserad brottslighet.

Mesta problemen r inom

och mellan gngen. Det r ratt kunna visa sin makt. Sedannns det andra som blir ddadeav vapen. Men d r det oastinom relationsgrejer dr man har

tillgng till legala vapen.Under 2011 skrevpolisen 186hndelserapporter om skott-lossning p Hisingen. Det rver hlen av alla rapporteradeskottlossningar i Gteborg detret. Det r ocks en kning

jmrt med tidigare r, men tillviss del beror det p det som imedia har kallats r Backa-upploppen. Och antaletskjutningar brukar g upp ochner ver tiden. Det rcker medatt ett gng inkrktar p ett annatgngs revir eller att ngon har

En pistol eller tusen r intedet viktiga.


47/72

HOKUS MAGASIN 47

en personlig dispyt med en rnett annat gng r att skottloss-ningarna ska ka en tid ramver

berttar Paavo Honkavaara.Anders r idagstrax under 30r och har sedan era r tillbakalmnat sitt kriminella liv. Denhemmatillverkade pennpistolenbar han med sig varje dag verallti era r utan att den kom tillngon egentlig anvndning.

Det var ngon orm avascination. Det r som med en nyteleon, Ipod eller dator. Det r ett

jkla okus och coolt i ngradagar, kanske veckor men sen rdet vanligt. Man vnjer sig snabbt.

Frn den dr kvllen i skogs-dungen tog det ytterligare tv r

innan han kpte sin rsta riktigapistol.

Vi ck ligga i r att tag p

den. Frgade runt mycket blandolk. Det var samma brottslighetmen ntverket hade kat vilketgjorde det mjligt r oss att tag p det.

Sedan dess har det blivitvanligare att kriminella bevpnarsig. Det r inte lika viktigt medkontakter eller att du har gjortdig ett namn i ett strre gngr att kunna kpa ett skjut-

vapen menar Anders. Den storamngden illegala vapen kommerrn Balkan eller steuropa drtillgngen till vapen r stor eertidigare krig. Anders har sjlvkrt ner till Balkan en gng r

En pennpistol r ett hemmabyggtskjutvapen. Oast r det ettsignalsti, som anvnds r attskjuta upp ndraketer, som byggtsom r att kunna skjuta skarp am-munition. Konstruktionen gr att

precisionen blir dlig, men skottet

kan dda en mnniska. Namnetkommer rn att vapnet liknar enpenna i ormen.

Klla: Polisen

MAKTEN FRN GEVRSPIPAN


48/72

48 HOKUS MAGASIN

att hmta en pistol. Han stoppadeden innanr byxlinningen nrhan krde tillbaka in i Sverige.Och s r det vanligaste sttetatt in vapen i Sverige, enligtpolisen.

Det kommer in mngdvis. Du

kan i stort sett kra genom helaEuropa utan tullkontroll. Detnns personer som livnr sig pdetta. ar med sig en eller ett parpistoler hit som de kpt r ngonhundralapp och sljer r ngratusenlappar hr, sger PaavoHonkavaara.

Illegala skjutvapen r inte baraett problem i sig, utan det r ocksen rutsttning r stora delar avden organiserade grova brottslig-heten. Det gr att polisen ser detsom en av sina viktigaste uppgieratt begrnsa tillgngen till vapen.

Men trots det kar allts antaletskjutningar. I ett rsk att minskamngden vapen kommer Sverigeatt inra en vapenamnesti mellanmars och maj i r. Det betyder attden som har ett vapen kan lmnain det till nrmsta polisstationutan stra och utan att polisen r

rga vem det r som lmnar ineller varr vapnet lmnas. Det kan vara bra och det

kommer ju alltid in vapen. Enpistol eller tusen r inte det

viktiga. Det inlmnade vapnet kantminstone inte dda ngon, sgerAnders.

anken r god men jag trorinte vi kommer se ngon strreeekt p den kriminella sidan.r det ngot vapen som anvntsi ett knsligt rende dumpar mandet i vattnet eller hamnen, sgerPaavo Honkavaara.

Varken regeringen, polisen ellerAnders tror att det i huvudsak rkriminella personer somkommer lmna in vapen.Regeringen motiverar vapen-amnestin med att det minskarden totala mngden vapen ochdrmed blir det svrare r de

kriminella att tag p vapen.

Sedan 2011, nr ver hlen avskottlossningar i Gteborg intr-ade p Hisingen, har det totalaantalet rapporter om skjutningarkat. Dremot har andelen skott-lossningar som sker p Hisingen

minskat. Fr Paavo Honkavaarar anledningen enkel.

Vapenamnesti innebr att personersom innehar illegala vapen ellerammunition kan lmna in demtill polisen utan att riskera tal.Polisen r inte rga eer namnet

p den som lmnar in vapen ochvapnet ska rstras om det inteanses ha ett historiskt vrde.Sverige har tidigare ha tv vape-namnestier, 1993 och 2007. Underden senaste ck polisen totalt in 13835 vapen och 14 ton ammunition.

Det var r att vi visade upposs och hade en insats dr i nstanett rs tid vilket gav en lugnandeeekt i omrdet. Och det kvarstrn idag. Vi har ortarande poliserkvar i omrdet som skapartrygghet r de boende.


49/72

Media mlar upp en nattsvart bild av den svenska

arbetsmarknaden. Och mnga har svrt att hitta jobb och vrrekommer det bli. Men skillnaden r stor mellan olika yrken. Hokus

har tagit en titt p ett av de yrken dr hoppets lampa lyser starkt.

hokusRADIO

MED BLICK MOT ENLJUS FRAMTID

Hr reportaget phisingen.jmg.gu.se

HOKUS RINGER

Kampen fr


50/72

50 HOKUS MAGASIN

TEXT: Hugo Hellman

Hokus pratar med lokalpolitikern LennartBjrknemyr, som varit en drivande kraft i

ntverket Torslandas Framtid sedan 1997.Hur gr det egentligen med Torslandasutbrytningsfrsk frnGteborgs kommun?

p

sjlvstndighet

FOTO: Torslanda Tidningen

HOKUS RINGER


51/72

HOKUS MAGASIN 51

S lnge inte situationen blir bttre r de som bor i

orslanda knns det viktigt att driva rgan

Varr vill ni gra en egen

kommun av Torslanda? Kort och gott tror vi attdet blir bttre med en egenkommun. Men det handlarinte om pengarna, vi vill bara mjligheten att skapa det vibehver eersom vi anser attGteborgs kommun inte ger

oss det. Nr jag satt i stadsdels-nmnden mellan 2003 och 2007stod det hgt upp p listan attstarta en ritidsgrd, men det har

vi aldrig tt pengar till. Dessutomgjordes det en utredning 2010som visade att vr skola tt s litepengar att vi inte ens borde kunna

driva den utirn vr situation.Det vill vi kunna styra ver sjlva.

Var vill ni dra kommungrnsen? Det r inte s ltt att svara p,men unger mellan Volvo ochSve ygplats r vl ungertanken. Sen spelar det inte s storroll p vilken sida industriernahamnar direkt.

Hur har ni jobbat genom ren? Det har ju varit i era omgngar

vi har anskt om att vara enegen kommun. Frsta gngen

var 1997, samma r somorslandas Framtid grundades.D ck vi kommunen att graen utredning s vi ck akta

till en inormationskampanj

inr omrstningen 1998. Meninormationen till den storamassan blev inte srskilt saklig.Folk trodde att vi och de andratv omrdena som vill bryta sigloss, Askim och lvsborg, bara

ville smita med skattepengarna.

Kan det inte vldigt ltt tolkass? Det r ju ryggmrgsknslan,men enligt utredningen somgjordes skulle den rlusten somGteborg skulle dras med vararsumbar om orslanda brt sigloss. I den omrstningen rstades

rslaget ned med 80 mot 20procent. Men stdet i orslandalg kring 65 procent, och det hardet gjort sen dess. Och ntverkethar starkt std, det r ideellakraer som har jobbat med ideellamedel eer bsta rmga, aldrigen krona i bidrag.

Hur ser situationen ut idag? Det senaste beskedet kom kringmidsommaren 2012 nr det hadeverklagats till regeringsniv. Vihade stora rhoppningar om atten borgerlig regering skulle sedet p ett annat stt i och medatt de borgerliga partierna bettden tidigare socialdemokratiskaregeringen att omprva sitt beslut

om orslanda. Men de sa nej. Och

vi har ortarande inte tt ngonmotivering till avslaget. Men viantar att regeringen talat medGteborgs kommun och blivitrdda att inte lta det g igenom.

Hur jobbar ni vidare nu? Vi jobbar vidare politiskt.

En del av det r starten avorslandapartiet, som vihoppas ska kunna ta sig in ikommunullmktige och pverkainirn. Vi behver unger 17procent av torslandabornas rsterr en plats, s tv mandat r utantvekan inom rckhll.

Ni kommer aldrig att ge upp? Det svrt att svara p det. Detenda jag kan svara r att jag vet att

jag ngon dag kommer d. Ochvad andra gr eer den dagen vetjag inte.

Men du kommer inte ge dig slnge du andas? Det kan jag inte heller sga. Detr ingen mening med att slssr det man tycker r rtt nr detblir likt Don Quijotes brk med

vderkvarnar. D kan man lggasin tid p betydligt bttre saker.Men s lnge inte situationen blirbttre r de som bor i orslandaknns det viktigt att driva rgan.


52/72

52 HOKUS MAGASIN

Offentlig konst brukar frknippas med statyereller andra konstverk. Politiska beslut och pengar

avgr vad som fr synas. Men vad mer kan

rknas in i begreppet?

TEXToch BILD:Anna verman

KULTUR

GATANS


53/72

HOKUS MAGASIN 53

KULTUR


54/72

54 HOKUS MAGASIN

Grafti r r vissa ettkonstuttryck och randra ngot som smutsarner vrt gemensamma vardags-rum. Lisa Ewald tillhr de somtycker att det oentliga rummetska vara ritt r alla uttryck. Vare

sig det handlar om konst upprdav kommunen, klotter, gatukonsteller grafti.

Staden tillhr alla som bor i

den och drav r ocks rtten attuttrycka sig i den, sger hon.

Lisa Ewald r dd och uppvuxeni Gteborg men bor sen tre rtillbaka i Malm dr hon lserp Serieskolan. Hon sysslar med

spraykonst som hon kallar det.Som tjej r det inte helt vanligteller enkelt att komma in igraftivrlden, tycker hon. Sjlv

blev hon introducerad av sinpojkvn som mlade och det bleven naturlig och trygg ingng.ven att hon redan kunde mlagjorde att hon hade byggt upp ettsjlvrtroende nr det gllde attuttrycka sig i konstormen.

Steget till att brja spraya pvggar var d inte s stort ochrsta gngen hon mlade p en

Stickad gatukonst vid Kvillebckens stadsjordsomrde.

vgg var i Barcelona tillsammansmed sin kille. Frmst mlar LisaE ld l li h h

KULTUR


55/72

HOKUS MAGASIN 55

Ewald p lagliga vggar och hongillar det stora ormatet.

Jag har alltid lskat att mlastort. Jag hade oa svrt att hllamig innanr papperet innan,sger hon.

P senare r har gatukonstblossat upp som en lekull konst-art. Det kan till exempel handla

om stickkonst runt lyktstolpareller budskap som sprayas pmark eller vggar i staden. LisaEwald upplever att gatukonst harblivit ganska accepterat hos ge-mene man. Att olk tycker att detr mer okej n grafti och klottereersom det anses som mer nt.

Grafti handlar istllet omatt man vill sitt namn att synasngonstans, att ga och ta tillbakangot i staden, sger hon.

Hon tycker att det r viktigt attgraftikonsten r det erknnandesom det ska ha och tycker att

gatukonsten r lite puttinuttig.Men att ngon orm skulle varamer rtt n den andra tycker honinte.

Allt bygger p att mnniskorhar ett behov av att lmna avtryck,sger hon.

Lisa Ewald tycker att det rtrkigt att det r mnniskor medpengar som r synas i det oent-liga. Antingen det r reklamtavloreller statyer som kommunenuppltit. Att det nns grafti somkontrast blir d viktigt.

Irgasttande gatukonst vid Wieselgrensplatsen. Staty upprd av kommunen.

Lisa Ewalds gubbar som hon kallar dem.

Tags vid Kvillngen i Backa.

KULTUR


56/72

56 HOKUS MAGASIN

Jag blir ju gladare om jag ser en slarvig tag (signa-tur, reds. anm.) n om jag ser en beh-reklam.

Gteborg har lngehaen klotterpolicysom inneburit noll-tolerans mot grafti.

Detta var ngot somkommunalrdetoch miljpartistenTomas Martins-son ville ndra pnr han tilltrddesom ordrandei kulturnmnden

i staden. Han harkmpat r att detska nnas stllen drdet r lagligt att mlagrafti.

Ser man graftisom ett konstnrligtuttryck s kan man

inte sga att just densorten inte skannas. Det rsamma som att sgaatt skulpturer inteska nnas, sgerhan.

Men om graftin

ska nnas mste denregleras, anserTomas Martins-son. Han sger attdet r viktigt att ettregelverk nns. Men att det d ocks nns vggar drman ska kunna uttrycka sig lagligt. Just nu nns det

bara en laglig vgg i Gteborg som det oentliga harupprt; Draken vid Rda Sten. Bde Miljpartiet ochVnsterpartiet r positiva till att mjliggra mer laglig

grafti i Gteborg,men inom Socialde-mokraterna nns detmer spridda uppatt-

ningar. Att det ska blier vggar r ngot dekmpar r, men det ren politisk balansgng.

Det r viktigt att grsiktigt ram s attdet inte blir en till-bakagng mot noll-

visionen igen, sgerhan.

Till ofentlig konstrknar Tomas Mar-tinsson alla konst-nrliga och kulturellayttringar som ger rum

i det oentliga. illkonst rknar han densom utrs av proes-sionella aktrer medankulturella yttringarocks kan handla omtilllliga gatumlning-ar, upptrdanden eller

gatumusikanter. Allt istadsrummet rutommnniskorna ochhusen som vckerknslor.

Utan konst och kultur blir det r kliniskt, sgerhan.

Lisa Ewald vill inte kalla sig graftikonstnr, utan ser det mer som atthon sysslar med spraykonst.


57/72

hokusRADIO

Flera nya fritidsgrdar har ppnat i Gteborg. I Biskopsgrden

ppnar en ny fritidsgrd till hsten och flera andra verksamhetersatsar med lngre ppettider. Men varfr satsar man p dem ochr de s viktiga? Hokus kte till Backa fritidsgrd

fr att ska svar p frgan.

DEN FUNKTIONELLAFRITIDSGRDEN

Hr reportaget phisingen.jmg.gu.se


58/72

58 HOKUS MAGASIN

Bneutropet r en kallelsetill bn som sammanattarislam. Det inneattar blandannat den krnulla muslimskatrosbeknnelsen. Mohammad

El Alti r inormationsansvarigp Gteborgs mosk och hanberttar att det r en tradition attanvnda den mnskliga rsten ratt kalla till bnen. Klockor varredan s rknippade med kyrkan,s man var tvungen att komma pngot annat, ven om de tv till

stor del symboliserar samma sakoch utgr samma unktion.

En viss rvirringverkar rdaver vilka beslut som egentligen

attades i september rra retom bneutrop rn minareten

vid moskn i Fittja sder omStockholm. Samhllsbyggnads-nmnden i Botkyrka har kommitram till att den skrivning somnns i detaljplanen som sgernej till bneutrop saknar std

i lagstiningen och kan drrinte tillmpas. Detta har av vissatolkats som att moskn i Fittjatt klartecken rn kommunentill bneutrop rn minareten i

anslutning till moskn. S r interiktigt allet, och er beslut msteattas innan det blir ngot bneu-trop rn ngon svensk mosk.Olikt medias rapportering verkardet n s lnge inte aktuellt medbneutrop i Fittja, och antagligeninte i Gteborg heller. I alla all

Ett par timmar innan den stora gemensamma fredagsbnen r

det lugnt i Gteborgs mosk vid Rambergets fot. Varje fredag vidlunchtid samlas ungefr tusen muslimer frn Gteborg med omnejd

hr fr att delta i bnen. Men ngot bneutrop kommer inte attstrmma ur minareten idag och antagligen inte framver heller.

Minareten tysttills vidare

TEXT och BILD:Molli Rosenstrm

te


59/72

HOKUS MAGASIN 59

Det

rs

hr

en

mo

sk

serut

-ja

gtr

orin

t

man

kanb

ygga

en

mosk

uta

ne

nm

inaret

HOKUSERAT


60/72

60 HOKUS MAGASIN

inte i nulget. Bnen r inte ullstndig utan

utropet, men det yller egentligeningen unktion hr, eersomdet knappt bor ngra muslimeri omrdet, sger Mohammad ElAlti. Han menar att det inte r

aktuellt att anska om tillstnd ddet inte kommit ngra nskemlrn medlemmarna. Man njersig med det bneutrop som skerinne i moskn.

Kristdemokraternai Botkyrkavar det enda partiet som liknande

bneutropet vid propaganda ochmenade att det inte borde vara ettpolitiskt beslut, utan en polissak.

Jag hade rvntat mig mertolerans rn Kristdemokraternaoch trodde de gav mer utrymmer religionsutvning. Utropet rinte propaganda utan en kallelse

p samma stt som kyrkklockorungerat som kallelse till kyrkan

r kristna.Vad som hnder med moskn iFittja r inte bestmt nnu, mensituationen har blivit rrigare nman trott. Beslutet som attatshandlar inte om vilket budskapsom rmedlas, utan rmst ombullerniv och decibeltal. Milj-

och hlsoskyddsnmnden somocks uttalat sig ser inte p rgansom ett bullerproblem.

Peter Nyberg p samhlls-byggnadsnmnden i Botkyrka

sger att det rn och med nuantagligen kommer att bli enpolisrga och det r inte orimligtatt polisen i sin tur ter vnder sigtill kommunen ngon gng under

vren. Det r ny situation i Sverigeoch drr kan processen dra utp tiden.

Moskn i Fittja har anskt om att ha bneutrop en gng i veckan,innan redagsbnen mitt p da-gen. Kritiker har menat att om det

brjar med redag kommer det attortstta och till slut glla veckans

alla dagar, em gnger per dag. Det r absolut inte mlet iGteborg och jag tror inte att detr vad man vill i Fittja heller. Dethandlar om redagsbnen, engng i veckan.

Frgan r kanske omminareten spelat ut sin roll i det

sekulariserade samhllet. illviss del r kanske utropet rnGteborgs mosk verdigteersom det bor s muslimeri omrdet, men Mohammad El

Alti tror att minareterna ndkommer att nnas kvar.

Det r s en mosk ser ut. Detstr inte i koranen eller s, utandet r en tradition som skapats

eersom. Jag tror inte man kanbygga en mosk utan en minaret,sger han.

Bor man inte i nrheten av enmosk med bneutrop, som jugller alla muslimer i Sverige,nns det dock alternativ.

Mohammad El Alti visar en apphan har i mobilen som berttarnr det r dags r bn. Enmobilminaret. Det nns mngaappar som erbjuder sdanatjnster dr man stller in varman bor och appen rknar sedanut bnetiderna t en. Man kan

ocks bestmma vilka bnetiderman vill hra. Appen reglerartillllena eer var i vrlden manbor och ljer de ljusa timmarnap dagen. Bnerna r merihoptryckta nu p vintern ochmer utspridda under sommaren.

De timmarna som jag r p

Utropet r inte propaganda utan enkallelse p samma stt som kyrkklockor

Jag hade rvntat mig mer toleransrn Kristdemokraterna och trodde de

gav mer utrymme r religionsutvning

HOKUSERAT


61/72

HOKUS MAGASIN 61

jobbet har jag stllt in en diskretsignal och nr jag r hemma vill

jag grna hra ett riktigt bneu-trop, berttar Mohammad El Alti.

Han berttar ven att det rmnga som brjat installera appeni sina mobiler. Att sjlv rkna ut

exakta tidpunkter r bnen r inteltt. Mohammad El Alti tycker attdet r smidigt att appen gr det ten och tiderna stmmer vldigtbra. Det r viktigt eersom det rcentralt inom islam att hlla tiden.Bnen ska ske p exakta tider. Itakt med att apparna har blivit

bttre har de ocks blivit mycketmer populra ven i Sverige.De yller samma unktion somminareten traditionellt har gjort.

Mohammad El Alti tror att varjemuslims nskan r att hra utropeti alla all under redagsbnen. Han

tycker ven att det skulle vara etthigt inslag i det mngkulturellaGteborg och att det ger enspeciell knsla. Frgan har tagitsupp i Moskns styrelse, men manhar inte sett behovet. MohammadEl Alti sger att han sjlv grnaskulle hra bneutropet eersom

det r en speciell knsla ochbetyder mycket r en muslim.Men han vill inte att det skauppattas som ngot negativt.

Vi r s tacksamma r att ensha tt en plats att vara p. Bne-utropet r helt enkelt inte relevant

just nu.Minareten vid Gteborgs mosk anvnds inte i dag. Det r oklart om den ngonsinkommer till nytta.


62/72

62 HOKUS MAGASIN

Hasses liv som


63/72

HOKUS MAGASIN 63

Det r frsta ppetdagen efter jul- och nyrshelgerna. Hans Gustavsson, ellerHasse Klippare som han kallar sig, har funnits p plats sedan klockan tio. Kunderna

droppar in genom drren och nskar god fortsttning.

Jag har jobbat konstant sedan jag kom hit, sger han nr klockan nrmar sig tre.Men Hasse r inte den som klagar. Han tycker om nr det finns att gra. I 46 r har han

arbetat som frisr och n tnker han inte sluta.

TEXT och BILD: Katarina Smedbergklippare


64/72

64 HOKUS MAGASIN

Med 46 r i yrket och mstarbrevetrn 1973 vl synligt r det knappastngon som irgastter Hasses kun-nighet.

Jag lste p Gteborgs stadsyrkesskola som lg i Fjllbo och nu-mera r Burgrdens gymnasium. Vi

ck va oss p de ldre p ldrebo-endet dr, det var jttebra.

Stlhandskegatan p Hisingenhar varit Hasse Klippares adressi yrtio r. Salongen kan vara ltt

att missa, men r desto svrareatt glmma om man vl har varitdr. I lokalen trngs bilder och

prylar ramr allt med 50-tals-koppling. Frn golv till tak tcksvggarna av bilder och afschermed otbollslag och musiklegendersom Elvis, Johnny Cash och Hank

Williams.


65/72

HOKUS MAGASIN 65

Blues och rockabillymusik r det som gller r

Hasse. I en vr ligger en trave av hans egna skivor,dels en med bluesmusik och en med country.

Jag nns till och med p Spotiy nu. Hasseberttar att en kund har lrt honom introt ochsolot till Johnny B Goode av Chuck Berry. Ett parsekunder senare har han hmtat sin akustiskaFender och ger kunderna en demonstration.

Fr Hasse r den socialaaspekten med jobbet viktig.Den amiljra stmningeninbjuder till mycket tjt ochskratt i salongen. Hasseberttar r Ingvar Ax och Dan

Sundstrm om nr han varmed i Galenskaparnas showAlla ska bada. Vi skulle ta ngra danssteg

och hoppa i badet. Vi var 25stycken som var med. I ett ochett halvt r hll vi p och jagvar inte sjuk en enda gng,

sger Hasse. Som bevis p hansmedverkan hnger tv bilderp Hasse ikldd baddrkt pvggen.


66/72

66 HOKUS MAGASIN

Frestllningen handlar om vad man som ung mnniskaegentligen strvar eer i livet. Och behandlar rgor som

vem som egentligen r en vinnare, och vem som r enrlorare.

emat r verlevnadstrategier, och vad det betyderatt vara uppvxt i rorten, sger Frida Hallberg pBackateatern.

eatern improviseras ram och arbetet har skett i sam-

arbete med den tyska regissren Uta Plate som r knutentill den ramgngsrika teatern Schaubhne i Berlin. Drhar hon skapat ett ertal restllningar tillsammans medungdomar som tar upp olika teman runt social utsatthet.

Vi har tidigare gett rst t ungdomar p andra vismen nu gr de debut p scenen, sger Frida Hallberg.

Medverkande ungdomar r Dastan Ahmed, Sahar

Amini, Alice Erzmoneit, anaz Daraee, Ludvig uregrd,ame Wolday, imotej Mimen, Wissam Morabet, DanialNazem och Romella Hannoun. vriga skdespelare rbland annat Josen Neldn och Ramtin Parvaneh. Fre-stllningen har urpremir den 16:e ebruari.

Backateatern har unnits sedan 1978 och ingr i Gte-borgs Stadsteater. Inriktningen r barnoch ungdomstea-ter och man har ven gstspelat med olika restllningar

p en rad platser runt om i vrlden. Det planerar manven r i vr berttar Frida Hallberg. Vi gr ett gstspel i Washington med restllningen

Lille kung Mattias.Under vren kommer ven restllningarna Utopia

och Kicktorsken ortstta att spelas.Per Forsberg

Unga p scen i vrI Backateaterns vrprogram ingr frestllninge Run foryour life. Berttelsen r bde skapad och gestaltad av

ungdomar frn Hisings Backa.

Bild: Hans Wretling

En f lck i universumKRNIKA:Det r ltt att g vilse om man r p vg tillHisingens och hela Gteborgs mesta punkhak.ar man buss 52 rn Hjalmar Brantingsplatsen och

P sin hemsida rklarar de anonyma eldsjlarnabakom kulisserna varr de startade AktivitetshusetHrden:


67/72

HOKUS MAGASIN 67

hoppar av vid Stora Ardsgatan inser man genast attdet knappast r de givna gngvgarna som leder tilldet beryktade spelstllet Aktivitetshuset Hrden. Istllet hnvisas man till att promenera ver Kvil-lebcken, ver ett gammalt tgspr, genom ett indu-striomrde och ut p en grsmatta, dr man oelbartbrjar undera p om man gtt el.

Nej, man r g ver grsmattan och ta sikte mottv gula garagelngor som skymtar ngra hundrameter bort. Hr nns

verkstder r bde bilaroch btar som, kanskeovetandes, r gran-nar med ett stlle somr vilken sjaskig pub

i Gamlestan som helstatt ramst som Ca Opera vid en jmrelse. Attveta vilken port som leder rtt r i princip omjligtatt veta om man ska beska Aktivitetshuset Hrdenrsta gngen man r hoppas att ngon annan som

varit dr tidigare r p vg dit.

Det r ltt att en chocknr man stegar in och

registrerar atmosren. Glm itig personal somplockar tomma lglas och torkar av lediga bord, glminredning som subtilt bygger upp en mysig atmosroch glm ordning och reda. Hr trngs trasiga stolaroch maltna kartonger i hrnen, hr nns klotter ombde det ena och det andra p varenda kvadratcenti-meter av vggarna och hr r personerna som jobbarp stllet lika mycket beskare som vem som helst.Rkare behver inte g ut r att stilla nikotinbeg-ret och utspilld l r en regel snarare n undantag.Alkoholtillstnd saknas och drycker sljs direkt rnkartongak om tjugoyra burkar. Scenen dr bandenspelar r en illa hopsatt trkonstruktion som ser ut attkunna alla ihop vilken sekund som helst.

Alla r i alla all verens om att samhllet r uckedup och vi behver nt bttre. ill att brja medbehver vi nnstans att vara. Eer mycket letandehittade vi vr ck i universum, och nu ska vi byggaett kulturhus och samlingspunkt.

Det m lta som att Hrden r ett paradis endast rsluskpunkare som bojkottar hygien och ett

helveteshl r alla andra. Och det kanske det r.Men, samtidigt nns det inget lmpligare stlle meden mer skrddarsyddatmosr r att bevittnaspelningar med band somkallar sig exempelvis HllKen, Vad Vill Du!? ochFuck Te Facts.

Du som tycker att ruckstopAlaska blivit r stdatrekommenderas att tasikte motHildedalsgatan 128.

Hrden r ett paradis endastr sluskpunkare som

bojkottar hygien

Sebastian Zweiniger


68/72

68 HOKUS MAGASIN

Nyken p hur en lminspelning gr till? D r det tillGothenburg Film Studios vid Lindholmen som du ska begedig 25-27 januari. Frutom ppet hus med guidade turernns det mjlighet att lja en lminspelning rn brjantill slut vid ett s kallat Open set. re inbjudna regissreroch otograer r under en dag skapa sin egen tolkning avett och samma manus. ill sitt rogande har de var sittlmteam och samtidigt som arbetet pgr

magasinet hokus ht12 - papper

Documents