Det ekonomiska läget

Finansminister Magdalena Andersson

19 december 2017

1Finansdepartementet

• Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi• Men finns risker

• Små revideringar av makroprognosen• BNP uppreviderad nästa år

• Starkare utveckling på arbetsmarknaden

• Överskott hela mandatperioden

• Minskande klyftor nästa år tack vare

regeringens politik

Sammanfattning

2

AGENDA

3

Foto: Lars Thulin / Johnér

• Tillväxt

• Arbetsmarknad

• Utmaningar

• Offentliga finanser

4 510

4 620

4 510

4 640

4 000

4 100

4 200

4 300

4 400

4 500

4 600

4 700

4 800

4 900

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

BP18 dec -17

BNP-nivå 2018 revideras upp –

ingen skillnad 2017

4Källa: SCB och egna beräkningar.

BNP

Miljarder kronor, 2016 års priser

3,1%2,5%

Stabil svensk tillväxt

5Not: Ej kalenderkorrigerade siffror.

Källa: SCB och egna beräkningar.

BNP-tillväxt för SverigeProcent, fasta priser

-0.3

1.2

2.6

4.5

3.2

2.5 2.82.2 2.2

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

BP18 dec-17

Svensk tillväxt hög jämfört

med omvärlden

Not: Ej kalenderkorrigerade siffror.

Källa: Macrobond och egna beräkningar. 6

2.8

2.3 2.2 2.2 2.2

1.8 1.8

1.4

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

2.5

3.0

BNP-tillväxt 2018

Procent

Tilltagande global tillväxt

7

The global upswing in

economic activity is strengthening

(…)

Broad-based upward revisions in

the euro area, Japan, emerging

Asia, emerging Europe, and

Russia more than offset

downward revisions for the U.S.

and the UK

-World Economic Outlook, IMF,

oct -17

“

“

The euro area economy is

on track to grow at its fastest

pace in a decade this year, with

real GDP growth forecast at

2.2%. This is substantially higher

than expected in spring

-Autumn 2017 Economic

Forecast, COM, nov -17

“

“

Starka förtroendeindikatorer

Källa: Macrobond. 8

Inköpschefsindex (PMI) tillverkningsindustrin Index, standardiserade värden

-2.0

-1.5

-1.0

-0.5

0.0

0.5

1.0

1.5

2.0

Euroområdet Världen USA

• Inbromsning i den kinesiska ekonomin

• Politisk osäkerhet i USA och i Europa

• Möjliga obalanser i tillgångspriser

• Hushållens skuldsättning i Sverige

Risker och möjligheter

Finansdepartementet 9

RISKER

MÖJLIGHETER

• Starkare konjunkturuppgång i euroområdet

• Högre hushållskonsumtion i Sverige

Högt bostadsbyggande

10

-10 000

10 000

30 000

50 000

70 000

90 000

110 000

130 000

150 000

1960

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Flerbostadshus Småhus Befolkningstillväxt

Påbörjade lägenheter

Antal

Notera: 2017 beräknat under antagande att kvartal 4 utvecklas som ett genomsnitt av Q1-Q3.

Källa: SCB.

Utbudet av bostadsrätter har ökat

11

Utbud av nytillkomna bostadsrätter

Antal unika lägenheter på Hemnet

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

Källa: Hemnet/ Macrobond.

Priserna har stigit kraftigt – nu

syns dämpning

12

Priser bostadsrätter hela Sverige

Index, 2005 = 100

100

125

150

175

200

225

250

275

300

325

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Bostads-rättersve

Totalt sve

Källa: HOX/ Valueguard Macrobond.

Nedgång

14

månader

Brf

-16%

Bolåne-

taket

införs

Nedgång

10

månader

Brf

-4,5%

Det första

amorterings-

kravet införs

Nedgång

3månader

Brf

-8,0%

• Högt

konsumentförtroende

• Inkomstutveckling

• Fortsatt låga räntor

• Brist – särskilt vissa

segment

Finns faktorer som pekar på

robust efterfrågeutveckling

13

Konsumentförtroendeindikatorn Index

60

70

80

90

100

110

120

Källa: Konjunkturinstitutet/ Macrobond.

14

AGENDA

Foto: Maskot / Folio

• Tillväxt

• Arbetsmarknad

• Utmaningar

• Offentliga finanser

Fortsatt stark arbetsmarknad, 2018

22 000 fler sysselsatta än i BP

15

4 772

4 837

4 910

5 025

5 1085 135

5 159

4 500

4 600

4 700

4 800

4 900

5 000

5 100

5 200

5 300

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Prognos BP18 dec -17

Sysselsatta, 15-74 år

Tusental 22 000 personer

Stark utveckling av

arbetskraftsdeltagandet

16Källa: SCB, Finansdepartementet.

Arbetslöshet% av arbetskraften, givet regeringens åtgärder t.o.m. BP18

4.0

5.0

6.0

7.0

8.0

9.0

10.0

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Prognos BP18

Prognos dec-17

Arbetskraftsdeltagande

% av befolkningen, givet regeringens åtgärder t.o.m. BP18

70.0

70.5

71.0

71.5

72.0

72.5

73.0

73.5

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

15-74 år

Prognos BP18

Prognos dec-17

Nästa år: Lägsta andelen personer

i ersättningssystemen sen 1981

17

Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystemAndel av befolkningen 20-64 år, procent

13.0

13.5

14.0

14.5

15.0

15.5

16.0

16.5

17.0

17.5

18.0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Källa: Finansdepartementet.

18

AGENDA

• Tillväxt

• Arbetsmarknad

• Utmaningar

• Offentliga finanser

Foto: Astrakan / Folio

Arbetslösheten hos utrikes födda

på alltför hög nivå

19

Arbetslöshet

Procent av arbetskraften, 15-74 år

0.0

2.0

4.0

6.0

8.0

10.0

12.0

14.0

16.0

18.0

Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor

Utrikes födda män Utrikes födda kvinnor

Källa: SCB.

Men viktigt att se vad som ligger

bakom arbetslöshetssiffrorna

20Källa: SCB.

Arbetskraftsdeltagande

Procent av befolkningen, 15-74 år

55.0

60.0

65.0

70.0

75.0

80.0

Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor

Utrikes födda män Utrikes födda kvinnor

+9%

+9%

Stigande sysselsättningsgrad

21Källa: SCB.

Sysselsättningsgrad

Procent av befolkningen, 15-74 år

45.0

50.0

55.0

60.0

65.0

70.0

75.0

Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda män

Utrikes födda kvinnor EU-snitt kvinnor

Andelen av befolkningen under 20

år och över 75 år ökar framöver

22

Andel av totalbefolkningen som är 0-19 år eller 75+ årProcent

30.0

30.5

31.0

31.5

32.0

32.5

33.0

33.5

34.0

34.5

35.0

Källa: SCB.

Regeringsskifte

Klyftorna

fortsatt för stora

23

Gini-koefficient för disponibel inkomst per

konsumtionsenhet exklusive kapitalvinst Procent

0.220

0.230

0.240

0.250

0.260

0.270

0.280

24

AGENDA

Foto: Maskot / Folio

• Tillväxt

• Arbetsmarknad

• Utmaningar

• Offentliga finanser

Minskade kostnader

25Källa: Finansdepartementet.

67 6871 72

5460

42

2923

0

10

20

30

40

50

60

70

80

2016 2017 2018 2019 2020

Utgiftsprognos i VÅP16 Utgiftsprognos dec -17

Utgifter för UO8 och UO13

Miljarder kronor

111

64

-24

-1 -8

-36-51

-61

7

53 46 42 46

71

Tydliga överskott hela

mandatperioden

26Källor: SCB, Finansdepartementet.

Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektorMiljarder kronor

Regeringsskifte

Klarar överskottsmålet

27

1.0

0.4

0.0

-0.8 -0.8

0.0

0.90.7

0.5 0.4

0.9

Källor: SCB, Finansdepartementet.

Strukturellt sparande, konsoliderad offentlig sektorProcent av potentiell BNP

Regeringsskifte

0,33%

Minskande statsskuld

28

Statsskuld, konsolideradAndel av BNP, procent

34.2

24.4

18.0

23.0

28.0

33.0

38.0

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Källa: Finansdepartementet, ESV.

Anslag eller lån gör ingen skillnad

år t t+1 t+2 t+3 t+4 t+5 SUM år t t+1 t+2 t+3 t+4 t+5 SUM

Infrastruktur-anslag = Utgifter under taket

10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10,0 0,0 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 11,5

- varav amortering - - - - - - - 0,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 10,0

- varav ränta - - - - - - - 0,0 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 1,5

Statsskuldsränta 0,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 2,5 0,0 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 1,0

RGK:snettoutlåning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 0,0

Finansielltsparande

-10,0 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -12,5 -10,0 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -12,5

Statsskuld 10,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 12,5 10,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 12,5

Anslagsfinansierad investering Lånefinansierad investering

Effekter på statens budget och finansiellt sparande av anslagsfinansierad respektive

lånefinansierad infrastrukturinvestering, illustrativt exempel

Ränta på 5 % och amorteringstid på 5 år

29

• Projekt måste kunna bära sina egna

kostnader, annars får staten det

ekonomiska ägarskapet

• Sedan Spanienkrisen har Eurostat skärpt

sina regler kring OPS-lösningar

• Öresundsbron?

Om projekt läggs i bolag då?

Finansdepartementet 30

Det ekonomiska läget

Finansminister Magdalena Andersson

19 december 2017

31Finansdepartementet

32

Nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges 2016 2017 2018 2019 2020BNP 3,2 3,2 2,5 3,1 2,8 2,5 2,2 2,0 2,2 2,3

BNP, kalenderkorrigerad 3,0 2,9 2,7 3,4 2,9 2,6 2,2 2,0 1,9 2,0

BNP per capita 1,9 1,9 1,2 1,8 1,7 1,3 1,2 1,1 1,3 1,4

Hushållens konsumtion 2,2 2,4 2,4 2,4 2,7 2,9 2,9 3,0 2,7 3,0

Offentlig konsumtion 3,1 2,9 0,7 0,7 1,4 1,4 0,3 0,3 1,0 0,7

Fasta bruttoinvesteringar 5,6 5,3 7,2 7,1 3,6 2,7 1,9 2,5 2,4 2,8

Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,0 0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0

Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten 0,1 0,0 -0,5 0,2 0,4 0,4 0,3 0,0 0,1 0,0

Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 2,1 1,7 1,6 2,0 1,4 1,3 0,6 0,6 0,6 0,6

Produktivitet, näringslivet 1,6 1,7 1,6 2,0 1,8 1,8 1,9 1,8 1,6 1,8

Sysselsättningsgrad, 15-74 år 67,1 67,1 67,9 67,9 68,6 68,3 68,6 68,4 68,7 68,4

Sysselsättningsgrad, 20-64 år 81,2 81,2 81,9 82,0 82,4 82,4 82,6 82,5 82,6 82,5

Arbetskraftsdeltagande , 15-74 år 72,1 72,1 72,7 72,7 73,0 72,7 73,1 72,7 73,2 72,8

Arbetslöshet, 15–74 år (procent av arbetskraften) 6,9 6,9 6,7 6,6 6,1 5,9 6,1 5,9 6,1 5,9

KPI (årsgenomsnitt) 1,0 1,0 1,7 1,6 1,5 1,7 1,9 2,1 2,4 2,5

KPIF (årsgenomsnitt) 1,4 1,4 1,9 1,8 1,7 1,7 1,7 1,9 2,0 2,0

Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP 1,2 0,9 1,0 1,0 0,9 0,9 0,9 1,0 1,4 1,5

Strukturellt sparande, offentlig sektor, % av BNP 0,9 1,0 0,7 0,8 0,5 0,6 0,4 0,7 0,9 1,1

Offentliga sektorns skuld, % av BNP 42,2 41,6 39,6 38,6 36,8 36,5 34,7 34,4 32,5 32

BNP-gap** 0,2 -0,2 0,6 0,8 1,3 1,0 1,3 0,8 1,0 0,6

BNP, euroområdet 1,8 1,8 2,2 2,0 2,1 1,8 1,8 1,6 1,6 1,5

BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,3 2,2 2,9 2,7 2,7 2,5 2,5 2,4 2,4 2,4

Ny prognos* (prognos från BP18, i grått)

* Givet regeringens reformer t.o.m. BP18.

**Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser. Källor: SCB och egna beräkningar.Finansdepartementet