målfokuserat mentorskap – hela skolans framgångsfaktor
DESCRIPTION
Åsa Helsing [email protected]. Målfokuserat mentorskap – hela skolans framgångsfaktor. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Målfokuserat mentorskap – hela skolans framgångsfaktor
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
Citat från nya Skollagen
Bland de 16-19-åringar som befann sig utanför arbete och utbildning 2008 stod 74% utanför arbete och utbildning även 2009
Hur går det för avhopparna?
Europa 2020-strategin
Andelen ungdomar som inte fullföljer en gymnasial utbildning ska vara under 10 %
Ibland måste vi hitta en medelväg
Fullständigt gymnasieprogram med slutbetyg och gymnasieexamen - eller ett liv i utanförskap?
Eller en medelväg med avslutade gymnasiestudier och intyg på detta?
Om man ska föra en människa mot ett bestämtmål måste man hitta henne där hon är och börjajust där. Allt annat är fåfänga.
Kirkegaard
Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första stycket.
Citat från nya Skollagen
Utvecklingssamtal
Mentorskap – behov eller trend?
Det svenska samhället rör sig nu på allvar bort från en traditionell
lydnadskultur till en kultur där människors eget inre ansvarstagande
blir allt viktigare. Förändringen gäller även i skolans värld och i vår
syn på bildningsbegreppet.
Margareta Normell, Från lydnad till ansvar
En mentor ska
1. fortlöpande informera om elevens skolgång och kunskapsutveckling
2. coacha och motivera eleven i dennes skolgång och utveckling, både kunskapsmässigt och som
individ
3. vara informativ och vägledande i studieval och andra studierelaterade frågor
4. vara en rådgivande vuxen och en medmänniska
5. ?
Mentorn i skolan =
Pedagog +
Coach
Att se mentorskapet på ett nytt sätt
inte: mentor - adept, vuxen – barn, lärare - elevUtan: vuxen – vuxen, mentor - mentorDå först kan både elev och lärare utvecklas och på så sätt även utveckla skolan och pedagogiken
Mentor – med ett väl definierat ansvarsområde
Mentorn är pedagog och coach - inte kurator eller psykolog
Som mentor ska vi uppmärksamma problemen - inte nödvändigtvis lösa dem
Förutsättningar för ett lyckat mentorskap
Förhållningssätt
Kommunikation
Resurser Mål
En gemensam spelplan
Vad är det som gör att en mentor uppfattas som trovärdig?
Att mentorn är trygg i sina kunskaper och färdigheter Att mentorn är trygg i sociala relationer Att mentorn är trygg i sina egna värderingar
Två utgångspunkter – tilltroBaksätesmetaforen När man pratar om eleverna, t ex i arbetslaget, ska eleven kunna sitta och lyssna ”i baksätet”= ett professionellt förhållningssätt från början till
slut Tankar läckerTänk på att det du tänker om eleverna och deras förmåga sipprar ut och färgar elevernas syn på sig själva
Skolans uppdrag• Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla
kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper
• Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor
• Varje elev skall få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar
• Varje elev skall möta respekt för sin person och sitt arbete
• Skolan skall stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro
(Lpf-94)
För struktur och långsiktighet
Vad sägs om att planera mentorskapet som viplanerar en kurs?
Vad sägs om en kursplan/ämnesplan i mentorskap? Vad sägs om en A, B och en C-kurs i mentorskap?
Att planera sitt mentorskap
Uppflyttning
skonfer
enser
med
elevst
öd, SYV, ha
nterin
g av
åtgärd
sprogram
etc; u
nderla
g för EVK
Vårterminen åk 1
JAN JUNIMARS
Uppstar
t ny t
ermin -
Värder
ingsöv
ningar
/Forum
spel
Utveckl
ingssa
mtal/
rappo
rt om
studie
situati
onen Klas
sens d
ag
Förbe
reda u
tv.sam
tal i
mentor
sgrup
pen
Arb. m
. ind.v
alen i
mentor
sgrup
pen Grupps
amtal
om m
otivatio
n och
mål
Kort e
nskilt
samtal
om re
sultat
och b
etyg
Studie
teknik
i helk
lass
Hemläx
a: Re
flektio
nRe
flekti
oner
i småg
ruppe
r
Hemläx
a: Re
flektio
n
Refle
ktion
er i sm
ågrup
per
Möjliggöra berättande
För att en ung människa ska bli klar över vilket liv somhon eller han realistiskt kan leva krävs tillfällen till samtal och reflektion, både med jämnåriga och vuxna
SOU 2006:77, Ungdomar, stress och ohälsa
Kasam = Känsla av sammanhang Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet
När tillvaron upplevs begriplig, hanterbar ochmeningsfull så har vi en hög KASAM, vilket skapar bättremöjligheter för oss att handskas med livet.
Vi behöver känna KASAM i våra känslor, i våra närmaste relationer, i vår huvudsakliga sysselsättning och i existentiellateman
Grunden
Lär känna varandra - visa genuint intresse för eleven Var tydlig i kommunikationen kring förväntningar,
förutsättningar och ansvarsområden
Tre nivåer av lyssnande
inre lyssnande fokuserat lyssnande globalt lyssnande
Mentorskap i grupp
Vad som behövs är inte välbalanserade individer utanindivider som balanserar varandra. På så sätt kanmänskliga svagheter stöttas och talanger komma till sinfulla rätt.
Meredith Belbin
Om gruppens betydelse
För att kunna bygga upp en fast identitet behöver en ung människa spegla sig i en bekräftande miljö. Förvägras man tillträde till en grupp är risken stor att man avvisar normerna i gruppen och ansluter sig till grupper vars värderingar står i skarp kontrast till den värdegrund som exempelvis skolan vilar på.
Anne Hammarström
Den magiska formeln
Tilltro till sin egen förmåga + Trygghet/Trivsel
=
Kunskapsutveckling
Summering Skapa förutsättningar för ett fungerande
mentorsarbete genom en gemensam spelplan på tre nivåer
Planera ditt mentorskap på samma sätt som du planerar en kurs eller en lektion – börja med syfte och mål
Visa ett genuint intresse för eleverna och skapa en grund byggd på ömsesidig respekt och tillit
Svikta aldrig i din tilltro till elevernas förmåga Lägg tillbaka ansvaret till eleverna – men visa
tydligt att du är där under resans gång Reflektera och utvärdera