manual för c221 / c222 - zc.se · man018-1212-1.6-g19203 manual för c221-01.000 och c222-01.000...

Man018-1212-1.6-G19203Manual för C221-01.000 och C222-01.000Versioner v1.30-1.39

Manual förC221 / C222Versioner 1.30 - 1.39

Zone Controls ABBox 64, 13671 Västerhaninge

Tel: 08-448 56 20 · Fax: 08-777 36 55 · [email protected]

3

Innehållsförteckning

1. Introduktion1.1 Presentation ................................................... 61.2 Driftlägen och val av rumstemperatur ............. 7

2. Systemuppbyggnad och installation2.1 Systemöversikt ............................................... 112.2 Plintfunktioner ............................................... 112.3 Reläenhet RL203 .......................................... 122.4 Master / slavkoppling, återställning .................. 132.5 Monteringsanvisningar .................................. 14

3. Rumsenheter3.1 Rumsenheter med ratt .................................. 163.2 Rumsenheter med display ............................... 17

4. Reglerfunktioner4.1 Driftlägen ........................................................ 204.2 Inställning av rumstemperaturer ........................ 204.3 Dödband ......................................................... 204.4 Regleringens förlopp ....................................... 204.5 P-funktion ....................................................... 204.6 I-funktion ........................................................ 214.7 Fläktreglering .................................................. 214.8 Stegreglering ................................................... 224.9 Kaskadreglering ............................................. 22

5. Ingångar och givare5.1 Reglerande temperaturgivare ............................ 265.2 Sekundär temperaturgivare .............................. 265.3 Närvarogivare ................................................. 275.4 Driftlägesöverstyrning/Påverkan av utgång ...... 285.5 Generell 0-10V-givare ...................................... 285.6 Kondensgivare ................................................ 29

6. Utgångar och ställdon6.1 Ställdon ........................................................... 326.2 Utsignaler ....................................................... 326.3 Värme-, kyl- eller direkt temp.styrning ................ 336.4 Timerforcering. ................................................ 336.5 Val kaskadreglering. ......................................... 336.6 Change Over-funktion ..................................... 336.7 Begränsning av reglerområdet. ......................... 336.8 Temperaturgränser vid direkt temp.styrning. ....... 346.9 Spänningsgränser för A1 och A2. ..................... 346.10 Utgång från om fläkt från. ................................. 346.11 Periodtid eller gångtid för ställdon. ..................... 356.12 Invertering. ...................................................... 356.13 Motionering. ..................................................... 356.14 Reläutgångar ................................................... 35

7. Datakommunikation7.1 Modbus-protokollet ......................................... 387.2 RS485-nätverk ............................................... 417.3 Uppbyggnad av nätverk .................................. 437.4 Felsökning av nätverk ..................................... 457.5 Avvikelser från Modbus-standarden ............... 467.6 Modbus-register ............................................. 47

8. Menyfunktioner (Meny 1-12).8 Översikt .......................................................... 548.1 Veckoprogrammet. ........................................... 568.2 Loggfunktionen. ............................................... 568.3 Reglerinställningar. ........................................... 578.4 Utgångar, inställningar… ................................... 588.4b Utgång A1 vid fläktstyrning ............................. 608.5 Ingångar, Inställningar. ...................................... 628.6 Regulatortyp. .................................................. 668.7 Kalibrering. ...................................................... 668.8 Knappfunktioner. ............................................. 678.9 Testfunktioner. ................................................. 698.10 Typbeteckningar. ............................................. 718.11 Datakommunikation, inställningar. ....................... 718.12 Fläkt- eller steginställningar. .............................. 728.13 Tider och mätvärden ....................................... 738.14 Börvärden ...................................................... 74

© Copyright 2013 av Zone Controls AB. Informationen i denna manual ägs av Zone Controls AB. Allarättigheter är reserverade. Informationen får ej tryckas, kopieras, spridas eller ändras utan tillstånd frånZone Controls AB.

Denna manual beskriver standardutförande av produkten C221 / C222. Ingen information i manualen ärtillämplig för varianter och kundanpassningar. Kontakta Zone Controls om du har några frågor. ZoneControls AB ansvarar ej för fel och skador på person eller egendom vid felaktigt handhavande ellerfelaktig inkoppling av produkten beskriven i denna manual. Behöriga elinstallatörer får endast utförainstallationer av starkströmsapparatur och anordningar, detta i enlighet med gällande starkströms- ochelsäkerhetsföreskrifter

Med reservation för ändringar utan föregående meddelande.Zone Controls AB, Box 64, 137 21 Västerhaninge, Tel 08-448 56 20Dokumentinfo: Manual Man018, v1.6, 2012, G19203

!

5

11. Introduktion

Introduktion

6

1.1 Presentation

Denna reglerenhet ger en stabil och behaglig rums-temperatur genom att effektivt och noggrant styraoch reglera olika värme- och kylmaskiner. Den hartotalt fyra utgångar som individuellt kan ställas inför att passa de flesta behov. I leveransutförandetär reglerenheten inställd på att styra ett värmestegoch ett kylsteg med 24V och 0-10V.

Till reglerenheten kan olika typer av givare anslutas.En rumsenhet kan även anslutas med inbyggdtemperaturgivare för avkänning och inställning avrumstemperatur:

G24 Extern rumstemperaturgivare

E121 Rumsenhet med ratt

E122 Rumsenhet med ratt, för fläktstyrningmed knapp och lysdioder

E123 Rumsenhet med ratt, för forceringmed knapp och lysdioder

E201 Rumsenhet med display

E202 Rumsenhet med display, för fläktstyrning

På en rumsenhet med display kan man nå alla mät-värden och inställningar som finns tillgängliga medhjälp av ett menysystem. Vissa inställningar kanblockeras för att förhindra att felaktiga inställningargörs av misstag.

1. Introduktion

Om man har en rumsenhet med ratt och behövergöra inställningar, erfordras en särskild handenhetmed display (H203) som då ansluts tillfälligt in irumsenhetens modularkontakt. Denna är placeradbakom täcklocket. Om man ej har någon rumsen-het, kan man temporärt ansluta en rumsenhet E201till den 4-poliga skruvplinten i reglerenheten.

För att regleringen av rumstemperatur skall fung-era, behövs en rumstemperaturgivare. Det vanli-gaste är att använda den inbyggda givaren somfinns i rumsenheten. Vill man installera en externgivare i rummet eller i t ex en luftkanal, så anslutsgivaren på skruvplint i reglerenheten. Den externagivaren blir då automatiskt gällande, även om duhar en rumsenheten ansluten.

Till reglerenheten kan även andra typer av givareanslutas, t ex för närvaroindikering, koldioxidhalt,kondens, driftläge eller extra temperatur.De externa givarna kan ställas in i displayenhetensmenyer för att påverka regleringen på olika sätt.

Reglerenheten har tre olika driftlägen (dag, natt ochspar) som kan aktivera olika rumstemperaturer. Påvariant C221K (eller C222K) finns även en inbyggdrealtidsklocka med veckoprogram. Klockan ochveckoprogrammet behåller sin funktion även omströmavbrott uppstår (i max 3 dagar).

Reglerenheten har inbyggd kommunikationsport föratt ansluta den till en databuss (Modbus RS485),för att kunna avläsa värden från en PC (t ex viainternet).

7

Reglerenheten har tre driftlägen; DAG, NATT och SPAR.Under varje driftläge kan man välja att ställa in olikatemperaturvärden, ekonomisparfunktioner etc.

Driftläget kan påverkas av olika impulser, t ex signal frånen närvarodetektor, en yttre kontakt, en överordnad styr-ning via datakommunikation, ett veckoprogram (omreglerenheten är försedd med klockkrets) eller av deninbyggda timerfunktionen.

Det aktuella driftläget kan avläsas om man har en rum-senhet med display ansluten till reglerenheten. Olikasymboler indikerar då driftläget:

sol = DAG måne = NATT sol + måne = SPAR

Rumsenheten visar normalt den aktuella (uppmätta)rumstemperaturen på displayen i grundvyn. Om mantrycker på en av rumsenhetens pilknappar så visas denönskade temperaturen för det aktuella driftläget istället.Trycker man direkt en gång till på en av pilknapparna,så förändras den önskade temperaturen en halv gradupp eller ner. Efter några sekunder återgår displayen tillgrundvyn och visar åter den uppmätta rumstemperaturen.

Har man en rumsenhet med ratt, så ställs den önskadetemperaturen in genom att vrida på ratten till önskat läge.Till skillnad från displayenheten så påverkar ratten alltidden önskade temperaturen för driftläge DAG, oavsett omnågot annat driftläge är aktuellt. Man kan inte se vilketdriftläge som är aktuellt, men med hjälp av den storalysdioden kan man se om regulatorn står i värme- ellerkylläge, eller om den är ”nöjd”.

Rattens skala är normalt ograderad (dvs utan siffror),för att möjliggöra att kunna förändra rattens temperatur-område. Vid leverans har ratten området 19-25°C medmittvärdet 22°C. Vrider man ratten uppåt (medurs) såhöjer man den önskade temperaturen och tvärtom.

Man kan också välja att inte ha någon rumsenhet an-sluten till reglerenheten. Då behövs en externtemperaturgivare istället. För att kunna ställa om denönskade temperaturen, behövs en centraldator somkan sända ut detta värde via datakommunikation.Den förinställda önskade temperaturen i reglerenhetenär 22°C. Om man inte har en centraldator, kan mantemporärt ansluta en rumsenhet E201 och göra bör-värdesförändringar via denna.

1. Introduktion

1.2 Driftlägen och val av rumstemperatur

9

22. Systemuppbyggnad och installation

Systemuppbyggnadoch installation

11

2.1 SystemöversiktReglersystemet går att konfigurera på många olika sättoch är utvecklad särskilt för att underlätta kund-anpassningar utan att behöva göra några ändringar ihårdvaran. Reglerenheten går att ansluta direkt till enmängd olika reglersystem utan att några inställningarbehövs göras och dessa beskrivs i detta kapitel.

2.2 PlintfunktionerSkruvplintarna i reglerenheten är löstagbara och har olikamärkning och placering. Nedanstående bilder beskriverskruvplintarnas funktion i en fabriksinställd reglerenhet:

Anslutningsplint 1:

* ) För att produkten skall vara avsäkrad måste trans-formatorn alltid anslutas till G och G0 avsedd förmatningsspänning.

Anslutningsplint 2 för rumsenhet och slavenheter:

Anslutningsplint 3 för ModBuskommunikation ellerkommunikationsingång från masterenhet.

Anslutningsplint 4 används när reläenhet RL203 skaanslutas till reglerenheten, se nästa sida.

12V. K43, grön

C1. K43, röd

B1. K43, gul

A1. K43, svart

Anslutning E201 Anslutning E12x Anslutning till slavenhet

12V. Orange

C1. Vit-orange

B1. Blå

A1. Vit-blå

12V anslutes ej till slavenhet!

C1. Ansluts till C2 på slav

B1. Ansluts till B2 på slav

A1. Ansluts till A2 på slav


I3. Ingång för kondensgivareI2. Ingång för kontaktfunktion / ekonomistyrningY4. Utgång A2 - Styrsignal 0-10V DC för värmeställdonY3. Utgång A1 - Styrsignal 0-10V DC för kylställdonG0. Gemensam nolla, 0VI1. Ingång för extern rumstemperaturgivareG0. Gemensam nolla, 0V från transformatorG. Fas, 24V AC från transformatorY2. Utgång D2 - Styrsignal 0V för 24V värmeställdonG. Fas, 24V AC för värmeställdonG. Fas, 24V AC för kylställdonY1. Utgång D1 - Styrsignal 0V för 24V kylställdon

C2. GND2 (Jord)B2. ModBus B -A2. ModBus A+

Anslutning till ModBus

C2. Ansluts till plint C1 på masterenhetB2. Ansluts till plint B1 på masterenhetA2. Ansluts till plint A1 på masterenhet

Anslutning från masterenhet:

**

Plint 2

Plint 3

Plint 4

Plin

t 1

12

2.3 Reläenhet RL203Reglerenheterna går att ansluta till en reläenhet för utö-kade reglerfunktioner.

Ansluten till reglerenhet C221 så kan reläenheten styra24V spjäll i upp till tre steg i sekvens.Ansluten till reglerenhet C222 så kan reläenheten styrafläkthastigheter i en fläktkonvektor i upp till tre steg isekvens.

2.3.1 Ansluta reläenhet

För att ansluta en reläenhet till reglerenheten användskabel K200 (60cm) eller K201 (15cm), dessa anslutstill en särskild 4-pinnars stiftlist på resp. kretskort (seplint 4 på bild).

Kabeln skall alltid anslutas med svart kabel mot pinne1 på reglerenheten resp. reläenheten. Pinne 1 är märktpå kretskorten med numret 1, se bild bredvid.

Reläkortet har även tre skruvplintar. Skruvplintarnasfunktion skiljer sig beroende på vilken reglerenhet somär ansluten. Nedanstående bilder beskriver skruv-plintarnas funktion:

Anslutningsplint 1:

Anslutningsplint 2 för slavkoppling av flera reläer:

Anslutningsplint 3 för 24V AC transformator:

Pinne 1

OrangeRödBrunSvart

N. 0VRY3. Fläkthastighet 3RY2. Fläkthastighet 2RY1. Fläkthastighet 1L. Fas 240VN. 0VPE. SkyddsjordPE. Skyddsjord

L. Fas 240VN. 0V

N. 0VRY3. Spjällsteg 3RY2. Spjällsteg 2RY1. Spjällsteg 1L. Fas 24V / 240VN. 0VPE. -PE. -

L. Fas 24V / 240VN. 0V

Reläenhet ansluten till C221 Reläenhet ansluten till C222

R3. Anslut till R3 på nästa slav.R2. Anslut till R2 på nästa slav.R1. Anslut till R1 på nästa slav.RC. Anslut till RC på nästa slav.

G0. 0VG. 24V AC

Plint 1

Plint 2

Plint 3Plint 4


13

230V AC

24V ACTransformator

230V AC

24V ACTransformator

2.4 Master / slavkopplingReglerenheterna och reläenheterna går att koppla sommaster- och slavenheter i de fall där flera regler- ellerreläenheter ska styras från en rumsenhet, t ex i störrerum där temperaturen regleras med flera kyltak ellerfläktkonvektorer.

2.4.1 Master / slavkoppling av reglerenheter

Här visas ett systemexempel av en master reglerenhetoch slavar. Samtliga reglerenheter läser av och reglerarvia en enda rumsenhet.

Exempel 1. Master /slavkoppling av reglerenheter:

2.4.2 Master / slavkoppling av reläenheter

Här visas ett systemexempel av en master reläenhet,och slavar. Samtliga reläenheter styrs från en endareglerenhet:

Exempel 2. Master /slavkoppling av reläenheter:

230V AC

24V AC

Rumsenhet

Ställdon

Transformator

Reglerenhet

MASTERKabel K43

KYLTAK

Ventil

Ställdon

KYLTAK

Ventil

Ställdon

KYLTAK

Ventil

Reglerenhet

SLAV

Reglerenhet

SLAVKabel till slav Kabel till nästa slav Kabel till nästa slav...Totalt max 16streglerenheter.

Ventil

VentilFLÄKTKONVEKTOR

Ställdon

Ställdon

Rumsenhet

ReglerenhetKabel K43 Reläenhet

MASTER

24V AC

230V ACTransformator

Reläenhet

SLAV

Reläenhet

SLAV

FLÄKTKONVEKTOR FLÄKTKONVEKTOR

Kabel till nästa slav...Totalt max 10st RL203

230V AC

Kabel till slavKabel till

nästa slav

24V AC

För anvisningar om koppling till plint, se bild underanslutningsplint 2 och 3, avsnitt 2.2. Plintfunktioner.

För anvisningar om koppling till plint, se bild underanslutningsplint 2 och 3, avsnitt 2.3.1. Anslutareläenhet.

Master / slavkoppling kan kombineras och konfigureraspå många olika sätt. Nedan visas exempel på två van-liga master/slav-system.


14


Mastern sänder fortlöpande rummets värme eller kyl-behov samt dess fläkt/steg-status (autodrift alt. manu-ell fläkthastighet) till slavarna.

Respektive slav styr sina utgångar enligt effektbehovetfrån mastern, men enligt slavens egna inställningar förutgångarna enligt funktionerna under meny 4, utgångar.Utgångarna kan även styras av slavens eventuella egnaingångar enligt inställningarna under meny 5, ingångar.

Slavens steg / fläkthastighet styrs på följande sätt:

a) Om masterns fläkt styrs automatiskt, kommer ävenslavens fläkt att styras så, men efter dess egnainställningar under meny 12, steg/fläkt.

b) Om masterns fläkt styrs manuellt, kommer slavensfläkt att följa masterns fläkthastighet, men med dessegna begränsningsvärden för hastighet / steg-nummer som är valda under meny 12, steg/fläkt

En rumsenhet E201 kan tillfälligt användas till slavenför inställning av dess parametrar.

2.4.2 Master / slav switch

Om en reglerenhet skall anvädas som en slav måsteden ställas om till slavläge med en dip-switch på regler-enhetens kretskort enligt bild nedan:

2.4.3 Master / slav kabel mellan reglerenheter

När flera reglerenheter kopplas i ett master/slav sys-tem sker kommunikationen till slavenheterna tillModBus-porten. Kabeln skall därför vara av sammatyp som som används vid datakommunikation, menmed minst en 3-polig kabel.

Se kapitel 7, punkt 7.3.3 till 7.3.5 för mer informationom kabeltyper.

2.4.4 Master / slav kabel mellan reläenheter

När flera reläenheter kopplas till ett master/slav systemsker kommunikationen till slavenheterna med 12V-sig-naler. Kabeln skall vara 4-polig och ha minst 0,5m2 ikabelarea. Kabellängden bör ej överstiga 20m mellanreläenheterna.

Master Slavläge

2.4.5 Återställning

Då reglerenheten är spänningssatt och återställnings-knappen trycks in kort, gör programmet imikroprocessorn en omstart, men inga värden änd-ras. Då knappen hålls intryckt minst 4 sekunder, åter-ställs alla parametrar till leveransvärdena. Återställ-ning kan även göras med E201, E202 eller H203, sesidan 69 och 70, punkt g.

2.5 Monteringsanvisningar

2.5.1 Placering av rumsenhet

Då rumsenheterna innehåller en temperaturgivare förmätning av rumstemperatur skall den placeras skyd-dad från direkt solljus och ev. kyl- och värmekällor föratt temperaturmätningen skall bli korrekt.

Generella rekommendationer för montering:· 170cm från färdigt golv.· 100cm från närmaste värmeradiator· 30cm från närmaste hörn eller fönster

2.5.2 Placering av extern rumstemperaturgivare

För rumstemperaturgivare för väggplacering gäller an-visning enligt punkt 2.5.1 ovan.

Vid kanalmontage med kanaltemperaturgivare är detviktigt att givaren är placerad så den känner av tempe-raturen i luftflödet.

2.5.3 Placering av regler- och reläenhet

Placeras dold ovan undertak eller monteras fast i kyl-tak eller fläktkonvektor.

Observera att den omgivande temperaturen inte fåröverstiga den temperatur som står angivet i produk-tens datablad.

15

3. Rumsenheter

3Rumsenheter

16

3. Rumsenheter

3.1 Rumsenheter med rattE121 är en enkel rumsenhet med ratt för inställning avönskad temperatur. Den har en inbyggd givare som mä-ter upp aktuell rumstemperatur. Med en lysdiod indikerasaktuell funktion. Är det kylbehov i rummet lyser den blått,och vid värmebehov lyser den rött.

E122 har en extra knapp för inställning av fläkthastighet.Den aktuella fläkthastigheten visas med hjälp av trelysdioder samt en lysdiod som indikerar om fläktenstyrs med automatik med hänsyn till det aktuella värme-eller kylbehovet.

E123 har en extra knapp för inställning av timertid från1-5 h, och används tillsammans med reglerenhet C221.Den aktuella timertiden visas med hjälp av fyralysdioder som indikerar återstående timertid.

3.1.1 Lysdiodens funktionrött: värmebehovblått: kylbehovsläckt: dödbandblått blink: kondensindikering

3.1.2 Rattens funktionRattens inställning bestämmer vilken temperatur somreglersystemet skall sträva efter att hålla i rummet. Rat-tens skala är normalt 19 till 25°C (med 22°C i mitten),men kan ställas om med hjälp av en handenhet H203.

Vrid mot + : Mer värmeVrid mot - : Mer kyla

3.1.3 Fläktknapp och lysdioder (E122)Ventilationen kan styras med fläkt eller spjäll i 3 hastig-heter (eller steg). Knappen bredvid fläktsymbolen ökarhastigheten, och indikerar aktuell nivå på lysdiodernaovanför knappen. Lysdioden AUTO indikerar att auto-matisk styrning är vald. Varje gång knappen trycks inändras läget enligt följande sekvens:

0 - 1 - 2 - 3 - AUTO - 0 - 1 - 2 - 3 - AUTO - etc.

I C221 kan 0-10V fläktreglering väljas parallellt medrelästyrd ventilation. Knappen styr då fläkten. Ventila-tionen kan ej påverkas manuellt.

3.1.4 Timerknapp och lysdioder (E123)Ventilationen kan forceras med ett spjäll som styrs aven timerfunktion. Timerknappen aktiverar forceringeni steg om 1 till 5 timmar. Varje gång knappen trycks inändras timertiden i timmar enligt följande sekvens:

0 - 1 - 2 - 3 - 5 - 0 - 1 - 2 - 3 - 5 - 0 - etc.

3.1.5 Handenhet H203En handenhet med display, H203, kan anslutas tillmodularuttaget under täcklocket. Med H203 kan allavärden ställas in och läsas av på samma sätt sommed rumsenhet E201 eller E202, se vidare i dennamanual. Temperaturgivaren i H203 har ingen funktion.

Kalibrerings-knapp

Ratt för önskadtemperatur

Lysdiod

E121

E122

E123

3.1.6 KalibreringsknappMan kan finjustera temperaturgivaren genom att göraen omkalibrering, med en knapp som är placeradunder täcklocket.

1. Mät upp aktuell rumstemperatur med en termo-meter.

2. Ställ in ratten på den motsvarande temperaturen iskalan. Observera att skalan vid omkalibrering ärfrån 16 till 28°C (i normalt reglerläge är skalan19 till 25°C).

3. Tryck sedan till på kalibreringsknappen med enskruvmejsel. Ett kort tryck på ungefär en halvsekund räcker. Lysdioden blinkar till med röd färgför att bekräfta kalibreringen.

Normalt uppfattar man inte små temperaturskillnaderpå någon enstaka grad i ett rum, och man behöverdärför sällan göra en omkalibrering.

Uttag för hand-enhet H203

17

3. Rumsenheter

3.2 Rumsenheter med display

E201 är en rumsenhet med display och knappar förinställning av önskad temperatur. Inbyggt menysystemför inställning av reglerenhetens samtliga funktioner.E202 har även en extra knappfunktion för inställning avaktuell fläkthastighet (eller spjällsteg).

3.2.1 Knapparnas funktion

SELECT: menyval i huvudmenyn

SET: val av värde som skall förändras

A: (ingen funktion)

B: timerfunktion (ökad ventilation etc)

C: spjällsteg (E201/C221)fläkthastighet 0-10V (E202/C221)fläkthastighet (E202/C222)

PIL UPP: öka ett värde, alternativt flytta tillmeny eller föregående funktion

PIL NED: minska ett värde, alternativt flytta tillnästa funktion

SETSELECT

BA C

3.2.2 Displayens uppbyggnad

Displayen är uppbyggd av ett textfält och ett numerisktfält, samt ett antal olika symboler.

I textfältet finner man kortare beskrivningar av vilkenmeny man är i, eller vilken funktion som värdet i detnumeriska fältet just nu visar.

De olika symbolerna har följande funktioner:

sol: dagläge

måne: nattläge

sol + måne: sparläge

HEAT: utsignal aktiv till värmeutgång

COOL: utsignal aktiv till kylutgång

skiftnyckel: indikerar att visat värde är ändringsbart

MENU: indikerar att du befinner dig i menyläge.

FAN: indikerar att fläkten är igång

FAN+AUTO: indikerar att fläkten regleras i autoläge

AUTO-blink: indikerar att automatisk reglering ärfrånkopplad.

Driftläge Utsignal Skiftnyckel Meny-symbol

Textfält Numeriskt fältFläktfunktion/Stegfunktion

3.2.3 Åtkomstskydd

Det finns möjlighet att ställa in åtkomstskydd genomatt ställa in blockeringar i meny 8.

Exempel:

- En behörighetskod måste väljas för att nå menyerna.- Begränsning av inställningsvärdena för rums-

temperatur och timer.- Värden kan läsas, men inte ändras.- Endast val och/eller rådande rumstemperatur visas.

3.1.7 invertering av alla utgångarReglerenhetens kyla- och värmeutgångar reglerar mednormalt stängda ställdon. Man kan invertera alla ut-gångar som är ställda till att reglera värme, så att nor-malt öppna ställdon kan användas. Så här gör man föratt invertera värmeutgångarna:

1. Vrid börvärdesratten till max kyla.

2. Tryck och håll in kalibreringsknappen i ca 3 sekun-der till lysdioden blinkar till med lila färg.

3. Släpp kalibreringsknappen. Reglerenheten reglerarnu värmeutgångarna efter val inställning.

OBS! Då inverteringsläget dessförinnan har ändratsmed en handenhet (kan ha skett före leverans), kanproceduren behöva upprepas en gång (punkt 2-3).

18

3.2.4 Ändring av värden

Alla funktionsvärden ligger organiserade i ett meny-system (se sid. 54 för översikt). Det finns 14 menyermed ett antal funktioner under varje meny. Under meny13 ”Mätvärden” finns en funktion, ”Grundvyn”, (normaltden rådande rumstemperaturen) dit displayen alltidåtervänder.

Då Grundvyn visas, är MENU-symbolen släckt. Om enPIL-knapp då trycks in, visas normalt vald rumstempe-ratur för det inkopplade driftläget (”Autoselect”).Värdet kan ändras direkt med flera tryckningar på enav PIL-knapparna.Efter 5 sekunder återvänderdisplayen till Grundvyn.

Då SELECT-knappen trycks in, visas direkt den valdamenyrubriken. MENU-symbolen visas och menylägetinkopplas. Med upprepade tryck på SELECT visas nästamenyrubrik. Med PILupp-knappen kan man sedanbacka till föregående meny. Alternativt kan man väljameny genom att trycka på SET-knappen varvid meny-numret blinkar, välja meny med PIL-knapp och ochsedan trycka på SET igen så att blinket upphör.

Då rätt meny har valts, når man underliggande funktio-ner med PILned-knappen.Därefter kan man backa tillföregående funktioner med PILupp-knappen.Efter 3 minuter, eller då SELECT-knappen hålls intryckten sekund, återvänder displayen till att visa grundvyn,och MENU-symbolen på displayen släcks.

Ändra ett värdeI meny-läget, om funktionsvärdet är ställbart, visasverktygssymbolen på displayen. Då SET-knappentrycks in, blinkar värdet som kan ändras med PIL-knap-parna. Då SET-knappen trycks in igen, upphörblinkningen eller, om flera ställbara värden visas, blin-kar nästa värde. Då en PIL-knapp hålls intryckt ändrasvärdet fortlöpande.

19

44. Reglerfunktioner

Reglerfunktioner

20

4. Reglerfunktioner

4. ReglerfunktionerReglerenheten reglerar temperaturen i rum med hjälpav värme- och/eller kylmaskiner. Reglerenheten jämförinställd temperatur med aktuell uppmätt rumstempera-tur och styr via sina utgångar värme eller kyla till rum-met.

4.1 DriftlägenReglerenheten har tre driftlägen med varsitt inställnings-värde för rumstemperatur och ”dödband”. Även vissaandra funktioner kan kopplas till de olika driftlägena.Driftlägena kan styras av följande funktioner i prioritets-ordning:

1. Timer2. Yttre kontakt3. Närvarofunktion4. Datakommunikation5. Veckoprogram (om reglerenheten har realtidsklocka)

4.2 Inställning av rums-temperaturer

Med hjälp av en rumsenhet med display kan rums-temperaturen för de olika driftlägena ställas in.

Man kan välja att ”DAG”-temperaturen återställs tillmittvärdet (mellan min och max) då driftläge DAG in-kopplas. Funktion ”RES.D” under meny 8 skall då stäl-las till värdet 1. Denna funktion gäller enbart rumsen-heter med display.

När displayen visar grundvyn (dvs när aktuell uppmättrumstemperatur visas och MENU-symbolen är släckt),kan temperaturen för det aktuella driftläget också stäl-las in direkt med pilknapparna. Man kan även välja atttimern startar, med en förvald tid, för direkt inkopplingav ett förvalt driftläge.

Har man en rumsenhet med ratt, kan endast rums-temperaturen för driftläge DAG ställas in med ratten.Med hjälp av datakommunikation kan alla temperaturerställas in för respektive driftläge.

Den önskade temperaturen kallas även för ”börvärde”.Den uppmätta rumstemperaturen kallas för ”ärvärde”.

4.3 DödbandReglerenheten har en neutral zon mellan värme- ochkylreglering som kallas för dödband. Denna funktion ärtill för att förhindra att både värme- och kylutgångarnakopplas in samtidigt, samt för att spara energi. Regler-enheten tillåter därmed att temperaturen får avvika enhalv grad upp eller ner jämfört med den önskade tem-peraturen, innan någon styrsignal går ut till värme- ellerkylmaskinen. Detta gäller under driftläget DAG. I NATT-läget och SPAR-läget är dödbandet bredare, för att fåen ekonomifunktion när man inte är rummet eller för attfå en så kallad nattsänkning.

Dödbanden kan ställas om under meny 3.För driftläge DAG: funktion ”DB.D”För driftläge NATT: funktion ”DB.N”För driftläge SPAR: funktion ”DB.S”

Då hög klimatkomfort önskas, skall dödbandet vararelativt litet. För att spara energi skall dödbandet varabredare.

Om reglerenheten är inställd på att reglera enbart värmeeller enbart kyla, så har dödbandet ingen funktion, utanrumstemperaturen regleras istället direkt till den tempe-ratur som ställts in för respektive driftläge.

4.4 Regleringens förloppLite förenklat, så fungerar regleringen på följande sätt,steg för steg:

1. Reglerenheten väljer ut rätt temperatur och dödbandmed hänsyn till det driftläge som är aktuellt

2. Den beräknar de reglerande börvärdena för kyla ochvärme som är lika med det inställda börvärdet± halva dödbandet.

3. Om temperaturen varit högre än det reglerande bör-värdet för kyla, sätts regulatorn i kylläge och använ-der det reglerande börvärdet för kyla vid regleringen.Om temperaturen varit lägre än det reglerande bör-värdet för värme, sätt regulatorn i värmeläge ochanvänder det reglerande börvärdet för värme vidregleringen.

4. Avvikelsen mellan den önskade temperaturen ochden uppmätta temperaturen räknas ut

5. Effektvärdet för värme eller kyla räknas fram6. Reglerenhetens i-funktion känner av om tempera-

turavvikelsen inte rättats till efter en längre period,och tillför vid behov en liten extra ”skjuts” tilleffektvärdena

7. Effektvärdena omvandlas till utsignaler, och skickastill de olika utgångarna.

8. Om det reglerande börvärdet för kyla är högre än 32grader kommer kyla aldrig att inkopplas.

4.5 P-funktionReglerenhetens reglertyp kallas för ”PI”, vilket är enförkortning av proportionell och integrerande. Den pro-portionella funktionen (p-funktionen) innebär attregulatorn beräknar ett effektbehov som står i propor-tion till temperaturavvikelsen.

Aktuellt effektbehov för värme och kyla räknas fram ge-nom att jämföra temperaturavvikelsen med ett p-bandför värme och ett p-band för kyla. Om temperaturensavvikelse är lika stor som (eller större än) p-bandet,ändras effektbehovet med ± 100%.

21

4. Reglerfunktioner

Exempel:Inställd temperatur för DAG-läget är 22°C och död-bandet är 1 grad. Det reglerande börvärdet för värmeblir då 21,5°C. Aktuell uppmätt temperatur är 20,3°Cvilket ger en avvikelse på 1,2 grader. P-bandet för värme-steget är normalt 1,5 grader, vilket ger ett värmeeffekt-tillskott på 80% (1,2/1,5 = 80%).P-banden kan ställas om under meny 3.

P-band för värme: funktion ”PB.V”P-band för kyla: funktion ”PB.K”

4.6 I-funktionDen integrerande funktionen (i-funktionen) innebär attreglerenheten ständigt övervakar det effektbehov somp-funktionen ger, och hjälper till att rätta till avvikelsenmycket noggrannare än vad p-funktionen ibland klarar,t ex pga att värme- eller kylmaskinen behöver en högrestyrsignal för att förmå att nå rätt temperatur i rummet.

Normalt är i-funktionens ”snabbhet” inställd på 20 mi-nuter för värme respektive kyla. Denna snabbhet kallasför i-tid, och motsvarar den tid som i-funktionen tar påsig att förändra effektbehovet uppåt eller nedåt med likamånga procent som p-funktionens effektbehov är.

I-funktionen kan ställas om under meny 3.

I-tid för värme: funktion ”ITID.V”I-tid för kyla: funktion ”ITID.k”

I regel brukar man ställa in reglerenhetens ”känslighet”genom att ändra både p-band och i-tid på olika sätt. Devärden som är förinställda i reglerenheten passar dockför de flesta normala rum.

4.7 Fläktreglering

C221: Fläktreglering med 0-10V signal: Se sid 60Stegreglering av luftspjäll: Se kap. 4.8

C222: Fläktreglering med extern reläenhet RL203, senedan. C222 kan ej styra fläkthastighet med en0-10V signal.

En fläkt kan styras i 3 steg enligt rummets värme- ochkylbehov. Fläktmotorns olika motorlindningar kopplas inav reläer i en extern reläenhet (RL203) som ansluts tillreglerenheten.

4.7.1 Manuell och automatisk fläktstyrning

Rumsenhet med ratt:Den nedersta av de små lysdioderna indikerar steg 1,nästa lysdiod indikerar steg 2 och den näst överstalysdioden indikerar steg 3. Den allra översta lysdiodenindikerar att automatisk styrning är inkopplad.

Då fläktknappen trycks in ändras stegnumret och even-tuellt auto kopplas till eller från enligt följande sekvens:0 - 1 - 2 - 3 - Auto - 0 - 1 - 2 - 3 - Auto - 0 - 1 - osv...

Rumsenhet med display:För att se aktuell fläkthastighet, trycker du på C-knap-pen. Displayen visar bokstaven A om automatisk styr-ning är inkopplad samt med siffran 0-3 vilket steg somär inkopplat. Varje gång C-knappen därefter trycks in,ändras stegnumret, och eventuellt auto kopplas till el-ler från enligt följande sekvens:0 - 1 - 2 - 3 - Auto - 0 - 1 - 2 - 3 - Auto - 0 - 1 - osv...När fläkthastigheten visas, kan man även ändra dennamed hjälp av pilknapparna upp och ned.

4.7.2 Min- och maxbegränsningar

Det finns möjlighet att begränsa vilka hastigheter manskall kunna nå via den manuella och automatiskastyrningen. Man kan även blockera eller fixera autoläget.

Inställningar görs under meny 12.

Funktion ”MIN”: val av lägsta hastighet (auto)Funktion ”MAX.V”: val av högsta hastighet vid

värmeläge (auto)Funktion ”MAX.k”: val av högsta hastighet vid

kylläge (auto)Funktion ”AUTO”: val om autoläge skall kunna

väljas (0 = nej, 1 = ja, 2 = fixeringav autoläge)

Funktion ”M.MIN”: val av lägsta hastighet (manuellt)Funktion ”M.MAX”: val av högsta hastighet (manuellt)

4.7.3 Vald hastighet vid uppstart

Man kan välja vilket läge fläkten skall anta då spän-ningen återkommer efter strömavbrott.

Gå in på funktionen ”INIT.” under meny 12, och väljnågot av följande värden:

- (streck): samma läge som före avbrottet1, 2, 3: hastighet 1-3 i manuellt lägeA: autoläge

22

4. Reglerfunktioner

4.7.4 Fläktstyrning i autoläge

Vid värme- eller kylbehov kommer fläktstegen auto-matiskt att kopplas in successivt. Om effektbehovet förvärme eller kyla ändras direkt från 0 till 100%, kopplasfläktsteg 1 in efter ca 1 minut, steg 2 kopplas in efter 3minuter och steg 3 kopplas in efter 5 minuter.

Då inget värme- eller kylbehov längre finns, kommerfläkten omvänt att stega ner. Fördröjningstiden kan för-ändras genom att ställa in den tid det ska ta att stegafrån hastighet noll upp till hastighet tre. Då ändrasfördröjningstiderna för alla tre stegen i rätt proportion.

Fördröjningstiden ställs in under meny 12.

Funktion ”ITID.F”: 0-10 minuter

Man kan även förändra förhållandet mellan de olikafläktstegen hur de skall stega över tid. Under meny 12finns följande funktioner:

Funktion ”F.L%”: ange vid vilket effektbehov somfläktens lägsta fläkthastighetskall starta (dvs steg 1)

Funktion ”F.H%”: ange vid vilket effektbehov somfläktens högsta fläkthastighetskall starta (dvs steg 3)

Reglerenheten räknar sedan automatiskt fram vid vil-ket effektbehov som hastighet 2 skall startas mellanhastighet ett och tre.

4.7.5 Frånslagsfördröjning

För att förhindra att fläkten ska gå ner till läge noll iautoläge direkt när det inte längre finns något värme-eller kylbehov, kan en frånslagsfördröjning aktiveras.Detta kan t ex användas när man har ett elvärmebatterii en fläktkonvektor som behöver fläktas ur en stundefter frånslag.

Inställningen görs under meny 12.

Funktion ”TID-0”: 0-10 minuter

4.7.6 Filterlarm

Tack vare att reglerenheten registrerar fläktens gångtidautomatiskt, kan man få ett larm på rumsenhetens dis-play när en viss drifttid överskrids. Gångtiden behållsäven vid spänningsavbrott. Man kan se aktuellt antaltimmar som fläkten har varit på under mätvärdesmenyn,funktion ”filter”.

En gräns för gångtiden kan ställas in. Då tiden uppnås,genereras ett larm som innebär att texten ”byt filter”kommer att blinka på displayen. Om man med knap-parna tar fram andra displayvisningar, återkommerdenna larmtext automatiskt efter några minuter.

Under meny 12 kan larmfunktionen ställas in.

Funktion ”LARM”: gångtid för fläkten anges i timmar(100-9900 timmar). Värdet nollkopplar bort larmfunktionen.

Det finns även möjlighet att koppla in en extern ström-ställare som sluts när fläktens kåpa öppnas, eller närfiltret tas ur. Denna strömställare skall kopplas in tillreglerenheten på den första lediga ingången I1 - I3.När ingången sluts (mot G0) så nollställs larmet ochdrifttiden.

Om det inte finns någon ledig ingång, kan man noll-ställa larmet och drifttiden genom att trycka på SET-knappen och en pilknapp samtidigt när texten ”byt filter” blinkar på displayen.

4.8 Stegreglering av t ex luft-spjäll (endast C221)

Ett luftspjäll eller liknande kan styras i 3 steg enligtrummets värme- och kylbehov. Spjällmotorerna kopp-las då in av reläer i en extern reläenhet som ansluts tillreglerenheten.

Stegregleringen i C221 fungerar på samma sätt somfläktregleringen i C222 med två viktiga skillnader:

- Relästyrningen för spjäll i en C221 möjliggör attalla tre reläerna kan vara tillslagna samtidigt.På en C222 med fläktstyrning så kan aldrig mer änett relä vara tillslaget på en gång.

- C221 har ingen funktion för filterlarm.

För att aktivera stegreglering, gå in under meny 12.

Funktion ”VAL”: välj 1 för att aktivera

Se punkt 4.7 - 4.7.5 ovan för beskrivning av hur steg-regleringen fungerar.

I C221 kan 0-10V fläktreglering väljas parallellt medrelästyrd spjällstyrning. Fläktstyrningen kan då på-verkas direkt av knapp på rumsenheten. Spjäll-regleringen kan påverkas av funktion under meny 14”Börvärden” med rumsenhet E201.

4.9 KaskadregleringDen inbyggda kaskadregleringen ger extra möjlighe-ter att reglera rumstemperaturen med t ex shuntventiler,golvvärme, till- och frånluft etc. Då sådana reglerdonoftast har annorlunda trögheter och regleregenskaperän den vanliga rumsregleringen, behövs en extra regler-process.

23

4. Reglerfunktioner

Med en extra reglerprocess får man kontroll över t exframledningstemperaturen eller temperaturen pågolvet som den vanliga rumsgivaren inte klarar av till-räckligt snabbt och noggrant. Eftersom den vanligarumsgivaren behöver placeras mitt i rummet (eller in-byggd i en rumsenhet) behövs ytterligare en givare somkan placeras på t ex framledningsröret eller inuti golveteller i frånluftskanalen etc.

4.9.1 Aktivering av kaskadreglering

Kaskadreglering kan aktiveras på en av reglerenhetensutgångar. För att kaskadregleringen skall börja fungeramåste en av utgångarna aktiveras, samt att ingång 2ställs in för att användas för den extra (sekundära)temperaturgivaren.

Under meny 4 aktiveras en av utgångarna:

Funktion ”UT.nr”: Välj den utgång som du önskaranvända som utgång för kaskad-reglering

Funktion ”Vk:HC”: Välj antingen ”HEAT” eller ”COOL”Funktion ”CA.CO” Ställ in värde ”CASC.”

Aktivering av givaringången görs under meny 5:

Funktion ”IN.nr”: Välj ingång 2Funktion ”TYP”: Välj ”TEMP”Funktion ”DR.L”: Välj vilket eller vilka driftlägen som

kaskadregulatorn skall fungera:d = DAG, n = NATT, s = SPAR

Funktion ”OMR”: Välj önskat temperaturområde:32°C ger området 0 till 32°C128°C ger området -30 till +98°C

4.9.2 Reglerinställningar för kaskadreglering

Den extra reglerprocessen kan ställas in för att passaolika reglerdon och reglerområden. De inställningar somär förinställda kan användas för t ex golvvärme. Mankan dock behöva justera p-band och i-tid för att få enstabil reglering ihop med varje separat golvvärmesystem.

Normalt regleras det extra mediat, t ex golvet ellerinblåsningsluften, till en temperatur mellan de inställdamin- och maxtemperaturerna för kaskadregulatorn. Föratt möjliggöra att den extra utgången skall blockerasom den vanliga rumsregleringen hamnar i motsatt kyl-eller värmeläge, kan man aktivera ”cutoff”-funktionen.Denna funktion ser till att onödig kyl- eller värmeeffektinte matas ut, t ex på sommaren vid kylbehov, så skulledet vara onödigt att ha golvvärmen påslagen och regle-rad till min-temperaturen. Golvvärmen stängs då av heltom cutoff-funktionen är vald för att spara energi.

Under meny 3 finns följande val:

Funktion ”MIN.2”: välj den lägsta temperatur somdet extra mediat (t ex golvet) skalltillåtas att regleras ned till

Funktion ”MAX.2”: välj den högsta temperatur somdet extra mediat (t ex golvet) skalltillåtas regleras upp till

Funktion ”H-C-0”: välj 1 för att aktivera ”cutoff”-funktionen

Funktion ”PB.2”: ange p-bandet i antal grader

Funktion ”ITID.2”: ange i-tid i antal minuter

25

55. Ingångar och givare

Ingångar och givare

26


5. Ingångar och givareReglerenheten har tre ingångar för externa givare. Be-roende på funktionsval kan en givare vara av typen ter-mistor för temperaturavkänning (resistiv), kondensav-känning (resistiv), 0-10V (aktiv) eller en vanlig slutandekontakt.

En givare ansluts till en av de tre plintarna I1, I2 eller I3samt till plint G0 (-). En aktiv givare ansluts ibland äventill G (fas 24V).

Under meny 5 kan man välja vilken typ av givare somskall anslutas till respektive ingång I1-I3. Här görs ävenvissa inställningar för respektive givarfunktion.

Det finns 6 olika givarfunktioner:Typ Ingång

1. Reglerande temperaturgivare Termistor eller 0-10V I12. Sekundär temperaturgivare Termistor eller 0-10V I23. Närvarogivare Kontakt I1-34. Kontakt för påv. driftläge/utgång Kontakt I1-35. Generell 0-10V givare 0-10V I1-36. Kondensgivare Resistiv eller 0-10V I3

5.1 Reglerande temp.givareReglerenheten kan reglera temperaturen med hjälp aven inbyggd givare i en ansluten rumsenhet eller meden extern givare, ansluten till plint I1 (+) och G0 (-) ireglerenheten.

5.1.1 Typ av givareTre typer av givare kan användas för reglerenhetenstemperaturreglering:

a) inbyggd givare i rumsenhetb) extern resistiv givare (NTC)c) extern aktiv givare (0-10V)

Den inbyggda givaren i rumsenheten används alltidautomatiskt av reglerenheten om ingen givare är an-sluten till plint i reglerenheten. Då en extern, resistivgivare är ansluten, väljer reglerenheten automatisktdenna givare i stället för den inbyggda. Då ingen rums-enhet är ansluten, krävs en extern givare ansluten tillplint.

Då endast den inbyggda givaren i en rumsenhet skallanvändas, kan man använda ingången för en annangivare med annan funktion. Gå då in i ingångsmenyn(meny 5). Välj ingång 1 genom att ställa ”IN.nr” till 1och ställ in ”TYP” på önskad funktion.

Val av extern resistiv givare (NTC) under meny 5:

Funktion ”IN”: välj ingång 1Funktion ”TYP”: välj ”rum”Funktion ”0V”: välj ”-”Funktion ”10V”: välj ”-”

Val av extern aktiv givare (0-10V) under meny 5:

Funktion ”IN”: välj ingång 1Funktion ”TYP”: välj ”rum”Funktion ”0V”: ange den temperatur som

givaren ger ut vid 0 voltFunktion ”10V”: ange den temperatur som

givaren ger ut vid 10 volt

5.1.2 Medelvärdesmätning

För att koppla in medelvärdesmätning med både enextern givare och den inbyggda givaren i rumsenheten,ställ in följande under meny 5:

Funktion ”IN”: välj ingång 1Funktion ”TYP”: välj ”rum”Funktion ”PÅV.”: välj ”IE”

Om det inte finns någon givare inkopplad på plint, läserreglerenheten enbart av givaren i rumsenheten. Om detinte finns någon rumsenhet inkopplad, läser regler-enheten enbart av den externa givaren.

5.1.3 Automatiskt givarval vid olika driftlägen

Man kan välja att den externa givaren enbart skall varaaktiv vid vissa driftlägen. Under meny 5 görs följandeval:

Funktion ”IN”: välj ingång 1Funktion ”TYP”: välj ”rum”Funktion ”DR.L.”: ställ in vilka driftlägen som skall

påverka givaren

Normalt är alla driftlägen valda, både dag (d), natt (n)och spar (S). För att ställa in de olika driftlägena, tryckerdu på SET så att ”d” blinkar. Tryck sedan på pilknappa-rna för att aktivera eller avaktivera dag-läget. Om du villhoppa till natt-läget, trycker du på SET igen, osv.

Vid de driftlägen då den externa givaren avaktiveras,övergår reglerenheten till att läsa av givaren i rums-enheten istället.

5.2 Sekundär temp.givareDet finns möjlighet att ansluta en sekundär temperatur-givare för att få utökade funktioner, som t ex min-begränsning, kallrasskydd, kaskadreglering mm.

Då temperaturen passerar en ställbar gräns, kan en valfriutgång påverkas. När temperaturen passerar en annanställbar gräns kan påverkan på utgången kopplas ur.Som villkor kan även väljas ett eller flera driftlägen. Gi-varen måste också aktiveras och användas för kaskad-reglering. Den sekundära temperaturen visas undermätvärdesmenyn.

Den sekundära givaren aktiveras under meny 5 enligtföljande:

Funktion ”IN”: välj ingång 2Funktion ”TYP”: välj ”TEMP”

Den sekundära givaren skall anslutas mellan plint I2 (+)och G0 (-).

27


5.2.1 Typ av givare

Två typer av givare kan användas för den sekundäratemperaturgivaren:

a) resistiv givare (NTC)b) aktiv givare (0-10V)

Val av resistiv givare (NTC) görs under meny 5:

Funktion ”IN”: välj ingång 2Funktion ”TYP”: välj ”TEMP”Funktion ”0V”: välj ”-”Funktion ”10V”: välj ”-”

Val av aktiv givare (0-10V) görs under meny 5:

Funktion ”IN”: välj ingång 2Funktion ”TYP”: välj ”TEMP”Funktion ”0V”: ange den temperatur som

givaren ger ut vid 0 voltFunktion ”10V”: ange den temperatur som

givaren ger ut vid 10 volt

5.2.2 Val av temperaturområde

Den sekundära temperaturgivarens område kan väljasunder meny 5:

a) +0 till 32°C (med upplösningen 0,1 grad)

Funktion ”IN”: välj ingång 2Funktion ”TYP”: välj ”TEMP”Funktion ”OMR.”: välj ”32°C”

b) -30 till +98°C (med upplösningen 0,5 grad)

Funktion ”IN”: välj ingång 2Funktion ”TYP”: välj ”TEMP”Funktion ”OMR.”: välj ”128°C”

5.2.3 Val påverkan av utgång

Den sekundära givaren kan ställas in för att överstyraen av utgångarna, genom att gå in under meny 5:

Funktion ”IN”: välj ingång 2

Funktion ”TYP”: välj ”TEMP”

Funktion ”PÅV.”: välj den utgång du önskar över-styra, samt om utgången skallställas om till hög eller låg signalnär den sekundära givaren nårunder inställt gränsvärde

Funktion ”LIM-1”: ange den temperaturgräns somgivaren måste underskrida för attutgången skall överstyras

Funktion ”LIM-0”: ange den temperaturgräns somgivaren måste överskrida för attutgången ej längre skallöverstyras

Funktion ”INV”: välj 1 om du vill att utgången skallöverstyras med motsatt verkan,dvs att givarens uppmättatemperatur skall överstiga värdetsom anges på LIM-1 för attöverstyra utgången, och atttemperaturen måste understigavärdet angivet på LIM-0 för attstänga av överstyrningen

Funktion ”DR.L.”: välj de driftlägen som utgångenskall påverkas av givaren:d = DAG, n = NATT, S = SPAR

5.3 NärvarogivareDet finns möjlighet att ansluta en närvarogivare sominkopplar driftläge DAG då närvaro indikeras och sominkopplar valfritt driftläge då närvaroindikering upphör.Till- och frånslagsfördröjning av driftläge DAG kanväljas.

Givaren skall ha en kontaktutgång (slutande eller bry-tande), som ansluts mellan plint G0 och plint I1 alt. I2alt. I3 beroende på för vilken av de tre ingångarnadenna funktion är vald.

Inkoppling av driftläge DAG vid närvaro har lägre prio-ritet än driftlägesinkoppling från datakommunikationoch yttre kontakt.

Närvarogivaren aktiveras under meny 5:Funktion ”IN”: välj valfri ingångFunktion ”TYP”: välj ”nAr”

Då närvarogivare har valts enligt ovan, inkopplas val-fritt driftläge (ställs in under meny 8 med parametern”T.AUT”, se sid. 67), då närvaro inte indikeras.Då närvaro indikeras inkopplas driftläge DAG.

5.3.1 Tillslagsfördröjning

Då närvaro har indikerats någon gång både under denförsta och den andra halvan av vald fördröjningstid,inkopplas driftläge DAG efter utgången tid. Detta drift-läge förblir inkopplat så länge som närvaroindikeringföreligger.

Tillslagsfördröjning för närvaro väljs under meny 5:Funktion ”IN”: välj ingången för närvaroFunktion ”LIM-1”: välj önskad tillslagsfördröjning

i antal minuter (0-99 min)


Frånslagsfördröjningen fördröjer urkopplingen av drift-läge DAG då närvaroindikering från givaren upphör.Tiden är ställbar mellan 0 - 990 minuter. Över 100 mi-nuter är upplösningen 10 minuter.

Frånslagsfördröjning för närvaro väljs under meny 5:Funktion ”IN”: välj ingången för närvaroFunktion ”LIM-0”: välj önskad frånslagsfördröjning

i antal minuter (0-990 min)

28


5.3.3 Invertering av närvarosignalen

För att kunna välja både närvarogivare som har slu-tande eller brytande kontakt vid närvaroindikering, kaningångsfunktionen inverteras.

Under meny 5 görs då följande val:Funktion ”IN”: välj ingången för närvaroFunktion ”INV.”: välj önskad kontaktfunktion:

0 = slutande kontakt (NO) dånärvaro detekteras1 = brytande kontakt (NC) dånärvaro detekteras

5.4 Driftlägesöverstyrning ochpåverkan av utgång med enextern kontakt.

Det finns möjlighet att ansluta en yttre kontakt för attkoppla in valfritt driftläge och/eller påverka en valfri ut-gång. Frånslagsfördröjning kan väljas. Kontakten an-sluts mellan plint G0 och plint I1 alt. I2 alt. I3 beroendepå för vilken av de tre ingångarna denna funktion ärvald.

Under meny 5 görs då följande val:Funktion ”IN”: välj aktuell ingång, I1 - I3Funktion ”TYP” välj ”drL”

Detta sätt att välja driftläge har högre prioritet än drift-lägesval från veckoprogrammet och från ModBus-kom-munikation, men lägre prioritet än driftlägesinkopplingfrån närvarogivare och timer.


Direkt påverkan av utgång väljs under meny 5:

Funktion ”PÅV.” välj utgång*: d1, d2, A1 eller A2.Välj sedan med 0 eller 1 omutgången skall gå från eller tillom ingången är aktiv.

*Då en extern reläenhet är ansluten och som inte an-vänds för att styra fläkt eller för steg-utmatning, kanäven R1, R2 eller R3 väljas.


Frånslagsfördröjningen fördröjer urkopplingen av drift-läge och påverkan av utgång då indikering från givarenupphör. Tiden är ställbar mellan 0 - 990 minuter.Över 100 minuter är upplösningen 10 minuter.

Frånslagsfördröjning för ”drL” väljs under meny 5:

Funktion ”IN” Välj ingången för ”drL”Funktion ”LIM-0” Välj önskad frånslagsfördröjning

i antal minuter (0-990 min).

5.4.3 Val driftläge

Det går att välja vilket driftläge kontaktfunktionen skallaktivera under meny 5:

Funktion ”DR.L” välj ”d” för driftläge DAGvälj ”n” för driftläge NATTvälj ”S” för driftläge SPAR.välj ”-” för ingen påverkan

5.4.4 Invertering av givarsignalen

Normalt öppen (NO) eller normalt stängd (NC) kontakt-funktion kan ställas in under meny 5:

Funktion ”INV.” välj 0 (invertering från)Välj 1 (invertering till)

Invertering från: Det valda driftläget är inkopplat ochden valda utgången är påverkad då kontakten är sluten.Invertering till: Det valda driftläget är inkopplat och denvalda utgången är påverkad då kontakten är öppen.

5.5 Generell 0-10V givareDet finns möjlighet att ansluta en 0-10V givare för att fåutökade funktioner, som t ex CO2-kontroll,begränsningfunktion mm.

Då spänningen passerar en ställbar gräns, kan envalfri utgång påverkas.

Då spänningen passerar en annan ställbar gräns kanpåverkan på utgången kopplas ur. Som villkor kan ävenväljas ett eller flera driftlägen.

Man kan också välja att spänningen från givaren skallomvandlas till en spänning inom ställbara områden( ”P-styrning”), för att sedan utmatas till utgång A1 omvärdet är högre än spänningen från reglerutmatningentill denna utgång.Värdena anges i %, där 0-100% motsvarar 0-10V.Givarvärdet visas under mätvärdesmenyn om ingångs-funktion ”temp” inte är vald.

Givaren ansluts mellan plint G0 (-) och plint I1 alt. I2 alt.I3 beroende på för vilken av de tre ingångarna dennafunktion är vald, se nedan.

Val av generell 0-10V givare görs under meny 5:

Funktion ”IN” välj aktuell ingång, I1-I3Funktion ”TYP” välj 0-10.


Direkt påverkan av utgång väljs under meny 5:

Funktion ”PÅV.” välj utgång*: d1, d2, A1 eller A2.Välj sedan med 0 eller 1 omutgången skall gå från eller tillom ingången är aktiv.

29


5.5.2 Val av %-gräns för aktivering avutgång enligt ovan

Val av %-gräns för aktivering av utgång väljs under meny 5:

Funktion ”LIM-1” välj önskad %-gräns.

Om funktionen ”INV” = 0 (invertering från), kommer denvalda utgången att aktiveras enligt ovanstående val vidpunkt 5.5.1, om givarvärdet överstiger den valda gränsen.Om funktionen ”INV” = 1 (invertering till), kommer denvalda utgången att aktiveras enligt ovanstående val vidpunkt 5.5.1, om givarvärdet understiger den valda gränsen.

Om funktionen ”OMR” = 1 enligt nedan, är värdet för”LIM-1” också den spänning på ingången (0-10V angessom 0-100%) som ger 10 Volt på utgång A1. Värdet för”LIM-0” är den spänning på ingången som ger 0 Volt påutgång A1. Spänningen ändras proportionellt inomområdet. Då utgång A1 också används som regler-utgång för temperatur, utmatas den spänning som ärhögst av reglerutmatningen och utmatningen från giva-ren enligt ovan.

5.5.3 Val av %-gräns för avaktivering avutgång

Val av %-gräns för avaktivering av utgång väljs under meny 5:

Funktion ”LIM-0” välj temperaturgräns

Om funktionen ”INV” = 0 (invertering från), kommer denvalda utgången att avaktiveras enligt ovanstående valvid punkt 3.5.1, om givarvärdet understiger den valda grän-sen.

Om funktionen ”INV” = 1 (invertering till), kommer denvalda utgången att avaktiveras enligt ovanstående valvid punkt 3.5.1, om givarvärdet överstiger den valda gränsen.

Om funtionen ”OMR” = 1 enligt ovan, används ”LIM-0”också så som beskrivs under 5.5.2.

5.5.4 Val invertering av %-villkor

Invertering av %-villkor ställs in under meny 5:

Funktion ”INV.” välj 0 (invertering från)välj 1 (invertering till)

Funktion: se punkt 5.5.1 och 5.5.2.

5.5.5 Val av driftlägesvillkor för aktivering avutgång enligt ovan

Den valda utgången påverkas enligt ovan endast dånågon av de valda driftlägena är inkopplade.

Driftlägesvillkor för aktivering av utgång ställs in under

meny 5:

Funktion ”DR.L.” ställ in vilka driftlägen somskall påverka utgången*.

Normalt är alla driftläge dag (d), men inte natt (n)ellerspar (S).

*För att ställa in de olika driftlägena, trycker du på SETså att ”d” blinkar. Tryck sedan på pilknapparna för attaktivera eller avaktivera dag-läget. Om du vill hoppa tillnatt-läget, trycker du på SET igen, osv.

5.5.6 Val direkt påverkan på utgång A1

Här kan man välja att spänningen från givaren direktskall utmatas till utgång A1 om värdet är högre än spän-ningen från reglerutmatningen till denna utgång. Dennafunktion kan t ex användas då givaren indikerar högtCo2-värde och därigenom skall öka ventilationen dådenna styrs av utgång A1. Direkt påverkan av utgångställs in under meny 5:

Funktion ”OMR.” välj 0 (funktion frånkopplad)välj 1 (funktion inkopplad).

5.6 KondensgivareDet finns möjlighet att ansluta en kondensgivare för attt ex stänga en kylmaskin eller att generera ett larm vidför hög kondens. Då kondensvärdet passerar en ställ-bar gräns, kan en valfri utgång påverkas. Då kondens-värdet passerar en annan ställbar gräns kan påverkanpå utgången kopplas ur. Kondensgivaren kan vararesistiv eller aktiv (0-10V). Vid kondensindikering kanman även välja att all kylutmatning stängs av.

Kondensgivarfunktion ställs in under meny 5:

Funktion ”IN” välj ingång 3Funktion ”TYP” välj ”cond”.

5.6.1 Typ av givare

Två typer av givare kan användas:

a) resistiv givareb) aktiv givare (0-10V)

Val av Resistiv givare (NTC) under meny 5:

Funktion ”0V” välj ”-” ellerFunktion ”10V” = välj ”-”.

Val Aktiv givare (0-10V) under meny 5:

Funktion ”0V” välj 0 ellerFunktion ”10V” välj 100.


30


Kondensgivaringången kan direkt påverka en utgångför t ex kondenslarm. Påverkan av kondensgivaringångställs in under meny 5:

Funktion ”PÅV.” välj utgång:d1,d2, A1 eller A2.*Välj sedan med 0 eller 1om utgången skall gå fråneller till om ingången äraktiv, dvs. vid hög kon-dens: se 5.6.3.


5.6.3 Val av kondensgräns för aktivering avutgång enligt ovan

Kondensgräns för aktivering av utgång ställs in undermeny 5:

Funktion ”LIM-1” välj kondensgräns (0-100).

Då resistiv givare används, representerar värdet ettmotstånd i givaren, se tabell.

Hög kondens ger lågt motstånd. Då mätvärdet (mot-ståndet) underskrider gränsvärdet (=hög kondens),kommer den valda utgången att aktiveras enligt val vidpunkt 5.6.2.

Då 0-10V givare används, representerar spänningenett kondensvärde, där hög kondens ger hög spänning.Ett gränsvärde mellan 0-100 % kan väljas. Värdet mot-svarar 0-10V från givaren. Då mätvärdet överskridergränsvärdet (=hög kondens), kommer den valda ut-gången att aktiveras enligt ovanstående val vid punkt5.6.2.

5.6.4 Val av kondensgräns för avaktiveringav utgång enligt ovan

Kondensgräns för avaktivering av utgång ställs in un-der meny 5:

Funktion ”LIM-0” välj kondensgräns (0-100).

Då resistiv givare används, representerar värdet ett mot-stånd i givaren, se tabell. Låg kondens ger högt mot-stånd. Då mätvärdet (motståndet) överskrider gräns-värdet (=låg kondens), kommer den valda utgången attavaktiveras enligt val vid punkt 5.6.2.

Då 0-10V givare används, representerar spänningenett kondensvärde, där låg kondens ger låg spänning.Ett gränsvärde mellan 0-100 % kan väljas. Värdet mot-svarar 0-10V från givaren. Då mätvärdet underskridergränsvärdet (=låg kondens), kommer den valda ut-gången att avaktiveras enligt val vid punkt 5.6.2.

Gränsvärde Resistans kOhm100 1000099 400098 200097 130096 100095 80094 60092 50090 40086 30082 20074 15062 10047 6019 400 30

Motstånd i resistiv kondensgivare vid olika gränsvärden:


5.6.5 Val att kylutmatning inte skall urkopplas:All kylutmatning stängs normalt av vid kondens-indikering. Denna funktion kan urkopplas.

Funktion ”OMR.” välj 0 (för urkoppling av allkylutmatning vid kondens).välj 1 (för att all kylutmat-ning inte skall urkopplasvid kondens).

31

66. Utgångar och ställdon

Utgångar och ställdon

32

höga strömmar och spänningar.Här följer de vanligaste typerna av ställdon som kanstyras från regulatorn.

Termiskt ställdonDet skruvas fast direkt på en viss typ av ventil, ofta påvattenradiatorer, och består i princip av en vaxkropp somutvidgar sig av värme.Då den värms upp av en måttlig ström från regulatorn,trycks en ”metallpinne” ut från ställdonet som i sin turdirekt påverkar ventilen. Denna typ av ställdon styrs van-ligen av en 24V spänning som ”pulsas” ut från regulatorn.

Termiska ställdon är långsamma och kan inte reglerastora ventiler för höga flöden. De användas ändå i högutsträckning för rumsreglering. De har lågt pris och smådimensioner.

0-10V ställdonDessa styrs av en analog 0-10V-signal och har en in-byggd lägesavkänning för att öppna ventilen i propor-tion till styrspänningen. Här finns en mängd olika typerav don som endast har det gemensamt att donet ändrarläget i proportion till styrspänningen.

Öka/minska-ställdonÄven dessa don kan se ut på många sätt, men de styrsav en elmotor som öppnar eller stänger t ex en ventileller ett spjäll beroende på rotationsriktningen. De styrsav 2 utgångar från regulatorn, en för öppning och en förstängning. Lägesåterkoppling i detta fall förekommer säl-lan. De styrs vanligen av 24V och kan då ofta styrasdirekt från regulatorn. Även 230V styrsignal förekom-mer. Då krävs mellanreläer för styrningen.

Kontaktorer eller reläerDessa används för att med en svag elektrisk signal frånregulatorn kunna styra t ex elradiatorer, elpatroner ellermotorer som kräver hög spänning och ström.

6.2 UtsignalerOlika ställdon kräver olika utsignaler från reglerenheten.Utgångarna är därför ställbara i reglerenheten för olikatyper av ställdon.

Valbara utmatningstyper: Används normalt för:

- Utgången påverkas inte avsjälva reglerutmatningen

Pulsstyrning Termiska ställdon eller elvärme-styrning via t ex kontaktorer

On-off-styrning 2-lägesdon, t ex motorstyrning,spjäll eller elvärme

3p (öka/minska) Öka/minska-ställdon 0-10V styrning Styrsignal för 0-10V ställdon,

varvtals- eller eleffektstyrning



Reglerenheten har två digitala 24V-utgångar (D1 ochD2) samt två analoga 0-10V-utgångar (A1 och A2).

Ställdon ansluts till följande plintar:

• D1: plint Y1 och G.• D2: plint Y2 och G.• A1: plint Y3 (+) och G0 (-) och normalt även till G (fas).• A2: plint Y4 (+) och G0 (-) och normalt även till G (fas).

Till reglerenheten kan också anslutas en separat relä-enhet med tre reläer.

En utgång kan påverkas av följande funktioner (översthar högst prioritet):

1. Utgång ”från” om funktion ”FL-0” = 1 under meny 4då en fläkt alt. spjäll är stängt

2. Utgång påverkad av kondensgivare3. Utgång ”till” för motionering4. Utgång påverkad av sekundär temperaturgivare5. Utgång påverkad av generell 0-10V givare6. Utgång påverkad av ingångsfunktion ”drL”7. Utgång ”till” om funktion ”FORC”=1 under meny 4

då timern är aktiv8. Utgång ”från” om funktion ”TYP” = ”-” under meny 4

(reglering ej vald)9. Temperaturreglering

Påverkan av givare enligt punkt 2, 5 och 6 ovan:Se kapitel 5.6, 5.2, 5,5 respektive 5.4.Övrig påverkan: se nedan.

Under meny 4 (”UTG.”) kan man välja typ av regler-utmatning och andra inställningar för respektive utgång.

Välj utgång som ska ställas in:

Funktion ”UT.nr” välj d1, d2, A1 eller A2.

Inställningar av funktioner som följer efter ”UT.nr” gäl-ler då endast den valda utgången.

Då öka/minska-utmatning ”3P” har valts för utgång D1,avser dock inställningarna både utgång d1 och d2, ef-tersom denna utmatning använder båda de digitala ut-gångarna.

Reglerenheten matar ut ett värme- eller kyleffektvärdemellan 0-100% till utmatningslogiken. Utgående fråndetta värde (och beroende på nedanståendeinställningar för varje utgång), beräknas ett effektvärdeför varje enskild utgång.

6.1 StälldonEtt ställdon är i dessa sammanhang en elektromeka-nisk enhet som styrs av en elektrisk signal frånregulatorn och bringar t ex en ventil eller ett spjäll attöppna eller stänga.

Även t ex kontaktorer kan betraktas som ställdon ge-nom att man med en svag elektrisk signal från regulatornkan koppla in och ur elektriska apparater som kräver

33


Pulsstyrning (tidsproportionell styrning)

Utgången går till under en del av den ställbara period-tiden. Till/från-förhållandet = den utmatade effekten.Exempel: Vid 25% effektutmatning och 20 minutersperiodtid ligger utgången ”till” under 25% av 20 minuter= 5 minuter, och ”från” under resterande 15 minuter, var-efter utgången går till igen och förloppet upprepas. An-vänds pulsstyrning på utgång A1 eller A2, utmatas valdmin alt. max-spänning.

On/off-styrningUtgången går till då effektvärdet för utgången är 100%,och ligger sedan tillslagen ända tills effekten går ner till0%, då utgången går ifrån. Utgången ligger frånslagentills effekten återigen når 100% varvid utgången går tilligen. Används on/off-styrning på utgång A1 eller A2utmatas vald min- alt. maxspänning.

3P (öka/minska)-styrningDetta gäller utgång D1 och D2 som samverkar. Ställdonetbestår av en elmotor som t ex öppnar eller stänger enventil beroende på rotationsriktningen. I läget då utgångD1 är ”till” och D2 är ”från”, öppnar ett kylställdon (elleromvänt stänger ett värmeställdon), tills öppningsgradenmotsvarar den utmatade effekten. Om både D1 och D2är ”från” stannar motorn. Utgångarna D1 och D2 kanaldrig ligga ”till” samtidigt.

Ställdonet har ingen lägesåterkoppling till regulatorn. Denberäknar ställdonets läge genom att registrera gångtideni förhållande till den totala gångtiden. Denna gångtidmåste därför ställas in. Då regulatorn registrerar attställdonet är i ett ändläge, utmatas öppna- alt. stäng-signal fortlöpande. Om ställdonet inte befann sig iändläget kommer det ändå att gå dit. Detta fungerar somen lägeskalibrering.

0-10V styrningDetta gäller utgångar A1 och A2. Spänningen module-ras mellan inställd min och maxspänning i förhållandetill utmatad effekt till utgången. Exempel: Om min-spänningen är inställd på 2V, maxspänningen på 6V ochutmatad effekt är 25%, blir spänningen 2V + 25% x (6-2)= 3V.

Gå till funktion ”TYP” under meny 4. Ställ in önskad typav styrning (utmatning) enligt ovan.

6.3 Värme-, kyl- eller direkttemperaturstyrning av utgång

Man kan välja om en utgång skall styra ett värmeställdon,ett kylställdon eller ett ställdon för både värme och kyla.Man kan också välja att utgången direkt skall styras avrumstemperaturen, oavsett övrig reglering.

Ett kylställdon aktiveras endast då regulatorn matar utett effektvärde för kyla. Ett värmeställdon aktiveras en-dast då regulatorn matar ut ett effektvärde för värme.

Ett ställdon som direkt styrs av rumstemperaturen på-verkas inte av regulatorns utmatade effekt, utan en-dast av valda gränsvärden för rumstemperaturen.

Gå in på funktionen ”Vk:HC” under meny 4, och ställ inföljande val för önskad utgång:

COOL: för styrning av kylaHEAT: för styrning av värmeHC: för styrning av både kyla och värmedIFF: för direkt temperaturstyrning

I läge ”HC” utmatas 0-5V vid kylbehov 100-0% och5-10V vid värmebehov 0-100% på utgång A1 och A2.Det är möjligt att före leverans få regulatorn inställdSå att 0-10V utmatas på utgång A1 både vid 0-100%kylbehov och 0-100% värmebehov.

6.4 TimerforceringMan kan välja att en valfri utgång skall gå ”till” då deninbyggda timern aktiveras. Denna funktion kan använ-das t ex om man under en begränsad tid vill forceraluftflödet till ett rum. Timern kan då inte samtidigt på-verka driftläget.

Gå in på funktionen ”FORC.” under meny 4, och ställ inföljande val för önskad utgång:

FORC.: 0 = urkopplad och 1 = inkopplad.

6.5 KaskadregleringEn av de fyra utgångarna kan kaskadregleras. Kaskad-reglering förklaras närmare under kapitel 4.9. Dåkaskadreglering väljs för en utgång, urkopplas eventu-ellt tidigare val av kaskadreglering för annan utgång.

Gå in på funktionen ”CASC.” under meny 4, och ställ inföljande val för önskad utgång:

CASC.: CASC = inkopplad.

6.6 Change Over-funktionEn av de fyra utgångarna kan ställas om till ”ChangeOver”-funktion som alternativ till kaskadreglering. DåChange Over väljs för en utgång, urkopplas eventuellttidigare val av Change Over eller kaskadreglering förannan utgång. Utgången måste också vara vald som”COOL” eller ”HEAT”.

Gå in på funktionen ”CA.CO” under meny 4, och ställin följande val för önskad utgång:

CA.CO: C-O = inkopplad

Även ingångsfunktion ”tEMP” under meny 5, ”IN.nr” 2måste väljas. Till denna ingång skall en givare ans-lutas som mäter temperaturen i kyl- eller värmemediet.

34


Då ingången inte är aktiv, vilket initialt innebär att tem-peraturen i mediet är lägre än det inställda värdet vid”LIM-1”, kommer utgången att arbeta som en kyl-utgång.

Genom att ställa funktion ”OMR.” = ”rum °C”, kommertemperaturen istället att jämföras med den rådande,reglerande rumstemperaturen. Värdena vid ”LIM-0” och”LIM-1” kommer då att visa streck.

Villkoren för aktivering av ingångenkan inverteras ge-nom att ställa ”INV.” = 1. För att ingången skall bli aktivkrävs också att rätt driftlägesvillkor är valt under funk-tion ”DR.L”.

Change Over-funktionen påverkar även fläkthastighets-styrningen på samma sätt, arbetar utgången som enkylutgång kommer fläkthastigheten inte att vara aktivvid värmebehov om reglerenheten är inställd på auto-matisk fläkthastighetsstyrning. Omvänd funktion då ut-gång är aktiv som värmeutgång. Funktionen kanavaktiveras under meny 12, funktion ”C-O” = 0.

6.7 Begränsning av regler-området(gäller ej om ”direkt temperaturstyrning av utgång” ärvalt, läs då istället under punkt 6.7)

Reglerenheten räknar fram ett effektvärde mellan 0-100% som skickas vidare till utmatningslogiken. Förvarje utgång kan man välja om den skall styras inomhela eller en del av detta område.

Exempel:Om man t ex har valt att en utgång skall styras inomområdet 20-50%, kommer effekten till själva utgångenatt styras på följande sätt:

Effekt från regulatorn Effektutmatning till utgången0-20% 0%20-50% 0-100%50-100% 100%

Denna funktion kan användas t ex för att styra utgångari sekvens. Om man väljer att den första utgången skallregleras inom området 0-50%, och att den andra ut-gången skall regleras inom området 50-100%, kom-mer endast den första utgången att vara aktiv vid lågteffektbehov.

Då effektbehovet ökar till mer än 50%, kommer denandra utgången att börja regleras, medan den förstautgången ligger konstant tillslagen.

Gå in under meny 4, och ställ in följande val för önskadutgång:

LIML%: den undre effektgränsen i %LIMH%: den övre effektgränsen i %

Gränsvärdena kan även ställas så att LIML% är störreän LIMH%. Då en utgång skall styra både värme ochkyla, ”HC”, kan gränsvärdena ställas in mellan -100%och +100%. -100-0% avser kyla och 0-100% avservärme. Om utgången skall reglera inom området från50% kyla uppåt till 75% värme skall LIML% ställas på -50 och LIMH% ställas på +75.

6.8 Inställning av temperatur-gränser vid ”direkt tempera-turstyrning” (se 6.3)

Då ”dIFF” är valt vid funktion ”VkHC”, styrs utgångeninte av effektvärdet från regulatorn, utan direkt av valdarumstemperaturgränser.

Ställ in ett temperaturområde med funktionerna ”LIM.-1” och ”LIM.-0”. Då temperaturen ligger inom detta om-råde, och ”PULS”-, ”3P” eller ”0-10” -styrning är valt, se6.2, styrs effekten till utgången av temperaturens värdei förhållande till dessa gränsvärden.

Då temperaturen når ”LIM.-1” eller ligger utanför dettavärde, utmatas 100% effekt till utgången.

Då temperaturen når ”LIM.-0” eller ligger utanför dettavärde, utmatas 0% effekt till utgången.

Då ”OnOF” är valt vid funktion ”VkHC”, går utgången tilldå temperaturen når ”LIM.-1”, och ligger till fortlöpandetills temperaturen når ”LIM.-0”. Då går utgången ifrån,och ligger kvar i frånslaget läge till temperaturen igennår ”LIM.-1”, varvid utgången går till igen.

Gå till funktion LIM.-1 respektive LIM.-0 och ställ intemperaturgränserna mellan 2-30C.

6.9 Inställning av spänningsgränser för utgång A1 och A2

Spänningen på utgång A1 och A2 ligger normalt mellan0-10V, men värdena kan begränsas uppåt och nedåt.

Spänningen ut från utgång A1 respektive A2 underskri-der inte det valda minvärdet i funktion ”LIML V” och över-skrider inte det valda maxvärdet i funktion ”LIMH V”.

Undantag: Då utgång A1 eller A2 styrs av ingångs-funktion ”cond”, kommer spänningen att sättas till 0Volt oavsett värdet i ”LIML V”.

Exempel:Om minspänningen =2V, maxspänningen =6V ochutmatad effekt =25% blir spänningen 2V+25% x (6-2) = 3V.

Gå till funktion LIML V och LIMH V och ställ in spännings-gränserna mellan 0,0-11,0V.

35

6.10 Frånkoppling av utgång omfläkt är frånslagen ellerspjäll är stängda

Denna funktion gäller endast om styrning av fläkt ellerspjäll är valt. Då alla reläer i en extern reläenhet ärfrånslagna, dvs. då eventuell fläkt är frånslagen elleralla spjäll är stängda, kommer utgången att gå ifrån.

Denna funktion kan t.ex. användas för att förhindra över-hettning i en värmefläkt genom att värmen stängs avdå fläkten står stilla.

Frånkoppling av utgång vid inaktivt spjäll eller fläkt ställsin under meny 4:

Funktion ”FL-0” välj 0 (funktion urkopplad)välj 1 (funktion inkopplad)

6.11 Val periodtid vid puls-utmatning eller total gångtidför ett öka/minska-ställdon

Vid pulsutmatning kräver olika typer av ställdon olikapulstider, se 4.2. Vid styrning av termiska ställdon ärofta 20 minuter en lämplig periodtid. Vid styrning avelvärme är 0,5-5 minuter ofta en lämplig periodtid. Vidpulsutmatning ställs periodtiden in i antal minuter.

Vid öka/minska-utmatning måste ställdonets totalagångtid ställas in i antal sekunder för att regulatorn skallkunna beräkna dess läge.

Periodtid ställs in under meny 4:

Funktion ”P.TID” pulsutmatning: välj antal minuter öka/minska: välj antal sekunder

6.12 Val invertering av utgångInvertering innebär att utgång D1 respektive D2 går tillistället för ifrån och omvänt.

Vid öka/minska-utmatning kommer utgångarna fung-era omvänt så att ställdonet byter rotationsriktning.

Utgång A1 respektive A2 ger 10-0V istället för 0-10V,t ex 7V blir istället 3V.

Invertering av utsignal ställs om under meny 4:

Funktion ”INV.” välj 0 (funktion urkopplad)välj 1 (funkfion inkopplad).


6.13 Val motioneringVissa ventiler behöver ”motioneras”, dvs. öppnas ochstängas med jämna mellanrum för att inte fastna ellerkärva fast.

Motionering sker med valbart dygnsintervall:D1 och A1 öppnar mellan kl. 01:00 - 01:03 varvidD2 går ifrån.

D2 och A2 öppnar kl. 01:30 - 01:33 varvid D1 går ifrån.

Inställningar för motionering ställs in under meny 4:

Funktion ”MOT.” välj antal dygn mellanmotioneringarna. Värdet 0urkopplar motioneringen.

6.14 Reläer i extern reläenhetVid reglering av fläkt eller då steg-reglering för t ex luft-spjäll är valt: Se vidare kapitel 4.8.

Annars styrs reläerna på följande sätt,(överst har högst prioritet):

1. Påverkan av kondensgivare2. Påverkan av sekundär temperaturgivare3. Påverkan av generell 0-10V givare4. Relä 1: Tillslaget om utgång A1 matar ut >5V,

annars frånslagetRelä 2: Tillslaget om utgång A2 matar ut >5V,

annars frånslagetRelä 3: Påverkas endast enligt punkt 1-3

Relä 1 och 2 påverkas av utgång A1 och A2.Genom att ändra vissa inställningar för A1 och A2 un-der meny 4, kan man få dem att fungera på samma sättsom de digitala reglerutgångarna D1 och D2, då fleradigitala utgångar behövs.

37

77. Datakommunikation

Datakommunikation

38



Reglerenheten har en inbyggd kommunikationsport sommöjliggör anslutning till ett RS485-nätverk med mod-bus för övervakning och överstyrning via ett överordnatsystem, t ex en dator.

7.1 Modbus-protokolletModbus är ett kommunikationsprotokoll (språk) somanvänds för att överföra information mellan en serveroch ett flertal klientnoder.

All ”trafik” på nätverket initieras alltid bara av server-noden. Alla andra noder på nätverket tillåts bara att sittatysta och vänta på att servern tillfrågar just dem. Klient-noderna kan därmed inte skicka egna paket till någonannan klientnod. En klientnod kan inte heller sända utspontana meddelanden till servern, såsom t ex larmereller liknande. Istället upprättar man en regelbunden av-läsning från servern, så att denna kan upptäcka larmerute i klientnoderna.

7.1.1 Protokollet Modbus RTU

Modbus RTU, som är en av de olika varianter av mod-bus-protokollet, används för att kommunicera medreglerenheten. Andra ”dialekter” som finns (men ej stödsav reglerenheten) är Modbus ASCII och Modbus TCP.

7.1.2 Databitar och bytes

Informationen på modbus-nätverket är uppbyggd av enlång rad ettor och nollor. Dessa kallas för bitar och grup-peras upp i bytes (= tecken). Varje byte ser ut enligtföljande:

a) startbit (1 bit)b) databitar 0-7 (8 bitar)c) stoppbit (1 bit)

Andra byte-uppbyggnader kan väljas med hjälp av enrumsenhet med display (eller handenhet). 7 eller 8 data-bitar kan väljas, och 1 eller 2 stoppbitar. En extra paritets-bit precis före stoppbiten kan också väljas för att geextra felavkänning.

7.1.3 Datahastighet

Reglerenheten är förinställd på hastigheten 9 600 bitar/sek. Andra hastigheter kan väljas med hjälp av en rum-senhet med display (eller handenhet). Om data-hastigheten ändras till en högre nivå, ställs högre kravpå nätverkskabeln. Man kan behöva begränsa kabel-längden och ibland även välja en skärmad kabel. Enterminering av kabelns ändar kan också behövas vidhögre hastigheter för att ta bort s k reflektionsstörningar.

7.1.4 Modbus RTU-paket

Varje ”paket” (meddelande) som skickas på nätverketinnehåller följande information:

a) nodadress (1 byte)b) kommando (1 byte)c) datavärden (1-252 bytes)d) checksumma (2 bytes / CRC-16)

När ett helt paket med bytes har skickats från servern,får den nod som tillfrågats möjligheten att sända ut sittsvar tillbaks till servern.

7.1.5 Modbus-adress

Varje modbusapparat behöver en egen unik adress föratt kunna kommunicera på nätverket. Denna kallas förnodadress, och skall vara ett nummer mellan 1 och 247.Nodadressen ställs in på reglerenhetens kretskort påen rad med knappar eller direkt på en displayenhet.

Var noga med att se till att ingen modbusapparat fårsamma nummer som någon annan på ett och sammasegment (buss). Det är därför bra att upprätta en listamed nodnummer som talar om vilket rum som respek-tive apparat är installerad.

Väljer man att ställa in adressen på kretskortet, behö-ver man räkna ut en binär kod. Varje knapp motsvararett värde som är dubbelt så stort som föregående knapp.Den första knappen betyder 1, nästa knapp 2, nästa 4,nästa 8 osv.Exempel:

Ovan knapprad kallas för ”dip-switch” och har knapparna2, 5 och 6 uppdragna i läge ”ON”. Knapparna är värda itur ordning 1, 2, 4, 8, 16, 32, 64 och 128. Om en knappär i läge ”ON” skall knappens värde räknas med. Ovanexempel betyder att adressen 50 är vald. (0+2+0+0+16+32+0+0 = 50)

För att snabbt räkna ut rätt binär kod, kan vissa mini-räknare användas (som har binära talsystem). Denmedföljande kalkylatorn i Microsoft Windows kan stäl-las in i ”avancerat läge”, och kan då användas för attomvandla vanliga decimala nummer till binära. Obser-vera att man då måste vända på ordningen på ettornaoch nollorna. Den siffra som visas längst till höger påkalkylatorn skall alltid ställas in på knappen längst tillvänster på reglerenhetens dip-switch. Visar kalkylatornfärre än åtta siffror, betyder det att resten av knapparnatill höger på dip-switchen skall ställas i off-läget (alltsåinte ”ON”).

Det är viktigt att dip-switcharna hamnar i sina dis-tinkta ändlägen. Om någon av switcharna hamnar iett mittenläge får reglerenheten fel adress.

Om man ställer om nodadressen via en displayenhet,så struntar reglerenheten i dip-switchens inställning ochtar den adress som man ställer in på displayen istället.Detta indikeras med bokstaven ”F” i displayen, som inne-bär att adressen som visas skiljer sig från den adresssom är inställd på dipswitchen. Adressen hålls kvar iminnet även om det skulle bli strömavbrott.

1 2 3 4 5 6 7 8

ON

39


Om man sedan vid ett senare tillfälle skulle ställa omadressen med hjälp av dip-switchen igen, så struntarreglerenheten i det gamla värdet som ställdes in fråndisplayen tidigare. Det värde som visas på displayenär alltid den gällande adressen. Har man ingendisplayenhet kan man därför inte vara helt säker på atträtt adress visas på dip-switchen. Det är därför alltidbra att dokumentera sin installation noggrant.

7.1.6 Modbus-register

Alla modbus-produkter har ett antal olika register somkan nås för att läsa av eller ändra värden. I reglerenhetenär registerna organiserade i följande fyra registerareor:

a) area 0x: 1-bitsregister, 11 st (läs/skriv)b) area 1x: 1-bits statusregister, 9 st (läs)c) area 3x: 16-bits statusregister, 18 st (läs)d) area 4x: 16-bitsregister, 78 st (läs/skriv)

Varje register har ett nummer som anger dels vilkenarea det tillhör, och dels vilket ordningsnummer det hari arean. Det första 4x-registret heter t ex 40001 och detsista 40078. När modbus-paketen sänds ut på nätverket,skickas bara registrens ordningsnummer med, eftersomvarje paket är avsett för att läsa eller skriva register till-hörande en särskild area, beroende på vilket kommandosom skickas med i paketet (se punkt 7.1.7 nedan). Detförsta registret i area 4x, dvs register 40001 skickas utsom nummer noll, och register 40002 heter 1 osv.Exempel:

01 04 00 05 00 01 CL CHFörsta byten anger destinationsadressen för paketet.Andra byten är kommando 4, dvs ”läs 16-bits status-register”. De följande två bytarna, dvs ”00 05”, anger attman vill läsa av register 30006. De kommande två byta-rna anger hur många register man vill läsa av i följd,och i detta exempel frågas bara efter ett enda register,dvs ”00 01”. Sista två bytarna är en checksumma (”CLCH”), vilket är ett framräknat värde som sändarenskickar med paketet för att mottagaren skall kunna kon-trollera att paketet kom fram korrekt och är intakt.

En fullständig lista på alla register finner du sist i dettakapitel. Där framgår även hur varje datavärde presen-teras, t ex att värdet 0 till 318 betyder 0 till 31.8°C. Föratt presentera alla datavärden korrekt på enövervakningsdator eller hemsida, behöver man läggain en omvandlingsformel så att värdet visas rätt.

7.1.7 Modbus-kommandon

För att läsa och skriva till reglerenhetens register, an-vänds följande kommandon:

01. Läs 1-bitsregister (area 0x)02. Läs 1-bits statusregister (area 1x)03. Läs 16-bitsregister (area 4x)04. Läs 16-bits statusregister (area 3x)

05. Skriv till 1-bitsregister (area 0x)06. Skriv till 16-bitsregister (area 4x)15. Skriv till flera 1-bitsregister (area 0x)16. Skriv till flera 16-bitsregister (area 4x)

7.1.8 Modbus RTU över Ethernet

Det finns två olika sätt att koppla upp ett modbus-nät-verk till internet eller ett LAN-nätverk. Antingen väljerman en converter som kan omvandla Modbus TCP-pa-ket, som kommer från ett övervakningsprogram, tillModbus RTU-paket, och vice versa. All trafik mellandator och converter går då vanligen via TCP-port 502.

Det andra sättet är att använda ett övervakningsprogramsom skickar vanliga Modbus RTU-paket till en converter,som helt transparent skickar vidare paketet ut på Mod-bus-nätverket. Inställningen i övervakningsprogrammenbrukar då heta ”Modbus RTU over Ethernet” eller någotliknande. Trafiken mellan dator och converter brukar dågå via en annan TCP-port, t ex 4001.

7.1.9 Statuslampor

På reglerenhetens kretskort finns två lampor som visarstatus för modbus-kommunikationen.

Den ena lampan heter ”RD/TD” och betyder ”data-mottagning/datasändning” (receive data/transmit data).Denna blinkar till med gul färg när reglerenheten taremot ett paket från servern. Den blinkar även till snabbtnär reglerenheten skickar sitt svar (oftast så snabbt inpåmottagningsblinkningen så att det ser ut som bara ettblink). RD/TD-lampan blinkar inte när paket skickas frånservern som är ämnat för andra klientnoder på nätverket.

Den andra lampan heter ”ERROR”, och blinkar till omdet mottagna paketet var felaktigt, dvs innehåll en fel-aktig läsning eller skrivning, t ex till ett registernummersom inte finns eller liknande. Lampan blinkar även tillom paketet från servern hade en felaktig checksumma(CRC-kod).

Ett undantag för den röda lampan, är att den inte blin-kar om servern skickat ut en felaktig läsning eller skriv-ning till samtliga noder (dvs ett ”broadcast” till adressnoll).

7.1.10 Felmeddelanden

Om en felaktig fråga skickas ut från servern, svararklientnoderna med ett felmeddelande tillbaks till servern,samt blinkar till rött på ERROR-lampan.

De felmeddelanden som reglerenheten kan skicka utär följande:

a) otillåtet kommando (felkod 1)b) otillåten dataadress (felkod 2)c) otillåtet datavärde (felkod 3)d) felaktig CRC-checksumma (felkod 9)

40


Ett felmeddelande kan se ut enligt följande:

01 81 02 CL CH

Första byten anger den egna nodadressen. Den andrabyten visar vilket kommando som servern skickade utnär frågan ställdes. Denna kommandosiffra adderasmed 128 innan den skickas ut, för att tala om att det ärett felmeddelande (ovan exempel är hexadecimalt, där81 motsvarar det decimala numret 129). Den tredje bytenär själva felkoden. Byte 4 och 5 är en CRC-kod (check-summa) för detta felmeddelande (CL och CH).

Om servern skickat paketet till samtliga noder (dvs en”broadcast” till adress noll), så skickas aldrig något fel-meddelande ut tillbaks till servern.

7.1.11 Fördröjningar och kommunikationsfel

Om man kommunicerar med modbus-noder via ett LAN-nätverk eller internet, så kan det ibland uppstå problemmed timeouts och uteblivna svar. Detta kan visa sig beropå överföringen via TCP/IP-kommunikationen, och manbehöver då testa att ställa om tidsfördröjningar och an-tal återförsök (repetitioner).

Man kan även ställa in reglerenheten (med hjälp av enrumsenhet med display eller handenhet) så att svarettill servern inte skickas omedelbart, utan först efter enliten fördröjning (anges i antal millisekunder pådisplayen). Detta kan ibland avhjälpa vissa fel, då t exconvertern inte hinner uppfatta svaret, beroende på attden hela tiden byter riktning på kommunikationsflödet(dvs när den skickar serverns frågor respektive när denlyssnar).

Om man använder en converter mellan RS485 ochRS232, bör man välja en sådan som har automatiskflödeskontroll, dvs att den själv ställer sig i lyssnings-läge, och automatiskt växlar riktning när servern skallprata, och sedan direkt återgår till lyssning efteråt.

Att använda t ex RTS-signalen på RS232-porten för attväxla mellan lyssning och sändning, brukar ofta bli otill-räckligt snabbt vilket resulterar i uteblivna svar tillservern, trots att noderna skickar svaret.

7.1.12 Övervakningsprogram

För att övervaka och styra noderna på modbus-nätverket,behövs någon typ av program på serverdatorn. Det finnsbåde stora och små program som är gjorda för att passaolika ändamål.

Ett vanligt program som används i många fall är CitectScada. Detta program klarar även av att kommuniceramed andra nätverk och hanterar larmer osv. Många an-dra kända program klarar också av modbus, och brukaribland finnas som tillvalmoduler till programmen.

För att testa noder på ett nätverk finns gratisprogram atthämta på internet som endast kommunicerar med en-staka noder. Se www.modbus.org, och klicka på”technical resources”. Under rubriken ”offsite links” finnsnågra tips.

Man kan även ganska enkelt skapa egna program i t exVisual Basic eller C++ om man har tillgång tillprogrammeringsverktyg och har grundkunskaper inomprogrammering.

7.1.13 Slavläge (ej modbus)

Det finns en möjlighet att slavkoppla en eller fler regler-enheter för t ex större rum med krav på många ställdon.I detta fall används modbus-porten till att ta emot styr-signaler från en master-reglerenhet, och kan inte an-vändas till modbus-kommunikation.

En reglerenhet väljs då ut som master, och skickar sinautsignaler via kommunikationsporten. Masterns skruv-plint ”TO ROOM UNIT/SLAVES” skall användas för attkoppla till slavarnas plint ”MODBUS/EIA-485”. Noteraatt endast tre ledare skall kopplas in på mastern (A1, B1och C1).

Protokollet som används vid master/slav-styrningen ärett internt protokoll som inte kan anslutas till modbus-nätverk. Det är därför bara mastern som får kopplas intill ett modbus-nätverk.

Se mer om detta i kapitel 2.

41


7.2 RS485-nätverk

På ett RS485-nätverk skickas information mellan tvåeller fler apparater. Datahastigheten kan vara upp till10 Mbit/sek, och ibland även högre. Reglerenhetensmaxhastighet är dock 38 400 bitar/sek. RS485 är gjortför att kunna sända information över ledningar med rik-tigt långa avstånd, upp till ca 1 km och ibland längre.Allt beroende på hur väl nätverket byggs upp.

7.2.1 Noder, server och klienter

Varje apparat som ansluts till ett datanätverk kallas för”nod”. Använder man modbus som protokoll, tillåts attman kan ha många klientnoder men endast en server.Definitionen av server och klient kan ibland benämnaslite olika. I denna manual benämner vi den centrala da-torn/enheten som server, och alla andra noder för kli-enter. Servern kallas även ibland för master, och kliente-rna för slavar.

På ett RS485-nätverk kan alla noder kommuniceradubbelriktat, dvs både läsa och skriva. Det är dock baraen som får prata i taget. Detta regleras på lite olika sättberoende på vilket protokoll man väljer att använda. Medmodbus som protokoll har man bestämt att baraservernoden får initiera all trafik på nätverket.

7.2.2 Transceiver

Inuti reglerenheten finns en elektronisk krets som kal-las transceiver, vilket betyder ”kombinerad sändare ochmottagare”. Den tar emot signalerna från nätverket ochomvandlar dessa till rätt nivåer för att den internaprocessorn skall kunna förstå dem. Transceivern taräven emot processorns sändsignaler och ser till attdessa skickas ut med rätt nivå på nätverket.

7.2.3 Bitar och signalnivåer

Varje etta och nolla som skickas på nätverket, omvand-las till elektriska signaler. Dessa kan mätas upp medett oscilloskop eller liknande. Om man mäter signalernamellan kanal A och B motsvarar en etta ca +5 volt ochen nolla -5 volt.

Ju fler noder man ansluter på nätverket, så minskarsignalnivåerna per nod. Både de positiva och negativasignalerna närmar sig då nollstrecket. För att en nodskall tolka en etta, behövs en signalnivå högre än 0,2volt, och en nolla tolkas om signalnivån är under 0 volt.

7.2.4 Converter

För att koppla upp RS485-nätverket till en dator ellermot internet, behövs någon typ av converter. Det finnsmånga olika varianter och fabrikat på marknaden, ochdessa omvandlar signalerna på följande sätt:

a) RS485 till RS232 (transparent protokoll)b) RS485 till TCP/IP (transparent protokoll)c) Modbus RTU till Modbus TCP

Typ c ovan innebär att serverdatorn skall skicka Mod-bus TCP-paket till convertern, så omvandlar converterntill och från Modbus RTU. De andra (a och b) är gjordaför att prata Modbus RTU direkt.

Här följer några exempel på convertrar som vi tyckerfungerar bra:

· ICP CON 7520AR 1 segment (typ a ovan)· Moxa NPort 5430 4 segment (typ b ovan)· Moxa NPort 5430i 4 segment, samt 2kV

isolation (typ b ovan)· NetBiter RTU/TCP 1 segment (typ c ovan)· Procon TCP/485 1 segment (typ c ovan)

7.2.5 Repeater

För att dela upp ett segment i flera delar, behövs enrepeater. Detta är användbart när man t ex vill isoleratvå delar av ett segment från varandra, eller när ett seg-ment redan har max antal noder och man behöver an-sluta fler noder.

Ett annat alternativ är att redan från början dela uppnätverket i flera segment och lämna plats för extra noderpå varje segment.

En nackdel med en repeater, är att det uppstår en vissfördröjning av trafiken. Men i de flesta fall saknar dettabetydelse.

7.2.6 Skruvplint för nätverkskabel

Nätverkskabeln skall anslutas till reglerenhetens 3-poliga skruvplint. Det är viktigt att rätt ledare ansluts pårätt skruvpol i plinten. Alla noder skall anslutas medsamma polaritet överallt, dvs alla A-ledare till A2, ochalla B-ledare till B2. Detta gäller även den centralaservern. På vissa andra noder är plintmärkningen an-norlunda, t ex D+ och D- eller liknande. ReglerenhetensA2 är plus, och B2 är minus.

Även en jordledning skall anslutas till alla noder till skruv-pol C2 (heter även GND på vissa noders skruvplintar).Jordledningen skall även kopplas in till skyddsjord, van-ligen i närheten av servern.

7.2.7 Tvinnad partråd

RS485 kan kommunicera på de flesta kabeltyper, menman bör alltid använda tvinnad partråd för att motverkastörningar och kan då ha längre kablar.

En tvinnad partråd reducerar både utstrålade störningaroch påstrålade störningar från omgivningen. Eftersombåda ledarna i ett tvinnat kabelpar kommer precis likanära alla störkällor i alla riktningar, så släcks varje stör-signal ut i transceivern, beroende på att ledarnas sig-naler mäts differentiellt.

Alla datasignaler sänds nämligen ut positivt i A-led-ningen, och i B-ledningen spegelvänds signalerna. Närde båda signalerna läses av i en nod, blir signaler somskiljer sig åt mellan ledningarna förstärkta, och alla lik-artade signaler (såsom alla yttre störningar) blir däm-pade.

42

Trots att RS485 är en tvåtrådskommunikation, behövsalltid en tredje ledare som skall kopplas in mellan allanoder. Det är nämligen så att alla noder behöver en re-ferens till jord, för att förhindra att överspänningar skalluppstå i de fall där matningsspänningen på de olikanoderna kommer från olika säkringsgrupper etc. Dettakräver också att noderna har inbyggd galvanisk isola-tion.

Kabeln skall ha en karaktäristisk impedans på 120 ohm,och behöver i de flesta fall inte vara skärmad. Vid högrehastigheter och i svårare miljöer, såsom i industriloka-ler kan skärmad kabel vara nödvändig. För att få medden tredje ledaren till alla noder, kan en 4-ledare väljasmed två separat tvinnade par. Alternativt en 2-ledaremed en extra jordledare som inte är intvinnad i paret.

7.2.8 Galvanisk isolation

Reglerenheten är galvaniskt isolerad från nätverket, tackvare särskilda optokomponenter och dc/dc-omvandlare.Detta ger reglerenheten ett bra skydd mot oförutseddaöverspänningar och felkopplingar.

7.2.9 Polarisering

När alla noder på nätverket är ”tysta” blir signalnivånodefinierad eftersom då en nod ställer sig i lyssnings-läge, belastar den inte nätverket alls, och tillför då ingenspänning. Detta gör att hela nätverket i princip blir heltspänningslöst, och därmed känsligt för störningar uti-från. Signalnivån ligger då omkring 0 volt och riskeraratt ”fladdra” över 0,2 volt och under 0 volt, vilket skulletolkas som ettor och nollor i noderna.


Med en polarisering inkopplad, dras signalnivån upptill en stabil nivå och förhindrar att signalen ligger och”fladdrar” omkring noll.

7.2.10 Terminering

För att ta bort reflektionsstörningar på nätverket, kanändtermineringar kopplas in. Detta behövs normalt baravid högre datahastigheter än 9 600 bitar/sek.

7.2.11 Elektromagnetiska störningar

Vid datahastigheten 9 600 bitar/sek pulseras ettor ochnollor ut på nätverkskabeln med frekvensen 4,8 kHz.Eftersom datasignaler inte består av rena sinusvågor,uppstår även en del högre frekvenser på signalen. Dettaberor på att en god kommunikation kräver så ren”fyrkantsvåg” som möjligt, dvs med snabba upp- ochnedgångar av signalen.

För att begränsa elektromagnetiska störningar (EMI),finns en inbyggd ”slewrate”-begränsning i transceivern,som gör att alltför snabba uppoch nedgångar i signa-lerna rundas av något.

7.2.12 Skärmad kabel

Skärmad kabel används i sådana miljöer där starkaelektromagnetiska störningar förekommer, såsom t ex iindustrilokaler. Skärmen tar även bort utstrålade stör-ningar från modbus-nätverket.

43


7.3 Uppbyggnad av nätverkFör att bygga upp ett stabilt och fungerande nätverk medett flertal noder krävs att man tar hänsyn till några vik-tiga aspekter. Det finns annars en risk att det uppstårproblem med kommunikationen. En felaktig uppkopp-ling kan till och med skada noderna eller den centralaconvertern.

Vi rekommenderar därför att ni läser igenom följandekapitel noggrant, och även tar del av tillämpliga standar-der, t ex Modbus-standarden, EIA-485-standarden, ESD-skydd m fl.

7.3.1 SegmentEtt nätverk kan byggas upp av ett eller flera segmentberoende på hur platsen för installation ser ut fysiskt. Ettsegment kallas även för ”slinga”, och är den fysiska led-ningen som går mellan noderna på nätverket.

Varje segment skall byggas upp som en buss, vilket inne-bär att ledningen bildar en lång rak linje med nodernaanslutna direkt på segmentet. Detta innebär att man intefår koppla in långa avstick på segmentet för att dra ut tillnoderna. Man ska därför dra fram både inkommandeoch utgående nätverksledningar ända in till nodensskruvplint.

Om man ändå skulle koppla in noderna via långa av-stick, kan det uppstå reflektionsstörningar eftersom varjeavstick blir som nya små segment.

7.3.2 Antal noderVarje segment har en maxgräns på hur många noderman får ansluta. Överskrider man maxgränsen riskerarman överbelasta segmentet, vilket kan leda till fel ikommunikationen eller att noder förstörs.

RS485-standarden talar om att varje segment skall klaraav 32 UL (unit loads). Beroende på hur stor unit loadvarje nod har, kan man räkna fram hur många nodersegmentet klarar. Reglerenheten har en lägre unit loadän många andra produkter, vilket medger ett högre an-tal reglerenheter per segment.

I många fall behöver man installera olika typer av noder,även av olika fabrikat, på ett och samma segment. Omnoderna har olika unit loads, behöver man räkna ut dentotala unit loaden enligt följande exempel:

15 st R221D á 1 UL = 15 UL60 st C221 á 0,1 UL = 6 UL1 st RS485-converter á 1 UL = 1 UL___________________________________Total UL på segmentet: 22 UL(kvarvarande kapacitet: 10 UL)

En annan viktig sak att tänka på, är att inte överdrivaantalet noder per segment, eftersom det i många fall ärbra att dela upp nätverket i olika segment. Eftersom allanoder på segmentet delar samma elektriska lednings-par, kan de alla utsättas för störningar om en enda nodskulle gå sönder. En enda felkoppling med t ex 24V inpå segmentet skulle då i värsta fall förstöra alla noderpå segmentet.

7.3.3 NätverkskabelKabeln skall vara av typen tvinnad partråd. Kabeln skalläven ha en tredje ledare för jord. Om man har en skär-mad kabel, får inte skärmen användas som jordledning,utan normalt används en 4-polig partvinnad kabel, därdet ena paret används för dataöverföring, och en avledarna i det andra paret som jordledning.

Notera att om kabeln har en skärm, skall denna alltidanslutas (se punkt 7.3.4 nedan om skärmad kabel).

7.3.4 Skärmad kabelSkärmad kabel behövs bara i vissa fall där omgivandemiljön har mycket radiostörningar, såsom t ex i industri-lokaler. Datasignalerna som skickas på nätverket kanockså i viss mån sända ut radiostörningar som behöverskärmas av, men det gäller oftast mycket högre data-hastigheter.

Om man väljer en kabel som har skärmning, skall dennaalltid anslutas. I annat fall riskerar man att skärmen tarupp radiostörningar, och omskärmar därmed kablarnamed dessa störningar.

Dennaskärmanslutsinte

Dennaskärmskallanslutas

Dennaskärmanslutsinte

Dennaskärmskallanslutas

44

Skärmen skall alltid bara anslutas i ena änden mellantvå noder. I annat fall riskerar man att jordströmmar upp-står i skärmen, vilket kan ge störningar. Om man an-vänder skärm, skall alltså både jordledningen och skär-men gå in på skruvplint C2 på ena noden, och på denandra noden skall bara jordledningen gå in på C2.

7.3.5 JordledningAlla noder skall anslutas mot skyddsjord, för att förhin-dra att det uppstår nivåskillnader mellan olika noderspotentialer (spänningar). Skruvplint C2 skall därför ans-lutas mellan alla noder, och skall på en punkt i nätverketanslutas till skyddsjord.

Notera att skärmen i en skärmad kabel inte kan använ-das som jordledning, utan en separat ledare måste an-vändas, varvid en 4-polig partvinnad kabel bör väljas,där en av ledarna i det oanvända paret kan användassom jordledning. Använd aldrig ledare som saknar plast-isolering för skyddsjorden, då denna kan komma i kon-takt med en felaktig punkt på reglerenhetens kretskortoch kan medföra att den går sönder.

Observera att noder som saknar galvanisk isolation ejskall anslutas till skyddsjord. Dess matningsnollor skallistället kopplas samman på 24V-sidan. Använder mangemensam transformator på flera noder, är det mycketviktigt att fas och nolla på 24V-matningen går in påsamma plintnummer på alla noder. Annars riskerar node-rna att gå sönder.

7.3.6 PolariseringFör att få en stabil nivå på nätverket när alla noder är”tysta”, behövs en tydlig signalnivå som ligger över 0,2volt. Detta görs genom att koppla in de inbyggdapolariseringmotstånd som finns i reglerenheten, genomatt ställa in knapparna 1 och 2 till läge ”ON” på den 4-poliga dip-swicthen på kretskortet. Båda knapparna skallalltid stå i samma läge, dvs i läge ”ON” när polariseringönskas.

Spänningsnivån ligger på ca +5 volt om segmentet ärobelastat. Beroende på hur många noder som sitter påsegmentet, så sjunker polariseringsspänningen. Signa-len måste åtminstone ligga över 0,2 volt för att ge ensäker nivå.

Denna polarisering skall bara aktiveras på en enda nodpå varje segment. Har man flera segment i nätverketsom är skilda åt med en converter eller repeater, skalldet finnas en polarisering på varje segment.

Placeringen av polariseringen inte så viktig, men görsvanligen i ett apparatskåp eller liknande där converternplaceras. Eftersom reglerenheten har polarisering in-byggd, kan man välja vilken som helst. Föreslagsvis dennod som är närmast convertern, för att enkelt hitta dennavid senare felsökning eller genomgång.

7.3.7 TermineringOm det uppstår problem med kommunikationen, kanman prova att koppla in ändtermineringar på segmentet.Detta finns inbyggt i reglerenheten, och aktiveras ge-nom att ställa knapp 3 till läge ”ON” på den 4-poliga dip-switchen på kretskortet.

Ändterminering skall alltid aktiveras på de noder som ärplacerade allra först och allra sist fysiskt på segmentet.Man får aldrig aktivera termineringen på fler än två noderper segment, då detta kan störa ut all kommunikationeller i värsta fall överbelasta och till och med förstöranoderna på segmentet.

Termineringen som finns inbyggd i reglerenheten är enRC-brygga med 120 ohm/1nF, och ger en förbättrad eli-minering av reflektionsstörningar. Terminering behövsdock normalt inte vid så pass låga datahastigheter som9 600 bitar/sek.


45

7.4 Felsökning av nätverkFör att kontrollera att nätverket är korrekt, bör man mätaupp detta med ett oscilloskop. Även om all kommunika-tion verkar fungera normalt, så bör man kontrollera attinga överlagrade störningar finns på nätverket. Dessakan nämligen variera i styrka, och bör felsökas.

Man behöver ett isolerat oscilloskop för att kunna görakorrekta mätningar, t ex ett handhållet batteridrivet os-cilloskop. Man kan även använda ett oscilloskop sommatas med 230V, men då måste man ha en isolator för230V inkopplad, dvs en transformator för 230V in och230V ut. Detta kan däremot bli tungt och klumpigt attbära med sig.

Probens pluspol skall kopplas in på nätverkets positivakanal, dvs ledare A. Probens jordledning skall kopplasin på den negativa kanalen, ledare B.

Ställ in amplituden på ca 2 volt/ruta, och en tidsinställ-ning på 2 ms/ruta. Ställ in triggnivån på ca 2 volt, ochställ in timerpunkten i sidled vid 1 ruta från den vänstrakanten av skärmen. Då bör ett helt modbuspaket frånservern synas, och även nodens svar tillbaks till servern.

Kontrollera att signalerna är fyrkantsformade, genom atttillfälligt zooma in i tid. Skulle pulserna vara alltför av-rundade vid uppoch nedgång, tyder det på att det finnsen alltför stor kapacitans på nätverket.

Det kan innebära att nätverkskabeln är av fel typ, elleratt någon nod på nätverket är felaktig och ger en kapacitivbelastning på nätverket. Kika också att både servernsoch nodernas signalnivåer är tillräckligt starka. Nivåernaskall idealt gå upp till +5 volt respektive ned till -5 volt,men brukar vara okej även om nivåerna är från +1 volttill -1 volt.

Viktigt är att positiva nivån går över 0,2 volt (med margi-nal) och under 0 volt vid den negativa pulsen.

Beroende på vart på nätverket du mäter, blir servernsoch nodernas nivåer olika starka beroende på spännings-

fall i ledningarna. Mäter du vid servern, brukar nodernassignaler se lite svagare ut. Mäter du istället ute vid ennod, så kan serverns signal se svagare ut än nodens.Utgå från varje nods förutsättning på dess fysiska platsatt höra trafiken på nätverket.

En viktig sak är att kontrollera att det inte finns alltförstarka överlagrade störningar. Skulle det t ex synas enstark 50 Hz-signal som gör att signalerna fladdrar uppoch ner (se bild nedan), tyder det på att någon felkopplingär gjord någonstans på nätverket.

Har man problem med störningar på nätverket, är deten god idé att gå igenom noderna en i taget, och ringain var felet uppstår på nätverket. Se till att servern skickarut kontinuerliga paket till en nod i taget, och se om densvarar eller inte.

Finns möjligheten, så kan det vara bra att ha med sigen bärbar dator och ansluta till segmentet. Genom attanvända en RS232-converter (eller USB) så slipper maneventuella tcp/ip-problem och kan prata modbus direktmed noderna. Då kan man enkelt välja vilken nod manvill testa. Glöm inte att koppla ur den ordinarie converterntill servern först.

Man kan också koppla loss delar av segmentet för attlokalisera var felen finns. Då börjar man med att ha denförsta fysiska noden ansluten ensamt på segmentet, ochkör tester på denna. Sedan kan man fortsätta med attkoppla på nästa nod på segmentet och läsa av att bådafortfarande fungerar.

Kika även på oscilloskopets signaler successivt när nodefter nod ansluts, eftersom en enda felaktig nod kanstöra ut resten.

Något som kan vara värt att nämna, är att vissa över-vakningsprogram ibland rapporterar fel, beroende på atttimeouttider är felsatta i programmen. Vissa programavbryter läsningen av ett helt segment om de saknarsvar från endast en nod. För att säkerställa att man seraktuell status på nätverket, kan det ibland hjälpa att startaom programmen.


46

7.5 Avvikelser från Modbus-standarden

Reglerenheten är konstruerad baserat på de krav ochnormer som står angivna i dokumentet ”Modbus overserial line, specification and implementation guide v1.01”(nedan kallat ”standarden”), utgiven av organisationenModbus-IDA (hemsida www.modbus.org). För att upp-fylla marknadsbehoven har vi valt att utföra vissa egen-skaper annorlunda gentemot denna specifikation, ochavvikelserna är enligt följande:

7.5.1 RTU kommunikationsformatReglerenheten är i leveransutförande inställd på att kom-municera med 8/N/1 (dvs 8 databitar, ingen paritet och1 stoppbit).

Standarden föreskriver att udda paritet skall användas(enligt standardens punkt 2.5.1). Reglerenheten kan stäl-las om till udda paritet eller två stoppbitar om så önskas(med en rumsenhet med display eller handenhet).

Anledning: Våra kunder har uttryckt önskemål om attanvända 8/N/1 då detta är standardinställningen i deflesta convertrar och dylikt.

7.5.2 DatahastighetReglerenheten är i leveransutförande inställd på att kom-municera med 9 600 bitar/sek.

Standarden föreskriver att hastigheten skall vara 19 200bitar/sek. Reglerenheten kan ställas om till 19 200 bitar/sek om så önskas (med en rumsenhet med display ellerhandenhet).

Anledning: Den vanligaste datahastigheten för modbusär enligt våra kunder 9 600 bitar/sek, och medför i deflesta fall att man slipper använda ändtermineringar ochskärmning på kabeln.

7.5.3 PlintmärkningReglerenheten är märkt med A2 (+) för icke-negativ data-kanal, och B2 (-) för negativ datakanal. Jordanslutningenär märkt med C2 (GND).

Standarden föreskriver att plintar skall märkas med D0för icke-negativ datakanal och D1 för negativ datakanal,samt ”Common” för jordanslutningen.

Anledning: I allmänhet benämns de två anslutningarnapå RS485 som ”A” och ”B”, eller även i många fall (+)och (-). Detta finner man på de flesta convertrar förRS485, och därför har vi valt att märka skruvplintarnapå detta sätt.

7.5.4 PolariseringReglerenheten har en inbyggd funktion för att ge nät-verket en distinkt nivå då alla noder är ”tysta”. Detta be-nämns som ”polarisering” (kallas även för ”bias-spän-ning” eller ”fail-safe”). På kretskortet finns två omkopp-lare för att koppla in polariseringsspänning på nätverket,där A-kanalen kopplas via 620 ohm till +5 volt, och B-kanalen kopplas via 620 ohm till 0 volt.

Standarden föreskriver en omvänd koppling, dvs att A-kanalen kopplas via motstånd till 0 volt, och B-kanalentill +5 volt. Om behov uppstår för denna typ av koppling,skall reglerenhetens två omkopplare för polariserings-spänning ställas i läge OFF, och en extern polariserings-krets kan då kopplas in.

Anledning: Vi har testat ut båda kopplingarna, och funnitatt mikroprocessorns kommunikationsport fungerar bättreom A-kanalen höjs upp mot +5 volt, eftersom den för-väntar sig att varje tecken som sänds alltid startar meden ”startbit”, och den är alltid låg (dvs -5 volt). Detta göratt nivån bör vara hög (+5 volt) före startbiten. Vi haräven testat ut flera olika RS485-convertrar, och dessafungerar bra och vissa kräver också detta kopplingssätt.

7.5.5 TermineringReglerenheten kräver normalt inte någon ändtermineringför att fungera. Används högre hastigheter över 9 600bitar/sek rekommenderas dock att terminering används.

Standarden föreskriver att alltid koppla in termineringaroavsett hastighet.

Anledning: Vid 9 600 bitar/sek, som är leverans-inställningen på reglerenheten, uppstår inte lika starkareflektioner vid nätverkskabelns ändar som vid högrehastigheter. Om man ansluter ändtermineringar på nät-verket, sänks den totala spänningsnivån på alla signa-ler, och har ibland visat sig försämra prestandan.

7.5.6 Skärmad kabelReglerenheten kräver normalt inte någon skärmad ka-bel för att fungera. Om nätverket är installerat i miljöersom t ex tung industri, där starka radiostörningar ellerliknande ofta förekommer, är ibland skärmning nödvän-dig.

Standarden föreskriver att alltid använda skärmad ka-bel, oavsett hastighet och omgivande miljö.

Anledning: Eftersom reglerenheten oftast används medhastigheten 9 600 bitar/sek, behövs normalt ingen skärm-ning i kabeln.


47

00001 0 Invertering av utgång D1 Invertering innebär att utgång D1 går till istället för från 0 1 0=frånoch omvänt. 0 = ej invertering, 1 = invertering. 1=till

00002 1 Invertering av utgång D2 Invertering innebär att utgång D2 går till istället för från 0 1 0=frånoch omvänt. 0 = ej invertering, 1 = invertering. 1=till

00003 2 Invertering av utgång A1 Invertering innebär att utgång A1 ger 10 - 0V istället för 0 1 0=från0 - 10V. 0 = ej invertering, 1 = invertering. 1=till

00004 3 Invertering av utgång A2 Invertering innebär att utgång A2 ger 10 - 0V istället för 0 1 0=från0 - 10V. 0 = ej invertering, 1 = invertering. 1=till

00005 4 Invertering av funktion för Invertering innebär att ingången aktiveras då tempera- 0 1 0=frånsekundär tempgivaringång turen överstiger vald gräns och att den deaktiveras då 1=till

temperaturen understiger en annan vald gräns.

00006 5 Invertering av närvaroingång Invertering innebär att närvaro indikeras då kontakten 0 1 0=fråntill ingången är öppen istället för sluten. 1=till

00007 6 Invertering av driftlägesingång Invertering innebär att valt driftläge inkopplas då 0 1 0=frånkontakten till ingången är öppen istället för sluten. 1=till

00008 7 Invertering av funktion för Invertering innebär att ingången aktiveras då värdet på 0 1 0=frångenerell 0-10V-ingång ingången understiger vald gräns och att den deaktiveras 1=till

då värdet överstiger en annan vald gräns.

00009 8 Val ”Cut-Off” vid kaskadregl. ”Cut-Off” innebär att ett kaskadreglerat värmeställdon 0 1 0=frånalltid stänger helt i kylläge alternativt att ett kaskad- 1=tillreglerat kylställdon alltid stänger helt i värmeläge.

00010 9 Kvittering av fläktfilterlarm Gäller endast reglerenheter med fläktstyrning. 0 10=kvittering av larm. 1=larmsignal till (för test)

00011 10 Val memorering av forcering 1= Forcering memoreras vid spänningsavbrott. 0 1via datakommunikation OBS! Då memorering är valt, får inte forcering ske

långvarigt mer än 1 gång / timme !!!

Area 0x1-bitsregister (läs/skriv)Kommando 01 för läsning (Read coil status),kommando 05 (Force single coil) eller 15 (Force multiple coils) för skrivning.

Register-namn

Reg.nr Funktion Beskrivning Min Max Enhet

7.6 Modbus-registerHär följer alla register som finns tillgängliga i reglerenheten.

10001 0 Läge på utgång D1 0 = D1 från, plint Y1 leder inte mot nollan 0=från1 = D1 till, plint Y1 leder mot nollan 1=till

10002 1 Läge på utgång D2 0 = D2 från, plint Y2 leder inte mot nollan 0=från1 = D2 till, plint Y2 leder mot nollan 1=till

10003 2 Indikerar påverkan från 1 = alla villkor för ingången är uppfyllda. Vald utgång kan påverkas. 0=frånsekundär temperaturgivare 1=till

10004 3 Indikerar påverkan från 1 = villkor uppfyllt för inkoppling av valt driftläge. 0=fråndriftlägeskontakt Driftlägesinkoppling på grund av ModBus-forcering och närvaro har 1=till

dock högre prioritet.

10005 4 Indikerar närvaro från givare 0 = ej närvaro, 1= närvaro. Värdet indikerar endast givaren och 0=fråneventuellt vald invertering, och inte om närvaro är inkopplat. 1=tillNärvaroinkoppling styrs också av tidfördröjningar.

Area 1x1-bits statusregister (läs)Kommando 02 (Read input status) för läsning.

Register-namn

Reg.nr Funktion Beskrivning Enhet

forts. på nästa sida


48

10006 5 Närvaro inkopplad 0 = närvaro urkopplad, 1 = närvaro inkopplad 0=från1=till

10007 6 Indikerar påverkan från 1 = alla villkor för ingången är uppfyllda. Vald utgång 0=frångenerell 0-10V-ingång kan påverkas. 1=till

10008 7 Indikerar påverkan från 1 = alla villkor för ingången är uppfyllda. Vald utgång 0=frånkondensgivare kan påverkas. 1=till

10009 8 Visar manuell eller automatisk 0 = manuell fläktstyrning, 1 = automatisk fläktstyrningrelästyrd fläktstyrning

10010 9 Visar manuell eller automatisk 0 = manuell fläktstyrning, 1 = automatisk fläktstyrning0-10V fläktstyrning

Register-namn


forts. från föregående sida (area 1x)

30001 0 Uppmätt rumstemperatur 0 - 319 = 0 - 31,9°C i 0,1-graderssteg. °C

30002 1 Extern rumstemperaturgivare 0 - 319 = 0 - 31,9°C i 0,1-graderssteg. °C

30003 2 Sekundär temperaturgivare 0 - 319 = 0 - 31,9°C i 0,1-graderssteg °Calternativt: -300 - +975 = -30,0 - +97,5°C i 0,5-graderssteg.

30004 3 Generell givare: 0-10V på 0-100% = 0-10V alt. 0-2000ppm = 0-2000, visas då ModBus 0-100ingång I2 avläsning av 0-10V ändrats till PPM-avläsning under meny 11. / ppm

30005 4 0-10V på ingång I3 eller 0-100% = 0-10V. För resistiv kondensgivare gäller att %mätvärde på resistiv kondens- 0-100% = hög - låg resistans = lågt - högt kondensvärde.givare till ingång I3

30006 5 Gällande vald rumstemperatur Vald rumstemperatur för det rådande driftläget. °C20 - 300 = 2,0 - 30,0°C i 0,5-graderssteg.

30007 6 Gällande driftläge 1 = DAG, 2 = NATT, 3 = SPAR.

30008 7 Värmeeffektutmatning Värmeeffektutmatning i % från rumsregulatorn %

30009 8 Kyleffektutmatning Kyleffektutmatning i % från rumsregulatorn %

30010 9 Effektutmatning till utgång D1 Effektutmatning till utgång D1 i %. %

30011 10 Effektutmatning till utgång D2 Effektutmatning till utgång D2 i %. %

30012 11 Effektutmatning till utgång A1 Effektutmatning till utgång A1 i %. %

30013 12 Effektutmatning till utgång A2 Effektutmatning till utgång A2 i %. %

30014 13 Gångtid för fläkt 0 - 99 = 0 - 9900 timmar Värdet nollställs vid larmkvittering. tim

30015 14 Serienr 1 (två sista siffrorna) 0-99

30016 15 Serienr 1 (två första siffrorna) 0-99

30017 16 Serienr 2 (två sista siffrorna) 0-99

30018 17 Serienr 2 (två första siffrorna) 0-99

30019 18 Spänningsutmatn. utgång A1 0-110 = 0-11.0 Volt Volt

30020 19 Spänningsutmatn. utgång A2 0-110 = 0-11.0 Volt Volt

Area 3x16-bits statusregister (läs)Kommando 04 (Read input registers) för läsning.

Register-namn



49

40001 0 Forcering av uppmätt Gäller den reglerande rumstemperaturen. Värdet från 0 318 °Crumstemperatur ModBus ersätter värdet från ansluten/anslutna givare.

Värdet 0-318 = 0-31,8°C. Forcering från: skriv FFFFH.Läsning visar FFFFH vid forcering från. *)

40002 1 Forcering av önskad Värdet från ModBus, ersätter temperaturen för det 20 300 °Ctemperatur aktuella driftläget. Värdet 20-300 = 2,0 - 30,0°C i halva

grader. Forcering från: skriv FFFFH, läsning visarFFFFH. *)

40003 2 Forcering av driftläge Värdet 1-3 från ModBus, kopplar in driftläge DAG (1), 0 3NATT (2), eller SPAR (3) med högre prioritet änveckoprogrammet, men med lägre prioritet än driftläges-inkoppling av timer, närvaro och extern kontakt.Forcering från: skriv FFFFH, läsning visar FFFFH. *)

40004 3 Forcering av värmeutmatning Värdet från ModBus ersätter värmebörvärdet från 0 100 %regulatorn till utmatningslogiken. Forcering av kylutmat-ning skall vara frånslagen. Forcering från: skriv FFFFH.Läsning visar FFFFH vid forcering från. *)

40005 4 Forcering av kylutmatning Värdet från ModBus ersätter kylbörvärdet från 0 100 %regulatorn till utmatningslogiken. Forcering av värmeut-matn. skall vara frånslagen. Forcering från: skriv FFFFH.Läsning visar FFFFH vid forcering från. *)

40006 5 Forcering av effekten till Värdet från ModBus ersätter regulatorns beräknade 0 100 %utgång D1 effektvärde till utgång D1. Forcering från: skriv FFFFH.

Läsning visar FFFFH vid forcering från. *)

40007 6 Forcering av effekten till Värdet från ModBus ersätter regulatorns beräknade 0 100 %utgång D2 effektvärde till utgång D2. Forcering från: skriv FFFFH.


40008 7 Forcering av effekten till Värdet från ModBus ersätter regulatorns beräknade 0 100 %utgång A1 effektvärde till utgång A1. Forcering från: skriv FFFFH.


40009 8 Forcering av effekten till Värdet från ModBus, ersätter regulatorns beräknade 0 100 %utgång A2 effektvärde till utgång A2. Forcering från: skriv FFFFH.


40010 9 Val rumstemperatur för Värdet från ModBus ändrar den valda rumstemperaturen 20 300 °Cdriftläge DAG för driftläge DAG i reglerenheten.

Värdet 20-300 = 2,0 - 30,0°C i 1/2°-steg.

40011 10 Val rumstemperatur för Värdet från ModBus ändrar den valda rumstemperaturen 20 300 °Cdriftläge NATT för driftläge NATT i reglerenheten.

Värdet 20-300 = 2,0 - 30,0°C i 1/2°-steg.

40012 11 Val rumstemperatur för Värdet från ModBus ändrar den valda rumstemperaturen 20 300 °Cdriftläge SPAR för driftläge SPAR i reglerenheten.

Värdet 20-300 = 2,0 - 30,0°C i 1/2°-steg.

40013 12 Min. val rumstemp. för Värdet från ModBus ändrar det valda minvärdet för in- 20 300 °Cdriftläge DAG ställning av rumstemperaturen för driftläge dag.

Värdet 20-300 = 2,0 - 30,0°C i 1/2°-steg.

40014 13 Max. val rumstemp. för Värdet från ModBus ändrar det valda maxvärdet för in- 20 300 °Cdriftläge DAG ställning av rumstemperaturen för driftläge dag.

Värdet 20-300 = 2,0 - 30,0°C i 1/2°-steg.

40015 14 Kalibrering av rumsgivare i Värdet från ModBus ändrar det valda kalibreringsvärdet -99 99 °Krumsenhet för den rumstemp.givare som är inbyggd i rumsenheten.

Värdet -99 - +99 = -9,9° - +9,9°K.

40016 15 Kalibrering av extern Värdet från ModBus ändrar det valda kalibreringsvärdet -99 99 °Krumstemp.givare


Area 4x16-bitsregister (läs/skrivning)Kommando 03 (Read holding register) för läsning,kommando 06 (Preset single register) eller16 (Preset multiple registers) för skrivning.

Register-namn



*) Beroende på konfigureringen avövergripande system kan FFFFHibland behövas anges i numerisktformat = 65535

50

40017 16 Kalibrering av klockan Värdet från ModBus ändrar det valda kalibreringsvärdet -99 99 sek.för klockan. Värdet -99 - +99 = -9,9 - +9,9 sek. / dygn.

40018 17 Dödband för driftläge DAG Värdet från ModBus ersätter det valda dödbandet för 5 300 °Kdriftläge DAG. Värdet 5-300 = 0,5 - 30°K i 1/2°-steg.

40019 18 Dödband för driftläge NATT Värdet från ModBus ersätter det valda dödbandet för 5 300 °Kdriftläge NATT. Värdet 5-300 = 0,5 - 30°K i 1/2°-steg.

40020 19 Dödband för driftläge SPAR Värdet från ModBus ersätter det valda dödbandet för 5 300 °Kdriftläge SPAR. Värdet 5-300 = 0,5 - 30°K i 1/2°-steg.

40021 20 P-band för värme Värdet från ModBus ersätter det valda P-bandet för 5 995 °Kvärme. Värdet 5-995 = 0,5 - 99,5°K i 1/2°-steg.

40022 21 P-band för kyla Värdet från ModBus ersätter det valda P-bandet för 5 995 °Kkyla. Värdet 5-995 = 0,5 - 99,5°K i 1/2°-steg.

40023 22 I-tid för värme Värdet från ModBus ersätter den valda I-tiden för 0 995 min.värme. Värdet 0-995 = 0-99,5 minuter i 1/2-min.steg.

40024 23 I-tid för kyla Värdet från ModBus ersätter den valda I-tiden för 0 995 min.kyla. Värdet 0-995 = 0-99,5 minuter i 1/2-min.steg.

40025 24 Min. temp. vid kaskad- Värdet från ModBus ersätter det valda minvärdet vid 20 950 °Creglering kaskadreglering. Värdet 20-950 = 2,0-95,0°C i 1/2°-steg.

40026 25 Max. temp. vid kaskad- Värdet från ModBus ersätter det valda maxvärdet vid 20 950 °Creglering kaskadreglering. Värdet 20-950 = 2,0-95,0°C i 1/2°-steg.

40027 26 P-band för kaskadreglering Värdet från ModBus ersätter det valda P-bandet för 5 995 °Kkaskadreglering. Värdet 5-995 = 0,5 - 99,5°K i 1/2°-steg.

40028 27 I-tid för kaskadreglering Värdet från ModBus ersätter vald I-tid för kaskad- 0 995 min.reglering. Värdet 0-995 = 0-99,5 minuter i 1/2-min.steg.

40029 28 Reglerområdets låga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda nedre gränsvärdet 0 100 %för D1 för effektområdet för utgång D1, "LIML %".

40030 29 Reglerområdets låga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda nedre gränsvärdet 0 100 %för D2 för effektområdet för utgång D2, "LIML %".

40031 30 Reglerområdets låga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda nedre gränsvärdet 0 100 %för A1 för effektområdet för utgång A1, "LIML %".

40032 31 Reglerområdets låga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda nedre gränsvärdet 0 100 %för A2 för effektområdet för utgång A2, "LIML %".

40033 32 Reglerområdets höga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda övre gränsvärdet 0 100 %för D1 för effektområdet för utgång D1, "LIMH %".

40034 33 Reglerområdets höga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda övre gränsvärdet 0 100 %för D2 för effektområdet för utgång D2, "LIMH %".

40035 34 Reglerområdets höga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda övre gränsvärdet 0 100 %för A1 för effektområdet för utgång A1, "LIMH %".

40036 35 Reglerområdets höga gräns Värdet från ModBus ändrar det valda övre gränsvärdet 0 100 %för A2 för effektområdet för utgång A2, "LIMH %".

40037 36 Temp.gräns för D1 till vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 20 300 °Cdiff-utmatning DIFF-utmatning för utgång D1 till. 20-300 = 2,0-30,0°C.

40038 37 Temp.gräns för D2 till vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 20 300 °Cdiff-utmatning DIFF-utmatning för utgång D2 till. 20-300 = 2,0-30,0°C.

40039 38 Temp.gräns för A1 till vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 20 300 °Cdiff-utmatning DIFF-utmatning för utgång A1 till. 20-300 = 2,0-30,0°C.

40040 39 Temp.gräns för A2 till vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 20 300 °Cdiff-utmatning DIFF-utmatning för utgång A2 till. 20-300 = 2,0-30,0°C.

40041 40 Temp.gräns för D1 från vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 20 300 °Cdiff-utmatning DIFF-utmatning för utgång D1 från. 20-300 = 2,0-30,0°C.

40042 41 Temp.gräns för D2 från vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 20 300 °Cdiff-utmatning DIFF-utmatning för utgång D2 från. 20-300 = 2,0-30,0°C.



Register-namn



51


40043 42 Temp.gräns för A1 från vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 20 300 °Cdiff-utmatning DIFF-utmatning för utgång A1 från. 20-300 = 2,0-30,0°C.

40044 43 Temp.gräns för A2 från vid Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen vid 20 300 °Cdiff-utmatning DIFF-utmatning för utgång A2 från. 20-300 = 2,0-30,0°C.

40045 44 Min-spänning för utgång A1 Värdet från ModBus ändrar den valda nedre spännings- 0 110 Voltgränsen för utgång A1. 0-110 = 0,0-11,0 Volt

40046 45 Max-spänning för utgång A1 Värdet från ModBus ändrar den valda nedre spännings- 0 110 Voltgränsen för utgång A1. 0-110 = 0,0-11,0 Volt

40047 46 Min-spänning för utgång A2 Värdet från ModBus ändrar den valda övre spännings- 0 110 Voltgränsen för utgång A2. 0-110 = 0,0-11,0 Volt

40048 47 Max-spänning för utgång A2 Värdet från ModBus ändrar den valda övre spännings- 0 110 Voltgränsen för utgång A2. 0-110 = 0,0-11,0 Volt

40049 48 Periodtid för D1 vid Värdet från ModBus ändrar den valda periodtiden vid 5 995 min.pulsutmatning pulsutmatning för utgång D1. 5-995 = 0,5-99,5 minuter.

40050 49 Periodtid för D2 vid Värdet från ModBus ändrar den valda periodtiden vid 5 995 min.pulsutmatning pulsutmatning för utgång D2. 5-995 = 0,5-99,5 minuter.

40051 50 Periodtid för A1 vid Värdet från ModBus ändrar den valda periodtiden vid 5 995 min.pulsutmatning pulsutmatning för utgång A1. 5-995 = 0,5-99,5 minuter.

40052 51 Periodtid för A2 vid Värdet från ModBus ändrar den valda periodtiden vid 5 995 min.pulsutmatning pulsutmatning för utgång A2. 5-995 = 0,5-99,5 minuter.

40053 52 Gångtid för öka/minska- Värdet från ModBus ändrar den valda totala gångtiden 20 510 sek.ställdon för öka/minska-ställdon i jämna 2-sekundersintervall.

40054 53 Motionering av utgång D1 Värdet från ModBus ändrar det valda dygnsintervallet 0 30 dygnför motionering av utgång D1. 0=motionering frånkopplad.

40055 54 Motionering av utgång D2 Värdet från ModBus ändrar det valda dygnsintervallet 0 30 dygnför motionering av utgång D2. 0=motionering frånkopplad.

40056 55 Motionering av utgång A1 Värdet från ModBus ändrar det valda dygnsintervallet 0 30 dygnför motionering av utgång A1. 0=motionering frånkopplad.

40057 56 Motionering av utgång A2 Värdet från ModBus ändrar det valda dygnsintervallet 0 30 dygnför motionering av utgång A2. 0=motionering frånkopplad.

40058 57 Temp.gräns för aktivering Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen för -25 +95 °Cutgång av sekundär temp- aktivering utgång av sekundär temp.givare.givare

40059 58 Temp.gräns för deaktivering Värdet från ModBus ändrar den valda temp.gränsen för -25 +95utgång av sekundär temp- deaktivering utgång av sekundär temp.givare.givare

40060 59 Tillslagsfördröjning av Värdet från ModBus ändrar tillslagsfördröjningen av 0 255 min.närvarofunktion driftläge DAG vid närvaroindikering.

40061 60 Frånslagsfördröjning av Värdet från ModBus ändrar frånslagsfördröjningen av 0 189 (min.)närvarofunktion driftläge DAG vid närvaroindikering. 0-100 = 0-100 min. i

1-minutssteg. 101-189 = 110- 990 min i 10-minuterssteg.

40062 61 Gräns för aktivering utgång Värdet från ModBus ändrar den valda gränsen för 0 100 %mm. av generell 0-10V-givare aktivering utgång mm. av generell 0-10V-givare.

0 - 100% = 0,0 - 10,0 Volt.

40063 62 Gräns för deaktivering utgång Värdet från ModBus ändrar den valda gränsen för 0 100 %mm. av generell 0-10V-givare deaktivering utgång mm. av generell 0-10V-givare.

0 - 100% = 0,0 - 10,0 Volt.

40064 63 Gräns för aktivering utgång Värdet från ModBus ändrar den valda gränsen för 0 100mm. av kondensgivare aktivering utgång mm. av kondensgivare.

Resistiv givare: 0 - 100 = resistans, se tabell.0-10V-givare: 0 - 100 = 0,0 - 10,0 Volt.

40065 64 Gräns för deaktivering utgång Värdet från ModBus ändrar den valda gränsen för 0 100mm. av kondensgivare deaktivering utgång mm. av kondensgivare.

Resistiv givare: 0 - 100 = resistans, se tabell.0-10V-givare: 0 - 100 = 0,0 - 10,0 Volt.


Register-namn



52

40066 65 Klocka, sekund Värdet från ModBus ändrar sekundvärdet i klockan. 0 59 sek.

40067 66 Klocka, minut Värdet från ModBus ändrar minutvärdet i klockan. 0 59 minut

40068 67 Klocka, timme Värdet från ModBus ändrar timvärdet i klockan. 0 23 timme

40069 68 Klocka, veckodag Värdet från ModBus ändrar veckodagen i klockan. 1 7 dag

40070 69 Kalender, datum Värdet från ModBus ändrar datum i kalendern. 1 31 datum

40071 70 Kalender, månad Värdet från ModBus ändrar månad i kalendern. 1 12 mån.1 - 12 = jan. - dec.

40072 71 Kalender, år Värdet från ModBus ändrar årtalet i kalendern 0 99 år0-99 = 2000 - 2099

40073 72 Veckoprogramnummer Värdet från Modbus ändrar veckoprogramnummer. 0 2 nr.Gäller enhet med klocka. 0 = veckoprogram ej valt.

40074 73 Val fläkthastighet eller Värdet från ModBus kopplar in fläkthastighet eller steg- 0 4stegnummer alternativt nummer alt. automatisk styrning. 0-3 = manuellt val avautomatisk styrning hastighet/steg 0-3. 4 = automatisk styrning. 4 (=auto)

kan bara skrivas. Läsning ger 0-3 (=hastighet / stegnr.)

40075 74 Effektgräns för inkoppling av Kyl- eller värmeeffektgräns i % för inkoppling av fläkt- 10 100 %fläkthastighet 1 / steg 1 hastighet 1 alternativt steg 1.

40076 75 Effektgräns för inkoppling av Kyl- eller värmeeffektgräns i % för inkoppling av fläkt- 10 100 %fläkthastighet 3 / steg 3 hastighet 3 alternativt steg 3.

40077 76 Tidfördröjning för in- och Värdet från ModBus ändrar tidfördröjningen för 0 10 min.urkoppling av fläkthastighet inkoppling av fläkthastighet 3 alt. steg 3 respektivealt. stegnummer urkoppling av fläkthastighet 1 alternativt steg 1.

40078 77 Filterlarm vid fläktstyrning Värdet från ModBus ändrar fläktdrifttiden för filterlarm 0 99 tim.alternativt kopplar ur larmfunktionen. 0=larm urkopplat.1 - 99 = 100 - 9900 timmars drifttid för larm.

40079 78 Frånslagsfördröjning av Värdet från ModBus ändrar frånslagsfördröjningen av 0 189 (min.)drL-funktion drL-funktionen 0-100 = 0-100 min. i 1-minutssteg.

101 - 189 = 110 - 990 min. i 10-minuterssteg.

40080 79 0-10V Fläkthastighet Läs eller skriv manuell fläkthastighet 0-3 eller skriv4=autom. 0-10V fläktstyrning.

40081 80 Förvalstid för timern Läs eller skriv förvalstid för timern 0 255 tim.

40082 81 Timertid Läs eller skriv timertid 0 255 tim.


Register-namn



53

88. Menyfunktioner

Menyfunktioner

54

8. Menyfunktioner

8. Översikt av displayvisningar

Displayvisningarna kan se annorlunda ut beroende på reglerenhetens konfiguration.

88:88888888

MENU

FAN AUTO

HEATCOOL

°C

5ING.

HEAT MENU

Ingångar

1IN.nr

HEAT

rumTYP

HEAT

EPÅV.

HEAT

-LIM-1

HEAT

21.0RUM 1

HEAT

°C

-TMP 2

MENUHEAT

0FLÄKT

MENUHEAT

0:00TIMER

MENUHEAT

22.0DAG

MENUHEAT

°C

1V.PRO

MENUHEAT

2LOGG

MENUHEAT

3REGL

MENUHEAT

6C221

HEAT MENU

9TEST

HEAT MENU

10TYP

HEAT MENU

11MBUS

HEAT MENU

12FLÄKT

HEAT MENU

Vecko-program

Logg-funktioner

Regler-funktioner

Rumsenhet

Test-funktioner

Typmenyn

ModBus

Fläkt ellerstegstyrning

0VPnr.

HEAT

60L.TID

HEAT

1MV.nr

HEAT

22.0MÄTV.

HEAT

°C

1.0DB.D

HEAT

4.0DB.N

HEAT

8.0DB.S

HEAT

1.5PB.V

HEAT

011IN1-3

HEAT

A00D1-2

HEAT

000R1-3

HEAT

0d1%

HEAT

168PROG.

HEAT

1.1VERnr

HEAT

0000SER.1

HEAT

0000SER.2

HEAT

1ADR.

HEAT

9.6kbit

HEAT

8BYTE

HEAT

1Stopb

HEAT

1VAL

HEAT

0MIN

HEAT

3MAX.V

HEAT

3MAX.k

HEAT

Grundvyn

Grundvyn Manuell fläkthastighet Timertid Börvärde dagläge

7KAL.

MENUHEAT

Kalibrering

0.0RUM1

HEAT

0.0RUM E

HEAT

0.0SEK-D

HEAT

0SEL KL

HEAT

8KN.F.

HEAT MENU

Knapp-funktioner

0000KOD1

HEAT

1GRND

HEAT

3SEL.+

HEAT

4UTG.

HEAT MENU

Utgångar

d1UT.nr

HEAT

PULSTYP

HEAT

COOLVK:HC

HEAT

0FORC.

HEAT

13MÄTV.

HEAT

Tider ochmätvärden

14BÖRV.

HEAT

Börvärden

21.0RUM 1

MENUHEAT

°C -TMP 2

MENUHEAT

11:50MÅND

MENUHEAT

06.08JUN.

MENUHEAT

3SEL.-

HEAT

Alla funktionsvärden ligger organiserade i ett meny-system enligt ovan. Det finns 14 huvudmenyer med ettantal funktioner under varje meny.

Då Grundvyn visas, är MENU-symbolen släckt. Om enPIL-knapp då trycks in, visas normalt vald rumstempe-ratur för det inkopplade driftläget (”Autoselect”).Värdet kan ändras direkt med flera tryckningar på enav PIL-knapparna.Efter 5 sekunder återvänderdisplayen till Grundvyn.

Då SELECT-knappen trycks in, visas direkt den valdamenyrubriken. MENU-symbolen visas och menylägetinkopplas. Med upprepade tryck på SELECT visas nästamenyrubrik. Med PILupp-knappen kan man sedanbacka till föregående meny. Alternativt kan man väljameny genom att trycka på SET-knappen varvid meny-numret blinkar, välja meny med PIL-knapp och ochsedan trycka på SET igen så att blinket upphör.

Då rätt meny har valts, når man underliggande funktio-ner med PILned-knappen. Därefter kan man backa tillföregående funktioner med PILupp-knappen.Efter 3 minuter, eller då SELECT-knappen hålls intryckten sekund, återvänder displayen till att visa grundvyn,och MENU-symbolen på displayen släcks.

55

3. Menyfunktioner

-LIM-0

HEAT

dnSDR.L

HEAT

-INV.

HEAT

-OMR.

HEAT

-0V.

HEAT

-10V.

HEAT

22.0NATT

MENUHEAT

°C 22:0SPAR

MENUHEAT

°C

1.0PB.K

HEAT

20.0ITID.V

HEAT

20.0ITID.K

HEAT

-MIN.2

HEAT

-MAX.2

HEAT

-H-C-O

HEAT

-PB.2

HEAT

-ITID.2

HEAT

nPAR.

HEAT

0DELAY

HEAT

1AUTO

HEAT

20F.L%

HEAT

100F.H%

HEAT

5ITID.F

HEAT

0TID-0

HEAT

0M.MIN

HEAT

3M.MAX

HEAT

-INIT.

HEAT

LARM

HEAT

0

Börvärde nattläge Börvärde sparläge

0MEM.F

HEAT

MIN B

HEAT

19.0°CMAX B

HEAT

25.0°C

RES.D

HEAT

0

5SEL.T

HEAT

255MAX T

HEAT

0T.TID

HEAT

0CA CO

HEAT

0LIML%

HEAT

100LIMH%

HEAT

-LIML V

HEAT

-LIMH V

HEAT

0FL-0

HEAT

20.0P.TID

HEAT

0INV.

HEAT

1MOT.

HEAT

RESET

HEAT

ACP0

ADR.

HEAT

800

DATA:

HEAT

8

INIT.

HEAT

0

I-ADR

HEAT

-

KODG

HEAT

0486

KODS

HEAT

0000

P.TST

HEAT

0

0d2%

HEAT

A1(V)

HEAT

0.0 A2(V)

HEAT

0.0 TST.R

HEAT

0 TST.R

HEAT

0

VIS.B

HEAT

0

LÅS

HEAT

0

0T.AUT

HEAT

ENG.

HEAT

0

23VECKA

MENUHEAT

50%UT

MENUHEAT

1226FILTER

MENUHEAT

2.5FAN 1

HEAT

5.0FAN 2

HEAT

7.5FAN 3

HEAT

Boost

HEAT

0

Ändring av värdenI meny-läget, om funktionsvärdet är ställbart,visas verktygssymbolen på displayen. Då SET-knappen trycks in, blinkar värdet som kan änd-ras med PIL-knapparna. Då SET-knappentrycks in igen, upphör blinkningen eller, omflera ställbara värden visas, blinkar nästavärde. Då en PIL-knapp hålls intryckt ändrasvärdet fortlöpande.

PPM

HEAT

0

56

8.1 VeckoprogrammetDenna inställningsmeny används till att aktivera ochställa in önskat veckoprogram för reglerenheter medinbyggd klocka. Veckoprogrammet används för att au-tomatiskt skifta mellan driftläge NATT och DAG vid valdatider under veckan.

Reglerenheten har två veckoprogram, varav ett av dessakan aktiveras. Veckoprogramsfunktionen finns bara ireglerenheter av typen C222K-01.000. För att aktiveraett veckoprogram, går Du till visningen ”VPnr” och stäl-ler in önskat programnummer (0-2) genom att trycka påSET-knappen, och sedan på pilknapparna. Program nollbetyder att inget program är aktivt.

Varje program består av sex olika programpunkter, treför dag-, och tre för nattläge. Veckoprogrammen är för-inställda, det är dock möjligt att ställa in andra tider ochveckodagar.

Det vidstående veckoprogrammet innebär att driftlägeDAG kopplas in kl.7-17 mån - fre. Övriga tider gällerdriftläge NATT.

Då Du går till någon av visningarna för tidnr. 1-6, visasnumret på programpunkten, samt sju punkter ellerstreck som gäller för varje veckodag. Då ett streck vi-sas för en veckodag, innebär det att programpunktenaktiveras på denna veckodag. En punkt innebär att deninte aktiveras på denna veckodag.

För att ändra värdena på programpunkterna, trycker Dupå SET-knappen en eller flera gånger tills värdet blin-kar, och gör sedan justeringar med pilknapparna.

8. Menyfunktioner

1V.PRO

MENUHEAT

1VPnr.

HEAT

06:001 IIIII--

HEAT

08:002 IIIII--

HEAT

15:003 IIIII--

HEAT

22:004 IIIII--

HEAT

07:005 -----II

HEAT

23:006 -----II

HEAT

07:001 IIIII--

HEAT

Sol eller måne visar vilket driftlägedenna programpunkt skall aktivera ( )

Tidnummer 1 - 6

Klockslag föraktivering

Veckodagsschema(måndag - söndag)

Veckoprogrampunkt

8.2 LoggfunktionenReglerenheten har en inbyggd loggfunktion, där den lag-rar aktuell rumstemperatur med förbestämt intervall.Som standard är loggintervallet ställt till 1 gång/timme.

Reglerenheten har plats för 220 loggvärden.

Loggintervallet kan ställas in på visningen ”L.TID”, ochanges i minuter i området 0-255. Värdet noll stänger avloggfunktionen.

För att läsa av loggade värden, ställs önskad loggpunkt1-220 in på visningen ”MV.nr”, där punkt 1 är den se-nast gjorda loggningen. Själva loggvärdetläses av på visningen ”MÄTV.”.

2LOGG

MENUHEAT

60L.TID

HEAT

1MV.nr

HEAT

22.0MÄTV.

HEAT

°C

Tidnummer 1

Tidnummer 2

Tidnummer 3

Tidnummer 4

Tidnummer 5

Tidnummer 6

57

8.3 ReglerinställningarPå denna meny finns regulatorns inställbara reglerpara-metrar för temperaturreglering.

Följande parametrar finns:

a) Dödband, dagläge ”DB.D” 0.5 - 30.0 Kb) Dödband, nattläge ”DB.N” 0.5 - 30.0 Kc) Dödband, sparläge ”DB.S” 0.5 - 30.0 Kd) P-band, värmesteg ”PB.V” 0.5 - 99.5 Ke) P-band, kylsteg ”PB.K” 0.5 - 99.5 Kf) I-tid, värmesteg ”ITID.V” 0 - 99.5 ming) I-tid, kylsteg ”ITID.K” 0 - 99.5 min

Följande parametrar gäller kaskadregulatorn:

h) Nedre temp. gräns ”MIN.2” 2.0 - 30.0 °C alt. 2.0 - 95.0 °C

j) Övre temp. gräns ”MAX.2” 2.0 - 30.0 °C alt. 2.0 - 95.0 °C

k) Avstängning vid ”H-C-O” 0 - 1värme alt. kyla

l) P-band ”PB.2” 0.5 - 99.5 Km) I-Tid ”ITID,2” 0 - 99,5 min

8. Menyfunktioner

3REGL

MENUHEAT

1.0DB.D

HEAT

4.0DB.N

HEAT

8.0DB.S

HEAT

1.5PB.V

HEAT

1.0PB.K

HEAT

20.0ITID.V

HEAT

20.0ITID.K

HEAT

MIN.2

HEAT

MAX.2

HEAT

0H-C-O

HEAT

PB.2

HEAT

2.0ITID.2

HEAT

5.0

20.0°C

25.0°C

58

8. Menyfunktioner

8.4 Utgångar, inställningarPå denna meny kan Du välja funktion på reglerenhetensalla utgångar. Det finns två 24V-utgångaroch två 0-10V-utgångar, dessa benämns ”d1”, ”d2”, ”A1”och ”A2”, där ”d” står för digital, dvs tvåläges, och ”A”betyder analog.

För att välja vilken utgång Du vill se eller ändra på imenyn, väljer Du detta på visningen ”UT.nr”. Tryckpå SET-knappen, så att ”d1” börjar blinka, och välj se-dan med pilknapparna. Tryck åter på SET-knappen föratt bekräfta valet. Visningarna som liggerunder denna visning, dvs ”TYP” till ”MOT.”, visar nuaktuella inställningar för vald utgång.

a) Typ av utgång (”TYP”)

Här kan man välja mellan följande typer:

- Öka/minska ”3p”- On/off ”OnOF”- Tidsproportionell on/off (PWM) ”PULS”- 0-10V ”0-10”- Ingen signal ”-”

Beroende på vilken utgång som är vald, så visasendast de tillämpliga signaltyper för respektiveutgång.

För utgång A1 i C221 är lägena ”OnOF” och ”-”ersatta med ”FAn3” och ”FAnC”, som innebär 0-10Vfläktstyrning i 3 steg respektive steglöst. Se sid.60

4UTG.

HEAT MENU

d1UT.nr

HEAT

PULSTYP

HEAT

COOLVK:HC

HEAT

0FORC.

HEAT

0CA CO

HEAT

0LIML%

HEAT

100LIMH%

HEAT

-LIML V

HEAT

-LIMH V

HEAT

0FL-0

HEAT

20.0P.TID

HEAT

0INV.

HEAT

1MOT.

HEAT

a)

b)

c)

d)

e)

e)

f)

f)

g)

h)

j)

k)b) Val av värme- och/eller kylutsignal (”VK:HC”)

Här anges om man vill att utgången skall arbetasom en kylutgång eller värmeutgång. Man fåräven möjlighet att låta utgången styra bådevärme och kyla, för t ex blandspjäll eller liknande.

Dessutom kan man låta utgången regleras direktav rumstemperaturen. Man ställer då in önskadegränsvärden på ”LIML” och ”LIMH” (se punkt cnedan).

- Kylutsignal ”COOL”- Värmeutsignal ”HEAT”- Värme/Kylsignal ”HC”- Absoluttemperatur ”dIFF”

Regulatorn känner automatiskt av på alla utgångarom det endast finns kylutgångar eller värme-utgångar, eller om det finns både och. Dettabestämmer hur regulatorns börvärden fungerar.Om det t ex inte finns utgångar inställda somkylsteg, så reglerar regulatorn utan dödband, dvsdirekt på inställt börvärde. Så fort regulatornkänner att både värme- och kylutgångar finns, såanvänds dödbanden.

c) Val forcering av utgång

Forcering medför att utgången aktiveras av timern.

0= Forcering urkopplad1= Forcering inkopplad

59

8. Menyfunktioner

d) Val av kaskadreglering (”CASC.”)

( Reglerinställningar, se meny 3 ”REGL. 3” ) ellerval Change over ”C-O” (se sid. 33).

e) Inställning av reglerområde (”LiML%” / ”LIMH%”)

Regulatorn har en PI-funktion som räknar framrummets effektbehov. Denna signal kopplassedan ihop med olika utgångar. Normalt är t exutgångarna ”d1” och ”A1” inställda på att regleramellan 0 till 100% av kyleffektbehovet, dvs helakylutsignalen.

Vill man ställa om utgångarna för att för att få t extvå stegs kyla i sekvens, kan man ange att t exutgång ”d1” skall arbeta mellan 0-50% av kyleffekt-behovet, och utgång ”d2” ställs om för kylregleringoch ställs in på området 50-100%. Dåarbetar dessa utgångar sekvensiellt.

I ovanstående exempel ställs utgångarna ”d1” och”d2” in på följande värden:

”d1” VK:HC = COOL”d1” LiML% = 0%”d1” LiMH%= 50%”d2” VK:HC = COOL”d2” LiML% = 50%”d2” LiMH%= 100%

Om utgångens typ är vald till ”dIFF”, så ändras dessavisningar till ”LIM.-1” resp. ”LIM.-0”. På visningen”LIM.-1” ställs den rumstemperatur in som skall gefull utsignal på utgången, och på ”LIM.-0” ställs dentemperaturen in som skall ge noll-signal på ut-gången.

f) Inställning av spänningsgräser för analogautgångar AN1 resp. AN2.

Exempel: ”LiML V” ställs på 2,0 Volt och ”LiMH V”ställs på 7,4 Volt. Utmatningsvärdet till regler-utgången ”skalas om” så att den moduleras mel-lan 2,0 - 7,4 Volt för hela det valda reglerområdet.

Vid forcering eller motionering sätts spänningen tillvärdet i ”LIMH V” och vid signal ”Utgång från” sättsspänningen till värdet i ”LIML V””LIML V” och ”LIMH V” kan också användas föratt kalibrera spänningen.

Minbegränsningen gäller inte vid driftläge SPAR,eller då utgången är frånslagen p.g.a. kondens-funktionen.

g) Val om utgång skall vara frånslagen då fläkt är från-slagen (”FL-O”)

0 = Utgång reglerar även om fläkten är frånslagen1 = Utgång reglerar enbart då fläktenregleringen är

aktiv

h) Inställning av tidsproportionell periodtid ellergångtid för öka/minska-ställdon (”P.TID”)

Här ställs periodtiden in om utgången har typen”PULS”, dvs tidsproportionell on/off. Periodtidenär inställd på 20.0 minuter som standard.Den tidsproportionella funktionen benämns iblandsom ”PWM”, dvs pulsbreddsmodulerande. Dettainnebär att regulatorn omvandlar en utsignalmellan 0-100% till pulser med varierande tider.Är utsignalen t ex 50%, så ger utgången ut 24Vi 50% av periodtiden (dvs 10 minuter), och stängssedan av i resten av perioden (dvs 10 minuter).Om utgångarna d1 (och d2) är inställda som öka/minska-utgångar, ställs här in ställdonets totala gång-tid mellan ändlägena i antal sekunder.Initieringsvärdet är 120.

j) Invertering av utsignal (”INV.”)

Här kan man välja att utsignalen skall inverteraspå utgången. Detta fungerar för alla utgångstyper.Vanligt är t ex att termoställdon används medströmlöst öppen funktion, vilket kräver attutsignalen måste inverteras.

k) Automatisk ventilmotionering (”MOT.”)

En funktion som normalt är aktiverad ärden automatiska ventilmotioneringen. Dengör så att ställdonet går mot öppet lägei 3 minuter 1 gång/dygn, oavsett normalutsignal. Detta för att förhindra att ventiler”sätter igen” eller fastnar då de ibland får ståstängda långa perioder, t ex undersommarhalvåret.

Här anges i vilket intervall ställdonet skallmotionera ventilen, från 0 till 30 dygn. Omvärdet 0 anges, så stängs funktionen av.

Motioneringen aktiveras med önskat intervallpå nätterna mellan kl 01.00-01.03 för utgång D1och A1 varvid D2 går ifrån samt kl 01.30-01.33 förutgång D2 och A2 varvid D1 går ifrån.

60

8.4b Utgång A1, vid fläktstyrningDenna sida gäller enbart då utgång A1 skall använ-das för fläkthastighetsstyrning.

Initieringsvärdena vid uppstart är inte anpassade för0-10V fläktstyrning. De angivna värdena i nedanstå-ende displaybilder är endast exempel på värden somkan vara lämpliga vid 3-stegs fläktstyrning.

a) Typ av utgång (”TYP”)

FAN3 = Fläktstyrning i 3 stegFANC = Steglös fläktstyrning vid automatisk drift

b) Val av värme- och/eller kylfunktion (”VK:HC”)

HEAT = Fläkten går endast vid värmebehovCOOL = Fläkten går endast vid kylbehovHC = Fläkten går vid kyl- och värmebehovDIFF = Skall INTE användas

c) Val forcering av fläkten (”FORC”)

Forcering medför att fläkten aktiveras av timernunder huvudmenyn. Fläkten går på högsta hastig-het under timertiden.0 = Forcering urkopplad1 = Forcering inkopplad

d) Inställning av nedre reglerområdet (”LIML%”)

Vid 3-stegsstyrning: Den övre effektgränsen förfläkthastighet 1. Gränsen för hastighet 2 ligger mitt-emellan LIML och LIMH. Vid steglös styrning an-vänds LIML för att ange det nedre regler- (styr-)området för fläkten.

e) Inställning av övre reglerområdet (”LIMH%”)

Vid 3-stegsstyrning: Den övre effektgränsen förfläkthastighet 3. Gränsen för hastighet 2 ligger mitt-emellan LIML och LIMH. Vid steglös styrning an-vänds LIMH för att ange det övre regler- (styr-)området för fläkten.

f) Inställning av min och max spänning på utgången.”LIML V” för minsta och ”LIMH V” för högsta tillåtnaspänning.

g) Ingen funktion vid fläkthastighetsstyrning.

h) Vid 3-stegsstyrning: Tidfördröjning i minuter försänkning till nästa lägre fläkthastighet. Tid-fördröjning för höjning av hastigheten är fast på 10sekunder, men om ”P.TID” är ställd på lägre än 1minut höjs hastigheten utan tidfördröjning.Vid steglös styrning: Fördröjningstid för ändring avfläkthastigheten. Värdet = Antal minuter för 100%hastighetsändring.

4UTG.

HEAT MENU

A1UT.nr

HEAT

FAn3TYP

HEAT

HCVK:HC

HEAT

0FORC.

HEAT

0HC-0

HEAT

1LIML%

HEAT

100LIMH%

HEAT

0.0LIML V

HEAT

10.0LIMH V

HEAT

0FL-0

HEAT

1.0P.TID

HEAT

0LÅS-F

HEAT

a)

b) Initierad till: COOL (Bör ändras till HC omfläkt styrs även vid värmebehov).

c)

d) Initierad till: 0 (Bör ändras till 1 omfläkthastighet skall kunnas stängas av).

e)

f)

f)

g)

h) Initierad till: 20 (Bör ändras till 1-2 föratt fläkthastighetregl. inte blir för trög).

i)

j) Initierad till: 1 (Bör ändras till 0 så attfläkthastighet kan ställas manuellt).

8. Menyfunktioner

61

i) Cut-off för fläkt (”HC-0”)

1 = ”Cut-off” då A1-spänningen är minbegränsad.Det innebär att A1 = 0V i värmeläget vid ”COOL”,och i kylläge vid ”HEAT” även om ”LIML V” ej = 0.

j) Låsfunktioner för knappåverkan av fläkt (”LÅS-F”)

0 = Ingen låsning1 = I värmeläge & ”COOL” alt. kylläge & ”HEAT”:

Knappåverkan låst och fläkten frånkopplad.2 = enl. ”1” men steg 0 kan inte väljas manuellt.3 = enl. ”1” men steg 3 kan inte väljas manuellt.4 = enl. ”1” men steg 0 & 3 kan inte väljas manuellt.5 = Auto är tvångsinkopplat och knappåverkan är

låst. Fläkthastigheten kan dock avläsas.

Inställningar för spänningen över utgång A1 för steg1-3 samt val ”BOOST”-funktion: Se meny 7 ”KAL” påsidan 66.

8. Menyfunktioner

62

8. Menyfunktioner

5ING.

HEAT MENU

1IN.nr

HEAT

rumTYP

HEAT

EPÅV.

HEAT

-LIM-1

HEAT

-LIM-0

HEAT

dnSDR.L

HEAT

-INV.

HEAT

-OMR.

HEAT

-0V.

HEAT

-10V.

HEAT

8.5 Ingångar, inställningarPå denna meny kan Du välja funktion på reglerenhetens3 ingångar. De benämns ”IN1”, ”IN2” och ”IN3”.För att välja vilken ingång Du vill se eller ändra på menyngör du detta på visningen ”IN.nr”. Tryck på SET-knappen,så att siffran börjar blinka, och välj sedan ingång medpilknapparna. Tryck åter på SET-knappen för att bekräftavalet. Visningarna som ligger under denna visning, dvs.från ”TYP” till ”10V”, visar nu aktuella inställningar förden valda ingången.

a) Typ av ingång (”TYP”)

Här kan du välja mellan följande typer:

- Ingen funktionrum Val extern rumsgivare för reglering

Gäller endast IN1

tEMP Val extern temp.givare för styrning av ut-gång och för kaskadregleringGäller endast IN2

nAr Val närvarofunktiondrL Val extern inkoppling av driftläge och

styrning av utgång0-10V Val 0-10V givare för styrning av utgångcond Val kondensfunktion. Gäller endast IN3

Det går inte att välja samma ingångstyp för flera in-gångar.

Följande funktioner, b) till j) kan ha olika funktioneroch initieringsvärden för olika ingångstyper. Dessabeskrivs därför separat på följande sidor.

b)

c)

d)

e)

f)

g)

h)

j)

Val av ingång

a)

”rum”: Val extern rumsgivare för regleringen

Om ingen givare är ansluten, anväder regulatorn deninbyggda givaren i rumsenheten.

b) Val medelvärde mellan extern givare ochgivare i rumsenhet.E = Val temp. endast från extern givareIE =Val temp.medelvärde mellan extern givare

och givare i rumsenhet.

c) Ingen funktion.

d) Ingen funktion.

e) Val vid vilka driftlägen extern givare skall gälla.d = DAG, n = NATT och S = SPAR.

f) Ingen funktion.

g) Ingen funktion.

h) Val 0-10V givare och val temperatur vid 0 Volt.

j) Val 0-10V givare och val temperatur vid 10 Volt.

63

8. Menyfunktioner

----PÅV.

HEAT

LIM-1

HEAT

LIM-0

HEAT

dnSDR.L

HEAT

0INV.

HEAT

32OMR.

HEAT

-0V.

HEAT

-10V.

HEAT

”tEMP”: Val extern temp. givare för styrningutgång & kaskadreglering

Denna funktion kan endast väljas på ingång 2, ”IN2”.Temp.värdet visas i mätvärdesmenyn, om inte ”0-10V”ingång är vald.

b) Val vilken utgång som skall påverkas dåfunktionsvillkoret är uppfyllt.Utgång d1, d2, A1 eller A2. Även R1-R3 (relä 1-3) dåfläkt- eller spjällstyrning inte är valt.Val påverkan: 1 = utgång till, 0 = utgång från.A2-1 visas här endast som exempel.

c) Temp.gräns för påverkan av utgång.Då temp.värdet <valt värde påverkas utgången.Om invertering är valt nedan, påverkas utgångendå temp. > valt värde.

d) Temp.gräns för urkoppling av påverkan av utgång.Då temp.värdet > valt värde urkopplas påverkan.Om invertering är valt nedan, urkopplas påverkan dåtemp. < valt värde.

e) Val vid vilka driftlägen påverkan från dennagivare skall gälla.d = DAG, n = NATT och S = SPAR.

f) 1 = Val av invertering av funktionsvillkoren.Se c) och d) ovan.

g) Val av temperaturområde:

h) Val 0-10V givare och val temperatur vid 0 Volt.

j) Val 0-10V givare och val temperatur vid 10 Volt.

b)

c)

d)

e)

f)

g)

h)

j)

19°C

20°C

-PÅV.

HEAT

0LIM-1

HEAT

60LIM-0

HEAT

-DR.L

HEAT

1INV.

HEAT

-OMR.

HEAT

-0V.

HEAT

-10V.

HEAT

b)

c)

d)

e)

f)

g)

h)

j)

”nAr”: Val närvarofunktion med kontaktingång

Då närvarofunktion är valt men närvaro inte indikerad,kommer grunddriftläget (denna ställs in under meny 8,funktion: T.AUT. Se funktion g på sid. 67) istället förDAG normalt att vara inkopplat. Vid närvaroindikeringinkopplas DAG.

b) Ingen funktion.

c) Tillslagsfördröjning i minuter.Närvaroindikation måste skett någon gång under denförsta och andra halvan av tidperioden för att närva-ron skall koppla in driftläge dag. Detta för att undvikaoavsiktlig inkoppling.

d) Frånslagsfördröjning i minuter.

e) Ingen funktion.

f) 1 = Val invertering av ingång.Närvaro inkopplas då kontakten är bruten.

g) Ingen funktion.

h) Ingen funktion.

j) Ingen funktion.

32 = 0-32°C med upplösningen 0,1°.128 = -30 - +98°C med upplösningen 0,5°run°C = Jämförelse med den rådande rums

temperaturen sker istället för värdena”LIM-1” och ”LIM-0”, vars data då visassom streck.

64

8. Menyfunktioner

PÅV.

HEAT

-LIM-1

HEAT

0LIM-0

HEAT

nDR.L

HEAT

0INV.

HEAT

-OMR.

HEAT

-0V.

HEAT

-10V.

HEAT

b)

c)

d)

e)

f)

g)

h)

j)

”drL”: Val inkoppling av driftläge och/eller påverkanav utgång med yttre kontakt

b) val vilken utgång som skall påverkas dåfunktionsvillkoret är uppfyllt.Utgång d1, d2, A1 eller A2. Även R1-R3 (relä 1-3)då fläkt- eller spjällstyrning inte är valt.Val påverkan: 1 = utgång till, 0 = utgång från.

c) Ingen funktion.

d) Frånslagsfördröjning i minuter.

e) Val vilket driftläge som skall inkopplas dåkontakten är sluten.d = DAG, n = NATT, S = SPAR och - = Ingenpåverkan.

f) 1 = Val invertering av ingång.Driftläget inkopplas då kontakten är bruten.

g) Ingen funktion.

h) Ingen funktion.

j) Ingen funktion.

- - - -PÅV.

HEAT

80LIM-1

HEAT

LIM-0

HEAT

d - -DR.L

HEAT

0INV.

HEAT

0OMR.

HEAT

00V.

HEAT

10010V.

HEAT

”0-10”: Val extern 0-10V givare för styrning av utgång

T.ex. 0-10V co2-givare kan anslutas till denna ingångför co2-funktion. %-mätvärdet från givaren, (0-100%motsvarar 0-10V) visas i mätvärdesmenyn.

b) Val vilken utgång som skall påverkas dåfunktionsvillkoret är uppfyllt.Utgång d1, d2, A1 eller A2. Även R1-R3 (relä 1-3) dåfläkt- eller spjällstyrning inte är valt.Val påverkan: 1 = utgång till, 0 = utgång från.

c) %-gräns för påverkan av utgång(0-10V motsvarar 0-100%).Då givarvärdet i % > valt gränsvärde påverkas ut-gången. Om invertering är valt påverkas utgångendå givarvärdet i % är < valt gränsvärde.

d) %-gräns för urkoppling av påverkan av utgång.(0-10V motsvarar 0-100%).Då givarvärdet i % < valt gränsvärde urkopplas på-verkan. Om invertering är valt urkopplas påverkandå givarvärdet i % är > valt gränsvärde.

e) Val vid vilka driftlägen som påverkan från dennagivare skall gälla.d = DAG, n = NATT och S = SPAR.

f) 1 = Val invertering av ingång.Se c) och d) ovan.

g) 1 = Val att spänningen från givaren omvandlasinom det område som anges under funktio-nerna ”LIM-1” och ”LIM-0” (”P-Område”) ochmatas ut till utgång A1 om denna spänning ärhögre än den från reglerutmatningen till dennautgång.

h) Ingen funktion.

j) Ingen funktion.

75

b)

c)

d)

e)

f)

g)

h)

j)

- - - -

65

8. Menyfunktioner

d1-0PÅV.

HEAT

93LIM-1

HEAT

LIM-0

HEAT

-DR.L

HEAT

-INV.

HEAT

0OMR.

HEAT

-0V.

HEAT

10V.

HEAT

”cond”: Val kondensfunktion med resistiveller 0-10V givare.

Denna funktion kan endast väljas på ingång 3, ”IN3”.

b) Val vilken utgång som skall påverkas dåfunktionsvillkoret är uppfyllt.Utgång d1, d2, A1 eller A2. Även R1-R3 (relä 1-3) dåfläkt- eller spjällstyrning inte är valt.Val påverkan: 1 = utgång till, 0 = utgång från.

c) Om resistiv givare används:Gränsvärdet motsvarar ett motståndsvärde på giva-ren. Högre värde = högre motstånd = lägre kondens.Se tabell nedan!Om motståndet är < än valt gränsvärde (mer kon-dens), påverkas utgången.

Om 0-10V givare används:%-gräns för påverkan av utgång. (0-10V motsvarar0-100%). Då givarvärdet i % > valt gränsvärde,påverkas av utgången.

d) Om resistiv givare används:Gränsvärdet motsvarar ett motståndsvärde på giva-ren. Högre värde = högre motstånd = lägre kondens.Se tabell nedan!Om motståndet är > än valt gränsvärde dvs. mindrekondens, urkopplas påverkan av utgången.

Om 0-10V givare används:%-gräns för urkoppling av påverkan av utgång.(0-10V motsvarar 0-100%). Då givarvärdet i % < valtgränsvärde, urkopplas påverkan av utgången.

e) Ingen funktion.

f) Ingen funktion .

g) 1 = Val att kyleffektbörvärdet från rumsregulatorninte skall nollställas då funktionen är aktiv.

h) Val 0-10V givare.

j) Val 0-10V givare.

96

-

Tabell som visar vad gränsvärdenamotsvarar för resistans på resistiv gi-vare:

Gränsvärde Resistans kOhm100 1000099 400098 200097 130096 100095 80094 60092 50090 40086 30082 20074 15062 10047 6019 400 30

b)

c)

d)

e)

f)

g)

h)

j)

66

8. Menyfunktioner

8.6 Visar regulatortypDenna visning visar vilken regulatortyp rumsenhetenär ansluten till. 6C221

HEAT MENU

8.7 KalibreringHär kan Du kalibrera om den inbyggda temperaturgivareni rumsenheten (RUM I) och den externa givaren (RUM E).Du kan också korrigera klockan i antal 1/10 sekunder perdygn (SEK-D), välja om klockan skall visas och om denautomatiskt skall korrigeras för sommartid (SEL KL).

SEL KL 0 : Klocka och kalender visas inte.Endast ett streck visas.

1 : Klocka och kalender visas, men ingenkorrigering för sommartid.

2 : Klocka och kalender visas, och automatiskkorrigering för sommartid sker.

7KAL.

MENUHEAT

0.0RUM1

HEAT

0.0RUM E

HEAT

0.0SEK-D

HEAT

0SEL KL

HEAT

2.5FAN 1

HEAT

5.0FAN 2

HEAT

7.5FAN 3

HEAT

0Boost

HEAT

Spänning (Volt) vid fläkthastighet 1



Boost funktion vid tillslag av fläkt.Används för att övervinna fläktens start-moment. Vid denna funktion anges an-talet sekunder då styrsignalen för fläk-ten forceras till 10V efter start.

De inställda värdena gäller då spänningen inte ärbegränsad, dvs. 0-10 Volt. Värdena kan också sessom %-värden inom de valda begränsningsvärdenaunder meny 4.Exempel:Om spänningen under meny 4 är begränsad till 0.0 -5.0 Volt, kan värdet under meny 7, funktion ”FAN 3” sessom 75% av 5 Volt, dvs. 3,75 Volt.

67

8. Menyfunktioner

8.8 KnappfunktionerPå denna meny kan Du ställa in hur grundvyn skall fung-era, lägga in åtkomstskydd och ange begränsningarför dagbörvärde mm.

a) Kod för åtkomstskydd (”KOD1:”)

Här kan Du ange en systemkod som förhindrar”obehöriga” att komma in på menyerna.Vid leverans är alltid systemkoden inställd på”0000”, vilket gör att skyddet ejär aktiverat. Då en kod är vald kan man välja huråtkomstskyddet skall fungera genom att ställa vär-den för funktionerna ”GRND” och ”SEL.+” enligtföljande:

Om ”GRND” =0 och ”SEL.+” =0Enbart mätvärde visas, men kan väljas med pilknapparna.

Om ”GRND”=0 och ”SEL.+” ej är =0Funktion enligt ”SEL.+” visas fortlöpande.Värdet kan ändras med pilknapparna

Om ”GRND” ej är =0 och ”SEL.+” =0 och ”SEL.-” =0Mätvärde enligt ”GRUND” visas fortlöpande.Värdet kan inte ändras med pilknapparna.

Om ”GRND”ej är =0 och ”SEL.+” ej är =0SELECT-knapp visar mätvärde enligt ”GRUND”.Detta mätvärde visas även automatiskt efter 5 sek.Funktion enligt ”SEL.+” resp. ”SEL.-” visas/ändras medpilknapparna.

b) Val av visning i grundvyn (”GRND”)

Här väljer Du vilket värde som skall visas igrundvyn. Som standard visas rumstemperaturen.

Värde 0 = Om ”Autoselect”-funktionen är akti-verad (se ”d” på nästa sida), så vi-sas detta istället. annars visas visasrumstemperaturen.

Värde 1 = RumstemperaturVärde 2 = Värde från sekundär givare alt. gene-

rell 0-10V givare.Värde 3 = Veckodag och klockslagVärde 4 = Månad och datumVärde 5 = År och veckonummerVärde 6 = Utsignal i procent till utgångar

a)

b)

c)

d)

d)

e)

8KN.F.

HEAT MENU

0000KOD1

HEAT

1GRND

HEAT

3SEL.+

HEAT

5SEL.T

HEAT

255MAX T

HEAT

1T.TID

HEAT

MIN B

HEAT

19.0°C

MAX B

HEAT

25.0°C

RES.D

HEAT

0

3SEL.-

HEAT

f)

g)

h)

j)

k)

l)

m)

n)

VIS.B

HEAT

0

LÅS

HEAT

0

0T.AUT

HEAT

ENG.

HEAT

0

68

8. Menyfunktioner

c) Val av Autoselect-funktion (”SEL.+”) och (”SEL.-”)

Autoselect-funktionen gör så att Du kommer tillen viss visning då Du trycker på en av pilknapparnafrån grundvyn. Som standard är temperaturvärdet valt.”+” avser den röda och ”-” den blå pilknappen.

Värde 0 = Ingen Autoselect aktiveradVärde 1 = TimerfunktionVärde 2 = Ev. fläkt eller spjällfunktionVärde 3 = Börvärde (för gällande driftläge)

d) Återgångstid från Autoselect (”SEL.T”)

När Du tryckt på pilknapparna i grundvyn, gårreglerenheten automatiskt till förvald visning. NärDu är klar och inte trycker något mer, så återgårreglerenheten till grundvyn igen, efter denna åter-gångstid, som normalt är 5 sekunder. Ett värdemellan 3 till 99 sekunder kan väljas.

Efter 3 minuter (eller om SELECT-knappen hållsintryckt 1 sekund) återgår displayen att visagrundvyn.

e) Maximal timertid (”MAX.T”)

Här kan Du begränsa hur många timmar Du villtillåta att man får ställa in på timerfunktionen.Ett värde mellan 0 till 255 kan anges. Om värdetnoll anges, så kan man inte aktivera timer-funktionen alls. Standardvärdet är 255.

f) Förval timertid för knapp B och ev. C (T.TID)

Om något värde 1-255 är valt, kommer B-knappen(och även C-knappen om denna inte användsför fläkt- eller spjällstyrning) att koppla in timernunder den valda tiden. Driftläget för timern somkan väljas under SELECT-knappen, inkopplasunder denna tid. Timertiden kan ändras med pil-knapparna.

g) Automatisk timer (”T.AUT”)

Värde 0 = Funktionen urkopplad

Värde 1-3 = Val av automatisk inkoppling avtimern under förvald tid, då pilknapptrycks in för att ändra rums-

temperaturen. Det driftläge som är valt för timernkopplas då in. Rumstemperaturen ändras vid upp-repade tryckningar på pilknapp. Timertidenförväljs med funktionen ”T.TID” som initieras till 1timme.

Värde 1 = grunddriftläget = DAGVärde 2 = grunddriftläget = NATTVärde 3 = grunddriftläget = SPAR

Då denna funktion används tillsammans medNärvarofunktioner (se sid. 63) ska den förvalda timer-tiden: T.TID ställas till 0 (funktion stängs av).

h) Minbegränsning av dagbörvärde (”MIN B”)

Här anges vilket lägsta börvärde som skall tillåtas i reglerenhetens dagläge. Om detta värdeär samma eller högre än maxbegränsningen(”MAX B”), så låses börvärdesinställningen.

j) Maxbegränsning av dagbörvärde (”MAX B”)

Här anges vilket högsta börvärde som skalltillåtas i reglerenhetens dagläge. Om detta värdeär samma eller lägre än minbegränsningen(”MIN B”), så låses börvärdesinställningen.

k) ”RES.B”: Återställing av DAG-temperatur ochinkoppling av automatisk fläktstyrning.

Man kan välja att DAG-temperaturen ”återställs”till mittvärdet mellan ”MIN B” och ”MAX B” (initialt22°C) då driftläget övergår till DAG samt att auto-matisk fläktstyrning kopplas in då driftläget änd-ras till NATT eller SPAR. Detta värde skall dåställas på 1.

l) Visning av önskad temperatur (”VIS.B”)

Man kan välja att den inställda temperaturen fördet gällande driftläget visas till vänster i displayensamtidigt med mätvärdet ”RUM1”. Detta värdeskall då ställas på 1.

m) Låsfunktion för börvärden, klocka etc (”LÅS”)

Då LÅS = 1, kan man inte ändra på några värden utom de följande som kan begränsasseparat:

- Dagbörvärdet- Timertiden- Fläkthastigheten / stegnumret

n) Val av engelsk text i textfönstret

Värde 0 = Svensk textVärde 1 = Engelsk text

69

8. Menyfunktioner

8.9 TestfunktionerUnder denna meny kan Du bl a övervaka in- och ut-gångar, göra temperatursimuleringar, återställa mjuk-varan (reset) etc.

a) Status för ingångar (”IN1-3”)

Displayen visar status på ingång 1-3 då de användssom kontaktingångar. 0 = Öppen kontakt och 1 =sluten kontakt.

b) Status för utgångar (”d1-2”)

Här kan Du se statusen på de två 24V-utgång-arna som finns i reglerenheten. Första siffran frånhöger visar statusen på utgång ”d2” .Nästa siffra visar status för utgång ”d1” (kyla).

Bokstaven A längst till vänster kan man ställa omtill ett ”n”, om man vill forcera någon av utgångarna,genom att trycka på SET-knappen, och sedanpilknapp uppåt. Tryck sedan på SET-knappenigen, för att hoppa till nästa siffra, och sedan kanvärdet justeras till 1 eller 0, för att forcera respektive utgång.

När manuell drift är vald, blinkar symbolen AUTOi displayen. Forceringen kopplas ur automatisktefter 2 timmar.

c) Status för reläer (”R1-3”).

Här kan Du se statusen på utmatningen till en ev.ansluten reläenhet. Vid manuell drift kan reläernapåverkas med SET- och pilknapparna.

d) Avläsning av utmatad effektvärde i % till utgångd1 resp. d2. Värdet blinkar då det är forcerat via data-kommunikation.

e) Spänning på analog utgång A1 resp. A2.Då manuell drift är vald med ovanstående funktion,kan dessa spänningar ställas med SET- ochpilknapparna. Värdet blinkar då det är forcerat viadatakommunikation.

f) Överstyrning av rumstemperatur (”TST.R”)

För att möjliggöra simulering och test av regler-funktionerna i reglerenheten, kan Du stänga avläsningen av ingång 1 och 2, och istället ställa inönskad (simulerad) rumstemperatur i grundvyn,genom att först aktivera överstyrningen ”TST.R”med värdet 1, och sedan gå till grundvyn och trycka på SET-knappen, och sedan kan Du ställain önskad rumstemperatur. När simuleringen äraktiv, blinkar symbolen AUTO i rumsenhetensdisplay. Denna funktion kopplas ur automatiskt efter2 timmar. Vid forcering via datakommunikation visas ”F”

a)

b)

c)

d)

d)

e)

9TEST

HEAT MENU

000IN1-3

HEAT

A00D1-2

HEAT

000R1-3

HEAT

0d1%

HEAT

0d2%

HEAT

A1(V)

HEAT

0.0

A2(V)

HEAT

0.0

TST.R

HEAT

0

RESET

HEAT

ACP0

ADR.

HEAT

800

DATA:

HEAT

8

INIT.

HEAT

0

I-ADR

HEAT

-

KODG

HEAT

0486

KODS

HEAT

0000

P.TST

HEAT

0

e)

f)

g)

h)

h)

j)

k)

l)

l)

Produktionstestprogram.Kan endast kopplas in av personalfrån Zone Controls AB.

70

8. Menyfunktioner

g) Återställning av mjukvara (”RESET”)

Om Du vill starta om mjukvaran i reglerenheteneller återställa alla värden till leveransläget, så kanresetfunktionen användas. Följande åter-ställningar kan göras:

A = Återställ allt (dvs alla värden återställs tillde fasta leveransvärdena från ROM-minnet)OBS! Detta kan endast göras av ZoneControls, med särskild kod.

C = Återställ allt utom klocktid. De funktioner somfått ett särskilt kundinitieringvärde återställstill detta. Övriga funktioner återställs till defasta leveransvärdena från ROM-minnet.

P = ”Vanlig” omstart0 = Används ej. Måste vara noll!

Tryck på SET-knappen för att hoppa mellan deolika resetfunktionerna, och bekräfta Ditt valgenom att trycka på pil upp.

h) Läsning av värden i RAM-minne (”ADR.”) och(”DATA”)

För att kunna göra viss felsökning eller annananalys, kan läsning av regulatorns RAM-minnebehövas. I visningen ”ADR.” anges adressen, ochvärdet kan läsas av på visningen ”DATA”.

j) Tillvalsfunktion ”INIT”. Detta värde kan bara ändrasav personal på Zone Controls AB, eller då en tillfäl-lig kod erhållits. Då värdet ställs till 1, registrerasalla funktionsvärden, som därefter ändras, i ett kund-relaterat minne.

Vid en kund-reset (se punkt e), återställs de änd-rade parametrarna till dessa värden i stället för tillde fabriksinställda värdena. Funktionen nollställsmed SET- och pilknapp, vid strömavbrott, eller au-tomatiskt efter två timmar.

k) Med funktion ”I-ADR” kan man läsa av vilka funk-tionsvärden som:

1. Har ändrats på vanligt sätt med SET- och pil-knapparna och därmed avviker från grundvärdena.

2. Har erhållit en särskild kundinitiering enl. punkt j.

Då SET- och pil upp trycks in, visas nästa funktions-adress vars värde avviker enligt ovan. Då pil upptrycks igen, visas nästa adress. Då alla adressergenomgåtts visas ett streck. Då pil ner trycks in,visas det inställda värdet, om det avviker från grund-värdet. Annars visas ett streck.Då pil ner trycks in igen, visas det kundrelateradegrundvärdet om det avviker från fabriksinställnings-värdet. Annars visas ett streck.Då pil ner trycks in igen, visas åter adressen.

De visade adress- och datavärdena skall tolkas avpersonal från Zone Controls AB.

l) Specialkod för skyddade systemfunktioner(”KODG”) och (”KODS”).

Vissa funktioner i reglerenheten är skyddade, föratt förhindra att hårdvarumässiga inställningargörs på fel sätt. I vissa fall kan vissa inställningaratt behöva göras ändå, och kan då med hjälp avspecialkoden tillgås.

Gå till visningen ”KODG” och avläs numret somstår där. Kontakta Zone Controls för att få entillfällig specialkod, som Du sedan ska ange påvisningen ”KODS”.

71

8. Menyfunktioner

8.10 TypbeteckningarDenna meny hjälper Dig att identifiera vilken mjukvaraoch dess version som finns i produkten. Dessutom kanDu läsa ut produktens serienummer.

a) Mjukvarans nummer (”PROG.”)

b) Versionsnummer (”VERnr”)

c) Serienummer (”SER.1”) och (”SER.2”)

För att läsa ut rätt serienummer, skall siffrornapå ”SER.1” tolkas från höger till vänster somental, tiotal, hundratal och tusental.

Siffrorna på ”SER.2” tolkas från höger till vänstersom tiotusental, hundratusental, miljontal och tio-miljonstal.”

10TYP

HEAT MENU

168PROG.

HEAT

1.1VERnr

HEAT

0392SER.1

HEAT

9158SER.2

HEAT

a)

b)

c)

c)

8.11 Kommunikationsmeny -ModBusUnder denna meny kan Du göra de inställningar somkan behövas för ModBus-kommunikation.

a) Adress. Varje enhet skall ha en egen adressinom området 1 - 247.Adressen ställs i första hand in med en dip-omkopplarepå reglerenhetens kretskort. Den valda adressen visas här.Adressen kan även väljas här med SET- och pilknapparna.Då visas ett ”F” före adressen.

b) Överföringshastighet kbit/s.

c) Antal data-bitar per byte.

d) Antal stoppbitar

e) Paritet, = Ingen, = Udda, E = Jämn.

f) Extra tidsfördröjning före utskick av svar i ms.

g) Val memorering av forceringsdata från data-kommunikation vid spänningsavbrott.OBS! Minnet har begränsad livslängd.Då memorering är valt:Skriv inte forceringsdata långvarit mer än 1 gång/timme.

h) Val ModBus-avläsning av PPM 0-2000 istället för0,0-10,0 Volt. Gäller Modbus-register 30004.

a)

b)

c)

d)

nPAR.

HEAT

0DELAY

HEAT

0MEM.F

HEAT

11MBUS

HEAT MENU

1ADR.

HEAT

9.6kbit

HEAT

8BYTE

HEAT

1Stopb

HEAT

e)

f)

g)

h)0PPM

HEAT

72

8. Menyfunktioner

8.12 Steg- eller fläktfunktionerI programversionen med fläktstyrning, gäller nedanstå-ende funktioner. Funktionen ”VAL” =1 kan inte ställas om.

I programversionen utan fläktstyrning visas menytexten”STEGr 12”. Funktionen VAL initieras till 0, och allafunktionsvärdenunder denna meny visar streck. ”VAL”kan ställas om till 1, varvid styrning av reläer i anslutenreläenhet kopplas in för t.ex. styrning av spjäll i sekvens.Styrningen sker på samma sätt som för en fläkt enligtfunktionerna under denna meny med undantag för attfilterlarm inte kan aktiveras, och att reläerna kan varaaktiverade samtidigt. Funktioner för styrning av relä-erna under SELECT- och C-knappen aktiveras ocksåliksom vid fläktstyrning, men texten på displayen visartexten ”STEG” istället för ”FLÄKT”.

På denna meny kan Du ställa in hur fläktens hastig-heter skall kunna styras manuellt och i autoläge.

a) Minbegränsning av fläkthastighet, autoläge (”MIN”)

b) Maxbegränsning av fläkthastighet, autoläge medpåverkan av värmebehov (”MAX.V”)

c) Maxbegränsning av fläkthastighet, autoläge medpåverkan av kylbehov (”MAX.K”)

d) Val om autoläge skall kunna kopplas in.0 = Auto kan inte inkopplas1 = Auto kan inkopplas2 = Auto kan inte urkopplas

e) Val av fläktsekvensens steg 1 i procent av kyla-och värmeutsignalen, autoläge (”F.L%”)

f) Val av fläktsekvensens steg 3 i procent av kyla-och värmesignalen, autoläge (”F.H%”)

g) I-tid för automatisk fläktstyrning (”ITID.F”)Här anges den tid i minuter regulatorn skall ta påsig att stega från hastighet 0 till 3 vid enförändring från 0 till 100% kyla- eller värmebehov.

h) Val av frånslagsfördröjning av fläkten i antal minuter.

j) Minbegränsning av fläkthastighet, manuellt läge(”M.MIN”)

k) Maxbegränsning av fläkthastighet, manuellt läge(”M.MAX”)

l) Val av uppstartsfläktläge för regulatorn efter t exströmavbrott (”INIT.”)

- = Det fläktläge som gällde vid strömavbrottet.0 = Fläkthastighet 01 = Fläkthastighet 12 = Fläkthastighet 23 = Fläkthastighet 3A = Autoläge

m) Fläktdrifttid i timmar för filterlarm.Värdet noll urkopplar larmfunktionen.

n) Val change over-funktion för fläktstyrning.0 = Funktion urkopplad1 = Funktion inkopplad om change over-funktionen

är aktiverad på någon av utgångarna.Se sid.33, punkt 6.6.

Relä 1 Relä 2 Relä 3Steg 0 0 0 0Steg 1 1 0 0Steg 2 1 1 0Steg 3 1 1 1

12FLÄKT

HEAT MENU

1VAL

HEAT

0MIN

HEAT

MAX.V

HEAT

12STEGr

HEAT MENU

3

3MAX.k

HEAT

1AUTO

HEAT

20F.L%

HEAT

100F.H%

HEAT

5ITID.F

HEAT

0TID-0

HEAT

0M.MIN

HEAT

3M.MAX

HEAT

-INIT.

HEAT

LARM

HEAT

0

a)

b)

c)

d)

e)

f)

g)

h)

j)

k)

l)

m)

n)C-O

HEAT

1

73

8.13 Tider och mätvärdenFör att hoppa mellan olika visningar, trycker du på pil-knapparna. De värden som är ändringsbara är vecko-dag, klockslag, månad, datum och årtal, under förut-sättning att reglerenheten har inbyggd realtidsklocka(eller om man aktiverar klockvisning under meny 7).För att ändra ett värde trycker du på SET-knappen, såbörjar ett av värdena blinka. För att ändra värdet, tryckerdu på pilknapparna. För att hoppa vidare till nästa värde,trycker du åter på SET-knappen.

21.0RUM 1

MENUHEAT

°C

-TMP 2

MENUHEAT

11:50MÅND

MENUHEAT

06.07JUN.

MENUHEAT

23VECKA

MENUHEAT

50%UT

MENUHEAT

aktuell uppmätt rumstemperatur

sekundär temperatur(alt. mätvärde i % för 0-10V-givare)

veckodag ochklockslag

månad, datumoch årtal

veckonummer

utsignal i procent till utgångarOm ett tecken visas före %-värdet, innebär detatt någon funktion överstyr driftläget, enligtföljande:

= veckoprogram= datakommunikation= extern signal= närvaro= timer

drifttid för fläkt i antal timmarOm filterlarm är aktiverat, blinkar texten ”byt” närtiden når larmgränsen.(läs mer under kapitel 4.7)

1226FILTER

MENUHEAT

Dessa värden visas en-dast om reglerenheten ärutrustad med realtids-klocka (C221K/C222K),eller om klockvisning äraktiverad under meny 7”KAL” (funktion ”SEL kl”).

13MÄTV.

MENUHEAT menyrubrik ”Mätvärden”

74

8.14 Börvärden

För att hoppa mellan olika visningar, trycker du på pil-knapparna.

a) Fläkthastighet eller stegläge (”FLÄKT / STEG”):

Denna meny visas endast om relästyrd fläkt- ellerspjällstyrning är vald under meny 12.

För att ändra aktuell fläkthastighet eller stegnummer,trycker du först på SET-knappen och sedan på pil-knapparna. Om du trycker på pilknapp nedåt, såsänks fläkthastigheten eller stegnumret. Om dutrycker på pilknapp uppåt, så ökas fläkthastigheteneller stegnumret från 0-1-2-3-Auto. ”Auto”, den auto-matiska fläkt- eller stegstyrningen regleras avaktuellt värme- och/eller kylbehov. Aktiv funktionindikeras med bokstaven ”A” i det numeriska fältetpå displayen.

I de flesta displayvisningar indikeras även om fläk-ten är på, eller något steg är inkopplat genom attsymbolen ”FAN” visas. Om automatisk fläkt- ellerstegstyrning är aktiv, så visas även symbolen”AUTO”.

Snabbknapp för fläkt/steg:C-knappen kan alltid användas för att visa och ändraaktuell fläkthastighet / stegläge.Vid upprepad tryckning ökar fläkthastigheten ellerstegnumret, alternativt så kopplas autoläget in (påsamma sätt som då pilknapp uppåt trycks).Om man trycker på C-knappen när man står iautoläget, kommer autoläget att kopplas ur, och fläk-ten att stanna (eller till den lägsta min-gränsen förmanuellt läge, se kapitel 4.7.2).

Om varken fläkt- eller stegreglering är aktiva, får C-knappen samma funktion som B-knappen (snabb-knapp för timer, se nedan).

b) Timerfunktion, (”TIMER”):

Med hjälp av timerfunktionen, kan man få regler-enheten att byta driftläge eller forcera en utgångunder en vald tidsperiod.

Displayen visar antal timmar till höger om kolonet,och antal dagar till vänster. Om timern är aktiveradför driftlägesförändring, visar sol- och månesymbolerna vilket läge som timerfunktionen kom-mer att aktivera under den valda tiden. För att ändradriftläge för timern, trycker du på SET-knappen2 gånger och sedan på någon av pilknapparna.

För att ställa in tiden, trycker du först på SET-knappen och sedan på pilknapparna. Om tiden 0:00ställs in, stängs timerfunktionen av.

Då timerfunktionen träder i kraft, börjar driftläges-symbolerna solen och/eller månen att blinka (i allavisningar utom timervisningen).

Då ”forceringsfunktion” är vald för någon av utgång-arna används timern till att tvångsaktivera valda ut-gångar under timertiden (meny 4, se kapitel 6.4).

0FLÄKT

MENUHEAT

0:00TIMER

MENUHEAT

22.0DAG

MENUHEAT

°C

22.0NATT

MENUHEAT

°C

22:0SPAR

MENUHEAT

°C

a) fläkthastighet eller stegläge(visas enbart om funktionen är aktiv)

14BÖRV.

MENUHEAT menyrubrik ”Börvärden”

0:00TIMER

MENU HEAT

Symbol för driftläge

Antal dygn Antal timmar

Snabbknapp för timerfunktion:Då knapp B trycks in aktiveras timern i en timme,varvid driftläge ”DAG” inkopplas. Under meny 8 finnsfunktionen ”T.TID”, som skall ställas till den timertidi antal timmar man önskar få vid tryck på B-knappen.Om man trycker in B-knappen när timern redan ärigång, startar timern om och räknar timertiden pånytt. Man kan även trycka på pil-knapparna för attändra timertiden tillfälligt efter ett tryck på B-knap-pen. Driftläget som kopplas in av timern kan inteändras då timerfunktionen valts med B-knappen.

Även C-knappen får denna timerfunktion i de falldär varken fläkt- eller stegreglering är aktiv.

c) Önskad temperatur, (”DAG / NATT / SPAR”):

Det finns tre olika nivåer för önskad temperatur somreglerenheten väljer beroende på vilket driftläge somär aktuellt, dvs dag-, natt- och spartemperatur.

Driftläget kan styras av timer, närvarofunktion, yttrekontakt, datakommunikation och eventuellt vecko-program. Från början är driftläge ”DAG” alltid inkopplat. Temperaturen vid respektive driftläge ändras ge-nom att gå till respektive displayvisning trycka påSET-knappen och sedan på PIL-knapparna.

b) timerfunktion

Fläktstyrning C222

A1FLÄKT

MENU

FAN AUTOCOOL

Autoläge

Aktuell hastighetFläkt aktiv

Stegstyrning C221

A2STEG

MENU

FAN AUTOCOOL

Autoläge

Aktuellt reglerstegSteg aktiv

c) önskad temperatur, dag

c) önskad temperatur, natt

c) önskad temperatur, sparläge

© Copyright 2013 av Zone Controls AB. Alla rättigheter är reserverade.Informationen får ej tryckas, kopieras, spridas eller ändras utan tillstånd från Zone Controls AB.

Med reservation för ändringar utan föregående meddelande.Zone Controls AB, Box 64, 137 21 Västerhaninge, Tel 08-448 56 20Dokumentinfo: Manual Man018, v1.6, 2013, G19203

manual för c221 / c222 - zc.se · man018-1212-1.6-g19203 manual för c221-01.000 och c222-01.000...

Documents