martinsons handbok för arkitekter · 2018. 12. 14. · b-2205 b-2202 b-2201 b-2203 b-1203 b-2204...
TRANSCRIPT
Martinsons handbokför arkitekter
Stomlösning förflerbostadshus
3
4 Systemstommens möjligheter
6 Principer och kompletteringar
8 Byggkomponenterna
10 Planutbredning
12 Omhändertagande av laster
16 Installationer
17 Ljud och brand
18 Från stomme till tät byggnad
Innehåll 8
1218
4
Rationell stomprojektering Tydliga anvisningar ger smidig och
kvalitetssäker projektering.
Kostnadsbesparande gestaltning Tydliga riktlinjer säkrar kost-
nadseffektiva gestaltningar och konstruktionsprinciper i tidiga
skeden.
Rationell projektering av komplett byggnad Tydliga underlag
och exempel för projektering av installationer, påklädnad och
kompletteringar.
Helhetsansvar för lyckat projekt Genomtänkta projektmodeller
för ett väl synkroniserat samarbete hela vägen till färdig byggnad.
Fabriksprecision CNC-skurna KL-skivor med exaktkapad
precision.
Upp till åtta våningar Kundens visioner och behov avgör utform-
ningen av flerbostadshusen, som erbjuds upp till åtta våningar.
Kvalitetssäkrade tekniska lösningar Valda systemlösningar är
utvecklade och utprovade av Sveriges ledande specialister inom
KL-träbyggande.
Ljudklass B Utformad för att kompletteras med verifierade
lösningar som uppfyller ljudklass B.
Svanenmärkt KL-trä Martinsons erbjuder Svanenmärkta skivor
i KL-trä, vilket underlättar byggande med högt ställda miljökrav.
Effektivt montage Lätta, stora CNC-skurna KL-träelement och
vältrimmade montagemetoder ger ett mycket snabbt och kost-
nadseffektivt montage.
Martinsons erbjudande inom flerbostadshus baseras på en
systemuppbyggd stomme i KL-trä. Med grunden i kvalitets-
säkrade lösningar möjliggörs objektsanpassade stommar upp
till åtta våningar. Förutom exaktkapade fönster- och dörröpp-
ningar kan KL-träskivorna även levereras med färdiga håltag-
ningar och fräsningar för installationer. Stommen levereras
med eller utan montage.
Den prefabricerade stommen är resultatet av Martinsons
mångåriga utvecklingsarbete inom industriellt byggande, vilket
har resulterat i en lång rad fördelar. Det här ser vi som några
av de viktigaste:
”En systemuppbyggd stomme i KL-trä för flerbostadshus, fri att objektsanpassas.”
5
optimerad för snabbt montage
montagevåningsplan för
våningsplan
En veckaper plan
6
Den systemuppbyggda stommen för flerbostadshus baseras
på några grundläggande principer. För att ge en inblick visar
vi här några exempel på principerna för stommens samman-
sättning. De övre bilderna visar KL-trästommen som levereras
av Martinsons, medan de nedre visar den kompletterade
stommen.
Stommen är utvecklad för att ge förutsättningar att uppnå
ljud, brand och energiprestanda både enligt gällande bygg-
regler och för att möta specifika kundkrav.
Den systemuppbyggda stommenPrinciper och kompletteringar
Normalt har ytterväggar en bärande/stabiliserande funktion.
Även om det skulle förekomma ytterväggar utan bärande/
stabiliserande funktion så är rekommendationen att alla
ytterväggar utförs i KL-trä. Det skapar bra förutsättningar för
ett effektivt och likartat arbetssätt med påklädnad på utsida
av stommen.
7
KL-
träs
tom
men
Stom
me
som
kom
plet
tera
ts a
v en
trep
renö
r
YTTERVÄGG BÄRANDE INNERVÄGG LÄGENHETS-
SKILJANDE REGELVÄGG
LÄGENHETS-
SKILJANDE KL-VÄGG
8
Byggkomponenternas egenskaper och prestandaMartinsons stomlösning i KL-trä utgår från en produktion av
KL-skivor i storlekar upp till 3 x 16 m. Dessa skivor kan pro-
duceras med 16 eller 3 m långa ytskikt, dvs stående ytskikt
(normalt väggblock) eller liggande ytskikt (normalt för bjälk-
lag). Tillgängliga skivtyper redovisas i Martinsons ”Handbok i
KL-trä”, se www.martinsons.se.
Skivorna tillverkas som planelement i tjocklekar från 60 till
280 mm. Bearbetning görs i CNC-maskiner som ger goda
möjligheter att effektivt och med precision skära till KL-trä-
skivorna. Hur rationell och effektiv en stomme blir avgörs
till stor del i ett tidigt gestaltningsskede. En kostnadseffektiv
stomme erhålls bland annat genom att huset kan byggas
upp av relativt få och stora skivor. Vägglängder upp till 12 m
hanteras relativt enkelt. Utifrån produktionsformatet undviks
våningshöjder som ger väggskivor högre än 3 m.
I annat fall blir vägglängden bara 3 m och styckehantering-
en ökar avsevärt, både i fabrik och under montage. Väggar
byggs uteslutande upp med ytskikten i bärriktningen, det
vill säga vertikalt. Även för bjälklag orienteras ytskikten i
bärriktningen.
Kjell.Varierandelängd
Varierande bredd
Varierandetjocklek
Tvärgående skikt
Längsgående skikt
9
RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER AVSEENDE MÅTT OCH DIMENSIONER.
BYGGDELAR
FÄRDIG KONSTRUKTION
SPÄNNVIDD
MÅTT
MÅTT
MÅTT
VägghöjdRekommenderat, max
Möjligt alternativ
Vägglängd hela skivorMax
Rekommenderat
Vanliga tjocklekar KL skivaYtterväggar
Bärande innerväggar
(inom samma lägenhet)
Lägenhetsskiljande innerväggar
Bjälklagsskivor
3 m
> 3 m
16 m
12 m
120–140 mm
140–170 mm
120–140 mm
130–280 mm
Vanliga tjocklekarBjälklag med lätt övergolv
Lägenhetsskiljande KL-trävägg
Lägenhetsskiljande regelvägg
Max spännvidd, enkelt spann
Max spännvidd, kontinuerligt
över stöd
400–500 mm
250–380 mm
264–344 mm
6,0 m
6,0 m
KOMMENTAR
Innebär stående skivor = längd 3 m
P g a hantering och transport
Beroende på spännvidd och ljudkrav
Beroende på brand och ljudkrav
Beroende på brand och ljudkrav
6,9 m möjligt
6,9 m möjligt
KOMMENTAR
KOMMENTAR
10
Martinsons systemuppbyggda stomme har inga givna begräns-
ningar i planutbredning. I första hand gäller att liknande
planlösning eftersträvas för hela husets höjd. I andra hand bör
man eftersträva att bärande väggar står på varandra mellan
våningsplanen. Att förskjuta väggar mellan våningsplanen ska
i mesta möjliga mån undvikas, då det ofta innebär relativt kom-
plicerade lösningar som höjer kostnader för projektering och
material. Små korta vinklade väggar i den bärande stommen
bör generellt undvikas av kostnadsskäl.
För installationer görs det normalt 2–3 brandklassade vertikala
schakt per lägenhet och genom alla plan som används för
förläggning av ventilation, värme och sanitetsrör.
Planutbredning
För stommens del ska de vertikala schaktens
längdutbredning riktas längs bjälklagsriktning för att
begränsa reduktionen av bjälklagets bärförmåga.
Placeringen av dessa bör tidigt samordnas mellan arkitekt
och installationsprojektör, så att de ges en optimal placering.
Målet är att minimera horisontell rörlängd av främst ventilation
och avloppsrör samt att undvika korsningar och styra intrum-
ningar till rum där de ger minst störning. En vanlig placering
av schakt är i direkt anslutning till kök och badrum. Vid
utformning av vertikala schakt eftersträvas en utbredning längs
bjälklagsriktning för att begränsa reduktionen av bjälklagets
bärförmåga.
11
B3
31
A3
32
B-5203B-5204B-5202
B-5201
B-5205
B-5206
B-5207
B-5208 B-4204
B-4203
B-4202
B-4201B-3201
B-3202
B-3203
B-3204 B-2208
B-2207
B-2206
B-2205
B-2201B-2202B-2203
B-2204B-1203
B-1202
B-1201
V-5202
V-2202
V-4201V-5208 V-2208V-3202V-3201V-4202
V-2120
V-2116
V-1201
V-1207V-1208
V-5209 V-4205 V-3205 V-2209
V-5201 V-2201
V-2203
V-2207
V-2211V-2210V-3206V-4206 V-3207V-5210 V-4207V-5211
V-3204
LS-3203
V-4204
LS-4203
V-5203
V-1205V-1204
V-1209
LS-5204
LS-5205
LS-5206 LS-2206
LS-2205
LS-2204
V-5207
V-1206
3-K-25.6-004
4-K-25.6-001
6-K-25.6-001
1-K-25.6-002
1-K-25.6-010
8-K-25.6-010
6-K-25.6-010 1-K-25.2-001
3730
1222
5
25
4059
1222
5
3730
1222
5
8890
2015
4059
5025 10970 16915 22305
5025109701691522305
6350 14095
7141 12202 14852
714114852
8043 13950804313950
25 25
4059
8890
1222
5
9334
9334
1-K-25.6-004
4-K-25.6-004
1-K-25.6-0044-K-25.6-001
4-K-25.6-003 4-K-25.6-003
3-K-25.6-011
2-K-25.6-011
1-K-25.6-005
1-K-25.6-005 1-K-25.6-005
1-K-25.6-005
3-K-25.6-004 3-K-25.6-004
2-K-25.6-0032-K-25.6-003
2-K-25.6-0032-K-25.6-0032-K-25.6-003
3-K-25.6-005 4-K-25.6-005
5-K-25.6-005
3-K-25.6-007
6-K-25.6-010
6-K-25.6-010
4-K-25.6-011
5-K-25.6-010
3-K-25.6-004
3-K-25.6-002
www.martinsons.se
UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE
DATUM ANSVARIG
SKALA NUMMER BET
A1A3
C:\U
sers
\MLL
\Doc
umen
t s\V
äste
rås
Sta d
skajen
234
_ML L
.rvt
2017-0
5 -22
17:52
:28
Kv Bäckahästen och Ägir
NYBYGGNAD AV BOSTÄDER
BYGGHANDLING
VÄSTERÅS STADSKAJ
2017-05-22
K-20.1-002
VÄGGAR PLAN 2 OCH BÖP 2PLANER
16U31433 MLL
U. LINDGREN
1:1001:50
Skåre ByggkonstruktionMARTINSONSKVE Konsult ABVVS PLAN ABELEKTROTEKNISKA BYRÅN AB
KLARA arkitektertel. 0706 - 671822tel. 0914-20856tel. 054 - 102045tel. 054 - 156545tel. 010 - 7886000
tel. 054 - 190330KKVWE
A
MLL0
SKALA
1 2 5METER
1:50
LÄGENHETSSKILJANDE VÄGGELEMENT FÄSTS INENLIGT DETALJ 4 PÅ RITNING K-25.6-003.
YTTERVÄGGSELEMENT ENLIGT DETALJ 3 PÅRINING K-25.6-004
TVÄRVÄGGAR KL160 OCH KL200 FÄSTS INENLIGT DETALJ 1 PÅ RITNING K-25.6-004
ELEMENTSKARVAR HALVT I HALVTSAMMANFOGAS ENLIGT DETALJ 3 PÅ RITNINGK-25.6-002.
DETALJER I SEKTION:K-25.6-001 - 007
DETALJER I PLAN:K-25.6-010 - 011
SPIKPLÅTAR:K-26.6-006
SYMMETRILINJE I HUSETS MITT, GENERELLTRITAS DETALJHÄNVISNINGAR BARA PÅENA SIDAN DENNA SYMMETRILINJE.
BJÄLKLAGSFOGAR SKALL DREVAS OCH TEJPASGÄLLER DOCK EJ HALVT-I HALVT-SKARVAR.VERTIKALA FOGAS TEJPAS OCH/ELLER DREVASGÄLLER DOCK EJ HALVT-I-HALVT-SKARVAR.SE DETALJ 2 OCH 4 PÅ RITNING K-25.6-003,OCH DETALJ 1 OCH 6 PÅ RITNING K-25.6-010,SAMT ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER K-20.0-001.
DÄR LJUDDÄMPADE ROTHOBLAAS-BESLAGFÖREKOMMER (BL.A. DETALJ 2 RITNING K-25.6-001) MONTERAS ALLTID MINST 2 BESLAG PERELEMENT.
BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN
Schakt
12
Systemstommen är en bärande stomme där laster från vind,
snö och nyttiglast förs till grund via vägg och bjälklagsskivor.
Stabiliseringen mot horisontella laster tas om hand genom
skivverkan i KL-träskivor, väggar och bjälklag, och i förekom-
mande fall skivbeklädnad på regelväggar i bärande stommen.
Förutsättningar för att på ett effektivt sätt klara av stabilise-
ringen gynnas av symmetri i planlösningen, långa samman-
hängande väggdelar utan större öppningar. Påkänningen på
väggar ökar längre ner i byggnaden varför dessa kriterier är än
viktigare på husets nedre delar.
Omhändertagandeav laster i stommen
Exempel på stomplan med stabiliserande väggar. Symmetrisk och bra
planlösning för vind mot långsida. Mindre bra för vind mot kortsida där vägg
vid linje A3 har låg styvhet med de stora fönsteröppningarna och hög styvhet
mot linje B3 där det är två väggar med små fönsteröppningar i yttervägg.
A3
B3
13
Exempel på stomplan med stabiliserande väggar. Planlösning med bra symmetri oberoende
av vindriktning. Bra längd på stabiliserande
väggar och relativt små fönsteröppningar.
LS-vägg
Bärande yttervägg
Bärande innervägg
Bjälklag
Bjälklag TH
14
15
Här presenteras några enkla figurer som ger indikation på fönster-öppningars inverkan på väggarnas stabiliserande kapacitet. Stora fönste r -
öppningar som ger lite kvar varande material ovan och under öppningar
reducerar relativt mycket kapaciteten på skivan. Samtidigt är en skiva utan
hål mycket styv och svår att nyttja maximalt då det i stället blir infästning av
skiva mot till exempel bjälk som blir det som styr maxkapaciteten.
VÄGG 1: HEL VÄGG UTAN HÅLLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Fmaxvägg1 = 1Fmaxvägg3= Fmaxvägg1*0,14Fmaxvägg2 = Fmaxvägg1*0,19
VÄGG 3: VÄGG MED TVÅ STORA FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
VÄGG 2: VÄGG MED FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
VÄGG 4: VÄGG MED CENTRISKT LITET FÖNSTER LÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Fmaxvägg4= Fmaxvägg1*0,57 Fmaxvägg5= Fmaxvägg1*0,5
VÄGG 5: VÄGG MED EN STOR ÖPPNINGLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Vägg 3: Vägg med två stora öppningarLängd x höjd: 4,6 x 2,9 meter
Fmaxvägg3=Fmaxvägg1*0,14
VÄGG 1: HEL VÄGG UTAN HÅLLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Fmaxvägg1 = 1Fmaxvägg3= Fmaxvägg1*0,14Fmaxvägg2 = Fmaxvägg1*0,19
VÄGG 3: VÄGG MED TVÅ STORA FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
VÄGG 2: VÄGG MED FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
VÄGG 4: VÄGG MED CENTRISKT LITET FÖNSTER LÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Fmaxvägg4= Fmaxvägg1*0,57 Fmaxvägg5= Fmaxvägg1*0,5
VÄGG 5: VÄGG MED EN STOR ÖPPNINGLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Vägg 1: Hel vägg utan hålLängd x höjd: 4,6 x 2,9 meter
Fmaxvägg1=1
VÄGG 1: HEL VÄGG UTAN HÅLLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Fmaxvägg1 = 1Fmaxvägg3= Fmaxvägg1*0,14Fmaxvägg2 = Fmaxvägg1*0,19
VÄGG 3: VÄGG MED TVÅ STORA FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
VÄGG 2: VÄGG MED FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
VÄGG 4: VÄGG MED CENTRISKT LITET FÖNSTER LÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Fmaxvägg4= Fmaxvägg1*0,57 Fmaxvägg5= Fmaxvägg1*0,5
VÄGG 5: VÄGG MED EN STOR ÖPPNINGLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Vägg 2: Vägg med två fönsterLängd x höjd: 4,6 x 2,9 meter
Fmaxvägg2=Fmaxvägg1*0,19
VÄGG 1: HEL VÄGG UTAN HÅLLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Fmaxvägg1 = 1Fmaxvägg3= Fmaxvägg1*0,14Fmaxvägg2 = Fmaxvägg1*0,19
VÄGG 3: VÄGG MED TVÅ STORA FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
VÄGG 2: VÄGG MED FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
VÄGG 4: VÄGG MED CENTRISKT LITET FÖNSTER LÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Fmaxvägg4= Fmaxvägg1*0,57 Fmaxvägg5= Fmaxvägg1*0,5
VÄGG 5: VÄGG MED EN STOR ÖPPNINGLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Vägg 4: Vägg med centrerat litet fönsterLängd x höjd: 4,6 x 2,9 meter
Fmaxvägg4=Fmaxvägg1*0,57
VÄGG 1: HEL VÄGG UTAN HÅLLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Fmaxvägg1 = 1Fmaxvägg3= Fmaxvägg1*0,14Fmaxvägg2 = Fmaxvägg1*0,19
VÄGG 3: VÄGG MED TVÅ STORA FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
VÄGG 2: VÄGG MED FÖNSTERLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
VÄGG 4: VÄGG MED CENTRISKT LITET FÖNSTER LÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Fmaxvägg4= Fmaxvägg1*0,57 Fmaxvägg5= Fmaxvägg1*0,5
VÄGG 5: VÄGG MED EN STOR ÖPPNINGLÄNGD x HÖJD = 4,6 x 2,9 m
Vägg 5: Vägg med stor öppningLängd x höjd: 4,6 x 2,9 meter
Fmaxvägg5=Fmaxvägg1*0,5
16
Vertikalt schakt
Avloppsrör i övergolvAvvibrerat från KL-träbjälklag
InstallationerHär nedan redovisas en sammanfattning av de installationsanvis-
ningar* som Martinsons utformat som stöd och vägledning för hur
dragning av installationsrör i den kompletterade KL-trästommen
lämpligen kan utformas. Lösningarna förutsätter att beställaren
väljer den av Martinsons rekommenderade övergolvlösning som
redovisas under rubriken ”Ljud och brand”. En nära samverkan
mellan arkitekt, installationsprojektör, brandskyddsprojektör och
stomleverantör har ofta stor betydelse för såväl en rationell bygg-
process som för ett kvalitetssäkrat slutresultat.
Ventilationskanaler Ventilationsrör förläggs vertikalt i schakt som har krav
på brandklassning EI60. Horisontellt kan ventilationsrör
förläggas på undersida av bjälklaget (1) och döljas genom
intrumning i takvinkeln, alternativt ventilationsrör i över-
golv (2). I vissa fall ligger vertikala schaktet i intilliggande
trapphus eller lägenhet (3). Ett annat alternativ (4) är att
placera tilluftsrör i övergolv som mynnar med tilluftsdon i
golv/golvvinkel för den aktuella lägenheten.
ElinstallationerElinstallationer bör framför allt förläggas
i övergolvet, medan vertikal dragning av
elledningar görs i regelväggar. När el-
installationer placeras i själva KL-träväggen
görs detta främst i uppfrästa spår för rör
och dosor, som sedan döljs av gipsskivor.
Fräsning av spår kan normalt göras i stor
utsträckning på fabrik, men kan relativt
enkelt också göras på byggplats.
SprinklersSprinklersystem och boendesprinklersystem förläggs lämpligen i tak.
Huvudledningar till sprinkler förläggs i vertikala schakt och fördelas därifrån
ut till rum i lägenheter. Systemets munstycken sätts vanligtvis i taket, men
kan även monteras på vägg.
1
2
4
3
AvloppsledningarHorisontell dragning av avloppsrör görs bäst i övergolvet på bjälklagets
ovansida. Rören ska ur ljudprestandasynpunkt vara fri från alternativt
monteras avvibrerat från bjälklagsskivan.
Vertikalt schakt
Intrummat ventilationsrör i takvinkel
Vertikalt schakt
Ventilationsrör i övergolvAvvibrerat från övergolvet
Tilluftsdon i golv Ventilationsrör i övergolv
avvibrerat från KL-trä bjälklag
Vertikalt schakt
Eldosor i KL-skiva
Ventilationsrör genom lgh-skiljande KL-vägg
*Anvisningarna i sin helhet tillhandahålles installationsprojektörer i aktuella projekt.
17
Den bärande stommen är utformad för att kunna
uppnå ljudklass B, förutsatt att påklädnader,
kompletteringar och installationer på byggplats
projekterats och utförts korrekt. För uppfyllande av
krav avseende ljud finns det avvibreringslister
mellan våningar, delningar i bjälklag mellan
lägenheterna, avisolerat övergolv och avvibrerade
förband.
Flerbostadshus på 5–8 våningar klassas normalt
som Br1-byggnader och hamnar ofta i brand-
teknisk klass EI60, samt R90 på vertikalt bärverk
respektive R60 på bjälklag. KL-träskivorna i sig har
god förmåga att klara krav på bärande och avskil-
jande funktion, men för att uppfylla ovan nämnda
krav samt kraven på ytskiktsklass i flervåningshus
så förses de ofta med gipsskivor.
Ljud och brandLjudklass B
GA 13/GF 15 mm gips
Fixerad stenull närmast vägg
Ljudbeslag
Parkett 14 mm2 golvgips 13 mm22 mm spånskiva
Stenull
GA 13/GF 15 mm gips
GA 13/GF 15 mm gips
Ljudlist
Granabövergolv7000N25
Min
16
0 m
m f
ör s
tegl
jud
Min
20
0 m
m f
ör lu
ftlju
d
Min
48
0 m
m v
id K
L-bj
lk=1
60
mm
Min
50
0 v
id K
L-bj
lk=2
00
mm
Ljudklass BBR
GA 13/GF 15 mm gips
Fixerad stenull närmast vägg
Ljudbeslag
Parkett 14 mm2 golvgips 13 mm22 mm spånskiva
Stenull
Granabövergolv7000N25
Min
15
0 m
m
Min
40
0 m
m
GA 13/GF 15 mm gips
GA 13/GF 15 mm gips
Ljudlist
18
I Martinsons leverans ingår den avskalade stommen i KL-trä, som sedan
kompletteras på byggarbetsplatsen av ansvarig entreprenör. Det betyder att
till exempel insatser som konstruktion, leverans och montage av påklädnad
och kompletteringar som till exempel skivmaterial på insida av KL-träskivor,
övergolv, ej bärande innerväggar och installationer ligger utanför Martinsons
åtagande. För att underlätta i det tidiga planeringsstadiet ger vi här en inblick
i det material och arbete som är relaterat till påklädnader och kompletteringar
av stommen i KL-trä.
Från stomme till tät byggnad
Lägenhetsskiljande väggar Lägenhetsskiljande väggar som är bäran-
de ingår i Martinsons leverans och utformas av KL-träskivor, alternativt
som regelkonstruktion med del av skivbeklädnad.
Övergolv Utförs ofta uppstolpat och medger gott utrymme för instal-
lationer. Övergolvet fylls med mineralull och förses med en golvspån-
skiva samt en eller två gipsskivor.
Innerväggar Reglas upp efter montage av övergolv samt förses med
enkelsidiga skivor, medan andra sidans skivor monteras efter att
installationer dragits.
Isolering Vanligtvis används mineralull som värmeisolering i ytter-
väggen. Tätning på utsida av värmeisolering säkerställs bäst med
vindduk, skivmaterial eller skivisolering. Diffusionsöppen duk som ger
lufttäthet rekommenderas.
Fasadbeklädnad Som fasadmaterial för en KL-trästomme används
traditionella material som exempelvis träpanel, cementbaserade
skivor eller puts och materialvalet avgörs utifrån beställarens önske-
mål om funktion och estetik.
Trappor Trappor ingår inte i Martinsons leverans. Däremot är fakta om
entreprenörens val av trappor viktig indata för konstruktion av stom-
men. Uppgifter som erfordras är trappornas egenvikter och placering
av de infästningspunkter som överför laster till stommen. Montage av
trappor är en viktig samordnings- och planeringsfråga i tidigt skede.
Trappor lyfts vanligtvis in under pågående stommontage.
Trapphus Utformas normalt med väggar i KL-trä som en del i Martin-
sons stomleverans och kompletteras på byggplats med skivbekläd-
nad. Som golv används normalt samma övergolv som i lägenheterna,
lämpligen ett uppstolpat lätt övergolv.
Hisschakt Utformas normalt med väggar i KL-trä och kompletteras på
byggplats med skivbeklädnad på insida för att klara brandkraven om
ytskiktsklass.
Balkonger Balkongplattor i KL-trä kan ingå i Martinsons leverans,
om det görs en speciell överenskommelse. Slitskikt och räcke är
kompletteringar som ligger i entreprenörens åtagande och utförs på
byggplats.
Takuppbyggnad Stommen avslutas vanligen med KL-träskivor som
ger ett plant underlag som yttertak kan byggas upp ifrån, antingen
uppstolpat eller med takstolar. Precis som för ytterväggar placeras här
först en diffusionsöppen duk och sedan värmeisolering.
19
ATT FUKTSÄKRA DEN FÄRDIGA BYGGNADEN
Martinsons stomlösning är utvecklad för snabbt montage, vilket i
sig bidrar till minskad utsatthet för ogynnsamma väderförhållanden.
De tekniska lösningarna är utformade för att undvika risk för mer
långvarig utsatthet för fukt. Därutöver påverkas behovet av uttorkning
av vidtagna fuktskyddande åtgärder under montage. Exempel på det
är övertäckning av bjälklagsskarvar, täckning av överytor på dubbel-
väggar och luftning mellan betonggrund och första våningens väggar.
Fuktsäkrande lösningar En viktig del i huvudentreprenörens åtagande
är att den färdiga byggnaden uppfyller föreskrivna krav på fuktkvoter.
För att bidra till goda förutsättningar är det viktigt att såväl stommens
tekniska lösningar som montagerutinerna är utformade för att undvika
onödig utsatthet för ogynnsamma väderförhållanden.
Säkerställandet av husets slutkvalitet Att KL-trä kortvarigt utsätts för
regn riskerar inte förutsättningarna för kvalitetssäkrat slutresultat. Det
som är avgörande är att det är tillräckligt uttorkat innan inklädnad.
Med rätt fuktpreventiva åtgärder under montaget förebyggs risk för
långvarig utsatthet för väta och man undviker onödig tid och kostnad
för uttorkning av den färdigmonterade stommen.
PRINCIP FÖR KL-TRÄSTOMME
MED ÖVERGOLV OCH KLIMATSKAL.
20
KAJSTADEN I VÄSTERÅS
Kajstaden är ett sjönära bostadsområde på Öster Mälarstrand
i Västerås. Martinsons systemstomme i KL-trä har använts till
ett av bostadshusen, som med sina åtta våningar är ett bra
exempel på vad systemet ger möjlighet till. Både vad gäller
rationell konstruktionsteknik och behagliga boendemiljöer.
ARKITEKT: CJ MÖLLER
ENTREPRENÖR: BYGGBOLAGET I VÄRMLAND
21
22
Familjeägda Martinsons har anor från slutet av 1920-talet och
är i dag en av Sveriges största producenter av limträ och KL-trä,
träbroar och byggsystem för flerbostadshus och byggnader i trä.
Tack vare utvecklingen av klimatneutrala konstruktioner är
koncernen en drivande aktör inom byggandet av ett hållbart
och framtidssäkert samhälle. Tillsammans med smart material-
användande och korta byggtider har det gjort att Martinsons har
stärkt positionen för trä som byggmaterial. Produkterna
baseras på det starka, senvuxna kvalitetsvirket från
Västerbottens skogar. Hållbart och genomtänkt skogsbruk
ligger till grund för företagets långsiktiga samarbete med lokala
virkesleverantörer. Martinsons anläggningar i Bygdsiljum och
Kroksjön framställer sågade och vidareförädlade produkter till
kunder i Norden, Europa, Afrika och Asien. Företaget skapar en
rad mervärden för människor i regionen, med allt ifrån
arbetstillfällen och stora framtidsinvesteringar till
gynnsamma samarbeten med lokala entreprenörer.
Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum, Västerbotten.
DEC
EMB
ER 2
018
Martinsons 937 80 BygdsiljumTel 0914-207 00 Fax 0914-207 [email protected] www.martinsons.se
Martinsons förbehåller sig rätten till ändringar.