max 2014 - för dig och din hund

max | fr dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2014

F R D I G O C H D I N H U N D

OCH MNGA ARTIKLAR OM

T EX PARASITER OCH RESA MED HUND

2014

Det r morgon nr Jan-ke Persson och narkotika- och vapenskhunden Dan anlnder till hamnen i Helsingborg. Idag ska de kontrollera trafikfldet som kommer med frjorna frn Helsingr.

Djurens rddare i ndenDjurambulansen Stockholm:

Under mnga r har vi i Stockholm haft ett stort behov av att hjl-pa skadade och sjuka djur till djursjukhus fr vrd och experthjlp.

Vi har sett detta behov och under hsten 2012 startade Djurambulan-sen Stockholm.

Ls p sidan 7

Ls p sidan 11

Essentiella fettsyrorOmega-3 och -6

Ls p sidan 4

Rvens dvrg-bandmask

Lr knna din hund!

Ls p sidan 10

Diskbrck

SkhundarEn dag med vapenskhunden Dan

forts. sidan 15

forts. sidan 10


2014- fr dig och din hund

Utgiven av:NovartisAnimal HealthEdvard Thomsens Vej 142300 Kpenhamn S, Danmark

Ansvarig chefredaktr:Emelie SyringNovartis Animal [email protected]

Tel. 0708 89 33 32

Redaktion:VeterinrPer RasmussenNovartis Animal [email protected]

Tel. 0045 51 54 97 59

VeterinrLiselotte JessenNovartis Animal Healthliselotte.jessen@novartis.

com

Tel. 0045 40 19 85 83

Layout:Karina SelckNovartis Animal [email protected]

Tel. 0045 51 59 70 70

Tryckeri:Bording PRO AS

Upplaga: 16.000

Detta r den sjtte utgvan av gratistidningen MAX.Tidningen delas ut p utvalda hundutstllningar i Sverige och kan ocks rekvireras frn Novartis p:

www.milbemax.se

Alla bilder i tidningen som har ett allmnt god-knnande fr anvndning skall ej associeras med tid-ningens artiklar.

FRORD

Hundar hjlper ossText och foto: Emelie Syring, Novartis Animal Health

Tidningen MAX ges ut av Novartis Animal Health tillsammans med vra sam-arbetspartners. Tanken med tidningen r att sprida aktu-ell information om vad som r viktigt att tnka p som hundgare, dels om olika parasiter och sjukdomar som kan skada vra hundar men ven information om hun-dens roll i samhllet.I rets tidning har vi flera artiklar som beskriver hur hundar kan vara till en stor hjlp fr oss. Dels fr per-soner med olika funktions-nedsttningar, dels som frstrkning till tullverket i deras skande efter vapen, knark och andra smuggel-gods. Hundar har bland annat mycket bttre hr-

sel och luktfrmga n oss mnniskor och kan med dessa egenskaper utgra en avgrande roll fr hur vi kla-rar av att lsa problem.rets MAX innehller ven mnga tips p hur du kan stimulera och trna din hund. Hunden r ett intel-ligent djur som behver mycket trning ochutma-ningar. Det r viktigt att tnka p vilken sorts hund du har, vilka behov har den och vad den r framavlad fr och mta detta med passan-de syselsttning fr hunden.I brjan av 2011 tog man bort kravet p avmaskning fr infrsel av hundar i Sve-rige. Detta r p grund av att man under 2010 fann parasiten Rvens dvrg-bandmask hos rv i Sverige. Den var tidigare inte p-trffad och r en mask som kan leda till allvarlig zoonos

(smittverfring) hos mn-niska. I och med att kravet fr avmaskning vid inresa till Sverige r borttaget kar risken fr smittspridning av rvens dvrgbandmask, men ven andra parasiter som tex. lung- och hjrtmask som kan ge mycket allvarliga

symtom hos hund. Jag vill drfr pminna om vikten av man sjlv tar ansvar som djurgare och avmaskar sina djur vid resa, dels fr det egna djurets hlsa och vl-befinnande men ven fr att frhindra att ta med smitta hem.

Det r med stolthet jag pre-senterar den sjtte utgvan av tidningen MAX, hoppas att ni finner den intressant och lsvrd!

Emelie Syring

Frord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Djurakuten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Fettsyror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 + 5

Svenska Brukshundklubben . . . . . . . . . 5

SKK Sydsknska Kennelklubben . . . . . 6

Djursjukhuset Albano . . . . . . . . . . . . . . 7

Resor med djur . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 + 9

Svenska Kennelklubben . . . . . . . . . . . 10

Djurambulansen i Stockholm . . . . . . . 10

SVA Rvens dvrgbandmask . . . . . . . . .11

Parasiter Skabb, Zoonoser . . . . . . . 12

Parasiter Noskvalster . . . . . . . . . . . . 13

Service-och signalhundar . . . . . . . . . . 14

Tullverket, vapanskhundar . . . . . . . . 15

Parasiter, Inlvsmask . . . . . . . . . . . . . . 16

Parasiter, Inlvsmask katt, hjrtmask 17

Jordbruksverket Infrselregler . 18 + 19

Parasiter, Bandmask, Rundmask . . . . 19

Loppor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Jgarfrbundet, Utbildning i eftersk 21

Fstingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Frgor och svar om inlvsmask . . . . . . 23

Avregleringen av apoteksmarknaden 24

Fakta/Milbemax . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Novartis str i frontlinjen vad gller utveckling av nya lkemedel till mnniskor och djur. Under 2013 investerade fretaget 16,6 % av hela omsttningen p forsk-ning och utveckling. Bolaget r drmed ett av de lkemedelsfretag som satsar mest resurser fr framtiden

P Novartis Animal Health

fokuserar vi p djurens vl-befinnande och hlsa. Vra vergripande ml r att fr-lnga, frbttra och rdda liv hos djur. Under mnga r har Novar-tis Animal Health varit ett le-dande fretag inom omrdet antiparasitra medel, bde vad gller invrtes och ut-vrtes parasiter. Utver dessa marknadsfr vi lkemedel bland annat mot hjrtsjuk-domar, smrta och allergier p hund samt antibiotika

och flugbekmpningsmedel i lantbruket.Novartis veterinravdelning strvar efter att vara en seris samarbetspartner gentemot veterinrer och djurgare. Vi gr vrt yttersta fr att till-handahlla de bsta lkeme-del och informationsmateri-al. Ett otraditionellt exempel p detta r denna tidning som vi hoppas ni finner upp-lysande och underhllande.Vi nskar trevlig lsning av tidningen MAX.

Vad r Novartis Animal Health?

03/14 SE-MI14-05

www.milbemax.se

Novartis r ett lkemedelsfretag frn Schweiz.

Novartis blev till 1996 efter en fusion mellan Ciba-Geigy och Sandoz . Historiken av dessa tv fretag strcker sig dock myck-et lngre tillbaks, Geigy grundades 1758, Ciba 1859 och Sandoz 1886 . 1970 fusionerade Ciba och Geigy, och efter ytterligare 26 r uppstod s Novartis . Koncernen r idag ett av de ledan-de lkemedelsfretag i vrlden med representation i cirka 140 lnder . Novartis framstller en rad olika lkemedel till bde mnniskor och djur .

max | fr dig och din hund | utgiven av novartis animal health | 2014 3

Text och foto: Veteri-nr Susanne hman, DjurAkuten, Stockholm

Specialist i hundens och kattens sjukdomar, Specialist i dermatologi, Frfattare till boken Hundens Hud www .hundenshud .se

Bakgrund

ronbesvr r mycket van-ligt hos hundar. Symptom p otit r vanligen klda eller obehag frn ronen. Ibland ses enbart huvud-skakningar och det luktar ofta illa frn rat. Om man tittar p insidan av ronlap-pen r ytterrat ofta rtt och svullet. Mnga hundar med otit har rejlt ont och ogillar berring eller rengring av ronen.Om roninflammationen r mycket kraftig kan ett blodra uppst. D svullnar ronlappen kraftigt och kan bli flera centimeter tjock. Man kan knna vtska (blod) om man trycker ltt

p ronlappen. Om blod-rat lmnas utan behandling skrumpnar det efter hand och man fr ett knligt, r-rat blomklsra. Det finns mnga behandlingsformer men dessvrre ingen som r helt bra och alla ger rr p ronlappen. Den vanligaste orsaken till blodra r en allergi och om man inte tar hnsyn till det r risken fr terfall stor. Diagnosen otit stlls genom symptom, underskning och ett utstryk av ronsekret som analyseras i mikroskop. Man letar efter parasiter, bakterier och jstsvampar. Med dessa

utgngspunkter bestms be-handling. Vid vissa typer av elakartade roninfektioner kan upprepade ronspol-ningar och lnga behand-lingstider krvas fr att f bukt med problemet.

Den vanligaste orsaken till terkommande otiter r al-lergi. Hos vissa hundar r terkommande ronpro-blem det enda symptomet p allergi, och i enstaka fall drabbas bara det ena rat. Det r mycket viktigt r det att ta reda p varfr otiten utvecklades, fr att p bsta stt kunna frebygga ett terfall.

Behandling

Mnga gnger kan en lind-rig otit lka med daglig ren-gring med ett receptfritt ronregringsmedel. Om otiten r mer uttalad kan behandling med receptbe-lagda rondroppar behvas. De flesta rondroppar fr hund innehller tre saker - ett antibiotikum, ett medel mot jstsvamp, och kortison som dmpar klda och dvar en allergisk inflammation. Detta innebr att oavsett orsak till otiten blir hun-den ofta tillflligtvis bttre av rondropparna, men om grundorsaken r en kronisk sjukdom, till exempel en al-lergi, s r risken fr terfall stor.

Hur hjlper jag min hund?Om din hund har ter-kommande ronproblem HJLP din hund till ett smrtfritt liv genom att f till stnd en utredning, diag-nos och en lngtidsplan fr

att frebygga nya otiter. Det finns vanligen mycket man kan gra! Prata med din ve-terinr om vad som r lmp-ligast fr just din hund. Ibland kan ett besk hos en

veterinr med specialistkom-petens i dermatologi (det vill sga hudens, rats och klor-nas sjukdomar) underltta fr utredningen. Du hittar samtliga Sveriges veterinrer

med godknd mnesspeci-fik specialistutbildning (steg II) inom olika omrden p Sveriges Veterinrfrbunds hemsida. www.svf.se

DJURAKUTEN

roninflammation (otit) hos hund

FAKTA1. Predisponerande faktorer, det vill sga omstndigheter som kar sannolikheten fr att f problem:

rats utformning (hngande ron) kad mngd fukt eller riklig vaxproduktion Behandlingar (retande produkter eller bruk av bomullspinnar) Tumrer

2. Primra orsaker till ronsjukdomar, det vill sga omstndigheter som i sig sjlva r tillrckliga fr att orsaka ronsjukdom

Allergi Parasiter Frmmande freml, till exempel grsax Primr seborr

3. Sekundra orsaker till ronsjukdom, det vill sga omstndigheter som frvrrar problemen men i sig sjlv inte r tillrckliga fr att skapa ronsjukdom

Bakterier Jstsvamp

4. Omstndigheter som frsvrar eller frhindrar avlkning

Kroniska frndringar (till exempel frbening av hrselgngen) Skador i trumhinnan Sjukdom i mellanrat

Milbemax ProduktinformationMilbemax vet. 2,5 mg/25 mg och 12,5 mg/125 mg tuggtabletter och tabletter fr hund, 4 mg/10 mg och 16 mg/40 mg tabletter fr katt (milbemycinoxim/prazikvantel). Indikationer: Hund: Blandinfektioner med adulta bandmask och rundmask. Frebyggande mot tropisk och fransk hjrtmask. Katt: Blandinfektioner med immatura och adulta bandmask och rundmask. Kontraindikationer: 2,5 mg/25 mg: inte till valpar yngre n 2 veckor och/eller mindre n 0,5 kg (tabletter)/1 kg (tuggtabletter). 12,5 mg/125 mg: inte till hundar mindre n 5 kg. 4 mg/10 mg: inte till katter yngre n 6 veckor och/eller mindre n 0,5 kg. 16 mg/40 mg: inte till katter mindre n 2 kg. Lgsta rekommenderade dos: Hund: 0,5 mg milb. och 5 mg praz. per kg. Kattar 2 mg milb. och 5 mg praz. per kg. Ges oralt som engngsdos.(Srskild dosregim fr hjrtmask, se www.fass.se). Srskilda varningar: Fr hundar av collieras eller nrbeslktade mste dosen fljas strikt. Om din hund har rest i regioner med risk fr tropisk hjrtmask, rdfrga veterinr. Biverkningar: I mycket sllsynta fall: Systemiska tecken (ssom slhet), neurologiska tecken (ssom muskelryckningar och ataxi) och/eller gastrointestinala tecken (ssom krkningar, diarr, aptitlshet och dregling). Interaktioner: Frsiktighet br iakttas vid samtidig anvndning av Milbemax och andra makrocykliska laktoner. Drktighet: Kan anvndas till drktiga och digivande tikar och katter och avelsdjur. Texten r baserad p produktresum daterad 2013-11-14. Se fullstndig produktinformation p www.fass.se Novartis Healthcare A/S, Edvard Thomsens Vej 14, DK 2300 Kpenhamn S. Mars 2014. Receptfritt lkemedel.

Prac-tic spot-on, lsning fr hundar. 56,25/137,5/275/625 mg pyriprol. Medel mot ektoparasiter, fr utvrtes bruk. Indikationer: Behandling och prevention av loppangrepp och fstingangrepp hos hundar. Effekten kvarstr i 4 veckor. Kontraindikationer: Inte till hundar yngre n 8 veckor eller under 2 kg. Inte till sjuka djur eller djur under konvalescens. Inte till katter eller kaniner. Dos och administreringsstt: Rekommenderad minimidos r 12,5 mg pyriprol/kg kroppsvikt, vilket motsvarar 0,1 ml spot-on, lsning/kg kroppsvikt. En pipett 56,25 mg till mycket sm hundar 2-4,5 kg. En pipett 137,5 mg till sm hundar >4,5 11 kg. En pipett 275 mg till medelstora hundar >11-22 kg. En pipett 625 mg till stora hundar >22-50 kg. Innehllet tms p 1 eller 2 stllen p hundens hud mellan skulderbladen. 5 ml-pipetten p 23 stllen. Prac-tic ddar loppor inom 24 timmar och fstingar inom 48 timmar efter applicering. En behandling frebygger loppangrepp och ger effekt mot fstingar i 4 veckor framt. Srskilda varningar: Alla hundar i hushllet skall behandlas. I fall med kraftigt loppangrepp innan behandlingen pbrjas skall hundens omgivning dammsugas och behandlas med lmpligt insektsddande medel. Hundar br inte badas eller schamponeras inom 48 timmar fre och 24 timmar efter behandling. Appliceras endast p hudytan och p oskadad hud. Undvik att produkten kommer i kontakt med hundens gon. Applicera medlet p ett omrde dr hunden inte kan slicka bort det och undvik att djur slickar varandra efter behandling. verfring av fstingburna smittsamma sjukdomar kan inte helt uteslutas. Anvnd inte under drktighet eller laktation. Undvik kontakt med innehllet i pipetten och det behandlade omrdet p djuret, och lt inte barn leka med behandlade djur frrn applikationsstllet har torkat. Tvtta efter anvndning exponerade kroppsdelar med tvl och vatten. Om produkten av misstag kommit i gonen skall gonen noga spolas med vatten. Biverkningar: I mycket sllsynta fall: - klda, plsfrndringar, hudinflammation, hudrodnad, plsavfall, missfrgning av plsen och att plsen ser fet ut. Brist p koordination och kramper. Dsighet. Krkningar och diarr. Dessa tecken frsvinner vanligen inom 24 timmar efter applicering. Kortvarig hypersalivation kan frekomma, om hunden skulle slicka sig p applikationsstllet omedelbart efter behandling. Detta frsvinner inom ngra minuter utan behandling. Interaktioner: Inga knda. Texten er baserad p produktresum daterad 2011-11-18. Pipetter 3 styck, receptfri. Se fullstndig produktinformation p www.fass.se. Novartis Healthcare A/S, Edvard Thomsens Vej 14, DK-2300 Kpenhamn . December 2013

Prac-tic Produktinformation

www.milbemax.se


Text och foto: Nathalie Ljung, Novartis Animal Health

De flesta har skert hrt talas om begreppet essentiella fettsyror vilket betyder livsnd-vndiga.

Vissa fettsyror som krop-pen har behov av kan den inte tillverka sjlv. Dessa fettsyror mste tillfras med kosten, de r s kallade essentiella. Tv familjer av essentiella fleromttade fettsyror (EFA) hos hund och katt med stor betydelse fr hudens optimala balans r omega-3- och omega-6-fettsyrorna. Alfa-linolen-syra samt linolsyra r dessa familjers grundsubstanser. Utifrn dessa fettsyror kan vriga fettsyror inom sam-ma familj omvandlas.Fettsyror har under mnga r rekommenderats som n-ringstillskott fr att frbtt-ra glans och lyster i plsen. Ett relativt stort antal studier r idag utfrda fr att ven utvrdera omega-3 och ome-ga-6 fettsyrornas terapeutis-ka vrde. I cellmembranen

har fettsyrorna viktiga funk-tioner som strukturmate-rial och som komponenter i signalsubstanser delaktiga i immunfrsvaret. Fettsyrorna ingr ven som komponent i

talgsekretet vilket bland an-nat bidrar till att bibehlla en mjuk och smidig hud samt en vattenavvisande, glansig pls. Talgsekretet har ven frmga att hmma

en onskad bakterietillvxt i huden. Genom att kon-trollera intaget av fettsyror, och drmed kroppens upp-sttning av dem, ser man en mjlighet att frndra

kroppens inflammatoriska respons.

Man finner omega-6-fett-syror (LA, Gamma-linolen-syra GLA, DGLA och AA),

frmst i oljevxter som till exempel nattljus-, solros-, raps- och gurkrtolja samt i ktt frmst frn landlevande djur. Omega-3-fettsyror (Alfa-linolensyra ALA, Ei-kosapentaensyra EPA och Dokosahexaensyra DHA) finns ven de i vissa vxtol-jor ssom exempelvis raps, linfr och hampa men allra mest frekommande r de i marina alger och svampar. En viktig klla till Omega-3-fettsyror r drfr vilda fiskar i kallt vatten som har dessa svampar och alger som fda, exempelvis ansjovis, sill, makrill, torsk, lax och tonfisk.Ett vl sammansatt intag av omega-6- och omega-3-fettsyror anses bidra till en god och vl fungerande li-pidsammansttning i huden vilket strker immunfrsva-ret genom en god barrir-funktion. Fettsyrorna bidrar till en god cellfunktion med flexibla cellmembraner.

Man har sett att vid brist p essentiella fettsyror kan hun-dar f torr och glansls pls samt i svra fall ven tappa plsen. De kan ven utveckla flera olika former av hudska-dor, f klda och fet hud samt kad mottaglighet fr hudinfektioner. ven den normala bakteriebiotopen ndras vilket kar risken fr sekundra bakterieinfektio-ner.

Det finns god dokumenta-tion (Bauer JAVMA (239) 2011) p att fettsyror med Omega-3 ocks har en posi-tiv effekt vid led-, hjrt -och krlbesvr hos hundar och katter. Det stimulerar ocks immunfrsvaret. Tillskott har lnge anvnts av veteri-nrer som kompletterande behandling till allergiska hundar med hudproblem och ven fr att f bort pro-blem som spruckna tassar, mjllbildning, matt pls och onormal fllning. En ameri-kansk studie av R. L. Kelley (2000) som gjorts p ver 17 000 parade tikar har vi-sat att rikligt med omega-3 fettsyran DHA, frbttrar frmgan att bli drktig, minskar antalet ddfdda valpar samt uppehller stor-leken p valpkullarna. Sam-tidigt gjordes ven en studie p valpar dr man sg att de valparna som fick tillskott av

Ger du din hund tillskott av essentiella fettsyror?FETTSYROR

02/14 SE-OM

14-01

Novartis Healthcare A/S Edvard Thomsens Vej 14 DK-2300 Kpenhamn S Tel. 08-732 32 00

Omevio

Supporting pet comfort

Essentiella fettsyror fr katter och hundar

FR hud och pls

Ett fodertillskott som stdjer hud och pls.

Praktisk och enkel att administrera

En patenterad flaska med en dispense-ring som bevarar oljan helt frsk

SE OME AD IN MAX 2014_1.indd 1 17/03/14 08.52


tillsammans, hund och fra-re lr sig mycket om varan-dra. Mnga moment r ock-s anvndbara i vardagen. I rallylydnad belastas kroppen relativt jmnt tack vare att man vxlar sida regelbundet.

Vilka egenskaper/frut-sttningar r bra?Fr att starta med rally-lydnad ska hunden ha lite grundkunskaper, som att p kommando stta sig, lgga sig och stlla sig. Den ska ven ha god kontakt med sin frare.

Hur gr trningen till?

Bst r att anmla sig till en kurs hos en av vra lokala brukshundklubbar. Dr fr fraren lra sig de olika skyl-tarna och hjlp att trna in dem med sin hund. Man fortstter sedan med korta enkla banor och frsvrar undan fr undan. Och all trning ska upplevas som ro-lig fr bde hund och frare. Belningarna ska dugga ttt.

Vilka hundar kan trna?

Alla hundar och raser kan trna! Rallylydnad fungerar bra svl fr riktigt stora hundar som fr riktigt sm. ven ldre hundar passar att trnas, mnga hundar som r pensionerade i andra grenar vergr till rallylyd-

nad nr de kommit upp i ren.

Vilka tvlingar/mster-skap finns?Officiella tvlingar i rallylyd-nad arrangeras av SBK-klub-bar och SKKs vriga special-klubbar. Svenska msterskap kommer att arrangeras ge-nom SBK rligen.

Vilka klasser kan man tvla i?

Nybrjarklass Fortsttningsklass Avancerad klass Mstarklass.

Vilka hundar fr tvla?

Alla raser och blandraser fr tvla, ven lptikar. Dock inte hundar som r sjuka el-ler skadade.

Vilka grenar passar att trna i kombination?Rallylydnadstrning frbtt-rar samarbetet och gldjen och passar tillsammans med mnga andra grenar. Mnga moment i rallylydnad har man gldje av ven i lyd-nadsklasserna. Hundar som trnats i freestyle eller agi-lity har ofta god hjlp av att de r vana att samarbeta p bda sidorna om fraren.

Text: Sanna AmelnFoto: Svenska Bruks-hundklubben

Vad r rallylydnad?

Genom gldje, kommunika-tion och samarbete ska hund och frare ta sig igenom en rallylydnadsbana.Rally i namnet betyder inte att det ska g fort utan att hunden kr en bana en-ligt kartlsarens, frarens, anvisningar. Anvisningarna finns p skyltar med ca 3-5 meters avstnd som bde visar vgen och vad som ska genomfras. De 12-20 momenten r ofta delar ur traditionell lydnad. I hgre klasser frekommer ven an-dra moment som till exem-pel att snurra vid sidan. Ba-norna ser olika ut varje gng.

Vad upplever frare och hund?Mnga hundgare som kr rallylydnad upplever gldje. Hundarna gillar samarbetet med sin frare och den bel-ning det ger. Frarna brukar knna att de fr kad kon-takt med sin hund genom rallylydnad.

Vad ger trningen?

Samarbete och visad gldje r tv goda resultat av ral-lylydnad. Ekipaget utvecklas

RallylydnadSVENSKA BRUKSHUNDKLUBBEN

Omega-3 frn fdsel till det de var 16 veckor hade bttre inlrningsfrmga n de som var utan.

Mnga foder innehller idag extra fettsyror men proble-met r att de oxideras och frstrs snabbt. Inget foder som trots en hllbarhet upp till ett r innehller tillrck-liga mngder av Omega-3 vid rets slut, ven om det r vakuumfrpackat eller kv-vefrpackat. Fettsyrorna r mycket knsliga fr ljus, luft och vrme. I en vakuumfr-packad pse brjar fettsy-rorna hrskna redan efter en mnad, hrsknade fettsyror r direkt ohlsosamma.

Nr man vljer att ge hun-den eller katten fettsyror

som tillskott till maten r det inte bara viktigt att ta reda p kllan, optimalt r en kombination av fisk- och vegetabiliska kllor. Man mste ocks vrdera fr-packningen, den ska hlla fettsyrorna fria frn syre och ha en hllbarhet s lng tid som den tar att frbruka. Viltfngad fisk r den bsta kllan fr Omega-3 och de flesta hundar och katter gil-lar smaken av fisk.

Det finns mycket att vinna och lite att frlora (lsare av-fring och gasighet kan vara en biverkning) p att ge ett tillskott med fettsyror. Om man har ett djur med ett sjukdomstillstnd ska man alltid rdfrga sin veterinr innan man ndrar ngot i kosten.

Vill du frdjupa dig i mnet, hittar du bra litteratur i vr webbshop

www.sbkshopen.se

forts. frn sidan 4

Vlkommen till Svenska Brukshundklubben!

www.brukshundklubben.se


BPH Beteende - och personlighetsbeskrivning hund r numera etablerat i Skne

Text: Mari-Ann NilssonFoto: Sydsknska Ken-nelklubben

SKK:s nya stora satsning gller denna gng hundarnas mentalitet. Genom att lta hunden genomg en test-bana och beskriva dess reak-tioner, kan man skaffa sig en mycket bra bild av hundens mentala verktyg att leva i ett modernt samhlle. BPH r utformad s, att den passar alla typer av hundar, men man har framfr allt foku-serat p de rftliga mentala egenskaper betydelsefulla fr alla raser i samhllet, i famil-jelivet och i vardagen. Verksamheten p denna front har pbrjats under 2012 med en testbana p Bjuvs BK med Svenska Ter-rierklubben som arrangr och under 2014 etableras ven en testbana med Lunds BK som arrangr. Den sam-manhllande funktionen i

Skne fr denna verksamhet har Sydsknska Kennelklub-ben.Du hundgare, som vill veta var din hund befinner sig p det mentala planet, r vl-kommen att f din hund be-skriven antingen i Bjuv eller i Lund. Kontakta respektive klubb via deras hemsidor. Kostnaden fr beskrivning-

en som tar cirka 45 minu-ter r 750 kronor. Du kan vlja en beskrivning med eller utan skott. Hunden

utstts fr olika vardagliga situationer och man beskri-ver hur hunden lser dessa. Ingen srskild dressyr krvs p hunden, men det r bra om den gr att kalla in inom rimlig tid.

Varfr mentalbeskriv-ning? Fr hundgaren r detta ett mycket anvndbart verktyg fr att frklara situationer i vardagen och kan ven ge helt nya infallsvinklar hur man kan tackla olika pro-blem med utgngspunkt frn just din hunds mentala frutsttningar. Vidare kan en sdan beskrivning ge vg-ledning fr hur man enklast kan fostra sin hund, genom att man utnyttjar den en-skilda individens medfdda egenskaper. Vrt samhlle stller allt strre krav p vra hundar, vilket gr att du som hundgare har en stor nytta av att veta vad du hl-

ler i snret och drigenom kan frhindra att farliga si-tuationer uppstr svl fr hund som dess omgivning. Fr uppfdaren r detta en mjlighet att objektivt ut-vrdera sina uppfdning-ars mentalitet. Fr varje ras uppmanas rasklubben att utarbeta en idealprofil fr rasens mentala egenskaper. Sledes kan, och skall, olika raser reagera olika p ret-ningarna med utgngspunkt frn deras rashistoria.

Text: Mari-Ann Nilsson,Sydsknska KennelklubbenFoto: Sydsknska Kennelklubben

Under hsten, nrmare bestmt den 13-14 september, kom-mer Sydsknska Kennelklubben att anordna en internatio-nell hundutstllning i just Eslv. Hr vill vi hja stadens puls och liva upp den med ngra tusen hundar. Vr hstutstll-ning har tidigare anordnas i Helsingborg p Sofiero slott. Tyvrr har Helsingborgs stad dubbelbokat arrangemangen denna helg, vilket gr att vi i r byter utstllningsplats till Eslvs flygplats, som ligger ngra stenkast frn Eslv city. Hr finns stora hrliga grsytor som lovar ett fantastiskt ut-stllningsomrde med gott om utrymme fr ett riktigt trev-ligt och fint arrangemang. Det kommer dessutom att finnas ett stort parkeringsomrde alldels intill vilket alltid brukar uppskattas. Eslv ligger nstan mitt i Skne med bra och stora vgar frn alla vderstrck vilket kommer att gldja alla bilburna. Dessutom finns det goda kommunikationer med tg frn Kpenhamn, Stockholm, Malm, Helsingborg och Lund.Eslv r en av Sknes stder och ligger nstan mitt i den sknska myllan. Hr startade Herbert Felix sin frsta kon-servfabrik, idag en stor koncern inom livsmedelsindustrin. Det finns en hel del olika fretag, i mnga olika branscher, som sett dagens ljus i Eslv bland annat fretaget som gr den mesta senapen som vi svenskar ter.Kommunen har en hel del intressant och givande att upp-tcka och uppleva. Eslv r en av landets slottsttaste kom-mun, med hela nio slott som alla har sin egen spnnande historia att bertta, ja till och med spkhistorier, och fantas-

tiska miljer att visa upp. Julkalenderns Greveholm med sina pampiga tinnar och torn finns i Eslv, nmligen Hju-lards slott strax utanfr Harlsa. Flyinge stuteri ligger ocks hr, en bit bort men vl vrt att beska om man r hstin-tresserad. Inom kommunen finns mnga olika mjligheter till boende och naturupplevelser.Inne i city ska man passa p att se Stora torg med det berm-da hotellet Sten Stenson med en helt magnifik trappa som leder upp ifrn torget, och strax intill ligger medborgarhuset som r ett arkitektoniskt och prisbelnat msterverk.

Vad vet man annars om just Eslv?

Lite kuriosa och kanske ondigt vetande, men nd ngra kndisar som kommer hrifrn r bland annat komikern Johan Glans, finansmannen Erik Penser och premirlejonet Alice Timander och skert mnga fler mer eller mindre kn-da och oknda personligheter.

Sydsknska Kennelklubben hlsar dig hjrtligt vlkommen till en hrlig hundhelg!

Utstllningskommittn

Varfr skall man ka till Eslv i september ja, varfr inte?

SKK SYDSKNSKA KENNELKLUBBEN

Viktigt att avmaska valpen!Inlvsmask r speciellt vanlig hos hundvalpar, drfr r avmaskningen viktig. Tiken kan smitta valparna med spolmask redan under fosterstadiet eller nr valparna diar hennes mjlk. En avmaskningsrutin skall upprttas fr tik och valpar under drktighet och laktation, fr bst mjligt skydd mot maskinfektion.

Drfr, ge din valp en bra start i livet utan mask!

03/14 SE-M

I14-08

Ytterligare produktinformation, se sida 3 i tidningen

Ls mer om avmaskningsrutiner p

www.milbemax.se

Receptfritt Lkemedel

SE MIL AD MAX VALPAR_2014.indd 1 14/03/14 14.40


DiskbrckDJURSJUKHUSET ALBANO

Text: Neurolog, Cecilia Rohdin och text frn neu-rovet .se Foto: Dr . Andy Shores/Djursjukhuset Albano

Ryggraden r uppbyggd av ett flertal kotkroppar. Inuti kotkanalen lper ryggmr-gen som r en del av det cen-trala nervsystemet. Krl och nerver som frs till och frn ryggmrgen passerar genom hlrum mellan kotkrop-parna. Kotkropparna ledar mot varandra via facettleder vilket mjliggr rrlighet av ryggen. Mellan kotorna finns diskar som fungerar som sttdmpare.Disken bestr ytterst av ett hlje, annulus fibrosus. Det-ta hlje byggs upp av lamel-ler, som, ringarna i en lk, kan glida i frhllande till varandra under belastning. Nucleus pulposus bildar centrum av disken och be-str av molekyler som binder vatten vilket ger disken svikt och elasticitet. Brosknd-plattan binder samman dis-ken med kotkroppen och hr sker ett nringsutbyte till disken.

Disken, 2.

Nucleus pulposus

Med tiden degenererar (ld-ras) disken och den frlorar sin spnst och sttdmpande frmga. Den r d smre rustad att klara belastning och det finns risk att hljet, annulus, brister eller buktar. Denna degenerering kan ske p olika stt, man pratar om chondroid eller fibrinoid metaplasi.Chondrodystrofa, dvrg-vxta raser, r mer bengna fr att utveckla diskbrck n andra. Taxen r den ras som vi mer n andra frknippar med dvrgvxt. Taxar har normalstora huvuden och kroppar men tillvxten via brosken i benen r genetiskt frndrad och gr benen oproportionerligt korta. De korta benen gr chondro-dystrofa raser lmpade fr lngsam drivande jakt och har drfr varit en nsk-vrd egenskap. ven brosket som finns i ryggens disker pverkas av denna tillvxt-frndring vilket resulterar

i att de degenererar redan vid tidig lder. Denna typ av degeneration innebr att dis-ken frlorar sin frmga att binda vtska och att kunna absorbera kraft och fungera sttdmpande. Efter hand blir disken frkalkad. Dessa diskfrkalkningar kan vi ibland se p en van-lig rntgenbild. En frkal-kad disk betyder endast att disken r degenererad. Frkalkade diskar r vanligt p chondrodystrofa, dvrg-vxta, raser och vi kan se att nstan hlften av alla diskar i taxryggar r frkalkade vid obduktion. Obduktion r en mycket knsligare metod fr att kunna pvisa frkalkning n vad rntgen r.

Diskbrck

Diskbrck frekommer lika ofta av en disk som p rnt-gen visar en frkalkning som av en disk som p rntgen inte visar tecken p frkalk-ning. En frkalkad disk ska allts inte tolkas som ett

diskbrck och diagnosen diskbrck ska inte stllas med hjlp av endast rntgen.

Den degenererade disken r knslig fr belastning vil-ket kan leda till att annu-lus (det yttre hljet) brister och diskmassa trnger ut ur disken och ut i kotkanalen. Dessa diskbrck, typ 1 disk-brck, ger ofta vldigt akuta symtom, dr frlamning kan uppkomma pltsligt och drabbar fretrdelsevis chondrodystrofa raser i l-dern 4-6 r. Symtombilden vid disk-brck beror p mngd disk-massa och med vilken kraft och hastighet som diskmas-san lmnar disken. Skada p nervvvnad uppkommer genom tryck, frsmrad blodfrsrjning eller genom att diskmassan traumatiskt skadar ryggmrgen. En liten mngd diskmassa som skju-ter upp med en vldsam kraft mot ryggmrgen kan ge mer skada n en stor mngd disk-massa som lngsamt trnger ut ur disken och komprime-rar, trycker mot, ryggmrgen. Ryggsmrta, vinglig/ostadig gng, frlamnings-symtom, ofrmga att kissa och i vrsta fall frnvaro av knsel (frmga att knna

smrta) kan ses som resultat av ett diskbrck. Det vanligaste symtomet r ryggsmrta. Diskbrck kan orsaka smrta eller neuro-logiska bortfallssymtom genom att trycka mot rygg-mrgen, mot nervrtterna dr de tar sig ut frn kotk-anlen eller mot de nerver som lper frn bakre delen av ryggmrgen i kotkana-len (cauda equina). Sym-tom frn cauda equina ses vid diskbrck i vergngen mellan sista lndkotan och korset och r en vanlig orsak till ryggsmrta p stora, hrt arbetande hundar s som schfer.Diskbrck p hundar som inte r av chondrodystrof ras, ser vi vanligen hos lite ldre hundar, 6-8 r, av storvxta raser. Hos dessa hundar frekommer en fi-broid metaplasi av disken. Annulus, det yttre hljet, frbli intakt men frsvagas till fljd av upprepad belast-ning under lng tid. Disken frtjockas och kommer att bukta in mot kotkanalen dr tryck uppkommer. Denna typ av diskbrck, typ 2 disk-brck, ger vanligen kroniska ryggbesvr. Diskbrck som enbart ger sig tillknna som smrta kan

mnga gnger behandlas konservativt, vilket innebr vila och smrtlindring. D man ger smrtlindring till en patient med ett misstnkt diskbrck r det av strsta vikt att se till att de hlls i stillhet, detta r srskilt an-gelget med de chondro-dystrofa raserna. Det r inte ovanligt att patienten vljer att rra sig mer d smrtan slpper och d riskerar vi att

ytterligare diskmassa trnger ut frn disken och att symto-men frvrras. I de fall smrtan inte ger med sig eller om patienten visar frlamningssymtom s rekommenderas vanligen operation. Fysioterapi (sjukgymnastik) br pbrjas direkt efter operation fr att trna upp sensorik, motorik och mins-ka frlust av muskulatur.Hundar med kroniska rygg-besvr, orsakade av typ II diskbrck, kan precis som mnga mnniskor med disk-brck, gynnas av fysioterapi (sjukgymnastik) fr att str-ka bl och ryggmuskulatur.

Ayla r en 4.5 r gammal rottweilertik som kom in till Djursjukhuset Albano d hon pltsligt inte kunde resa sig p bakbenen. Nr hon kom in p djursjuk-huset hade hon ont och vldigt svrt att ta sig upp p bakbenen, hennes vnstra bakben var tydligt smre n det hgra.

Fr att avlasta ryggen och minska smr-tan krummade hon kraftigt och blev sittandes med bakbenen framtstrckta inunder kroppen. Ayla fick smrtlind-ring och en urinkateter sattes d hon inte kunde kissa. S snart det var mjligt gjordes en datortomografiunderskning av Aylas rygg dr det kunde konstateras att Ayla har ett diskbrck i vergngen mellan brst och lndrygg p vnster sida.Ayla opererades och redan dagen efter var hon gladare och piggare, sannolikt

till fljd av att hon inte lngre hade lika ont. Trots att Ayla r en storvuxen hund, vilka vanligare drabbas av typ II

diskbrck, s hade Ayla ett typ I disk-brck. Det frklarar att hennes symtom uppstod s pltsligt. Drygt 14 dagar efter operationen kom Ayla tillbaka till Albano fr en uppfljning. Hon gick d sjlv in p underskningsrummet. Hon var glad och hade nu inte lngre ont. garen berttade att den frsta tiden ef-ter hemkomst hade varit jobbig, de be-rttade att Ayla hade haft ont ibland, det hade tagit ngra dagar innan hon kunde st och sen fick de hjlpa henne att g med en byxsele som std. Nu sprang hon helst, det r oftast lttare att hlla balansen nr det gr lite fortare, utom d man ska svnga

Ayla fortstter att trna sin styrka och balans, hon har fortfarande drygt en mnad efter operation lite svrt att f med sig sitt vnstra bakben men r glad, har inte ont och kan flja med matte och husse p promenad.

Foto: Jonathan Fernstrm


Har du allt infr resan?www.milbemax.se

Text: NovartisFoto: Novartis

RESOR MED DJUR

UtlandsresorKan man ta med sig hunden eller katten nr man reser?

Det finns mnga stllen utomlands dit man r vlkommen att ta med sin hund eller katt och med lite planering r det inte srskilt krngligt.

Tnk p fljande nr du ska ta hunden eller katten med dig utomlands:

Kontakta din veterinr i god tid fre resan s att du kan kontrollera att du har gjort alla frberedelser som krvs.

ID-mrkning med mikrochip eller lslig tatuering

Dokumentation p att hunden eller katten har vaccinerats mot rabies i enlighet med lagstiftnin-gen

EU-pass fr sllskapsdjur

Kontrollera reglerna fr in- och utfrsel hos Jordbrukverket p www .jordbruksverket .se

Avmaskning

Om du ska ta med hunden eller katten p resa br du rdfrga din veterinr om avmaskning be-hvs, eftersom det p mnga platser finns risk att din hund eller katt smittas av mask och i vissa fall ven risk fr vidaresmitta till mnniska. Spridning av parasiter r ett allmnt problem och vi br alla ta ansvar fr att minska riskerna. Drfr r det bra om du lter behandla ditt djur ven om det inte r ett krav i det land eller de lnder du ska resa till.

Under 2011 hittades rvens dvrgbandmask hos rv i Sverige fr frsta gngen. Drfr har reglerna fr inresa med hundar och katter ndrats och kravet om avmaskning fre infrsel i Sverige r borttaget. Eftersom det inte lngre krvs behandling fr inresa blir risken fr kad spridning i Sverige mycket strre. Drfr r det klokt att nd lta behandla sin hund eller katt, bde fr hundens egen skull och fr att fr-hindra spridningen av parasiter. Dessutom r risken fr smitta med rvens dvrgbandmask strre i vissa delar av Europa, bland annat i Mellaneuropa.

I vissa lnder krvs att hundar och katter behandlas mot rvens dvrgbandmask innan de frs in i lan-det. Fr Storbritannien, Irland, Norge, Finland och Malta gller att hunden mste behandlas 1-5 dagar fre inresa. Avmaskningen ska gras med en pro-dukt som innehller prazikvantel eller epsiprantel och ska utfras av veterinr. Frn och med 1 maj 2013 ndrade reglerna fr import till Norge. Mask-behandling fr hundar skall utfras och bestyrkas av veterinr. Om du reser till Norge eller Finland regelbundet kan du i stllet behandla djuret var 28:e dag.

Kraven ndras med jmna mellanrum.

Kontrollera vad som r aktuellt p Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se.

Andra infektionssjukdomar

Det r viktigt att vara medveten om att hundar ocks kan smittas med andra infektionssjukdomar. En del av dessa ger inga symtom frrn lngt efter att hun-den har smittats och djurgaren ansvarar fr att f-rebygga sjukdom. Innan du tar med hunden p resa br du drfr rdgra med din veterinr om vad du kan gra fr att minska risken fr att hunden utstts fr smitta.

I Medelhavsomrdet finns bland annat infektions-sjukdomen leishmanios, som verfrs till hund via sandmyggor. Leishmanios utvecklas nstan alltid till en allvarlig systemisk sjukdom och infektionen kr-ver oftast livslng behandling. Drfr br hunden skyddas under resan med en produkt som frhindrar myggbett. Dessutom r det klokt att hlla hunden inomhus p kvllen och natten.

Kontakta din veterinr

Tala om fr din veterinr vart du ska resa och hur lnge du ska vara borta, s att ni kan komma verens om ett behandlingsprogram som bde uppfyller lo-kala krav och ger hunden maximalt skydd. Och kom ihg: Det r lttare att frebygga n att bota!


Be din veterinr gra en hlsounderskning av din hund eller katt och se till att dess vaccinationer och avmaskningar frs in i djurpasset. Du kan ha nytta av checklistan nedan infr resan.

Tropisk hjrtmask Rvens dvrgbandmask

RESOR MED DJUR

Checklista infr resan

r ditt djur tillrckligt friskt fr att resa?

Har djuret avmaskats?

Har djuret det vaccinationsskydd som behvs?

r passet uppdaterat infr resan?

r djuret mrkt med mikrochip?

r djuret frskrat?

Har du kontrollerat vilka lokala regler fr hundar och katter som gller p resm-let?

Har du kontaktuppgifterna till din vete-rinr till hands? Mycket gr att ordna per telefon .

Har du frgat veterinren om det finns andra parasiter och infektionssjukdomar p resmlet som du br vara uppmrksam p?

www.milbemax.se


Text: Mns Engelbrekts-sonFoto: sa Lindholm

Vill du veta mer om din hunds personlighet och var-fr den beter sig som den gr i olika situationer? D kan du gra en beteende- och personlighetsbeskriv-ning fr hund, i dagligt tal kallad BPH. Svenska Kennelklubbens nya mentalbeskrivning Be-teende- och personlighetsbe-skrivning hund, BPH, finns i dag p ett femtontal platser i landet och fler r p gng under ret. BPH r till skill-nad frn tidigare mental-beskrivningar utformad fr att passa alla hundar, oavsett ras.

S hr gr BPH till

En beskrivning tar cirka 30 minuter och genomfrs utan ngra krav p frkunskaper fr vare sig hund eller frare. Beskrivningen innehller sju obligatoriska moment och syftar till att ge en bild av

hur hunden reagerar p och hanterar olika situationer. Det handlar bland annat om att mta frmmande perso-ner, att leka och leta efter mat och att stta p ver-raskningar av olika slag. Om du vill kan ocks hundens reaktion vid skott prvas. Efter att du och din hund gtt banan gr beskrivaren en muntlig redovisning av hundens reaktioner och ger en subjektiv sammanfatt-ning av dess personlighet.

Varfr du ska gra BPH

Du kan ha en hel del gldje och nytta av att f din hund BPH-beskriven! Utifrn de reaktioner din hund visar vid de olika momenten kommer du att f en uppfattning om var den har sina starka sidor och under vilka omstndig-heter den kanske behver std och uppmuntran. Kan-ske kan du ocks f en fr-klaring till upptrdande och agerande hos din hund som du uppfattar som krvande eller onskade.

Bidra till kunskap om

rasenDet r till god hjlp fr spe-cial- och rasklubbar, hund-uppfdare och hundgare att ha ett verktyg som under ordnade och beprvade for-mer beskriver mentaliteten hos svl tilltnkta avelsdjur som familje-, sllskaps- och arbetande hundar. Fr den som gr i hundkpartankar kan BPH ge en fingervisning om mentaliteten hos fr-ldradjuren till den valpkull man r intresserad av. Varje BPH-beskriven hund bidrar med en liten del till kad knnedom och frstelse fr just den rasens egenskaper och srdrag men ocks fr vr hundpopulations menta-litet i stort.

Alla kan delta

BPH r utformat fr att s mnga hundar som mjligt ska kunna delta. Din hund mste ha fyllt 12 mna-der fr att kunna genomg BPH. Det finns dremot ingen vre ldersgrns. Den ska vara id-mrkt och vac-cinerad. Oregistrerade hun-

dar mste ha tvlingslicens. Du som gare eller frare ska vara medlem i SKK el-ler i special-/rasklubb. Det fordras inga frberedelser och det finns inga krav p att din hund ska vara lydig. Vill du inte slppa den ls kan den ha lina p sig. Du

som hundgare behver inte ha ngra frkunskaper och du fr instruktioner av test-ledaren om hur du ska g till vga vid varje moment.Ls mer p:

www.skk.se/bph

Lr knna din hund!SVENSKA KENNELKLUBBEN

Djurens rddare i ndenDJURAMBULANSEN I STOCKHOLM

Text och foto: Djurambulansen Stockholm Event & PR

Under mnga r har vi i Stockholm haft ett stort behov av att hjlpa skadade och sjuka djur till djur-sjukhus fr vrd och experthjlp. Vi har sett detta behov och under hsten 2012 startade Djuram-bulansen Stockholm, en ideell organisation, dr vi hjlper djur och deras gare till rtt instans och med viss akutvrd under frden. Alla som kr fr Dju-rambulansen Stockholm har minst frstahjlpen utbildning fr djur s vi kan starta med insats di-rekt p plats om det behvs. Vi frsker alltid vara tv personer i bilen just p grund av detta. En an-nan viktig del av vrt arbete r att sttta husse och matte som ofta r skrrade och oroliga ver sin sjuka eller skadade vn.

Vi drivs uteslutande av medlemsavgifter, gvor, bidrag, sponsorer och fonder. Vi r oerhrt tack-samma till alla som vljer att stdja oss s vi kan hjlpa s mnga som mjligt. Under ett dygn har vi mellan 1-10 larm som vi ker p s fler bidrag behvs s vi kan hjlpa fler.

En dag hos oss kan se vldigt olika ut ibland r det trista saker som hnder andra gnger r det solskenshistorier men alla transporter vi utfr r lika viktiga. Ibland r det knsligare fall som vi inte kan redovisa av hnsyn till djuret och deras gare annars kan ni lsa om vrt arbete och vad som hnder p vr hemsida.

Djurambulansen Stockholm

www.djurambulansen-stockholm.se eller flja oss p Facebook:

Djurambulansen Stockholm

Numret till vr larmtelefon r 08-588 03 112. Vid renden som inte r akuta ber vi er ringa p 08-588 03 114.


Text: Tf Statsveterinr Bodil Strm Holst och Epidemiolog Helene WahlstrmFoto: SVA Rvens dvrgbandmask har pvisats i Sverige. Vad hnder nu, och hur pverkar det hund-garna?

Bakgrund

I februari 2011 pvisades r-vens dvrgbandmask (Echi-nococcus multilocularis) fr frsta gngen i Sverige. Rvens dvrgbandmask har sitt huvudfste i alperna men p senare r har den brjat sprida sig allt mer i Europa.

r 2000 ptrffades masken i Danmark och i samband med det tillkom ett vervak-ningsprogram i Sverige fr att tidigt kunna upptcka om masken kom in i landet. Varje r underskte SVA 300 rvar inom det programmet och det var frn en av dessa rvar som masken ptrffades.

Provtagningen utkades

Efter det frsta fyndet av rvens dvrgbandmask ut-kades provtagningen och un-der vren 2011 undersktes nstan 3000 rvar. I denna

underskning pvisades masken i tre rvar frn olika stllen i landet. Smittan finns

allts spridd i Sverige, men andelen av smittade rvar r lg, cirka en promille. Detta r vldigt lgt jmfrt med till exempel Schweiz och Tyskland, dr i vissa omr-den mer n 50% av rvarna r infekterade. En fortsatt underskning planeras fr att f mer information om smittans utbredning i landet. Drygt hundra avfringspro-ver frn hundar som vistats lsa i det omrde som den frsta smittade rven kom ifrn har underskts. Av-fringsproverna togs frn hundarna innan de avmas-kades och rvens dvrgband-mask pvisades inte i ngot av dem. Det r fortfarande oknt vilka mellanvrdar

(gnagare) som r involverade i parasitens livscykel i Sverige. Drygt 300 vilda gnagare har underskts och samtliga har varit negativa.

Resande hundar br avmaskas ven i fortstt-ningenVi vet inte hur rvens dvrg-bandmask kom till Sverige, men det r troligt att det var med en resande hund som inte hade avmaskats korrekt. Hundar som reser i omrden dr bandmasken finns och sedan tas in i Sverige utan att avmaskas frst, utgr en klar risk fr att fra in para-siten i landet. Det r mnga som reser med sina hundar. ven om smittan nu finns i Sverige s r frekomsten lg jmfrt med mnga eu-ropeiska lnder. Risken r drfr mycket strre att en hund blir smittad i centrala Europa n i Sverige. Fr att undvika att de resande hun-darna kommer tillbaka med rvens dvrgbandmask r det viktigt att de avmaskas. Avmaskning r viktig fr att minska risken att sjlv bli smittad av hunden och fr att i det fall smittan inte r spridd i hela landet, undvika

att den introduceras p nya stllen. Rekommendationen att avmaska resande hundar kvarstr ven om vi nu har masken i landet, men frn ja-nuari 2012 r det inte lngre ett krav. Avmaskningsmed-len r receptfria s avmask-ningen r en enkel och billig procedur.

Hunden smittas av att ta sorkarI Europa, dr smittan har funnits lnge, frkar sig masken ute i naturen i en livscykel som inbegriper framfr allt rvar, som r hu-vudvrdar och olika gnagare, som fungerar som mellan-vrdar. Hundar som vistas ute i naturen kan infekteras p samma stt som rvar. Det innebr att de smittas av att ta gnagare. I gna-

garna finns smittan framfr allt i levern. Eftersom rvar normalt ter fler sorkar n hundar r risken att en rv smittas strre n att en hund

smittas. Hundar smittas inte av att ta br, eller av att ta rvars eller gnagares avf-ring. Nr man har infekterat hundar experimentellt har man sett att de, liksom r-var, r bra vrdar fr rvens dvrgbandmask. Katter r dremot inte lika mottag-liga fr smittan som hundar. Frre maskar utvecklas i kat-

tens tarm och varje mask av-ger frre gg, s det blir f gg som sprids med katters avfring. Katten bedms drfr inte ha ngon bety-

delse fr smittspridning av parasiten i naturen.

Vad betyder det fr hundgarna att hundar kan smittas med rvens dvrgbandmask?Hundar som smittas med rvens dvrgbandmask blir inte sjuka. Man avmaskar allts inte hundarna fr de-

ras egen skull, utan fr att de inte ska kunna smitta mnn-iskor. Mnniskor smittas nr de fr i sig gg av rvens dvrgbandmask. Exakt hur mnniskor smittas r inte knt. Anledningen till det r att det kan ta 10-15 r mel-lan smitta och insjuknande. Det r allts svrt att klar-lgga p vilket stt man blev smittad eftersom det var s lnge sedan. Man anser dock att man kan f i sig gg ge-nom att ta mat eller vatten som har kontaminerats med gg frn rvars eller hundars avfring. Man kan allts f i sig bandmaskgg om hun-den r smittad med rvens dvrgbandmask och man fr bandmaskgg p hnderna och sedan har hnderna i munnen. Bandmaskgg kan man hitta i plsen, mest runt

ndtarmsppningen och un-der svansen hos hundar. Det r bara hundar som har tit gnagare (i frsta hand sor-kar), till exempel genom att de har varit lsa i skog och mark, som kan vara smittade med rvens dvrgbandmask. ven i de omrden i Europa dr masken r vanlig r anta-let mnniskor som insjuknar av den lgt, men de som in-sjuknar kan utveckla en all-varlig sjukdom. Sjukdomen krver ofta livslng behand-ling och om behandling inte ges r ddligheten hg.

Hur avmaskar man sin hund mot rvens dvrg-bandmask?Maskmedel som innehller substansen prazikvantel (pra-sikvantel) eller epsiprantel r effektiva mot rvens dvrg-bandmask. Regelbunden avmaskning var 28:e dag fr-hindrar att hundar som kon-tinuerligt utstts fr smitta med rvens dvrgbandmask utsndrar bandmaskgg. Regelbunden avmaskning utfrs i flera regioner i Cen-traleuropa, lyckligtvis utan att man har sett ngra problem med resistens mot prazikvan-tel n s lnge. Fr att hlla risken fr resistensutveck-ling mot andra maskar n dvrgbandmask s lg som mjligt br man undvika kombinationspreparat, det vill sga avmaskningsmedel som innehller flera olika aktiva substanser och drfr har effekt mot mnga sorters maskar. Fr att bli av med eventuella maskgg i plsen kan hunden schamponeras. Vidare information om r-vens dvrgbandmask och hundar finns p SVA:s webb-plats (www.sva.se) och p Jordbruksverkets webbplats (www.jordbruksverket.se).

Vad hnder nu?

vervakning av rvens dvrgbandmask r mycket kostsam och forskning pgr p SVA fr att klarlgga hur den kan gras mera kost-nadseffektiv. P uppdrag av Jordbruksverket r der en intensifierad vervakning av rvar. Information om detta finns p SVAs hemsida. Novartis anmrkning: 2014-02-17 meddelade forskare frn Sveriges Lantbruksu-niversitet att de identifierat rvens dvrgbandmask hos vattensork i Sverige.

SVA

Rvens dvrgbandmask nu i Sverige www.milbemax.se


Text: Veterinr Per Ras-mussen, Novartis Animal Health

Rvskabb hos hund r ett angrepp av kvalster i huden. Skabbkvalstret r en liten parasit (bara 0,2 mm stor) som frekommer framfrallt hos hund och rv. Parasiten borrar gngar i verhuden och parar sig ovanp huden. Honan lgger tv till fyra gg per dag och utvecklingen frn gg till knsmoget kval-ster tar cirka tre veckor.

Symtom p skabb

Skabb orsakar ofta intensiv klda lokaliserad till huvu-det, framfr allt ronen och extremiteterna (hasor, arm-bgar och tassar). Kldan r

vrre n vid mnga andra hudkommor. I kombina-tion med de ofta allvarliga hudfrndringar som kan ses ger det en symtombild som kan tyda p skabb. Vete-rinren kan utfra ett skrap- prov. Om man d hittar kvalster och gg kan man stlla diagnosen skabb. Dock r det inte alltid mjligt att finna parasiterna trots tyd-liga hudfrndringar. Diag-nosen kan ven stllas med hjlp av ett blodprov, men d krvs det att hunden va-rit smittad sedan tv till tre veckor tillbaka.

Hur smittar skabb?

Skabb smittar genom di-rektkontakt eller genom att hunden kommer i indirekt kontakt med rven, till ex-

empel via ett gryt. Detta sker i hgre grad p vintern n p sommaren. De rvar som angrips r ofta frsva-gade av sitt parasitangrepp och sker fda eller gm-stllen nra mnsklig bebyg-gelse. De skrubbar sig och kliar sig och sprider p s stt kvalster till omgivning-en. Dessa kvalster kan i sin tur smitta hundar. Kvalstren kan verleva tv till sex da-gar i rumstemperatur. Vid 10-15 grader med gynnsam luftfuktighet kan de verleva i tre veckor i miljn. Den vanligaste smittkllan hos hund tros vara miljn. Smit-ta mellan hundar frekom-mer ocks. Om grannens hund eller (en av) ens egna hundar har ftt skabb, r det drfr viktigt att hlla den

eller dem frn andra hundar under en period, samt att behandla alla hundar som kommit i kontakt med den smittade hunden. Vid tt kontakt med angripna djur kan mnniskor smittas med rvskabb, men infektionen etablerar sig inte p samma stt som p hund och fr-svinner ofta av sig sjlv. P mnniskor r det typiskt med angrepp p armar, rygg och mage. Hundens och r- vens skabbkvalster fr inte frvxlas med den art, som har mnniska som huvud-vrd.

Om min hund r smittad?

Vad ska man d gra om oturen r framme och hun-den r smittad? Undersk om det finns rv i nrheten

av bostaden eller dr hunden vistas nr den r ute. Hun-den br inte vistas vid gryt och rulla sig dr, den br inte heller f vara vid andra mjliga smittkllor. Utfodra inte de vilda djuren. G till veterinren och flj den-nes behandlingsanvisningar. Obehandlad rvskabbsinfek-tion kan vara mycket plg-

sam fr djuret, men om det behandlas direkt, fr hun-den utst mindre obehag. Behandling med tabletter r normalt sett mycket effektivt (spot-on r ocks en mjlig-het). Dock kan det generellt finnas viss klda under frsta delen av behandlingen.

Text och foto: Veterinr Per Rasmussen,Novartis Animal Health

Kan mask smitta till mnniskor?

Normalt sker bara lite smitta med mask frn djur till mnniskor, men mnniskor kan smittas vid tt kontakt med hund och katt eller via avfring. Betydelsen av denna smitta till mnniskor r olika, berorende p vilket land som avses, det vill sga vilka parasiter som frekommer i respektive land. Spolmask finns i s gott som hela vrlden. Rv, hund och katt och mnga andra djur urskiljer maskgg, som kan smitta mnn-iskor via omgivningen eller plsen p djur som r infekterade. Att hlla god hygien fr att undvika human smitta r drfr bra. De flesta maskinfektioner r harmlsa, men av

och till kan sjukdom av spolmask ses. Para-siten rvens dvrgbandmask, vilken kan ge upphov till symtom hos mnniskor r ett stort problem i Tyskland och andra lnder sderut. I vissa omrden i Tyskland, dr det finns mnga smittade rvar, har myndighe-terna behandlat rvarna med maskmedel bde frn flygplan och med hjlp av jgare. Samtidigt behandlas hundar systematiskt med avsikt att minska smittrycket och dr-med minska risken att mnniskor smittas. I norden har vi inte sett smitta till mnniskor eller hundar.Generella frsiktighetsregler mot smitta kan vara att regelbundet avmaska sina djur, tcka ver sandldor som inte anvnds, tvtta barnens hnder (eftersom barn ofta stop-par fingrarna i munnen) och inte lta djuren slicka barnen i ansiktet.

SkabbPARASITER

Zoonoser

Easychew-teknologi en mjuk tablett med naturlig kycklingsmak ges som engngsdos

Mot alla de vanligt frekommande maskarna och mot rvens dvrgbandmask

Finns receptfritt p apoteket

03/14 SE-MI14-06

Avmaska medMilbemax

ReceptfrittLkemedel


SE MIL CHEWY AD MAX 2014.indd 1 12/03/14 13.30

www.milbemax.se

Foto: fa11ing_aways Licensed under Creative Commons


PARASITER

Noskvalster, Pneumonyssoides caninum, hos hundText: Leg . veterinr Lotta GunnarssonFoto: Bengt Ekberg,SVA, Uppsala

Bakgrund

Noskvalster r en parasit som lever i hundens nos och bihlor. Det vetenskapliga namnet r Pneumonyssoides caninum. Ibland kan man ocks se namnet Pneumonys-sus caninum men det r ett ldre namn som inte lngre r korrekt.

Parasiten beskrevs frsta gngen 1940 i en artikel frn staten Michigan i USA. I artikeln berttar frfattarna att man hittat noskvalster i samband med obduktion av en hund som hade avlivats p grund av njursjukdom. En veterinrstudent som var med vid obduktionen upptckte att det var ngra sm ljusa kryp som rrde sig i nsan p hunden. Totalt hittade man 42 stycken kval-ster som samlades in och undersktes i mikroskop. Enligt garen hade hunden inte haft ngra symtom frn luftvgarna som gjort att de hade anledning att misstn-ka ngot onormalt. Det kan dock vara vrt att ppeka att hunden var en engelsk bull-dog och att det hos en sdan ras ibland kan vara svrt att avgra om hunden har onormalt mycket symtom frn de vre luftvgarna el-ler om det bara rr sig om rastypiska problem.

Sedan den frsta rapporten har frekomst av noskval-ster hos hund beskrivits frn flera olika delar av vrlden exempelvis Australien, Syd-afrika, Japan, Norge, Kana-da, Italien, Spanien, Finland, Frankrike, Iran samt flera olika stater i USA. Den fr-sta artikeln om fynd av nos-kvalster i Sverige publicera-des 1971. Under ett r, frn maj 1970 till maj 1971, hade man underskt 424 hundar i samband med obduktion och hittat noskvalster hos tta (2 %) av hundarna. En senare underskning, gjord i Sverige under ren 1992 till 1996, visade att 95 (20 %) av 474 underskta hundarna var infekterade. Man under-skte ven 145 katter och 66 rdrvar men utan att hitta ngra noskvalster. I Norge gjordes en underskning un-

der ren 1993 som visade att 18 (7 %) av 250 hundar var infekterade.

Vad vet vi om parasiten

Trots att man knt till parasi-ten i mnga r vet man nnu inte hur dess livscykel ser ut och man vet inte heller s-kert hur smittspridningen sker. Sjlva parasiten r syn-lig fr blotta gat, den r ljusgul i frgen och har oval form. Man har hittat honor, hanar och larver. Honorna r strst, mellan 1 och 1,5 mm p lngden och mellan 0,6 och 0,9 mm p bredden. Den vuxna parasiten har fyra benpar och larven tre.

Eftersom det d och d hnder att hundgare ser kvalstren komma ut ur no-sen och promenera p nos-spegeln nr hunden ligger och sover tror man att smitt-spridningen sker huvud-sakligen vid direktkontakt mellan hundar. Frn studier gjorda i laboratoriemilj vet vi att kvalstren dr inom 24 timmar i normal rumsmilj. Dremot kan de leva i nda upp till tre veckor i fuktig milj vilket gr att ven en indirekt smittvg skulle kun-na vara mjlig. Erfarenheter-na frn experimentella stu-dier visar dock att ven om noskvalster kan leva i upp till tre veckor under optimala frhllanden utanfr hund-nsan s frlorar de snabbt i livskraftighet och frmga att infektera nya hundar.

Symtom och diagnostik

Symtom vid frekomst av noskvalster r besvr frn de vre luftvgarna ssom nys-ningar, fnysningar, s kallade intvnda dragningar och frsmrat luktsinne. Det r s kallade ospecifika sym-tom som inte ndvndigtvis beror p noskvalsterinfek-tion utan ven kan orsakas av andra sjukdomstillstnd ssom allergier, infektioner eller nybildningar i nosen. Man kan allts inte stlla en sker diagnos enbart med ledning av hundens symtom. Det verkar vara individuellt hur mycket symtom en nos-kvalsterinfekterad hund vi-sar. Givetvis kan det ocks bero p hur uppmrksam man r som hundgare. Ty-vrr finns det inget ltt stt att faststlla om en hund har noskvalster eller inte. Man

kan sva hunden och frs-ka att hitta kvalster i nosen genom att exempelvis spola nshlan med koksaltlsning eller genom att inspektera nshlan. Hittar man kval-ster r diagnosen klar men i frnvaro av fynd s vet man inte om hunden faktiskt inte r infekterad eller om man bara har misslyckats med att hitta parasiten. I forsk-ningssyfte har man tidigare arbetat med att ta fram ett blodprovstest p Statens Veterinrmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala fr att p ett enkelt stt kunna stlla diagnos. Testet r dock inte tillgngligt i dagslget.

Behandling och prognos

Om man misstnker att en hund har noskvalsterinfek-tion innebr det oftast i prak-tiken att man provbehandlar hunden. Det vill sga, man behandlar hunden som om den r infekterad av nos-kvalster och om hunden blir symtomfri efter genomfrd behandlingen s konstaterar man att symtomen troligen orsakades av noskvalster.

Under rens lopp har be-handlingar med olika typer av antiparasitra preparat testats med varierande re-sultat. Idag finns dock ett preparat som r effektivt och godknt fr behandling av noskvalsterinfektion. Din veterinr kan ge dig rd och frskriva medicin till din hund.

I Sverige genomfrdes un-der ren 1995 och 1996 en studie som omfattade 70 hundar med verifierad eller misstnkt noskvalsterinfek-tion. Hundarna behandlades med Interceptor i en dos av 0,5 till 1,0 mg/kg en gng per vecka tre veckor i rad. Av de 70 hundarna blev 68 hundar helt symtomfria efter behandlingen. Det varierade nr hundarna blev av med sina kliniska symtom. Vissa tycktes botade redan efter frsta tablettgivan, andra ef-ter andra givan medan ngra inte blev bra frrn hela behandlingen hade genom-frts. Erfarenhetsmssigt vet man att vissa hundar kan f frvrrade symtom efter p-brjad behandling. Det kan vara viktigt att knna till s att man som djurgare inte

avbryter behandlingen i frtid i tron att den r verk-ningsls. Man kan inte ut-vrdera resultatet innan hela behandlingen r genomfrd. Om en hund r infekterad med noskvalster r progno-sen fr ett fullstndigt till-frisknande efter behandling god. I de fall man inte tycker hunden r helt terstlld ef-ter genomfrd behandling finns det anledning att miss-tnka att hundens symtom orsakas av ngot annat n noskvalster.

www.milbemax.se

Lotta Gunnarsson, leg. veterinr,

specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar, VMD

Noskvalster inne i nsan (obduktionsbild).

Noskvalster kan ses krypa ut ur nsan, nr hunden ligger i narkos p operationsbordet.


Text: Yrsa Franzn-Gr-nerup,Svenska Service- och Signalhundsfrbundet Foto: Svenska Service- och Signalhundsfrbun-det

Den ldsta och strsta or-ganisationen i Sverige som utbildar assistanshundar r Svenska Service- och Sig-nalhundsfrbundet (SoS). SoS r en icke vinstdrivande, opolitisk organisation vars ml r att utbilda assistans-hundsekipage. SoS r enda organisationen i Sverige som r ackrediterade enligt inter-nationell standard genom Assistance Dogs Europ (ADEu) och Assistance Dogs International. SoS r unikt i Europa genom att frbundet styrs av frare/brukare och instruktrer gemensamt. Mamma! Det gr att hand-la hundar p IKEA! Matte ler bakom barnet i kn. Under tiden str den lilla tiken lugnt vid sin mattes sida bredvid rullstolen. P sig har hun-den sitt rda tjnstetcke dr det str Servicehund under utbildning. Nr matte ska betala tappar hon betalkortet som trillar under rullstolen. Innan ngon hinner blinka s dyker mattes fyrfotade as-sistent ner och kommer upp igen med kortet, i ett frsik-tigt grepp mellan tnderna. Kortet lgger hon i mattes framstrckta hand.

Vid rrelsehinder hjl-per servicehunden fraren hemma eller ute i samhllet genom att t ex ppna dr-rar och hmta telefon men ocks att larma om fraren behver hjlp. Tack vare hundens tassrckning kan fraren klara saker p egen hand utan att behva be an-dra mnniskor om hjlp.

En alarmerande servicehund varnar fraren innan allmn-tillstndet frsmras vid t ex diabetes eller epilepsi. Vid diabetes markerar hunden innan blodsockret r i oba-lans s att fraren hinner ta eller ta insulin, vilket fr-hindrar att fraren blir dlig och/eller hamnar i koma. Om fraren har epilepsi markerar hunden innan ett anfall, s att fraren hinner stta sig i skerhet t ex lgga sig ned fr att minska

skaderisken och/eller ta dmpande medicin. Viktigt fr dessa hundar r att de ven kan hmta mediciner som fraren behver eller t. o. m. trycka p larmknapp. Fraren knner sig tryggare och vgar gra fler saker p egen hand tack vare hunden.

Ska vi g ut?!

Matte kallar p sin hund som omedelbart kommer. D matte klr p sig s brjar hunden att markera fr henne att ngot r p gng; blod-sockret r lgt. Men matte knner nnu inget sjlv och ignorerar hundens markering.

D markerar hunden igen d den r lrd att fortstta mar-kera till fraren tar blodprov eller tar medicin/ter. Denna gng reagerar matte och mter sitt blodsocker. Vrdet r inte alarmerande lgt men trots det vljer matte att lita p sin hund och ter en macka. Nr matte efter 15 minuter m-ter sitt blodsocker igen ligger hon perfekt! Det innebr att hunden markerade precis nr blodsockret brjade sjunka och innan blodsockermtaren gav utslag. nnu en gng fick matte kvitto p att det r rtt att lita p hunden!

Vid hrselskada eller dvhet

markerar signalhunden olika ljud t sin frare och visar till ljudkllan. Det kan vara nr ngon kallar p fraren, telefon ringer eller nr barnet ropar Frdig!. Det viktigaste ljudet av alla fr en signalhund, r brandvar-naren. ven en signalhund skall apportera men eftersom fraren inte hr om de tappar ngot s skall hunden hmta det spontant. Detta ger en trygghet fr fraren som inte

lngre behver oroa sig fr att bli bestulen eller utelst.Husse kommer hem frn jobbet och slnger sig p sof fan fr att varva ner. Hans schfer lgger sig bredvid. Ute ser regnet ner! Efter en timme s kommer matte hem men hon har glmt sina nycklar. Matte ringer p dr-ren och lamporna blinkar men eftersom husse sover mrker han inte detta. Nr matte gr runt huset och

kikar i fnstret ser hon att maken ligger p soffan i djup smn. D knackar hon p fnstret. Direkt vaknar hun-den och vcker husse genom att markera ljudet. P husses frga VAD s visar hunden till fnstret dr matte str i regnet och vntar. Bde hus-se och matte blir jtteglada att hunden nnu en gng gjort sitt uppdrag!

SERVICEHUNDAR

Svenska Service- och Signalhundsfrbundet sedan 1999

Svenska Service- och Signalhundsfrbundet

Behver du en assistanshund?

Vill du bli stdmedlem fr att kunna sttta och flja frbundets arbete?

Har du fretag och vill sponsra SoS arbete?

c/o Karin Ekdahl Skrivarevgen 5 284 34 PerstorpTel: 0435-341 30 [email protected]

Ls mer p www.soshund.se


Text: Katarina Brodin,Tullverket

Foto: Katarina Brodin

Jan-ke och Dan tillhr Tullverkets grnsskyddsav-delning i sdra Sverige. Det innebr att de utgr frn de stora hamnstderna i Skne och Blekinge, men ansvars-

omrdet omfattar ven Kro-nobergs och Kalmar ln. Dan r en labrador retriever p 5 r som har arbetat som skhund i Tullverket i 3 r. Dan r en hund med stor

sklust och skarp marke-ring, berttar Jan-ke.

Bilarna rullar av frjan och anlnder till tullfiltret dr Jan-ke och hans kollegor bevakar raden av fordon. Ngra fr svara p frgor innan de fr kra vidare och ngra fr kra t sidan fr att visa vad de har i lasten. Under tiden ligger Dan in-omhus och vilar. Nr vi tar in ett fordon fr

kontroll lter vi alltid hun-den ska igenom det. Men man ska komma ihg att hunden bara r ett hjlp-medel, inget facit, sger Jan-ke.

En viktig del i hundfrarens arbete r att trna hundens skfrmga. Jag trnar sjlv med Dan

en till tv gnger i veckan. Utver det trnar vi en gng i mnaden med in-struktr och minst en gng

per r vid vr anlggning i Rosersberg, sger Jan-ke.

Idag kommer Dan att f trna p att ska vapendelar och ammunition. Vi anvnder oss av bland

annat frstrda vapende-lar som vi fr frn Statens Kriminaltekniska Labora-torium, berttar Jan-ke.

Nr Dan knner doft av va-pen eller ammunition gr han en s kallad passiv mar-kering. Det innebr att han fryser till och markerar ge-nom att st helt still. Dan r min frsta hund

som anvnder en passiv markering. En av frdelar-

na r att det gr lttare fr hunden att varva ner och sedan gra sig redo fr att ska igen.

I lokalerna placerar Jan-ke ut de olika fremlen som Dan ska frska hitta. Det viktigt att placera fre-

mlen utifrn doftbild och svrighet att hitta dem. En nyligen anvnd vapenhylsa luktar betydligt mer n en skarp patron, berttar Jan-ke.

Nr fremlen r utplace-rade fr de ligga en stund s att de fr samma temperatur som lokalen och ocks br-jar avge dofter som hunden kan knna. Nu r det dags att trna. Dan brjar med att gra ett s kallat grovsk dr han gr runt runt i rummet. Nstan omedelbart syns det p Dan att han ftt korn p en doft. Drefter tar det inte lng stund innan han lyckas ta sig fram till vapenhylsan som r vl gmd och marke-rar fr Jan-ke att han hittat ngot. Nu blev jag imponerad!

Den trodde jag inte att han skulle hitta s snabbt och s sjlvstndigt, kon-staterar Jan-ke.

Arbetspasset brjar lida mot sitt slut. Idag blev det inga beslag fr Dan och Jan-ke, men desto mer tid fr tr-ning som gav goda resultat.

FAKTAUnder 2012 utbildades de frsta hundarna i att ska vapen och ammu-nition som en pilot fr att se om det gick att lra hunden att ska detta. Framfrallt var man mn om att hundarnas frmga att ska narko-tika inte frsmrades. Piloten slog vl ut och under 2013 har ytterli-gare hundekipage utbildats. Mlet r att 40 procent av hundekipagen ska vara utbildade ven i vapen- och ammunitionssk vid utgngen av 2014. Dan och Jan-ke var ett av de frsta ekipagen som utbildades.

forts. frn frstasidan

Lek och kel hjlper Dan att bli av med verskottsenergi och drmed redo fr nsta uppdrag.

Dan sker efter vapendelar och ammunition p en bil som tagits in

fr kontroll.

Jan-ke hjlper Dan att precisiser var han ska ska under motorhuven genom att visa med handen.

Hundfraren Jan-ke Persson och narkotika- och vapenskhunden

Dan i Helsingborgs hamn.

TULLVERKET

En dag med vapenskhunden Danwww.milbemax.se


Text: Veterinr Per Rasmussen,Novartis Animal Health

Hundgare vet att hun-dar ger oss en stor portion gldje och upplevelser som har stor betydelse fr vrt vlbefinnande. Som gare har vi ansvar fr hundens sktsel och friskvrd. I det ingr parasitkontroll. Para-siter i plsen upptcks ofta genom att djuret kliar sig, eller att man ser dem krypa i hrremmen. Med parasi-ter inne i kroppen, till ex-empel inlvsmask, r det en helt annan sak. Ofta ger maskarna inga direkt synliga symtom, och de symtom som uppkommer kan vara svra att tolka. Exempel p fysiska symtom som djuret fr kan vara diarr, dlig tillvxt, svaghet, hosta, torr och liv-ls pls eller tjock rund buk hos valpar.

r det vanligt med inlvsmask hos valpar?Valpar har ofta mask d de smittas frn tiken (fds med mask), detta trots att tiken

tidigare blivit avmaskad. Varje hund kan ha ett stort antal maskar som urskiljer tusentals gg i omgivningen. Man har visat att dessa gg kan verleva i naturen i flera r trots olika temperaturer och andra faktorer. Drfr behandlas unga djur enligt ett visst schema fr att kon-trollera parasitbrdan hos djuret under resten av livet.

r det vanligt med inlvs-mask hos vuxna hundar?Vuxna hundar r inte lika ut-satta fr inlvsmask som val-par. De flesta av vra hundar r inte aktiva jgare i naturen och smittas drfr mindre n till exempel katter. I vilda hundpopulationer, dr dju-ren lever av fngade byten, r parasitbrdan jmfrbar med den i den vilda faunan (50-80% har mask). Strre underskningar, gjorda p senare tid, har visat att 5-6,7% av vuxna hundar i Sverige urskiljer spol-maskgg. S om vra hun-dar skulle fnga bytesdjur som fda vore situationen annorlunda. Hundar som

vistas mycket ute i naturen, till exempel jakthundar eller brukshundar, har av denna anledning strre risk att f mask n stadshundar.

Ger mask symtom hos djuren?Betydelsen av inlvsmask hos hundar har tv aspek-ter. Dels kan de smitta an-dra djur och oss mnniskor med mask, och dels kan de sjlva bli sjuka av maskarna. Djurets lder r av betydelse. Unga djur r utsatta fr mas-siv smitta frn moderdjuret. Unga djur kan f varierande symptom frn milda till kraftiga. Vuxna djur r of-tast inte infekterade i samma grad som unga, drfr ses ofta inga symtom p dessa. Den vanligaste bandmasken ger inga symtom p vra djur. Spolmask och andra maskar kan dremot ge upp-hov till t. ex. diarr, hosta, mat och glansls pls och tjock rund mage hos valpar.

Nr br hundar avmas-kas?Hundar, som tidigare haft

mask i vuxen lder eller som vistas i kennelmiljer, har kad risk att smittas. Det r bra att se p djurets avfring. Bandmasken avsljar sig med sm risgrynsliknande segment som kommer ut ur ndtarmsppningen, ibland kan man se hur de rr p sig.

Hundvalpar br avmaskas redan vid 2-3 veckors lder. Detta eftersom spolmaskens livscykel r ca 3 veckor, hr-med hindrar man parasiten att kunna frka sig till en ny generation. Vuxna hun-dar har inte s ofta mask, men om din hund r aktiv

i naturen eller tidigare haft mask br du vara uppmrk-sam. Dessutom har vra djur risk att smittas av andra, i utlandet frekommande pa-rasiter, och om djuret visar tecken p sjukdom skall det underskas av veterinr som har kunskap om parasiterna.

INLVSMASK

Allmnt om inlvsmask

Text: Veterinr Per Rasmussen,Novartis Animal HealthFoto: Novartis Animal Health

Flera av de parasiter som vi ser hos vra hundar finns ven hos rv. Rv kan vara en klla till smitta av parasi-ter som spol- och bandmask, lungmask (Crenosoma), hjrtmask (Angiostrongylus) och dvrgbandmask (Echi-nococcus) med flera. Hund och rv r i stor utstrckning vrdar fr samma parasiter. De kan smitta varandra, dels via direktsmitta i naturen, dels via mellanvrdar. Drfr r hundar som vistas mycket i naturen, inte minst jakt-hundar, en riskgrupp med avseende p dessa parasiter.

I Sverige finns omfattande underskningar av parasiter hos rv gjorda av SVA. De allra flesta rvar har ngon typ av mask. Spol- och hak-mask r de vanligaste para-

siterna hos rv (hos hund r det spolmask). Rvens dvrgbandmask (Echino-coccus multilocularis) har ptrffats ven i Sverige. I Europa r den ett stort pro-blem, till exempel i Tyskland och i intilliggande lnder. I Danmark finns parasiten hos en procent av rvarna (den har aldrig hittats hos hund i Danmark). Jakt- och brukshundar har kad risk att smittas av larvstadier via bytesdjur eller av maskgg i miljn. Trningsplatser och andra platser dr hundar vis-tas, har strre risk att orsaka parasitsmitta. Det r ocks frhjd risk fr hunden att smittas av rvens dvrgband-mask om den vistas ls i markerna.Hundar i riskgrupper br behandlas (till exempel fyra gnger per r). Vid risk fr smitta av dvrgbandmasken rekommenderas behandling var fjrde vecka. I Danmark har det p senare r ocks funnits hundar som

haft problem med fransk hjrtmask (Angiostrongylus vasorum). En tredjedel av r-varna i norra Kpenhamns-omrdet var i en undersk-ning smittade med denna parasit. Lyckligt-vis r denna parasit inte brett etablerad i Sverige men den finns p

n Koster p vstkusten och ett fall finns konstaterat p fastlandet. Fransk hjrtmask smittar inte till mnniska, men hundar kan bli sjuka och br behandlas av veteri-nr. Lungmask (Crenosoma vulpis) r vanlig hos rv i hela Norden och ses av och

till i hundpopulationen. Smittas en hund med lung-mask kan det ge upphov till hosta och sjukdom. Cirka hlften av rvpopulationen br p bandmasksmitta (Ta-enia). De smittas via mel-lanvrdar (till exempel mus) och nr hundar ter bytes-

djur eller rester av dessa blir ven de smittade. Bandmask orsakar inte allvarliga symp-tom hos vrddjuret. Vi kan allts konstatera att parasiter frn rv i vissa fall kan smitta hund.

Parasiter frn rv kan smitta hundPARASITER www.milbemax.se


Inlvsmask hos katterText: Veterinr Per Rasmussen,Novartis Animal Health

Det frekommer tv typer av spolmask, Toxocara cati och Toxascaris leonina. T. cati r den vanligaste och den ses hos bde kattungar och vuxna katter, drfr att kattmamman smittar ung-arna via modersmjlken. T. leonina finns primrt hos vuxna katter, men frekom-mer ven hos hund. Katter fr bandmask genom att de fngar bytesdjur, till exempel fglar och mss. Bandmasksmitta kan ocks ske via loppor, d den vuxna loppan innehller larven till en bandmask, som smit-tar katten, om katten svl-jer en loppa. Gemensamt

fr bandmaskarna r att de alltid smittar via en mellan-vrd. Direktsmitta frn katt till annan katt frekommer allts inte. Man vet inte hur stor andel av katterna som har mask i Sverige. Troligt-vis r siffran beroende av om katten fngar byten, eller om det finns hg frekomst av loppor i omrdet. 1982 gjordes en underskning av katter i Halland, dr resul-tatet visade att 47% av kat-terna hade mask. Man tror att siffran fr svenska kat-ter i nulget generellt sett r lgre. I Danmark finns strre underskningar gjorda p katt och deras parasiter. Hr fann man att cirka hlften av katterna hade spolmask och ngot frre antal hade bandmask. Resultatet visade ocks att om katten hade

bandmask s hade de ofta spolmask samtidigt. Spol-mask kan ge symtom som mag- och tarmstrning och dlig tillvxt hos kattungar, medan vuxna djur kan f hosta. Bandmask kan ofta konstateras genom att man ser sm risgryn i avf-ringen. P apoteket kan man kpa bra och effektiva medel bde mot spolmask och kombinerade infektioner med mask.

INLVSMASK

Text: Veterinr Liselotte Jessen,Novartis Animal HealthFoto: Novartis Animal Health

Angiostrongylus vasorum, s kallad fransk hjrtmask, finns i stora delar av vrlden. I Danmark r infektionen utbredd framfrallt p Sjl-land, men ptrffas ocks i andra delar av landet. I Sve-rige har masken sedan 2003 hittats i rv p n Sydkoster och hrifrn har ven tv fall av smittade hundar rap-porterats. I november 2012 konstaterades ett tredie fall i mellersta Dalsland och sedan dess har masken ptrffats hos hund i Medelpad, Ble-kinge och Uppland.I Norden har hjrtmasken rv och hund som vrddjur. Sniglar (och ven grodor och paddor) r mellanvrdar fr hjrtmasken. En hund eller rv med hjrtmask utsndrar masklarver med sin avfring och frn denna kan sniglar ta upp larverna. Larven ut-vecklas i snigeln och hundar smittas genom att f i sig sniglar eller slem frn sniglar.

Symtom

Den vuxna masken lever i blodkrl i hundens lungor. De vanligaste symtomen r lngvarig hosta, tung eller

snabb andning, avmagring och nedsatt ork. Hos en del hundar ses endast milda symtom, men dessa kan med tiden lngsamt bli vrre. Hos ngra hundar ses symtom p grund av bldningar och blodproppar i inre organ, som kan orsaka allvarliga skador och dd.

Diagnos och behandling

Om din hund uppvisar sym-tom som beskrivits ovan br du kontakta din veterinr. Frndringar i hundens lungor kan oftast ses med hjlp av rntgenbilder, men fr pvisa sjlva masken un-dersks trckprov. Prov tas under tre dagar i fljd d infekterade hundar inte har mask i avfringen hela tiden. Om diagnosen fransk hjrtmask stlls behand-las hunden med lmpligt avmaskningsmedel. Prog-nosen r god om sjukdo-men upptcks i ett tidigt

stadium. Fransk hjrtmask smittar inte till mnniska.

Frekomst i SverigeFr att f kunskap om hur spridd parasiten r bland rvar i Sverige har Sveriges Veterinrmedicinska Anstalt under 2009 samlat in 137 rvar som underskts fr fransk hjrtmask. Hos dessa rvar hittades fransk hjrt-mask hos en rv frn Skne och hos sju av elva rvar frn Sydkoster i Bohusln. Frutom p Sydkoster r hjrtmasken drfr n s lnge inte ngot strre hot fr hund och rv i Sverige. Frhoppningsvis kommer det att drja lnga innan pa-rasiten sprids ytterligare och utgr en hlsorisk fr vra hundar. Ytterligara information om fransk hjrtmask hit-ter du p SVAs webbplats www.sva.se.

Hjrtmask i Sverige

www.milbemax.se

03/14 SE-MI14-07

Receptfritt lkemedel


Sm tabletter och engngsdos Mot alla de vanligt frekommande maskarna

och mot rvens dvrgbandmask Fs receptfritt p apoteket

Avmaskamed Milbemax

Katter fngar naturligt mer bytesdjur i naturen, drfr har de ofta mer inlvsmask n hundar

www.milbemax.se


Text: Maria Cedersmyg, Veterinrinspektr, Jordbruksverket .Foto: Novartis Animal Health

Den frsta januari 2012 ndrades reglerna fr att ta in hundar och katter till Sverige. Det mesta blev faktiskt bde enklare och billigare. Kraven p skydd mot rabies snktes och avmaskningen slopa-des. Ansvaret fr djurets hlsa blev drmed strre fr dig som reser med det. Resande med hundar och katter kar, men hur r det med dina kunska-per om utlndska smit-tor?

Kraven varierar med ur-sprungslandet. Den som vill fra in en hund eller katt i Sverige mste se till att dju-ret uppfyller vissa grund-krav. Vilka kraven r beror p vilket land djuret frs in frn. Det r avgrande om landet r en EU-medlems-stat eller ej samt vad landet har fr rabiesstatus. I den EU-frordning som styr in-frsel av sllskapsdjur har man delat in lnderna ut-anfr EU i listade respektive icke listade. Listade lnder har ett kontrollsystem fr rabies, medan icke listade saknar kontrollsystem. Dessutom spelar det roll bde hur djuret reser och om det ska sljas eller ej. D-remot r kraven desamma oavsett om du ska fra in ett djur permanent som du just har kpt utomlands, om du kommer frn utlandet och ska beska Sverige tillflligt eller om du r svensk och ska tervnda med ditt svenska djur efter en resa i utlandet. Systemet bestr av dels grundkrav som gller alla, dels extrakrav som gller vid vissa typer av resor. Mjlig-heten finns kvar att anska om tillstnd hos Jordbruks-verket fr infrsel frn ra-biesfritt land av ovaccinerade valpar och kattungar som r yngre n tre mnader gamla.

Grundkrav fr resa inom EU och frn listade ln-der utanfr EU r 2012Frndringarna sedan 2012 bestr i korthet av att kra-vet p kontroll av mngden rabiesantikroppar har slo-pats vid resor inom EU och

vid resor till EU frn listade lnder utanfr EU, samt att avmaskning mot dvrgband-mask har slopats. Dessutom har tillkommit ett nytt intyg fr sllskapsdjur som reser i grupp om sex eller fler djur, se srskild rubrik nedan.Kraven fr att resa med en hund eller katt inom EU el-ler resa till EU frn listade lnder utanfr EU r allts fljande frn den 1 januari 2012: Djuret ska vara id-mrkt

med mikrochip eller med en tatuering gjord fre 3 juli 2011. Det ska ha en giltig rabiesvaccination utfrd d djuret var id-mrkt och minst 90 dagar gammalt. En hund eller katt som vaccineras fr frsta gngen fr inte resa frrn det gtt 21 dagar efter grundvaccinationen. Efter en revaccination krvs ingen vntetid. Om grundvaccinationen bestr av tv vaccinationer rk-nas de 21 dagarnas vn-tetid frn den andra vac-cinationen.

Djur frn EU ska ha ett pass (inom EU), medan djur frn lnder utanfr EU ska ha ett veterinrin-tyg utfrdat av en officiell/behrig statlig veterinr p Jordbruksverkets blankett.

Hundar och katter frn utomeuropeiska lnder mste fras in via Arlanda eller Landvetter flygplats men de som kommer frn Andorra, Island, Kroatien, Liechtenstein, Monaco, San Marino, Schweiz el-ler Vatikanstaten fr resa valfri vg.

Infrseln ska anmlas till tullen.

Grundkrav fr resa frn icke listade lnder utan-fr EU sedan r 2012Frndringarna bestr i att kravet p karantnisering har ersttets av ett system med rabiesvaccination och anti-kroppskontroll liknande det Sverige har idag fr djur frn EU, och att avmaskning mot dvrgbandmask har slopats. Ett nytt intyg har tillkommit fr sllskapsdjur som reser i grupp om sex eller fler djur, se srskild rubrik nedan. Sedan den 1 januari 2012 r allts kraven fr att resa till Sverige med en hund eller katt frn icke listade lnder utanfr EU fljande:

Djuret ska vara id-mrkt med mikrochip eller med en tatuering gjord fre 3 juli 2011.

Djuret ska ha en giltig ra-biesvaccination utfrd d djuret var id-mrkt och minst 90 dagar gammalt.

Djuret ska ha genomgtt en antikroppskontroll, som ska genomfras minst 30 dagar efter vaccinatio-nen och minst 90 dagar fre inresan i EU. Kon-trollen ska visa minst 0,5 IE/ml.

Vid terresa med en hund eller som har sitt ursprung i EU och redan vid utfr-seln hade pass med notis om godknd mngd anti-kroppar minst 30 dagar efter vaccination, s krvs ingen ytterligare vnte-tid om 90 dagar mellan antikroppskontrollen och terresan.

Djuret ska ha ett veteri-nrintyg utfrdat av en of-ficiell/behrig statlig vete-rinr p Jordbruksverkets blankett och mste fras in via Arlanda eller Land-vetter flygplats. Har hun-den redan ett pass s erst-ter det veterinrintyget.

Infrseln ska anmlas till tullen.

Extrakrav fr handels- och fraktdjur Vid infrsel av djur som ska sljas eller ges bort, samt av djur som reser som frakt med eller utan garen stlls det extra krav frutom de som beskrivits ovan: Djuret ska besiktigas av ve-

terinr inom ett dygn fre resan. Om djuret kommer frn EU ska veterinren intyga att besiktningen utfrts under rubriken IX Klinisk underskning i djurets pass.

Ett srskilt veterinrintyg fr handelsdjur ska utfr-das i samband med besikt-ningen p en blankett som du bestller hos Jordbruks-verket. Det mste vara en officiell eller behrig stat-lig veterinr som utfrdar intyget. Reser djuret frn ett land utanfr EU s erstter detta handelsin-tyg passet. Djur inom EU ska dock ha bde pass och handelsintyg.

Vid resa frn ett land utan-fr EU krvs ocks en av-giftsbelagd grnskontroll-besiktning vid ankomsten.

Den ska du bestlla sjlv hos grnskontrollstatio-nen minst en arbetsdag i frvg. Besiktningen kos-tar mer om djuret kom-mer p en kvll/helg.

Extrakrav fr sllskaps-djur i gruppVid infrsel av sllskapsdjur (hund, katt och/eller iller) i grupp om sex eller fler djur stlls fljande krav utver grundkraven ovan: Varje djur i gruppen ska

veterinrbesiktigas inom ett dygn innan resan p-brjas. Du ska g till en officiell veterinr eller en behrig statlig exportvete-rinr som har en s kallad rundstmpel.

I samband med besikt-ningen ska veterinren fr varje enskilt djur ocks ut-frda ett srskilt intyg fr att resa i grupp. Du kan bestlla intygsblanketten hos Jordbruksverket. In-tyget r giltigt i fyra m-nader, men om djurets rabiesvaccination gr ut under denna period mste intyget frnyas d djuret vaccineras om. Detta intyg erstter det veterinrintyg som nmns ovan fr djur som reser frn ett land ut-anfr EU. Om djuret reser inom EU mste det dock ocks ha ett pass; det ingr i grundkraven.

Vid resa frn ett land utan-fr EU krvs ocks en av-giftsbelagd grnskontroll-besiktning vid ankomsten. Den ska du bestlla sjlv hos grnskontrollstatio-nen minst en arbetsdag i frvg. Besiktningen kos-tar mer om djuren kom-mer p en kvll/helg.

Dessa nya krav gller allts d utlndska beskare kom-mer till Sverige med till exempel dragsporthundar,

showkatter eller jakthundar i grupp om sex eller fler fr att trna, tvla, stlla ut eller jaga, men de gller ocks dig som reser ensam frn Sverige till annat EU-land med fler n sex djur av samma skl. Om ni r fler i sllskapet som reser tillsammans s kan du frdela dina djur p dessa personer s att ingen har ansvar fr fler n fem djur under resans gng. D gller inte kraven p besikt-ning, intyg och grnskon-troll utan bara grundkraven fr sllskapsdjur.

Rabiessituationen i EU gr att kraven kan snkasInom EU har rabiessitua-tionen frbttrats avsevrt de senaste tio ren. Det r ett resultat av mlmedveten bekmpning genom vac-cination av vilda rvar och mrdhundar, som fungerar som reservoar fr rabiesvi-ruset. Vaccinationen grs genom att man i naturen sprider sm kuber av fisk-pasta med ett srskilt vaccin i s att djuren kan ta dem. De blir d vaccinerade via munslemhinnan och frblir skyddade mot rabies lnge. Baltikum har tidigare varit ett problemomrde med mnga fall ocks hos tam-djur p grund av hg andel smitta hos vilt, men man har nu med intensiva t-grder ftt ner mngden fall hos tamdjur kraftigt p bara ngra f r. P enstaka stllen i Europa dr vaccina-tionerna inte har utfrts p rutinmssigt stt har man ftt bakslag. Exempelvis har man tyvrr ftt tillbaka rabies i Italien, som varit rabiesfritt lnge dessfrin-nan, och man har ftt fler rabiesfall i Polen efter att ha varit p god vg att utrota

sjukdomen ur landet. Dessa bda lnder jobbar dock hrt fr att tvinga tillbaka sjuk-domen.Utanfr EU finns det mnga lnder som fortfarande inte har kontroll p rabiessitua-tionen. I flera lnder r det hundar som r huvudvrden fr rabies, inte vilda djur ssom i Europa. Eftersom hunden lever nra mnnis-kan lper mnniskan strre risk att drabbas av rabies i dessa lnder n i Europa. Men man har p senare tid visat att kombinationen av rabiesvaccination och anti-kroppskontroll r ett effek-tivt skyddssystem mot rabies som kan erstta karantnen. Detta system har anvnts fr resande djur inom v-riga EU (frutom Sverige, Storbritannien, Irland och Malta) sedan 2004 med stor framgng.

Fyndet av dvrgband-masken i SverigeI februari 2011 rapportera-des det frsta fallet av dvrg-bandmask hos rv i Sverige inom ramen fr den rliga rutinvervakning som bedri-vits i tio r. I dagslget har man funnit parasiten hos totalt sex rvar i Vstra G-taland, Srmland o

max 2014 - för dig och din hund

Documents