medborgarbladet 2/13

2

NR

2. APRIL 20

13. G

RU

ND

AT 1943.

SPR

ÅKRÖ

R FÖ

R S

FP.

mEdboRgARbLAdEt

rÄdda vÄlfÄrdsfinland!”alla vi som innehar lokala förtroendeuppdrag ansvarar nu för att göra sådana strukturella lösningar som tryggar den svenskspråkiga servicen över tiden”. Sidan 2

skÄrgÅrdstrafiken ingen nöjesÅkning”färjorna ska betraktas som landsväg på vatten: det

handlar om basinfrastruktur”. Sidan 20

Jubileum!i år fyller Medborgarbladet 70 år. Vi fi rar från och med detta nummer genom att erbjuda läsarna några tillbaka blickar. SID. 6–9

carl Haglund: ”lantbrukssektorn hotades av stora nedskärningar, vilket kunde avvärjas. Svenska

folkpartiets målsättningar kunde i stort sett alla prickas av” S. 38

70 ÅRMEDBORGARBLADET

”alla vi som innehar lokala förtroendeuppdrag ansvarar nu för att göra sådana strukturella lösningar som tryggar den svensk

skÄrgÅrdstrafiken ingen nöjesÅkning”färjorna ska betraktas som landsväg på vatten: det

handlar om basinfrastruktur”.

mEdboRgARbLAdEtcarl Haglund:brukssektorn hotades av stora nedskärningar, vilket kunde avvärjas. Svenska

folkpartiets målsättningar kunde i stort

socIAL- ocH HäLsovÅRdsREfoRmEN och kommunreformen är två reformer som har fått sin beskärda del av kritik den senaste ti-den. Regeringen och de ansvariga ministrar-na har regelbundet fått läsa och höra negativ respons på hur beredningen skötts.

Man får lätt bilden av att det grälas om svår-begripliga och tråkiga förvaltningsfrågor, och det är svårt att se hur dessa saker berör ens egen vardag. Politikernas trovärdighet har inte heller blivit bättre av motstridiga uttalanden. Mediernas roll att förmedla information från politikerna till väljarna har, då det gäller dess två reformer, ibland lyckats bättre och ibland sämre.

Varför har regeringen då valt att driva ige-nom två så här svåra och komplicerade refor-mer som man visste att kommer att väcka star-ka känslor bland de lokala beslutsfattarna?

Behovet av en social- och hälsovårdsreform beror bland annat på att Finland förändras. An-delen mänskor i arbetslivet minskar, det vill säga de som ska fi nansiera vår välfärd blir allt färre. Ungdomen och den arbetsföra befolk-ningen fl yttar alltjämt till centralorterna, av-befolkningen av landsbygden fortsätter. Samti-digt vill vi kunna garantera likvärdig social- och hälsovård till alla, oberoende av bosättnings-ort. Beaktar man att kommunernas och sta-tens ekonomi är i stark obalans så inser vi alla att det krävs en reform, också inom social och hälsovården. Välfärdsfi nland måste kort och gott räddas!

Därför är det viktigt att våra politiker lyck-as ro reformen i land. Social- och hälsovårds-reformen är varken enkel eller smärtfri, men det är politikers uppgift att genomföra de re-former och beslut som på sikt tryggar medbor-garnas vård. Den motvind politikerna får stå ut med hör till arbetsförmånerna.

Välfärdsfi nland måste räddas

joHAN joHANssoN

PARTISEKRETERARE

Också kommunreformen tuff ar vidare. Tå-get startade redan år 2005 under statsminis-ter Vanhanens ledning och närmar sig nu änd-hållplatsen.

Det glöms ofta bort i debatten att kommun-reformen de facto har en stor legitimitet. En majoritet av väljarna gav sin röst i senaste riks-dags- och kommunalval till partier som off ent-ligt och tydligt meddelade att de önskar kraf-tiga nedskärningar i antalet kommuner. Hit hör bland annat regeringens två största par-tier, samlingspartiet och socialdemokraterna.

Den centerledda regeringen beslöt 2007 att en kommun eller ett samarbetsområde som sköter premiärvården ska ha ungefär 20 000 invånare.

Inför riksdagsvalet 2011 konstaterade både Jyrki Katainen och Jutta Urpilainen att Finland kunde bra klara sig med 100-170 kommuner. De var till och med överens om att regeringens målsättning för år 2020 borde vara 100 kommu-ner. Det är en självklarhet att i ett Finland med 100 kommuner kommer också antalet svensk- och tvåspråkiga kommuner att minska. Däre-mot innebär det inte att behovet av service på svenska minskar!

Det pågående reformarbetet med kommu-nerna är således en logisk följd av de senas-te årens politiska viljeyttringar. Reformtåget har gjort ett sista uppehåll före ändhållplat-sen. Våra väljare vill ha starka fi nlandssven-ska kommuner med reellt infl ytande för kom-muninvånarna.

Alla vi som innehar lokala förtroendeupp-drag ansvarar nu för att göra sådana struktu-rella lösningar som tryggar den svenskspråki-ga servicen över tiden. Som representanter för SFP har vi den skyldigheten, och rättigheten!

”varför har regeringen då valt att driva igenom två så här svåra och komplice-rade reformer som man vis-ste att kom-mer att väcka starka känslor bland de lo-kala besluts-fattarna?”

LEdARE PoPULiSM /// koMMUnrEforM /// STYrkAm

s. 2 MEDBORGARBLADET. nr 2 2013.

¬¬ INNEHÅLL APRIL 2013

¬¬ kvINNoföRbuNdsPRojEkt gAv RomERNA en egen röst. Nu har repre-sentatörer för projektet SUMNAL besökt Finland för att dela med sig av erfaren-heterna.

medborgarbladet Grundat 1943. Simonsgatan 8 A, PB 430, 00101 HelsingforsTfn (09) 693 070, fax (09) 693 1968

ChefredaktörJohan Johansson

redaktionViktor Grandell, 045 657 96 59 [email protected]

layoutViktor Grandell

adressÄndringarMay Myrberg, (09) 6930 7245, [email protected]

tryCkeriUPC, Vasa 2013

annonsförsÄljningOy Nordinfo Ab, (09) 888 60 18 Lillviksvägen 6, 02360 Esbo

[email protected]

utgivningsdatum 2013: Nr 1 - 22.2Nr 2 - 19.4Nr 3 - 28.6 (materialdag 14.6)Nr 4 - 11.10 (materialdag 27.9)Nr 5- 13.12 (materialdag 29.11)

PÄrmbild: Petri Horttana: scenografimodell till Teaterbåten, Raseborgs som-mareteater 2012

¬¬ koNtAktA oss¬¬ sumNAL

»Processen handlar om service, men också om makt» Anna-Maja Henriksson

»Ska den svenska stammen klara sig, måste den hålla samman» Erik af Hällström

06 10 Pengar finns också nästa år

Enligt Svenska litteratursällskapets vd Dag Wallgren möjliggör placeringspolitiken att SLS inte behöver lita till turen. Portföljens bolag är klart mer frikostiga än genomsnittet.

28

MEDBORGARBLADET. nr 2 2013. s. 3

dEt fINLäNdskA PoLItIskA fältet är mer in-tressant än på länge. Det här beror främst på att vi allt tydligare har fyra stora partier istället för tidigare tre. Samlingspartiet, som i många år varit största parti i så väl val som opinions-mätningar har på senare tid fått se sitt under-stöd dala. Partiet är dock fortsättningsvis störst och mycket tyder på lite bättre siff ror bara dam-met lägger sig efter några i media kritiskt upp-märksammade frågor.

Samtidigt ska man inte förringa det faktum att tre andra partier flåsar samlingspartiet i nacken. Sannfi nländarna under Timo Soinis ledning har legat tvåa i mätningarna på sena-re tid. Inspirerad av detta har Soini känt sig manad att börja diskutera sammansättningen i regeringen efter nästa riksdagsval. Frågan på mångas läppar är huruvida sannfi nländarna blir regeringsparti i framtiden.

Soini friade alltså härom veckan till Jutta Ur-pilainen och Juha Sipilä. Han skulle gärna rege-ra med sossarna och centern efter valet 2015. Samtidigt ville han förpassa samlingspartiet, de gröna, vänsterförbundet och Svenska folkpar-tiet i opposition. I Finland har regeringsbasen sällan diskuterats före valet. Snarare har kul-turen varit den att alla riksdagspartier ställt sig öppet till regeringsmedverkan och samarbete.

Valresultatet har sedan i god demokratisk ordning avgjort vilka som ingått i regeringsba-sen. Efter senaste val skulle Soini och sannfi n-ländarna haft en gyllene chans att vara med och leda landet. Partiet ville dock hellre stå vid sidan och gläfsa än att vara med och bära ansvar. Man frågar sig om något ändrar på den här fronten de närmaste åren.

Förtida frieri och ansvarsbärande

cARL HAgLuNd

PARTIORDFÖRANDE

Svenska folkpartiet har under sin långa re-geringsmedverkan utgått från politiken. Vi har samarbetat kring regeringsprogram och inne-hållet i den politik som partierna i regeringen förbundit sig vid. För ett litet parti har denna substans- och samarbetsorientering alltid inne-burit ansvarstagande för Finland. SFP:s mål-sättning bör självfallet vara att vara med och leda vårt land också efter nästa val. Och också vårsommaren 2015 ska det vara politiken som avgör. Vi börjar inte i det här skedet räkna upp vem vi vill regera med. I och för sig ska vi inte sticka under stolen med att sannfi nländarnas politik just nu gör att vi, men också många an-dra partier, frågar oss om vi kan hitta en gemen-sam ton med tanke på eventuellt regeringssam-arbete. För vår del handlar det bland annat om att Soini borde stå fast vid sitt löfte om att kom-ma till rätta med de främlingsfi entliga ström-ningarna inom sitt parti. Det här gav Soini i ti-den som vallöfte, ett löfte som han sedermera inte hållit fast vid. På den här punkten har jag utmanat sannfi nländarnas partiledare till dis-kussion, något som han avvisat utan trovärdi-ga argument. Om sannfi nländarna på riktigt vill bli ett regeringsparti kunde det vara klokt att ta i just den här frågan istället för att redan två år före valet räkna upp vem man vill gifta sig med. Samtidigt kan jag inte undgå att rea-gera på att varken Urpilainen eller Sipilä sva-rat på Soinis frieri. Det hör ju till god ton att besvara då någon friar. Så hur är det Jutta och Juha? Det skulle vara intressant väljarupplys-ning att veta hur ni ser på Soinis invit. I vän-tan på svaret kan vi konstatera att Svenska folk-partiet gärna fortsätter bära ansvar för Finland. Det gör vi i samarbete med andra partier som vill vara med och utveckla vårt land.

”så hur är det jutta och juha? det skulle vara in-tressant väljar-upplysning att veta hur ni ser på soinis in-vit. I väntan på svaret kan vi konstatera att svenska folk-partiet gärna fortsätter bära ansvar för fin-land.”

oRdföRANdE rEgEring /// SUbSTAnS /// vALLöfTEnm


boRgÅ 2013

Partidagen¬¬ ÅREts PARtIdAg

går av stapeln i Lin-nankosken lukio i Borgå den 8-9 juni.

¬¬ fREdAgEN dEN 7 klockan 19 ordnas ett seminarium om eu-ropavalprogrammet i samma lokaler.

¬¬ PARtIdAgEN öPP-NAs på lördagen klock-an 9:30 med öppnings-ceremoni, linjetal och ett tal av MEP Graham Watson.

¬¬ uNdER LöRdAgs-kväLLEN hålls en fest-supé klockan 19 på Konstfabriken.

¬¬ söNdAgEN öPPNAs med en andakt med bi-skop Björn Vikström klockan 8.

¬¬ PARtIdAgEN foRt-sättER klockan 9:30 på söndagen.

¬¬ sIstA ANmäL-NINgsdAg: den 10 maj.

¬¬ mER INfo dyker upp på adressen www.sfp.fi under våren.

sPRÅkCorinna Tammenmaa språk rättsråd

¬¬ stAtsRÅdEt ut-NämNdE förra veckan Corinna Tammenmaa tills språkrättsråd vid justitieministeriet. Tam-menmaa påbörjar sitt arbete i september.

¬¬ tjäNstEN äR pla-cerad vid enheten för demokrati, språk och grundläggande rättig-heter.

michael oksanen ny ordförande för sfP i Åbolandmichael oksanen har valts till ny ord-förande för sfP i Åboland vid årsmötet den 6 april. oksanen, som är hemma från kimitoön, valdes efter omröstning i vilken han fick fick 14 röster, medan monica hedström-järvinen fick 9 rös-ter och anders kjellman fick 4 röster.

Årsmötet valde också Monica Hedström-Järvinen, Pargas och Åsa Gustafsson, S:t Ka-

rins till vice ordförande för kretsen. I styrelsen sitter även (suppleant inom parentes);

Staffan Sundström, Pargas (Wilhelm Lil-jeqvist, Kimitoön), Janni Lindholm, Kimitoön (Elina Leino, Nådendal), Leif Byman, Kimito-ön (Anders Laurén, Kimitoön), Mats Biström, Åbo (Andreas Andersson, Pargas), Barbro Si-pilä, Åbo (Liisa Johansson, Åbo), Anne Eriks-son, Pargas (Cecilia Fredriksson, Kimitoön)

språkbad modell för tvåspråkig skoladiskussionen om tvåspråkiga skolor har stampat på ställe. så länge vi inte har en gemensam uppfattning om vad vi menar med tvåspråkiga skolor kom-mer vi att tala förbi varandra. så säger svenska folkpartiets vice ordförande, justitieminister anna-maja henriksson

Syftet med en tvåspråkig skola måste vara att ge eleverna utmärkta språkkunskaper i båda språken. Därför måste lösningen byg-ga på något som bevisligen stöder inlärning-en av flera språk.

– Språkbadet är en fungerande lösning som kan stå modell för en tvåspråkig skola. Un-

dersökningar visar att språkbad stärker även elevernas modersmål vid sidan om det andra språkbadsspråket. Detta är en win-win -situa-tion. Vilken förälder skulle inte unna sina barn bättre språkkunskaper, säger Henriksson.

Henriksson påminner också om att språk-badet lyfts upp i den färska nationalspråks-strategin som en central metod för att förstär-ka undervisningen i nationalspråken.

Nuvarande utbildning för språkbadslära-re upphör i år. Vi får inte missa detta tillfälle vi har att utveckla språkbadet i vårt land. Därför behövs fortsatta satsningar på utbildning av språkbadslärare, avslutade Henriksson.

¬¬ Ny kREtsstyRELsE

I koRtHEt NR 2



Medborgarbladets bana är lång och händelserik. Under jubileumsåret erbjuder vi en serie tillbakablickar, varav detta paket är den första.

¬ Medborgarbladet föddes år 1943, då som medlemsorgan för Svenska folkpartiet i Hel-singfors. I tidningens första nummer skriver den ansvarige huvudredaktören Erik af Häll-ström om Medborgarbladets uppgift: ”att ut-reda de sociala och ekonomiska förhållandena i vilka svenskarna i huvudstaden leva och att målmedvetet och energiskt arbeta för en för-bättring av dessa förhållanden”.

Enligt af Hällström var nämligen den svens-ka befolkningens ”utsikt att göra sig gällande och att bevara sin särart i hög grad en fråga om dess utkomstmöjligheter”.

Detsamma gäller än i dag och trots att Med-borgarbladets bevakningsområde har utökats till det nationella har redaktionen samma led-stjärna: att arbeta för att upplysa läsarna om den svenskspråkiga befolkningens leverna samt att aktivt arbeta för att förbättra det.

För, som redan af Hällström skrev i det för-sta numret: ”ska den svenska stammen i Fin-land klara sig, måste den hålla samman. Häref-ter såsom hittills måste goda, ansvarsmedvetna svenskspråkiga inför uppgiftens allvar kunna mötas i fördomsfritt samarbete. Medborgar-bladet ser en av sina uppgifter i att främja det-ta samarbete”.

¬ Faktum är att Medborgarbladet i år kan fira båda två. Konceptet SFP-tidning fyller hundra år: år 1913 grundade Axel Lille tidningen Svens-ka Finland, som var Medborgarbladets före-gångare och utkom två gånger i veckan fram till år 1915 med ”Ålandskungen” Julius Sund-blom som förste redaktör.

Tidningen Svenska Finland fick dessvärre lägga ner sin verksamhet i april 1915, på grund av ekonomiska svårigheter.

Inte förrän inför riksdagsvalen år 1930 i Lap-porörelsens skugga, då SFP gjorde gemensam sak med socialdemokraterna efter att de bor-gerliga partierna hade anammat det äktfinska programmet, återuppstod tidningen. Tidning-en utkom med ett nummer per vecka fram till år 1945, varefter tidningen utgavs inför valen.

Från 1962 fick Svenska Finland åter en re-gelbunden publiceringstakt, med fyra nummer om året, tills tidningens slogs samman med Helsingforskretsens Medborgarbladet år 1969.

Efter sammanslagningen utgavs tidningen med dubbla sidhuvuden: Medborgarbladet/Svenska Finland, men så småningom tog Med-borgarbladet över, då med Henry Olander som chefredaktör. Läs om Olanders mest spännan-de tidning på nästa sida!

fAktA

Medborgarbladet

¬¬ gRuNdAdEs 1943, då som medlemsorgan för SFP i Helsingfors.

¬¬ utkom ocksÅ då med fem nummer om året.

¬¬ sLogs sAmmAN med Svenska Finland år 1969 och fick natio-nell spridning.

¬¬ svENskA fINLANd, ”tidning för finlands svenska befolkning”, grundades 1933 av Axel Lille. Den fylldes av eget redaktionellt ma-terial samt notiser från Hufvudstadsbladet och Nya Pressen..

¬¬ tIdNINgEN svENs-kA Finland fungerade som Medborgarbladets föregångare: en natio-nell SFP-tidning.

¬¬ mEdboRgARbLA-dEt HAR utkommit i fem olika format och har ändrat utseende åtta gånger.

medborgar-bladets uppgift, 1943 och 2013

medborgar-bladets 70- eller 100-årsjubileum?

jubILEumM


1992: Marken och EG ¬ 1992 verkar ha varit det år

som etsat sig fast i mitt re-daktörsminne. Här två hän-delser:

”marken flyter!”

Efter Sovjetunionens fall, fi-nansbubblan och den inter-nationella lågkonjunkturen var Finland inne i en svår depression. Dagen då den finska marken fick flyta fritt, 8.9.1992, glömmer jag inte. Jag var på ett möte i riksda-gen och in i Svenska riks-dagsgruppens grupprum rusar dåvarande partise-kreterare och Mbl:s chefre-daktör Peter Stenlund och

ropar: ”Marken flyter, mar-ken flyter!” Jag tänkte ”nu nuddade historiens vingslag vid mig”. Några veckor sena-re följde Storbritannien, Ir-land och Danmark Finlands exempel och släppte sin va-lutor fria.

eg-vänliga medborgar-bladet

En annan händelse jag minns mycket väl var den starka kritik som uppstod efter att Medborgarbladets EG-temanummer kom ut 21.2.1992. I spetsen för kri-tiken gick Ralf Norrman och Jan-Magnus Jansson. De an-

såg att Medborgarbladet haft en för stark EG-vän-lig redaktionell linje och att för få EG-kritiska röster hade hörts i temanumret. En presskonferens ordna-des på kretskansliet i Öster-botten dit Norrman tillsam-mans med Jansson kom och chefredaktören Stenlund fick förklara sig framför den försam-lade press-sen. Jag satt och funde-r a d e o m kritiken var berättigad eller ej.

REdAktöR: EliSabEth RantSchukoff

Den mest intressanta händelsen under er tid som redaktör?

Vi frågade ett gäng forna redaktörer och chefredaktörer om deras mest minnesvärda händelse under deras tid vid Medborgarbladet. Resultatet kan läsas här nedan och på nästa uppslag. Vissa hågkomster är tagna ur 50årsjubileumsnumret.


2006: Tidningsförnyelsen ¬ Det skulle förstås te sig naturligt att

som forna chefredaktör för Medborgar-bladet ta upp en politisk händelse som präglade eller avhandlades i spalterna under den tid man fick sköta rodret och navigeringen (kapten var partisekretera-ren som självskriven ansvarig utgivare).

Slaget om studentsvenskan skul-le utan tvekan vara värd en mässa, i all synnerhet som det gick precis som då-varande ordföranden, Jan-Erik Ene-stam, och med honom varenda annan politiker i SFP:s led förutspådde; följ-derna av beslutet lever vi med nu.

Det hände förvisso mycket annat vik-tigt i politiken under åren 2004-2006 men jag väljer ändå att lyfta upp tid-ningsförnyelsen som utvecklade Med-borgarbladet till tidskriften MED ef-tersom den de facto också speglar en annan viktig utveckling - den ökade transparensen i förhållandet mellan partiet och Svenska kulturfonden.

Efter att ha planerat och färdigställt en lång räcka Medborgarblad i tabloid-

format, med benäget bistånd av Peter Nordling och Kim Juslin, samt senare ett antal goda ”egna” frilansare stod det så småningom klart att, trots skapliga inne-hållsambitioner och habila slutresultat, var det definitivt dags för något nytt.

När endast korsordet förmådde enga-gera läsarna och kansliet förhöll sig med en axelryckning till en pinfärsk tidning var det i sig motivering nog att fundera om. Jag lämnade vid dessa tider posten som kommunikationschef vid partikans-liet och antog utmaningen att som ett projekt genomföra en tidningsförnyelse. Vid samma tider inföll också slutpunk-ten för min styrelseperiod vid Svenska kulturfonden där vi ofta diskuterade ut-maningen att nå ut med information om de projekt och all den fantastiska verk-samhet som fondens medel möjliggör.

Så kom det sig att en händelse som såg ut som en tanke faktiskt materiali-serades - och samtidigt skapade den en stabil finansiering för nya MED. En del av tidningen uppläts till fonden som på

detta sätt kommer åt att sprida inorma-tion till en bredare skara än tidigare och med detta undan-röjdes också de sista resterna av gångna tiders hemlighetsma-keri kring förhållan-det mellan Svenska folkpartiet och Kul-turfonden. Lay-out-förnyelsen gjordes i samarbete med grafiker Camilla Pent-ti, som sedermera skapat sig ett namn inom sitt område.

Eftersom förändring är all utveck-lings förutsättning och det redan är länge sedan vi skrev 2006 så har MED bytt namn igen - och heter åter Medbor-garbladet. Det är just som det ska vara.

Och rätt ska ju vara rätt. Till finansie-ringen av tidningsprojektet bidrog även Konstsamfundet!foto:HU/Ari koiviSTo

REdAktöR: MaRtina haRMSaalto

fAktA

Jubileumsåren¬¬ 1953: jEAN Sibelius vinner Sibelius-

priset, Stalin dör. Koskenkorva, Playboy, Tekniikan Maailma och James Bond föds.

¬¬ 1963: PENNINgREfoRm i Finland, C-kasetten presenteras, John F. Kennedy mördas.

¬¬ 1973: kommuNREfoRm i Finland, ol-jekris, Nixon återvals, Georg C. Ehrnrooth avgår från svenska riksdagsgruppen och grundar Konstitutionella folkpartiet.

¬¬ 1983: ARPANEt, internets föregång-are, föds, Kampens metrostation öpp-nar, Christoffer Taxell blir justitieminister och Gustav Björkstrand undervisnings-minister.

¬¬ 1993: LÅgkoNjuNktuR. Tjeckien och Slovakien blir självständiga, Närpes blir stad, Tenala slås samman med Ekenäs. Bill Clinton blir USA:s president.

¬¬ 2003: sARs, riksdagsval, Ulla-Maj Wi-deroos blir andra finansminister och Jan-Erik Enestam miljöminister, Anneli Jäät-teenmäki avgår, Anna Lindh mördas.

jubILEumM


2006: Sibbo-situationen

¬ Då frågan ställdes mig vilken som var den mest intressanta politiska händelsen under min period på Medborgarbladet gjorde sig genast en händelse påmind: Helsingfors de-lannektering av Sibbos västra delar, där pla-nerna en vacker morgon år 2006 damp ner som ett anmälningsärende under partiets ar-betsutskottsmöte.

Helsingfors planer, presenterade av full-mäktigeordförande Jan Vapaavuori, möttes till en början bara av häpnad. För de fl esta framstod idén som så huvudlös att ingen trod-de att den skulle vinna understöd. Snart visa-de det sig dock, att förslaget redan hade stöd hos stora delar av regeringen och framför allt statsminister Vanhanen. Då detta blev klart ställdes hoppet till bl.a. lagen om kommunal självbestämmanderätt, som man på SFP-håll var säker på att skulle stoppa planerna. Till-tro sattes framför allt till att Helsingfors inte på ett trovärdigt sätt kunde hänvisa till kom-munallagens paragrafer om ”ytterst vägande förutsättningar”. Få insåg då att ett smutsigt politiskt spel redan hade satts i rullning, och att utgången var så gott som given.

1. Först gör Helsingfors fullständigt ore-sonliga annekteringskrav.2. Sedan tillsätter regeringen en ”obero-ende” utredningsman som presenterar en ”kompromiss”.3. ”Kompromissen” godkänns av reger-ingen.4. Högsta förvaltningsdomstolen sätter sin stämpel på aff ären.

Vapaavuoris motiv (som Högsta förvalt-ningsdomstolen valde att ord för ord upprepa

i sitt beslut, trots att domstolen endast skul-le ta ställning till ärendets juridiska förlopp) handlade om någonslags ”obalans” gällande byggandet i huvudstadsregionen, som med annekteringen skulle rättas till.

Nu några år senare, då Östersundompla-nerna inte ens är halvfärdiga, trenden går mot tätt kvartersbyggande, och man (som alla redan visste 2006) hittat en massa områ-den inom Helsingfors gamla gränser att bygga på, är det kanske fl er som frågar sig vad det hela handlade om. Min teori är att hela a� ären inte handlade så mycket om bo-städer, utan mer om ett rent maktspel. Som en mobbare valde Helsingfors att knäp-pa till en mindre för att man kunde. Och att i samma veva ge SFP en rejäl näsbränna mås-te ha varit en för läcker godbit för att låta bli. För de stora partierna fi nns det väl knappast något mer onaturligt än en kommun där SFP spelar en stor, eller till och med ledande roll i lokalpolitiken.

De pågående kommunreformerna kastar idag sitt eget ljus på a� ären och vill man vara konspiratorisk kan man kan förstås se annek-teringsövningen från 2006 som ett prejudi-kat eller ett omen: vill landets regering att en kommun spjälks upp och försvinner, så sker det. Det hjälper inte att protestera. Fallet vi-sar på ett skrämmande sätt att i Finland har den store mer rättigheter än den mindre.

REdAktöR: RabbE SanDElin

150-årigaStockmanngratulerar70-åriga

Medborgarbladet

fAktA

Medborgarbladet år 2013

¬¬ tIdNINgEN PRoducE-RAs av en redaktör samt fri-villig- och frilanskrafter.

¬¬ REdAktIoNEN äR pla-cerad i partikansliet i Hel-singfors.

¬¬ tIdNINgEN tRycks i Vasa och har en upplaga på knappt 30 000 exemplar.

¬¬ PÅ AdREssEN sfp.fi fi nns ett digitalt arkiv med Med-borgarblad från år 2006 framåt.



Den social- och hälsovårdsre-form som är på gång kommer att frånta kommuner med min-dre än kring 20 000 invånare rätten att själva besluta om och arrangera sin social- och hälso-vård samt specialsjukvård. Det betyder att dessa mindre kom-muner ska höra till social- och hälsovårdsområden som styrs av ansvarskommuner: dessa kan vara landskapscentra eller kom-muner som baserar sig på natur-liga pendlingsområden och har en tillräcklig bärkraft.

– Enligt regeringens linjedrag-ningar ska kommuner med 20 000 – 50 000 invånare också framöver ha ett ansvar för so-cial- och hälsovården samt ock-så delar av specialsjukvården där det finns förutsättningar för det, säger justitieminister, Svens-ka folkpartiets vice ordförande och medlem i socialpolitiska mi-nisterarbetsgruppen Anna-Maja Henriksson.

Det möjliggör att vi i Svensk-finland kan skapa lösningar som tryggar svensk service på lång sikt.

– Om vi har viljan, vill säga. De förtroendevalda i kommuner-

Social- och hälsovårdsreformen är möjliggöran-de för kommunerna, säger Svenska folkpartiets vice ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson. För att dra nytta av möjligheterna krävs att kommunerna agerar.

Aktion belönas med makt

na bör nu fundera på hur vik-tigt det är för invånarna att man i dessa kommuner själva kan be-stämma om social- och hälsovår-den. Om man anser att det är vik-tigt: ta vara på möjligheterna, om inte: då kommer någon i en ansvarskommun längre bort att fatta besluten i framtiden, säger Henriksson.

Exakt vilken uppgiftsfördel-ningen ska vara kommer reger-ingen att precisera under våren. Kommuner med mellan 20 och 50 tusen invånare får i reformen inte fullt ansvar för alla social- och hälsovårdstjänster, men till-räckligt för att behålla stora de-lar av beslutsfattandet lokalt. Till de delar kommunerna inte klarar av att sköta vårdpaletten ska de ingå i ett social- och hälsovårds-område.

Enligt Henriksson är Borgå sjukhus viktigt i den komman-de reformen.

– Det finns förutsättningar för Borgå att bli en ansvarskommun. Sibbo med runt 20 000 invånare har alla möjligheter att fundera på om det är i mera svenskspråki-ga Borgå eller i Helsingfors man vill att en del av besluten om vår-den fattas i framtiden.

Henriksson hoppas att man i

Östra Nyland skulle se på ett al-ternativ där Borgå, Lovisa, Sib-bo, Lappträsk och Mörskom med flera hittar på något gemensamt kring Borgå sjukhus.

I Västra Nyland finns det re-dan ett sjukhus i Raseborg.

– Också där är det läge att för-söka hitta varandra för att få ord-na primärvård, socialvård och delar av specialvården, säger Henriksson.

I praktiken är Raseborg, Hangö, Ingå och Sjundeå samt Kyrkslätt de möjliga pusselbi-tarna.

– Det vore viktigt att stärka Raseborgsregionen, säger Hen-riksson.

I Åboland når Pargas och Ki-mitoön drygt 20 000 invåna-re om de hittar varandra, vilket skulle ge dem möjligheter att på-verka sin vård.

– Ståhlbergs modell (Red.anm.: Pargas, Kimitoön, Hangö och Raseborg, ev. Ingå och Sjun-deå) kan eventuellt vara lite uto-pistisk, men i det här skedet mås-te man vara öppen för allting, säger Henriksson.

I Österbotten har Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Lars-mo samarbetat sedan tidigare.

tEXt: vikTor grAnDELL

”Det är dags att på allvar tänka över hur mycket man värdesätter beslutsfattan-det i den egna regionen, det vill säga vart man vill ge makten”Anna-Maja Henriksson

socIAL- ocH HäLsovÅRdsREfoRmENM


Kronoby har riktat sig mot Kar-leby, där det finns ett central-sjukhus.

– I Kronoby bör man ingående fundera på framtiden. Det är nu man väljer väg i kommunen: Ja-kobstad eller Karleby, säger Hen-riksson.

I Jakobstadsområdet finns det, enligt Henriksson, naturli-ga förutsättningar för att klara social- och hälsovården.

– Det handlar för Larsmo-, Pe-dersöre- och Nykarlebyborna om att fundera på om det är en sam-lingspartist eller sannfinländare i Vasa som ska fatta beslut om äld-revården i Esse, liksom det gäl-

¬¬ ANNA-mA-jA HENRIkssoN HoPPAs på att be-slutsfattarna i oli-ka kommuner i Svenskfinland fin-ner varandra för att tillsammans kunna arbeta för att hålla beslutan-derätten lokal.

¬¬ bILd: JuStitiEMiniStERiEt

ler för en Hangöbo att fundera på om besluten ska fattas i Lojo – eller om man kan bestämma om sin närservice själv. Vem vill man ge makten åt?

Vasaområdet är speciellt i sammanhanget: I Sydösterbot-ten finns K5-områdets samarbe-te redan, men samkommunerna är hotade i reformen.

– Det innebär att lösningar be-hövs, säger Henriksson.

– Närpes, Kristinestad och Kaskö kommer inte riktigt upp till 20 000-invånarstrecket, men jag ser ändå vissa möjligheter där, speciellt om man lyckas nå

samförstånd i Malax och Kors-näs. Det gäller för alla kommu-ner att fundera på hur de vill att den framtida servicen skall se ut.

Budskapet som bör sändas ut är, enligt Henriksson, att det är dags att på allvar tänka över hur mycket man värdesätter besluts-fattandet i den egna regionen, det vill säga vart man vill ge mak-ten. Till ”de egna” eller till en an-svarskommun där det egna infly-tandet är begränsat? Processen handlar om service, men ock-så om makt och inflytande över servicen på det egna området.


lovisa, lappträsk (mörskom)stad in-

vånaresvensk-språkiga

andel sv.spr.

Lappträsk 2829 927 32,8%Lovisa 15519 6549 42,2%Sammanlagt 18348 7476 40,7%

lovisa, lappträsk, mörskom, askola, borgå, sibboAskola 4988 168 3,4%Borgå 49028 15057 30,7%Lappträsk 2829 927 32,8%Lovisa 15519 6549 42,2%Mörskom 1992 199 10,0%Sibbo 18739 6767 36,1%Sammanlagt 93095 29667 31,9%

borgå, askola, mörskom, sibboAskola 4988 168 3,4%Borgå 49028 15057 30,7%Mörskom 1992 199 10,0%Sibbo 18739 6767 36,1%Sammanlagt 74747 22191 29,7%

helsingfors, esbo, grankulla, vanda Esbo 256824 20241 7,9%Grankulla 8910 3286 36,9%

H:fors 603968 35674 5,9%Vanda 205312 5712 2,8%Sammanlagt 1075014 64913 6,0%

kyrkslätt, sjundeå, ingåstad invånare svensk-

språkigaandel sv.spr.

Ingå 5538 3037 54,8%Kyrkslätt 37567 6641 17,7%Sjundeå 6170 1843 29,9%Sammanlagt 49275 11521 23,4%

kyrkslätt, sjundeåKyrkslätt 37567 6641 17,7%Sjundeå 6170 1843 29,9%Sammanlagt 43737 8484 19,4%

hangö, raseborg, ingåHangö 9267 3977 42,9%Ingå 5538 3037 54,8%Raseborg 28829 18904 65,6%Sammanlagt 43634 25918 59,4%

hangö, raseborgHangö 9267 3977 42,9%Raseborg 28829 18904 65,6%Sammanlagt 38096 22881 60,1%

Svenskfinland efter reformen?Medborgarbladets redaktion har sammanställt hypotetiska konstellationer där kommuner i Svenskfinland slås samman för att uppnå 20 000 invånare – eller fler, eller färre.

fAktA

Social och hälsovårdsreformen

¬¬ kommuNER mEd färre än 20000 invåna-re fråntas rätt-en att arrangera social- och häl-sovård.

¬¬ dEssA kom-muNER måste höra till social- och hälsovårds-områden som i huvudsak styrs via ansvars-kommuner: landskapscen-tra, naturliga pendlingsområ-den eller kom-muner med ”en tillräcklig bär-kraft”.

¬¬ kommuNER mEd mellan 20 och 50 tusen invånare har även i framtiden ett ansvar för social- och häl-sovården.

socIAL- ocH HäLsovÅRdsREfoRmENM


Pargas, kimitoönKimitoön 7075 4981 70,4%Pargas 15561 8798 56,5%Sammanlagt 22636 13779 60,9%

Åbo plus kranskommunerAura 3971 25 0,6%Lundo 17023 207 1,2%Masko 9671 98 1,0%Virmo 7978 54 0,7%Nousis 4846 38 0,8%Nådendal 18824 249 1,3%Pemar 10591 96 0,9%Reso 24562 356 1,4%Rusko 5907 79 1,3%S:t Karins 31363 1261 4,0%Sagu 3033 77 2,5%Åbo 180225 9645 5,4%Sammanlagt 317994 12185 3,8%

kristinestad, närpes, kasköKaskö 1382 384 27,8%Kristinestad 7055 3937 55,8%Närpes 9380 8021 85,5%Sammanlagt 17817 12342 69,3%

kristinestad, närpes, kaskö, korsnäs, malax, korsholm, vörå, laihela, vasaKaskö 1382 384 27,8%

Korsholm 19012 13197 69,4%Korsnäs 2232 1973 88,4%Kristinestad 7055 3937 55,8%Laihela 7993 86 1,1%Malax 5586 4830 86,5%Närpes 9380 8021 85,5%Vasa 65674 14856 22,6%Vörå 6680 5514 82,5%Sammanlagt 124994 52798 42,2%

malax, korsholm, korsnäs, vörå, laihela, vasaKorsholm 19012 13197 69,4%Korsnäs 2232 1973 88,4%Laihela 7993 86 1,1%Malax 5586 4830 86,5%Vasa 65674 14856 22,6%Vörå 6680 5514 82,5%Sammanlagt 107177 40456 37,7%

kristinestad, närpes, kaskö, korsnäs, malaxKaskö 1382 384 27,8%Korsnäs 2232 1973 88,4%Kristinestad 7055 3937 55,8%Malax 5586 4830 86,5%Närpes 9380 8021 85,5%Sammanlagt 25635 19145 74,7%

nykarleby, Pedersöre, larsmo, jakob-stad, kronobyJakobstad 19680 11015 56,0%Kronoby 6666 5429 81,4%Larsmo 4966 4578 92,2%Nykarleby 7531 6595 87,6%Pedersöre 10940 9820 89,8%Sammanlagt 49783 37437 75,2%

nykarleby, Pedersöre, larsmo, jakobstadJakobstad 19680 11015 56,0%Larsmo 4966 4578 92,2%Nykarleby 7531 6595 87,6%Pedersöre 10940 9820 89,8%Sammanlagt 43117 32008 74,2%

karleby, kronoby Karleby 46773 6263 13,4%Kronoby 6666 5429 81,4%Sammanlagt 53439 11692 21,9%


M


¬ Enligt propositionen ska lag-stiftningen gälla under en över-gångsperiod i fall att en könsba-lans på minst 40/60 inte uppnås på frivillig basis innan år 2018.

– I första hand vill vi att det ska ske på frivillig väg, men lyck-as det inte vill vi att det ska lag-stadgas så att det ska finnas minst 40 % av det underrepresentera-de könet, säger förbundsordför-ande Carola Sundqvist.

I Norge finns redan en liknan-de lag. År 2003 stiftades en lag om att minst 40 procent av var-dera könet ska vara represente-rat i bolagsstyrelser. Till en bör-jan gavs bolagen möjligheten att frivilligt rekrytera fler kvinnor, men eftersom det inte ledde nå-gonstans blev kravet på en köns-balans på minst 40-60 obligato-riskt från och med januari 2006 med stöd av sanktioner för de bolag som inte uppfyllde kraven. Sedan dess har andelen kvinnli-ga styrelsemedlemmar stigit från 7 till 40 procent.

Svenska Kvinnoförbundet hoppas att en lagstadgad kvote-ring skulle ha en liknande effekt i Finland. Idag utgör kvinnor 22 procent av styrelsemedlemmar-na i börsnoterade bolag och 28 procent i de större bolagen (s.k. large cap-bolag). Lagstiftningen kunde innebära att bolagen, pre-

Svenska Kvinnoförbundet vill öka antalet kvinnor i börs-bolagens styrelser. Kvinnoförbundets årsmöte godkände en proposition som föreslår en lagstiftning som innebär att minst 40 procent av vardera könet ska vara represen-terat i styrelserna.

Könsbalans i bolagsstyrelserna

cis som i Norges fall, får chan-sen att på frivillig väg rekryte-ra fler kvinnor till sina styrelser. Sker detta inte inom utsatt tid skulle lagen göras obligatorisk med sanktioner för de företag som inte följer den. Sundqvist understryker att det inte är fråga om en permanent lösning.

– Det här är en lag som inte be-höver finnas för evigt. Efter 5-10 år kan den utvärderas för att se om vi har uppnått målet. Vi ska se det som en arbetsmetod, inte som en slutgiltig åtgärd.

Vice ordförande Anna Jung-ner-Nordgren håller med.

– Jag inser att det inte är den ultimata lösningen och att för-slaget väcker heta känslor, men om vi inte inför kvoter så väntar vi för länge på att något ska hän-da. Med lagstiftningen kan vi på-skynda utvecklingen.

Den lag om kvotering som nu är i kraft i Finland gäller statli-ga kommittéer, delegationer och andra motsvarande statliga or-gan samt kommunala organ med undantag för kommunfullmäkti-ge. Den kräver att minst 40 pro-cent av vardera könet ska vara representerat om inga särskilda skäl talar för något annat. Sam-ma gäller inte för de börsnotera-de bolagen.

– Det är viktigt att båda könen är representerade också inom börsbolagsstyrelser eftersom de

styr mycket av den ekonomiska verksamheten”, sade Sundqvist.

Studier visar att en mer va-rierande styrelse bidrar till ökad prestation eftersom fler alterna-tiv tas i beaktande i beslutsfat-tandet. Kvaliteten på bolagsstyr-ningen sägs också öka ju fler kvinnor som sitter i styrelsen. Enligt Elinkeinoelämän valtuus-kunta, EVA:s, rapport är företag ledda av kvinnor i medeltal 10 procent mer lönsamma än man-ligt styrda företag.

Varför rekryteras det då inte flera kvinnor till styrelserna? I teorin finns det inget som hin-drar kvinnor från att söka sig till, eller få, höga poster. I praktiken har det visat sig vara svårare, vil-ket syns i den låga representa-tionen. Ett vanligt kriterium för rekrytering är tidigare erfaren-het inom ett börsbolags lednings-grupp eller som VD. Dessutom sker rekryteringen oftast inom relativt slutna nätverk. Styrelse-ledamöterna väljs vanligtvis av bolagsstämman, som är det hög-sta beslutande organet inom bo-laget. Många börsbolag har inom styrelsen en valberedning som föreslår kandidater.

– Det ser inte bra ut att det på de högsta posterna bara finns män. Det signalerar att man inte bryr sig om den kvinnliga kom-petensen, säger Sundqvist. För att öka kvinnornas antal i styrel-

tEXt ocH bILd: JonnA kAUTTo

”Det ser inte bra ut att det på de högsta posterna bara finns män. Det signalerar att man inte bryr sig om den kvinnliga kom-petensen.”Carola Sundqvist

köNsbALANs


serna bör man söka kandidater på en bredare front.

För att fler kvinnor ska upp-nå samma poster som männen behövs stödmekanismer. Bland annat Centralhandelskamma-ren har använt sig av mentorpro-gram där både män och kvinnor ställt upp som mentorer för att sparra kvinnor som strävar ef-ter styrelseposter och karriärer inom företagsledning.

– Det är viktigt att lyfta upp kvinnor som vi vet att är dukti-ga och som har intresse av dessa uppgifter. Vi är onödigt försikti-ga ibland och många av oss ut-går ifrån att vi behöver veta så mycket före vi tar itu med något

¬¬ uNdER kvIN-NoföRbuNdEts ÅRsmötE god-kändes en pro-position om att lagstifta om börs-bolagens styrel-sers könsfördel-ning.

nytt. Med en mentor blir det lätt-are att ta sig an nya utmaningar, säger Sundqvist.

Kvotering och stödmekanis-mer är bra metoder för att främ-ja utvecklingen av en mer jämlik könsfördelning i börsbolagens styrelser, men inställningen till kvinnor i yrkeslivet behöver ock-så ändras.

– Det räcker inte med kvoter, vi behöver också attityd arbete och en delad föräldra ledighet, säger Jungner-Nordgren.

Svenska Kvinnoförbundets nyinvalda vice ordförande Yvon-ne Vestberg Heino håller med.

– Om föräldrarna delade jäm-nare på föräldraledigheten och

ansvaret för hem och barn tror jag att fler kvinnor skulle ha mera tid för karriärutveckling och oli-ka styrelseuppdrag.

Det råder fortfarande en upp-fattning om kvinnor som aning-en mindre kompetenta än män och det är fortfarande kvinnor-na som ofta stannar hemma med barnen när de är små.

– Jag tror att en jämnare för-delning av män och kvinnor i börsbolagens styrelser leder till att fler kvinnor med kompetens för företagsledning blir rekryte-rade till direktörsjobben, vilket i sin tur öppnar dörrar för kvinnor på alla chefsnivåer, säger Jung-ner-Nordgren.

Delad kvinnostyrka ger mångfalt tillbaka

RättIgHEtERm


¬ Förtidiga äktenskap, tonårs-graviditeter, missbruk, männis-kohandel. Utgångspunkterna för unga romska kvinnor är ofta inte särdeles ljusa.

– En stor del av de unga romska kvinnorna går inte i sko-la och blir därför arbetslösa, de har ingen möjlighet att påverka sina liv utan deras föräldrar gör valen för dem, berättar verksam-hetsledare Fatma Bajram Aze-movska från SUMNAL – en med-borgarorganisation som jobbar för romers rättigheter i den ma-kedoniska huvudstaden Skopje.

SUMNAL har under det se-naste året genomfört ett projekt för att stöda unga romska kvin-nor under rubriken ”Be You – Be SUMNAL girl”. Bakom idén står Svenska Kvinnoförbundet i Sör-näs, som också har fi nansierat projektet. Sammanlagt 25 fl ick-or och kvinnor i åldern 14-18 år deltog under ett år i olika work-shoppar och träff ar, med målet

att stärka deras tro på sig själva och ge dem bättre möjligheter att själva forma sina liv.

– Jag har alltid varit blyg och inte vågat stå upp inför klassen i skolan och tala. Men nu har jag fått bättre självförtroende och deltar till och med i intervjuer, berättar en sprudlande Sibel Baj-ram från Skopje.

Hon har kommit till Helsing-fors tillsammans med represen-tanter för SUMNAL, och vittnar om ett lyckat projekt.

Tanken är att deltagarna efter projektet själva ska fungera som exempel för andra unga romska kvinnor, så att de goda eff ekter-na med unga kvinnor som vågar ta plats sprider sig som ringar på vattnet. I workshopparna tog man förutom konsten att tala in-för publik också upp tabubelag-da ämnen som närståendevåld och människohandel.

Sibel Bajram hör själv till de mera lyckligt lottade och har haft turen att växa upp i ett hem med

tEXt & foto: nAnETTE forSSTröM/ oUTHoUSE MEDiA

Kvinnoförbundsprojekt gav unga romska kvinnor en egen röst.

¬¬ kvINNoR som stödER varandra - och an-dra. Sibel Bajram deltog i ett projekt för att stöda romska kvinnor - här tillsammans med Fatma Bajram Azemovska och Shiva Sali från organisationen SUMNAL.

Delad kvinnostyrka ger mångfalt tillbaka

utbildade föräldrar, som har stött henne i alla lägen. Andra har det däremot svårare:

– Jag har vänner som har utsatts för våld i hemmet, och klasskompisar från högstadiet som redan har två barn, konstaterar 18-åriga Sibel Barjam.

Hon berättar också om en flicka som har tvingats gifta sig och åka med sin romska man till Tyskland. Där blev hon sedan tvungen att tigga för hans familjs räkning – annars hotade de henne med stryk.

Romer diskrimineras och är utsatta på oli-ka sätt på alla håll i Europa. Enligt Fatma Baj-ram Azemovska lever romerna i Makedonien ofta i usla förhållanden, och brist på rinnan-de vatten och avlopp är ingen ovanlighet. Ef-tersom barnen ofta lever rätt isolerat inom det romska samfundet lär de sig inte makedonska förrän de kommer till skolan. Då de vid skolstar-ten enbart talar romani blir de långt efter sina klasskamrater, och riskerar att hoppa av och i förlängningen bli utslagna ur samhället. SUM-NAL jobbar mycket just med att stöda romska barn i skolgången, och Bajram Azemovska väl-jer att se hoppfullt på framtiden:

– Vi har en ny generation av romer som går ut skolan, till och med utexamineras från uni-versitet, och för dem är det sedan lättare att hitta jobb.

Fatma Bajram Azemovska berättar också om ett nytt statligt projekt där man försöker råda bot på arbetslösheten genom att erbju-da yrkesinriktade praktikplatser åt personer utan utbildning. Hon hoppas också att staten ska nappa på SUMNALs exempel med en sats-ning på unga romska kvinnor. Som medborgar-organisation får de ofta utföra pilotprojekt som sedan staten fortsätter om försöket är lyckat.

Fortsättning får också samarbetet med Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs. Nästa pro-jekt är redan i startgroparna och fokuserar på att lära unga kvinnor läsa och skriva.

– Med tanke på allt den här organisationen har fått till stånd med den lilla summa pengar vi har bidragit med så är jag övertygad om att de kommer att göra ett gott jobb, säger ordfö-rande Peggy Heikkinen vid Svenska Kvinnoför-bundet i Sörnäs.

RättIgHEtER

¬¬ bILdERNA: dELtAgARNA I SUMNAL-projektet fick, utöver mentorskapet, ta del av olika workshops med teman som arbets-livsorientering, uppträdanden, trafficking och våld i hemmet. Del-tagarna fick dessutom göra utfärder: för vissa deltagare var ut-färderna den första möjligheten att besöka en annan stad eller gå på restaurang.

M


DEMOKRATITÄLTET

25.5.-26.5. Järnvägstorget, Helsingfors

Välkommen till Demokratitältet för att diskutera med politiker.I tältet kan du träffa SFP i Helsingfors kretsordförande Johan Ekman

lördagen den 25.5. kl. 14.30 och stadsfullmäktigeledamotPäivi Storgård söndagen den 26.5. kl. 12.

Riksdagsledamot Astrid Thors deltar i diskussionen ”politik som enmänsklig rättighet” lördagen den 25.5. kl. 11.45 på Mekong-scenen.

Unga politiUnga politiker diskuterar utvecklingssamarbete på Taiga-scenen lördagenden 25.5. kl. 17.30. Från Svensk ungdom deltar Robert Byggmästar.

Välkommen!

på festivalenVärlden i byn

Partiernas internationellademokratisamarbete Demo rf

www.demofinland.org

¬¬ dEN NyA fäRjAN på rutten Pargas södra, Nordic Duck, har en god besättning och ägs av ett tillmötes-gående rederi. Ingetdera avhjälper det faktum att fär-jan är fel för rutten.

skäRgÅRdM


tEXt & foto: vikTor grAnDELL

¬ I början av april ligger isen fortfarande tjock i den åboländska skärgården. Solen värmer, men islossningen låter vänta på sig. Ute på öar-na myllrar det trots det av aktivitet: skärgårds-befolkningen är företagsam av naturen och får vara extra företagsamma på grund av sitt val av hemmiljö.

I Pargas skärgård bor bland annat mjölkko-bönder, spannmålsbönder, äppelodlare och fiskare som, förutom att vara skärgårdsbefolk-ning, har en sak gemensamt: de är beroende av fungerande förbindelsetrafik.

Förbindelserna blir allt viktigare i takt med skärgårdsnäringens utveckling. Äppelodla-ren har nu fler äppelträd än förr, det finns fler mjölkkor och fler stugbyar. På ett område står utvecklingen dock stilla eller går bakåt: tyvärr handlar det, bland annat i Pargas skärgård, om förbindelsetrafiken.

Sedan 1987 hade skärgårdsborna vid rutten Pargas södra kunnat lita till färjan Viken, som byggdes för rutten och har tjänat skärgårdsbor-na väl. Men då linjen konkurrensutsattes föll va-let på den färja som sedan årsskiftet trafikerar rutten: Nordic Duck, ”Ankan”, byggd år 1960 och, enligt användarna, fel färja för ändamålet.

Skärgårdsbefolkningen kritiserade valet re-dan innan Nordic Duck lades in på linjen, men NTM-centralen avfärdade kritiken med hänvis-ningar till att Nordic Duck uppfyller de krav

som ställts i upphandlingen. Skärgårdsbefolk-ningen fick rätt: den nya färjan är ofta förse-nad, är långsammare i hamnmanövrarna, ryker svart, luktar brännolja och förde oljud som lig-ger på gränsen till skadligt för hörseln.

– Färjans ålder märks, säger Andreas Johansson, mjölkbonde på Heisala och bero-ende av färjetrafiken för mjölktransporter, ve-terinärer och dagligt liv.

– Nordic Duck klarar inte Vikens gamla tid-tabell.

Toni Rahkonen odlar äpplen, 20 olika sor-ter, på Heisala. Han behöver ta sig över till fast-landet 3-5 gånger i veckan under säsongen och behöver arbetskraft som också ska kunna ta sig till och från äppelgården.

Rahkonen har nyligen investerat i en pack-hall och en sorteringsmaskin som möjliggör hanteringen av 100 ton äppel till, vilket i sin tur ställer ytterligare krav på transportbehovet.

– Ju mer jag utvidgar, desto fler anställer jag. Min verksamhet har en sysselsättande ef-fekt bara skärgårdstrafiken fungerar, säger Ra-hkonen.

– Tack vare att trafiken har varit stabil har vi kunnat investera och satsa. Sedan ändrades det till det sämre.

Linjen som Nordic Duck trafikerar används av över 20 000 passagerare i 11 000 bilar per år. Och eftersom skärgårdstrafiken är så livs-viktig för skärgårdsborna gör en minskning

funkar inte färjan dör skärgården ut

”tack vare att trafiken har varit stabil har vi kunnat inves-tera och satsa. sedan ändra-des det till det sämre”Toni rahkonen

För skärgårdsborna är landsvägsfärjor som inte håller tidtabellen något lätt irritations-moment. Skärgårdstrafiken är ett måste för dem, att trafiken inte är pålitlig och punkt-lig vållar stora problem. I värsta fall hotar det skärgårdsbornas levebröd.


eller försämring av kapaciteten att behovet minskar. Ökas kapaciteten och pålitligheten ökar också användningen, behovet och inves-teringsvilligheten.

– Man måste komma ihåg att skärgårdstra-fiken inte handlar om nöjesåkning. Det hand-lar om landsväg på vatten, färjorna är basinfra-struktur, säger riksdagsledamot Stefan Wallin.

Wallin efterlyser en övergripande strategi för skärgårdstrafiken, en där attityden att fär-jorna är livsviktiga för skärgårdsborna verkli-gen märks.

– Upphandlarna kan vara lite väl tekniska. Man verkar inte ha förstått att det handlar om livsbetingelser för skärgårdsborna.

Nordic Ducks passagerare ger ett gott betyg till färjans besättning. Rederiet har också va-rit tillmötesgående, de har bland annat stått till tjänst med extra turer för veterinärer. Det är inte besättningens fel att färjan är olämplig. Ännu vet man inte hur den beter sig i öppet vatten, med sidovind och andra faktorer som ställer till det vid tilläggningarna.

Än så länge ligger isen kvar och skärgårds-borna tyr sig till svävare, isväg och, de som har möjlighet, färja. Men i svävaren får man inga varor och isvägen upprätthålls frivilligt av en lokala kraft: Ove Vinkvist, som tidigare arbe-tade på Viken.

Stefan Wallin lämnade i januari in ett spörs-mål om problemen med skärgårdstrafikens upphandling. Spörsmålet berörde åtgärderna för att den upphandlingsansvariga NTM-cen-tralen kan beviljas fleråriga upphandlingsfull-

makter som leder till en förnyelse av fartygs-flottan i skärgården. I regeringsprogrammet finns målsättningen att trygga skärgårdstrafi-kens servicenivå. Längre avtal kunde ge den säkerhet som behövs.

– Längre kontrakt blir också billigare på års-basis, säger Wallin.

– Pengar som är låsta i tio år ser illa ut i tjänstemännens kalkyler. Tre år verkar bätt-re, men det är inte vettig statsplanering. Man kan inte heller pruta på servicenivån: NTM-centralen måste vara uppmärksamma på vad de gör för avtal.

I trafikminister Merja Kyllönens (VF) svar på Wallins spörsmål sägs att längre avtal visserli-gen är till fördel för såväl beställare som pro-ducent, men att de kostar mer.

Vilket gör att avtalen blir kortare, vilket gör att nästa offertrunda görs om bara några år. Veterligen har arbetet med den inte ännu på-börjats.

Wallin efterlyser nu en långsiktig strategi för skärgårdstrafiken. En som är förankrad uppi-från och syftar till att säkra servicenivån.

– Det är de viktiga frågorna: vad är serviceni-vån i praktiken och hur ska servicenivån mot-svara det som verkligen behövs? Den ökande efterfrågan på skärgårdstransporterna är vik-tig: den utgör ett vettigt argument i dialogen med myndigheterna.

Skärgårdsföretagarna, vars företagsamhet uppmärksammades redan i början av denna text, visar gott exempel i det avseendet. Nu gäller det för upphandlarna att sköta sin andel.

¬¬ föR dEm som inte bor längs med färjerutten eller inte har nytta av svä-varna är isvägen en förutsättning för att kunna bo kvar hemma också under vintern.

skäRgÅRdstRAfIkENM


¬¬ skäRgÅRdENs mjöLkkoR äR förtjänta av veterinärbesök då det behövs och konsumen-terna är förtjänta av färsk komjölk från skär-gårdskorna.

¬¬ t.v.: toNI RAHkoNEN sysselsätter och är företagsam i skärgården, men är beroende av en fungerande skärgårdstrafik för att det ska gå.

¬¬ t.H.: ENLIgt stEfAN Wallin behövs det en mer långsiktig plan för skärgårdstrafiken. I den bör attityden vara att trafiken är lika naturlig som landsvägarna samt att servicenivån ska vara tillräcklig.


Lars-Erik Taxell 100 år

fAktA

LarsErik Taxell¬¬ tAXELL, LARs Erik, född 1913, var Svenska folkpartiet i Finlands fem-

te partiordförande åren 1956-1966. ¬¬ RättsvEtENskAPsmAN, PRofEssoR i privaträtt med allmän rätts-

lära vid Åbo Akademi 1948–76, akademins rektor 1950–57 och dess kansler 1981–84. (Nationalencyklopedin)

¬¬ HAR föRfAttAt en mängd juridiska skrifter. Taxell har bland annat belönats med Knut och Alice Wallenbergs stiftelses pris för rättsveten-skapliga insatser. Taxell är trefaldig hedersdoktor i rättsvetenskap och medlem i Finska Vetenskapsakademien.

¬ Idag, den 6.4 ,när jag skriver ner dessa ra-der om Lars-Erik Taxell begår han sin 100-års-dag i kretsen av sina närmaste anhöriga. Jag har haft förmånen att känna Lars-Erik i när-mare 70 år och härigenom i honom upplevt en lärare, varm vän och mentor, som genom åren lärt mig mycket.

L-E hör till de stora finlandssvenska gestalter som – kanske genom sin egen anspråkslöshet – fått mindre uppmärksamhet än sitt arbete och insatser för det som är svenskt i Finland borde ha getts honom. Tio år som partiordförande för SFP och en av Åbo Akademis centrala gestal-ter under en tid då Åbo Akademi förändrades från ett helt privat universitet till ett statligt.

Då jag som riksdagsman från Åboland från år 1961 på fredagskvällarna kom hem från Hel-singfors och riksdagen, hörde det till rutiner-na att genast ringa L-E och redogöra för den gångna riksdagsveckan och få partiordföran-dens råd och kommentarer. På den tiden fanns inga mobiltelefoner och telefonkontakten mel-lan H:fors och Åbo var inte särskilt snabb då samtalen måste beställas och sedan vänta att någon linje blev ledig. Jag var sekreterare i Stif-telsen för Åbo Akademi då akademins statsbi-drag årligen i statsbudgeten skulle höjas och sedan arbeta med att ge Åbo Akademi ett lag-stadgat statligt stöd. L-E var arkitekten bakom de framställningar som gjordes från akademins sida och hans modell för ÅA:s lag och stöd ac-cepterades av riksdag och regering.

Stiftelsens för Åbo Akademis styrelse där L-E länge var med, brukade ofta sammanträ-da i Helsingfors då blans annat Amos Ander-son och Ralf Törngren var centrala personer. Resorna från och till styrelsemötet skedde per bil eller tåg och var viktiga diskussionstillfäl-len, inte minst för en ung stiftelsesekreterare.

Lärare, professor, rektor, kansler, delega-tionsordförande i StÅA och mångårig styrelse-medlem visar på Lars-Eriks centrala uppgifter vid akademin.Jag är tacksam för att på nära håll fått uppleva detta och dessutom komma ihåg L-E:s styrka som partiordförande i en politisk tid som var något annan än dagens.CArL oLof TALLgrEn fUngErADE SoM rikSDAgSMAn årEn 19611975, SvEnSkA rikSDAgSgrUPPEnS orDförAnDE, PArTiorDförAnDE 19741977 oCH finAnSMiniSTEr 19701971.

tEXt: CArL oLof TALLgrEn

foTo: HELEnA kAJAnDEr

jubILEumM


Har du en driver eller är du en boll…

Vad säger egentligen våra senaste opinionsundersökningar oss? De fyra största partierna löper ett nästan dött lopp med ett understöd kring 19 pro-cent. Till nästa egentliga mätning, det vill säga nästa val, har vi 13 månader

och det fi nns ingenting som säger att de animala krafter som under den se-naste tiden drivit siff rorna kommer att förändras. Med ett undantag, som jag ska återkomma till.

Det mesta i fi nländsk politik, lik-som i fransk, tysk eller holländsk, har (om vi använder oss av dataspråk) ”drivers”, som på ett eller annat sätt är sammankopplade med den europe-iska krisen. De här drivkrafterna kan sedan i praktiken gå åt olika håll. Sam-ma drivkrafter kan alltså ge ett liberalt holländsk eller ett socialdemokratiskt franskt parti en valseger. Ännu mera tillspetsat: samma drivkrafter kan fak-tiskt ge CDU:s Angela Merkel en valse-ger över SPD:s Peer Steinbrück.

Så varför ser det då så underligt ut i Finland? Här vinner ett parti, som inte har kommit med ett enda ens någor-lunda förnuftigt förslag, hela tiden i understöd. Det kan ju inte bero på att landet med Europas eff ektivaste un-dervisningssystem i praktiken skapar politiska idioter?

Jag tror att det beror på att vi har en minimal off entlig debatt, ett näs-tan obefi ntligt antal off entliga intellek-tuella och att våra politiska partier för ganska länge sedan förlorade sina per-spektiv och sina visioner framåt. Det

här är en gammal skötesynd. Ef-ter SDP:s valseger 1969 blev alla som ville göra någon form av samhällelig karriär socialdemo-krater. SDP översvämmades av karriärister och slutresultatet blev ett ansiktslöst förvaltnings-parti. Efter de senaste årens samlingspartistiska valsegrar har vi sett samma fenomen i den an-dra riktningen: för att bli någon-ting i statsförvaltningen, i or-ganisationsvärlden eller i den

kommunala förvaltningen ska man vara samlingspartist. Slutresultatet blir en beigefärgad apolitik.

Den här beigefärgade förvaltande ansiktslösheten klarar inte av att av-slöja att Finland för tillfället drivs av ett populistiskt taskspel. Politiken och politikerna försöker överleva genom att nästan aldrig ta ställning till någon-ting. Pragmatismens låga visa gäller.

Men vår framtid kommer att krä-va principer. Är vi för tolerans, trans-parens och respekt enbart när det gäl-ler krav på att andra ska tolerera och respektera oss och vårt språk? Eller är tolerans, transparens och respekt nå-gonting vi står för också i förhållan-de till Greklands befolkning? Vi mås-te förmå och våga titta framåt. Politik är inte och får aldrig bli lika kortsiktigt som företagsvärldens kvartalsrappor-ter. Vi måste ha ett längre perspektiv och veta att om vi fattar de rätta be-sluten så kommer vi på rätt köl igen. Det är kanske bara nu lite svårare - och därför mera utmanande - än på 1990-talet när Nokia hjälpte oss uppåt.

Det är intressanta frågor, som dess-utom kan utforma vår framtid – men enbart förutsatt att vi vågar ta strid om principerna. Sannfi nländarna byg-ger för sin del ett farligt förbund och tekniken har vi sett tidigare. Det fi nns inga realistiska lösningsförslag i de-ras retorik, inte på någon fråga. Men för att maskera deras spretiga avsak-nad av någonting, som rör sig mot framtiden, skyler de över allting med två stora vi avskyr: vi avskyr fi nlands-svenskar och vi avskyr EU.

Det fi nns mycket som har gått snett i EU. Mest snett har kanske upphand-lingen och skattepolitiken gått. Men de stora europeiska strukturerna kom-mer vi inte ifrån. Vi kan förbätt-ra dem, men inte trolla bort dem. Vi kommer att be-höva mera trans-parens i upp-handlingar och i euro-peisk skatte-politik. Men för att nå dit måste vi ta upp kam-pen med den lite lam-slagna för-ljugenhet som nu rå-der i lan-det.

Den första omgången hand-lar därför om det europeiska parla-mentsvalet.

EuRoPAPARLAmENtARIkER: nilS toRValDS

”varför ser det så underligt ut i finland? Här ökar ett parti som inte har kommit med ett enda förnuftigt förslag hela tiden sitt understöd. det kan ju inte bero på att landet med Europas effektivaste under-visningssystem i praktiken skapar politiska idioter?” de stora europeiska

strukturerna kom-mer vi inte ifrån. Vi kan förbätt-ra dem, men inte trolla bort dem. Vi kommer att be-höva mera trans-parens i upp-

peisk skatte-politik. Men för att nå dit

den lite lam-

Den första omgången hand-lar därför om det europeiska parla-


¬ Orsaken till att Finlands-svenskt samarbetsforum såg da-gens ljus var att det ansågs att det finns ett behov av en förening som underlättar samarbetet mel-lan andra instanser, säger samar-betsforumets verksamhetsledare Maria Rosberg.

– Och efter sex månader i för-eningens tjänst har jag märkt att behovet verkligen fanns där.

Mycket av energin har tills vi-dare gått till att få igång verk-samheten: enligt Rosberg är skillnaden mellan att grunda en förening och att grunda ett fö-retag och få igång verksamhe-ten försumbar. Det oavsett har föreningen redan hunnit påbör-ja en mängd projekt.

En del av de påbörjade pro-jekten är samarbeten med tan-kesmedjan Magma, en annan instans vars verksamhet och ex-istens misstroddes i startskedet.

– Magma är en tankesmedja, deras uppgift är inte att påbörja förverkligandet av de förslag de-ras utredningar har lett till. Där kan vi hjälpa till, säger Rosberg.

Föreningen Finlandssvenskt samarbetsforum grundades för kring ett år sedan och fick ge-nast mycket publicitet. Samt kritik: frågan om det verkligen inte finns tillräckligt med fören-ingar i Svenskfinland dryftades än en gång. Nu arbetar föreningen, med verksamhetsleda-re Maria Rosberg i spetsen, för att visa att be-hovet verkligen fanns.

För det svenska språkets fortlevnad

Det betyder inte att förverkli-gandet av Magmas idéer är sam-arbetsforumets syfte.

– Men det är ett exempel på varför vi finns till, säger Rosberg.

Ett av föreningens hittills mer ambitiösa projekt heter Språktal-ko. Projektets mål är att stärka det svenska språkets ställning i tvåspråkiga organisationer: ser-vice, information med mera på svenska ska få mer plats.

– I många organisationer blir svenskan på andra plats. Man pu-blicerar till exempel en tidning på finska med ett svenskt uppslag och kallar den tvåspråkig. Oftast beror det på resurs-, tids- eller erfarenhetsbrist, säger Rosberg.

Detta ska Finlandssvenskt samarbetsforum avhjälpa. Bland annat genom att fungera som or-ganisatör, sammankalla nyckel-personer och utarbeta formatet.

– Projektet får inte belasta or-ganisationerna, säger Rosberg.

– Därför ska Finlandssvenskt samarbetsforum fungera som or-ganisatör. Tillsammans utarbe-tar vi sedan en modell, en effek-tiv metod för att stärka svenskan i tvåspråkiga organisationer som

sedan kan utnyttjas av andra or-ganisationer.

Projektet ska vara sektorspe-cifikt, man tar sig an en sektor åt gången. I pilotprojektet kon-centrerar man sig på social- och hälsovårdssektorn i två års tid.

Tills vidare fungerar samar-betet främst med organisationer inom den tredje sektorn, men i framtiden hoppas Rosberg på att också kunna samarbeta med in-stanser i den offentliga sektorn.

– Jag vet att det är känsligt att organisationer sköter det som enligt lag hör till den offentliga sektorns uppgifter, men man ska inte heller hindra organisationer från att hitta på nya sätt att få sa-ker att hända! Annars stampar vi bara på stället. Finlandssvenskt samarbetsforum kan hjälpa till med idéer, vilja och nya tankar, säger Rosberg.

– Jag vet att också tjänstemän inom den offentliga sektorn har viljan att förbättra den svensk-språkiga servicen, men tiden och resurserna saknas.

Redan då Finlandssvenskt samarbetsforum grundades val-de man att definiera barn och

tEXt & foto: vikTor grAnDELL

”Jag vet att också tjäns-temän inom den offentliga sektorn har vil-jan att förbättra den svensk-språkiga servi-cen, men tiden och resurserna saknas”Maria Rosberg

INtERvjuM


ungdom som en av förening-ens nyckelmålgrupper. Det för-sta projektet som direkt riktar sig till den målgruppen är sam-arbetet med nätverket ”Mun ta-lous”, tills vidare utan svenskt namn, som strävar efter att ut-öka de finländska ungdomarnas ekonomiska kunnande.

– Vi vill instifta tanken om att ungdomarna ska bli bättre på att hantera sin privatekonomi i sko-lor, organisationer och i media.

En av orsakerna är att det hela tiden dyker upp nya ekonomis-ka fällor - vipplån, nätspel, ap-par – som vuxenvärlden inte kan hjälpa till med eftersom de helt

¬¬ mARIA Ros-bERg ARbEtAR för att stärka sam-arbetet mellan tvåspråkiga orga-nisationer, så att det svenska språ-kets ställning kan förbättras.

enkelt inte hinner med i utveck-lingen.

Finlandssvenskt samarbets-forums roll är, föga överraskan-de, att ta hand om den svensk-språkiga delen av verksamheten.

Ett av samarbetsprojekten med Magma är knutet till tankes-medjans rapport om den svensk-språkiga mentalvårdens brister. Finlandssvenskt samarbetsfo-rum ska dra igång ett projekt där möjligheterna för ett resurscen-trum för mentalvård granskas.

– De existerande bristerna, social- och hälsovårdsreformen och övriga omvälvningar i vård-sektorn gör att behovet är stort.

Vad resurscentret sedan ska er-bjuda för service är inte ännu all-deles klart, det ska också utre-das, säger Rosberg.

Rosberg svarar, på frågan om föreningens framtidsplaner och -drömmar, att det viktiga under det första verksamhetsåret är att ro de påbörjade och planerade projekten i hamn.

– Jag hoppas också att vi kan ta itu med alla förfrågningar och förslag vi har fått. En annan dröm är att bevisa att det fanns ett be-hov av Finlandssvenskt samar-betsforum, men det är en dröm jag tror att vi inte kommer att ha några problem att uppnå.


¬¬ ENLIgt svENskA LIttERAtuRsäLLskAPEts vd Dag Wallgren är det bra att fonder och stiftelser granskas. SLS strategi är öppenhet: ett sätt att vinna allmän hetens förtroende.

s. 28 MEDBORGARBLADET. nr 2 2013. SVENSKA KULTURFONDEN

tEXt & foto: PATrik HArALD

¬ Vid det här laget har börsbolagen redogjort för sina fjolårsprestationer och meddelat hur mycket av vinsten de delar ut till sina aktieäga-re. Den här informationen är högintressant för Svenska litteratursällskapet vars bidrags- och stipendieutdelning står i direkt relation till fö-retagens resultat. Årets vinstutdelning (dividen-der) bestämmer hur mycket stipendiepengar det finns att dela ut nästa år.

Med facit på hand har dividendbeskeden överlag varit uppmuntrande. Av drygt hund-ra bolag noterade på Helsingforsbörsen ökar 42 procent sin utdelning, 30 procent bibehål-ler fjolårsnivån och 27 procent minskar sin ut-delning. Tittar vi däremot specifikt på Svens-ka litteratursällskapets aktieportfölj är siffrorna klart positivare. Hela 59 procent av de bolag Lit-teratursällskapet äger ökar sin utdelning, med-an 34 procent bibehåller sin utdelningsnivå. Bara 7 procent minskar sin utdelning.

”Nu talar vi förstås om antal bolag, inte om euro och cent. Men på det hela taget ser vi ing-enting som tyder på att resultatet skulle påver-ka vår stipendieutdelning 2014 negativt, säger Svenska Litteratursällskapets vd Dag Wallgren.

Litteratursällskapet har alltså fyllt sin port-följ med bolag som i sin vinstutdelning är klart frikostigare än genomsnittet. Tur eller skick-lighet?

”Vi har en mycket klar placeringspolitik och -strategi. Vi söker bolag som har en stark mark-nadsposition och balansräkning, och inte minst tar vi hänsyn till på vilka marknader bolagen verkar. Trots att många av våra bolag är no-terade på Helsingforsbörsen så tjänar de sina pengar internationellt. Så jag vill påstå att re-sultatet inte bara beror på tur”, säger Wallgren.

Ser man på var i världen Litteratursällska-pets bolag tjänar sina pengar så kommer 55 procent av omsättningen från Europa, 17 pro-cent från Asien, 10 procent från Nordamerika och 5 procent från Ryssland.

”Ofta brukar vi ta Ryssland som ett exempel på en marknad där vi inte har en enda direkt placering. Ändå kommer en ganska stor del därifrån via ett antal finska företag med verk-samhet i landet. På samma sätt är Asien repre-senterat via finländska verkstadsbolag. Där har viktningen på ett år ökat från 15 till 17 procent. För oss är bolagens hemort inte relevant utan var de har sin försäljning.”

I årets vinstutdelning sticker särskilt ett bo-

stipendiepengar finns också nästa år

”På det hela ta-get ser vi ingen-ting som tyder på att resultatet skulle påverka vår stipendie-utdelning 2014 negativt”Dag Wallgren

Trots ekonomiskt osäkra tider verkar nästa års stipendieutdelning vara räddad. Den bedömningen gör Svenska litteratursällskapets vd Dag Wallgren.

SVENSKA KULTURFONDEN MEDBORGARBLADET. nr 2 2013. s. 29

lag ut: Nokia. Ännu för några år sedan stod No-kia för en betydande del av Litteratursällska-pets dividendinkomster. I år är summan noll efter att Nokia till följd av skrala resultat beslu-tat att inte alls ge utdelning till ägarna. Trots det kommer SLS’ dividendinkomster enligt Wall-gren inte märkbart att påverkas eftersom Noki-as nollutdelning kompenseras av andra bolag.

Vi lever fortfarande i ekonomiskt osäkra ti-der och bolagen är tämligen försiktiga i sina framtidsförväntningar. Har bolagen råd med vinstutdelningar i den här storleksklassen?

”Ja, säkert. Bolagens resultattillväxt har inte dränerats genom överstora dividendutdelning-ar utan ligger på en hållbar nivå. Detta är ock-så ett av våra kriterier; vi vill prioritera bolag med en stark balansräkning, vilket de inte kan ha om de delar ut för mycket.”

Litteratursällskapets totalavkastning i port-följerna 2012 var 12,3 procent. Den beaktar både vinstutdelning från aktieinnehav, aktier-nas värdeförändring, hyresintäkter och så vi-dare. Ser man specifikt på aktieportföljen var avkastningen 14,4 procent.

Ändringen av kapitalbeskattningen som re-geringen beslöt om i mars har som bekant väckt livlig debatt. Eftersom allmännyttiga samfund är befriade från skatt på dividendinkomster på-verkas Svenska litteratursällskapet inte av änd-ringen. Det som däremot oroar Wallgren är en regelbundet återkommande diskussion om att börja beskatta stiftelser och fonder, ofta initie-rad av Sannfinländarna. Wallgren har sin be-stämda uppfattning om varför detta inte vore klokt.

”Människor som ger donationer till fonder och stiftelser gör det för att stödja ett allmän-nyttigt ändamål. Ofta handlar det om verk-samhet som stat och kommun annars skulle handha ifall den inte sköttes av fonder. Det är pengar som riktas till samma typ av ändamål som beskattaren samlar in för att stödja. Om man börjar beskatta sådana pengar finns det risk för att de privata donationerna minskar. För många förmögna personer är skattefrihe-ten ett motiv för att donera en del av sin för-mögenhet i stället för att låta allt gå i arv och beskattas. Slopas skattefriheten på donationer till allmännyttiga stiftelser och fonder finns det inte längre samma motiv att donera. Om de fri-villiga insatserna minskar blir detta i det långa loppet dyrare för stat och kommun.”

Hur upplever ni den senaste tidens med-iegranskning av finlandssvenska stiftelser?

”Det är bra att fonder och stiftelser är före-mål för intresse och kritisk granskning. Tyvärr hör det till sakens natur att det är problemen som lyfts fram. Vår strategi är att vara så öpp-na i kommunikationen samt aktivt och på eget initiativ informera om både de principer vi till-lämpar och om hur det går, så att vi genom öp-penheten ska få allmänhetens förtroende. Det är synd att det finns fall där förtroendet för-modligen inte används rätt. Vi kan inte annat att berätta vad vi gör och hjälpa till när det gäl-ler att granska och ifrågasätta.”

Kan negativ uppmärksamhet leda till fär-re donationer?

”Jag tror det. Allmänhetens förtroende häng-er mycket på hur saker och ting upplevs, vilket inte nödvändigtvis är det samma som hur det verkligen är. Det kan också leda till mer regle-ring och därmed nya kostnader som påtving-as genom extern kontroll.

I det senast uppmärksammade fallet har do-natorernas vilja av allt att döma inte beaktats. Händer det att ni på grund av donatorernas önskemål tvingas göra sämre affärer än om ni hade helt fria händer?

”Det enda fallet av större ekonomisk bety-delse är vårt Nokiainnehav, där donatorn sagt att vi inte ska sälja om det inte finns tvingande skäl. Tycker vi att läget inte ser så bra ut, så är det ännu inte ett tvingande skäl. Vi har fortfa-rande 14 miljoner aktier i Nokia och en stor del betraktar vi som belagda med begränsningar att göra någonting med. Men samtidigt ser vi att det finns möjligheter också för det bolaget att komma tillbaka.

Du tillträdde som SLS-vd våren 2008, just när finanskrisen slog till. Blev uppdraget job-bigare än du hade räknat med?

”Det har varit en intressant tid, jag vet inte om den har varit jobbigare. I ett skede hade vi givetvis en stor svacka i portföljens marknads-värde, men strax innan hade dividenderna va-rit på en rekordnivå som inte alls stod i relation till det mervärde som skapades i ekonomin. Det var nödvändigt med en korrigering och vi har kunnat anpassa oss till den”.

SkribEnTEn är JoUrnALiST På forUM för EkonoMi oCH TEknik

fAktA

SLS¬¬ svENskA LIttERA-

tuRsäLLskAPEt i Fin-land r.f. är ett veten-skapligt samfund som bevarar, utvecklar och förmedlar det svenska kulturarvet i Finland.

¬¬ sLs vERksAmHEt omfattar finlands-svensk litteratur, kul-tur och forskning på många plan.

¬¬ sLs äR en av de sto-ra förvaltarna av priva-ta allmännyttiga medel i Finland. Sällska-pet äger och förvaltar Svenska kulturfonden. Den ekonomiska basen för verksamheten ut-görs i huvudsak av pri-vata donerade medel.

¬¬ gEogRAfIskt om-sPäNNER verksam-hetsfältet alla svenska regioner i Finland. Säll-skapets syften förverk-ligas genom arkiven och biblioteket, förla-get, forskningen, sti-pendieutdelningen och den ekonomiska för-valtningen. Källa: sls.fi


”människor ger donationer för att stödja ett allmännyttigt ändamål. det är pengar som rik-tas till samma typ av ändamål som beskatta-ren samlar in för att stödja. om man be-skattar sådana pengar finns det risk för att de privata donatio-nerna minskar.”Dag Wallgren


¬ Katariina Savolainen kan komma att förändra svensk-undervisningen i många fin-ska yrkeshögskolor, kanske även finskundervisningen i en del svenskspråkiga skolor. Hon är svensklärare på Vasa yrkes-högskola (Vaasan Ammattikor-keakoulu) och driver ett språk-projekt bland finskspråkiga 20–22-åriga pojkar som studerar maskinteknik. Kanske inte den lättaste målgruppen, men elev-ernas respons var mycket positiv. Det bästa var enligt dem ”att man var tvungen att tala svenska”.

¬ Är det nya webbaserade spel

som får unga teknikstuderan-den att ställa sig så positiva? Inte alls. Savolainen och hennes elev-er har bara sig själva och några enkla uppgifter nedskrivna på papper. Grejen är att de sedan går över ån efter vatten: de tar sig nämligen över gatan till ingen-jörsstuderandena vid på Novia. Det är hela hemligheten: elever som studerar samma sak träffas och diskuterar. Planen för tan-deminlärningen – en metod som används även på annat håll, har Savolainen lagt upp tillsammans med Anna Korhonen, som är lä-rare i finska vid Novia.

Det bör påpekas att Savolai-nen är bekymrad över svensk-

Katariina Savolainen driver ett projekt där svenskaundervisningen görs mer attraktiv och effektiv för yrkeshögskoleelever.

Inspirationen nära till hands

ans situation, trots de goda er-farenheter hon har.

– I vår skola har vi nu två kur-ser i svenska; en förberedande kurs som ger fyra studiepoäng och en kurs med inriktning på branschen. Nu är den förbere-dande kursen hotad, av ekono-miska orsaker.

– Många kommer hit från en yrkesskola och har svaga kunska-per i svenska. Utifrån nivåtestet är de flesta tvungna att ta den förberedande kursen i svenska. Hur ska de lära sig branschsven-ska om de inte kan grunderna?

Tandemprojektet är en del i ett större projekt som strävar ef-ter att förnya svenskundervis-ningen i landets yrkeshögsko-lor. Det tvååriga projektet ägs av Stiftelsen för undervisning, fostran och utbildning (OKKA-stiftelsen) och leds av FD Taina Juurakko-Paavola, expert på språkinlärningsfrågor och chef för språkcentret vid Tavastlands yrkeshögskola (Hämeen ammat-tikorkeakoulu).

Bakgrunden är en undersök-ning av Juurakko-Paavola som visar att kunskaperna i svenska i yrkeshögskolorna är alarmeran-de dåliga. Inom ramen för pro-jektet vill man skapa konkreta verktyg för att förbättra situatio-nen. Genom fortbildning och fo-kus på lärarrollen och studeran-

denas motivation hoppas man kunna få en förändring på sikt.

I den första omgången har projektet samlat närmare 20 svensklärare som ombetts pre-sentera egna idéer som kan för-bättra inlärningsprocessen och handledningen. Därefter genom-för de sina egna pilotprojekt, som till exempel tandemunder-visningen. Efter pilotsekvensen samlas alla och redovisar resulta-ten för varandra. Till hösten star-tar en ny grupp lärare en iden-tisk process och i slutändan har man en bred idébank som sedan ska erbjudas alla svensklärare i yrkeshögskolorna landet runt.

Juurakko-Paavola är överty-gad om att slutresultatet blir bra. Projektets externa finansiering löser några avgörande knutar, även om yrkeshögskolorna ock-så själva står för en insats.

− Många lärare har ju goda idéer – det är inte där det bris-ter. Ibland behövs det bara en lite morötter för att få i gång för-ändringen.

Det finns ingen risk för att idé-erna skulle bli liggande i en pro-jektmapp, säger Juurakko-Paa-vola.

− Vi poängterar att allt måste kunna redovisas så att vem som helst kan ta del av materialet och erfarenheterna.

Det finns även andra starka ar-

tEXt & foto: HåkAn näSMAn

”Mina elever hade inte så lätt att tala svenska, men när de först får lyssna till de andra som talar svenska så går det ju lättare”Katariina Savolainen


gument för projektet. Juurakko-Paavola lyfter fram den rätt färs-ka Nationalspråksstrategin, där det bland annat påpekas att hög-skolorna borde förstärka skole-levernas möjligheter att lära sig språk.

− Högskolorna bör själva ut-värdera läget för egen del och berätta vad de gjort.

De diskussionerna som förs om huruvida svenskan behövs i alla lägen i alla yrkeskolor och yrken ger hon inte mycket för.

− Vår språklag finns där och den är entydig. Det är alltså onö-digt att diskutera och spilla ener-gi på en sådan debatt.

¬¬ kAtARIINA sAvoLAINENs ELEvER är nöjda med att få gå över gatan efter språk-kunskap.

Men tillbaka till Katariina Sa-volainens tandeminlärning och hur den ser ut. I pilotgruppen deltog finskspråkiga studerande från Vasa yrkeshögskola (VAMK) och byggnadsteknikstuderande från på Novia.

Dubbeltimmen börjar med att man i grupper på fyra, två från respektive skola, först diskute-rar till exempel till exempel sina fritidsintressen eller sommartra-ditioner. Vid halvtid byter man språk och tar sig an nästa ämne. Enkelt och effektivt. I de fall man hade förberedda uppgifter kun-de det till exempel handla om att

läsa en branschspecifik artikel, presentera den på några minu-ter och sen så tillsammans dis-kutera ämnet tillsammans.

Det handlar om tredje årets studerande men jag undrar ändå om de inte var blyga i början?.

– Mina elever hade inte så lätt att tala svenska, men när de först får lyssna till de andra som talar svenska så går det ju lättare. Frå-gorna är ju inte så svåra och jag tycker vi kan vara nöjda med hur de kom i gång, säger Savolainen.

LäS HELA ArTikELn i SvEnSkA kULTUrfonDEnS årSbok, SoM UTkoMMEr På UTDELningSfESTEn i åbo 15.5.


Ett dussin unga människor finns vid olika kultur- och vetenskapsinstitut i världen tack vare Svens-ka kulturfondens praktiksamarbete. Aktiva unga som just nu lever sitt kanske mest spännande år. Vi bad om en kort rapport av ett par av dem, Malin Lindholm i London och Freja Enholm i Oslo.

De lever livet nu

¬ Jag har haft en spännande start här på insti-tutet med diverse personalbyten och projekt. Mina huvuduppgifter här under året kommer att vara att ge videoproduktionen på institu-tet ett starkare fotfäste, fungera som projekt-assistent och assistera konst- och kulturavdel-ningschef Paula Karlsson.

Det största projektet institutet har på gång på kultursidan just nu är ett arkitektursamar-bete med The Architecture Foundation och London Wildlife Trust. Det handlar om tre unga arkitekter från Finland som har desig-nat en ganska spännande flytande plattform som ska fung-era som ett utkiksställe för allmänheten och skolelever på Regent’s kanal, mitt i London. Den byggs nu under somma-ren och kommer att vara klar i september.

Jag har gjort en kort video om projektet tillsammans med Jenni Tuovinen. Om du har lust att titta, så publicerades den på vår webbplats nyligen: www.finnish-institute.org.uk. Jag kommer att fortsätta dokumentera projektet och göra tre vi-deoavsnitt till.

Förutom arkitektserien har jag fått börja filma en serie som heter ”StudioVisit” och går ut på att presentera finländska

bildkonstnärer eftersom planen är att institutet ska fokuse-ra mycket på bildkonst år 2012-2015. Pilot-avsnittet handlar om multimedia-artisten Heidi Kilpeläinen.

Tanken är att StudioVisit ska bli en längre serie där en bild-konstnär med någon form av anknytning till England presen-teras i varje avsnitt. Senare är tanken att serien ska utvidgas och bli ett samarbete med bildkonstfonden Frame i Finland.

Det här kan jag berätta just nu. Jag har också en England-blogg på kommande…

Malin lindholm i London


¬ Jag började min praktik på Finsk-norsk kul-turinstitutt i ett somrigt Oslo augusti 2012, ett litet institut mitt i centrum med ett gal-leri i nedre våningen. Under hösten hade vi utställningar och evenemang i våra egna lo-kaler och på museer och gallerier runt sta-den. Institutet har en hel del kulturprogram på kvällarna som man kan delta i och man känner verkligen av hur man lever i och av kulturen här. På fritiden åkte jag ut med be-kanta till de små öarna i Oslofjorden för att grilla, simma och sola.

Kulturinstitutet har genomgått en liten för-ändring under min tid och vi har fått flytta in i kontorsutrymmen utan galleri och kom-mer nu att arbeta ännu mera tätt med loka-la aktörer i hela Norge.

Som studerande i konstvetenskap har det varit viktigt för mig att få jobba med konst och kultur i den utsträckningen som institutet gör. Jag har arbetat med grafiker, fotografer och bildkonstnärer från Finland också planerat program till höstens arkitekturtriennal i Oslo.

Oslo har för mig varit en blandning av här-lig konst och kultur, finsk, norsk och nordisk konst och pap-persarbete som tycks höra till precis varje jobb. Sen får man vänja sig en hög prisnivå, hurtiga och glada norrmän ( ja, de är verkligen hurtiga och glada hela tiden), god fisk och goda

skaldjur i mängder. Helt enkelt en mycket trevlig arbetsmil-jö. Det jag kommer att sakna mest är att bli andfådd vid var-je liten promenad, eftersom det finns backar överallt, och de kjempedeilige människorna här!

freja Enholm i Oslo

tolv praktikplatser ¬ Sedan många år erbjuder Svenska kulturfonden ettåriga praktikplatser på olika håll i Europa – och en plats i Japan. Plat-

serna kan sökas av studerande med svenska som modersmål eller studiespråk.Särskilt för studerande i humanistiska ämnen är det svårt att hitta avlönade praktikplatser utomlands och Svenska kul-

turfonden vill med den här stipendieformen ge praktikanterna möjlighet att utveckla sig själv. Förutom nya kunskaper hin-ner man också samla på sig professionella kontakter som kan vara värdefulla i framtiden. Praktiktjänstgöringen kan i de flesta fall också räknas tillgodo inom studierna.

Sju av de totalt tolv praktikplatserna Kulturfonden samarbetar med för tillfället är placerade vid finländska kultur- och vetenskapsinstitut i Europa och Japan. Bland de övriga finns också mer samhällsinriktade praktikplatser såsom Nordiska ministerrådets kontor i St Petersburg och Kommunförbundets kontor i Bryssel. I år inleds också ett alldeles nytt praktik-samarbete med Finlands kulturinstitut i Madrid.


Krysslösningen ska vara partikansliet tillhanda senast den 10.6.2013. Fem kryssvinnare får en blomstercheck à 20 e.adress: Sfp, PB 430, 00101 Helsingfors. Besöksadress: Simonsgatan 8 A, Helsingfors, 7. vån.

kRyssEt 2/2013

NAM

N:

ADR

ESS

:

m


vinnarna i krysset 1/2013: Carl-eric silvander, Uleåborghans sandvik, Jakobstadinga-britt Wirta, Mariehamnanja kaitfors, Larsmoyngve lind, Jakobstad

kRyssEt 01/2013 fRÅgEsPoRtEN 2/2013

Testa dig själv och vänkretsen med Jesper von Hertzens kne-piga frågor i allmänkunskap.

1. I vilken stad finns Finlands nordligaste universitet?

2. Vilket afrikanskt land gränsar till Mauretanien, Algeriet, Ni-ger, Burkina Faso, Elfenbens-kusten, Guinea och Senegal?

3. Vilket enormt, för finländare rätt bekant och aktuellt, bolag leds av Kang Duk-soo?

4. Författaren som vann Söder-ströms intrigromantävling 2012 med sin bok Kom heter:

a. Kaj Korkea-ahob. Ted Forsströmc. Emma Pembertond. Maria Turtschaninoff

5. Vilka två av följande fem skid-orter finns i Schweiz?

a. Verbierb. Val-d’Isèrec. Alta Badiad. Zermatte. Lech am Arlberg

6. I vilken storfilm från år 2000 finns repliken ”What we do in life echoes in eternity”?

7. Vilken finländsk konstnärs tavla har sålts för det högsta priset på en auktion?

8. Om ett hurdant djur handlar Arto Paasilinnas kanske kän-daste roman från år 1975?

9. Vilka färger består de Olym-piska ringarna av?

10. Vilka var den franska revolu-tionens tre ledord, på franska och svenska?

1. Rovaniemi, 2. Mali, 3. STX, 4. C) Emma Pemberton, 5. A) Verbier och D) Zermatt, 6. Gladiator7. Helene Schjerfbeck, 8. Hare (Jäniksen vuosi), 9. Blå, gul, svart, grön och röd, 10. Liberté, egalité, fraternité. Frihet, jämlikhet, broderskap

fRÅgEsPoRtENs svAR:

medborgarbladet beklagarPå grund av ett systemfel uteblir detta nummers sudoku och notissidor. båda delar av tidningen återkommer som vanligt i nästa nummer.


¬ Finland har byggt upp ett välfärds-samhälle vi just nu inte har råd med, säger partiordförande, försvarsminis-ter Carl Haglund.

– Situationen kräver ansvarstagande. Statsskulden har vuxit med över 50 pro-cent på fem år. Sysselsättningen måste höjas och skuldsättningsspiralen måste brytas, säger Haglund.

Sparåtgärderna är en del av medici-nen, men näringslivet behöver få fart för att situationen helt ska lösas samt för sysselsättningens skull – en viktig del.

– Det enda sättet att upprätthålla väl-färdssamhället är att få upp sysselsätt-ningen i den privata sektorn, säger Hag-lund.

– Om näringslivets tilltro saknas ute-blir investeringarna och investeringar är vad som behövs: nya fabriker, an-läggningar och kontor.

Det är mot den bakgrunden rambud-getsförhandlingarna bör granskas. Vad kan man göra för att öka sysselsättning-en?

– Det var målet. Vi hörde otaliga ex-perter och beredningen var lång. Den sänkta samfundsskatten var ingen gåva – vi är övertygade om att det är det bäs-ta sättet att skapa nya arbetstillfällen, ny tilltro och nya investeringar, säger Haglund.

Samfundsskatten och dividendbe-skattningen, som skärptes för att täcka de skatteförluster sänkningen av sam-fundsskatten på kort sikt väntas med-föra, har varit i blickfånget sedan ram-budgetförhandlingarna.

– Där bör vi i regeringen se oss i spe-geln. Mycket handlar om kommuni-kationsproblem. Visst var det bra att dividendbeskattningsförslaget förbätt-rades, att kryphålen täpps till och lös-ningen blir ännu bättre, men mycket av det goda vi uppnådde i förhandling-arna har fallit i skuggan av dessa ären-den, säger Haglund.

För SFP var det primära att sänka samfundsskatten för höjd sysselsätt-ning, medan vänstern före ramrian krävde att samfundsskattesänkningen kompenseras med att man öppnar be-skattningen av dividender. Ironiskt nog var det sedan vänstern som krävde att dividendpaketet skulle rivas upp efter rian.

På det hela taget är Haglund nöjd med rambudgetförhandlingarnas re-sultat. Bland annat kommer hushålls-avdraget att höjas, åtgärder för förläng-da arbetskarriärer införas, mer flexibla möjligheter för småbarnsfamiljer, ett förbättrat studiestödssystem och till-växtfonderna.

– Lantbrukssektorn hotades också av stora nedskärningar, vilket kunde avvär-

jas. Svenska folkpartiets målsättning-ar kunde i stort sett alla prickas av, sä-ger Haglund.

Fortfarande finns det ett tryck på att förlänga karriärerna: just nu befinner sig fyra medborgare i arbetslivet för varje pensionär. De nuvarande demografis-ka siffrorna visar att antalet arbetande per pensionär kommer att minska till två. Med tanke på att redan det nuva-rande försörjningsförhållandet är ohåll-bart är en reform oundviklig. Därför be-hövs åtgärder som höjer den faktiska pensionsåldern.

Oppositionen har varit högljudd i

sin kritik av rambudgetförhandlingar-nas resultat.

– Det är bra att minnas att Centern var vid makten ända fram till år 2011, alltså två och ett halvt år efter att kri-sen bröt ut år 2008. Ironiskt nog anser de nu att den nuvarande regeringen inte är handlingskraftig! Det enda den förra regeringen gjorde var stimulanslösning-ar, alltså skuldtagning, vilket inte hjäl-per mot de strukturella problemen, sä-ger Haglund.

De strukturella problemen är en stark prioritet för den nuvarande re-geringen, som enligt Haglund arbetar väldigt hårt för att lösa dem.

– Få regeringar har gjort så mycket mot de strukturella problemen som den nuvarande. De är känsliga och svåra att

tEXt: vikTor grAnDELL

Rambudgetförhandlingarnas resultat har resulterat i kritik. Delvis förtjänt sådan, säger SFP:s ordföran-de, försvarsminister Carl Haglund, men samtidigt har alla vinster och goda lösningar fått stå i skug-gan av uppståndelserna kring samfundsskatterna och dividendbeskattningen.

Situationen kräver ansvarstagande

RAmbudgEtM


åtgärda och det är klart att det är lättare att leva på skuld än att bära ansvar. Värl-den blir inte heller färdig över en natt: faktum är att hållbarhetsunderskottet i Finland är så stort att nästa regering ock-så har en del att göra.

De nedskärningar som görs för att bryta skuldsättningstrenden betyder ty-värr inte att statsekonomin kommer att vara i balans år 2015, också om skuldtag-ningen minskar.

Svenska folkpartiet har valt ärlighe-tens och tydlighetens linje och inte stuck-it under stol med att det är svåra ären-den som står på agendan, säger Haglund.

– Man vinner inte på att plocka lösa poäng. Det är en inställning som kun-de vara vanligare nu. I nästa riksdags-val kommer partierna att prövas. Senast valde många att agera struts i stället för att tydligt meddela vartåt det barkar. Jag hoppas på mer ärlighet i nästa val. Att inte lova vad man inte kan hålla är en dygd.

biLD: TiinA TAkALA/förSvArSMiniSTEriET


SFPs ungdomsorganisation Svensk Ungdom välkomnar alla som fyllt 14 år, och erbjuder en utmärkt cocktail av samhällsengagemang och gemenskap.

Mer information om SU och deras politik finns på www.su.fi.”

”Har du i din bekantskapskrets en politiskt intresserad ungdom?”

-Kan jag få högre veckopeng? -Alla andra får vara ute mycket senare..

medborgarbladet 2/13

Documents