Garaget Medieplan 2012

2

Innehållsförteckning 1. Bakgrund

1.1 Inledning 1.2 Historia och vision – Garagets biblioteksservice 1.3 Styrande dokument 1.4 Omvärldsanalys

2. Särskilt prioriterade grupper

2.1 Barn och unga 2.2 Personer med utländsk bakgrund

3. Riktlinjer för beståndsutveckling

3.1 Riktlinjer för mediebeståndsutveckling 3.2 Inköpspolicy 3.3 Gallring

4. Hur arbetar vi inom biblioteksservicen med brukardelaktighet? 5. Riktlinjer för värdering och uppföljning

5.1 Uppföljning 5.2 Statistik

6. Utvecklingsområde

3

Bakgrund 1.1 Inledning Syftet med att upprätta en medieplan är att få bättre kunskap om mediebeståndet, effektivisera mediehanteringen, skapa budgetunderlag och medvetet profilera biblioteksservicen. Medieplanen är ett dokument att arbeta efter, följa upp och utvärdera. 1.2 Historia och vision – Garaget och biblioteksservicen Garaget är en mötesplats som innehåller en kreativ verkstad, ett ekologiskt kafé, en öppen scen, ett offentligt vardagsrum, ett stadsdelsbibliotek och, som ett led i Malmös satsning på medborgardialog, det så kallade Dialoglabbet. Garaget är en plats för mångfald, möten och möjligheter och har ambitionen att skapa en öppen mötesplats för malmöborna. Garagets huvudändamål är att skapa en arena för ökad delaktighet genom att bekräfta och synliggöra människor och ge dem möjligheter att växa. Vårt huvudsyfte med att arbeta med brukardelaktighet är därför att fånga upp engagemang och öka känslan av delaktighet. Biblioteket är integrerat i den övriga verksamheten och alla delar är lika viktiga. Partnerskapet som utvecklar Garaget är i dagsläget stadsdelarna Fosie och Södra innerstaden samt Serviceförvaltningen.

Biblioteksservicen på Garaget ska vara en väl utvecklad modern och experimentell biblioteksservice som ska utvecklas och integreras med Garagets övriga verksamhet till en helhet. Att arbeta med bibliotek på Garaget innebär att utmana bibliotekets traditionella identitet, och bibliotekariens identitet. Biblioteksarbetet på Garaget är en process där olika former av dialog med användarna ska ange riktningen för utvecklingen. Det är exempelvis besökarnas intressen och engagemang som styr utbudet i samlingen snarare än en ambition att erbjuda en total ämnestäckning. Garaget är en gynnsam miljö att testa nya tankar kring bibliotek i. En viktig del av uppdraget att bygga upp biblioteksservicen är att utnyttja möjligheten att ta nya grepp på samlingar, teknik, kontakt med besökarna m.m. 1.3 Styrande dokument

Bibliotekslagen (1996: 1596)

Bibliotekslagen fastslår att alla invånare i Sverige ska ha möjlighet att nyttja folkbibliotek. Det framgår även att folkbiblioteken, utöver att tillhandahålla litteratur och andra former av medier, ska arbeta för att tillgängliggöra databaserad information för allmänheten1. Särskilt fokus läggs i lagens 8§ och 9§ på att folkbiblioteken ska erbjuda biblioteksservice anpassad åt barn och unga samt åt funktionshindrade och invandrare. Detta innebär att folkbiblioteken ska tillhandahålla litteratur, digitala resurser samt andra former av medier som motsvarar de behov dessa brukare har. För barn och unga handlar det främst om att erbjuda resurser som väcker läslust och bidrar till språkutveckling, medan det för målgrupperna invandrare och funktionshindrade innebär att

1 SFS 1996:1596, 2§

4

tillhandahålla litteratur på olika språk samt att ge tillgång till resurser i de format personer med olika former av funktionshinder har behov av2.

Malmö Stads Biblioteksplan (2005)3 Malmö Stads Biblioteksplan är uppbyggd kring de tre delområdena tillgänglighet, utbud och samverkan. I avsnittet Tillgänglighet konstateras att biblioteken i Malmö Stad ska vara en plats där alla är välkomna oavsett vilka förutsättningar de har. Biblioteken ska verka för att alla medborgare ska få fri tillgång till information på lika villkor. Detta syftar dels till att biblioteken ska erbjuda samt tillhandahålla information till alla åldrar och på alla språk medborgarna har behov av. Dels syftar det till att biblioteken ska göra sig tillgängliga genom generösa öppettider, digitalt genom webbplats och genom att lokalen är anpassad för barnvagnar samt för individer med olika former av funktionsnedsättningar. Biblioteken ska även bevaka och tillgängliggöra digitala resurser för medborgarna.4 I avsnittet Utbud läggs vikt på att beståndet ska bestå av varierande medieformat. Det ska även utgå ifrån samt anpassas efter invånarna i Malmös behov, vilket innebär att biblioteken ska erbjuda information och medier på de språk som talas i Malmö samt som är anpassade för personer med funktionsnedsättningar. Samlingarna ska vara uppställda på ett pedagogiskt och tydligt sätt. Barn anges i Biblioteksplanen som en prioriterad målgrupp.5 Avsnittet samverkan lyfter fram vikten av att biblioteken samverkar både sinsemellan och med andra aktörer, såsom förskolor, skolor, Malmö högskola.6 Garagets verksamhetsplan 20127 Inför varje nytt år sammanställer Garaget en verksamhetsplan i vilken inriktningen för Garagets olika verksamhetsområden anges för kommande år. Biblioteksservicen behandlas i ett separat avsnitt där effektmål för året sätts upp. För varje effektmål anges även en handlingsplan, målgrupper samt indikatorer för att målet uppnåtts. Verksamhetsplanen följs upp tre gånger per år i de s.k. tertialrapporterna. I arbetet med biblioteksutveckling och mediehanteringen ska bibliotekarierna förhålla sig till innevarande års verksamhetsplan och driva verksamheten i den riktning som anges i denna.

2 SFS 1996:1596, 8-9§

3http://www.malmo.se/download/18.4d147ba1286e5bcbb4800018233/biblioteksplan-Malmo.pdf

4 Biblioteksplan för Malmö stad 2011-2014 (2011), s. 4 5 Ibid., s. 3 6 Ibid., s. 5 7 Garagets verksamhetsplan 2012

5

1.4 Omvärldsanalys

Garaget ligger i Södra Innerstaden och ägs av densamma och Fosie. I Södra Innerstaden är Garaget det enda biblioteket i stadsdelen, medan Fosie även har Lindängens bibliotek. Södra innerstaden är en mycket tätbefolkad stadsdel och en förhållandevis stor del av dess befolkning är mellan 20 och 35 år. En stor del av invånarna har utländsk bakgrund och det talas runt olika språk i stadsdelen. Medellivslängden i Södra innerstaden är lägre än genomsnittet för Malmö. Södra innerstaden präglas i vissa delar av ett socialt utanförskap, större % trångboddhet än övriga Malmö, och har en hög andel barnfattigdom. Detta gör sammantaget att välfärdsindexet är lågt.8

Fosie är en till ytan större stadsdel än Södra innerstaden, men i förhållande till dess storlek är den mindre tätbefolkad än Södra Innerstaden. Det finns en större spridning både när det gäller boendeform och utbildningsnivå i stadsdelen jämfört med Södra innerstaden. Även i denna stadsdel finns ett stort antal olika nationaliteter.

Garaget ingår i Malmö stads folkbibliotekssystem och är ett av tio stadsdelsbibliotek. Detta innebär att Garaget kan erbjuda sina besökare att beställa böcker och andra medier från övriga bibliotek som ingår i Malmö Stads folkbibliotekssystem. Besökarna har således genom Garaget tillgång till Malmö stadsbibliotek samt dess stadsdelsbiblioteks hela samling av medier.

I närområdet finns flera förskolor, skolor samt öppna förskolor som Garaget samverkar med. Upptagningsområdet för öppna förskolor, förskolor och skolor är hela Södra Innerstaden samt Nydala, Munkhätte och Augustenborg i Fosie. Södra Innerstaden har dessutom ett rikt föreningsliv med ett hundratal aktiva föreningar i stadsdelen. Många av dessa använder möjligheten att låna Garagets lokal för att hålla arrangemang.

8 Välfärdsredovisning 2009 http://www.malmo.se/download/18.76105f1c125780a6228800037589/V%C3%A4lf%C3%A4rdsredovisning.pdf

6

2. Särskilt prioriterade grupper

Garagets närområde är en särskilt prioriterad grupp för oss, i området bor många barn och unga, personer med utländsk bakgrund och studerande.

1. Barn och unga

Garagets biblioteksservice ska främja språkutveckling, öka kunskap och väcka läslust och nyfikenhet hos barn och ungdomar. Bibliotekets barn- och ungdomsavdelning vänder sig till barn och ungdomar i alla åldrar, från olika kulturer och med skilda intressen samt till föräldrar. Garagets biblioteksservice har utarbetat riktlinjer för samarbete med förskola/skola i båda stadsdelarna, som kommer att utvärderas och utvecklas.

2. Personer med utländsk bakgrund med fokus på sfi-studerande Garagets biblioteksservice ska underlätta för personer med utländsk bakgrund att dels upprätthålla den egna kulturen och det egna språket, dels närma sig det svenska samhället och lära sig det svenska språket. Detta innebär att bevaka, anpassa och tillgängliggöra våra resurser, till exempel anpassa inköp efter vilka språkgrupper som dominerar i området samt att aktivt köpa in litteratur på lättläst svenska. Ett medel i arbetet med att nå sfi-studerande är att föra en dialog med utbildningsinstanser inom sfi i närområdet kring de behov av litteratur som finns för deltagare i en sådan utbildning. Garagets biblioteksservice strävar även efter att lärare ska komma på studiebesök med sina sfi-klasser.

3. Arbete med beståndet

Beståndet innefattar alla resurser vi kan erbjuda. Utöver mediebeståndet räknar vi in till exempel laptops, symaskiner, lokalen samt personella resurser. Vi arbetar aktivt med att exponera alla bibliotekets och Garagets resurser, exempelvis databaser, samhällsinformation och möjligheten att påverka beståndet.

3.1 Riktlinjer för mediebeståndsutveckling

Utifrån Garagets vision förhåller vi oss till flera aspekter när det gäller mediebeståndsutvecklingen. Biblioteket har en öppenhet och håller sig uppdaterat om nya medier och nya textvärldar.

● Samlingen ska hållas uppdaterad. ● Arbete med brukardialog, inköpsförslag. ● Satsning på lättlästa medier. ● Inget magasin ● Inga dubbletter

7

● Utländska tidningar och tidskrifter finansieras av invandraranslaget från Malmö stadsbibliotek. Övriga tidningar och tidskrifter anskaffas utifrån brukarnas önskemål. Gamla nummer läggs på Ge & ta hyllan.

● Anpassade medier, storstil & talböcker fås på deposition från Malmö stadsbibliotek ● Garaget har tillgång till flera databaser som Malmö stadsbibliotek prenumererar på. ● Garaget har tillgång till svenska och engelska e-böcker via malmo.stadsbibliotek.org.

3.2 Inköpspolicy Vi ska i största möjliga mån möta våra besökares önskemål. Vi ska alltid eftersträva skyndsam återkoppling. Beslut om vad som ska köpas in tas utifrån aktualitet och efterfrågan. Exempel på kanaler för inköpsförslag: ● Samtal m. brukarna ● Hemsidan ● Nya informationsskärmen ● Facebook

3.3 Gallring I den inledande dialogprocessen önskade man bestånd med tyngdpunkt på nyheter. För att behålla en nyhetsprofil har vi beslutat följande gallringspolicy.

Skönlitteratur för vuxna på svenska, bok och ljudbok:

● Innevarande och föregående år på öppen hylla. Äldre litteratur gallras omgående och ställs på ”Ge & ta” – hyllan eller skänks till annan verksamhet i S.I och Fosie. Skönlitteratur för vuxna på svenska, bok och ljudbok:

● Innevarande och föregående år på hylla. Äldre litteratur gallras omgående och ställs på ”Ge & ta” – hyllan eller skänks till annan verksamhet i Södra Innerstaden och Fosie. Skönlitteratur för barn & unga på andra språk:

● Gallras efter cirkulationstal. Inga utlån under 2 år gallras och ställs på ”Ge & ta” – hyllan. Facklitteratur (utom Studier & arbete):

● Gallras efter cirkulationstal. Inga utlån under 2 år gallras och ställs på ”Ge & ta” – hyllan.

Studier & arbete: ● Medierna här gallras efter aktualitet och efter avstämning med program för

vuxenstudier. Övrigt ● Ingen magasinering

8

4. Hur arbetar vi inom biblioteksservicen med brukardelaktighet? Vårt huvudsyfte med att arbeta med brukardelaktighet är att fånga upp engagemang och öka känslan av delaktighet. En annan föresats med Garaget är att lokalen och verksamheten ska vara en resurs för våra brukare. Genom brukardelaktighet vill vi därför ta tillvara på våra brukares idéer och synpunkter för att skapa en verksamhet som möter deras behov och önskemål. Vi arbetar med brukardelaktighet inom biblioteksservicen genom skriftliga enkäter, enkäter på webben, olika kanaler för inköpsförslag (se avsnitt 3.2 Inköpspolicy) samt muntliga brukarundersökningar. Vi strävar efter att arbeta i projekt som på olika sätt involverar våra brukare, ett exempel är arbetet med Bokbläddraren.9 Brukardelaktigheten på Garaget strävar mot ett förhållningssätt där man tar aktiv del i värdskapet. I alla aspekter av biblioteksservicen ska utvecklingen stämmas av mot verkligheten. Vi återkopplar till brukarna på olika sätt; – Muntligen till den som är berörd när detta är naturligt och möjligt. – Skriftligen eller per telefon till dem som lämnat sina kontaktuppgifter via enkätsvar. – Skriftligen på anslagstavlor när vi exempelvis köpt in böcker eller material. – Via information på vår hemsida eller i stadsdelstidningen. All återkoppling ska ske skyndsamt. Även i de fall då vi inte kunnat genomföra föreslagna förändringar ska detta återkopplas och förklaras.

9http://issuu.com/garaget/docs/projektrapportkur2011

9

5. Riktlinjer för utvärdering och uppföljning Varje år tar vi ut statistik utifrån vår gemensamma statistik inför nästa verksamhetsår. Medieplanen utvärderas och uppdateras varannat år. 5.1 Uppföljning Medieplanen i dess nuvarande form ska användas och fungera som ett stöd i arbetet med mediehanteringen under 2012 och 2013. Därefter ska den utvärderas och revideras för att anpassas till nya förhållanden. Utvärderingen ska ta sin utgångspunkt i det syfte som formulerats för denna medieplan och bedöma om dessa kunnat uppnås genom de riktlinjer kring mediehanteringen som angetts i medieplanen. Följande syfte lyfts fram i inledningen: Syftet med att upprätta en medieplan är att få bättre kunskap om mediebeståndet, effektivisera mediehanteringen, skapa budgetunderlag och medvetet profilera biblioteksservicen. Uppföljningen innebär även analys av den årliga brukarundersökningen som görs på Garaget, där våra målindikatorer från verksamhetsplanen belyses. 5.2 Statistik De olika värden som tas ur verksamheten strävar att på ett så brett sätt så möjligt visa hur verksamheten utvecklas. Dels hårda nyckeltal som cirkulationssiffror, dels upplevelsen av biblioteksservicen och dess utbud. En gång om året görs en brukarenkät vars syfte är att vara grundmaterial för jämförelse med verksamhetsplanen och medieplanen. I brukarenkäten ingår de målindikatorer som ingår i verksamhetsplanen. Exempel på värden är:

• Cirkulationstal – även på laptops, surfplattor, läsplattor etc • Besöksantal • Antal lånekort • Antal besök från förskolor och skolor • Antal besök SFI studenter • Inköpsförslag – SFI och övriga

10

6. Utvecklingsområden Utifrån Malmö stads biblioteksplan strävar Garaget efter att utvidga verksamheten när det gäller tillgänglighet, utbud och samverkan. Ett pågående utvecklingsområde är digital delaktighet, där vi under 2012 har för avsikt att tydligare tillgängliggöra våra resurser digitala som fysiska. Denna utveckling ska ske i samverkan med aktörer i Garagets upptagningsområde samt brukare av Garaget. Under 2012 är fokus på brukare med utländsk bakgrund främst sfi-studerande. Detta innebär bland annat utveckling av det utländska materialet, förvärv av detta samt exponering av övriga flerspråksresurser i Malmö stads bibliotekssystem. Vidare utveckling av förvärvsrutiner och leverantörer utifrån vårt fokusområde, samt en satsning på profilinköp för utvalda medier. Då Garaget under 2012 kommer utföra sin ombyggnad med minskade öppettider, frigörs resurser (tid) för att utveckla metoder för utvärdering av verksamhet och medieplan. För övrigt ingår fortsatt utveckling av brukardialog kring innehållet i biblioteksservicen. Att på flera sätt involvera brukarna genom utveckling av befintliga och nya kanaler. Övergripande satsningar i Garagets verksamhet under 2012 är marknadsföring och utveckling av samhällsservice. Biblioteksservicen stöttar i dessa satsningar.