suMedlemstidning for Svensboda Hembygds- och Kulturhistoriska Forening

Nr 1/2008

Ledare

Styrelsen f6r Svensbodas Hembygds- ochKulturhistoriska Ftfrening (SHKF) tillbnskarmed detta nummer av Suensbo, samtligamedlemmar och sponsorer, ett riktigt bra2008.

Styrelsen ar till stora delar ny i sin samman-satming, aven om det firms nagra oumbarli-ga traditionsbSrare med. Vi tackar KentSkillbrant, som under varen 2007 avgicksom ordfGrande p£ egen begaran. Kent, medsitt intresse i bl a fornhistorik, finns fortfa-rande med oss som ingaende i redaktions-gruppen, och kommer att fortsatta beskrivaomradets geografiska forandring fran isti-den och framat. Utan historia - ingen nutid.Utan nutid - ingen framtid.

Den nya Styrelsen presenteras pa annanplats i tidningen. Gladjande ar att fOrening-ens initiativtagare, Gun Andersson, aterfinns med i Styrelsen.

Det Sr latt att i entusiasm starta upp ochdriva pa objekt som ar intressanta inomfOreningens verksamhet, men inte alltid likalatt att omsatta i praktiken. Det mesta kra-ver, fbrutom ideellt engagemang och intres-se, aven handfasta insatser och samverkanmed ovriga foreningar inom Svensboda.Forankring och acceptans ar viktiga inslag.

I ett f6rso"k att fa ordning pa intressen, ata-ganden och ambitioner, ar det styrelsensavsikt att:> Verka for att skapa struktur for samar-

bete mellan Svensbodas olika forening-ar, dar SHKF utgor en del

> Skapa strukturer for vad f oreningen kantankas klara av att gora pa kort och langsikt.

> Inventera och dokumentera vad somkontinuerligt behover gSras i form avt.ex. underhall etc.

> Intensifiera medlemsengagemanget ge-nom tatare kontakt och information.

> F6rbattra informationen> Prioriteringar inom uppstartade, paga-

ende och tankta projekt> Vi har ocksa beslutat att under fdrsom-

maren erbjuda alia intresserade en kurs igardsgardsstangsling.

Min och styrelsens fo"rhoppning ar att Nisom medlemmar staller upp i den man Nikan da det galler rent fysiska insatser,kommer med id£er och Oppet kommunice-rar med oss i Styrelsen.Vi ar Ert redskap - inte Er Sverhet.

Eilert NordenssonOrdforande och ansvarig utgivare

SUENSBO ges ut av Svensboda Hembygds- och Kulturhistoriska FOrening. Tidningen ut-kommer med tva nummer per ar, januari och juni. Tidningen ingar i medlemsavgiften.Extra exemplar av tidningen kan kopas och kostar da 50 kronor styck.Medlemsavgift: 100 kronor for huvudmedlem, 50 kronor fo"r familjemedlem.Foreningens pg-nummer: 39 59 99-6Ansvarig utgivare: Eilert Nordensson, telefon 0176 -26 08 22Redaktdr: Berit Staaf, telefon 0176 - 2611 05Redaktionsgrupp: Marie Gronmark Carlsson, Berit Staaf och Kent SkillbrantTidningens adress: c/o Kent Skillbrant, Svensboda 194, 76010 Bergshamra

For innehallet i artiklama svarar respektive forfattare, Redaktionen forbehdller sig ratten att kommen-terafaktainnehallet i artiklarna och att gora korrigeringar i texten, sprdkliga eller av utrymmesskal,som ejforandrar artikelns innehdll Icke bestallda artiklar infors i man av plats.

Omslagsbild: Tomten halsar valkommen till Svensboda. Foto: Berit Staaf, 1975

Innehall

LedareInnehallPresentation av styrelsen.Bygga gardesgardFornlamningarLite om tomtar, va"ttar och vasen_Jul i SvensbodaUnder isenVara sponsorer_Anslagstavlan_

2345568

111718

Forberedelse for att bygga gardesgard runt kolonilotterna

Foto: Margit Forsberg

Presentation av styrelsen 2007 - 2008

Eilert Nordensson, ordf orande. Permanentboende i Svensbodabotillsammans med hustrun Margareta och 3 katter, sedan 1998. Vi bor paLillsjovagen 40. Jag ar nyss frigiven efter 38 ars straffarbete inomkriminalvarden, da"r jag de senaste 18 aren haft formanen att fackligt fore-trada cirka 6.000 kriminalvardsmedlemmar inom SEKO pa nationell niva.Fran Haparanda till Ystad. Forutom ordforande i SHKF, sa ar jagstyrelseledamot i Lillsjons Vattenforening, kontaktperson for

Grannsamverkan i block 3 och sammankallande i valberedningen for SNF och Samfallighets-foreningen.

Berit Staaf, sekreterare. Jag har haft tomt i Svensboda sedan 1970 och arfastboende tillsammans med min man Lennart och var katt Tyson, sedan 1984.Mina stora fritidsintressen ar tradgarden, skog och mark dar jag tillbringarmanga timmar. Att plocka svamp och bar men ibland bara for att strova omkringoch njuta ar ha'rligt. Jag och min man ar nyblivna pensionarer och tanker utnyttjaen del av var tid till att resa och se oss om i varlden. Jag ar sekreterare i SHKFsamt i SNF och SSF.

Eva Eriksson, kassor. Jag och min sambo hittade efter mycket sokandevar sommarstuga i Svensboda 1998. Att bo na"ra skogen tycker jag arharligt och na'r svampen borjar titta upp blir det manga promenader. Attrida Islandshastar a'r ocksa en favoritsyssla och ibland malar jag en ochannan tavla ocksa. Pa vardagarna aker jag mellan Postens flaggskepp iSolna och bostaden i Ta'by

Gun Andersson, ledamot. Mina foraldrar kopte fritidshus i Svensboda 1957.Under min uppvaxt tillbringade jag sommarloven har, senare allt fler av aretshelger for att till slut flytta hit permanent 1979. Mina davarande svarforaldrarKerstin och Gunnar Andersson, agde marken som idag utgor st6rsta delen avfritidsomradet, vSckte mitt intresse for byns historia. 1988 borjade jag atthembygdsforska om Svensboda. Ett spannande intresse som resulterat i treskrifter om byn. For mig kanns det angelaget att formedla Svensbodas historia,att bevara och varda byns kulturhistoria platser. Var med att starta Svensbodas hembygdsforening och ingick i styrelsen under nagra ar.

Margit Forsberg, ledamot. Fritidsboende i Svensboda sedan 1958Mina intressen ar skargarden och segling

Marianne Kallberg, ledamot. Jag och min man flyttade in i Anderssons gamlahus i november 2003. Barnen hade flyttat hemifran och vi la"ngtade tillbaka tillRoslagen, dar vi tidigare haft fritidshus. Jag vill garna veta mer om bygden vinu har bosatt oss i och tycker dSrfor att det Sr intressant att vara med istyrelsen for Svensboda hembygdsforening. Jag arbetar som dagbarnvardareoch har ca sju barn att ta hand om. Mina fritidsintressen ar att vara ute i skogoch mark med var hund Zeke.

Birgitta Holm, ledamot. 1959 kopte mina foraldrar stugan i Svensbodaoch 1982 blev den min. Jag har fern barnbarn som alskar landet och harmer eller mindre vuxit upp i Svensboda. Nu ar de 'stora' och har inte samycket tid att vara dar. Jag har ocksa en liten dvargschnauzer somheter Tintin. Ett av mina intressen a"r att sy lapphandarbeten som jagagnat mig at i ca 20 ar. En annan hobby ar att dansa line-dance som arhalsosamt for bade kropp och knopp.

Bygga gardesgard:

Den 2-3 maj planerar vi att starta en kurs igSrdsgardsbygge i Svensboda!

En professionell gardsgardsbyggarekommer till oss och ger oss anvisningar,steg for steg, hur vi skall gora enligt gamlatraditioner.

SKHF ser fram emot att antligen fa resaga'rdsgarden runt kolonilotterna. Projektethar tyva'rr blivit vilande allt for lange. Deta'r dSrfor angelaget att vi nu hjalps at att faden pa plats med hjalp av kunnigt folksom lar oss hur man gor! Vi hoppas attdetta ar ett projekt som ar av intresse foross alia i omradet!

Reservera derma helg! Kom och ISr digoch ha trevligt da'rtill!

Se vidare meddelande pa anslagstavlorna.

Fornminnen

Det finns fortfarande mycket kvar attuppta'cka i Svensboda. Om du har hittateller hittar nagot som ser spSnnande utoch som kan vara en historisk la'mning avnagot slag, ta kontakt med styrelsen. Dahar vi mojlighet att samordna och planeranSr det ar dags att anlita expertis forbedomning av vara "fynd". Hittills harfoljande lamningar blivit registrerade somfornminnen:- milstenen utefter Svensbodavagen vidgarden- gravroset fran tidig bronsalder, vid EskilsBacka- fangstgropen utefter kraftledningen franEskils Backa till Huvboda- hjulkvarn med kvarnsten, skvaltkvarnsamt stamp vid Kvarnangen.

Dessa lamningar ar da'rmed skyddadeenligt lag.

Lite om tomtar, vattar och vasenav Asah Holesater

Det gar mot jul i rasande takt och mojligenfar vi (liksom tidigare) snart se en hanfulltidning pasta att "den svenska tomtenkommer fran Turkiet". Men da skall viveta att tidningarna har fel, upphovet tilltomten, S:t Nikolaus, kom fran staden My-ra i davarande Bysantinska riket.

Tomten a'r for svensken ett val onihuldatbegrepp och alia vet vem han a'r. Id£n medjulklapparna kom fran Tyskland dar S:tNikolaus kom och delade ut dem.

Tomtens avlagsna slaktingar ar daremotmycket gamla, hans "slakt" kan sparas4000 ar tillbaks till Indien. Dar forekommangder med gudar och andar som boddei jorden och som man bad om hja'lp. Folkav den indogermanska stammen, fore-gangare till romarna och som kom till Ita-lien pa 1000-talet fCre Kristus, bar med sigtron pa husgudar. De placerade guden iskafferiet i stallet for i jorden och satte utmat till nya guden ocksa. Tron pa smagu-dar spreds over hela Europa med romarri-ket och over alperna.

Tomtens utseende har varierat mycket.I romarriket avbildades han som en man-niska, under antiken bar han en tunika ochunder medeltiden ingenting alls. Hos Ola-us Magnus i hans Carta Marina ser manhonom i ladugardar eller i stallet dar hangor rent. For det mesta beskrivs han somen liten dvarglik figur omkring 60 cm hog.Tomten har ocksa sitt ursprung fran desma bergsmannen som pa manga hall ivSrlden anvandes i gruvorna (jamfor sa-gan om Snovit och dva'rgarna). Tyska ochanglosaxiska tomtar kom att illustrerassom vuxna figurer i allmanhet med rodkladsel.

Namnet "tomte" kommer fran att hanfanns pa huset, gardens, byggplats,"tomten". I gammal tid kallades han tom-tegubbe, tomtenisse, tomtebusa, tomtkarlmed flera andra uttryck. De namnen bor-jade anvandas pa 1500- och 1600-talen.Men redan pa 1300-talet omnamner denheliga Birgitta honom men kallar honom

for "tompla gudh". Han tillhorde djavu-lens anhang och denne skulle man ta av-stand fran. I en del lander ansags han varaen fallen angel

Det galler att halla sig val med singardstomte! Da kan han baka, ba'ra in ved,rykta hastarna och kora ut dyngan pa ak-rarna. Vid jul belOnar man sin gardstomtegenom att ge honom ett stort fat med grot,givetvis med en stor smorklimp i!

Men ibland kan det till och med varadumt att vara for snail mot tomten! Omman till exempel ger honom nya klader tilljul kan det handa att han tycker att hanblev sa fin att han inte vill smutsa ner siggenom att gora ett enda handtag. Tomtenhar ingen humor, sa det galler att ta detfOrsiktigt, Man far till exempel inte skamtaom hans litenhet och att han inte ar sastark. Da ar det slut med gardslyckan ochtomten flyttar Over till granngarden!

I den nordiska folktron kallas overna-turliga vSsen for "vattar". Men det firmsflera varelser som; alfer, alvor och skogsra.Tomten kom till oss fran soder och osteroch man tror att han fick faste pa 700- och800-talen, Tomten ar en ensam man utanfamilj som umgas med sina gelikar menhan ar inte gift. I Osteuropa har daremottomten familj. I Ostra Sverige fran Anger-manland ner till Uppland finns tron pa enkvinnlig arbetande husande kallad"gardsra". Tomten ar kladd i rod topplu-va, gra eller grOna vadmalsklader, hadetraskor pa fotterna samt grova ribbsticka-de strumpor. I stort sett var kladseln densom bonden hade till vardags.

Nar konstnarerna senare fick tag itomten pa 1800-talet kunde han fa vilkenutstyrsel som heist. Det ar salunda frankonstnarerna vi fatt var syn pa tomten.Folk pa landet trodde pa tomten och haralltid levt med honom. Tomten avskyddestaderna ty dar fick han inte vara i fred.

For landsbygdsbefolkningen var tomtenmycket vardefull, han ansags Gvervakaoch "dra rikedom till garden".

Hans uppgifter pa garden var att se till attdet fanns trivsel, vacka folket om nagotvar pa tok, ta hand om djuren, hjalpa tillvid sysslor som att troska eller baka brOd.Tomten kunde ocksa straffa dem som bu-rit sig dumt at.

Vattar ar sma varelser som lever underjorden. De ser ut som sma manniskor ochlever i samhallen precis som manniskor.De lever i narheten av manniskorna, oftasti harmoni utan att skada manniskorna.Om manniskorna daremot gbr nagot somobehagar vattarna kan vattarna ta till ma-giska krafter och stalla till fGrtret somsjukdomar, fattigdom och brand. Om mandaremot hjalper vattarna kan man bli rik-ligt belonad. Forestallningen att vattarkunde anta annan skepnad var ocksa van-lig, da framst till en padda varftfr mannoga aktade sig for att skada sadana.

Bera"ttelserna om vattarna ar rikligamed olika motiv. Ett vanligt sadant a"r hurvattarna straffade manniskor som med-vetet skadat en va'tte eller burit sig ilia atmot dem. Ett vanligt straff var att vattarnabrande ner garden eller lat bonden fa oturmed djuren.

Eftersom vattarna bor i marken kundeen sadan orsak vara att man hallt ut varmtvatten som trangt ner i vattarnas boningoch skallat dem.

Det var darfor vanligt forr i tiden attfolk ropade saker som "huka er vattar"innan de hallde ut skurvattnet for att vat-tarna skulle hinna satta sig i sakerhet.

Det kunde ocksa handa att man omed-vetet gjorde vattarna nagot ilia. Ett sadantexempel kunde vara att det droppadedynga fran ladan ner i vattarnas hus. Vidett sadant tillfalle kunde en va'tte kommaoch be bonden att flytta sin lada.

Om man da gjorde vatten till viljes blevman belonad och kunde fa lycka med gar-den eller hjalp av vattarna nattetid. Gjordeman daremot inte gjorde som de bad kun-de man vanta sig olycka. Om man gav envatte nagot den bad om kunde man fafOrmagan att se deras bro"llop som varvackert och statligt att se. Det berattasaven hur kvinnor som hjalpt vattar vidbarnfodsel blivit belonade med rikedom.

Och nu en sann saga. Min farmor somvar fodd 1892, i Varmland, berattade atthon sett tomten pa sin gard som barn. Fle-ra kvallar kom hon och hennes systrar in istallet och hastarnas manar var flatade.Hon visste da att tomten tog val hand omgardens hastar. Underbart ;a"r det inte!?

Nar ni nu tar del av dessa rader har vifbrhoppningsvis redan haft en fin jul ochgar nu ett fint nytt ar till motes.

Foto: Asah Holesater

Juli SvensbodaText och foton av Berit Staaf

Antligen! Det ar mitten pa 70-talet och viska fira jul "pa landet" for forsta gangen.KSnsIan av att aka till landet pa vintern arhelt annorlunda an mot nar man vet att soloch bad vantar.

Det Sr mycket att ta'nka pa innan vi kanaka. Allt Mr sa mycket lattare pa sommarenmen nu maste allt planeras noga. Mat skahandlas for flera dagar, kla'der for badeinne och ute ska tas med. Vi har ingetvatten indraget an, sa flera vattendunkarska fyllas. Som tur ar firms det pumpar paomradet sa vi kan fylla pa vid behov.Klockan ar sju pa kvallen och fast det armorkt sa a'r det anda ljust och en harligstamning, eftersom det snoat mycket desenaste dagarna Sa a'r vi antligen pa va'g,fyra barn, tva katter och tva vuxna.

Svensboda i vinterskrud

FOr art fa tiden att ga och barnen atthalla sams, raknar vi tanda julgranar efterva'gen. Ibland blir det lite mutter da nagontycker att han eller hon varit forst med att"tjinga" for granen. Vara katter som alltidar losa i bilen har legat och sovit, men avnagon underlig anledning sa vaknar dealltid nar vi svSnger in pa Svensbodava-gen. Da ska de sta upp med tassarna mot

fonstret och vantar ivrigt pa att vi skastanna bilen och oppna d5rren at dem.

Nar vi har svangt in pa Svensbodava-gen rinner all stress och jakt av oss. Allt a'rvitt och det ar en forunderligt tyst. Tradenbojer sig vita over vagen och man aker in iett otroligt vackert landskap.

Tomten h8lsar vSlkommen

Men, vad ar det som sitter vid vagkantenmed en lykta i handen? Barnen blir allde-les til! sig, det ar ju tomten. Lyckan a'r full-sta'ndig och de minsta som har tvivlat litepa tomten vet inte riktigt vad de ska tro.Det var Arne Gustafsson, f.d. ordforande,som fran 70-talet och ca 25 ar framat sagtill att tomten valkomnade alia.

Granen ar klSdd och julklapparna vantar

Vilken snSgrotta!

Efter en timmes resa a"r vi framme ochkan stra"cka pa benen. Nu ska allting barasin, maten ska in i kylen och sangkladernaska la'ggas i sangarna. Det ar ganska ra-kallt inne da det bara varit 5 graders var-me pa, sa i borjan behaller vi ytterkladernapa innan vi f att upp varmen.

Vi ar ganska trotta sa vi orkar inte g6ramycket pa kvallen. Varsin kopp varmchoklad med ostsmorgas gar alltid ner.Barnen kommer i sang och vi hor hur deligger och viskar om tomten som de sett.De aldre barnen "tror" ju inte pa tomtenoch de avslojar inget, men det a"r andaspannande att lyssna pa de yngre.

Hm! Undrar vad det ar som ska krattas!

Dagen efter ska granen tas in och kla'smed bade gammalt och nytt julpynt ochadventsstakarna tands i fGnstren. Detmesta av maten ar redan forberedd hem-

ma i Jakobsberg, men skinkan ska kokaspa plats och griljeras. Da antligen bOrjardet dofta jul. Pa kvallen a'ter vi julbrOdmed varm skinka och senap.

Julaftonens morgon randas. Det ar"juldagsmorgon" pa TV och av traditionfar barnen varsin julmust och lite annatgott medan de tittar pa julprogrammen.Fo"r barnen ar dagen lang. De ser paketensom ligger under granen. "Na'r kommertomten" fragar de om och om igen."Snart" ar inget bra svar. Solen skiner sadet ar bara att ta pa sig kla'derna och ga ut.

Barnen leker och stojar ute i snon, detblir bade en sn6gubbe och snGgrotta.

*F

Det blev en snohund ocks5

Under tiden Sr det dags for mig att du-ka fram allt det goda vi ska Sta.Det ar inlagd sill, kokta a'gg, prinskorv,julkorv, skinka, syltor av olika slag, tunga,saltrulle, vOrtbrOd, skinkspad till "dopp igrytan", julost, leverpastej, Janssons fres-telse, ja idag kommer jag inte ihag allt somstod pa bordet. Det mesta hemmagjortnaturligtvis! (Hur orkade man?)

Kalle Anka pa TV var ett maste och sena^tligen var det dags att pa allvar vanta paatt tomten skulle komma.

Det var ett tisslande och tasslandebland barnen for att fOrsGka lista ut vari-fran tomten skulle komma. Fran vilketfonster skulle de titta fo"r att se nSr hankom.

En glad snSgubbe

Under tiden hade jag, som blev utsedd tillatt vara tomte, fullt upp med att ta mig utbakvagen for att kla om. Sa antligen varallt klart. Jag hade lyckats ta mig ner tillva"gen och t&nt lyktan.

Antligen kommer tomten!

jag narmade mig sag jag forvantans-fulla ansikten i fGnstren och snart oppna-des dorren. Lite forsiktigt men anda nyfi-ket trangdes barnen fGr att fa halsa patomten. Han bjods in och fick sitta enstund och vila medan han horde sig forom barnen varit sna"lla. Sedan bGrjade jul-

klappsutdelningen. Na'r var och en fatt enklapp var tomten tvungen att ga iva'g. Hanhade ju sa manga barn att halsa pa.

"Var har du varit mamma? Tomten harvarit har! Nu fick du ju inte traffa honom,men han har Ia"mnat klappar till dig med!"(som tur var hade vi utedass pa den tiden,sa det var da'r jag varit!)

Na'r alia klappar oppnats, var det dagsatt koppla av med lite "tomtegrot", notter,knack och annat godis. Nagra nya spelharm vi ocksa med innan vi somnadeskont pa kvallen.

PS v3g &>T en skidtur

Pa juldagen var det stralande sol. Vi be-stamde att vi skulle ta en skidtur. Nagonhade redan varit och sparat i skogen ochner mot sjon. Det blev en harlig skidtur paett par timmar. Vi hade tagit med varmchoklad och smOrgasar med stekt a"gg. Vihittade en skon plats med utsikt over Sten-sjon dar vi at var matsack.

Nar vi akte hem pa annandagen varalia nojda och glada over en h&rlig julhelgi Svensboda. Nar vi satt i bilen sa Stefan(som alltid na"r vi akte hem) "Hej da palandet, vi ses snart igen."

Det ar en fras som vi vuxna sSger an i dagnar vi aker harifran.

10

Under IsenAv Kent Skillbrant

Block 1 och 2

Vi fortsatter att redovisa hur Svensbodakom upp ur Limnaeahavet (Ostersjon)efter den senaste istiden. Vi gor detblockvis och penoden a'r ca 2200 till1800 f.Kr. Den gra fargen pa kartorna arden landmassa som kommit upp underperioden. Landhqjningen a'r f(5r periodenca 1,1 meter i snitt per 100 ar. Vi befinner

oss fortfarande i stenlldern. Allt vatten viser, over samt vid sidan av vara tomter, arLimnaeahavet. Denna del av havet ar fulltfarbart for datidens sjotransportmedel,vilket kan egga och fa fantasin i gung-nrng. Farms det nagon har? En sak vet vi!Vi befinner oss i den yttersta skargarden.

11

Block 3

StensjOns nuvarande yta ligger 5 meterunder havsytan och ar en havsvik.Lillsjons yta skiljer sig med 15 meter Mnden nuvarande och ingar i en liten fja'rdmed mynning mot Bergshamraviken inordost samt mot Roslagskulla ochOstana i soder. Dessutom finns sjoledermellan ett antal smaoar mot oster.

Swa'nsbodaon har vuxit och stracker

sig, i soder, fran grusvagen som gar motAlboda till strax fftre milstolpen vidVaxtuna i norr. Gar man va'gen motAlboda moter man Roslagsleden. Efternagra hundra meter pa leden i riktningmot Vira kommer man fram till en litenbro. Vi befinner oss i narheten avMortviken i Trehorningen och har ettavstand pa ca 20 meter till fastlandet

12

\ >>

Block 4

Delarna av block 1-3, som befinner signarmast SvensbodagrSnsen, ligger pa ennastan lika stor 6 som Svansboon. Denstracker sig fran berget vid Lillsjon i norr,via Tjaderleken ner till de sista hojdernavid Oster-Gransta i soder. Narmaste av-stand till fastlandet for derma 6 g&r viarva smaoar till Swansboon vid Svensbo-das sydvastra gra"ns mot Huvboda. Harbar vi tre vadstallen. Tva pa ca 10 metervardera samt ett pa ca 100 meter (ca 20 mpa karta 1:25.000). Delarna av block 2

och 3 som ligger efter Lillsjovagen a'r ansa iSnge tva egna oar.

Ovriga block ligger nu pa Swansboon,aven om inte alia tomter bar kommit uppover vattenytan an.

I nasta nummer av Suensbo hqjer vilandmassan med 5 meter, samtidigt somvi gar in i bronsaldern.

I ovrigt hanvisar jag till kartoma ochhoppas art ni hittar hem till er egen tomt.

13

Block 5

Svensboda Card

14

Bock 6

15

Block 1 (liggande)

16

Vara Sponsorer

TrSdgard Transport HoglyftEkram Bygg Schakt och TransportekonomiSkarpnMckTel 08-39 57 00Fax 08-39 25 35Mobil 0708-9214 00Ronny Marke

ByggnadsHenningssons ByggserviceLagbodaTel: 0176-26 0513Mobil: 0708-48 79 31Allan Henningsson

Foretagsekonomi och DataregistreringKS Off iceSvensbodaTel 0176-26 04 30Fax 0176-26 04 30Kent Skillbrant, Kerstin Svensson

El-installationerAE:sElJohanneshovTel och Fax 08-6591310Mobil: 0708-691310Anders Eriksson

Schakt och TransportF:a Micke HedinSvensbodaTel 0176-2611 27Mobil 070-324 09 02Mikael Hedin

Mdbler och HandikapphjalpmedelBOKOBOAltaTel 08-773 45 37Fax 08-77310 40Mobil 0708-77 34 53BoBarkman

Schakt och Avloppsanla'ggningarRickeby Card Inge StrombergRialaTel. 0176-26 35 50Mobil 0733-841134Inge StrSmberg

Schakt Avlopp TradfallningVagslantsklippiiingKalles Gra'v i RialaUddebyTel. 0176-26 30 36Mobil 070-583 67 21Karl-Gunnar Karlsson

El-installationPK:s ElserviceFarstaMobil: 0708-35 41 00Par Kviberg

ByggnadsSkillbrant Byggservice ABSkarpnack och SvensbodaTel 08-648 75 73Mobil 0735-10 56 02Jonni Skillbrant0176- 261317Kent Skillbrant

Tradsagning, Forsaljning av brader oplank samt bjorkved ochgardesgardsmaterialMobila Sagverket i Roslagen ABSodervadTel. 0176-26 07 61Mobil 070-335 22 75Anders Elfsberg

Bygg och InredningarBojo InredningsfirmaSvensbodaTel 0176-261169Mobil 070 - 685 0413Bo Johansson

17

Foreningsbrev B

Vid obestallbarhet: Retur tillSvensboda Hembygds- ochKulturhistoriska Foreningc/o Skillbrant, Svensboda 19476010 Bergshamra

37 -55 -S

Marie Gronmark - CarlssonJan CarlssonSvensboda 157760 10 Bergshamra

MedlemsmotetForeningens medlems-mote halls preliminartlordagen 17 majklockan 14.00._Kallelseskickas ut separat.Vi vill bl. a. ha forslagpa aktiviteter inf5rsommaren.

Om du flyttarVar viinlig och uppgedin nya adress till varordforande—Kent Skillbrant,Svensboda 19476010 Bergshamra.Telefon:0176-261317eller Fax: 0176-26 04 30

Glom ejatt kolla in varaanslagstavlor forytterligare information

ProjektOppet Landskap

Nu med fasta arbetsdagar

Vi traffas vid farhagenden tredje Lordagen varjemanad.Fran Maj manad

Hall utkik pa varaanslagstavlor angaendevart forstaplaneringsmOte.

InsandareSom medlem kan du geros eller ris om hur dutycker att varHembygdsforening(SHKF)skotersig.Insandarna, far hOgstinnehalla 50 ord. Depubliceras som de ar utannagra redaktionellaa"ndringar. Vi namnger ejden som skrivit insan-daren.OBS! Vi publicerar ejanonyma insandare.

OdlingslotterAr du intresserad av attha en odlingslott (ca 50m2) pa akern snett motfotbollsplan? Kontakta:Brian Davenport.E-mail:brian_w_davenport@hotmail.com

Faraherdar sokesEtt forsta m6te halls vidf arboda (kvarnkarret)Tid fGr motet pa varaanslagstavlor och pahemsidanwww.svensboda.se

Mrtiklar till tidningenHar du nagon rolighistoria eller nagotannat att beratta franSvensboda kan du blivar gastskribent.KontaktaBerit StaafTel. 0176-261105E-mailberitstaaf@hotmail.com