En

yn

G Am D7

ke

- lig

- vi

sa

- jag

bör

jar

- att

sjung

a

- med an

de

- och

själ

G C

och

med

kropp

och

med

tung

a,

- med hjär

ta,

- med stru

pe,

- med

hals

och

med

ton

Am G D7 G

om

en

som

blev

to

kig

- i San

dahls

- ka

non.

-

Melodi: Sandahls kanon

Kapitel 2År 1869 byggdes på Galärvarvet i Stockholm den s.k. "Sandahls kanon". Det var en ubåt somframdrevs med handkraft men som aldrig kom så långt som till provturer. Sandahl lyckades övertalatvå sjömän att tillsammans med båten sänka sig under vattenytan men det var endast en kombinationav tur och litet dykdjup som gjorde att sjömännen kom upp levande till ytan igen.

Efter "provet" lät de sig inte övertalas att försöka igen och "Sandahls kanon" blev aldrig mer än ettkuriöst föremål i ett av skjulen på varvet. Samma öde gick stångminbåt konstruerad av S.V.Zetheliustill mötes. Hans båt fungerade visserligen någorlunda väl men både den och "Sandahls kanon" ströksur flottans rullor i februari 1880 såsom varande fullständigt oanvändbara.Källa: Jan-Erik Thofth - Svenska ubåtar

Kapitel 1Sandahls kanon bygger på en verklig händelse sominträffade den 14 augusti 1865. I dagspressen stodatt läsa om en märklig uppfinning, som mot betalningkunde beskådas vid Danviken i Stockholm.

En stor mängd åskådare samlades för att få se ennykonstruerad undervattenkanon som skulle sprängaett fartygi luften.

Tyvärr var det hela en bluff. Uppfinningen bestodi en roddbåt med en bleckburk. Eftersom Sandahlsjälv inte närvarade vid evenemanget beslöt denilskna folkmassan att släpa hem båteländet till honom.De drog upp båten och drog den genom stadens gator i riktning mot Södermalmstorg, där Sandahlbodde. Snart hejdades man dock av polisen och i brist på andra idéer vräkte man till slut ned båten iJärngraven. Källa: Staden sjunger Paridon von Horn - Fritz Gustaf Sundelöf

Historien om Sandahls kanon

SångenSandahls kanon ingick i Frans Hodells lustspelAndersson, Pettersson och Lundström.Sången dyker upp i fjärde tablåns första scen som sångnummer tolv.Härfinnsockså enmelodihänvisning:“I gnistrande vinet” etc. - känd positivvisa. Sångenframförs av en positivspelare som efter framträdandetsamlar in pengar i sin mössa.

Föreställningen hade urpremiär 1866 på Södra teaternoch spelades 250 gånger. År 1923 hamnade stycket påvita duken med bland andra Thor Modéen och endebuterande Inga Tidblad i några av rollerna.

Frans Hodell var en av landets flitigaste och populärastelustspelsförfattare med drygt hundra olika teaterstycken.Hodell har fått en gata uppkallad efter sig, Hodellvägeni Hägersten i Stockholm.

Sandahls kanon Text: Frans Hodell

G Am

Det var just en flicka som bodde på söderD7 G

som mistat båd´ fader och moder och bröder.C Am

För alla var gångna till himmelens zonG D7 G

precis som åt fanders, herr Sandahls kanon.

G Am

Och flickan på söder hon hette FredrikaD7 G

och plägade ofta i Dagbladet kika.C Am

En dag var hon inne hos hökarn i bo´n,G D7 G

och då fick hon läsa om Sandahls kanon.

G Am

Hon läste att den som sig ville begivaD7 G

till Danviken skulle ett slughuvud bliva.C Am

Om blott man sig ställde och titta från bron,G D7 G

på båten som sprängdes av Sandahls kanon.

G Am

Och flickan satt på sig den sötaste minenD7 G

och koftan och kjolen och så krinolinen.C Am

Och sedan till Danviken tog hon motionG D7 G

men såg varken båt eller Sandahls kanon.

G Am

Si, saken var den att mitt oppe i ståten,D7 G

så kom själva fan och sig satte i båten.C Am

Och folket ju därför i land måste ro´n,G D7 G

sen gav de på båten Herr Sandahls kanon.

En

yn

G Am D7

ke

- lig

- vi

sa

- jag

bör

jar

- att

sjung

a

- med an

de

- och

själ

G C

och

med

kropp

och

med

tung

a,

- med hjär

ta,

- med stru

pe,

- med

hals

och

med

ton

Am G D7 G

om

en

som

blev

to

kig

- i San

dahls

- ka

non.

-

2.

3.

4.

6.

5.

G Am

När detta var gjort, börja´ mängden att hurraD7 G

och sedan så gick det precis som en snurra.C Am

Att bära framåt uti likprocession,G D7 G

hin håle och båten och Sandahls kanon.

G Am

Men flickan hon stannade vid hospitalet,D7 G

det var ju naturligt, när allt var så galet.C Am

Och ännu så står hon och tittar från bron,G D7 G

men slug blir hon aldrig på Sandahls kanon.

G Am

Och denna här visan en smed haver diktat,D7 G

som uti polisen för oljud har pliktat,C Am

för när han var ute och såg på kanon,G D7 G

så var han på kulan, den dumma kalkon.

7.

8.

9.

Danvikens hospital från sydost 1869 Stockholmskällan

G AmPå himmelen vandra sol, stjärnor och måne

D7 Goch kasta sin fagraste glans över Skåne

C Ampå höga, på låga, på stort och på smått,

G D7 Gpå statarens koja och ädlingens slott.

G AmSe, månstrålen in genom blyrutan faller

D7 Goch tecknar på golvet det järnsmidda galler.

C AmSkön jungfrun hon drömmer i majnattens ljus

G D7 Gatt friaren kommer till Glimmingehus.

G AmPå utflykt till Bokskogen Malmöbon glor upp

D7 Gmot raden av strålande fönster på Torup.

C AmAtt smaka på kaka som bakats på spett

G D7 Gdig ber hennes nåd, friherinnan Coyet.

G AmNär rådjuren skymta bak´ vitgråa stammar

D7 Gman ser Toppela´gård med broar och dammar.

C AmSystemet på sprit och på skatterna sta´n

G D7 Gdär lurar belåtet fiskalen Aschan.

G AmMed port genom huset och gamla kanaler

D7 Glyss Skabersjö ännu till jaktens signaler.

C AmSjälv kungen i nåder far dit från sitt slott

G D7 Goch skjuter fasaner med grevarna Thott.

G AmOch därefter hälsar han på baron Trolle

D7 Goch jagar och spelar sin sang och sin nolle,

C Amallt medan baronens gemål plockar gräs

G D7 Gåt rastupp och rashöna på Trollenäs.

Skånska slott och herresäten Hjalmar GullbergBengt Hjelmqvistmelodi: Sandahls kanon

G AmDär salarna fordom ha ekat av skrammel

D7 Gfrån sablar och sporrar, går Hans Otto Ramel.

C AmTill sitt Övedskloster med glädje han styr

G D7 Gfrån hushållningssällskap och skogsvårdsbestyr.

G AmHans frände på Vidarp förväntansfullt hoppas

D7 Gatt storken skall komma då pilarna knoppas.

C AmBland rekreationsfria ayrshire-kor

G D7 Gpatronen på Gårdstånga-Nygård sig snor.

G AmPå storkarna tro också Borgebys herre

D7 Gfast de här i Skåne för vart år blir färre.

C AmNär parken vid Borgeby doftar viol

G D7 Gdå stämmer Ernst Norlind sin träskofiol.

G AmPå Ellinge härskar bland slotts-spökens skrangel

D7 Gherr överhovstallmästaren Fredrik Wrangel.

C AmNär parken vid Ellinge doftar av slån

G D7 Gdå stämmer om arvet man Wrangel med son.

G AmTill lugnet och vilan från dammet och möget,

D7 Gtill Skåne från Stockholm far Hans Kunglig Höghet.

C AmHan längtar till lunden där sipporna gro

G D7 Goch drömmer om Sundet och Sofiero.

G AmFrån trollen som dansa på sviktande gungfly

D7 Gstolts riddaren rider med hornet till Ljungby.

C AmSkön jungfrun hon frälste den junkern och då...

G D7 Gmen det är programmet för nästa tablå.

G AmJag nu som en forntida bard tager lotten

D7 Goch vill här besjunga en del utav slotten

C Amsom pryda se´n gammalt vårt älskade land

G D7 Gfrån Mälarens bygder till Öresunds strand.

G AmDet slott som vi alla just nu mest har lust av

D7 Gdet är det som hyser vår lille Carl Gustaf.

C AmVårt Haga det sköna vid Brunnsvikens våg,

G D7 Gen fagrare plats fader Bellman ej såg.

G AmPå Drottningholm konungen bott genom åren,

D7 Gdär firar han julen, där möter han våren,

C Amförrän han till Tullgarn sig slutligt beger,

G D7 Gnär högsommarsolen på himmelen ler.

G AmVår konung på Ulriksdal bor med sin maka

D7 Gvar höst och var vår de dit vända tillbaka,

C Amty ljuvliga minnen dess salar bebo

G D7 Glångt mer än man äger av Sofiero.

G AmPå Glimmingehus skriar ugglan i tornet

D7 Goch Ljungby bevakar båd ”pipan och hornet”

C Amså att inte trollen dem taga igen,

G D7 Gsom en gång de gjorde för rätt länge sen.

G AmEn kärlekens sång ifrån Gripsholm det klingar,

D7 Gkung Erik sin längtan till Karin än bringar

C Amnär månen i natten sitt silver där strör

G D7 Gdet är som hans klingande luta man hör.

Svenska slott och herresäten Ejnar Westlingmelodi: Sandahls kanon

G AmDet bor romantik över slotten i Norden

D7 Glångt mera än någonstans här uppå jorden.

C AmDe stå såsom minnen från tider som flytt

G D7 Goch vad de för landet en gång ha betytt.

Ur: Einar Westling - Spela och sjung 56 kända visor och sånger, Andra samlingen - Westlings Musikförlag 1956

Haga slott

Drottningholmsslott

Ulriksdals slott

Nog bör man göra det lilla man kan

G Am

Förlåt mina vänner, jag mej presenterarD7 G

i glädje och gamman jag sällan fallerar.C Am

Min sångröst är skral, så det skriker iblann,G D7 G

men nog vill jag göra det lilla jag kan.

G Am

En fästmö jag har huru länge det vararD7 G

rätt galen i mej som i övriga karar.C Am

En smiska jag till så det blixtra och brannG D7 G

för nog vill man göra det lilla man kan.

G Am

En dag var jag uppe hos stadens atleterD7 G

och fingra på stänger och allt vad det heter.C Am

Sen lyfte jag ledigt - tre droppar på tannG D7 G

för nog bör man göra det lilla man kan.

G Am

På boxare blev det rätt soprent i SvergeD7 G

och borta i USA flög Widden på berge.C Am

Men Bergmästar Nordkvist där har ni en man,G D7 G

som nog skulle göra det lilla han kan.

G Am

För svenskarna är ändå inte så klenaD7 G

och Grosshandlar Viktor är duktig i bena.C Am

Att Nurmi behändigt bak ryggen försvannG D7 G

på det vill jag hålla det lilla jag kan.

Nils Ferlinmelodi: Sandahls kanon

1929 skrev Fabian (Nils Ferlin) en annan text med boxningsinnehåll till en känd melodi,Sandahls kanon. Titeln på kuplettvisan var "Nog bör man göra det lilla man kan",och den Widden som nämns är Johnny Widd, Hugo Widlund, som föddes 13 november1907, som blev proffsboxare 1927 och boxades 17 matcher, varav fyra i USA november1928 - februari 1929.

Gymnasten Ferlins storhet kan direktskådas i realexamensbetyget, sommöjligen kan betraktas som ojämntmen där man ändå måste konstateraatt Nils Johan Einar Ferlin fick högrebetyg i ämnet Gymnastik än i ämnetModersmål:

Kristendom ABModersmål aTyska BEngelska BHistoria ABGeografi aMatematik BBiologi BFysik CKemi CGymnastik AFlit BUppförande B

Av tre friidrottstävlingar åren 1918 och 1919kan vi upprätta en möjlig lista på personbästaför Nils Ferlin:

400 m: 65,010.000 m: 40.17,0Höjd: 146Stav: 260Längd: 522Tresteg: 10,74Kula, sammanlagt: 19,60 (10,76 + 8,84)Kula, bästa hand: 10,76Kula, sämsta hand: 8,84Spjut, sammanlagt: (37,81 + 22,51) 60,32Spjut, bästa hand: 37,81Spjut, sämsta hand: 22,51.

Källa: Lars Sandlin,Aftonbladet

Nils Ferlin i bokstäver och siffror

Holmgrens anteckningsbok

G Am

En ynkelig visa jag börjar att sjungaD7 G

till varning för fruntimmer, gamla och unga.C

Den handlar om Holmgren som lade ut krokG D7 G

för kvinnor och sen förde anteckningsbok.

G Am

Till många små flickor han låtsades friaD7 G

och bad var och en att få låna en tia.C

Ibland gick det bra och ibland uppå tok,G D7 G

men allt skrev han opp i sin anteckningsbok.

G Am

Där stod det att Anna var bra till att gästa,D7 G

men bättre var Stina, och Maja den bästa.C

Men Lisa, som blivit herr Holmgren för klok,G D7 G

var struken uti hanses anteckningsbok.

G Am

Och Holmgren fick pengar och fästemör värreD7 G

men ingen utav dem fick make och herre.C

Han lånade bara, ja, tänk en sån slok,G D7 G

och läste och skrev i sin anteckningsbok.

G Am

Men troheten tryter hos älskande även.D7 G

Man gick till polisen, som fångade räven.C

Han nekade först, men hux flux fick man snok,G D7 G

på Holmgrens försvarliga anteckningsbok.

G Am

Bak hänglås och bom ses nu Holmgren förtvina.D7 G

Han sitter och tänker på Maja och StinaC

Han tänker uppå hur han fordom sig vrok,G D7 G

men för nog ej mer någon anteckningsbok.

melodi: Sandahls kanon

Bells telefon

G Am

Go´ vänner, för eder mig lyster att sjungaD7 G

en visa, och lyssnen båd´ gamla och unga.C

Den visan är ny ifrån topp och till tånG D7 G

och handlar och rör sig om Bells telefon.

G Am

Först vill jag för eder, go´ vänner, berättaD7 G

hur lätt man en sån telefon kan inrätta.C

Först borrar man hål uti väggen i vrån,G D7 G

där man vill placera sin Bells telefon.

G Am

Sen tar man en järntråd så lång man vill ha´ nD7 G

och träder den ut över husen i stan.C

En blecklur man fäster i änden uppå´n,G D7 G

så har man ju genast en Bells telefon.

G Am

Sen hör man ju sången och dito musikenD7 G

långt bättre än själva teaterpubliken.C

Och när man förnimmer applådernas dån,G D7 G

man ropar ”da capo” i Bells telefon.

G Am

Än hör ni förlovades kyssar och kutter,D7 G

hur pigorna stundom får bannor av mutter,C

hur mästar´n tar lärpojken in för att klå´nG D7 G

allt kan man få höra i Bells telefon.

G Am

Men ej nog med att man hör sång och musikenD7 G

långt bättre än själva teaterpublikenC

nej, allt vad som tilldrar sig bakom ridånG D7 G

man även kan höra i Bells telefon.

melodi: Sandahls kanon

G AmEn saga om kärlek jag nu vill berätta

D7 Goch när Ni har hört den, så medger Ni detta:

C AmVårt liv är teater och filmkomedi.

G D7 GRubriken kan bliva: Farligt frieri.

G AmHan var prins utav Wales, när sagan begyntes

D7 Gmed blodet så blått att det utanpå syntes.

C AmMen Simpsonska blodet det var gredelint,

G D7 Gså det ansågs inte som tillräckligt fint.

G AmVi förut ha hört om den leende prinsen,

D7 Gatt han inte titta så mycket på kvinnsen,

C Am(men) så fann han fru Simpson och kärleken brann,

G D7 Gfast Simpsonskan var gift med sin andra man.

G AmSen hände att dom till Paris for en vända

D7 Goch firade där med varann veckoända.

C AmOm Simpson ej va´ gift med konungens son,

G D7 Gså tror jag det inte alls var långt ifrån.

G AmSå brukade prinsen mest hela sin löning

D7 Gatt köpa presenter till hennes försköning,

C Amså Edward på pengar blev alldeles ren.

G D7 GMen hon fick pärlband på båd´ armar och ben.

G AmOch så det begav sig att Edward blev konung,

D7 Goch liksom ett bi ur en blomma tar honung,

C Amvill kungen när han av regering är trött

G D7 Gså gärna få njuta utav något sött.

Ett farligt frieri melodi: Sandahls kanon

G AmSå ville han Simpson vid altaret äkta

D7 Gmen då kom protester ifrån tjocka släkta

C Amoch från ärkebispen av Canterbury

G D7 Gde sa allihop: Snälla Edward, låt bli...

G AmOch Baldwin skrodera och aldrig han höll opp

D7 Gså att det såg ut som det var Baldwins bröllop.

C AmTill slutet blev kronan för Edward för tung,

G D7 Gså han sa ifrån: De ska fasen va´ kung!

G AmHan sade till bispen och Baldwin och morsan:

D7 GMitt jobb kan Ni nu överlämna till brorsan.

C AmFör kärlekens skull gick han från sitt palats

G D7 Goch lämna en ganska väl avlönad plats.

G AmNu säger en del - Jag hör inte till dessa -

D7 Gatt Edward bort äkta en riktig prinsessa

C Amoch gjort missis Simpson till kungens dansös,

G D7 Gså hade han ej behövt bli arbetslös.

Abdikation och giftermål

En konstitutionell kris uppstod i november 1936 när Edvard önskade gifta sigmed den två gånger frånskilda amerikanskan Wallis Simpson. Som frånskildvar det oacceptabelt att hon blev drottning. Edvard föreslog ett morganatisktäktenskap, vilket skulle göra att Simpson inte blev drottning men detta ansågpremiärministern Stanley Baldwin och andra politiker oacceptabelt. Edvard sågdå inget annat val än att abdikera, vilket han gjorde den 11 december 1936.

Den 8 mars 1937 fick han av sin bror och efterträdare, Georg VI av Storbritannien,titeln "hertig av Windsor" (Duke of Windsor), en titel som dog ut med honom.Edvard och Mrs Simpson gifte sig den 3 juni 1937 i en privat ceremoni näraTours i Frankrike.

Edvard omgavs efter abdikationen av rykten för att ha vissa sympatier förHitler-tyskland, och gjorde bland annat ett besök i Tyskland då han träffadeHitler. Efter kriget fick han inga offentliga uppdrag, utan levde som pensionär.

G AmJo, saka var den, att min kärring börja bråka

D7 Goch ville burdus liksom herrskapsfolk åka,

C Amoch vår gamla trilla va´ int´ nog schangtil,

G D7 Gså ho´ skulle prompt ha en antermobil.

G AmJag börja naturligtvis straxt protestera,

D7 Gmen käringa ha vant sig att själv få regera,

C Amoch jag fick ge in, jag min gamle stofil,

G D7 Goch gick bort och hyrde en antermobil.

G AmFörst fick jag en läxa, där bort i butiken,

D7 Gom skötsel av antermobilmekaniken,

C Ammen hyrkusken gav mig ett leaste smil,

G D7 Gdå jag åkte bort i hans antermobil.

G AmMen löckligen kom jag te´ sist fram te´ gåla

D7 Goch käringa mi´ stod i siden och pråla,

C Amjag stanna maskin, ho´ for in som e´ pil

G D7 Goch skrek: ”Här ska nu åkas antermobil!”

G AmAllt gårdsfolket stod där omkring oss och flina

D7 Goch bocka sig för att vi blivit så fina

C Amoch prästamor satt så morsk och trankil,

G D7 Gsom om ho´ alltjämt åkt i antermobil.

G AmSå vred jag på krana som släppte på krafta

D7 Gmen olyckligtvis jag då blanda bort skafta,

C Ammaskinen tog skutt och for av som en pil

G D7 Gmen baklänges gick nu vår antermobil.

Kyrkovärdens antermobilhistoria melodi: Sandahls kanon

G AmOch käringa skrek och ho´ höppa och skaka

D7 Goch jag vre´ på kranera fram och tebaka,

C Amde´ raspa och gnall som en plåt mot en fil,

G D7 Gmen ingenting stöppa vår antermobil.

G AmVi vrängde iväg ibland fölke och fäna,

D7 Goch körde så rakt opp i hugget bland träna,

C Amoch där mellan stubbera, fast som en kil,

G D7 Gdär satt vår eländiga antermobil.

G AmOch käringa, ho´ blev liksom slagen av skräcken,

D7 Goch höppa från bilen på huvud i bäcken,

C Amoch vatten och skällsord flöt som ur sil

G D7 Gdet landa´ på mig och min antermobil.

G AmSist loma vi båda te´ bakers te´ stuga,

D7 Ghärnäst lär nog Brunte och trilla få duga.

C AmJag tror int´ att käringa mi´ blir så schangtil

G D7 Gatt åter ho´ frestar på antermobil.

G Am

Den skräddarn av ödet har fått sina slängar,D7 G

han längta få resa - men hade ej pengar.C Am

Dock plötsligt ett ljus i hans hjärna uppstår:G D7 G

att resa som fraktgods omkring i en lår.

G Am

Han kröp ner i lårn mitt i mörkaste nattenD7 G

med tre apelsiner och ett kvarter vatten.C Am

Och se´n till Paris uppå järnväg det gårG D7 G

med skräddarn och vattnet i skräddarens lår.

G Am

Hur än som han tumlade om med bagagetD7 G

höll skräddaren uppe det tyska kuraget.C Am

Och aldrig, därför uti borgen jag går -G D7 G

var skräddaren “skräddare” uti sin lår.

G Am

Se´n for han till Stockholm med vattenransonen,D7 G

men när som man hyva med lårn vid stationen,C Am

stationskarln som träffad av blixten där står,G D7 G

ty usch, vad det lät ifrån skräddarens lår!

Att

ti

G Am D7

den

- går

fram

åt

- i

o

li

- ka

- ske

den,

- det vet

man,

men

vad

G C

som

har

hänt

här

för

- le

- den

- för vis

- so

- med

eld

skrift

- på

sport

him

- len

-

står;

Am G D7 G

om

skräd

darn

- som

res

te

- om

kring

- i

en

lår.

Skräddarens lår text: EmilNorlandermelodi: Sandahls kanon

G Am

Man våga knappt andas och började makaD7 G

sej mera och mera från låren tillbaka,C Am

tills man genom springan en brevlapp sej får...G D7 G

Dom trodde visst fan satt i skräddarens lår.

G Am

Se´n visa han sej varje kväll för publikenD7 G

och samma publik var alls inte besviken.C Am

Det är inte ofta som skåda man fårG D7 G

en skräddare komma till sej i en lår.

G Am

O, tänk vilken glädje bland ungkarlars skaraD7 G

om tyskens exempel så följdrikt skull´ varaC Am

och här varje skräddare reslusten får!G D7 G

nog fan skall man kunna bestå dem en lår!

En sann visa om en tysk skräddare som reste Europa runt i en lår.(Sjungen avAxel Sernqvist, när skräddaren uppträdde påAlhambra.)

EmilNorlander

G AmVi murarhantlangerskor strejkat som männen

D7 Goch nu ha vi segrat som även I kännen,

C Amförst avslogs vår bön om förhöjning men så

G D7 Gbehagade man att tillmötes oss gå.

G AmI början man trodde att vi voro svaga

D7 Gmen kvinnornas svaghet är endast en saga.

C AmBeslutsamhet finns det och handling och mod

G D7 Gja, det finns en kraft som är kärnfrisk och god.

G AmVi tillhöra arbetets torftiga kvinnor

D7 Gmen äro väl ej som de svarta slavinnor

C AmVi leva i ”frihetens stamort” och där

G D7 Gman lön för sitt arbete rättvist begär.

G AmDå vi bära dagarnas hetta och tunga

D7 Gpå torget vår mening vi fritt ut må sjunga.

C AmEn stubb är så god som en stövel minsann

G D7 Goch fanns ingen kvinna så fanns ingen man.

G AmDe kjortlar som visst icke äro av siden

D7 Gde duga förvisso i dagliga striden

C Ami dagliga kampen mot brist och mot nöd

G D7 Gi kampen för rättvisa, frihet och bröd.

G AmSe, kinden är brunstekt, av solen jag bränd är

D7 Gvi ha ej som fröknarne snövita händer

C Amack nej, men de duga för hantverket än -

G D7 Gkamrater - nu skola vi langa igen.

Murarhantlangerskornas strejk melodi: Sandahls kanon

En mursmäcka bar bruk åt två murare.Kvinnorna som kom från Småland,Öland och Dalarna, bodde ofta isommartomma lador utanför stanoch gick barfota till in till byggetvarje dag för att spara på skorna.

Denna bild är från operabygget iStockholm som blev färdigt 1898.

Ur: "Perspektiv på Stockholm"

Mursmäckornas stejk - bakgrundStorskiftet hade slagit sönder det medeltida samlevnadsmönstret på landet. Landsbygdsbefolkningenproletariserades när små jordlotter slogs ihop till stora. Effektivare metoder gjorde att färre människorbehövdes i jordbruket. Andelen självägande bönder minskade och fler blev tjänstehjon. Ogifta kvinnorfick i bästa fall bo hos släktingar, arbeta som pigor eller hoppa in som daglönare när bönderna behövde folk.Andra tvingades ut på landsvägarna för att tigga.

Under 1800-talet sjönk jordbrukets andel av sysselsättningen från 80% till 60%, samtidigt som befolkningenökade starkt. Gamla strukturer som byalag och skrån försvann, vi fick en rörlig arbetsmarknad baserad pålönearbete och folkomflyttningar. Fattigdomen på landet var stor och det verkade inte finnas någon framtiddär. Många sökte därför lyckan i Amerika eller staden.

Stockholms expanderande arbetsmarknad fungerade som en magnet och drog till sig unga, ogifta kvinnorfrån hela landet. Det flyttade in så många att staden fick ett stort kvinnoöverskott. När det gällde yrkesvaletvar flickorna från landet flexibla, det var tex vanligt att kvinnor bar tegel på stadens många byggarbetsplatser.Dessa kvinnor kallades mursmäckor. Deras arbete var hårt och uselt betalt.

Året 1888 strejkade Stockholms mursmäckor och lyckades få ett par öre mer i timmen.Andra kvinnor fickarbete inom textilindustri, handel och restaurang. Unga flickor från landet var kunniga i hushållsarbete ochkunde få arbete som hembiträden åt stadens växande medelklass. Då fanns ingen pigdebatt, att lägre klasserskulle vara pigor åt högre klasser var en självklarhet. Med hembiträdenas extremt låga löner och långaarbetstider hade många råd att ha tjänstefolk.

4 juli 1888 hade de oorganiserade murarhantlangerskorna på ett bygge på Flemminggatan i Stockholm fått nogav omänskligt slit för en lön som inte gick att leva på.Typiskt att kvinnor hänvisades till det tunga och mycketfarliga arbetet att på ofta bräckliga träställningar bära upp murbruk till de ofta fem våningar höga hus som påden tiden växte fram i Stockholm. Dagen lång bar de så kallade brukssmäckorna ett ok och två träämbar,träspänner, med murbruk. En börda på hela 60 kilo.

Så här beskrevs hantlangerskornas arbete av signaturen "Murargrabb" i den samtida arbetartidskriften"Under röd flagg": "Di bär fyra i lag: den första går från laven å en trappa upp, den andra och den tredjehvar sina två trappor upp, å den fjärde går omkring och tömmer – ett djävla göra att förstöra händerna.Å att ta emot ovett sen! Därför tura flickorna om att också med de. En å annan gång ve ombytena kan dikomma åt att räta på ryggen eller säja varann några ord, men d'ä inte ofta."

Aftonbladet rubricerade händelsen "Stockholms första qvinnostrejk" och så här tecknar Svenska Dagbladet5 juli 1888 strejkens första dag:"Arbeterskorna vid byggena på Kungsholmen ha i går börjat strejka. De har fortsatt till Vasastaden och tagader varande arbeterskor med sig. Meningen är att som idag fortsätta till byggena i andra delar av staden.Deras begäran är att få avlöningen höjd till 18 öre i timmen, för närvarande betalas 16 eller 17 öre per timme.Arbetstiden är 12 timmar per dygn. Hittills ha inga oordningar förefallit. Detektiv och uniformerad polis åtföljerdet qvinliga tåget."I flera dagar drog kvinnorna från bygge till bygge och alltfler anslöt sig till strejken. Detta trots att de enligttidningsreferat blev "… bemötta med gyckel från ungsvennerna på byggnadsställningarna, men debeslutsamma 'jäntorna' läto sig icke detta bekomma utan fortsatte lugnt sin väg."

G AmDen bildsköne Bengtsson är mannen för dagen,

D7 Gi åratal har han lekt blindbock med lagen.

C AmHan vilar ibland men så åter en da´

G D7 Ghans namn syns med fetstil på löpsedlarna.

G AmOch se härom dan fick man åter upp spåret,

D7 Gsom en gång förut var det nästan på håret

C Amatt man honom fångat - men fångsten blev tji,

G D7 Gän Bildsköne Bengtsson är lycklig och fri.

G AmUti Örbyhus hastigt avbröt man tinget

D7 Gman spanade vilt - men man hittade inget,

C Amty Bengtsson han gillar att stjäla i ro

G D7 Goch därför förbliver han inkognito.

G AmDen svenska polisen den darrar i vrede

D7 Goch tror att herr Bengtsson är släkt med den lede.

C AmHur väl dom än dämmer, så finns det ett hål

G D7 Gdär han pressar genom sin smidiga bål.

G AmHan sprängt kassaskåp på snart sagt alla ställen,

D7 Gmen innan polisen nått platsen för smällen

C Amden Bildsköne alltid har hunnit gå bort

G D7 Goch lagväktararmen befunnits för kort.

G AmJa, det bör bli plats uti Sveriges annaler

D7 Gför mannen som alltid fann utloppskanaler

C Amhans namn i historien skall stråla med glans

G D7 Gmer svårfjällad fisk uti Sverige ej fanns.

En visa behandlande Bildsköne Bengtssons bravadermelodi: Sandahls kanon

G AmOch han gör ju nytta ändå för polisen

D7 Gsom alltid med säkerhet följer devisen:

C AmOm det sker en stöld och man tjuven ej tar

G D7 Gdå är det herr Bengtsson som brottslingen var.

G AmMen skulle den Bildsköne knycka en limpa

D7 Gså skulle han säkert i snutnätet dimpa.

C AmPå sådana stölder - det är sant och visst

G D7 Gär svenska poliskåren specialist!

Transkription av ett skillingtryck från 1934 (ur Hans Anderssons samling “Aldrig kommer

duvungar blå utav korpäggen vita. Skillingtryck om brott och straff 1708-1937 (2006)).

Harald Bernhard Bengtsson föddes 1893 i Vittsjö socken i Skåne. Vid två års ålder dog hans pappai lungsot och när han skulle börja sin skolgång skickades han till sina morföräldrar i Småland. Här växtehan upp i ett kärlekslöst hem med hårt arbete och gudsfruktan som främsta uppfostringsmetoder.

14 år gammal flyttade han från sina morföräldrar.Kanske blev hans personlighet så formad av bibelcitatoch skuldkänslor att hans revolt mot samhället ochauktoriteter kom att leda honom in i kriminaliteten?

Han väckte sympati hos många, då han under sinkriminella bana aldrig använde våld mot personer.Många historier gjorde honom till en Robin Hoodsom stod på de fattigas sida mot myndigheterna.

Under åren 1932-34 var han på en mycket uppmärksammad lands-omfattande stöldturné tillsammans med Folke Johansson, känd som"Tatuerade Johansson". De båda blev rikskända då de lyckades gäckapolisen i drygt två år. En koja i Göingeskogarna var deras bas det sistaåret. Sedan polisen upptäckt gömstället senhösten 1934 flydde devästerut och blev fast en vecka senare utanför Göteborg.

År 1935 dömdes Bengtsson till åtta år och tre månaders fängelse. Efteravtjänat straff 1943 hölls han kvar av medicinska skäl på obestämd tid,men lyckades rymma 1944 och höll sig undan i ett halvår. Efter en nybedömning försattes han på fri fot med övervakning hösten 1945.

Under åren 1909 till 1951 tillbringade han 25 och ett halvt år i fängelse.Under 1950-talet fick han arbete hos en herrekiperingsfirma i Göteborg.1953 står hans namn i telefonkatalogen med titeln “hemskräddare”.Det här var ett arbete han fortsatte med även sedan han fått sinfolkpension. Harald Bengtsson avled i juli 1966 och skrevs in imyndigheternas dokument som “Skräddarmäster Bernhard HaraldBengtsson”.

Mälaredramat melodi: Sandahls kanon

G AmAck, oh vad fasa, hvad hiskligt att höras,

D7 Gen sten rent däraf till tårar kan röras.

C AmJag menar det drama som utspelats har

G D7 Gnär båten ”Prins Carl” ifrånArboga far.

G AmPå gamla århundra´t, så man nu säger

D7 Gmycket har timat på bygd som i städer

C Amaf rån och af mord och af gräsliga brott

G D7 Gpå nya århundra´t man kulmen dock nått.

G AmTy dramat på Mälar´n det uppväger alla

D7 Gden bofven ej nöjd var med stålet det kalla,

C Amutan sköt med revolver och kulor och krut

G D7 Gför att herre på båten sig göra till slut.

G AmFrån Långholmen bofven nyss frigiven blifvit

D7 Goch sedan åt Norrland på vandring han drifvit.

C Amoch varit och hälsat på fader och mor,

G D7 Gdär han lovat bättring, men man ej honom tror.

G AmAck, Nordlund han hade en idé i sin hjärna -

D7 Gkanske förgäves han mot den sökt spjärna -

C Amatt få sig en skuta och bli egen kapten

G D7 Goch handla med mat uppå Östersjön se´n.

G AmIArboga går han på tanken och rufvar

D7 Ghan tittar på båtarnas dörrar och hufvar.

C AmFår syn på ”Prins Carl” och gör genast sitt val

G D7 Gsom sedan för många blir gräsliga kval.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

G AmDenna här båten jag tror nog sig lämpar

D7 Gom som ett vilddjur jag riktigt här kämpar

C Amkanske här finns penningar mycket ombord

G D7 Gdå skall jag dem taga med våld och med mord.

G AmOmbord på ”Prins Carl” har man alls ingen aning

D7 Goch ingen kan heller ju giva en varning

C Amför Nordlunds hemska och djäfvulska plan

G D7 Gi god tro man därför går ut ifrån sta´n.

G AmMåne och stjärnor ej breda sitt glitter

D7 Gpå stranden har tystnat all fåglarnas kvitter

C Amja, allt är stilla på sjö och på land

G D7 Gpå däck smyger Nordlund med kniv i sin hand.

G AmSå stänger och reglar han till alla låsen

D7 Gsmygande sikte han får på kapten se´n

C Amrusar så fram och sänker sin knif

G D7 Gi ryggen två gånger och tager hans lif.

G AmDen käcke kaptenen till däcket föll neder -

D7 G”Min Gud var mig nådig” - det sista han beder -

C Ammen bofven han hörer ej alls där uppå

G D7 Ghans plånbok blott söker och lyckas att nå.

G AmSom vanligt, när vilddjuret blod har sett flyta

D7 Gmed Nordlund det gick och han börjar att ryta:

C Am”Här dö ska hvareviga endaste en

G D7 Gpå skutan skall herre jag nog blifva se´n”

7.

8.

9.

10.

11.

12.

G AmDen nästa, som träffas af bofvens mordlusta:D7 Gen stackars kvinna, hvars söner sig rusta

C Amatt rädda lifvet på moder så kär

G D7 Gmen Nordlund snart herre öfver dem är.

G AmNär styrman på båten hör skottena knalla,

D7 Goch finner hur många för Nordlund måst falla

C Amså rusar han fram för att bofven slå ned

G D7 Gmen mötes af kulor och tvingas fly med.

G AmHan i styrhytt sig gömmer, men bofven kom åter:

D7 G”Nej, styrman för intet jag undkomma låter -

C Ampå ångbåten själf skall jag taga befäl

G D7 Gdärför skall jag säkert dig skjuta ihjäl!”

G AmStyrmannen själf blev nu slagen av fasa

D7 Gfrån bryggan i däck han ned lät sig hasa

C Amundan för vilden som pardon icke gav

G D7 Goch rädda sig så ifrån förtidig graf.

G AmI rökhytten sutto några herrar och spela

D7 Gdå bofven kom in dit sig reste den ena

C Ammen ett skott i sin kropp han genast då fick

G D7 Gsedan åter Nordlund mot styrhytten gick.

G Am”Full fart i maskinen!” så han ropar i röret

D7 GTill ”Mäster”. Han lyder dock ej fast han hör´et

C Am”Det här går ej an, vi törna”, han säger till sig

G D7 G”Jag slår välan back, ty ej lyder jag dig!”

13.

14.

15.

16.

17.

18.

G AmNu Nordlund han rusade till maskinkappen

D7 Gmen ”mäster” har redan stängt af hela trappen

C Amoch bofven får åter ge sig af uppå däck

G D7 Gdär han vadar i blodet, så högt som en bäck.

G AmPå afstånd å fjärden syns lanternor blänka -

D7 Ghjälpen försynen vill ändtligen skänka -

C AmDet är båten ”Köping” som nalkas med fart -

G D7 Gnu, Nordlund, på brotten slut är det snart!

G AmSom ”Prinsen” på vattnet blott ligger och drifver,

D7 Gatt allt ej är klart, det tanken ingifver

C Amhos skepparn på ”Köping” som ropar:”hallå!

G D7 Ghvar är Rönngren, är det fel, kan ni inte gå?”

G AmMen bofven han siktar mot ”Köping” och skriker:

D7 G”Jag skjuter på den, som genast ej viker!” -

C AmOch orden han låter åtföljas av skott

G D7 Gsamt springer till räddningsbåten se´n bort.

G AmMed stora krafter och vana han sänkerD7 Gbåten så ensam mot vattnet och tänker:

C Am”Bäst att sig rädda!” och ror sedan bort

G D7 Ghan i becksvarta mörkret försvann inom kort.

G AmHvad fasa nu folket från ”Köping” får skåda

D7 Gdå de gå ombord för att hjälpa och råda

C AmBredvid hvarje offer man finner ett nytt

G D7 Gfrån fyra av dem redan lifvet har flytt.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

G AmAtt boven han nu ror för brinnande lifvet -

D7 Gsig rädda han vill - det är ju helt gifvet.

C AmSe´n han stigit i land han springer helt fort

G D7 GMen samvetet slår´n ej fast det väl ha bort.

G AmTill Eskils stad kommen, han kläder sig handlar

D7 Goch på allt vis sig rikligt förvandlar

C AmTager sig skjuts och far till Skogstorpet ut

G D7 Gdär polisen på bragden dock snart gör ett slut.

G AmMed bojor omgärdad han föres till häktetD7 Gfri ifrån vilden är människosläktet.

C AmVi hoppas att aldrig uppå denna jord

G D7 Gslik gräselig handling skall mer blifva spord.

G AmDe käcka polismän, som bofven tog fången

D7 Gen vers bör ock ha uti den här sången

C Amty knepigt och modigt de buro sig åt

G D7 Gsom re´n första da´n lad för skurken försåt.

G AmOch sedan nu Nordlund kommit för rätta

D7 Gsturskhet mot domar´n han endast vill sätta

C Amhan ångrar sig ej, han säger, ett grand

G D7 Gskulle gärna till mord åter höja sin hand.

G AmDen mannen han är och förblifver en gåta

D7 Gmänskligt att döma, borde han gråta

C Amblod öfver brotten, och hans samvetes kval

G D7 Gman´an till bön upp till himmelens sal.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

G AmDomen nu fallit och rättvis det är den,

D7 Gmången dock anser - den sista färden:

C AmDödsdom - för mild är för brottet så stort -

G D7 Gmen tiden är sådan, vi ha den så gjort.

G AmMedkänsla och saknad vi må skänka åt alla

D7 Gsom för mordlusten hos bofven måst falla

C Amoch hoppas att tröst må blifva beskärd

G D7 Gåt änkor och barn invid sörjande härd.

31.

32.

Den 17 maj 1900 begick Nordlund ett av de värstadåden i svenskkriminalhistoria, nämligen massmordetpå ångaren Prins Carl.

Han hade kvällen innan stigit på båten iArbogaoch löst en biljett till Stockholm. Hans bagagebestod av kniv, pistol och ett antal hänglås,med vilka han ämnade låsa båtens maskinrum.

Enligt den plan som skildras i boken Mälarmördaren:historien om ett brott (1979) så hade han för avsiktatt råna så många som möjligt på båten och få medsig skeppskassan, varefter han skulle sätta eld påbåten för att dölja sitt brott.

Planen lyckades han emellertid inte genomföra, delvispå grund av att några på båten förmådde dra till siguppmärksamhet från en annan mälarbåt, Köping.

Facit av hans handlingar blev ändå omfattande: fyra döda (en femte avled efter en vecka på sjukhus),nio skadade (varav åtta överlevde) och en sönderslagen båt. Bytet blev 845 kronor, stulna från kaptenRönnlund (han fick inte tag i skeppskassan). När ångaren Köping närmade sig Prins Carl flyddeNordlund i livbåten, och lyckades obemärkt ro i land. Han skall ha köpt nya kläder i Eskilstuna ochmed en hårsmån klarat sig från att bli gripen av polisen där.

Han hade ursprungligen planerat att ta sig till Köpenhamn via Göteborg. Han kom dock aldrig längre äntill Skogstorps järnvägsstation där han greps av tre poliser. Vid gripandet skall Nordlund ha yttrat frasersom "Detta var min hämnd på mänskligheten" och "Tur för er att jag inte kom med tåget, för då hademånga fler dött".

Nordlund avrättades klockan 08:00 på morgonen den 10 december på Västerås länsfängelse genomhandbila. Skarprättare varA. G. Dalman som utförde sin femte och näst sista avrättning. Enligt bokenMälarmördaren är Nordlunds sista ord; "Gud vare mig syndare nådig och trygg i min Jesu armar".

Mälaredramat 1900

Mordet på Kommendörsgatan KarlAugust Friskmelodi: Sandahls kanon

G AmHur litet man nu sätter värde på liven

D7 Gdet visar ju Mörner och Wykman och kniven

C Amoch Snickare-Kalle som dödande skar

G D7 Gen menniska som namnet Andersson bar.

G AmUppå ett Kafé de just träffades samman

D7 Gde började där mycket fredligt i gamman

C Amde drucko sitt öl och de tog sin pris snus

G D7 Goch Kalle sig fick liten början till rus.

G AmMen bäst som de sutto vid glaset och prata

D7 Gså började Kalle på Andersson gnata

C Amty Andersson skyldig sen åratal var

G D7 Gtill Kalle en slant av det minsta man har.

G AmOm blott tio öre de började träta

D7 Gså lite kom Kalle att sansen förgäta

C Amhan hota´ med stryk och han grälade gällt

G D7 Gmen Andersson svara ej heller så snällt.

G AmSen skildes de åt men hos Kalle av gnatet

D7 Guppblossade genast förtärande hatet

C Amoch hämnas han ville den futtiga slant

G D7 Gtyvärr blev hans hämnd dock en smul´ för bastant

G AmPå Kommendörsgatan han Andersson mötte

D7 Goch genast mot honom då Kalle sig stötte

C Ami luften syns kniven och genast man hör

G D7 Ghur Andersson ropar: ”Ack Herre, jag dör!”

G AmKarl Björnlund nu genast sågs modet dock tappa

D7 Goch skyndade sig från den mördade schappa

C Amdet rysliga snittet som Andersson fått

G D7 Gdet rakt genom halsen så dödande gått.

G AmDet samlades folk ifrån öster och söder

D7 Gmen ingen kan hjälpa att mannen förblöder

C Amoch ingen vill hjälpa polisen i hast

G D7 Gatt få Kalle Björnlund, den flyende, fast.

G AmMan sökte i landet, man sökte i staden

D7 Goch långa haranger man skrev uti bladen

C Ammen Snickare-Kalle stod icke att få

G D7 Gfast kniven han brukat man hittade på.

G AmTy på ett Kafé hade Kalle den lämnat

D7 Gsen han likväl först hade sälja den ämnat

C Amhan var liksom rädd för det vapen han fört

G D7 Gmed vilket ett människoliv han förstört

G AmEn dag uti Gävle gick Kalle i fällan

D7 Gty brottslingen undgår sitt öde så sällan

C Ammen därföre hade han ökat sitt brott

G D7 Goch stulit en klocka som skåda han fått.

G AmKarl Björnlund dock syntes ej vidare ängslad

D7 Gfast ofta förut han också varit fängslad

C AmHans samvete tycktes ej oroligt alls

G D7 Gfastän han skar av Murar-Anderssons hals.

G AmMen uti den saken syns pengarnes välde

D7 Gett liv tio öre den gången blott gällde

C Amdet är ju förfärligt att sådant har skett

G D7 Går adertonhundra och nittioeett!

G AmMan läser kat´kes och man lagen predikar

D7 Gmen ändock man aktar ej alls sina likar

C Amtrots tusentals präster och Frälsningsarmé

G D7 Gså blir mänskligheten allt lastfullare.

Året var som sagt 1891....

Det här året utkom Frälsningsarméns sångbok Stridssånger med en ny, utökad upplaga.Sigge Wulff uppträdde på hösten på Berns och sjöng Kvinnor och champagne, Isabellaoch Kalle P. På nyåret avled han i tuberkulos.

AIK grundades söndagen den 15 februari 1891i Stockholm på Biblioteksgatan 8. Långt senare,den 12 mars, bildades Djurgårdens IF.

Artur Hazelius lät uppbygga världensförsta friluftsmuseum - Skansen,öppnat för allmänheten 1891

Karl Emil Georg Johnson föddes 14 april 1891i Hedvig Eleonora församling, Stockholm.

Ernst Ragnar Rolf, ursprungligen Johansson,föddes den 20 januari 1891 i Falun.

Adam och Eva Margareta Nordmelodi: Sandahls kanon

G AmNär vi våra skrivelser ska producera

D7 Gvi gör först en kladd där vi börjar radera

C Amoch stryka och ändra och får så till slut

G D7 Gett snyggt original när det sedan skrivs ut.

G AmI tidens begynnelse utav Vår Herre

D7 Gförst skapades Adam, men han blev dessvärre

C Amen bristfällig kladd till vår människosläkt.

G D7 GSen skapades Eva - och hon blev perfekt!

G AmDu mansgris som trott du ar skapelsens krona

D7 Gdu måste dig med denna tanken försona:

C AmDin syn på dig själv den är blott en chimär

G D7 Gför bara en kladd - det är just vad du är!

Ur Kvinnosyn, SRF-kvinnornas nyhetsbrev Nr 2 2010

Och HERREN Gud sade: ”Det är icke gott att mannen är allena.Jag vill göra åt honom en hjälp, en sådan som honom höves.”Och HERREN Gud danade av jord alla markens djur och allahimmelens fåglar, och förde dem fram till mannen för att se hurudenne skulle kalla dem; ty såsom mannen kallade var levandevarelse, så skulle den heta.

Och mannen gav namn åt alla boskapsdjur, åt fåglarna underhimmelen och åt alla markens djur.

Men för Adam fann han icke någon hjälp, sådan som honomhövdes. Då lät HERREN Gud en tung sömn falla på mannen,och när han hade somnat, tog han ut ett av hans revben ochfyllde dess plats med kött.

Och HERREN Gud byggde en kvinna av revbenet som hanhade tagit av mannen, och förde henne fram till mannen.Då sade mannen: ”Ja, denna är nu ben av mina ben och köttav mitt kött. Hon skall heta maninna, ty av man är hon tagen.”

1 Mosebok 2 18-23

En titt i Bibeln - 1917 års översättning

G AmEn ynkelig visa jag börjar att sjunga

D7 Gom vad som kan hända båd´ gamla och unga.

C AmDen handlar om Stockholm och människor där

G D7 Gmen också om Hansson, som borgarråd är.

G AmHögt uppe på Söder, där finns det en gata

D7 Gsom Götgatan heter se´n lång tid tillbaka

C Amoch där bor det männ´skor just som du och jag

G D7 Gmed olika yrken av alla de slag.

G AmDär finns det butiker och hantverkslokaler

D7 Goch ölfik där som man kan svinga pokaler

C Amom se´n alla värdar höll husen i skick

G D7 Gså bleve den gatan en fröjd för var blick!

G AmMen nu ska ni höra vad ”staden” vill göra:

D7 Gjo, dom vill all charmen kring gatan föstöra

C Amoch bygga kontor och två storvaruhus

G D7 Goch flytta allt folket till Tensta burdus!

G AmMen folket på Götgatan ville ej flytta,

D7 Gså dom slog sig samman och blev som förbytta

C Amoch började, oförskämt nog, ställa krav

G D7 Gpå reparationer av husen rentav.

G AmDom gick upp till Hansson och framförde kraven

D7 Goch sade att innan vi lägges i graven

C Amvill vi vara med och bestämma om det

G D7 Gsom rör våran framtid, Ers Högvördighet!

Götgatsvisan Anders Berglundmelodi: Sandahls kanon

G AmDå började Hansson så illa att svärja

D7 Goch höja på rösten åt folket och härja

C Amoch påstod att det inte alls angick dem

G D7 Gvad staden vill göra med deras hem!

G AmMen folket på Götgatan samlades åter:

D7 G”Nu hjälper det föga att vi går och gråter,

C Amnej vi måste kämpa tills vi fått vår rätt

G D7 Goch fått våra herrar att slå till reträtt!

Ur: Vishäfte nr 1 - Visor skrivna och sjungna av oss som gått ihop för att göra något åt det tillsammans - Arkiv samtal

I det översiktliga planprogrammet Söder 67 skulle fyra kvarter på ömse sidan av Götgatan rivas.Det var kvarteren Nederland, Östergötland, Västergötland och Pelarbacken större som skullejämnas med marken. Bland annat skulle husen där Södergården ochAlmgrens sidenväveri finnsi dag ha rivits.Tanken var att skapa ett stort kommersiellt centrum med kontor och varuhus norrom Medborgarplatsen.

Mariagruppen av det nybildade Söders byalag lyckades i början av 1970-talet skapa en tillräckligtstor opinion för att rädda de hotade kvarteren. Götgatsvisan framfördes på några byalagsmötenpå Södergården som upplåtits gratis av hemgården till byalaget.

Skånska glas- och pantoffelprodukter melodi: Sandahls kanon

G AmPå himmelen vandra sol, stjärnor och måne

D7 Goch kastar sitt ljus på en kall sexa från Skåne

C Amsom glimmar så grant på fad i lång rad

G D7 Gen skåneländsk pärla som står på parad.

G AmSå låt oss nu smaka den ljuvliga nektar

D7 Gsom gjorts av pantoffler från tusentals hektar

C Amsom läskedryck hör den till tio i topp.

G D7 GNu lyfter vi glasen och gör botten opp!

G AmNär hela systemsortimentet vi provat

D7 Grent objektivt aktar vi icke för rov att

C Amförkunna att Skåne som vanligt är bäst.

G D7 GMot sådant dekret höres ingen protest!

SkåneAkvavit (nr 80)Kryddad sprit Internationellt märkeAlkoholhalt 40,0 % Sockerhalt 3 gram/literAnvändning: Serveras kyld som snaps.Smak: Ren smak med inslag av kummin, anis och fänkål.Färg: Blek, ljusgul färg. Provning 2009-02-27Leverantör: Altia Sweden AB Producent Altia

Doft: Ren doft med inslag av kummin, anis och fänkål.

Källa: Nenne Wåhlander/Systembolaget

Akvavit - Nordens nationaldryckKalla akvavit för brännvin och du riskerar att åka på en propp – eller att åtalas. DennaSkandinaviens nationaldryck omgärdas av både lagstiftning, romantik och kulturhistoria.

Akvavit är inte vilken nubbe som helst – precis somfalukorven är den namnskyddad och försedd med enegen EU-lag. Här fastställs att endast sprit som ihuvudsak smaksatts med kummin och/eller dill fårkallas akvavit. Alla andra smaksatta snapsar får nöjasig med att kallas för brännvin.

Namnet förpliktigar alltså och ger en viss statusprägel– däremot behöver det inte betyda att akvaviten har högre kvalitet än annat brännvin.Akvavit hör till de populäraste snapsarna – både till jul, påsk, midsommar och till kräftorna.En aromatisk akvavit som aperitif eller digestif (före respektive efter maten) ligger också itiden. Och den måste inte svepas, den går utmärkt att smutta på. Akvavit har rentav blivittrendig – fatlagrad akvavit är numera lika intressant som fatlagrad whisky och rom.

DEN FÖRSTA OCH SISTA…Melodi: Skånska slott och herresäten

Den första den river i halsen besvärligt.Den sista kan ge dig baksmälla förfärligt.Problemet kan lösas helt lätt, resolut.Den första och den sista dom häller du ut.Författare: Sven-Åke Lindmark, Uddevalla

DÅLIGA FLICKORMelodi: Skånska slott och herresäten

En finkelsnaps, dålig,den smakar förfärligt.Och dålig kokt fisk är förskräckligt besvärligt.Och dåliga skaldjur det är jätteskumt.Men dåliga flickor är inte så dumt.Författare: Olle Lindmark, Göteborg

EJ FÖR FIN FÖR BRÄNNVINMelodi: Skånska slott och herresäten

Fin whiskeysom har smakav mosse och tjära,det vill jag ej bjudapå nära och kära.Då bjuder jag hellrepåvanligtbrännvinoch skiter blankt iom jag ej är så fin.Författare: Ulf Söderqvist, Malmö

ETT STOCKHOLMSFÖRSÖKMelodi: Skånska slott och herresäten

Har du bil i Stockholm men vill trängas gratisbör du fylla tanken med jäst och potatis.Låt sen bilen stå med sin dyra bensin…för trängsel lär du få kring ditt brännevin.Författare: Erik Blom, Hässelby

OSIS 2008Melodi: Skånska slott och herresäten

Med Kallur som faller och Klüft som tar felstegblir Svensson i soffan så dyster och helseg.Med nubbar som river höjs hoppet, och sen:”I London, nej genast, VI TAR DOM IGEN!”Författare:Cajsa Rydén, Spånga

VÄNTANS VISAMelodi: Skånska slott och herresäten

Här står det ett snapsglas, framför mej på bordetMen se nu har en långrandig jäkel fått ordetJag svittas i pannan och händerna tvårHåll truten din satan så snapsen vi får.Författare; Peter Roadson, Skurup

En

yn

G Am D7

ke

- lig

- vi

sa

- jag

bör

jar

- att

sjung

a

- med an

de

- och

själ

G C

och

med

kropp

och

med

tung

a,

- med hjär

ta,

- med stru

pe,

- med

hals

och

med

ton

Am G D7 G

om

en

som

blev

to

kig

- i San

dahls

- ka

non.

-

Melodi: Sandahls kanon(eller Skånska slott och herresäten - som ofta får stå som melodihänvisning)

E = mc2Melodi: Skånska slott och herresäten

När Einstein studerade massan och ljusetså ljusnade plötsligt problemet med ruset:Ett glas med en hel massa Renat utiförvandlas i kroppen till ren energi.Rolf Malmström, Ängelholm och Jan Carlestam

När Helan man druckitMelodi: Skånska slott och herresäten

När Helan man druckitoch Halvan ska dricka.Det känns som att kyssaen nymornad flicka.Ju mera man får,desto mer vill man ha,En ensammen jäkelgör alls ingen gla.Melodi: Skånska slott och herresäten

SystemskifteMelodi: Skånska slott och herresäten

När vi far till utlandet på bilsemesterså bunkrar vi upp inför kommande fester.Tillbaks igen upptäcks i hemlandets tullatt förar’n är nykter, men bilen för full.Författare: Caj Gustafsson, Simrishamn

Om drunkningMelodi: Skånska slott och herresäten

De flesta som drunknar dör inte av spritenDe dör av allt vatten som lurar i vikenså om du ska segla, drick vad som än häntej starkare vatten än sexti procent.Melodi: Skånska slott och herresätenFörfattare: Ulf Sjödin, Sollentuna

Det naturliga urvaletMelodi: Skånska slott och herresäten

När Darwin studerade liv i naturenSå fann han att först dör de svagaste djurenDe sämsta bland hjärnceller dör också förstSå öka din IQ och minska din törst.Författare: Rolf Malmström, Örkelljunga

PAWLOWS HUNDARMelodi: Skånska slott och herresäten

När flaskorna öppnas och snapsarna stundardå sitter vi vackert som Pawlows små hundarsom dreglande hoppas att törsten snart släcksoch lyfter på foten – av nån sorts reflex.Författare: Martin Holmström, Uppsala

LINNÉMelodi: Skånska slott och herresäten

För 300 år se´n, Linné i naturenstuderade växterna o även djuren.Han titta i luppen och skrev på latinoch tänkte rätt mycket på blommor och bin.

Till helgen han bordlade systematikenoch köpte en flaska i brännvinsbutiken.Av pistiller o ståndare lustarna väcksoch fyra, fem snapsar kan leda till sex.Författare: Zaida Bylund, Älvsjö

Sigvard MarjasinMelodi: Skånska slott och herresäten

Hans nåd, Sigvard Marjasin, ex-exellenset,han klippte och klistrade på residenset.Jag klipper en sju-åtta punsch som avec,sen klistrar min gom flera dagar i sträck!Vinnande punschvisa Ritualkarnevalen 1998.Helsingkrona nation

InkontinensvisaMelodi: Skånska slott och herresäten

På gator som trampats avAsk och von Platen.På stenar som blickat på Broman, Piraten.På Lundagårds träd, som har skuggat Tegnér.På allt har jag kissat och lustfyllt blött ner!