microsoft word - noteringshefte klasse 6-10 _sv_ 19.03.12 · web viewmicrosoft word -...
TRANSCRIPT
Noteringshäfte
S V E N S K AÅrskurs 6 – vuxna
NoteringshäftePersouppgifter:
Testpersonens namn: …………………………………………................……………………
Födselsdatum: ………………………............................... Norm: ………………….…….
Skola/Institution: …………………............................. Klass: ………….….……..
Testledare: …………………………................................. Datum: ………………………..
Noteringar:
………………………………………………………………………………………………………...
………………………………………………………………………………………………………...
………………………………………………………………………………………………………...
………………………………………………………………………………………………………...
………………………………………………………………………………………………………...
………………………………………………………………………………………………………...
………………………………………………………………………………………………………...
………………………………………………………………………………………………………...
………………………………………………………………………………………………………...
1. Läsflyt och läsförståelseBisamhället
1. Bikupan består av vaxkakor med sexkantiga kammare. Dessa kammare kallas celler. Här bevaras honungen. Ett bisamhälle består av en drottning, några hundra drönare och tusentals arbetsbin. Drottningen blir könsmogen vid 3-5 dagars ålder. Om vädret tillåter, kan drottningen flyga ut och para sig så fort hon blir könsmogen. Befruktningen är beroende av varmt väder. Om det inte varit bra väder, börjar drottningen lägga obefruktade ägg. De obefruktade äggen utvecklar sig till drönare. Befruktade ägg ger nya drottningar och arbetsbin.
Frågor:1. Hur ser vaxcellerna ut?2. Vad används cellerna till?3. Vilken betydelse har vädret för befruktningen?4. Vad händer med obefruktade ägg?5. Vad händer med de befruktade äggen?
2. Arbetsbina samlar nektar och pollen och gör annat arbete i bisamhället. Matsmältningskanalen består av en lång matstrupe som går från svalget till honungsmagen. I honungsmagen lagras honungen. Härifrån förs maten över till magsäcken. Där föregår det mesta av matsmältningen. De osmälta delarna av maten förs vidare till tunntarmen. Bina suger nektar från blommorna. En flygtur kan vara upp till 10 km lång utan vila. Bina samlar dessutom pollen som näring till larvproduktionen i kupan. Transporten sker med hjälp av pollenkorgarna på utsidan av binas bakben.
Frågor:6. Vilka uppgifter har arbetsbina?7. Vad används honungsmagen till?8. Var i binas kropp sker matsmältningen?9. Varför samlar bina pollen?10. Vilken nytta har bina av korgarna på utsidan av bakbenen?
3. Binas vingar är glasklara. I rätt belysning skiner de i alla regnbågens färger. När biet flyger är vingarna hopfästade med små krokar. Under vila är vingarna åtskilda och ligger platt längs med ryggen. När de nya drottningarna är utvecklade, försöker den gamla drottningen döda dem. Hon vill hindra dem från att överta bikupan. Om bisamhället är stort, kommer arbetsbina att hindra henne från att göra detta. Den gamla drottningen lämnar då bikupan åtföljd av en skara med arbetsbin. Vi säger då att bina ”svärmar”.
Frågor:11. Förklara hur binas vingar ser ut?12. Hur är vingarna hopsatta när bina flyger?13. Varför försöker den gamla drottningen döda de nya drottningarna i bikupan?14. Varför måste den gamla drottningen ofta lämna bikupan?
15. Vad betyder det att bina ”svärmar”?
4. Den här svärmen av bin hänger som regel i ett träd en tid eller under takskägget på en byggnad i väntan på ett nytt eget ”hem”. Den som har sitt arbete bland bina kallas biskötare. En av biskötarens uppgifter är att skaka ner bisvärmen i en låda och ge bina en ny kupa. Efter ”svärmningen” blir drönarna utkastade ur bikupan. När de försöker tränga sig in igen, blir de ihjälstuckna av arbetsbina. Bara arbetsbina och drottningen överlever vintern. Arbetsbina, som kryper ut ur cellerna på sensommaren eller tidigt på hösten, kan övervintra. Deras levnadsålder är upp till 8-9 månader. Drottningen däremot kan bli 4- 5 år gammal.
Frågor:16. Var uppehåller sig bisvärmen innan den hittar en ledig bikupa?17. Vilken uppgift har en biskötare?18. Vad händer med drönarna efter ”svärmningen”?19. Vilka bin kan övervintra?20. Hur gammal kan en bidrottning bli?
Källor:Hansen H. (1982). Bisygdomme og deres behandling. Biavlernes etiketkontor. Villumstad E. (1992). Birøkt som hobby og næring. Landbruksforlaget.Holm E. (1995). Lærebog i biavl. Rosendahls BogtrykkeriAschehoug og Gyldendal Store Ettbindsleksikon (2002). Oslo: Kunnskapsforlaget.
2. HörförståelseKimbrernas vandring
1. Det måste ha varit ett underligt följe av människor och djur som drog iväg. Några gick, andra red, och i vagnar hade de med sig allt som de kunde få plats med av redskap och utrustning. Männen bar vapen, för de måste vara beredda på kamp. I detta följe fanns det också husdjur som skulle vara med till det nya landet. Fort gick det inte. Ibland slog de läger och stannade ett tag. Sen bröt de upp igen och drog vidare söderut mot gränsen till Romarriket. Längs gränsen hade romarna byggt vakttorn och dessa var också bostäder för soldaterna.
Frågor:
1. Vad hade kimbrerna med sig i vagnarna?2. Varför bar männen vapen?3. Vart var de på väg?4. Varför hade romarna byggt vakttorn längs gränsen?
2. Romarna var medvetna om faran som hotade. Men de litade på soldaterna vid gränsen. De skulle nog ha vett att jaga de främmande tillbaka dit där de kom ifrån. De var stolta över sina krigare som var väl utrustade med vapen. Det första mötet slutade med seger för kimbrerna. En ny romersk här sändes ut mot inkräktarna, men också denna blev slagen, och nu började romarna bli oroliga. Kimbrerna måste stoppas. Romarna hade två duktiga härförare: Marius och Sulla. Förhållandet mellan dessa två var inte gott, för båda ville vara den bäste härföraren. Nu blev Marius utsedd till ledare för en ny här som skulle försöka stoppa kimbrerna.
Frågor:
5. Varför var inte romarna rädda när kimbrerna närmade sig Romarriket?6. Hur gick det i det första mötet mellan kimbrerna och romarna?7. Vad var orsaken till det dåliga förhållandet mellan de två härförarna?8. Vem fick i uppdrag att stoppa kimbrerna?
3. De romerska soldaterna flydde för kimbrerna. De sades om kimbrerna att de hade ljust hår och skägg. Männen var väldiga kämpar, och när de skulle slåss, var de sammanbundna med varandra, så att ingen skulle få för sig att fly. De måsta segra eller dö. Värst var ändå de förskräckliga krigsvrål som kimbrerna utstötte när de gick till angrepp. Marius tog hänsyn till allt detta, och han gick taktiskt tillväga när han skulle planlägga angreppet. Han förstod att de romerska soldaterna måste vänja sig vid synen av de ljushåriga kämparna. Därför slog han läger i närheten av kimbrerna.
Frågor:
9. Varför var de romerska soldaterna rädda för kimbrerna?10. Varför skrek kimbrerna så högt när de gick till angrepp?11. Hur planerade Marius angreppet mot kimbrerna?12. Var slog de romerske soldaterna läger?
4. Marius och kimbrernas hövding enades om tid och plats för det avgörande slaget. För kimbrerna fanns det ingen väg tillbaka. Skulle de ha hopp om att erövra nytt land, måste de slå romarna. Kimbrerna ställde upp sig till strid i god tid, men Marius lät med avsikt kimbrerna vänta en stund, innan han kom med den romerska hären. Solen stekte, och värmen tog på kämparna från norr som hade ställt upp sig ute på slätten. Marius hade ordnat det så att kimbrerna hela tiden hade solen i ansiktet. Så började kampen. Kimbrerna var inte lika väl organiserade som romarna, och dammet från den torra marken hindrade dem från att vråla lika skräckinjagande som de gjort under tidigare slag.
Frågor:
13. Varför var det så viktigt för kimbrerna att vinna över romarna?14. Vem bestämde tid och plats för det avgörande slaget?15. Vilken fördel hade romarna av att kimbrerna under kampen fick solen rakt i ansiktet?16. Varför vrålade inte kimbrerna under angreppet?
5. Allt var till fördel för romarna. Även om kimbrerna var många fler, var det romarna som segrade denna gång. Många tusen kimbrer stupade, och de som överlevde blev tillfångatagna. Små och stora, kvinnor och män blev förda till Rom som fångar, och i långa tider var det ett överflöd av ljushåriga slavar på slavmarknaden i staden. Det sista och avgörande slaget mellan kimbrerna och romarna ägde rum år 110 före Kristi födelse. Då hade kimbrerna varit på vandring i över 20 år.
Frågor:
17. Vem vann kampen?18. Vad gjorde romarna med fångarna?19. När ägde det sista och avgörande slaget rum mellan kimbrerna och romarna?20. Hur länge hade kimbrerna varit på vandring?
3.OrdidentifikationTESTORD: SVAR: TESTORD: SVAR:
21 avig
22 faktiskt
23 flat
24 skriftlig
25 kapitel
26 anledning
27 politiker
28 favorit
29 igen
30 chanser
31 tunnel
32 länge
33 unge
34 sky
35 smyckena
36 polisen
37 sunt
38 tvål
39 papperet
40 tillbaka
1 rätt
2 bra
3 rart
4 norska
5 experterna
6 filosofi
7 omtala
8 likaså
9 henne
10 rusk
11 svar
12 vänner
13 genom
14 dräptes
15 kanske
16 bita
17 skepsis
18 medförde
19 djärv
20 procent
TESTORD: SVAR:
41 tappar
42 blå
43 teatern
44 sant
45 kar
46 patienten
47 knä
48 lika
49 sagt
50 första
51 inne
52 text
53 trycka
54 själ
55 fick
56 pris
4.Fonologisk läsning
TESTORD: SVAR: TESTORD: SVAR:
21 tjorhös
22 skif
23 fry
24 pintås
25 gratusk
26 ritmalit
27 plif
28 guv
1 eru
2 kly
3 reidårö
4 skroble
5 repak
6 trinsk
7 ponåset
8 rys
9 jen
10 skiluröski
11 öpyli
12 ukt
13 trymery
14 fok
15 klyfist
16 tubör
17 skjåluto
18 trun
19 kait
20 lemfät
5.Ortografisk läsning
TESTORD: SVAR: TESTORD: SVAR:
21 makt
22 rikt
23 kanske
24 varsel
25 kärlek
26 fortsatt
27 situation
28 gett
29 skillnader
30 gäst
31 strålande
32 glad
33 sköter
34 skepp
35 frid
36 tro
37 bränt
38 skjorta
39 schack
40 hjul
1 här
2 geni
3 genom
4 raps
5 falsk
6 viss
7 stabilitet
8 bilden
9 farligaste
10 självklart
11 gick
12 segrat
13 land
14 skugga
15 hem
16 kyrkan
17 hobby
18 yttersta
19 miljoner
20 känna
TESTORD: SVAR:
41 fjärrkontroll
42 kaptenen
43 fjär
44 restaurang
45 lust
46 spränga
47 framtiden
48 sjuk
6.Fonemisk medvetenhet
TESTUPPGIFTER: SVAR:
1 gnu
2 slok
3 pris
4 före
5 brus
6 rop
7 film
8 hans
9 sår
10 klart
11 helst
12 mars
13 text
14 spåra
15 danska
7.Fonologiskt korttidsminne
TESTORD: SVAR:
1 6- 9- 1
2 7- 2- 4
3 9- 2- 8
4 3- 5- 9- 1
5 4- 6- 7- 2
6 8- 3- 9- 5
7 7- 1- 4- 6- 3
8 9- 2- 8- 5- 1
9 4- 7- 6- 3- 2
10 2- 5- 1- 9- 4- 6
11 2- 8- 7- 2- 5- 4
12 1- 5- 3- 6- 9- 8
8.Arbetsminne
TESTORD: SVAR:
1 björn - hem
2 väg - klass
3 arbete – skola – stad
4 ting – fjäll - barn
5 brann – häst – pojke
6 hand – vikt – mor – vecka
7 hår – film – kvinna - mars
8 mat- fisk – natt – mus
9 båt – juni – klocka – far
10 elev – krig – lampa – vänner
11 buss – höst – byn – mål – svar
12skida – stjärna – tidning – flicka - resa
11. Visuellt korttidsminne
TESTORD: SVAR:
1 L T P
2 C M F
3 R H G S
4 K B M D
5 B N D W
6 T P S H
7 D K F R
8 G N W L T
9 H R K D P
10 M F C N H
11 B S G T L
12 K B F P C
13 D M B F N S
14 T H C K L R
15. Rättskrivning (diktamen)
SVAR:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35