migration och hälsa - kfsk.se · migration” • 22 mars: ” att erbjuda stöd/behandling till...
TRANSCRIPT
Migration och hälsaEn omvärldsanalys utifrån Kunskapscentrum
migration och hälsas uppdrag
Andreas Vilhelmsson, Folkhälsovetare/utvecklare KC kvinnohälsa, KC migration och hälsa
Vad är ett kunskapscentrum?
• En del av sakkunnigorganisationen
• Verkar för kompetensutveckling och
kunskapsinsamling inom hälso- och sjukvård
• Bedriver inte forskning eller klinisk verksamhet
• Regionövergripande uppdrag
Kunskapscentrum
barnhälsovård
Kunskapscentrum
migration och hälsa
Kunskapscentrum
kvinnohälsa
BSFI BSA BBIC BHV MHVAnti-
koncep-
tion
Cervix-
cancer-
screening
Grunda
sunda
vanor
Jämställt
föräldra-
skap – för
barnets
bästa
Våld i nära
relation –
med fokus
på barnet
3 X KUNSKAPSCENTRUM på Ängelholmsgatan 1c
STI
Utbild-
ning
hälso-
samtal
Hem-
sidor
om
regel-
verk
ÖVERGRIPANDE UPPDRAG KUNSKAPSCENTRUM
OMVÄRLDSBEVAKNING
•Följa och sammanställa
aktuell forskning
•Samverka med universitet,
högskolor och myndigheter
•Samverka med andra
kunskapscentrum och
sakkunniggrupper
ANALYS & UTVECKLING
•Analysera och jämföra
resultat
•Ta fram riktlinjer och
vårdprogram
•Kvalitetsregister
•Uppföljning
FORTBILDNING &
IMPLEMENTERING
•Stöd vid implementering
•Utbildning och fortbildning
•Sakkunskap och
kunskapsstöd
Mål och inriktning
• Stärka hälso- och sjukvårdspersonalens kunskaper
genom utbildning, samordning, metodutveckling.
• Främja migranters hälsa och förebygga ohälsa genom
att identifiera och systematiskt kartlägga områden där
vården inte når ut.
• Implementera policy, riktlinjer och tillämpningar i alla
Region Skånes verksamheter.
• Arbetet ska bygga på beprövad erfarenhet och formas
för att följa uppdraget på bästa möjliga sätt.
Webbsidor
Vård av personer från andra länder
Länk till Vårdgivare i
Skåne
•http://vardgivare.skane.se/patientadmi
nistration/vard-inomutom-landet/vard-
av-personer-fran-andra-lander/
Hemsida
En omvärldsanalys av migration och hälsa
Syfte
• Inventering av kunskapsläget inom
migration och hälsa
• Identifiera fokusområden för fortsatt arbete
på Kunskapscentrum migration och hälsa
• Utforska hur migrationsprocesser påverkar
människor
Inte en homogen grupp
Asylsökande i Sverige
Ensamkommande barn
Sverige och Skåne
• Sverige
- Befolkning 10 miljoner
- 22.2 % har utländsk bakgrund
• Region Skåne- Befolkning 1.3 miljoner (2024 – knappt 1.5 miljoner)
- 26 % har utländsk bakgrund
- Malmö: 43.2 % med utländsk bakgrund (Malmö stad, 2015).
Hälso- och sjukvården
Jämlik vård
• Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården ska ges med respekt för alla människors
lika värde och för den enskilda människans
värdighet. Den som har det största av hälso- och
sjukvård ska ges företräde till vården
(Hälso- och sjukvårdslag 2017:30)
Region Skånes strategi för jämlik vård
• Vården anpassas efter individens förutsättningar och
behov
• Den som har störst behov ska ges företräde till vården
• Vården ska ges på lika villkor och med respekt för alla
människors lika värde
• Jämlik vård innebär inte att alla behandlas lika
• Vård för personer från andra länder prioriterat område
Rätten till vård
• Omedelbar vård: oavsett nationalitet eller
vistelsestatus, oftast akutvård och behandling
som inte kan vänta
• Nödvändig vård: inom EU/ESS, t.ex. akutvård
eller sådan vård som inte kan vänta till man
återvänder ursprungsland
• Vård som inte kan anstå: vidare begrepp än
ovan och gäller del av den vård som ges till
vuxna asylsökande och papperslösa (Lag
2008:344, Lag 2013:407)
Hälso- och sjukvård• Asylsökande och papperslösa vuxna har rätt till vård
som inte kan anstå, mödrahälsovård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning och vård vid abort.
• Omedelbar vård och vård och åtgärder enligt smittskyddslagen.
• Barn har samma rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som svenska barn. Detta inkluderar även papperslösa barn.
• Asylsökande och anhöriginvandrare erbjudas hälsoundersökning
Vård som inte kan anstå
Vad som är vård som inte kan anstår får
avgöras i det enskilda fallet av den
behandlande läkaren eller tandläkaren.
Tillägg Socialstyrelsen 2014
Socialstyrelsen
Människovärdesprincipen
“Alla människor har lika värde och samma
rätt oberoende av personliga egenskaper
och funktioner i samhället”SOU 1995:5
Hälsan i befolkningen
• Under de senaste decennierna har hälsan i
befolkningen som helhet förbättrats rejält. Den
minskade dödligheten i ett flertal dödsorsaker
har tillsammans med förbättrade levnadsvanor
bidragit till att medellivslängden ökat.
• Samtidigt är det tydligt att det skett en
försämring av hälsoutvecklingen när det gäller
den psykiska hälsan i befolkningen.
• De sociala skillnaderna i hälsa har dessutom
förblivit oförändrade.
Öppna jämförelser folkhälsa 2014; 2015
Förklaringsmodeller
• Genetik
• Faktorer som är relaterade till
migrationsprocessen
• Socioekonomisk status
• Hälsolitteracitet
• Kulturella faktorer
Hälsans bestämningsfaktorer
Hälsans bestämningsfaktorer, enligt Dahlgren och Whitehead, 1991, modifierad av FoHM
• Ojämlikhet i hälsa =
systematiska skillnader i hälsa
som kan undvikas med rimliga
insatser
Den ojämlika hälsan• Högre dödlighet bland utlandsfödda, särskilt flyktingar,
jämfört med svenskfödda (Albin 2012, Hollander 2012 & 2013)
• Migrantgrupper, särskilt flyktingar, har sämre hälsa
jämfört med den europeiska befolkningen i övrigt:
– Psykisk ohälsa, ex. ångest, depression, PTSD (Fazel et al 2005,
Lindert et al 2009, Steel et al 2009)
– Typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, riskfaktorer (Gadd et al
2003 & 2005, Wändell & Gåfvels 2006)
– Otillfredsställda hälsovårdsbehov, underutnyttjande av vården
(Wamala et al 2007, Norredam et al 2009, Ingvarsdotter 2011,
Ivert 2013))
Migrationsprocessen
• Premigration (uppväxtvillkor, sociodemografi,
utbildning, arbetslivserfarenhet, familj, sociala
nätverk)
• Migration (undernäring, skador,
infektionssjukdomar, försämring kronisk
sjukdom)
• Postmigration (utanförskap, diskriminering,
psykisk ohälsa, levnadsvanor)
”Healthy migrant effect”
• Forskning visar ibland att migranter har
bättre hälsa än ”infödda”
• Kan bero på att unga, friska människor flyr
först
• Mindre kontakt med vården – avspegla
behov som inte syns?
• Hälsan försämras över tid
Hälsokurva för en nyanländ
Anländer till nytt
land
Etablerat sig i
samhället
Börjar få bättre hälsa
Förändrade relationer
Språk Brist på kontakter
Kris
Psykisk/fysisk ohälsa
Identitet
Ändrad livsstil
Tillit
Migrationsprocessen
Psykisk ohälsa• 20-30% asylsökande och nyanlända lider av någon form av
psykisk ohälsa.
• Ca 30-40% av ensamkommande lider av psykisk ohälsa som
depression och PTSD (posttraumatisk stress syndrom).
• Flashbacks – återupplevelse av ångesttillstånd
• Studie av nyanlända Syrier i Skåne – 30 % uppgav att de
utsatts för tortyr
• Inte ovanligt att personer med PTSD väntar med att söka vård
- vårdbehovet kan därför uppstå efter flera år i Sverige.
• Nyanlända barn särskilt utsatt grupp – överrepresenterade
bland barn som vårdas i öppen och sluten barn- och
ungdomspsykiatrisk vård
Levnadsvanor
• I samband med migration förändras levnadsvillkor och
levnadsvanor
• Studier visar att flera migrantgrupper är mer fysiskt
inaktiva än svenskfödda
• Studier visar också att flera migrantgrupper äter mer
ohälsosam mat
• Rökning mer vanligt i vissa migrantgrupper
• Vissa migrantgrupper är mer drabbade än svenskfödda
av diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar
• Högre förekomst av riskfaktorer som övervikt och fetma
Övervikt & fetma i riket
Fördelning (%) av andel kvinnor med övervikt och fetma för
svenskfödda kvinnor och kvinnor födda utanför Sverige
Andel gravida kvinnor med övervikt och fetma vid inskrivning i
mödrahälsovården fördelat på utbildningsgrupp, 2014.*
* Notering: Okänd utbildning ingår ej. Åldersstandardiserade tal
.
MEDIM-studien
Låg självskattad hälsa (MEDIM )
Tandhälsa
• Enkätstudie med nyanlända (främst syriska) flyktingar i
Skåne visar att 48 % uppger dålig tandhälsa
• 77 % uppgav att de varit i behov men inte sökt tandvård
• Socialstyrelsens bedömer att tandhälsan är mycket dålig
hos asylsökande och nyanlända i flera landsting
Kvinnohälsa och sexuell och
reproduktiv hälsa
Graviditet & förlossning• Kvinnor med ursprung i LIC (särskilt Afrika söder
om Sahara) har 3.5 ggr så hög mödradödlighet
som svenskfödda kvinnor
• Högre risk för ”near miss”
• Färre behandlas för psykisk ohälsa jmf med
nationellt
• Högre andel med psykiatrisk diagnos efter
förlossning
• Skillnader i andel som får stödåtgärder för
förlossningsrädsla utifrån födelseland – födda
utomlands får mindre
Behandling av psykisk ohälsa
under graviditet
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Mellersta Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Riket
Andel som behandlas för psykisk ohälsa under graviditeten
2015 Behandlas för psykisk ohälsa, född utanför EU 2015 Behandlas för psykisk ohälsa, född i Sverige
Psykiatrisk diagnos
Stödinsatser vid
förlossningsrädsla
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
2013 2014 2015
Andel som fått extra stöd vid förlossningsrädsla i Skåne
Född i Sverige Född utanför norden
Läkemedelsanvändning och
vaccination
• Begränsad kunskap avseende asylsökande och
nyanländas läkemedelsanvändning
• En studie visar att utlandsfödda (från sex länder i Asien och
Afrika) köper psykofarmaka i betydligt lägre grad än
svenskfödda
• Andelen ökar med antalet år i Sverige
• Vaccinationstäckningen har minskat i Syrien, Irak och
Afghanistan
God effekt av
barnvaccinationsprogrammet
Folkhälsomyndigheten, 2017
Utnyttjande av hälso- och
sjukvård
• Europeisk och svensk forskning visar att migranter, särskilt
flyktingar, delvis underutnyttjar hälso- och sjukvård
• Gäller både somatisk och psykiatrisk vård
• Enligt socialstyrelsen söker asylsökande och nyanlända
oftare akut sjukvård men får mer sällan tillgång till
specialistvård
• Begränsad tillgänglighet till psykiatri, gynekologi,
barnmedicin och infektionssjukvård
Hälsolitteracitet
Begränsad hälsolitteracitet
• Kan yttra sig som…
– Inte kommer till planerat besökt
– Inte deltar i aktiviteter som kan
förbättra sin hälsa
– Söker stöd för sent
– Eller söker stöd till fel
verksamhet
– Sämre följsamhet vid
ordinationer
Enligt en studie
av Wångdahl
m.fl. (2014) har
cirka 60% av
flyktingar
begränsad
hälsolitteracitet
Wångdahl, J., Lytsy, P., Mårtensson, L., & Westerling, R. (2014).
Health literacy among refugees in Sweden – a cross-sectional study.
BMC Public Health, 14:1030. DOI: 10.1186/1471-2458-14-1030
Att använda tolk
inom hälso- och
sjukvården
Tolk: hälso- och sjukvårdens
ansvar• Lagstiftningen stödjer användandet av tolk
• Finns dock inte konkretiserat i lagtext i Hälso-
och sjukvårdslagen
• I Förvaltningslagen står att myndigheter bör
använda tolk vid behov av detta
• Språk får aldrig bli ett hinder!
Begreppsbeskrivning
1. Patient/Klient
2. Tolkanvändare
3. Tolk
• Platstolkning - tolkning som sker med tolk på plats,
i samma rum som sjukvårdspersonal och patient
eller anhöriga
• Distanstolkning - tolkning som sker utan att tolken
är på plats
1 2
3
Tolkens förutsättningar
• Få har anställning hos tolkförmedlare –
oftast distanstolkar
• Merparten frilansande
• Oftast bisyssla
• För många ett genomgångsjobb
• Låg ekonomisk ersättning
• Ingen existerande tillsyn
Slutsats
• Viktigt att belysa hälsa och ohälsa i ett
migrationsperspektiv
• Finns utvecklingsområden och aspekter
som behöver belysas
• Utbildningsinsatser behövs inom flera
områden
Fokusområden 2017-2018
• Jämlik vård och rättigheter ur ett
migrationsperspektiv
• Generell kunskapshöjning om migration
och hälsa
• Psykisk ohälsa
• Asylsökande barn och kvotflyktingar som
särskilt utsatta grupper
Hälsa i Sverige • Bidra till en positiv
hälsoutveckling hos
asylsökande och nyanlända
• Genom ett kunskapslyft i hela
landet: utbildning och utveckling
av verktyg
• Alla regioner och landsting
medverkar i någon form
Region Skånes medverkan:
•Satsningen ligger i linje med
befintligt arbete som byggs upp
på KC MH
•Medverkar i ett flertal av
utbildningarna som arrangeras
av HiS
•Sprider information genom
fortbildning av hälso- och
sjukvård
Resultat
Utbildningar våren 2017• 6 februari: ”Att möta och behandla PTSD i exil”
• 14 februari: ”Hur påverkas barnfamiljer av krig och flykt?”
• 28 februari: ”Att erbjuda stöd/behandling till barn och ungdomar
som har flytt”
• 10 mars: ”Praktiskt hälsofrämjande arbete med fokus på
migration”
• 22 mars: ” Att erbjuda stöd/behandling till vuxna som har flytt”
• 12 april: ”Att möta människor som har utsatts för tortyr”
• 19 maj: ”Så blir du bättre på att använda tolk”
Vill du veta mer?• Utbildningar via Kunskapscentrum migration och
hälsa
