Dricksvatten för kommande generationer

Nya återvinningscentraler

TÄVLING

Miljö &VATTEN

2

Samma år som jag föddes skrev Lennart Hellsing en barnvisa

som han kallade ”Vattenvisan”. Den korta och klatschiga

refrängen lyder ”Jo vatten vatten, bara vanligt vatten”.

Det vatten vi använde då är samma som vi använder nu. Jag

tror dock att vi blivit mer varse om vikten av tillgång till ett rent

vatten på de 60 år som gått sen Hellsing skrev sin visa. Just nu

kan vi ju i dagspressen läsa om klimatförändringar som innebär

sjunkande grundvattennivåer, vilket skapar problem runt om i

Sverige.

Numera är dricksvatten klassat som ett livsmedel och i

mångas ögon ett av de viktigaste livsmedlen som vi behöver

skydda. Både för oss som lever nu men inte minst för

kommande generationer, våra barn och deras barn.

Detsamma gäller miljön i stort, vi har den bara till låns

under vår korta tid här på jorden.

Som kommunens VA-huvudman har Miva ett uppdrag att

långsiktigt säkra de allmänna vattentjänsterna på ett sätt som

gynnar en positiv samhällsutveckling och garanterar en stabil

tillgång. Det gör vår engagerade personal genom att dagligen

arbeta med att optimera nuvarande anläggning och täta

och förnya ett läckande ledningsnät. Samtidigt

pågår ett strategiskt arbete med att

långsiktigt utveckla en hållbar dricks-

vattenförsörjning. En del av det vi gör

kan du läsa om på kommande sidor.

Mivas insats är nog så viktig men

trots allt bara en del i ett större

maskineri. Vi som bor och verkar i

Örnsköldsviks kommun behöver

tillsammans hjälpas åt att skydda

och bevara vår gemensamma miljö!

Jag är övertygad om att du både

vill och kan bidra med något i din

vardag. Vad just du bidrar med,

stort som smått, är avgörande i

långa loppet. Och du, det är

viljan som räknas!

MILJÖ OCH VATTEN I ÖRNSKÖLDSVIK ABPostadress: Box 385, 891 28 ÖrnsköldsvikBesöksadress: Sjögatan 4AE-post: info@miva.se

Kundservice 0660-330 400. Vardagar 9–15, lunchstängt 11.30–12.30Växel 0660-330 300. Vardagar 7.45–17Felanmälan 0660-330 330. Dygnet runt!Sommartid har växeln öppet till 16.15

Miva (Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB) är ett helägt kommunalt bolag som ansvarar för kommunalt vatten och avlopp samt avfall och återvinning i Örnskölds-viks kommun. Vi producerar, distribuerar och säljer dricksvatten samt tar hand om och renar avloppsvattnet. Vi ansvarar även för att samla in, behandla och transportera bort hushållsavfallet inom kommunen.

Text & layout 7an MediapartnerTryck Mittmedia Print 2017

3

Rent och säkert, friskt och klart, lokalpro-

d ucerat och hälsosamt. Vatten är verkligen

värt sin vikt i guld.

Dricksvatten är nödvändigt för ett modernt

samhälle. Vi använder det till allt från att

borsta tänderna och fylla simbassänger till

industrier och matproduktion. I Sverige

förbrukar vi i genomsnitt 140 liter vatten

per person och dygn, varav det allra mesta

används till personlig hygien, att spola i

toaletten och till disk och tvätt. Endast 10

procent går åt till mat och dryck i hemmet

men maten vi konsumerar, både kött och

grönt, har redan producerats med enorma

mängder vatten. Vi behöver nämligen vatten

till praktiskt taget allt, men för att få säker

tillgång till säkert vatten har det krävts både

innovationer och investeringar.

Det var under 1800-talet som flera svenska

tätorter fick vatten i gemensamma system.

Anledningen till den stora utbyggnaden var

först för att kunna släcka bränder, men även

de stora koleraepidemier som härjade visade

på behovet av rent och säkert vatten, i an-

senliga mängder, till hushållen.

I Örnsköldsvik beslutade man redan år

1868 att ersätta stadsbrunnarna som befolk-

ningen hämtade sitt vatten i med någonting

bättre. Fem år senare kom förslaget att

bygga en stor cistern rymmande ungefär

57 kubikmeter vatten, med placering på

Stora torget. Den volymen insåg man dock

snart skulle bli för liten vid händelse av en

större brand varför idén skrotades.

I september 1896 antog man istället, efter

många års diskussioner i kommunfullmäktige,

ett förslag att leda ner vattnet från Hörnsjön

och i oktober följande år var huvudledningen

framdragen till torget. Efter en kort fadäs

med en ispropp på det fastslagna premiär-

datumet 6 december släpptes vattnet på två

dagar senare.

Rinnande vatten, i en praktisk ledning, direkt

in till staden! I ett slag förändrades levnads-

villkoren för Örnsköldsviks då omkring 2 500

invånare. Den tidigare stora risken för omfat-

tande bränder i stadens träbyggnader mins-

kade som planerat. Men främst märktes det

på att det som var kvinnornas arbete, att

tvätta, laga mat och diska, blev enklare. Sam-

tidigt stimulerades underhållandet av god

hygien, vilket minskade risken för många

annars vanligt förekommande sjukdomar

som den fruktade koleran.

Idag, 120 år senare, har vi en väl fung -

erande vatten- och avloppsanläggning för

kommunens nu närmare 60 000 invånare,

Rinnande vatten

direkt in till staden!

4

som vi fortsätter att underhålla, förbättra och

bygga ut för att säkra vattentillgången även

för kommande generationer.

Alla vattenverk, som producerar det kom-

munala vattnet, följer Livsmedelsverkets högt

ställda kvalitetskriterier för dricksvatten. Ett

antal gränsvärden har satts upp och utifrån

dessa undersöks dricksvattnet regelbundet

under produktionen för att säkerställa att det

inte innehåller några oönskade mikroorganis-

mer eller kemiska ämnen. Kranvatten är

faktiskt vårt mest kontrollerade livsmedel. Det

är till och med tryggare att dricka kranvatten

än det mineralvatten du köper hem ifrån

affären. Undersökningar visar nämligen att

flaskvatten kan ha dålig mikrobiologisk

kvalitet, det vill säga innehålla för mycket

bakterier. Det finns även förpackat vatten på

marknaden som kan innehålla så höga halter

av till exempel fluor och/eller natrium att de

överskrider Livsmedelsverkets rekommenda-

tioner. Dessutom är kranvattnet väldigt mycket

billigare, både på väg hem till dig och på väg

därifrån. Priset för en liter kranvatten i

Örnsköldsvik är idag cirka 6 öre. Då ingår

produktion och distribution till en kran nära

dig, men också skydd av våra vattentäkter

där vårt dricksvatten hämtas och rening av

avloppsvattnet.

Allt vatten i naturen cirkulerar nämligen i ett

evigt kretslopp, vilket gör att vi måste värna

det och ta hand om det. För att skydda vårt

vatten är det till exempel självklart att vi inte

spolar ner miljöfarliga saker som läkemedel

och kemikalier i våra avlopp utan lämnar in

dem på närmsta apotek respektive åter-

vinningscentral då reningsverken inte har

kapacitet att ta hand om dem. Men även

vardagliga saker som snus, tuggummi, tops

och tandtrådstrassel ska man låta bli att

slänga ner då de orsakar stora problem för

pumpstationer och ledningar.

Sköter vi om vårt vatten och satsar så ser

framtiden för vårt livsnödvändiga livsmedel

ljus ut. För vatten är ett livsmedel i ordets rätta

bemärkelse. Rent vatten och hygieniska

avlopp må vara en självklarhet för oss, men

en lyx på andra håll. Tillgång till vatten och

toaletter är dock en förutsättning för att

människor ska kunna hålla en god hygien.

Enligt Unicef saknar 2,4 miljarder människor

tillgång till en bra toalett eller latrin och

varje dag dör ungefär 800 barn under fem

år på grund av smutsigt vatten och dålig

hygien och sanitet.

Här i Örnsköldsvik får du ditt vatten

levererat direkt hem i kranen, klart och livs-

medelsklassat samt renat när du använt det

klart, för mindre än en 250-del av vad

mineralvattnet på affären kostar. 6 öre är

kostnaden för ditt vatten – vad är värdet?

Vårda vårt vatten

FAKTAPå Jorden finns cirka 1 400 000 000 000 miljarder liter vatten, det mesta salt-vatten. Endast tre procent utgörs av det sötvatten vi människor behöver för vår överlevnad.

Det finns mängder av saker vi kan göra för att ta hand om vårt

vatten, till exempel:

• Överdosera inte tvättmedel. I vår kommun är vattnet mjukt och du

kan därför använda den lägsta doseringen.

• Skaffa snålspolande munstycke till duschen och en snålspolande

toalett.

• Bär inte hem vatten från affären utan smaksätt ditt eget med till

exempel skivor av citron, apelsin, gurka eller någonting annat gott.

• Kasta snuset i papperskorgen, inte toaletten. Varje dag slängs

22 000 snusprillor i Örnsköldsviks toaletter, vilket innebär 6,5 ton

snus varje år. Det är en påfrestning för både reningsverk och natur

då snus innehåller den miljöfarliga tungmetallen kadmium, som

inte bryts ner i naturen.

• Använd tvättmedel utan blekmedel. I miljön kan kloret nämligen

bilda skadliga och svårt nedbrytbara organiska klorföreningar.

• Fyll tvätt- och diskmaskinerna helt innan de körs.

• Sug upp fett i stekpannan med hushållspapper innan den diskas.

• Välj miljömärkta produkter för både dig och ditt hem så minskar

du mängden kemikalier som cirkulerar i vattnet.

Ditt vatten är mitt vatten i ett evigt kretslopp. Därför är det viktigt att tänka på hur vi behandlar det.

5

För oss svenskar känns det självklart att ha

tillgång till rent dricksvatten, men i major-

iteten av världens länder ser det inte ut så.

För Kanyapak Sala, som flyttat hit från Thai-

land, är det drickbara kranvattnet en av de

bästa sakerna med hennes nya hemland.

– Vattnet är mycket bättre i Sverige,

säger hon.

Kanyapak, som kom till Sverige för två och ett

halvt år sedan, växte upp på den thailändska

landsbygden. Varmt klimat, fabriksutsläpp,

föroreningar och osorterat avfall som dumpas i

naturen är bidragande faktorer som gör det

riskfyllt att dricka vattnet i landets floder och

sjöar.

Istället samlade Kanyapaks familj regn-

vatten under regnperioden som sedan skulle

räcka även under resten av året. Vattnet leddes

från hustaket ner i stora tunnor.

– När de första regnfallen kom tog vi inte

vara på vattnet utan lät det spola taket rent.

Efter det samlade mamma vattnet för att vi

skulle kunna dricka av det. Vi hade 5-6 tunnor

som vi fyllde, berättar hon.

Inne i städerna såg det annorlunda ut.

– Där funkar det inte att samla regnvatten

eftersom det är för smutsigt överallt, berättar

Kanyapak. Där får man köpa vatten på flaska.

På senare år har det blivit vanligare i Thailand

att handla flaskvatten även på landsbygden,

Rent kranvatten – en unik lyx

5

och i tätorterna installeras dricksvattenautoma-

ter. Att koka vattnet är och förblir ett annat

vanligt sätt att rena det.

– Myndigheterna vill utveckla tillgången till

dricksvatten, säger Kanyapak. Men det är svårt,

bland annat eftersom vattnet levereras genom

smutsiga rör.

När Thailand drabbades av översvämningar

för några år sedan blev många sjuka av att

dricka vattnet – men de var ju tvungna att

dricka det ändå.

– I Sverige har ni aldrig sådana problem,

konstaterar Kanyapak. För mig är det härligt

att kunna tappa upp ett glas vatten direkt

från kranen.

6

50 år i tjänst

6

för att ta bort eventuella bakterier och andra

mikroorganismer och generellt blir det allt mer

styrningar och elektronik där det tidigare var

manuellt. När jag började på mätarverkstan på

70-talet så satte vi ut en mätare, tog in den och

provade så att den gick rätt, säger Anders och

fort sätter.

– Alla trodde att deras mätare gick fel – att

de inte kunde göra av med så mycket vatten

hemma, men kom man ut till folk var det ofta så

att toalettstolen eller kranen stod och läckte,

säger Anders och berättar att en droppande

kran kan läcka 20 000 liter per år och en toastol

som inte håller tätt kan läcka 400 000 liter

vatten, vilket motsvarar 130 respektive 2 700

fyllda badkar.

– Vi visste ju om att det brukade vara så,

så det gick enkelt att hitta felet.

På 90-talet gick Anders över till driftsidan av

verksamheten och nu fick han lära känna hela

vattennätets omfattning på allvar. 25 vattenverk,

33 reservoarer, 38 tryckstegringsstationer och

cirka 100 mil vattenledningar från Aspsele,

Grundsunda, Nätraområdet ända till Solberg

i väst. Här passerar 4,5 miljoner kubikmeter

vatten per år, varav 9 000 kubik meter per dygn

i endast Gerdal.

Det är en gigantisk verksamhet, så de

7 driftteknikerna har att göra.

– Det får inte stanna någon gång, det

är utgångspunkten och det har alla vi som

jobbar med i bakhuvet. Vi vet att det inte

får bli något glapp, speciellt inte för viktiga

samhällsfunktioner som sjukhuset.

– Det är klart att vi måste fortsätta tills jobbet

är klart – inte bara gå hem för att klockan blir

fem, men det är självklart. Det är ju ett livs-

medel vi hanterar, så det är viktigt att det blir

rätt. Och har det varit riktigt kinkigt någon

gång så är det tillfredställande att reda ut det.

1969 började han som pinnpojke. Nu har

Anders Pettersson jobbat med Örnsköldsviks

vattenförsörjning i snart 50 år och känner

nog till varje böj och nyck i det nästan 100

mil långa ledningsnätet.

En blick på monitorn som visar siffror och data

för vattennätet i Örnsköldsviks kommun räcker.

Sedan kan Anders Pettersson säga om det är en

läcka på gång och vilka åtgärder som måste tas.

Alla år i vattnets tjänst har gjort honom till något

av en expert på ö-viksledningarnas styrkor och

svagheter.

– Man har levt så länge med bilden på

vattennätet, så man får väl en känsla för

det, förklarar Anders.

Det var som 18-åring, redan innan

det var dags för lumpen, som

Anders Pettersson började arbeta

med kommunens vattenförsörj-

ning. Som ”pinnpojke” hjälpte

han till att sätta ut markeringar

vid dragningar av gator och

vattenledningar.

När värnplikten var av-

klarad kom han tillbaka

och sedan dess har

kommunens vatten-

försörjning varit hans

arbete. Här har Anders

jobbat med allt från

mätarverkstan,

brådskande uppdrag

som jourhavande

och samtidigt sett

utvecklingen gå

framåt.

– Vi har gått

från att rena med

klor till att

använda UV-ljus

Nästan

7

Under en lång tid har vi kunnat berätta om

vår satsning att bygga fyra nya fasta åter -

vinningscentraler. Satsningen har mött såväl

glada tillrop som oro kring hur det kommer att

bli. När Miva samtalat med kunder i en rad

olika sammanhang har vi kunnat konstatera att

en stor andel är mycket positiva till fasta åter-

vinningscentraler, inte minst eftersom de i stor

utsträckning kommer att vara uppbyggda som

Må återvinningscentral.

Redan i sommar är det dags att sätta igång

med byggnationerna av de två första

centralerna i Bjästa och Bredbyn, och de

väntas stå klara för att ta emot de första

kunderna i januari 2018. Entreprenaden för

återvinningscentralerna i Björna och Husum

upphandlas under hösten, vilket gör att

byggnationerna börjar lite senare och de

väntas stå klara i augusti 2018.

Varför fasta återvinningscentraler istället för

mobila?

Säkerhet, tillgänglighet och miljöomtanke

är några argument till varför Miva satsar på

fasta återvinningscentraler. Kundundersökning-

ar visar också att många önskar fasta åter -

vinningscentraler istället för det nuvarande

systemet med mobila återvinningscentraler, ett

system som dessutom kräver stora resurser.

Här bygger vi:

BREDBYN – placering i industriområdet där

verksamheterna Anundsjö Bygg, Edvardssons

och Polarbageriet idag är etablerade.

BJÄSTA – placering i industriområdet längs

Ariavägen.

BJÖRNA – placering i industriområdet öster

om Björnavagnar. Till återvinningscentralen

planeras en förlängning av vägen förbi

Björnavagnar.

HUSUM – placering i Dombäck vid Åke

Sjöström AB vid flisterminalen.

Mer information om återvinningscentralerna

hittar du på www.miva.se/fasta

Nu bygger vi fasta återvinningscentraler i

BJÄSTA, BREDBYN, BJÖRNA OCH HUSUM. Placeringen av centralerna är bestämd och snart sätts spaden i marken.

Fasta återvinningscentraler

8

Vattenförsörjningen ligger till grund för hela

samhällsutvecklingen, och den tog fart rejält

från mitten av 1800-talet när vattenlednings-

system började byggas. Här i Örnsköldsvik

drogs den första ledningen 1897 från Hörnsjön

för att försörja stadskärnan med färskvatten.

– Vi tar för givet att vi har tillgång till vatten

varje dag, och det är något som vi förstås ska

se till att vi har även i fortsättningen, säger

Jens Östlund, VA-strateg på Miva och den

som drar de stora penseldragen i den vatten-

försörjningsplan som nu arbetas fram.

Örnsköldsvik har ett gynnsamt läge när det

gäller vatten. Framförallt har vi förmånen att

ha tillgång till riktigt bra råvatten, både vad

gäller kvalitet och kvantitet. Men det går

förstås inte att slå sig till ro och vara nöjda,

det viktiga arbetet med vårt vattenkretslopp

måste oförtrutet pågå.

– Utmaningen ligger i hur vi förvaltar

vattnet. Klimatet är en viktig del att beakta,

en åldrande anläggning är en annan del att

ha i åtanke. Vi kan inte fokusera på det ena

eller andra, vi måste paketera allt och planera

framåt mycket längre än vad vi kan gissa oss

till. Vi försöker gnida kristallkulan så långt det

går, säger Jens Östlund.

Befolkningsökningen i kommunen är inte

stor, däremot sker förändringar i vattenförsörj-

ningsbehovet genom att vi förflyttar oss in mot

centrum och ut mot kustområdena. Det är

något som naturligtvis måste finnas med i

planeringsarbetet.

– Det är mycket som spelar in. Stora nya

etableringar kan till exempel plötsligt förändra

behovet av dricksvattenförsörjning på ett sätt

som inte går att förutse och planera för.

Över tid förändras också klimatet. På

många håll i landet är grundvattennivåerna

oroväckande låga, här i Örnsköldsvik är det

dessbättre ingen kris men man måste förstås

vara förberedd på att det kan uppstå perioder

med mycket låga nivåer vilket inte bara inne-

bär vattenbrist utan även kan medföra för-

ändrad kvalitet på vattnet.

– Även det omvända, med för mycket

vatten, kan påverka vattenkvaliteten. Grund-

vattnet i magasinen måste ha en viss uppe-

hållstid, omfattande nederbörd kan minska

tiden och försämra vattenkvaliteten.

Ett nytt vattenverk i Gerdal och en ny

vattentäkt i By är en del i den strategiska

vattenförsörjningsplanen som Miva tar fram.

Samtidigt ska huvudledningen som transpor-

terar vattnet från vattenverket till centralorten

med omnejd säkras. Under ett par års tid har

Miva genomfört provpumpningar i By och

tittat på både kvalitet och kvantitet.

– Vi har vetat om att kvalitén på råvattnet i

By är mycket god, men nu vet vi också att

kvantiteten är högre än vi tidigare trodde.

Vattentäkten i By ligger dessutom strategiskt

bra till, bara fem kilometer från vattentäkten i

Gerdal. Men även om de ligger nära varandra

är det två olika täkter som inte kommunicerar

med varandra, man kan jämföra dem med två

separata badkar, förklarar projektledaren

Mikael Sällström.

Från vattentäkten i By byggs överförings-

ledningar till Gerdal för att mata det nya

vattenverket som enligt planen ska stå klart

2020. I samband med planeringsarbetet har

Miva undersökt status på ledningarna från

Gerdal in till centralorten och funnit risks-

träckor som ska åtgärdas med start nu till

hösten.

– Det är kommunens viktigaste ledning och

det ingår i hela projektet att säkerställa den

ledningen, säger Martin Lockner, projektledare

för ledningsnät och distribution.

Samtidigt som arbetet med vattenförsörj-

Vi tänker inte särskilt ofta på det men vi tar för givet att det alltid ska vara tillgängligt.

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och arbetet med att säkra dricksvattenförsörjning-

en för lång tid framöver pågår ständigt.

Våra kommande generationer ska ha samma tillgång till vatten som vi är vana vid. Därför

tar Miva fram en strategisk vattenförsörjningsplan där det bland annat ingår en ny vatten-

täkt i By och ett nytt vattenverk i Gerdal.

Vi ser att läckorna blir färre.

9

DRICKSVATTEN för kommande generationer

ningsplanen pågår fortlöper förstås det

dagliga arbetet att åtgärda läckor och minska

vattensvinnet. Här kan Miva peka på två

trendbrott.

– Vi ser att läckorna blir färre och vatten-

svinnet minskar. Vi jobbar förebyggande med

underhåll, byter ut dåliga ledningssträckor,

och får också investera betydligt mer idag än

tidigare. Vattensvinnet var för fem år sedan

47 %, nu är vi nere på 35 %. Att komma ned

ytterligare 10 % i svinn är en målbild som är

realistisk att nå, säger Jens Östlund.

Miva strävar också efter att reducera

antalet vattenverk väsentligt. I den strategiska

vattenförsörjningsplanen ingår även att för-

bättra leveranssäkerheten genom att distribu-

tionsnäten sammanbinder flera vattenverk,

som då kan samarbeta. Om ett vattenverk slås

ut ska något annat vattenverk tillfälligt kunna

kompensera bortfallet.

– Vi vill bli effektivare i vår förvaltning. En

centralisering av dricksvattenförsörjningen

innebär att möjliggöra att fler ska kunna

använda sig av den kapacitet som finns i de

större vattentäkterna. Tillsammans med teknik-

utvecklingen krävs också att vi är resurssnåla

och kostnadseffektiva.

Sårbarheten i vattenförsörjningen är en

annan bit som Miva tittar noga på. Väg 335

som nu byggs om mellan Överhörnäs och

Sidensjö, och passerar Gerdal, är ett exempel.

Trafikverket gör tillsammans med Miva och

Örnsköldsviks kommun stora skyddsåtgärder,

bland annat med högre kantsten och upp-

samlingsdammar som ska hindra att vatten-

täkter förorenas vid en olycka med exempelvis

en tankbil.

En nödvattenförsörjningsplan ska också

finnas klar under året. Den ska vara väg-

ledande i hur samhället tillfälligt ska försörjas

med dricksvatten i händelse av att den

ordinarie dricksvattenförsörjningen av någon

anledning är utslagen.

Framtida vattenförsörjning är en annan

utmaning, kanske behöver vi fler vattentäkter.

– Ett viktigt arbete är att undersöka

eventuella nya vattentäkter och jobba för att

säkra framtida vattentäkter, säger Jens

Östlund. Vi ser ständigt på helheten, allt är

ett kretslopp. Det vi dricker och konsumerar

hamnar i reningsverken för att på sikt bli nytt

dricksvatten. Vattenförsörjningen och avlopps-

systemet är två kretslopp som tillsammans

måste samverka och det gäller att hålla så

giftfria kretslopp som möjligt.

Syftet med vattenförsörjningsstrategin som

Miva nu tar fram är alltså att säkra dricksvatten-

försörjningen för lång tid framöver. Det är

många kommande generationer som ska ha

tillgång till lika bra vatten som vi har just nu.

FAKTAÖrnsköldsviks vattenledningsnät

4,5 miljoner kubikmeter vatten produce-ras per år. Det motsvarar 0,5 % av Sveriges totala produktionsvolym, vilket ligger i nivå med kommunens andel av Sveriges befolkning (cirka 0,55 %).

Örnsköldsviks kommun har däremot en oproportionerligt stor andel vattenverk och vattenledningar, vilket har att göra med den gamla kommunindelningen och en tidigare mycket generös inställ-ning att lägga ut ledningar.

Vi har 25 vattenverk, vilket motsvarar 1,25 % av Sveriges alla vattenverk.

Vi har 1 000 kilometer vattenledning, vilket motsvarar 1,5 % av Sveriges totala bestånd.

I Örnsköldsviks kommun går det 22,5 meter vattenledning per person, att jämföra med rikssnittet som är 9 meter.

10

Här ser du en trappa där det bästa tänkbara

är att bli kvar på första trappsteget. Att

följa stegen i trappan är en enkel metod för

att minska avfallsmängderna och låta avfal-

let ingå i ett kretslopp av återanvändning

och återvinning.

AvfallstrappanDÄRFÖR SKA VI SORTERAAvfallstrappan är trappan du vill stå still i. Den

anger i vilken ordning vårt avfall ska tas om

hand och styr både Mivas verksamhet och hur

alla vi konsumenter hanterar våra sopor. Att

följa stegen i trappan är en enkel metod för att

minska avfallsmängderna och låta avfallet ingå

i ett kretslopp av återanvändning och återvin-

ning. Minimera avfallet är bättre än att återan-

vända, återanvända är bättre än att återvinna

och så vidare. Varje steg du inte tar i avfalls-

trappan är därför en stor vinst för miljön, och

därmed på sikt en stor vinst för oss alla.

STEG 1: Avfallsminimera

Det man inte skaffar behöver man inte slänga.

Avfallsminimering är sådant vi kan göra i

förebyggande syfte innan avfallet ens uppstår.

Hur gör jag?• Köp bara det du verkligen vill ha eller

behöver och satsa på produkter som håller länge.

• Låna eller hyr saker du bara behöver vid enstaka tillfällen.

• Köp råvaror istället för färdiglagad och förpackad mat.

• Planera dina matinköp för att slippa slänga mat som blivit för gammal.

• Köp refill när det är möjligt.

• Drick kranvatten i stället för vatten på flaska.

• Handla i tygpåse istället för plastpåse.

• Använd tunnare plastpåsar till avfall.

Bli en miljönär.

Vill du hitta lokala butiker och verksamheter

som gör det möjligt för dig att bidra till ett

mer hållbart samhälle? Då ska du titta efter

Miljönär-märkningen. Märkningen uppmärk-

sammar alla de som gör det möjligt att laga,

låna, återanvända eller på annat sätt minska

avfallet.

www.miljönär.se

STEG 2: Återanvända

Det är både nyttigt och roligt att hitta nya

användningsområden för gamla saker, att

köpa begagnat eller reparera sådant som

gått sönder. Tänk också på att det som är

skräp för dig är ett fynd för någon annan.

Hos Startpunktens återvinningstält på Må

återvinningscentral kan du till exempel lämna

in möbler som du tröttnat på, varefter de

renoveras och säljs i Startpunktens återvin-

ningsbutik.

Inredningsprofilen Jennie Moraeus är en van

återanvändare med många tips till de som vill

prova på.

– Jag tycker det är kul att tänka nytt kring

gamla saker istället för att köpa nytt. Ett bra

sätt att tänka kring gamla saker är att titta på

formen istället för färg, skick och sådant. Det

går alltid att måla om eller byta tyg. Att byta

ben på möbler, eller sätta ben på oväntade

fynd, ger en snabb uppfräschning och lyfter

genast ett objekt. Den här fåtöljen till

exempel, fyndad för en hundring, fick först

kappan upphäftad och därefter nya ben.

11

STEG 3: Återvinna

Det man återvinner behöver man inte utvinna.

Praktiskt taget alla förpackningar, tidningar

och annat avfall kan återvinnas till nytt mate-

rial. Glöm inte att matavfall kan bli både

biogas och växtnäring.

Hur gör jag?• Lämna tidningar och förpackningar av glas,

papper, plast och metall på närmaste återvinningsstation.

• Lämna grovsopor, elektronikavfall, och andra typer av avfall som inte hör hemma i sopkärlet på Må återvinningscentral eller de andra återvinningscentralerna i kommu-nen.

• Återvinn matavfallet.

Rester, rens och skal är inte värdelöst skräp!

Det innehåller näring och energi som vi kan ta

tillvara. Sedan hösten 2014 samlar därför Miva

in matavfall separat. Det är bra för miljön,

enkelt och ekonomiskt. Av matavfallet blir det

växtnäring och biogas – till exempel motsvarar

1 000 ton matavfall fordonsgas till 500 bilresor

tur och retur Malmö.

STEG 4: Energiutvinna

Energi kan inte förbrukas eller skapas, bara

omvandlas. När du sorterar brännbart avfall på

rätt sätt bidrar du till att utsläppen vid förbrän-

ning blir låga och mängden aska minskar.

Därför är det viktigt att du rensar ut farligt

material, metaller och material som går att

återvinna innan det hamnar i soporna hemma.

Det är alltså här restavfallet, det vill säga det

som inte kan sorteras ut för återvinning, ska

hamna.

Hur gör jag?• Brännbart avfall slängs i det gröna sopkär-

let för att förbrännas och omvandlas till el och värme.

• Brännbart avfall som inte får plats i sop-kärlet lämnas på Må återvinningscentral eller de andra återvinningscentralerna i kommunen för att även dessa förbrännas

och omvandlas till el och värme.

STEG 5: Deponera

Om inget av de fyra första alternativen är

möjliga blir den sista utvägen att deponera,

det vill säga att lägga avfallet på hög. Att

lägga på deponi, ett särskilt avfallsupplag,

måste göras på ett miljösäkert sätt för att

skydda mark och grundvatten.

Hur gör vi?• Det avfall som inte går att återanvända,

återvinna eller energiutvinna, och som inte är farligt för miljön, läggs på så kallad deponi. I den här kategorin ingår exempel-vis spegelglas och isolering.

• För att se till att inga farliga ämnen läcker ut så ska allt säkras, dräneras och täckas

över enligt konstens alla regler.

Strävan är att hela tiden minska andelen

deponiavfall och där har vi kommit långt.

Visserligen har soporna ökat med åren,

men andelen som går till deponi har minskat

kraftigt, från 24 % 1999 till 1 % i dag, vilket

gör att vi ligger väldigt bra till i en internatio-

nell jämförelse. Det innebär att vi idag mest

tar hand om gamla sop-synder. Arbetet med

att se till att dessa tas om hand på bästa sätt

fortsätter kontinuerligt. Till exempel tar vi nu

Klimatklivet med hjälp av ett stöd på 1,2

miljoner kronor från Naturvårdsverket som

gått till ny teknik för att minska mängden

växthusgaser som släpps ut från deponin

vid Må avfallsanläggning.

12

På landsbygden i Niger går många barn flera kilometer varje dag för att hämta vatten till familjen. Tyvärr är vattnet i många brunnar och dam-mar förorenat och många barn blir sjuka och dör av svåra diarrésjuk-domar.

Källa: Unicef

Mängden vatten är konstant med ungefär 1 386 mil-joner m3 vatten i ständig rörelse. Genom solstrålning omvandlas flytande vatten till vattenånga som avdunstar från marken och vattenytan. Luftfuktighet lagrat i vegeta-tionen släpps ut i luften (evapotranspiration).

Vi använder 12,5 kg disk-, tvätt- och rengöringsmedel per person och år. Du kan

göra en stor insats genom att köpa produkter utan miljögifter. Välj miljömärkta produkter

för både dig och ditt hem, så minskar mängden kemikalier som cirkulerar i vattnet. Kika efter

produkter med Svanen, Bra Miljöval och EU-blomman nästa gång du handlar.

En människa består un-

gefär av 60% vatten.

Du kan påverka kvaliteten på av-loppsvattnet genom att inte spola ner annat än sådant som passerat genom kroppen och toalettpapper i avloppet. Reningen i reningsver-ken är effektiv mot sådant som kan orsaka sjukdom och övergödning. Men den är inte gjord för saker som örontops, blöjor, mobiltelefoner, lacknafta och avfettningsmedel.

Tvätta aldrig bilen på gatan. Välj alltid en biltvätt, helst en mil-jömärkt. Där renas smutsvattnet innan det släpps vidare. Det går lika bra med en automatisk biltvätt som en gör det själv-hall. Använd alltid miljömärkta bilvårdspro-dukter. Passa på att tvätta när du tankar eller gör andra ärenden.

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en för-utsättning för allt liv. Vi som arbetar på Miva ser till så att du som bor och verkar inom vårt verksamhetsområde i Örnsköldsvik får tillgång till dricksvatten dygnet runt, året runt – idag och i framtiden. Vår mål-sättning är att leverera ett gott och hälsosamt dricksvatten till alla.

PRISAT EXAMENSARBETEMiva tog in studenten Ida Sandström från Luleå tekniska univer-sitet, LTU, som i sitt examensarbete arbetade fram en modell som skulle hjälpa Miva i vägvalet för den framtida dricksvattenförsörj-ningen. Modellen utformades under ett år och tillsammans tog Ida Sandström, LTU och Jens Östlund, VA-strateg hos Miva, fram ett färdigt system.

Branschorganisationen Svenskt Vatten prisade dessutom Ida Sandströms examensarbete som årets bästa inom VA-området. Ida, som studerat civilingenjör naturresursteknik med inriktning miljö och vatten, fick priset för ”Multikriterieanalys – Verktyg vid bedömning av framtida dricksvattenförsörjning” med motivering-en: ”Det arbete som sammantaget bäst klarar kriterierna. Välskri-vet och intressant examensarbete med en klar ansats och ett bra genomförande som är lätt att följa i rapporten.”

13

2

3

4

5

6

7

1

Mivo och Neggo har köpt en ny soffa

och nu undrar de vad de ska göra av den

gamla soffan och allt skräp som fanns

bakom den. Kan du hjälpa dem?

Para ihop sifforna

med rätt plats.

A) Tidningsåtervinningen

B) Bruna kärlet

C) Gröna kärlet

D) Startpunkten/ÅVC

E) Glasåtervinning

F) Batteri-insamling

G) Elavfall

TÄVLING!

VAD SKA SLÄNGAS VAR?

SKICKA IN DITT SVARSkicka in ditt svar till

tips@miva.se eller på ett vykort till Box 385, 891 28

Örnsköldsvik, så kan du vinna biljetter till

Paradiset. Senast 23/6 behöver vi ditt svar.

14

GENOMSKINLIGA SÄCKARVarje vecka tar vi emot stora mängder avfall på Mivas återvinningscentraler. Merparten av avfallet är rätt sorterat, men tyvärr händer det att vi hittar exempelvis elavfall, mediciner, färg-burkar och oljefilter där det inte hör hemma. Fel behandlat kan sådant avfall orsaka stor påverkan på vår miljö. Den risken minskar om personalen och du själv har en chans att se vad som finns i säckarna. Därför kommer vi från och med 1 juni endast att tillåta genomskinliga säckar på våra återvinningscentraler i Örnsköldsvik.

Nu är det slamsäsongMellan vecka 20 och 45 är det slamtömning i kommunen. För att

vi ska kunna genomföra tömningen är det bland annat viktigt att

brunnen eller tanken är tydligt utmärkt med till exempel en flag-

ga eller pinne, att vägen klarar slambilens vikt på 26 ton och att

hela sträckan fram är fri från hinder som murar, staket och växt-

lighet. Tänk även på att locket ska vara lätt att lyfta av och väga

max 15 kg vid lyft eller 40 kg om locket kan dras i sidled med

hjälp av handtag.

Dessutom är det bra om det finns en

hink med vatten framställd så att föra-

ren kan spola slangen efter tömning-

en för att undvika spill på din tomt.

Tiderna för tömning hittar du på:

miva.se/slamtömning

VAD GÖR MIVA I SKOGEN?Ser du några Miva-arbetare ute i skog och mark och undrar vad de gör? Troligast är att de inventerar vattenskyddsområden.

Syftet med inventeringen är att titta efter risker mot vattentäkter i stort som smått – allt från Domsjö Fabrikers placering till parkeringar vid vägkanten.

Frågan vi ställer oss är: Vattendroppen som hamnar i marken, kan den komma ner i vattentäkterna och vad passerar den på vägen? Därför kollar vi om det är skogs-mark, bebyggelse, kalhyggen, hur bäckar rinner, om det finns småbåtshamnar, cam-pingar eller annat i området. Sedan gör vi en bedömning av vad som kan påverka grundvattnet eller inte.

VI SVARAR PÅ DINA FRÅGOR

Välkommen till oss på Kundservice! Det är oss du får prata med när du ringer. Har du frågor om abonnemang, hushållsavfall eller kanske någon-ting annat?Ring oss på 0660-330 400. Öppet 9.00 till 15.00 vardagar. (Lunchstängt 11.30–12.30)Vi finns också på facebook.com/mivaovik

Stina Jansson, Angelica Olsson, Christina Eriksson, Åsa Berglund och Helena Hägglund.

Du vet väl att du kan felanmäla vatten och avlopp

dygnet runt på 0660-330 330?

Vår finurliga filmbuss?Med Mivas filmbuss kan man följa med ner i avloppet utan att skita ner sig genom att filma insidan av av-loppsledningarna. Vår kommun har nämligen ett stort ledningsnät som består av ungefär 100 mil vattenled-ningar och 60 mil avloppsledningar. Nätet har många år på nacken och kräver ständigt underhåll – där hjäl-per vår filmbuss oss att hitta läckor och förebygga problem.

15

Våra fyra ledstjärnor är basen i vår värdegrund och innehåller de egen skaper vi behöver för att lyckas. Ledstjärnorna är engagerade medarbetare, långsiktigt miljöansvar, nöjda kunder och effektiv resurs användning. Läs mer om detta och se vår film på www.miva.se

Sonja Höglund bor i Brf Ålen och sorterar sitt mat avfall. Hon är glad att möjligheten finns.

Effektiv resurs-användning

Nöjda kunderAnders Vedin, född och uppvuxen på Trysunda, tycker att vattenkvali teten på ön har blivit väldigt bra.

Långsiktigt miljöansvar

Sten Lundberg har i många år gett skol-klasser viktiga lärdomar om hur avlopps-vatten hanteras på reningsverket i Bodum.

Engagerade medarbetare

Det lönar sig att göra det lilla extra. Mivas kundtjänst fick en tårta som tack för god service av en nöjd hyresvärd.

KUNDSERVICE 0660-330 400 Vardagar 9–15, lunchstängt 11.30–12.30VÄXEL 0660-330 300 Vardagar 7.45–17, sommartid till 16.15FELANMÄLAN 0660-330 330 Dygnet runt!

www.miva.se