MILJÖBEDÖMNING AV NATIONELLT PROGRAM FÖR AVFALLSFÖREBYGGANDE 2013-12-06

2 (40)

Miljöbedömning av nationellt program för avfallsförebyggande - Medverkande

Naturvårdsverket

Maria Ivarsson Projektledare

Anna Wahlström Expertstöd

WSP

Charlotta Faith-Ell Uppdragsansvarig

Jon Halling Handläggare

3 (40)

Sammanfattning Bakgrund I enlighet med avfallsdirektivet, 2008/98/EG, ska alla EU-länder ta fram ett avfallsföre-byggande program. Programmet ska beskriva mål och åtgärder för att minska mängden avfall och indikatorer som mäter statusen på det avfallsförebyggande arbetet. I Sverige är det Naturvårdsverkets uppgift att ta fram ett avfallsförebyggande program. Syftet med det avfallsförebyggande programmet är att bryta sambandet mellan genererad mängd avfall och ekonomisk tillväxt. De övergripande är målen att avfallsmängderna ska minska jämfört med år 2010 och att innehållet av farliga ämnen i material och pro-dukter ska minska. Det avfallsförebyggande programmet kommer gälla mellan åren 2013 och 2017 då ett nytt avfallsförebyggande program kommer tas fram.

Miljökonsekvensbeskrivningens syfte Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) syftar till att redovisa positiva och negativa mil-jökonsekvenser av det avfallsförebyggande programmet. MKB:n ska tillhandahålla en sammanfattande bedömning av programmets miljöpåverkan och konsekvenser för mil-jön och människors hälsa. Vidare ska en MKB, där så är möjligt, redovisa förslag på åtgärder som medför att programmet kan utformas på ett sådant sätt att eventuella nega-tiva konsekvenser kan minskas eller avhjälpas. Miljöbedömningen av det avfallsföre-byggande programmet har inte identifierat någon betydande negativ påverkan och där-för har inga åtgärdsförslag föreslagits.

Alternativ och nollalternativ En MKB ska beskriva och bedöma rimliga alternativ. I miljöbedömningen av det nat-ionella programmet för avfallsförebyggande har två rimliga alternativ identifierats.

Alternativ 1

Alternativ 1 utgörs av det avfallsförebyggande programmet och utgör således huvudal-ternativet. Det omfattar mål och åtgärder för de fyra fokusområdena1 bygg- och riv-ningsavfall, elavfall, matavfall och textilavfall. Begränsningen till dessa fokusområden har gjorts på grundval av att möjligheten till påverkan bedöms som god och att fokus-områdena innebär stor miljöpåverkan.

Alternativ 2

Alternativ 2 är ett mindre ambitiöst avfallsförebyggande program. Alternativet innebär samma mål och åtgärder, som i Alternativ 1, för fokusområdena matavfall och textilav-fall. Naturvårdsverket har under lång tid arbetat med frågor rörande dessa fokusområ-den, och därför bedöms det som naturligt att, i avsaknad av ett mer utvecklat avfalls-förebyggande program, kommer arbetet fortsatt att fokusera på områdena matavfall och textilavfall.

1 Ett fokusområde är detsamma som en avfallsström. Terminologin har valts för att synka MKB:n med det avfallsförebyggande programmet.

4 (40)

Nollalternativ

En miljökonsekvensbeskrivning ska även innehålla en beskrivning av miljöns sannolika utveckling om programmet inte genomförs, ett så kallat nollallternativ. I nollalternativet tas inget program för avfallsförebyggande fram. Utan det avfallsförebyggande pro-grammet bedöms det strategiska avfallsförebyggande arbetet att styras av de delar som handlar om att förebygga avfall i den nationella avfallsplanen som antogs år 2012.

Programförslagets miljöpåverkan Programförslaget har bedömts kunna innebära betydande miljöpåverkan för följande miljöaspekter: Mark, Vatten, Luft, Klimataspekter, Biologisk mångfald, Befolkning, Människors hälsa och Materiella tillgångar. I miljöbedömningen har påverkan både uppströms och nedströms bedömts.

Mark

Fokusområdena matavfall, bygg- och rivningsavfall, elavfall och textilavfall bedöms kunna påverka miljöaspekten mark. Främst handlar det om växtskyddsmedel och farliga ämnen i produktionen, men också farliga ämnen i produkterna, som kan förorena mark. Alla alternativen innebär avfallsförebyggande vilket troligen minskar risken för förore-ning av mark2. Risken för spridning av farliga ämnen minskar mer med Alternativ 1 än med Nollalternativet eftersom det är mer utvecklat, främst vad gäller förebyggande av elavfall och bygg- och rivningsavfall, men också vad gäller förebyggande av farliga ämnen i material och produkter. Risken för spridning av farliga ämnen är något lägre med Alternativ 2 jämfört med Nollalternativet på grund av att förebyggande av matav-fall samt farliga ämnen i textiler är mer utvecklat.

Vatten

Alla fokusområden bedöms påverka miljöaspekten vatten. Det handlar dels om använ-dande av vatten i produktionen, dels om utsläpp av gödande-, försurande- och farliga ämnen i produktionen, användarskedet och avfallshanteringen. Vidare kan utvinning av naturgrus, exempelvis för betongtillverkning, påverka tillgången till grundvatten och dess kvalitet. Alternativ 1 bedöms kunna påverka miljöaspekten vatten i större uträck-ning än Nollalternativet speciellt då det är mer utvecklat vad gäller elavfall och bygg- och rivningsavfall samt förebyggande av farliga ämnen i material och produkter. Ut-vecklingen med Alternativ 2 innebär en något lägre risk för spridning av farliga ämnen jämfört med Nollalternativet.

2 Förebyggs avfall betyder det att produktionen av en ersättande produkt undviks.

5 (40)

Luft

Vad gäller miljöaspekten luft bedöms fokusområdena mat-, och bygg- och rivningsav-fall kunna påverka luftkvaliteten. Fokusområdena elektronik- och textilavfalls påverkan på miljöaspekten luft bedöms som försumbar. Påverkan på luftkvaliteten härrör främst från utsläpp från transporter. Transporter förknippade med produktion av livsmedel och hantering av matavfall bedöms innebära den största påverkan på luftkvalitet. Eftersom förebyggande av matavfall bara skiljer sig något mellan alternativen bedöms inte heller skillnaden i minskning av transporter bli nämnvärt stor.

Klimatfaktorer

Alla fokusområden bedöms påverka miljöaspekten klimat. Utsläpp av växthusgaser sker i alla skeden, exempelvis genom markanvändning, industriella processer, användning av arbetsmaskiner och transporter. Även förbränning och rötning i avfallsskedet bidrar med växthusgaser, liksom uppfödning av nötkreatur. Utsläppen av växthusgaser bedöms kunna minska mer med Alternativ 1 jämfört med Nollalternativet, eftersom det är mer utvecklat vad gäller förebyggande av elavfall och bygg- och rivningsavfall. Med Alter-nativ 2 bedöms utsläppen av växthusgaser minska något mer än med Nollalternativet.

Biologisk mångfald

Miljöaspekten biologisk mångfald påverkas indirekt av påverkan på vattenkvalitet, markanvändning, spridning av farliga ämnen och klimataspekter. Biologisk mångfald påverkas således av alla fokusområden. Påverkan på biologisk mångfald bedöms minska mer med Alternativ 1 än med Nollalternativet, se under Mark, Vatten och Kli-mat. Eftersom risken för påverkan på mark, vatten och klimatfaktorer är något lägre med Alternativ 2 än med Nollalternativet, bedöms påverkan på biologisk mångfald minska något mer med Alternativ 2.

Befolkning och människors hälsa Alla fokusområden bedöms påverka miljöaspekterna befolkning och människors hälsa. I synnerhet påverkas befolkning och människors hälsa av miljöfarliga ämnen, både i pro-duktionen och i användarskedet. Vidare påverkar luftkvaliteten människors hälsa. Alter-nativ 1 är mer utvecklat vad gäller förebyggande av avfall och farliga ämnen i material och produkter jämfört med Nollalternativet. Det innebär att risken för exponering mot farliga ämnen, både upp- och nedströms, minskar mer med Alternativ 1 än Nollalterna-tivet. På grund av att farliga ämnen i textiler förebyggs, bedöms Alternativ 2 påverka befolkning och människors hälsa något mer än Nollalternativet.

Materiella tillgångar Vad gäller materiella tillgångar bedöms alla fokusområden kunna påverka miljöa-spekten i fråga om areella näringar och ämnen och mineral. Vidare kan avfall ses som en materiell tillgång, då som insatsvara i exempelvis biogasproduktion. Dock är det mer resurseffektivt att förebygga avfall även om man gör biogas av avfallet. Alla fokusom-råden bedöms påverka materiella tillgångar då avfallsförebyggande innebär påverkan på areella näringar, det vill säga jordbruk, och ämnen och mineral samt på generingen av avfall. Alternativ 1 bedöms påverka materiella tillgångar mer än Nollalternativet. I syn-

6 (40)

nerhet eftersom det är mer utvecklat vad gäller förebyggande av elavfall och bygg- och rivningsavfall, men också textil- och matavfall. Alternativ 2 är något mer utvecklat vad gäller förebyggande av textil- och matavfall och bedöms därför ha en något större på-verkan på areella näringar än Nollalternativet.

Samråd

Denna MKB genomfördes under våren 2013. MKB-dokumentet skickades därefter ut på samråd. Samrådetet pågick under perioden maj-september. Därefter har synpunkterna sammanställts och miljökonsekvensbeskrivningen och programmet reviderats i tillämp-liga delar. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör den slutliga versionen av doku-mentet.

Fortsatt arbete

Efter att programmet har fastställts så återstår det att genomföra det och följa upp både programmet och de betydande miljöaspekterna som beskrivs i miljökonsekvensbeskriv-ningen. Vi kommer också att göra en särskild sammanställning som inkluderar varför vi antagit programmet i den form vi valt, hur miljöaspekter integrerats i programmet, de synpunkter som kommit på miljöbedömningen och hur vi behandlat dem, samt hur den betydande miljöpåverkan ska följas upp.

7 (40)

Innehåll Sammanfattning .......................................................................................................... 3

Bakgrund ................................................................................................................. 3

Miljökonsekvensbeskrivningens syfte ...................................................................... 3

Alternativ och nollalternativ .................................................................................... 3

Programförslagets miljöpåverkan ............................................................................. 4

Inledning ..................................................................................................................... 9

Nationellt program för avfallsförebyggande ................................................................. 9

Miljöbedömningens utgångspunkter och tillvägagångssätt ......................................... 10

Behov och syfte ..................................................................................................... 10

Miljöbedömning – en uppfordrande stödprocess .................................................... 11

Miljöbedömningens genomförande ........................................................................ 12

Miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning ............................................................ 13

Samråd om avgränsningen ..................................................................................... 13

Avgränsning i tid ................................................................................................... 14

Miljökonsekvensbeskrivningens detaljeringsgrad ................................................... 14

Rumslig avgränsning ............................................................................................. 14

Sakmässig avgränsning .......................................................................................... 15

Osäkerheter och underlag i bedömningen ............................................................... 17

Miljöförutsättningar och nuläge ................................................................................. 17

Viktiga samhällsmål .............................................................................................. 17

Aktuella miljö- och samhällsförhållanden .............................................................. 20

Gällande planer och policyer ................................................................................. 21

Alternativ och nollalternativ ...................................................................................... 22

Nollalternativ ........................................................................................................ 22

Alternativ .............................................................................................................. 22

Nuläge - utvalda fokusområden ............................................................................. 23

Miljöpåverkan ........................................................................................................... 24

Mark ..................................................................................................................... 24

Vatten.................................................................................................................... 25

Luft ....................................................................................................................... 26

Klimatfaktorer ....................................................................................................... 27

Biologisk mångfald ............................................................................................... 29

Befolkning och människors hälsa ........................................................................... 30

Materiella tillgångar .............................................................................................. 31

8 (40)

Förebyggande åtgärder .............................................................................................. 32

Uppföljning av programmets miljöpåverkan .............................................................. 33

Behov av ytterligare utredningar ................................................................................ 33

Samlad bedömning .................................................................................................... 34

Fortsatt arbete ............................................................................................................ 34

Källor och referenser ................................................................................................. 35

Bilaga 1 Sveriges miljökvalitetsmål ...................................................................... 37

9 (40)

Inledning Naturvårdsverket håller på att utveckla ett nationellt program för avfallsförebyggande. Naturvårdsverket har bedömt att programmet kan tänkas innebära betydande miljöpå-verkan enligt MB 6 kap 11 §. Detta innebär att en miljöbedömning ska genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram för programmet.

Nationellt program för avfallsförebyggande Programmets funktion och huvudsakliga innehåll I enlighet med avfallsdirektivet, 2008/98/EG, ska alla EU-länder ta fram ett avfallsföre-byggande program. Programmet3 ska beskriva mål och åtgärder för att minska mängden avfall och indikatorer som mäter statusen på det avfallsförebyggande arbetet.

Naturvårdsverket är den myndighet som har fått i uppdrag att ta fram det avfallsföre-byggande programmet. Programmet beskriver strategiska insatser för att förebygga av-fall som Naturvårdsverket, tillsammans med andra aktörer, kan genomföra under pro-gramperioden. Syftet med programmet är att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökande avfallsmängder. Tanken är att programmet ska stimulera en produktion och konsumtion som genererar mindre mängder avfall och giftfria produkter, oavsett hur den svenska ekonomin växer. Programmet, som ska gälla under perioden 2013-2017, är vägledande och kompletterar den nationella avfallsplanen4.

De övergripande inriktningsmålen i programmet är att avfallsmängden ska minska jäm-fört med år 2010, att innehållet av farliga ämnen i material och produkter ska minska.

Programmet beskriver vilka åtgärder som Naturvårdsverket och andra aktörer, exem-pelvis andra myndigheter, kommuner och privata, kan göra för att nå de övergripande inriktningsmålen.

För att följa upp de övergripande inriktningsmålen i programmet ska Naturvårdsverket samla in data över avfallsmängder (exklusive gruvavfall) och beräkna materialprodukti-viteten (bruttonationalprodukten relaterad till mängden material som används under ett år). Vidare ska underlag från Kemikalieinspektionen sammanfattas och publiceras.

Det avfallsförebyggande programmet är avgränsat till fyra fokusområden: mat-, textil-, el-, och bygg och rivningsavfall5. Dessa avfallsströmmar har valts dels på grund av att de genererar mycket avfall och/eller har stor miljöpåverkan, dels eftersom möjligheten att påverka dem bedöms som god. För varje prioriterad avfallskategori har de övergri-pande målen, indikatorerna och åtgärderna utvecklats och anpassats.

3 För läsbarhetens skull används termen programmet i rapporten istället för det nationella pro-grammet för avfallsförebyggande. 4 Naturvårdsverket 2012a 5 Fokusområde är detsamma som avfallsström

10 (40)

Programmets fokus Programmet har som beskrivits ovan fyra fokusområden. Naturvårdsverket har valt dem dels för att det blir mycket matavfall och bygg- och rivningsavfall i Sverige, dels för att det är avfallsslag som orsakar stora samlade utsläpp av klimatgaser från utvinning, pro-duktion och avfallshantering. Klimatbelastningen är också väldigt hög för varje tillver-kat kilo elektronik och textil. Det används dessutom stora mängder farliga ämnen vid produktionen, ämnen som ofta även finns i de slutliga produkterna och varorna. Ett an-nat skäl för att fokusera på mat och textilier är att många avfallsförebyggande aktiviteter är på gång inom dessa områden och Naturvårdsverket bedömer att det är viktigt att stödja de aktiviteterna för att få stor effekt av insatserna.

Utöver dessa fyra fokusområden finns det några avfallsslag som vi visserligen har be-dömt vara viktiga men som vi inte fokuserat på i detta första avfallsförebyggande pro-gram. Det är bland annat gruvavfall, vissa industriavfall, plast och slam.

I programmet har valet gjorts att fokusera på konsumentnära varor och avfallsslag istäl-let för sådana som uppstår i tillverkningsindustrin och basnäringar som skogs- och gruvindustri. Bedömningen har gjorts att det är bättre att göra åtgärder i de led som styr efterfrågan på material som metall och plast, snarare än att försöka minska spillet i in-dustrin, där det redan finns starka ekonomiska incitament för att förebygga avfall. I gruvindustrin styrs dessutom mängden malm som får brytas och hanteringen av gruva-fallet av de miljötillstånd som krävs för att få driva gruvorna. När det gäller slam har vi inte valt ut det som ett särskilt fokusområde. Men genom att arbeta med att minska in-nehållet av farliga ämnen i exempelvis textilier och elektronik kan detta program bidra till att minska innehållet av farliga ämnen även i slam från reningsverken.

Miljöbedömningens utgångspunkter och tillvägagångssätt Behov och syfte När en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska myndigheten eller kommunen, i de fall dess ge-nomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan6, göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen.

Processen igenom vilken bedömningen av om en plan eller program kan tänkas inne-bära betydande miljöpåverkan kallas för behovsbedömning. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att det nationella programmet för avfallsförebyggande kan antas innebära betydande miljöpåverkan. De bakomliggande skälen till denna bedömning är följande.

Programmet är starkt vägledande med mål och åtgärder och kan således anses kunna påverka kommande tillstånd för verksamheter. Enligt ”Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program” (sid 37) behöver ”begränsningarna inte vara bindande. Även stark vägledning kan anses sätta ramar för kommande tillstånd”. Dessu-tom uppfyller programmet några av kriterierna i bilaga 4 till förordningen om miljökon-sekvensbeskrivningar.

6 6 kap. 11 § första stycket, miljöbalken

11 (40)

Av detta bedömer Naturvårdsverket att en miljöbedömning behöver genomföras. Resul-tatet av behovsbedömningen kan sammanfattas i följande punkter:

1. Det krävs ett program i avfallsförordningen.

2. Naturvårdsverket ska fastställa programmet.

3. Programmet kan anses påverka kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön och programmets syfte är att skapa en stor, positiv miljöpåverkan.

Miljöbedömning – en uppfordrande stödprocess Miljöbedömningen är en av flera konsekvensbedömningar som görs i samband med att man tar fram ett program för avfallsförebyggande. Det är ett uttalat syfte att konse-kvensbedömningarna ska samspela så att de tillsammans ger en effektiv process och ett bra planerings-, samråds- och beslutsunderlag. Samtliga konsekvensbedömningar kan därför sägas ha samma övergripande funktion nämligen att:

· föra in viktiga aspekter tidigt i planeringsprocessen,

· underlätta alternativgenerering och alternativbelysning,

· avslöja målkonflikter,

· öka transparensen i planprocessen och underlätta samråd,

· öka förståelsen för planens följder och därmed förbättra underlaget för beslut och samråd och

· följa upp och ta om hand konsekvenser av programmet

Tillsammans bildar bedömningarna ett underlag för till exempel bedömning av det nat-ionella programmet för avfallsförebyggandes förutsättningar att bidra till hållbar ut-veckling. Miljöbedömningen syftar alltså inte till att på egen hand vara en ”hållbarhets-bedömning” – däremot ska den belysa centrala aspekter på en långsiktigt hållbar livs-miljö. Vilka dessa aspekter är framgår närmare av avgränsningsavsnittet nedan.

Miljöbedömningen lämnar underlag för formuleringen av programmet som har till upp-gift att formulera program, mål, principer och åtaganden. Dessa mål, principer med mera ska bedömas med tanke på miljökonsekvenser och uppfyllnad av miljömål. På så sätt uppstår en växelverkan mellan formuleringen av programmet och konsekvensbe-dömningen som förhoppningsvis leder till ett robustare och bättre program. En del i denna växelverkan är att göra en bedömning av samrådsförslaget av det nationella pro-grammet för avfallsförebyggande.

12 (40)

Miljöbedömningens genomförande Process och dokument

En miljöbedömning är ett förfarande som består av ett antal processteg som bland annat omfattar behovsbedömning, avgränsning och samråd. Inom ramen för en miljöbedöm-ning ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas.

Man skiljer på begreppen miljöbedömning och MKB. Miljöbedömningen utgörs av själva processen att integrera miljöhänsyn i planeringen och på så sätt bidra till pro-grammets miljöanpassning. Processen syftar också till att ge allmänheten, organisation-er, myndigheter och andra intressenter möjlighet att påverka planen. Med begreppet MKB avses själva dokumentet som dokumenterar processen.

För denna miljöbedömning har samråd, i form av remissförfarande, om miljökonse-kvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad, enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, genomförts med berörda myndigheter. Kravet i 6 kap. 14 § miljöbalken på att tillgäng-liggöra miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med programförslaget tillgodoses när samråd, i form av ett remissförfarande, genomförs med berörda myndigheter och programmet och miljökonsekvensbeskrivningen publiceras på Naturvårdsverkets hem-sida. Miljökonsekvensbeskrivningen har utarbetats av en fristående konsultgrupp. Un-der arbetet med att upprätta miljökonsekvensbeskrivningen har konsulten lämnat förslag och synpunkter till, respektive inhämtat kommentarer från, Naturvårdsverkets program-författare. Det ömsesidiga utbytet av synpunkter och kunskap har dels resulterat i en ytterligare integrering av miljöaspekter i programförslaget, men också i att MKB:n speglar Naturvårdsverkets värderingar.

Arbetet med att ta fram en MKB genomfördes under våren år 2013. MKB-dokumentet skickades därefter ut på samråd. Samrådet pågick under perioden maj-september. Däref-ter har synpunkterna sammanställts och miljökonsekvensbeskrivningen och programmet reviderats i tillämpliga delar. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör den slutliga versionen av dokumentet.

Några centrala begrepp

För att beskriva programförslagets betydande miljöpåverkan används i miljökonse-kvensbeskrivningar oftast begreppen påverkan, effekt och konsekvens. I vardagligt tal är orden delvis synonymer till varandra men i MKB-samanhang, där det ofta är väsent-ligt att särskilja olika moment i en händelsekedja, används de med skilda betydelser:

Påverkan är den förändring av fysiska eller beteendemässiga förhållanden som pro-grammets genomförande medför.

Effekt är den förändring i miljön som påverkan medför, som till exempel förlust av be-tydelsefulla naturmiljöer eller luftföroreningar.

Konsekvens: är den verkan de uppkomna effekterna har på en viss företeelse, till exem-pel klimatet, människors hälsa eller biologisk mångfald. Med hänsyn till att denna MKB är av relativt övergripande karaktär, görs beskrivningarna huvudsakligen med avseende programförslagets påverkan. Det grundläggande syftet med en miljöbedömning är att ”miljöanpassa” programmets innehåll.

13 (40)

Bedömningsgrunder

Det avfallsförebyggande programmet har bedömts utifrån sitt bidrag till måluppfyllelse av relevanta miljömål. Samtidigt är det viktigt att beakta att måluppfyllelsen beror på många fler faktorer än vad Naturvårdsverket har möjlighet att påverka.

Bedömningarna i denna MKB är av kvalitativ karaktär. Bedömningarna bygger dock på underlag av både kvalitativ och kvantitativ art, exempelvis statistik och prognoser. Om inget annat anges används nuläget som grund för de jämförelser som görs i MKB:n.

Bedömningen av programmets påverkan har grundats på trolig omfattning, bedömd sår-barhet och trolig geografisk omfattning. Vidare har bedömningen delats upp i de två huvudsakliga delarna: uppströms och nedströms (se figur 1). Uppströms syftar på akti-viteter i samband med produktionen av en produkt, det vill säga exempelvis utvinning, odling, tillverkning och transporter. Nedströms syftar till aktiviteter i samband med av-fallshantering.

Miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning Att avgränsa och fokusera arbetet med miljöbedömningen är något som pågår under hela programprocessen. Under processens gång behöver man återkomma till att ställa frågor om vad som är relevant, vad som behöver belysas ytterligare och vad som even-tuellt kan avföras från miljöbedömningen. Formulering av program och miljöbedöm-ning genomförs iterativt och frågor om lämplig avgränsning väcks inom båda proces-serna.

Nedan beskrivs hur avgränsningen har gjorts för miljöbedömingen av det nationella programmet för avfallsförebyggande. De huvudsakliga avgränsningarna av miljöbedö-mingen är detaljeringsgrad, tid, rum och sak. Vidare påverkas avgränsningen av till-gängliga bedömningsmetoder och aktuell kunskap, var i beslutsprocessen som pro-grammet befinner sig, att vissa frågor mer lämpligen bedöms i samband med prövning-en av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgär-der, och av allmänhetens intresse. I det här fallet antas allmänhetens intresse för miljö-bedömningen av det nationella programmet för förebyggande av avfall vara lågt då pro-grammet inte avser specifika åtgärder.

Samråd om avgränsningen Innan en myndighet bestämmer omfattningen av, och detaljeringsgraden för, en miljö-konsekvensbeskrivning ska myndighet samråda med den eller de myndigheter som be-rörs av planen (6 kap. 13 § miljöbalken).

En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till:

· Bedömningsmetoder och aktuell kunskap,

· Planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad,

· Allmänhetens intresse och

· Att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder

14 (40)

Samråd om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad har ge-nomförts mellan den 20 februari till 13 mars 2013. Sammantaget hämtade Naturvårds-verket in synpunkter från följande nio myndigheter och branschorganisationer: Bover-ket, Energimyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Tillväxtverket, Riksantikvarieämbetet samt Sveriges Kommuner och Landsting.

Alla samrådsinstanser utom Konsumentverket lämnade in svar. Alla samrådsinstaser utom en antingen samtyckte till förslaget om hur miljöbedömningen skulle avgränsas, samt till Naturvårdsverkets bedömning av att det krävs en miljöbedömning av pro-grammet, eller så valde de att inte erinra någonting eller svarade att de väljer att inte lämna in några synpunkter alls. Riksantikvarieämbetet framförde att gruvavfall borde ingå i programmet och därmed också aspekten landskapspåverkan.

Naturvårdsverket har valt att inte fokusera på bland annat gruvavfall. Utöver de fyra fokusområdena som finns i programmet finns det några avfallsslag som visserligen har bedömt vara viktiga men som inte valts att arbetas vidare med i detta första avfallsföre-byggande program. Det är bland annat gruvavfall, vissa industriavfall, plast och slam. En mer uttömande förklaring återfinns under rubriken Programmets fokus.

Avgränsning i tid Giltighetstiden för det nationella programmet för avfallshantering är från 2013 till och med 2017. Därefter har ett antagande gjorts att ett nytt program kommer gälla med änd-rade förutsättningar. Detta gör att miljöbedömningens avgränsning i tid har satts till år 2017 det vill säga samma som för programmet.

Miljökonsekvensbeskrivningens detaljeringsgrad Detaljeringsgraden av MKB:n bestäms av innehållet och detaljeringsgraden hos pro-grammet. Det avfallsförebyggande programmet innehåller exempelvis inga siffersatta mål varför miljökonsekvensbeskrivningen begränsas till mer övergripande resonemang kring åtgärdernas effekter på miljön. Eftersom programmet har en nationell skala och i huvudsak behandlar åtgärder på den nationella nivån snarare än regioner eller specifika anläggningar kommer även miljöbedömningen att i huvudsak utgå ifrån den nationella skalan.

Rumslig avgränsning Avgränsning i rum beskriver miljöbedömningens geografiska gränser. För den rumsliga avgränsningen kan det konstateras att den kommer att behöva varieras beroende på vil-ken miljöaspekt som behandlas. Funktionella samband i miljön är inte styrda av admi-nistrativa gränser. Vidare måste man se till hela livscykelperspektivet när det handlar om avfallets samlade miljöpåverkan.

Vad gäller avfalls samlade miljöpåverkan har det visats i studier att det ofta är upp-ströms som den största miljöpåverkan sker. Emellertid sker även miljöpåverkan ned-ströms, exempelvis genom transporter, förbränning, energiåtervinning, deponi. Även användarskedet kan innebära miljöpåverkan, exempelvis genom konsumtion av energi. Eftersom Sverige är ett litet land som behöver importera en stor del av det som konsum-eras sker en stor del av miljöpåverkan uppströms utomlands. Nedströms är dock miljö-påverkan till viss del avgränsad till Sveriges gränser. Dock är exempelvis växthusga-

15 (40)

sers- och försurande ämnens miljöpåverkan gränsöverskridande. Analysen och resone-mangen i miljöbedömningen har därför gjorts utifrån aktiviteter som sker både globalt och i Sverige. Figur 1 ger en schematisk bild av vad som utgör uppströms respektive nedströms.

Figur 1. En schematisk bild av de olika leden i avfallsgenereringen.

Sakmässig avgränsning Miljöbedömningens avgränsning i sak beskriver vilka miljöaspekter som själva bedöm-ningen fokuserar på samt rimliga alternativ. I det här fallet är det de mål och åtgärder som det avfallsförebyggande programmet omfattar gällande de fyra fokusområdena. Vad gäller avgränsningen av de aspekter som ska bedömas enligt miljöbalken 6 kap. 12 § har inte alla bedömts. Exempelvis anses programmet inte påverka aspekten landskap som bättre bedöms i tillståndsprocessen för enskilda verksamheter. Vidare, eftersom störst kunskap finns kring avfalls klimatpåverkan har miljöbedömningen fått en viss tyngdpunkt på klimatpåverkan jämfört med annan miljöpåverkan.

Vidare har miljöbedömningen delat upp miljöpåverkan i ”uppströms” och ”nedströms”. Det har inte varit möjligt att göra en kvantitativ eller speciellt detaljerad bedömning. Bedömningen kommer i stort sett ske genom övergripande kvalitativa analyser och re-sonemang. I det här sammanhanget är det även viktigt att komma ihåg att miljöbalken 6 kap 12 § anger att miljöbedömningen ska identifiera och värdera den betydande miljö-påverkan som kan antas uppkomma för de intressen som listas i 6 kap. 12 § miljöbal-ken. Tabell 1 sammanfattar bedömningen av påverkan av det nationella programmet på aspekterna i 6 kap 12 § miljöbalken.

16 (40)

Tabell 1. Avgränsning av miljöbedömningen i sak.

Aspekt Avgränsning

Mark Aspekterna kan potentiellt komma att påverkas av programmet (positivt eller negativt) och bör därför ingå i miljöbedömningen.

Vatten

Luft

Klimatfaktorer

Materiella tillgångar

I begreppet materiella tillgångar ingår infrastruktur, ämnen och mineral, areella näringar samt energiinfrastruktur. Programmet bedöms påverka delaspekterna ämnen och mineral samt areella näringar (positivt och negativt) därför bör dessa ingå i miljöbe-dömningen. Påverkan av programmet på infrastruktur och energi-infrastruktur bedöms inte vara betydande. Påverkan på dessa han-teras bättre i senare skeden dvs i miljökonsekvensbeskrivningen för enskilda åtgärder.

Biologisk mångfald Påverkan på biologisk mångfald, flora och fauna sker både på glo-bal/nationell nivå och lokal nivå.

Påverkan på biologisk mångfald, flora och fauna (på grund av habi-tatförlust) eller enskilda arter av fysiska anläggningar ”uppströms” respektive ”nedströms” behandlas på respektive lokal nivå i sam-band med MKB-processer tillhörande tillståndsprövning och andra miljöprövningar.

Samtidigt finns indikatorer på att förlust av biologisk mångfald har en påverkan på den globala skalan (positivt/negativt). Därför bör aspekten ingå i miljöbedömningen.

Djurliv

Växtliv

Befolkning Aspekterna kan potentiellt komma att påverkas av programmet (positivt eller negativt) och bör därför ingå i miljöbedömningen.

Människors hälsa

Landskap

Eftersom gruvavfall inte omfattas av det förebyggande program-met bedöms inte miljöaspekten landskap påverkas i en betydande omfattning på den strategiska nivån eftersom programmet inte kommer att adressera specifika lösningar. Aspekten kommer att adresseras på MKB/projektskedet för specifika åtgärder. Aspekten bör därför inte tas med i miljöbedömingen.

Bebyggelse Aspekterna bedöms inte påverkas betydande på den strategiska nivån eftersom programmet inte kommer att adressera specifika lösningar. Dessa aspekter kommer att adresseras på MKB/projektskedet för specifika åtgärder. Aspekterna bör därför inte tas med i miljöbedömingen.

Forn- och kulturläm-ningar och annat kul-turarv

17 (40)

Osäkerheter och underlag i bedömningen Miljökonsekvensbeskrivningar är alltid förknippade med osäkerheter. Det finns dels genuina osäkerheter i alla antaganden om framtiden och dels finns det osäkerheter för-knippade med analytisk kvalitet och kunskapsläge, så kallade hävbara osäkerheter.

Osäkerheter ligger också i att de underlag och källor som använts för miljöbedömningen kan vara behäftade med olika brister. Prognoser och beräkningar kan exempelvis vara missvisande på grund av felaktiga antaganden, felaktiga ingångsvärden eller begräns-ningar och brister i bakomliggande modeller. Arten och omfattningen av osäkerheter framgår heller inte alltid av källrapporterna.

En viktig del i det samråd som genomförs är därför den externa granskning som då görs av myndigheter, organisationer och allmänhet. Synpunkter som under samrådet inkom-mit på miljökonsekvensbeskrivningens omfattning, dess sakliga innehåll med mera, har tillvaratagits inför fastställandet av det slutliga programförslaget.

Miljöförutsättningar och nuläge En given utgångspunkt för miljökonsekvensbeskrivningens analyser och bedömningar är miljöbedömningens grundläggande syfte: ”att integrera miljöaspekter i programmet”. Miljökonsekvensbeskrivningens roll är alltså inte enbart att redogöra för programmets betydande miljöpåverkan utan även att peka på brister och föreslå avhjälpande åtgärder, exempelvis i efterföljande beslut.

Andra viktiga utgångspunkter i en miljöbedömning är samhällets mål för miljö och hållbar samhällsutveckling, krav i miljölagstiftning, aktuella miljöförhållanden samt programmets karaktär.

Viktiga samhällsmål Det finns ett stort utbud av mål och inriktningsdokument som utgör förutsättningar för ett nationellt program för avfallsförebyggande. Detta kapitel tar enbart upp de mål som bedöms ha störst betydelse för programmet ur miljö- och hälsosynpunkt.

Nationella folkhälsomål Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhällsenliga förutsättning-ar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ansvaret för folkhälsoarbetet är fördelat mellan olika sektorer och nivåer i samhället och utgår från elva målområden. Målområdena grupperar de faktorer i människors livsvillkor och vanor som har störst betydelse för hälsan; dels faktorer som är kopplade till människors livsvillkor och dels faktorer knutna till människors levnadsvanor och livsstil. Av de elva övergripande mål-områdena har följande bedömts relevanta för bedömningen av det avfallsförebyggande programmet.

18 (40)

Miljöer och produkter

Målområdet Miljöer och produkter är relativt brett och omfattar vitt skilda typer av mil-jöer och exponeringssituationer. Det handlar om hela vår fysiska omgivning – luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumt-ion av varor ger också upphov till många faktorer som på olika sätt påverkar hälsan. Även skadeperspektivet innefattas i målområdet och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. En långsik-tigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö.

Nationella miljömål

Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål och sexton miljökvali-tetsmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås.

Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I må-let står det även att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på be-kostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder.

De sexton miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöar-betet ska leda till. Samtliga mål redovisas i bilaga 1. Målen beskriver den miljömässiga dimensionen av politiken för hållbar utveckling och anger det tillstånd i miljön som det samlade miljöarbetet ska leda till senast år 2020 (år 2050 för klimatmålet).

Flera av de svenska miljömålen påverkas av det avfallsförebyggande programmet. Ex-empelvis påverkas Begränsad klimatpåverkan positivt av minskade avfallsmängder. Bara naturlig försurning påverkas också positivt av minskade avfallsmängder både uppströms och nedströms. Miljömålet God bebyggd miljö har preciseringar om resurs-hushållning och avfallsförebyggande. Miljömålet Ingen övergödning påverkas främst av ändrade produktionsmönster i jordbruket pga. minskade mängder matavfall. Vad gäller miljömålet Giftfri miljö påverkas det både uppströms och nedströms av minskade av-fallsmängder (el, bygg och riv, textil) och av giftfria produkter. Etappmålen om behand-ling av matavfall respektive återanvändning och återvinning av byggavfall bedöms på-verkas positivt av programmet. Vidare är det tänkbart att flera av de andra miljömålen också kan påverkas. Nedan redogörs statusen för relevanta miljömål.

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller plane-rade styrmedel. Förutsättningarna att nå Giftfri miljö har förbättrats genom skärpt lag-stiftning inom EU och internationellt. Det är inte möjligt att ange någon tydlig utveckl-ing av miljötillståndet. Halterna i miljön av vissa ämnen minskar, medan halterna för andra ämnen ökar. För flertalet ämnen saknas dessutom underlag för att bedöma om halter i människa och miljö har förändrats.

19 (40)

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller plane-rade styrmedel. Utvecklingen i miljön är dock positiv. Miljötillståndet i hav, sjöar, vat-tendrag, grundvatten och landmiljöer är i många fall fortfarande kraftigt påverkat av övergödande ämnen. För att nå miljökvalitetsmålet krävs ökade insatser mot utsläppen och även insatser mot de övergödande ämnen som finns upplagrade i sediment i sjöar och hav.

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller plane-rade styrmedel. Utvecklingen i miljön är positiv. Tillståndet i miljön och förutsättning-arna för att nå miljökvalitetsmålet går långsamt åt rätt håll. Det tar emellertid lång tid för naturen att återhämtas efter över ett halvt sekel av kraftig försurningspåverkan.

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller plane-rade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. De åtgärder som befintliga styrmedel lett till är otillräckliga och arbetet med att värna ekosystemen och hejda förlusten av biologisk mångfald går för långsamt för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Utveckl-ingen i miljön bedöms som negativ eftersom miljötillståndet är dåligt och i många fall försämras.

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller plane-rade styrmedel. Utvecklingen i miljön är i huvudsak positiv, men trenderna vad gäller olika utsläpp och halter i miljön varierar. För vissa föroreningar minskar problemen, medan de ökar för andra.

Begränsad klimatpåverkan

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2050 med i dag beslutade eller plane-rade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. För att nå miljökvalitetsmålet behövs ytterligare styrmedel för att få till den kraftiga minskning av växthusgasutsläppen som behövs för att klara av att begränsa den globala temperaturförändringen till under två grader.

20 (40)

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller plane-rade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Många åtgärder görs för att förbättra och utveckla städer och andra boendemiljöer. Vissa regler och andra styrmedel som berör miljökvalitetsmålet har också skärpts. Boverket har tidi-gare bedömt att de områden inom målet som är särskilt svåra att nå gäller exempelvis inomhusmiljö och avfall. I och med att stora problem fortfarande återstår bedöms målet inte möjligt att nå.

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller plane-rade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Inga större förändringar av vare sig miljötillståndet eller styrmedel och andra förutsättningar för att nå målet har skett under det senaste året.

Aktuella miljö- och samhällsförhållanden Avfallsgenerering Den nationella avfallsstatistiken redovisas vartannat år och den senaste statistiken är från år 2010. I Sverige uppkom under år 2010 sammanlagt 117,6 miljoner ton avfall varav 2,5 miljoner ton klassades som farligt avfall. 4,2 miljoner ton av det totala avfallet var så kallat sekundärt avfall som uppkommer vid avfallsbehandling. Industrisektorn utvinning av mineral (gruvindustrin) stod för 89 miljoner ton avfall och avfall från öv-riga industrigrenar 1 för 7,8 miljoner ton. Byggsektorn gav upphov till 9,4 miljoner ton avfall medan sektorn infrastruktur (energi- och vattenförsörjning, samt avloppsrening och sanering) genererade 1,7 miljoner ton. Hushållen genererade drygt 4 miljoner ton, tjänstesektorn 1,8 miljoner ton och areella näringar (skogs-, jordbruks- och fiskenäring-arna) cirka 310 000 ton avfall. Avfallsbehandling genererade 3,5 miljoner ton avfall. Den procentuella fördelningen av det icke-farliga avfallet mellan olika sektorer över-ensstämmer med fördelningen för totalt uppkomna avfallsmängder. Det vill säga sek-torn utvinning av mineral representerar de största mängderna (77 procent) följt av öv-riga industrigrenar (6 procent) och byggsektorn (8 procent).

Det icke-farliga avfallet från gruvindustrin består dels av så kallat gråberg, berg som blir över vid utvinningen av metallmalmer, dels av anrikningssand, också från utvin-ningen av metallmalmer. Industrierna deponerar detta avfall i närheten av gruvorna. Inom övriga industrigrenar är det framförallt pappers- och massatillverkning som ger upphov till stora mängder icke-farligt avfall, 3,6 miljoner ton (torrvikt). Hushållen stod år 2010 för cirka 3,7 miljoner ton icke-farligt avfall medan tjänstesektorn gav upphov till ungefär 1,3 miljoner ton. Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (areella näringar) gav år 2010 upphov till förhållandevis små mängder avfall.

Vad gäller hanteringen av avfall har det skett förändringar över tid. Tidigare gick stora mängder avfall till deponi (soptipp) eller energiåtervinning. Idag går en allt mindre an-del av avfallet till deponi och en allt större mängd återvinns. Vad gäller avfallshane-tringen av icke farligt avfall (exklusive gruvavfall) år 2010 stod materialåtervinning för ungefär 43 procent, energiåtervinning för ungefär 28 procent, utsläpp till mark och vat-

21 (40)

ten (exempelvis muddermassor) för runt 16 procent och ungefär 13 procent av avfallet deponerades. Vad gäller hushållsavfall är andelen som deponeras dock bara runt 1 pro-cent7. Avfallshanteringen i Sverige befinner sig alltså i dagsläget på i huvudsak steg ett, två och tre i avfallshierarkin, se Figur 2. Med det avfallsförebyggande programmet är ambitionen att förflytta sig till de översta två trappstegen i hierarkin.

Figur 2. Avfallshierarkin. Källa: Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfalls-plan 2012-2017

Gällande planer och policyer År 2012 antogs en ny nationell avfallsplan, Från avfallshantering till resurshushållning – Sveriges avfallsplan 2012-2017. Avfallsplanen pekar på en rad initiativ som behöver tas på vägen mot ett mer resurseffektivt samhälle, och är tydligare än föregående av-fallsplaner vad gäller minskning av avfallsmängderna genom förebyggande. Avfallspla-nen innehåller beskrivningar av mål samt åtgärder som kan vidtas av olika aktörer. De åtgärder som anges syftar till att minska avfallets mängd och farlighet, bättre ta vara på resurserna i avfallet, stoppa spridningen av farliga ämnen och generellt förbättra av-fallshanteringen. De områden för mål och åtgärder som prioriteras i avfallsplanen är avfall inom bygg- och anläggningssektorn, hushållens avfall, resurshushållning i livs-medelskedjan, avfallsbehandling och illegal export av avfall. Områdena är prioriterade utifrån potential till förbättringar. I planen behandlas inte gruvavfall, trots stora mängder och betydande miljöpåverkan, huvudsakligen för att hanteringen av det avfallet regleras i tillstånd enligt miljöbalken.

Det avfallsförebyggande programmet är vägledande för kommuner, myndigheter och företag. Det kompletterar den Nationella avfallsplanen och utvecklar den delen som handlar om att förebygga avfall. Där det finns snarlika mål och åtgärder så gäller pro-grammets formuleringar.

Strålsäkerhetsmyndigheten tog år 2009 fram en nationell plan för allt radioaktivt avfall. Den nationella planen för radioaktivt avfall utgör ett komplement till den nationella av-fallsplanen och det avfallsförebyggande programmet.

7 Avfall i Sverige 2010. Naturvårdsverket

Annan återvinning, tex energi

Materialåtervinning

Förberedelse för

återanvändning

Förebyggande

Deponi

22 (40)

Alternativ och nollalternativ Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en beskrivning av miljöns sannolika ut-veckling om programmet inte genomförs. Att programmet inte genomförs benämns ofta som nollalternativ. För miljöbedömningen av det nationella avfallsförebyggande pro-grammet definieras nollalternativet på följande sätt:

I nollalternativet tas inget program för avfallsförebyggande fram. Utan det avfallsföre-byggande programmet bedöms det strategiska avfallsförebyggande arbetet att styras av de delar som handlar om att förebygga avfall i den nationella avfallsplanen8 som an-togs år 2012.

Alternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt 6 kap. 12 § miljöbalken identifiera, beskriva och bedöma rimliga alternativ med hänsyn till programmets syfte och geografiska räck-vidd. I miljöbedömningen av det nationella programmet för avfallsförebyggande har två rimliga alternativ identifierats.

Alternativ 1

Detta alternativ är det som utgör förslaget till avfallsförebyggande program och fokuse-rar på avfallsströmmarna: matavfall, textilavfall, bygg- och rivningsavfall samt elavfall.

De avfallsströmmar som programmet fokuserar på har valts med motiveringen att bland dessa finns det störst möjlighet att påverka utvecklingen. Vidare har de valts eftersom matavfall och bygg- och rivningsavfall är relativt stora avfallsströmmar, medan textilav-fall och elavfall valts eftersom de ger upphov till stor miljöpåverkan per kg avfall under hela livscykeln. Dessutom är alla strömmar förknippade med stora mängder farliga äm-nen. Ett mer utförligt resonemang av avgränsningen av det förebyggande programmet återfinns under rubriken Programmets fokus.

Alternativ 2

Ett mindre ambitiöst förebyggande program med mål och åtgärder för enbart matavfall och textilavfall. Mål och åtgärder är samma som de i det föreslagna avfallsförebyggande programmet. Naturvårdsverket har under flera år arbetat med dessa fokusområden och byggt upp en större kunskap jämfört med el- och bygg- och rivningsavfall. Därför be-döms detta som ett rimligt alternativ.

8 Naturvårdsverket 2012a.

23 (40)

Icke prioriterade alternativ

Förutom att rimliga alternativ ska bedömas i en miljöbedömning ska även skälen till att andra tänkbara alternativ har valts bort i programmet redovisas.

De fyra avfallsströmmarna som det avfallsförebyggande programmet fokuserar på är ingalunda de enda avfallsströmmar som ger upphov till miljöpåverkan. Bland annat har gruvavfall stor miljöpåverkan, till stor del på grund av de extremt stora mängderna av-fall som genereras. Per ton avfall är dock miljöpåverkan relativt sett liten.

En annan avfallsström som har stor miljöpåverkan är vanligt slam, till stor del från kommunala avloppsreningsverk, biologiska reningsverk i industrin och dricksvatten-framställning. Plastavfall har också stor miljöpåverkan totalt sett och per ton. Moti-veringen till att, dessa avfallsströmmar inte prioriterats är att de i dagsläget inte har be-dömts vara lika framkomliga att jobba med, vilket inte utesluter att de kommer att om-fattas av kommande uppdateringar av programmet. Det bör dock noteras att såväl plast som metaller ingår i både byggprodukter och elektronik. Därför berörs även gruvavfall och plastproduktion indirekt av de utvalda fokusområdena. Ett mer utförligt resonemang av avgränsningen av det förebyggande programmet återfinns under rubriken Program-mets fokus.

Nuläge - utvalda fokusområden Bygg- och rivningssektorn generade totalt 5.9 miljoner ton avfall år 2010 (exklusive muddermassor). Den största delen utgjordes av icke farligt avfall. Jordmassor stod för 4 miljoner ton och blandat bygg- och rivningsavfall (bland annat tegel, betong, trä, plast och papper) 900 000 ton. Farligt avfall stod för ca 600 000 ton, där förorenade jordmas-sor utgjorde den klart största delen med ca 450 000 ton. En bedömning av den framtida utvecklingen av mängden bygg- och rivningsavfall pekar på en ökning till 8 700 ton år 20309.

Under 2010 genererades totalt ca en miljon ton matavfall i Sverige enligt avfallsstatisti-ken för 201010. Hushållen stod för den största delen, 674 000 ton. Därefter, i storleks-ordning, livsmedelsindustrin 171 000 ton, restauranger 99 000 ton, livsmedelsbutiker 39 000 ton och skolkök 26 000 ton. Produktionen av den mat som slängs i Sverige be-räknas ge upphov till utsläpp motsvarande nästan två miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Onödigt matsvinn bedöms omfatta runt en tredjedel av hushållens matavfall. En bedömning av den framtida utvecklingen av mängden matavfall pekar på en ökning till 1 755 ton år 203011.

Under år 2010 producerade hushållen totalt 156 000 ton elavfall 12. Ett ton elavfall be-döms ge upphov till utsläpp av nästan 24 ton koldioxid. En bedömning av den framtida utvecklingen av mängden elavfall pekar på en ökning till 264 500 ton år 203013.

Vad gäller textilavfall är det osäkert hur stora mängderna är, men uppskattningsvis ge-nererades ungefär 132 000 ton textilavfall under år 201014. Textilavfallets miljöpåver-

9 Sundquist J-O (2012) 10 Naturvårdsverket 2010. Naturvårdsverket 11 Sundquist J-O (2012) 12 Sundquist J-O (2012) 13 Sundquist J-O (2012)

24 (40)

kan är stor per enhet, utsläpp av ca 15 kg koldioxidekvivalenter per kg tillverkad textil och motsvarar runt tre procent av Sveriges årliga utsläpp av klimatgaser år 2010. Vidare som ett exempel går det åt ca 7000 liter vatten och ett kg kemikalier, oklart vilka, för att tillverka en t-shirt15. En bedömning av den framtida utvecklingen av mängden textilav-fall pekar på en ökning till 253 000 ton år 203016.

Miljöpåverkan Det här avsnittet redogör kortfattat den bedömning som gjorts av det avfallsförebyg-gande programmet. I bedömningen beskrivs enbart den påverkan på miljöaspekter som i avgränsningen bedömdes som betydande. Påverkan beskrivs som positiv eller negativ. Vidare anges om programmet har möjlighet att bidra till måluppfyllse av relevant mil-jömål. Konsekvensbeskrivningen av respektive aspekt inleds med en kort förklaring av vad som normalt avses med miljöaspekten.

Mark Markföroreningar kan uppstå genom att en verksamhet på en plats eller angränsande områden hanterat kemikalier ovarsamt, till exempel genom spill eller läckage. Förore-ningar kan även komma till en plats med tillförda massor.

Förutsättningar

Processer förknippade med produktion av mat, textiler, elektronik och byggmaterial innebär hantering av farliga ämnen17. Vidare innebär avfallskedet hantering av farligt avfall. Vad gäller mark är det främst miljömålet Giftfri miljö som är relevant.

Påverkan Alternativ 1 och Alternativ 2 Aspekten mark påverkas av alla fyra fokusområden. För fokusområdena mat och textil, rör det sig uppströms om användandet av växtskyddsmedel i samband med odling som kan förorena mark. Vidare innebär användandet av farliga ämnen i tillverkningen av textiler risk för markföroreningar. Vad gäller byggprodukter och elektroniska produkter påverkas mark, uppströms, i och med brytning och utvinning av råmaterial, exempelvis malm och olja. Vidare innebär förädlingen av råmaterial till användbara material, ex-empelvis oljeraffinaderier, risk för förorenad mark. Bygg-och rivningsavfall och elavfall innehåller ofta farliga ämnen vilka kan spridas till mark i avfallshanteringen nedströms.

Programmets åtgärder syftar dels till att minska mängden avfall, dels till att begränsa förekomsten av farliga ämnen i produkter. Programmet föreslår inte några åtgärder som direkt begränsar användandet av växtskyddsmedel eller andra farliga ämnen under pro-duktionen då det bedömts ligga utanför begreppet avfallsförebyggande. Programmet påverkar dock mark uppströms genom att minska efterfrågan och därmed produktionen.

14 Sundquist J-O (2012) 15 Prevention of textile waste TemaNord (2012) Swerea IVF (2009) 16 Sundquist J-O (2012) 17 Ekvall T m.fl. (2009)

25 (40)

Vad gäller textil, bygg- och elektroniska produkter innehåller programmet åtgärder som begränsar innehållet av farliga ämnen i produkterna. Det kan dels leda till att användan-det av dessa farliga ämnen minskar uppströms, dels innebär det en minskar risk att dessa farliga ämnen sprids till mark nedströms.

Sammanfattningsvis, programmet bedöms medföra en positiv påverkan vad gäller mil-jöaspekten mark och därmed bedöms ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse av mil-jömålet Giftfri miljö. Vad gäller Alternativ 2 begränsas detta till mat och textil vilka främst har påverkan på mark uppströms.

Nollalternativet

Överlag är avfallsplanen lik programmet, i synnerhet vad gäller fokusområdena mat-, textil- samt bygg- och rivningsavfall. De flesta av de förebyggande åtgärderna i avfalls-planen återfinns i programmet som dock är mer utvecklat, i synnerhet vad gäller bygg- och rivningsavfall. Rörande farliga ämnen är även där avfallsplanen mindre utvecklad än programmet, särskilt i fråga om el- och textilavfall. Den stora skillnaden gäller elav-fall där avfallsplanen är mycket mindre utvecklad, både vad gäller förebyggande och farliga ämnen. Avfallsplanen bedöms medföra en positiv påverkan på miljöaspekten mark, men med något sämre styrkraft, i synnerhet vad gäller farliga ämnen, jämfört med programmet.

Vatten Med vattenresurser avses vatten i mark, sjöar, hav och vattendrag. Vatten i sjö, vatten-drag och hav utgör livsmiljöer för en stor del av våra levande organismer, medan markvattenförhållandena och grundvattenförhållandena påverkar livsmiljöerna på land. Vår dricksvattenförsörjning bygger på en tillgång till grundvatten och sötvatten av god kvalitet.

Förutsättningar

Processer förknippade med odling, utvinning och tillverkning innebär användande av vatten, påverkan på grundvattenrening, spridning av försurande- och gödande ämnen, samt farliga ämnen. Vidare innehåller i synnerhet bygg- och rivningsavfall och elavfall farliga ämnen. Vad gäller vatten är miljömålen Bara naturlig försurning, Ingen över-gödning, Grundvatten av god kvalitet och Giftfri miljö relevanta.

Påverkan Alternativ 1 och Alternativ 2

Aspekten vatten påverkas av alla fyra fokusområden. Vad gäller produktionen av livs-medel och textil påverkas vatten dels av att stora mängder vatten används, dels av an-vändandet av växtskyddsmedel i odlingen och farliga ämnen i produktionen18. Vidare kan utsläpp av gödande och försurande ämnen på grund av gödsling och förbränning av fossila bränslen leda till försämrad vattenkvalitet. Vad gäller bygg- och elektroniska produkter innebär utvinning och produktion dels utsläpp av gödande- och försurande

18 Sundqvist J-O och Palm D (2010); Ekvall T m.fl. (2009)

26 (40)

ämnen på grund av förbränning av fossila bränslen, dels utsläpp av farliga ämnen19 20. För tillverkning av exempelvis betong utvinns och används ibland naturgrus, som är mycket viktig för grundvattenförsörjningen på grund av dess renande egenskaper. I själva användarskedet kan urlakning av kemikalier i textiler nå vattendrag via avlopps-systemet. Nedströms bidrar transporter med utsläpp av gödande och försurande ämnen. Vad gäller el- och bygg- och rivningsavfall kan de innehålla farliga ämnen som kan spridas till vatten i avfallshanteringen.

Programmet innehåller inga åtgärder för att direkt minska användandet av vatten, växt-skyddsmedel och andra farliga ämnen i produktionen då det inte inbegrips i avfallsföre-byggande, utan programmet påverkar bara vatten uppströms, genom att minska efterfrå-gan och därmed produktionen och förknippade utsläpp. Åtgärderna som begränsar inne-hållet av farliga ämnen i textil, bygg- och elektroniska produkter kan dock leda till att användandet av dessa minskar uppströms. Vidare minskar även risken att sådana farliga ämnen sprids nedströms. I det fall programmet även minskar genereringen av byggav-fall och ökar återanvändandet innebär det att behovet av naturgrus kan minska vilket är positivt för generingen av grundvatten av god kvalitet. Sammanfattningsvis bedöms åtgärderna i programmet medföra en positiv påverkan vad gäller påverkan på vattenan-vändning och vattenkvalitet, och därmed möjlighet att bidra till måluppfyllelse av mil-jömålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Giftfri miljö.

Nollalternativet

Vatten och mark är lika i fråga om hur och av vad de påverkas av. I likhet med miljöa-spekten mark bedöms avfallsplanen skilja sig främst med avseende på el- och byggav-fallets påverkan. Både uppströms och nedströms innebär det att utsläppen av gödande- och försurande- samt farliga ämnen förknippade med utvinning, produktion och trans-porter inte begränsas i samma omfattning som med programmet. Utvinningen av natur-grus bedöms inte heller kunna påverkas i samma utsträckning jämfört med programmet. Avfallsplanen bedöms ha möjlighet att positivt påverka miljöaspekten vatten, men något svagare än programmet, speciellt i fråga om påverkan på vattenkvalitet.

Luft Med luftföroreningar avses sådana ämnen och föroreningar som är skadliga för hälsa, natur- eller kulturmiljö. Särskilt inom tätorter, där den täta bebyggelsen begränsar luftutbytet, kan hälsofarliga halter förekomma. Även damm och stoftpartiklar kan vara skadliga för hälsan.

Förutsättningar

Hanteringen av produkter, genom hela livscykeln, innebär transporter. Transporter in-nebär utsläpp av luftföroreningar, exempelvis kväveoxider, svaveldioxid och partiklar. Vidare har kväveoxid och flyktiga kolväten (VOC) betydelse för bildning av marknära ozon. För aspekten luft är det främst miljömålet Frisk luft som är relevant.

19 Ekvall T m.fl. (2009) 20 Sundqvist J-O och Palm D (2010)

27 (40)

Påverkan Alternativ 1 och Alternativ 2

Både uppströms och nedströms är det främst driften av arbetsmaskiner och transporter som påverkar luftkvaliteten. Det vill säga förbränning av fossila bränslen och däck- och vägslitage. Hälsan hos människor kan påverkas av både utsläpp från arbetsmaskiner, transporter och produktionen av byggvaror och elektronik.

Vidare, dock utan direkt anknytning till definitionen av miljöaspekten luft, kan också uppfödning av djur och spridning av gödsel sprida dålig lukt. Det ligger inte inom pro-grammets direkta påverkansområde att begränsa antalet transporter, men genom att dels begränsa efterfrågan på nya produkter, dels begränsa mängden avfall kan programmet indirekt minska transportbehovet och behovet av arbetsmaskiner. Samtidigt innehåller programmet åtgärder som syftar till återanvändning, speciellt vad gäller textil och bygg-produkter, vilket i sin tur troligen genererar transporter. Grovt sett bedöms de större fokusområdena mat- och bygg- och rivningsavfall innebära fler transporter än textil- och elavfall, det är dock svårt att bedöma nettoeffekten av minskade och ökade transporter i avfallsledet.

Sammanfattningsvis bedöms programmets påverkan på luftkvalitet huvudsak bero på färre transporter inom livsmedelssektorn och byggsektorn. Påverkan på miljöaspekten luft bedöms därför som positiv men begränsad. Det vill säga begränsad möjlighet att bidra till måluppfyllelse av miljömålet Frisk luft.

Nollalternativet Avfallsplanen är främst mindre utvecklad vad gäller fokusområdena elavfall och bygg- och rivningsavfall. Troligen minskar påverkan något mindre med avfallsplanen ef-tersom avfallsplanen överlag är mindre utvecklad vad gäller förebyggande. Emellertid skiljer sig inte förebyggande av matavfall särskilt mycket mellan alternativen. Påverkan på luftkvalitet bedöms därför inte heller skilja sig nämnvärt mellan alternativen.

Klimatfaktorer FN:s klimatpanel (IPCC) har slagit fast att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen och att denna förändring beror på mänsklig påverkan. Det hand-lar om att människan med sina utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid, förstär-ker den naturliga växthuseffekten. Detta befaras leda till en höjning av jordens medel-temperatur och därmed ett förändrat klimat med följder för människor, djur och växter, följder som vi bara delvis känner till i dagsläget. Klimatfrågan i samhällsplanering handlar både om en planering som minskar påverkan på klimatet och en anpassning till ett förändrat klimat. FN:s klimatkonvention anger att människans påverkan på klimatet inte får resultera i en farlig störning av klimatsystemet. Detta har konkretiserats i det så kallade 2-gradersmålet som anger att den globala ökningen av medeltemperaturen bör begränsas till högst två grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån.

28 (40)

Förutsättningar

Hela livscykeln hos byggmaterial, elektronik, livsmedel och textiler innebär utsläpp av växthusgaser, dock mer eller mindre i olika steg. Främst rör det sig om koldioxid i sam-band med utvinning, odling, tillverkning, transporter, försäljning, användning och av-fallshantering. Metangas från exempelvis uppfödning av kor, biologisk behandling av avfall och deponi till bidrar också till den globala uppvärmningen, liksom lustgasutsläpp från jordbruk. Det miljömål som är relevant att beakta i det här sammanhanget är Be-gränsad klimatpåverkan.

Påverkan Alternativ 1 och Alternativ 2

Alla fyra fokusområden i programmet påverkar miljöaspekten klimatfaktorer. Vad gäl-ler mat och textil beror klimatpåverkan uppströms exempelvis på förändrad markan-vändning21, förbränning av fossila bränslen vid körning av arbetsmaskiner, uppvärm-ning av stall och växthus, förädling och transporter. Uppfödning av nötkreatur, får och renar innebär dessutom utsläpp av metangas. Utvinningen och produktionen av exem-pelvis metall, betong och plast som används inom bygg- och elektronikbranschen inne-bär processer som är mycket energikrävande vilket bidrar till den globala uppvärmning-en22. Även transporter bidrar med utsläpp av växthusgaser.

Vad gäller klimat är användarskedet också intressant att diskutera eftersom en del pro-dukter, främst inom fokusområdet elektronik, konsumerar energi vilket påverkar klima-tet. Det är inte självklart att återanvända elektroniska produkter är att föredra ur klimat-synpunkt. Energibesparingen med exempelvis ett nytt kylskåp som är mer energieffek-tivt kan kompensera för energin det kostar att producera det. 23 För produkter som har samma eller ingen energiförbrukning, exempelvis produkter inom fokusområdena texti-ler, mat och byggmaterial, finns det möjlighet till energibesparingar genom att exem-pelvis förlänga livslängden genom reperation, öka möjligheten till återanvändande och minska svinnet.

Nedströms innebär dels transporter utsläpp av växthusgaser, men också förbränning, biologisk behandling och deponier innebär utsläpp av växthusgaser. Programmets ena syfte är att förebygga avfall vilket dels innebär färre transporter nedströms och mindre mängder avfall att hantera. Förebyggs avfall innebär det också att en mindre mängd nya produkter behöver produceras och transporteras uppströms. Avfallsförebyggande inne-bär således också minskad klimatpåverkan. Emellertid innebär programmet att återan-vändandet, speciellt vad gäller textiler och byggmaterial, kan öka vilket i sin tur för-modligen genererar transporter. Transporternas klimatpåverkan bedöms dock vara liten i förhållande till vinsterna uppströms. Sammanfattningsvis bedöms programmet med-föra en stor positiv påverkan på aspekten klimatfaktorer och därmed också ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse av miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

21 Exempelvis omvandling av regnskog till odlingsmark, som Sverige påverkar genom import av exempelvis livsmedel, djurfoder och drivmedel. Se Naturvårdsverket 2010b. 22 Sundqvist J-O och Palm D (2010) 23 Gutowski T G m.fl. (2011)

29 (40)

Nollalternativet

Avfallsplanen innehåller åtgärder för att förebygga mat-, textil- och bygg- och rivnings-avfall vilket kan minska klimatpåverkan både uppströms och nedströms. Avfallsplanens möjlighet att förebygga elavfall bedöms dock som mycket liten. Emellertid är avfalls-planen, särskilt vad gäller el- och bygg- och rivningsavfall, mindre utvecklat än pro-grammet. Med avfallsplanen förebyggs därför inte utsläppen av växthusgaser i samma omfattning som med programmet.

Biologisk mångfald Biologisk mångfald avser variationsrikedomen bland levande organismer av alla ur-sprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosy-stem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mång-fald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

Förutsättningar

Både i samband med produktion och som avfall kan byggmaterial, elektroniska produk-ter, livsmedel och textiler påverka den biologiska mångfalden. Aspekten biologisk mångfald påverkas inte direkt av minskade avfallsmängder utan indirekt på grund av exempelvis försämrad vattenkvalitet och förändrat klimat. Det miljömål som är relevant vad gäller biologisk mångfald är främst Ett rikt växt- och djurliv.

Påverkan Alternativ 1 och Alternativ 2

Processer förknippade med produktionen av textil, mat, elektroniska produkter och byggmaterial kan påverka biologisk mångfald. Odling av grödor och bomull bidrar till försurning och övergödning av vattendrag. Övergödning kan leda till syrebrist och gyn-nar normalt ett ensidigt växt- och djurliv. Intensivt jordbruk och användandet av växt-skyddsmedel påverkar den biologiska mångfalden exempelvis genom att förstöra habitat och minska tillgången till föda. Industriprocesser förknippade med framställning av ex-empelvis plast, metall och betong vilka används i elektroniska produkter och bygg-material innebär dels utsläpp av försurande- och gödande ämnen, men också utsläpp av farliga ämnen. Vissa farliga ämnen kan bevaras i djurs fettvävnader och ackumuleras upp i näringskedjan. Vid för höga koncentrationer kan det påverka fortplantningsför-mågan. Vidare innebär produktionen av livsmedel och produkter påverkan på klimatet vilket, på olika sätt, kan påverka den biologiska mångfalden24.

Aktiviteter nedströms innebär påverkan på klimat och vattenkvalitet samt risk för sprid-ning av farliga ämnen. Uppströms kan utsläppen av växthusgaser, försurande-, gödande- och farliga ämnen påverkas indirekt genom de avfallsförebyggande åtgärder program-met föreslår. Nedströms innehåller programmet åtgärder för att begränsa användandet av farliga ämnen i textiler, elektroniska produkter och byggmaterial. Sammanfattnings-vis bedöms programmet påverka miljöaspekten biologisk mångfald positivt och har möjlighet att bidra till måluppfyllelse av miljömålet Ett rikt växt- och djurliv.

24 Naturvårdsverket 2012b

30 (40)

Nollalternativet

Det är främst för fokusområdena förebyggande av bygg- och rivningsavfall och elavfall som avfallsplanen skiljer sig från programmet. Med avseende på förebyggande av mat- och textilavfall är avfallsplanen likt programmet, även om programmet är något mer utvecklat. Överlag är avfallsplanen mindre utvecklad vad gäller åtgärder för att minska mängden farliga ämnen i produkter. Därför bedöms avfallsplanen främst kunna påverka biologisk mångfald uppströms, och då främst genom förebyggandet av mat- och textil-avfall. Sett till fokusområdet bygg- och rivningsavfall bedöms avfallsplanen ha en be-gränsad möjlighet till påverkan jämfört med programmet. För elavfall bedöms avfalls-planens påverkan på biologisk mångfald vara mycket begränsad. Avfallsplanen bedöms därmed kunna påverka miljöaspekten biologisk mångfald positivt, men med svagare styrkraft än programmet.

Befolkning och människors hälsa Material och produkter innehåller ofta kemikalier för att ge materialet en viss eftertrak-tad egenskap. Det kan handla om exempelvis allergiframkallande kemikalier och kemi-kalier som kan orsaka cancer, mutationer och fertilitetsstörningar.

Små partiklar från bilavgaser kommer ner i lungorna och skapar hälsoproblem. Det finns exempelvis kopplingar mellan inandning av partiklar och ökad dödlighet, fler sjukhusinläggningar på grund av hjärt-kärlsjukdom samt försämring i luftvägssjukdo-mar såsom astma. Hälsokonsekvenserna från luftföroreningar kan variera från diskreta biologiska och fysiologiska förändringar till svårigheter att andas, hosta och försäm-ring av befintlig andnings- eller hjärtproblematik.

Miljöaspekten befolkning fångar upp den sociala dimensionen av miljöbegreppet. Det går inte se befolkning som ett enhetligt begrepp utan det måste förstås som sammansatt av olika grupper, exempelvis ålder, kön, socioekonomisk status etcetera, med olika be-hov. En förändring påverkar grupper olika, en kan gynnas medan en annan missgynnas.

Förutsättningar

Byggprodukter, textiler och elektroniska produkter innehåller ofta farliga ämnen. Far-liga ämnen används också i produktionen av livsmedel, material och produkter. Hälsa innebär emellertid inte enbart avsaknad av sjukdom utan omfattar även psykiskt och socialt välmående25. Miljömålen Giftfri miljö och God bebyggd miljö och folkhälsomå-let Miljöer och produkter bedöms som relevant vad gäller befolkning och människors hälsa.

Påverkan Alternativ 1 och Alternativ 2 Alla fokusområdena påverkar befolkning och människors hälsa. Uppströms kan odling och produktion av mat- och textil påverka människors hälsa genom användandet av växtskyddsmedel och farliga ämnen. Vad gäller byggmaterial och elektroniska produk-ter påverkas också människors hälsa då utvinning och produktion innebär användande och spridning av farliga ämnen. Dessutom innebär all produktion transporter vilket på-verkar luftkvaliteten, speciellt i tätorter.

25 WHOs definition av hälsa.

31 (40)

Programmet syftar dels till förebyggande av mängden avfall, dels till att minska mäng-den farliga ämnen i produkter. Det är troligt att om en avfallsström förebyggs minskar också efterfrågan på förknippade produkter och troligen också användandet av farliga ämnen. Vidare, begränsas förekomsten av farliga ämnen i produkter påverkas troligen även användandet av sådana ämnen i produktionen. Vad gäller mat och textil är det emellertid osäkert vilken påverkan programmet får uppströms. Användandet av farliga ämnen kan minska om arealen brukad mark minskar, alternativt om marken istället bru-kas med mindre intensiva metoder. Användandet av farliga ämnen kan å andra sidan fortsätta om marken istället börjar odlas med, exempelvis, energigrödor. I användars-kedet innebär en begränsning av farliga ämnen i byggmaterial, textil och elektroniska produkter att exponeringen mot dessa minskar, både i användarskedet och i avfallshan-teringen.

Sammanfattningsvis bedöms programmet påverka miljöaspekterna Befolkning och Människors hälsa positivt och har möjlighet att bidra till måluppfyllelse av miljömålet Giftfri miljö och folkhälsomålet Miljöer och produkter.

Nollalternativet I fråga om förebyggande är avfallsplanen svagare än programmet, speciellt vad gäller fokusområdena el- och bygg- och rivningsavfall. Vad gäller farliga ämnen är avfallspla-nen mindre utvecklat än programmet, även vad gäller textil. Med avfallsplanen bedöms påverkan främst ske uppströms. Nedströms begränsas påverkan på människors hälsa av några få åtgärder för att förebygga farliga ämnen i material och produkter. Avfallspla-nen bedöms påverka miljöaspekterna Befolkning och människors hälsa positivt, men bedöms som betydligt svagare än programmet, dels eftersom avfallsplanen är mindre utvecklad vad gäller förebyggande av el- och bygg- och rivningsavfall, dels eftersom det inte begränsar farliga ämnen i samma omfattning.

Materiella tillgångar Materiella tillgångar kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. Ett ekonomiskt värde kan vara monetärt beräkningsbart, men behöver inte nödvändigtvis vara det. Fysiska företeelser som enbart har ett individuellt affektionsvärde, eller som uppstår helt tillfälligt och/eller oförutsägbart, går inte att omsätta till ekonomiska vär-den och utgör därför inga materiella tillgångar.

Förutsättningar

Beträffande det avfallsförebyggande programmet är areella näringar och ämnen och mineral relevanta vad gäller materiella tillgångar. Vidare innebär avfall i sig en materi-ell tillgång, då avfallet kan användas som insatsvara, exempelvis vid framställning av biogas. Miljömålet God bebyggd miljö26 och miljömålet Ett rikt odlingslandskap är re-levanta vad gäller materiella tillgångar.

26 Speciellt vad gäller en god hushållning sker med naturresurserna.

32 (40)

Påverkan Alternativ 1 och Alternativ 2

Areella näringar påverkas av programmet då efterfrågan på mat och textil kan minska. Det är dock osäkert hur markanvändningen påverkas om efterfrågan på mat och textil minskar, se resonemanget under avsnittet Befolkning och människors hälsa. Areella näringar påverkas negativt om markens förmåga att förse oss med föda och material minskar, exempelvis att jordbruksmark bebyggs. Minskar efterfrågan på nytt bygg-material och nya elektroniska produkter är det troligt att utvinningen av exempelvis malm, lera, sand och olja minskar. Minskar efterfrågan på nya elektroniska produkter påverkas troligen också utvinningen av sällsynta jordartsmetaller. Minskar utvinningen av dessa ämnen och mineral innebär det att de räcker längre. Nedströms kan materiella tillgångar påverkas då en insatsvara i produktionen av energi, exempelvis värme och biogas, minskar. Det blir dock ett bakvänt resonemang eftersom det är mer resurseffek-tivt att förebygga avfallet även om man gör biogas, värme eller el av det. Det vill säga det kan aldrig försvaras resurs- eller miljömässigt att öka avfallsmängderna bara för att det behövs mer insatsvaror till biogas- eller värmeproduktion. Den frigjorda åkermarken skulle t.ex. kunna användas för en mer effektiv produktion av energigrödor.

Det avfallsförebyggande programmet bedöms påverka areella näringar negativt om jordbruksmark tas ur bruk. Med scenariot där jordbruksmarken brukas mindre intensivt alternativt odlas för andra ändamål bedöms påverkan som positiv. Påverkan på ämnen och mineral bedöms som positiv. Vad gäller påverkan på areella näringar och ämnen och mineral bedöms programmet ha möjlighet att bidra till måluppfyllelse av Generat-ionsmålet. Om areella näringar påverkas positivt finns det också möjlighet att bidra till måluppfyllelse av miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Vad gäller materiell tillgång som insatsvara i biogasproduktion eller avfallsförbränning bedöms det inte som rimligt att se påverkan som negativ, eftersom det är mer resurseffektivt att förebygga avfallet.

Nollalternativet

Eftersom förebyggande av elavfall och bygg- och rivningsavfall är mindre utvecklat i avfallsplanen bedöms i synnerhet ämnen och mineral påverkas i mindre omfattning än med programmet. Areella näringar bedöms påverkas i likhet med programmet. Avfalls-planen bedöms således påverka miljöaspekten materiella tillgångar positivt, men inte i samma omfattning som med programmet.

Förebyggande åtgärder Enligt 6 kap. 12 § miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen beskriva åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan. Det avfallsföre-byggande programmet har inte bedömts leda till någon betydande negativ miljöpåver-kan. Det avfallsförebyggande programmet bedöms alltså genomgående innebära positiv påverkan på relevanta miljöaspekter. Därför föreslås inga förebyggande åtgärder i denna MKB.

33 (40)

Uppföljning av programmets miljöpåverkan Naturvårdsverket följer regelbundet upp statusen för de nationella miljömålen. Uppfölj-ningen av det avfallsförebyggande programmets miljöpåverkan sker dels genom upp-följningen av målen och åtgärderna i programmet i sig, samt genom uppföljningen av miljömålen. Det bedöms som tillräckligt för den här versionen av programmet. Det är det första avfallsförebyggande programmet och dess effekter kommer förmodligen inte vara möjliga att se förrän om kanske fyra till sex år. Till nästa programperiod behöver dock uppföljningen utvecklas och kopplas till uppföljningen av föregående program, det vill säga dagens avfallsförebyggande program. Vad gäller programmets påverkan på folkhälsomålen är uppföljningen av miljömålen en del av Statens folkhälsoinstituts upp-följning av Miljöer och produkter. Tabell 2 visar kopplingen mellan miljöaspekter en-ligt 6 kap. 12 § miljöbalken och relevanta nationella miljö- och folkhälsomål.

Tabell 2. Kopplingen mellan miljöaspekter och miljömål och folkhälsomål,

Behov av ytterligare utredningar I arbetet med miljöbedömningen har det växt fram ett intresse för hur avfallsförebyg-gande påverkar människors välbefinnande. Till nästa programperiod skulle det vara in-tressant att utforska denna aspekt vidare. Det skulle även tjäna syftet att utveckla förstå-elsen för miljöaspekten befolkning som i dagsläget är tämligen oklart definierad. Under arbetet har också funderingar växt fram kring frågan om förebyggande av avfall alltid är bäst ur miljösynpunkt. Åtminstone vad gäller energiförbrukning, och därmed påverkan på klimatet, har det visat sig att det inte alltid är bäst att förlänga livslängden och åter-använda produkter.27 Till nästa programperiod skulle det därför vara intressant om arbe-tet kring förebyggande av, i synnerhet, elavfall fördjupades och problematiserades så att det förebyggande arbetet fokuseras på sådana produkter som är relevanta att arbeta med28. Vad gäller bygg- och rivningsavfall skulle det vara intressant med en fördjup-ning kring energibesparingen att återanvända byggmaterial för att bygga mer energief-fektiva hus.

27 Gutowski T G m.fl. (2011) 28 Ur klimatsynpunkt. Ser man till påverkan på andra miljöaspekter kan förebyggande och åter-användande givetvis vara att föredra framför att producera nytt.

34 (40)

Samlad bedömning De tre alternativ som miljöbedömts är överlag lika varandra. Alternativ 2 är egentligen bara en bantad version av Alternativ 1, det vill säga det avfallsförebyggande program-met, omfattande fokusområdena mat- och textilavfall. Argumentationen att ändå ha med Alternativ 2 kan läsas under avsnittet Alternativ och nollalternativ. Vidare är Alternativ 1 i stort sett en utveckling, eller fördjupning, av den nationella avfallsplanen, som utgör nollalternativet.