miljöinformationsrådet 29 oktober 2019...aktörer i form av tex en myndighet, kommun eller region...
TRANSCRIPT
Miljöinformationsrådet
29 oktober 2019
Förslag till dagordning och hålltider
10.00 Föregående möte och beredning av dagens möte
Information/diskussion om status för det nationella digitaliseringsarbetet,
eSam och DIGG deltar kl 11-12
12.30 LUNCH (ungefärlig tid)
13.00 Överenskommelse om Rekommendationer för metadatahantering
Uppföljning av gällande överenskommelser
Utökning av Expertforum till frågor om digital kundupplevelse
Informations- och it-säkerhetsfrågor
Planering av miljöinformationskonferens
Nästa möte
Övriga frågor
15.00 SLUT
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2
Föregående möte och beredning av dagens möte
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 3
Information/diskussion om status för det nationella digitaliseringsarbetet
eSam och DIGG deltar kl 11-12
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 4
Bordet runt - Aktuella frågor/hänt sen sist hos deltagande
organisationer
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 5
En kort reflektion från Havs- och vattenmyndigheten
Magnus Petzäll CDO
2019-10-29
Förändringsmål, digitaliseringsarbete och
vikten av tillgänglig information
Nio inriktande förändringsmål för vart
vi* strävar i samverkan om miljöinformation
Aktörer har integrerat digitalisering i sina
ordinarie verksamhetsprocesser
Alla har rätt miljöinformation för att
kunna göra smarta miljöval
Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som
enkel och smidig
Allmänheten har insyn i och kan delta i
myndighetsprocesser
Beslutsfattare på alla nivåer har rätt
miljöinformation för att möta de stora
samhällsutmaningarna
Handläggare har rätt miljöinformation i sina
ordinarie verksamhetsstödsystem
Innovatörer tänker och gör nytt baserat på
miljöinformation
Myndigheter samverkar digitalt, har effektiva
verksamhetsprocesser och rättssäker
informationshantering
Myndigheter återbrukar modeller, mönster,
lösningar och information från EU, offentlig
förvaltning och civila aktörer
* Med Vi avses organisationer i offentlig sektor som har behov av att samverka om miljöinformation.
2019-10-298
Digitalt först
Styrande principer
Utföra verksamhets-
och
informationsanalys
Hantera
Informationstillgångar
Transformera
verksamheten
Samverka med
omvärlden
(Interoperabilitet)
Utföra
omvärldsbevakning
och omvärldsanalys
Verksamhetsutveckling Informationshantering
Bevarande, restaurering och hållbart
nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurser
Ledarskap och arbetssätt
HaV:s digitaliseringsstrategi
Arkitekturstyrning
2019-10-29 9
Process
Information
IT-tjänster
Infrastruktur
Ju
rid
ik
Info
rmationssäkerh
et
Handlingsplan för förmågan att hantera
myndighetens informationstillgångar
• Tydlig arkitekturstyrning - Ökad standardisering och enhetlig hantering av informationen
• Verksamhetsutvecklingskompetens på alla avdelningar – fokus på process-och informations
• En enhet för miljöinformation – Verksamhetsnära hantering
2019-10-29 10
Utföra verksamhets-
och
informationsanalys
Hantera
Informationstillgångar
Transformera
verksamheten
Samverka med
omvärlden
(Interoperabilitet)
Utföra
omvärldsbevakning
och omvärldsanalys
Projekt som visar hur vi tillämpar
digitaliseringsstrategin
• Processen för fiskeritillstånd – Från papper till fullt digitalprocess med
automatiserade beslut
• Fiskerikontrollprogrammet – Från utgångspunkt i förordningar och teknik
till ”livshändelser” i fiske- och fångstresan
• Tre Skärgårdar – Innovativt utveckla utifrån lärande kring AI och stora
datamängder
• Framtidens plattform för vatteninformation (ersättare till VISS) – Från
system till arkitekturstyrd tjänsteorienterad plattform
2019-10-29 11
Den genomgående utmaningen
Beskriva och tillgängliggöra information
2019-10-29 12
Informationsdomän
xxxxxxxxxx
Fokus på förutsättningsskapande arkitektur
2019-10-29 14
Europeisk
Globalt
Nationellt
Miljöklustret
Myndighet
• Terminologier
• Begreppsmodeller
• Kodlistor
• Metadatahantering
• Informationsmodeller
• Lösningsmönster
• …
Gemensam
samordning av:
• Miljöövervakning
• Artdata
• Andra generiska
grejer
• …
Gemensam
samordning av:
Gemensamma resurser ta fram
och förvalta gemensam arkitektur
Informationsdomän
Luft
Informationsdomän
Hav & Vatten
OECD:s tydliga rekommendationer
2019-10-29 15
Define clear and strategic institutional leadership for the digital government agenda, backed by
the government’s political support. This should fit with existing vertical and horizontal structures for
policy implementation to avoid conflicting responsibilities and weak accountability.
Develop a data policy for the public sector. A whole-of-government data policy would help connect
all data efforts and elements of the data value chain under one single policy instrument. The
development of a data policy should be connected with, and support, the eventual development of an
AI strategy for the public sector. A clear and solid data policy can help identify common challenges
across public sector organisations in order to define government-wide policy priorities, and enable
greater cross-government data integration, interoperability, maturity and stewardship.
Draw upon the value of existing informal inter-institutional bodies to enable co-ordination and
collaboration, and use them as a driving force to advance the ambitions of the Swedish government
for the digitalization of its public sector.
Develop a national data infrastructure (inclusive of open data) to move forward data-driven
innovation in the country and better collaborate with specific user communities (e.g. the financial and
health technology ecosystems).
Enable the central open government data portal oppnadata.se as a platform for multi-stakeholder
collaboration and data crowdsourcing.
Daniel AntonssonDIGG
17
• Frivilligt samverkansprogram
mellan 24 myndigheter och SKL
• Samverkan kring digitala
lösningar
• Finansieras med
medlemsavgifter
• Bildades 2015 efter E-
delegationen
Kort om eSam
18
eSam ska underlätta för
medlemmarna att utveckla
gemensamma digitala
lösningar för privatpersoner och
företag samt gemensamma
lösningar för medlemmarnas
digitala transformation och
effektiviseringar
Inriktning
Vägledaren
Pådrivaren
Genom-föraren Pådrivaren agerar för det offentligas
digitalisering genom att bl.a. göra uttalanden och uppmärksamma frågor som hindrar den digitala utvecklingen.
Genomföraren utvecklar digitala lösningar kring privatpersoners och företags livshändelser/behov samt skapar och delar gemensamma lösningar som bidrar till medlemmarnas digitala transformation och effektivisering.
Vägledaren samlar kompetenser inom komplexa och gemensamma områden för att ta fram t.ex. vägledningar som skapar nytta för medlemmarna.
Roller och uppgifter för eSam
21
• Vi fångar upp gemensamma
behov
• Våra medlemmar driver
utvecklingsinitiativ i samverkan
• Våra expert- och
sakområdesgrupper analyserar och utreder frågor som behöver
lösas och tar fram vägledningar
som stöd
• Vi tar fram ställningstaganden och
rekommendationer för att driva på
utvecklingen
Om hur vi arbetar
GenomförarenGemensam digital ingång
23
En ingång till det offentliga
• Steg 1:
– Flytta till och från Sverige (t.ex. för att
jobba eller studera)
– Starta och driva företag (nya verksamt)
– 1177
• På sikt för alla livshändelser
och för företag
Nytt koncept för ett digitalt ekosystem som bygger på
• gemensamma standarder
• en uppgift en gång
• personifierad guidning genom hela livshändelsen
Visionen om ett digitalt möte i världsklass
24
• Tillgängligt - i mobilen
• En ingång till alla livshändelser som lever upp till kraven i SingleDigital Gateway
• Enkelt, globalt formspråk
• En uppgift en gång
• Kunna följa sitt ärende
• Hjälp att agera på rätt saki rätt tid
• Information på sitt språk
• Möter Sverige först – bygger förtroende.
Nytta för kunden
Gemensam ”baksida"
Ekosystems-
anpassning
/API
Förvaltnings-
gemensam digital
infrastruktur
Aktörers egna
utrymmen
Aktörers
verksamhetssystem
Livshändelseprocess
Liv
hä
nd
els
eo
be
roe
nd
e
ge
me
nsa
m b
aksi
da
Livhändelse-
specifik process
med samlat eget
utrymme
eSams utvecklingsforum
Varför målbild?Värde för privatpersoner och företag. Många kvarvarande problemområden för privatperson och företag som bottnar i stuprörstänkande skapar hinder för tillväxt och urholkar förtroende för offentlig sektor. eSam har en unik position att skapa värde genom samverkan i ett livshändelseperspektiv.
Sverige tappar placeringar för andra året i rad i jämförelse med andra EU-länder i DESI-jämförelsen ”offentliga tjänster”.
Det finns en stor potentiell samhällsnytta med direkt värdeskapande för privatperson och företag och en stor besparingspotential i offentlig sektor. Estimat:
• 2,8 mdkr/år – Starta och driva företag
• 13 mdkr/år – Flytta
Omvärldstrender medför ökade krav på ökat digitalt värdeskapande från offentlig sektor. Regerings mål är att vi ska vara världsledande!
Målbilden möter OECD:s rekommendationer (maj 2019).
Ett sätt att få tidigt värdeskapande och implementering av de rekommendationersom lämnats inom RU Säker och effektiv tillgång till grunddata samt Säkert ocheffektivt informationsutbyte.
Målbilden möter EU-krav – Single Digital Gateway (SDG) och The-once-only-principle (TOOP)
?
Varför ekosystem?
• Ett sätt att skapa värde tillsammans – bättre,
snabbare och större värdeskapande
• En stark samhällstrend/omvandling
• Datadrivet angreppssätt som skapar möjlighet
för stor innovation
• Skapar flexibilitet att möta framtiden, oavsett
hur den ser ut Förvaltnings-
gemensamma
byggblock
Privatperson
FöretagarePrivat aktör
Offentlig
aktör
Offentlig aktörprivatperson/
företagare
Tjänst
Före
Efter
Olika typer av aktörsroller i ekosystemet
Konsumerande aktör – tillhandahåller gränssnitt mot privatpersoner och företag
De gränssnitt som privatpersoner och företag ser som syftar till att skapa faktisk
nytta mot privatperson och företag.
Producerande aktör – tillhandahåller tjänster, information och data
Aktörer i form av tex en myndighet, kommun eller region som ska vara en del
av ekosystemet. Handlar främst om att tillhandahålla data, tjänster och
redaktionell information på ett sätt som kan konsumeras i ekosystemet av
många olika konsumenter.
Förvaltningsgemensam aktör - tillhandhåller gemensamma tjänster
Aktör som behövs för att hålla ihop ekosystemet, erbjuder bl.a. bakomliggande
tjänster och standarder som nyttjas av många producenter och konsumenter
men som inte riktar sig direkt till slutkund.
Samma aktör kan ha flera roller
Det krävs en hel kedja för att skapa värde mot kund
Exempel – Befintlig - Mina meddelanden
Kund: Privatperson
eller företag
Migrationsverket erbjuder att
producera meddelanden ekosystemsanpassat
KonsumerandeGemensamProducerande
Mina meddelanden (DIGG) erbjuder förvaltningsgemensam tjänst för meddelandehantering med adressering (FAR)
Kivra m.fl. erbjuder konsumenttjänst för digital brevlåda och kan där visa meddelanden från Migrationsverket
Värdeskapande i ekosystemet – Enklare hantering av meddelanden
Den gemensamma ”baksidan” gör uppskalningen kostnadseffektiv och snabb för fler livshändelsetjänster för privatpersoner och företag
Flytta
Starta
och driva
företag
Gå i
pension
Arbeta
Studera
Några få livshändelse-
konsumenter, ”framsidor”, driver
fram en gemensam ”baksida”
Den gemensamma ”baksidan”
kan sedan kan återanvändas
av resterande livshändelse-
konsumenter
Gemensam ”baksida”
Med
flera…
Olika ”framsidor” som möter kunden
33
Styrgrupp
Samordningsgrupp
Genomföraren: Utvecklar digitala lösningar kringprivatpersoners och företags livshändelser/behov samt skapar och delar gemensamma lösningar som bidrar till medlemmarnas digitala transformation och effektivisering.
Vägledaren: Samlar kompetenser inom komplexaoch gemensamma områden för att ta fram t.ex.vägledningar som skapar nytta för medlemmarna.
Pådrivaren: Agerar pådrivande på det offentligasdigitalisering genom att bl.a. göra uttalanden ochuppmärksamma frågor som hindrar den digitalaUtvecklingen.
Utvecklingsforum Utskott
Gemensamma utvecklingsinitiativ
Styrgrupp StyrgruppStyrgruppStyrgrupp Styrgrupp
Värdmyndighet
eSam kansli
Sakområdesgrupp ARK
Sakområdesgrupp JUR
Sakområdesgrupp KOM
Sakområdesgrupp SÄK
Expertgrupp JUR
Expertgrupp SÄK
Svenskt ramverk för digital samverkan
35
Syftet med Svenskt ramverk för
digital samverkan är att stödja
offentliga organisationer att
digitalt samverka och fungera
effektivt tillsammans, till nytta
för privatpersoner, företag och
samhället i stort.
Ett stöd för samverkan
36
Kortfattat beskrivet:
• EU:s ramverk för interoperabilitet är inarbetat
• Innehåller 13 grundläggande principer och 41
rekommendationer
• Ersätter E-delegationens Principer för digital samverkan
• Är tänkt att kunna användas av hela offentlig sektor
• 27 juni 2018 beslutade eSams styrgrupp att införa Svenskt
ramverk 1.0 hos eSams medlemmar.
• DIGG följer arbetet och tanken är att DIGG på sikt ska ta
över förvaltning och vidareutveckling
Svenskt ramverk för digital samverkan
Digitalisera rätt
Vägledningen Digitalisera rätt- en praktisk juridisk vägledning
Bygger samman andra vägledningar – hänvisningar
Fokuserar på praktisk tillämpbarhet
Syfte
• Stödja myndigheternas arbete med att införa en helt digital hantering av information
• Fungera som en bro mellan teknik och juridik
Målgrupp:
• Jurister
• De som måste samverka för att åstadkomma moderna och rättsenliga lösningar –
verksamhetsutvecklare, säkerhetsansvariga, arkitekter, arkivarier, etc. - och jurister
Gör så här
Ta först del av vägledning för
verksamhetsutveckling
Identifiera sedan rätt frågor med nytt stöd
• VL Digitalisera rätt, och
• Checklista för jurister
En del i ett
svenskt ramverk
DIGG:s uppgift enligt instruktion
• samordna och stödja den förvaltnings-gemensamma digitaliseringen
• ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen
• bistå regeringen med underlag för utvecklingen av digitaliseringen av den offentliga förvaltningen
• följa och analysera utvecklingen av densamma
Ett hållbart välfärdssamhälle som möter människornas framtida behov.
• öka digitaliseringstakten.
• etablera det digitala ekosystemet
• säkerställa ändamålsenlig digitalisering.
Strategiska mål
För offentlig förvaltning ska DIGG:
EU & OmvärldenFaktorer som påverkar:
- Direktiv och krav från EU- TOOP (The once only principle)
- SDG (Single digital gateway)
- ABR (Acess to base registers)
- Digital inre marknad
- Politisk målbild, bäst i världen
Digital single market @DSMeu (Europeiska komissionen)
Single digital gateway –En gemensam digital ingång till Europa
• EU-förordning (2018/1724) trädde i kraft den 11 dec 2018
• gäller i alla medlemsländer oberoende av nationell lagstiftning
Syftet bakom förordningen
• Utvecklingen av EUs inre marknad går för långsamt
• Gemensam marknad utan handelshinder
• Enklare att bedriva gränsöverskridande verksamhet
• Digitalt och endast behöva lämna uppgifter en gång
• Digitala tjänster ska erbjudas EU/EES-medborgare på samma sätt som för medborgare i landet
Aktuella områden Digital arkitektur
• Leda det nationella arbetet vad gäller tillämpningen av arkitektoniska ramverk etablerade av EU-kommissionen
• EIF (European Interoperability Framework)https://ec.europa.eu/isa2/eif_en
Ansvaret för den svenska implementationen av EIF”Svenskt ramverk för digital samverkan” övertas av DIGG 2020 från eSamhttp://www.esamverka.se/stod-och-vagledning/svenskt-ramverk-for-digital-samverkan.html
• EIRA (European Interoperability Reference Architecture)Pilot för att testa tillämpningen av ramverket på SSBTGU skedde våren2019 tillsammans med kommissionen.https://ec.europa.eu/isa2/solutions/eira_en
Digital Single Market - DESI 2019(The Digital Economy and Society Index
Deltagande aktörer Samverkansparter
UppdragsgivareRIF-myndigheterna
Situationen idag
Grunddata:
• Oklar styrning och ansvarsfördelning
• Avsaknad av standardisering
• Otydlig politisk vilja och avsaknad av reglering
• Rättsliga frågetecken och hinder
Informationsutbyte:
• Avsaknad av förvaltningsgemensamma komponenter och lösningar
• Avsaknad av standardisering
• Avsaknad av utbyte med privat sektor
• Domän och sektorsspecifika lösningar, stort tekniskt arv
• Låg grad av återanvändning
Nuläge
Nyläge
Förslag till lösningGrunddata
Förslag till lösning
Grunddata-Domän
Privatpersoner
Grunddata-Domän
Företag
Grunddata-Domän
Fastigheter
Ansvarig källaAnsvarig källaAnsvarig källaAnsvarig källaAnsvarig källaAnsvarig källa
Ansvarig källaAnsvarig källaAnsvarig källa
Regelverk
Organisation
Tjänster
Nationellt ramverk för grunddata, nationell nivå
Grunddata - principer
Principer
• Grunddata ska hämtas från källan
• Grunddata ska vara informationsklassad
• Grunddata ska leva upp till fastställda krav gällande informationens kvalitet och aktualitet m.m.
• Grunddata ska vara nationellt avgiftsfria inom offentlig förvaltning
• Grunddata ska kunna utbytas med andra EU-länder
Riktlinjer
• Tillgängliggörandet ska styras av användarbehov
• Samarbete mellan aktörer
• Godkännande inom grunddatadomänen
• Formell process för tillgängliggörande
• Gemensam nationell informationsmodell för grunddata
• Grunddataarbetet harmoniseras med EU:s arbete på området
Person
FöretagFastighet
Geografisk InformationAdress
Miljöinformation
Hälsa
Fordon
Behörighet,Licens/Förbud
Tillstånd
Terminologier
Domar
Informationsmodell
Nyttan med grunddata
Nackdelar NyttaForskning och erfarenheter från omvärlden visar tydligt att:- Det finns stora samhällsekonomiska
incitament till att frigöra och tillgängliggöra grunddata.
- Prioritering bör ske av kartor, adresser, demografiska data och officiella uppgifter kring företag och upphandlingar.
- Bara inom samhällsbyggnadsprocessen uppskattas de potentiella ekonomiska fördelarna av användning av geodata uppgå till mellan 22,5 – 42,6 miljarder kronor för det svenska samhället.
Nyläge
Förslag till lösningGrunddata
Förslag till lösningInformationsutbyte
AktörerPrivatpersoner, företag, organisationer och offentlig förvaltning.Aktörerna kan både producera och konsumera information i sina
verksamhetsprocesser eller livshändelser.
Förvaltningsgemensam digital infrastruktur
Tillit och säkerhet
Styr
nin
gSt
yrn
ing,
reg
leri
ng,
sta
nd
ard
iser
ing,
ar
kite
ktu
rram
verk
, fin
ansi
erin
g
Info
rmat
ion
ssäk
erh
et
Informationsutbyte Digitala tjänster
Informationshantering
Mina profil
Mina meddelanden Mina ombud *API Hantering *
Adressregister
Meddelandehantering
Metadatahantering
Tillit och säkerhet
Identitet *
Auktorisation *
Spårbarhet
Tillgänglighet
Tillitsramverk *
Indexering
* = prioriterade områden
Förslag till lösning
Nyttan med informationsutbyte
Konsekvenser NyttaForskning och erfarenheter från omvärlden visar tydligt att:
- Det finns stora samhällsekonomiska effekter och nyttor som uppkommer av ett tillgängliggörande och användande av offentlig data.
- Det finns direkta verksamhetsnyttor i form av tidsbesparingar och minskade administrativa kostnader samt effektivitetsaspekter i form av ökad återanvändning.
- Våra beräkningsexempel i rapporten visar på upp till 103 miljoner årligen i minskade IT-kostnader bara för de deltagande aktörerna och därtill samhällsekonomiska vinster upp emot 1,2 miljarder årligen.
Hur realiserar vi förslagen?
Åtgärder och nästa steg
Förutsättningar:
Myndigheterna föreslår att regeringen:
• Säkerställer en styrform för att kunna besluta om aktiviteter för utveckling och realisering av en förvaltningsgemensam digital infrastruktur.
• Inrättar ett rättsligt beredningsorgan för att säkerställa att nödvändigt långsiktigt rättsligt stöd för byggblocken och informationsutbytet tas fram.
• I samråd med DIGG beslutar om nya uppdrag och nödvändig finansiering för utveckling av byggblocken samt initiativ som främjar implementering av dessa.
Aktiviteter:
Myndigheterna föreslår att de börjar med:
•En färdplan
•Byggblocket API-hantering
•Byggblocket Identitet
•Byggblocket Mina ombud
•Etablera nationellt ramverk för grunddata
•Etablera grunddatadomäner
Nyläge
Förslag till lösningGrunddata
Förslag till lösningInformationsutbyte
2019-10-30Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 67
Omvärldsbevakning - underlag för diskussion
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 68
Slutrapport Säkert och effektivt informationsutbyte
inom den offentliga sektorn
https://www.regeringen.se/4a5c4c/globalassets/regeringen/block/ko
ntaktblock/infrastrukturdepartementet/pressekreterare/slutrapport-
med-missiv---sakert-och-effektivt-informationsutbyte-190815.pdf,
• Behovsanalys
• Omvärldsanalys
• Förslag på förvaltningsgemensamma byggblock
• Förslag på åtgärder (t ex regeringsuppdrag)
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 69
Digitaliseringsrådets lägesrapport om digital ledning
https://digitaliseringsradet.se/aktuellt/nyheter/fyra-centrala-utmaningar-foer-
sveriges-digitalisering-summeras-i-laegesbild-om-digital-ledning/
Främsta utmaningar:
1. Förstärkt nationellt ledarskap
2. Driv på kompetensfrågan med kraft för att
främja mognad, mod, trygghet och utveckling
3. Sätt fokus på bred delaktighet i en digital tid
genom ansvarstagande, resurser och styrning
4. Se och hantera data som en strategisk resurs i
samhället
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 70
OECD:s bedömning av digitaliseringen inom offentlig
sektor i Sverige
https://www.oecd.org/gov/digital-government/digital-government-review-of-sweden-2018.pdf
OECD har på Sveriges begäran gjort en utvärdering
av hur myndighetssverige hanterar data för att
effektivisera och utveckla sin verksamhet.
OECD lämnar rekommendationer till regeringen inom
tre områden:
• hur styrningen på data kan förbättras
• hur data kan användas för att klara av komplexa
analyser och främja datadriven innovation
• hur öppna data kan användas för att samverka
med nya datadrivna företag
En särskild utredare ska kartlägga och analysera statliga
myndigheters behov av säker och kostnadseffektiv it-drift
samt hur dessa behov tillgodoses.
Uppdragen att kartlägga och analysera statliga
myndigheters it-drift och den offentliga förvaltningens
rättsliga förutsättningar för utkontraktering med bibehållen
säkerhet, inklusive eventuella författningsförslag, ska
redovisas senast den 31 augusti 2020. Uppdraget att
föreslå mer varaktiga former för samordnad statlig it-drift
ska redovisas senast den 31 maj 2021.
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 71
Kommittédirektiv om säker och kostnadseffektiv it-drift
för den offentliga förvaltningen
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2019/09/dir.-201964/
En rad myndigheter och organisationer har initierat ett erfarenhetsutbyte som syftar till att ensa
och effektivisera informationsutbytet med kommunerna.
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 72
Frivillig samverkan om informationsutbytet med
kommuner; InfoKom
• Vad kan vara Rådets roll avseende det nationella digitaliseringsarbetet,
nu och i framtiden?
• Hur kan Rådet bidra till att skapa förutsättningar i genomförandet av en
nationell digital infrastruktur, t ex i hemtagandet av nationella
förutsättningar?
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 73
Frågor till Rådet
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 74
LUNCH
Överenskommelse om Rekommendationer för metadatahantering
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 75
Varför?
Göra miljödata enkla att hitta, väl beskrivna och lätta att förstå. Det är först vid
användande som information kommer till nytta.
Bidrar till förändringsmål:
• Alla har rätt miljöinformation för att kunna göra smarta miljöval
• Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som enkel och smidig
• Beslutsfattare på alla nivåer har rätt miljöinformation för att möta de stora
samhällsutmaningarna
• Innovatörer tänker och gör nytt baserat på miljöinformation
• Myndigheter samverkar digitalt, har effektiva verksamhetsprocesser och rättssäker
informationshantering.
2019-10-29Naturvårdsverket | Sedish Environmental Protection Agency 76
Rekommendationer för metadatahantering
Se till att all miljödata har en tydlig förvaltning • Förvalta metadata i en tydligt dokumenterad och beslutad förvaltningsorganisation.
Gör miljödata enkla att hitta • Tillgängliggör metadata om organisationens miljöinformationsmängder via en central metadatakatalog.
• Gör metadata skördningsbar via maskinella gränssnitt.
• Använd unika identifierare för organisationens informationsmängder.
Se till att miljödata är väl beskrivna och lätta att förstå • Dokumentera metadata för organisationens informationsmängder.
• Ange kvalitetsnivå på organisationens informationsmängder.
• Underlätta sökbarhet med hjälp av metadata.
Tillhandahåll miljödata och tjänster avgiftsfritt med villkor som uppmuntrar till
vidareutnyttjande. • Ange licens för vidareutnyttjande av organisationens informationsmängder i metadatabeskrivningen.
Använd etablerade standarder • Använd överenskomna standarder och profiler för metadata.
2019-10-29Naturvårdsverket | Sedish Environmental Protection Agency 77
Kompletterar rekommendationerna i Strategi för
miljödatahantering
Arbetsgrupp: Bela Thinsz, Havs- och vattenmyndigheten; Bernt Rane, Havs- och
vattenmyndigheten; Ulrika Domellöf Mattson, Naturvårdsverket; Jan Widegren,
Naturvårdsverket; Per Söderström, Länsstyrelserna; Duncan Hume, SGU
• Presentation på Miljöinformationskonferensen 2019
• Webbinarium 27 sept 2019
• Utskick för synpunkter 30 sept-21 okt 2019
• Återkoppling på remissvaren kommer att ske via telefon eller mejl
• Miljöinformationsrådet 29 okt
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 79
Arbetsprocess framtagande av rekommendationer
Övervägande positiva, ser rekommendationerna som värdefulla, användbara, väl formulerade, ett
bra komplement till Strategi för miljödatahantering, att bilagorna kompletterar rekommendationerna
på ett bra sätt och att det sammantaget ger ett bra stöd för att vidareutveckla arbetssätt och
nomenklatur kring metadata för att göra miljödata enkla att hitta, väl beskrivna och lätta att förstå.
11 svar:
FORMAS
Havsmiljöinstitutet
Havs- och vattenmyndigheten
Lantmäteriet
Läkemedelsverket
Länsstyrelserna
Riksantikvarieämbetet
Skogsstyrelsen
SLU
SMHI
Trafikverket
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 83
Remissvar på rekommendationerna
• Ett antal remissvar ser att vi behöver arbeta vidare med begreppsmodellen och
gemensamt hitta bra källor till begreppen.
• Många ser behov av ett samordnat användande av terminologier, ämnesord och
kodlistor.
• Många ser behov av att samverka mer kring sökgränssnitt.
• Vissa felaktigheter kommer att rättas (tex. en teknisk specifikation som benämnts
standard) och oklarheter stryks.
• Tydliggörande av kvalitetsnivåer, kopplingar till FAIR-principer, arkivredovisningar
och tjänster önskas.
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 84
Inkomna synpunkter
• Förvaltningsgruppen tydliggör kopplingarna till FAIR-principerna.
• Arbetsgruppen fortsätter att arbeta kring begrepp, terminologier och
sökbarhet för miljödata med utgångspunkt i rekommendationerna.
• Samverkan kring hur vi beskriver kvalitetsnivåer sker i lämpligt forum.
• Koppling till arkivredovisningar och tjänster tas i DIGG:s referensgrupp för
DCAT-AP.
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 85
Fortsatt arbete
Rådet kommer överens om version 1.0 per capsulam efter att
eventuella synpunkter hanterats. Efter en överenskommelse förvaltas
dokumentet på samma sätt som Strategi för miljödatahantering, av
samma förvaltningsgrupp. Förvaltningsgruppen uppdaterar löpande
dokumenten kring standarder och begrepp.
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 86
Beredningsgruppens förslag till Rådet
Uppföljning av gällande överenskommelser
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 87
• Förändringsmål
• Förändringsprinciper
• Arbetsbeskrivningar för löpande samverkansforum
• Strategi för miljödatahantering
• Sammanfattande förändringsplan 2019
Överenskommelserna dokumenteras i Rådets arbetsbeskrivning.
Beredningsgruppen har föreslagit att uppföljningen vid dagens möte har
fokus på de tre samverkansprogrammen och förändringsplan 2019.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-
omrade/Digitalisering-inom-miljoomradet--Smartare-miljoinformation/Miljoinformationsradet/
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 88
Rådets överenskommelser
Förändringsplan 2019
Programledarnas samlade bedömning
Programmen har kommit en bra bit på väg; goda samtal förs som bidrar till en gemensam syn
på hur helheten bör lösas. Programledarna har utvecklat en god samverkan sinsemellan.
Några utmaningar:
• Programmens forum upplevs till viss del fortfarande som Naturvårdsverkets resp. Havs- och
vattenmyndighetens forum för att informera om aktuella frågor; programledningarna står för
större delen av mötesinnehållet.
• Relativt stor omsättning på deltagare. Överlämningen uteblir ibland, vilket innebär att
mycket tid går åt till omtag.
• Gemensamma frågor i pågående initiativ lyfts inte in i samverkan i tillräckligt hög grad.
• Samverkan sker även på annat håll (t ex Geodatasamverkan och samverkan mellan
förvaltningsobjekt), vilka samverkansfrågor ska hanteras var?
• Styrgrupperna letar delvis fortfarande efter sin roll.
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 90
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 91
Miljöskydd
Initiativ Beredning, deltagare Färdledare
(aktiva)
Status och ev kommentar
1 Strukturera värdeinformation i IED-tillståndsbeslut Miljöskyddsforum 170531
Programstyrgrupp 170608
? Samverkansidé.
Programledningen har tagit fram fördjupad beskrivning
i en version 0.1.
2 Nationellt köldmediaregister (pilot) Miljöskyddsforum 180221 kmn Behov.
Vilande projekt.
3 Statistik för miljötillståndsprövningen Miljöskyddsforum 170510, 170531, 171108, 190411
Programstyrgrupp 170511, 171009
Lst, NV Utveckling. En serie regeringsuppdrag till lst, DV och
NV.
4 NikITa – nytt verksamhetsstöd för miljöskydd Miljöskyddsforum 170531, 180508 lst Utveckling.
Lst genomför projekt.
5 Verksamhetsanalys om utbyte av miljöinformation
mellan företag och myndigheter
Miljöskyddsforum 190221 NV Utveckling.
NV genomför en verksamhetsanalys.
6 Förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem
för farligt avfall
Miljöskyddsforum 170329, 180314, 180613, 180829, 181107,
181219, 190221, 190411
Programstyrgrupp 170407, 180315, 180426, 181206, 190125
NV (lst, kmn) Utveckling.
NV genomför pilot kring spårbarhetssystem.
7 Digitalisering av tillsyn och kontroll Miljöskyddsforum 180920
Programstyrgrupp 180927
NV Planeras.
NV har tillsammans med Jordbruksverket bett om
gemensamt regeringsuppdrag.
8 NMKD – Nationell metadatakatalog för dokument
(inom IED)
Överenskommelse i det tidigare IED-programmet
Miljöskyddsforum 170510, 170531, 17110, 181011
Programstyrgrupp 170608, 181206
NV (lst) Förändringsarbete.
Implementering pågår på NV och lst. En första
lösning finns framme i testversion.
9 Underrättelse om medelstor
förbränningsanläggning enligt MCP-direktivet
Miljöskyddsforum 181128, 181219, 190411
Programstyrgrupp 181206, 190125
NV (lst, kmn) Förändringsarbete.
10 Modell för hantering av luftdata Miljöskyddsforum 190411
Programstyrgrupp 1903 (per capsulam)
Göteborgs stad Planeras.
2019-10-29 92
Status gemensamma initiativ i samverkan (2019-10-02)
Behov
Planeras
Utveckling
Förändringsarbete
Väntar på regelverk
Samverkansidé
Hänt sen förra rådsmötet – i urval
• Naturvårdsverket har påbörjat utveckling av en
digital lösning för spårbarhet farligt avfall. Pilot
med företag pågår. Verksamhetsutövare ska
kunna rapportera uppgifter i systemet from 5 juli
2020.
• Naturvårdsverket och länsstyrelsen lanserar i
dagarna digitala komponenter för nationell
sökbarhet om nya IED-tillståndsbeslut.
• Ett 50-tal kommuner har anslutit sig till en
nationell tjänst för underrättelse om medelstor
förbränningsanläggning i en första version. Nu
inleds utveckling av nästa version.
• Planering av framtida digital lösning för
miljörapportering har inletts, arbetet sker i
samverkan.
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 93
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 94
Natur
Statusrapport – programledning
Initiativ Beredning, deltagare Ansvarig Status och ev kommentar
1 Initiativ: Invasiva främmande arter Naturforum 4/4, 2/5, 23/5, 13/6, 28/8
Styrgrupp 5/5, 2/6
Johan W Inrapportering och larmsystem 1.0 klar.
Förstudie för Digital lösning IAS 2.0 klar.
2 Initiativ: Naturinformation kring
fysisk planering
(samhällsplanering)
Naturforum 4/4, 2/5, 23/5, 13/6, 28/8, 20/9, 18/10,
Styrgrupp 1/6-18
Johan W Överenskommen initiativbeskrivning 1.0 (1/6-18)
Arbete pågår kring MKBer, NVIer och
Friluftslivsvärdeskarteringar.
3 Initiativ: Skyddad information kring
artobservationer
Naturforum 28/8, 20/9, 18/10, 17/11 styrgr 15/9, 27/10, Johan W Vilande
4 Initiativ: Kvalitetsnivåer Naturforum 21/3, 16/5, Styrgrupp 13/4, 1/6, 7/9 Johan W Överenskommen initiativbeskrivning 1.0 (7/9) Förslag till
begreppsmodell, visualiserings experiment GVL
5 Grön infrastruktur Naturforum 10/4, 8/5, Styrgrupp 29/5 Jessica A Överenskommen initiativbeskrivning 1.0 (29/5-19).
Workshop förbereds.
6 Planeringskatalogen Jessica A Väntar på att LST återkommer med förslag
på initiativbeskrivning.
7 Begrepps-/informationsmodell kring
artdata
Liselott SS Väntar på att SLU ska hitta former för att driva initiativet.
Samverkan med kommersiella
aktörer
Johan W Pågår lågintensivt inom NV mkt i anslutning till
Miljöskyddsprogrammet aktiviteter.
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 95
Grått Planerad
Blått Genomförd - bedöms som slutförd (har gett resultat) oavsett om genomförd till 100% eller ej
Grönt Pågående
Gult Pågående med risk för avvikelse
Rött Avvikelse - parkerad, avbruten
• Samverkan kring Invasiva främmande arter utvecklas och en
gemensam behovsanalys ligger till grund för fortsatt arbete.
Inrapportering och larmfunktion i andra version i drift.
• Arbetet med miljöinformation i samhällsbyggnadsprocessen blir
konkretare. Flera olika analyserade/bearbetade
informationsmängder som Miljöbedömningar,
Naturvärdesinventeringar och Friluftslivsvärdeskarteringar
förbereds för tillgängliggörande i enlighet med de strukturer
som tagits fram inom Smartare samhällsplanering/
Geodatarådets handlingsplan. Samverkan utvecklas genom att
kunskap och erfarenheter tas tillvara i tex BoVs RU om
Digitalisering av PBL, Miljömålsrådsåtgärd och i förvaltningen
av LSTs Planeringskatalog.
• Miljöinformationslabbet Green Viz Lab har genomfört ytterligare
experiment och slutredovisat.
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 96
Hänt sen förra rådsmötet – i urval
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 97
Vatten och hav
2019-10-29 98
Status gemensamma initiativ i samverkan, sida 1(2)Nr Initiativ Deltagande organisationer Färdledande
org
Status Kommentar
1 Genomför nationell kartläggning av
informationsmängder avseende vatten och
hav
HaV, LST, NV, SGU, SKL,
SLU, SMHI
HaV Genomfört Kartläggning genomförd
2 Identifiera målgrupper/processer där
miljöinformation kan göra stor nytta
HaV, LST, NV, SGU, SKL,
SLU, SMHI
HaV Genomfört Resulterat i initiativ nr 5, 6, 7,8 och 9.
3 Definiera gemensamma termer inom vatten
och hav
HaV, LST, NV, SGU, SKL,
SLU, SMHI
HaV Genomfört Termkatalog framtagen
4 Gemensam strategi för att synliggöra
metadata för interna och externa målgrupper
HaV, LST, NV, SGU, SKL,
SLU, SMHI
HaV Pågår Rekommendationer för metadatahantering tas fram
inom Expertforum.
5 Informationsförsörjning Små avlopp HaV, LST, NV, SGU, SKL,
Arbetsgrp med 9 kmn,
Referensgrp med 20 kmn
HaV Pågår Fördjupad beskrivning framtagen och förankrad.
Anpassning av miljökontorens verksamhetssystem
pågår. Nationell e-tjänst med vilken fastighetsägare
kan ansöka om tillstånd kravställs. Informations-
utbyte med kommuner utreds i bred
myndighetssamverkan. Automatiserad bildanalys
tillförs GIS-stödet. IT-tjänst för beräkning av
grundvattennivå utreds.
6 Informationsförsörjning Dricksvatten HaV, LST, NV, SGU, SKL,
SLU, SMHI
HaV Bereds Initiativförslaget revideras. Fokus på att förtydliga vem
som ansvarar för vad, vilken information som finns
och hur den hanteras (masterdata).
7 Informationsförsörjning Dagvatten Gbg Stad, HaV, LST, NV,
SGU, SKL, SMHI, Sthlm
Stad, Södertörns miljö- och
hälsoskyddsförbund, TRV
NV Bereds Initiativförslag bereds i samverkan med berörda
organisationer.
8 Utveckla datavärdskapen för Samordnad
recipientkontrolldata
HaV, NV, SGU, SLU, SMHI HaV/NV Bevakas Initiativförslag framtaget. Hanteras i bredare dialog
om datavärdskapen.
2019-10-29 99
Status gemensamma initiativ i samverkan, sida 2(2)9 Identifiera behov och möjligheter att
tillgängliggöra miljöinformation för yrkes-,
sport- och fritidsfiskare
HaV Bevakas Samverkansidé. Inventering och samordning med
pågående initiativ görs först.
10 Informationsflöden miljögifter; Genomför
Pilotstudie PFAS
NV Bevakas Initiativförslag framtaget. Genomförs i nuläget inte
inom programmet. NV bevakar.
11 Automatiserad insamling av GIS-data för
kustzonsplanering
HaV, Strömstads Kmn,
RISE
HaV Genomfört Experiment genomfört hos Strömstads kmn. Har
resulterat i IT-komponenten Databevakaren, finns fritt
tillgänglig som open source. .
12 Kustwiki – information om
kustvattenförekomster på Wikidata/Wikipedia
HaV, LST, SMHI SMHI Genomfört Information om alla kustvattenförekomster finns nu
tillgängligt på Wikidata, publicering av artikar på
Wikipedia sker löpande.
13 Kompetensplattform för avancerad rening vid
kommunala avloppsanläggningar
NV Parkerad Samverkansidé från IVL. Initiativförslag framtaget.
Förslaget parkerat pga resursbrist.
14 Informationsförsörjning avseende anlagda
våtmarker
LST Parkerad Samverkansidé, nästa steg är att presentera ett
initiativförslag. Parkerat pga resursbrist.
15 Informationsförsörjning Muddring &
Dumpning
HaV, LST, SGU, SKL HaV Bereds Initiativbeskrivning beslutad. Fördjupad beskrivning
tas fram.
▪ Information om kustvattenförekomster finns nu tillgängligt på
Wikidata/Wikipedia
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 100
Aktörer har integrerat digitalisering i sina ordinarie
verksamhetsprocesser
Alla har rätt miljöinformation för att kunna göra smarta
miljöval
Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som enkel och
smidig
Allmänheten har insyn i och kan delta i
myndighetsprocesser
Beslutsfattare på alla nivåer har rätt miljöinformation för att
möta de stora samhällsutmaningarna
Handläggare har rätt miljöinformation i sina
ordinarie verksamhetsstödsystem
Innovatörer tänker och gör nytt baserat på miljöinformation
Myndigheter samverkar digitalt, har effektiva
verksamhetsprocesser och rättssäker
informationshantering
Myndigheter återbrukar modeller, mönster, lösningar
och information från EU, offentlig förvaltning och civila
aktörer
Förändringsmål för initiativ KustWiki
▪ Helhetsgrepp taget för verksamhetsområdet små avlopp som
omfattar:
• Gemensam process-, begrepps- och informationsmodell
• Anpassning av kommunernas verksamhetssystem
• Utveckling av nationell e-tjänst för fastighetsägare, med vilken de kan
ansöka om tillstånd och se information om sin anläggning.
• Regional och nationell sammanställning av lokal information
• Utveckling av nationellt gemensamma stödfunktioner för prövning av
små avlopp
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 101
Aktörer har integrerat digitalisering i sina ordinarie
verksamhetsprocesser
Alla har rätt miljöinformation för att kunna göra smarta
miljöval
Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som enkel och
smidig
Allmänheten har insyn i och kan delta i
myndighetsprocesser
Beslutsfattare på alla nivåer har rätt miljöinformation för att
möta de stora samhällsutmaningarna
Handläggare har rätt miljöinformation i sina
ordinarie verksamhetsstödsystem
Innovatörer tänker och gör nytt baserat på miljöinformation
Myndigheter samverkar digitalt, har effektiva
verksamhetsprocesser och rättssäker
informationshantering
Myndigheter återbrukar modeller, mönster, lösningar
och information från EU, offentlig förvaltning och civila
aktörer
Förändringsmål för initiativ Små avlopp
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har
tillsammans beskrivit status Smart miljöinformation. I urval:
• Samsyn kring att vi behöver förändra våra arbetssätt, och att
det innebär både möjligheter och utmaningar
• Samsyn kring behov av fortsatt samverkan
• Hur kan vi använda förändringsmål och –principer så att de
bidrar med nytta?
• Hur ska vi samverka med övriga aktörer i offentlig sektor?
• Hur får vi saker att hända i den egna organisationen?
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 102
Status Smart miljöinformation
Hur ser Rådet på dagens samverkan? Vad fungerar bra, vad behöver vi
utveckla?
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 103
Fråga till Rådet
Beredningsgruppens förslag till Rådet
• Programledarna får uppdrag att inför Rådets nästa möte föreslå ny
version av förändringsplan, utifrån gemensamma behov av förändring
samt övrigt nationellt arbete.
• Beredningsgruppen får uppdrag att se över samverkansformerna inför
Rådets nästa möte. Övriga organisationer bjuds in att delta.
Utökning av Expertforum till frågor om digital kundupplevelse
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 104
Informations- och it-säkerhets-frågor
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 105
Robust informationsförsörjning för totalförsvaret
inom geodataområdet
MÅLSÄTTNING
Att med sökt projekt identifiera behovet av informationsförsörjning inom geodataområdet för totalförsvarets behov, för en robust beredskap i händelse av kris och krig.
Att ta fram en vägledning kring datautbyte, säker kommunikation och lämplig teknik.
Att skapa en robust förmåga som inte begränsas av aktörsgränser eller otydlig tillämpning.
Att aktörerna har god kännedom kring information och säkerhetsklassning av geodata, samt behandling av aggregerad data och att arbetet inriktas utifrån en aktörsgemensamt framtagen vägledning.
ARBETSGÅNG I AKTIVITETEN
1. Inventering
a) Genomför en inventering av geodata och infrastruktur för geodata, för respektive myndighet väsentlig ur ett totalförsvars behov (samhällskritisk)Här kommer totalförsvarsövning 2020 användas.
b) Genomlysa utifrån de sex olika samverkansområdens behov utifrån både operativ verksamhet men även i långsiktig strategisk planering
c) Genomlysa att de initiativ som görs inom SOTP –(Samverkansområdet Transporter) och TP SAMS – (Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar), så att de olika initiativen kompletterar varandra och inte löser samma uppgift.
2. Analys
a) En analys för vilka informationsägande myndigheter som berörs av behoven utifrån inventeringen
b) Hur säkrar vi tillgång till verksamhetskritisk geodata utifrån totalförsvarets behov, teknik, redundans m.m.
c) Hur säkerhetsklassar vi gemensam objekt/information från olika producenter
3. Resultat / effektmål
a) Dels ge stöd till myndigheter genom att ge ut vägledningar och rapporter, dels ge förslag till departement vid behov av åtgärder, dels rapport till regering över resultatet för aktiviteten.
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 109
SÄKERHETSSKYDDS- OCH
INFORMATIONSSÄKERHETS-
ANALYS
Spårbarhetslösning för
farligt avfall
Bakgrund
Skrivelse2016-09-22NV-00316-15
Skrivelse2019-01-31NV-08869-17
Förstudie Remiss
RegeringsuppdragRegleringsbrev 2015
RegeringsuppdragRegleringsbrev 2018
Fördjupad förstudie
Särskilt uppdrag 2019-05-09
Utredning av rättsliga förutsättningar
Skrivelse2019-09-05NV-02329-19
Genomförande och pilot
De juridiska förslagen innebär i korthet:
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 111
Avfallsförordningen
• Dagens antecknings-
skyldighet bibehålls och
kompletteras med digital
inrapportering
• Naturvårdsverket får
uppdrag att tillhandahålla
den digitala lösningen
Registerförfattning
• Naturvårdsverket ska föra
ett nationellt register över
uppgifter om avfall
• Reglerar direktåtkomst,
personuppgiftsansvar,
arkivansvar samt
föreskriftsrätt
Sekretessbestämmelser
• Sekretess för uppgift som
hänför sig till farligt avfall
och om enskilds affärs- eller
driftförhållanden i
avfallsregistret
• Sekretessbrytande
bestämmelser för
• Tillsynsmyndigheter
• Brottsbekämpande
myndigheter
Säkerhetsskyddsklassificerade
uppgifter
Verksamhet/uppgifter som
omfattas av ett för Sverige
internationellt förpliktigande
Ex. EU:s säkerhetsskyddsnivåer:
1. EU TOP SECRET
2. EU SECRET
3. EU CONFIDENTIAL
4. EU RESTRICTED
Säkerhetskänslig
verksamhet/uppgifter i övrigt
Tre kategorier av skyddsvärden har identifierats och bedömts
enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585)
Delas in i 4 säkerhetsskyddsklasser:
1. Kvalificerat hemlig
2. Hemlig
3. Konfidentiell
4. Begränsat hemlig
Identifiering och bedömning görs
mot Säpos matris med 5
konsekvens-kategorier och 5
konsekvensnivåer:
För sådant som inte omfattas av Säkerhetsskyddslagen har en
informationssäkerhetsanalys genomförts
Verksamhetskritiska tillgångar, informationen i sig (exempelvis affärssekretess,
personuppgifter eller andra känsliga uppgifter) och hur den hanteras för att avgöra
informationens värde och hur dess säkerhetsegenskaper Konfidentialitet, Riktighet och
Tillgänglighet kan upprätthållas.
Info
rma
tio
nssäkerh
ets
an
aly
sS
äke
rhe
tsskyd
dsa
naly
s
Säkerhetsanalyserna har genomförts i steg enligt en
strukturerad modell…
• Ansvar / roller
• Inventering
• Verksamhets-
beskrivning
Identifiera och
klassificera
• Skyddsvärden
• Konsekvenser
• Hotbild
• Sårbarheter
• Åtgärdsplan
• Implementera
åtgärder
• Testa
• Lär och
förbättra
UtvärderaInföraUtformaAnalyseraInitiera
Vad ska skyddas? Mot vad ska det
skyddas?
Hur ska det
skyddas?
Kommande aktiviteter
…av olika nyckelkompetenser inom Naturvårdsverket i
samarbete med MSB…
Intervjuer och
workshops
Informationssäkerhets-
samordnare
Informationsspecialist
Förvaltningsjurister
Informationsarkitekt
Verksamhetsarkitekt
Applikationsarkitekt
Arbetsgrupp med olika
roller och funktioner
Miljöjurist Handläggare inom
avfallsområdet
…baserat på analys av informationsflöde då aktörer lämnar
in information om farligt avfall
Aggregerad
informationBTSNA
BTAU
Anläggning
• ID
• Namn
• Verksamhetsutövar
e
• Adress
• X, Y-koordinater
• Tillstånd för
behandling (A, B)
Verksamhetsutövare
• Orgnr/pnr
• Namn
• Adresser
Avfallstransportör
• Orgnr/pnr
• Namn
• Adresser
• Tillstånd för transport FA
Användare
• Namn
• Personr
• Behörighet
• Fullmakt
Ca 1500 A- och B-
anläggningar med
tillstånd att behandla
FA.
Hantera beställning
Planera rutt
Genomför rutt / lasta
avfall
Avfalls-
transport
Ta emot avfall
Avfalls-
transport
Kontrollera avfall
Avfalls-
transportBehandla
avfall
Verksamhetsutövar
e
Avfallstransportör Behandlare Behandlare
• Avfallstyp
• Avfallsmängd
• TIdpunkt
• Lämnare &
Mottagares org.nr
• Belägenhetsadress
eller geografisk
punkt för
lämnaremottagare/i
nsamling
• Transportmedeltyp
• Avsedd
behandlingsmetod
• Avfallstyp
• Avfallsmängd
• TIdpunkt
• Lämnare &
Mottagares org.nr
• Belägenhetsadress
eller geografisk
punkt för
lämnaremottagare/i
nsamling
• Transportmedeltyp
• Avsedd
behandlingsmetod
• Avfallstyp
• Avfallsmängd
• TIdpunkt
• Lämnare &
Mottagares org.nr
• Belägenhetsadress
eller geografisk
punkt för
lämnaremottagare/i
nsamling
• Transportmedeltyp
• Behandlingsmetod
• Mängd som efter
behandling blivit
icke-farligt avfall
• Mängd som efter
behandling upphört
vara avfall
Behandlare
• Samlade
avfallstransporter
Tillsynsmyndighet
• OrgnrNamn
• Adresser
Avfalls-
transport
• Avfallstyp
• Avfallsmängd
• TIdpunkt
• Lämnare &
Mottagares org.nr
• Belägenhetsadress
eller geografisk
punkt för
lämnaremottagare/in
samling
• Transportmedeltyp
• Avsedd
behandlingsmetod
Sammanfattat resultat
Säkerhetsskydd
Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter:
Samråd med FM/Försvarsinspektören om totalförsvarsanläggningar
Internationellt förpliktigande:
Ingen kännedom om sådana uppgifter i dagsläget
Säkethetskänslig verksamhet:
Konsekvensnivåskala 1-5 där = 1 ej relevant för Sveriges säkerhet.
Resultat: Viss kombination av uppgifter bedöms som konsekvensnivå 2 av
5 = begränsat hemlig, kan orsaka ringa skada på Sveriges säkerhet.
Konsekvenskategori: skadegenererande verksamhet.
Informationssäkerhet
Informationssäkerhetsklassningen utgår från vilka konsekvenser brist i
informationens säkerhetsegenskaper Konfidentialitet, Riktighet och
Tillgänglighet innebär. Konsekvensnivå 1-4.
Konfidentialitet:
Mest kritiskt anses vara uppgifter som omfattas av sekretess med hänvisning
till affärs- och driftförhållanden samt personnummer.
Riktighet:
Mest kritiskt anses vara att den aggregerade mängden uppgifter är korrekt
inför rapportering till EU
Tillgänglighet:
Mest kritiskt anses vara att författningsförslaget säger att uppgifter ska
lämnas in i avfallsregistret i direkt anslutning till antecknande.
Risker
Risker har identifierats för varje säkerhetsaspekt (Konfidentialitet,
Riktighet, Tillgänglighet), klustrats och värderats. Urval av identifierade
riskkategorier:
Konfidentialitet
• Behörigetsstyrning
• Säkerhetsmedvetande
Riktighet
• Felinmatning
• Förlust av data
Tillgänglighet
• Skalbarhet och backups
Åtgärder
Strategisk inriktning för åtgäder:
1) Konfidentialitet 2) Tillgänglighet 3) Riktighet
Rekommendation för prioritering av åtgärder:
• Behörighetsstyrning och autentisering
• Tydlig kravställning på tillgänglighet: robusta system, rätt
dimensionerade efter användning
• Följa upp piloten och agera på gjorda erfarenheter, t.ex. om
integrering av system, tidskritiska ramar etc.
• Kompetenshöjande åtgärder
• Samverkan med TM om bl.a. arkivering/gallring,
informationshantering, hotbild, incidenthantering
• Stödfunktion för support och incidentrapportering
1
2
3
4
Kommande steg
• Naturvårdsverkets utvecklar APIer, e-blanketter, bastjänster och exportfunktioner
för informationsutbyte med verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter
• Samverkan krävs kring t ex
– Tekniska gränssnitt för informationsutbyte
– Arkivering/gallring, informationshantering, hotbild, incidenthantering, support
• Samverkan mellan Naturvårdsverket och verksamhetsutövare har startats upp
inom en pilot
• Samverkansformerna mellan Naturvårdsverket och Tillsynsmyndigheterna tas upp
inom Miljöskyddsprogrammet
2019-10-29 117
Den 27 september gav regeringen uppdrag
åt Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB) att genomföra riktade
utbildningsinsatser till statliga myndigheter,
kommuner och landsting för att höja nivån
på informationssäkerhetsarbetet i offentlig
sektor.
Uppdraget ska genomföras i samverkan
med DIGG, SKL och vid behov med
länsstyrelserna.
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 118
Beredningsgruppen kontaktar MSB om behov av utbildning och
stöd, och i hur arbete kring informationssäkerhet kan ske i
samverkan.
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 119
Beredningsgruppens förslag till Rådet
Planering av miljöinformations-konferens
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 120
Nästa möte
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 121
Rådet kommer överens om ett av följande datum för nästa möte:
5, 19, 26 eller 27 maj kl 10-15.
Rådet kommer överens om vem som är värd för mötet.
Någon eller några centrala aktörer bjuds in, t ex
Digitaliseringsrådet kring digitalt ledarskap.
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 122
Beredningsgruppens förslag till Rådet
Övriga frågor
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 123
2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 124
TACK FÖR IDAG