miljÖkonsekvensbeskrivning · eh p:\1313\1312180_tillstånd_dalsjöfors\000\10...

$: MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING · EH p:\1313\1312180_tillstånd_dalsjöfors\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb\mkb_20161213.docx Inledning 2.1 Bakgrund Dalsjöfors vattentäkt försörjer Dalsjöfors,$
Sweco

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BORÅS ENERGI & MILJÖ AB

DALSJÖFORS VATTENTÄKT UPPDRAGSNUMMER 1312180000

ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN FÖR VATTENVERKSAMHET

SAMRÅDSUNDERLAG

2016-12-13

Sweco Environment AB

Sweco

Skånegatan 3

Box 5397

SE 402 28 Göteborg,

Telefon +46 31 62 75 00

www.sweco.se

Sweco Environment AB

Org.nr 556346-0327

Styrelsens säte: Stockholm

Elodie Benac

Vattenresurser

Telefon direkt +46 (0)31617983

Mobil +46 (0)725345752

[email protected]

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Icke teknisk sammanfattning

Vattentäkten i Dalsjöfors försörjer ca 6 800 invånare med dricksvatten.

Vattenförsörjningen för Dalsjöfors samhälle baseras idag på grundvattenuttag från en

brunn benämnd B1. Vid Dalsjöfors vattentäkt finns också en reservbrunn benämnd B2,

men denna har uppvisat både sämre kvalitet och sämre kapacitet, vilket gör att den inte

kan användas som reservbrunn. Borås Energi och Miljö AB avser nu att anlägga en ny

permanent reservbrunn B3 för att ersätta B2, vilken ska säkerställa vattenförsörjningen i

området, tillsammans med möjlighet av att använda undersökningsbrunnen Rb1301 som

ytterligare en reservbrunn. Det finns i nuläget ett vattenskyddsområde för vattentäkten

samt ett tillstånd för uttaget av grundvatten. Den nya reservbrunnen B3 och

undersökningsbrunnen Rb1301 innefattas dock inte av tillståndet och därmed avser

Borås Energi och Miljö AB att ansöka om tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken för både

befintliga och nya uttagsbrunnarna i Dalsjöfors.

Grundvattentäkten ligger i Rångedalaåns dalgång, ca 10 km öster om Borås tätort och ca

1 km norr om Dalsjöfors samhälle. Vattentäktens skyddsvärde anses vara mycket högt.

Vattenprover har tagits från nuvarande uttagsbrunnen B1 samt från undersöknings-

brunnen Rb1301 vid ett flertal tillfällen. Grundvattnet bedöms ha en förhållandevis god

kvalitet.

Vattentäkten har varit i drift sedan 1970-talet och nuvarande uttaget på ca 23 l/s har inte

påvisats medföra negativa konsekvenser. Nybildningen av grundvatten är större än det

uttag som görs idag och det ansökta uttaget, därför är kommunens förslag till uttag

lämpligt.

Dalsjöfors ligger i ett område av riksintresse för framtida järnväg. Lokalt förekommer

fornlämningar. Kring Dalsjöfors finns även ett fåtal våtmarker med låga naturvärden.

Vattenverksamhetens påverkan på miljön, riksintresseområdena samt friluftsliv bedöms

vara försumbar. Genom vattenverksamheten får Dalsjöfors ett gott dricksvatten baserat

på grundvatten av bra kvalité som ligger under kommunens ansvar för driften och

ägarskap, vilket bedöms överväga de eventuella negativa konsekvenserna av

vattenverksamheten.

3(2)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG

DALSJÖFORS VATTENTÄKT

EH p:\1313\1312180_tillstånd_dalsjöfors\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb\mkb_20161213.docx

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Innehållsförteckning

1 Administrativa uppgifter 1

2 Inledning 2

2.1 Bakgrund 2

2.2 Avgränsning 2

2.3 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen 2

2.4 Samråd 3

3 Lokalisering och områdesbeskrivning 4

3.1 Lokalisering 4

3.2 Markanvändning 5

3.3 Jord- och bergarter 6

3.4 Hydrogeologi 9

3.5 Nederbörd 10

3.6 Ytvatten 12

3.7 Vattenbalans 13

3.8 Fastighetsförhållanden och rådighet 14

3.9 Närboende 14

4 Beskrivning av verksamheten 15

4.1 Allmän beskrivning 15

4.2 Anläggningens utformning 15 4.2.1 Befintliga brunnar 15 4.2.2 Nya brunnar 15 4.2.3 Vattenverket 16

4.3 Skyddsvärde 16

4.4 Vattenverksamhet 16

4.5 Vattenkvalitet 17 4.5.1 Vattenförekomsten 17 4.5.2 Nuvarande uttagsbrunn 17 4.5.3 Ny reservbrunn 18

5 Underlag och förutsättningar 19

5.1 Gällande lagstiftning 19

5.2 Gällande planer 19

5.3 Miljökvalitetsmål 19 5.3.1 Aktuella nationella miljökvalitetsmål 19


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


5.3.2 Regionala miljökvalitetsmål 20 5.3.3 Lokala miljömål 20

5.4 Miljökvalitetsnormer 21

5.5 Riksintressen, skyddade områden och områden av intresse 23

6 Alternativ 26

6.1 Alternativa lösningar 26 6.1.1 Ytvatten 26 6.1.2 Alternativa lokaliseringar 26

6.2 Nollalternativ 27

7 Bedömd miljöpåverkan 29

7.1 Naturmiljö och kulturmiljö 29

7.2 Infrastruktur 29

7.3 Friluftsliv och rekreation 29

7.4 Naturresurser och vattenbalans 30

7.5 Landskap 31

7.6 Lantbruk 32

7.7 Boendemiljö 32 7.7.1 Privata brunnar 32 7.7.2 Sättningar 32

7.8 Hälsa och säkerhet 33

7.9 Hantering av kemikalier 33

7.10 Luft och buller 33

8 Miljökonsekvenser och skyddsåtgärder 34

9 Allmänna hänsynsregler 36

10 Sammanställning av miljöeffekter 37

Bilagor Bilaga 1. Grodinventering, Naturcentrum AB, 2013

1(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

1 Administrativa uppgifter

Verksamhetsutövare: Borås Energi och Miljö AB

Adress: Västerlånggatan 10, 503 30 Borås

Telefon: 033-35 81 00

Organisationsnummer: 556527-5590

Fastighetsbeteckning: Toarp 2:1

Fastighetsägare: Prästlönetillgångarna i Skara stift

Kontaktperson ansökan: Anders Jensen, projektledare

Telefon: 033-35 82 14

E-post: [email protected]

Tillsynsmyndighet: Miljö- och konsumentnämnden, Borås kommun

Gällande tillstånd: Dom VA 10/75, 1975-10-31

Medeluttag per år: 3 000 m3/d (ca 35 l/s)

Maxuttag per dygn: 4 500 m3/d (52 l/s)

2(40) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


2 Inledning

2.1 Bakgrund

Dalsjöfors vattentäkt försörjer Dalsjöfors, Äspered, Dannike, Gånghester, Målsryd och

Aplared samhällen med vatten. Vattentäkten baseras idag på grundvattenuttag från en

brunn benämnd B1. Vid Dalsjöfors vattentäkt finns också en reservbrunn benämnd B2.

B2 har dock uppvisat både sämre kvalitet och sämre kapacitet, vilket gör att den inte kan

användas som reservbrunn. Borås Energi och Miljö AB har under flera år undersökt

möjligheten att anlägga en ny reservbrunn. Lämplig lokalisering med avseende på

markens hydrauliska egenskaper hittades norr om brunn B1. En undersökningsbrunn

benämnd Rb1301 borrades under 2013 genom 6’’ odexborrning. Vid borrningen visades

bra hydrauliska egenskaper hos marken. Borås Energi och Miljö AB avser nu att anlägga

en permanent reservbrunn B3 intill Rb1301. Undersökningsbrunnen Rb1301 ska

användas som observationspunkt och eventuellt som framtida reservbrunn.

Syftet är att säkerställa nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningens kapacitet och

kvalitet i Dalsjöfors genom att nuvarande vattentäkt kompletteras med en ny uttagsbrunn

och att undersökningsbrunnen används som reservbrunn.

Borås Energi och Miljö AB avser att ansöka om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för:

o bortledning av grundvatten för konsumtion (allmän vattenförsörjning) från

fastigheten Toarp 2:1

o befintlig uttagsbrunn B1 med tillhörande anordningar

o ny reservbrunn B3 med tillhörande anordningar

o undersökningsbrunn Rb1301 med tillhörande anordningar

Ansökan omfattar ett årsmedeluttag på sammanlagt 3 000 m3/d (ca 35 l/s) och ett

dygnsmaxuttag på sammanlagt 4 500 m3/d (52 l/s).

2.2 Avgränsning

Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är en del av en ansökan om tillstånd för uttag

av grundvatten samt därför erforderliga anläggningar enligt 11 kap. miljöbalken på

fastigheten Toarp 2:1 i Dalsjöfors, Borås kommun. Miljökonsekvensbeskrivningen

omfattar Dalsjöfors vattentäkt och förutsedda miljökonsekvenser av grundvattenuttaget

samt den nuvarande uttagsbrunnen, den planerade nya reservbrunnen,

undersökningsbrunnen och därtill hörande anläggningar.

2.3 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen

Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) alltid ingå i en ansökan om

tillstånd för vattenverksamhet. Syftet med en MKB är att beskriva de direkta och indirekta

effekter som en verksamhet eller åtgärd kan medföra för att möjliggöra en samlad

bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö. Omfattningen av MKB

anpassas till verksamhetens omfattning.

3(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Denna MKB är en del av den ansökan om vattenverksamhet som upprättas för åtgärden

enligt 11 kap miljöbalken och utgör ett beslutsunderlag för tillståndsmyndigheten vid

prövningen av den planerade verksamheten. Framtagandet av MKB och MKB-processen

ger dessutom verksamhetsutövaren en ökad kunskap om hur den planerade

verksamheten påverkar miljön.

2.4 Samråd

Inför en tillståndsansökan skall samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och

de som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten antas medföra betydande

miljöpåverkan skall samrådet även omfatta övriga statliga myndigheter, den allmänhet

och de organisationer som kan antas bli berörda.

Samråd ska utföras i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken (1998:808). För

samrådet kommer samrådsunderlag att skickas ut till berörda parter där de planerade

verksamheterna beskrevs utifrån lokalisering, utformning och omfattning, miljöpåverkan

samt innehåll och utformning av förestående MKB. Inbjudan till samråd, samrådsunderlag

samt redogörelse för genomförda samråd kommer att redovisas i samrådsbilagan.

Samråd planeras till hösten 2016.

Tidigt samråd kommer att hållas hösten 2016 med Länsstyrelsen i Västra Götaland och

Borås kommun. Berörda sakägare kommer också att informeras om samråd.


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


3 Lokalisering och områdesbeskrivning

3.1 Lokalisering

Dalsjöfors vattentäkt ligger ca 10 km öster om Borås tätort och ca 1 km norr om

Dalsjöfors samhälle, se Figur 3.1.

Dalsjöfors nuvarande vattentäkt består av en brunn benämnd B1 och en reservbrunn

benämnd B2. Aktuellt område för planerat nytt grundvattenuttag (brunn B3) är beläget ca

20 meter norr om befintlig brunn B1, alldeles intill undersökningsbrunnen Rb1301, se

Figur 3.2.

Figur 3.1. Orienteringskarta med läge för Dalsjöfors vattentäkt (©Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599).

Vattentäkt

5(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Figur 3.2. Flygbild med läge för nuvarande brunnar B1 och B2, samt läge för undersökningsbrunn Rb1301. Uttagsbrunnen B3 planeras att anläggas invid Rb1301.

3.2 Markanvändning

Dalsjöfors vattentäkt ligger i Rångedalaåns dalgång som sträcker sig i nord-sydlig riktning

från Rångedala till Dalsjöfors. Vid Dalsjöfors är dalgången mycket bred och den smalnar

av norr ut. I anslutning till vattentäkten är marken ganska flack och marknivån ligger på ca

220 meter över havet (m.ö.h.). Dalgången omges av höjdområden med nivåer på drygt

280 m.ö.h.

Området kring Dalsjöfors vattentäkt består huvudsakligen av våtmark och jordbruksmark.

Väg 1701, kyrkan och kyrkogården ligger på höjdområden knappt 200 meter väster och

nordväst om täkten. Samlad bebyggelse finns i Dalsjöfors samhälle, ca 1 km söder om

vattentäkten.

Planerat läge

för B3


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Potentiellt förorenade områden finns i området1. Vissa av områdena är riskklassade enligt

MIFO2. Avståndet mellan förorenade områden och vattentäkten är dock stort, vilket

medför att risken för att de ska påverka vattentäkten är liten.

Ca 1,1 km sydost om vattentäkter låg tidigare ett sågverk, men utan

doppning/impregnering. Verksamheten är utpekad som ett potentiellt förorenat

område men har inte riskklassats.

Bensinstationer ligger ca 1,1 km sydväst om vattentäkten, 2,7 km norr om

vattentäkten och 3,6 km söder om vattentäkten. Verksamheterna är utpekade

som potentiella förorenade områden men har inte riskklassats.

Ca 1,6 km söder om vattentäkten ligger en träimpregnerings verksamhet.

Området har riskklass 3.

Övriga potentiellt förorenade områden ligger mer än 2 km från vattentäkten. Inga

miljöfarliga verksamheter ligger i vattentäktens närområde.

3.3 Jord- och bergarter

Berggrunden i området utgörs av kristallina bergarter, främst gnejs. Större sprickzoner i

berggrunden förekommer främst i riktningarna NNO-SSV och O-V. Det är i dessa

sprickzoner som sjöar och dalgångar ligger.

Hela Borås kommun ligger över högsta kustlinjen3. Det innebär att det inte finns

svallsediment avsatt i samband med landhöjning utan endast längs nutida stränder.

I området finns en isälvsavlagring lokaliserad i den stora sprickdalen med riktning NNO-

SSV. Denna benämns Helgeredsåsen eller Rångedalaåsen beroende på vilket parti som

avses. Isälvsavlagringarna är avsatta i tunnlar eller sprickor vid isfronten och innehåller till

största delen grova sediment. Rångedalaåsen är ett stråk av isälvsavlagringar som kan

följas från Borås via Gånghester och Dalsjöfors förbi Rångedala och vidare norrut förbi

Varnum till Fänneslunda. Vid Rångedala är åsen ca 1 km bred. Bitvis är denna del av

avlagringen smal och inte sammanhängande.

Vid Dalsjöfors och Toarp är dalgången utfylld med isälvssediment, se Figur 3.3. Längs

den västra dalsidan finns en tydlig åsformation. Öster om åsformationen är

isälvsavlagringen till stor del täckt av finmaterial i form av silt, avsatt i en issjö,

Toarpssjön, som fanns i området i samband med isavsmältningen. Över lager av silt finns

organiska jordarter (torv) som idag utgör Toarps mosse.

1 Länsstyrelsens WebbGIS. 2 Inventeringsmetodik framtagen av Naturvårdsverket. 3 Den nivå som havet som högst hade i samband med avsmältningen av senaste inlandsisen.

7(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Figur 3.3. Jordartsfördelning i anslutning till Dalsjöfors vattentäkt (© SGU).


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Jordlagrens mäktighet i området är inte känd överallt. Enligt SGU:s jorddjupskarta är

jordlagren mäktigast vid isälvsavlagringarna och främst torven, där jorddjupet kan uppgå

till 50 meter under markytan. Jordlagrens mäktighet är betydligt mindre i övrigt, se

Figur 3.4. På dalgångens sidor är den dominerande jordarten morän. Moränen är avsatt

av inlandsisen och den ligger direkt på berggrunden. Lokalt förekommer även stora

områden med berg i dagen eller med tunna moränlager (<0,5 m).

Undersökningsborrningar har utförts i området runt brunnarna. Strax norr om vattentäkten

består jordlagerföljden av torv (ca 2 meter) vilande på finsand och/eller mellansand (2 till

8 meter djup) ovan grusig sand (8 till 13 meter djup). Sedan ökar andelen silt med djupet.

Strax öster respektive väster om B1 visade borrningar på mest mellansand med inslag av

finsand. Äldre borrningar nära befintlig brunn B1 har visat på i huvudsak sand och grus

på djupet 11 till 22 meter.

Borrning av undersökningsbrunn Rb1301 visade överst på ca 2 meter torv och sedan

finsand och mellansand ner till ca 7 meter. Därefter blev materialet något grövre med till

största delen mellansand ner till ca 10 meter djup. Från 10 meter och ner till 18 meter var

materialet grövre och bestod huvudsakligen av grusig sand. Vid 14 meter genomborrades

ett mycket hårt lager. Från 18 meter blev materialet kantigt och inslaget av finare material

ökade.

Figur 3.4.Jorddjupskarta i anslutning till Dalsjöfors vattentäkt (© SGU).

9(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

3.4 Hydrogeologi

Dalsjöfors vattentäkt ligger i den södra delen av Rångedalaåsen. Den regionala

grundvattenströmningen i åsen sker från sydväst mot nordost. Enligt SGU:s

kartbeskrivning från 2015 är åsen indelad i två grundvattenmagasin i området, Häljered

norr om Toarp och Dalsjöfors söder om Toarp, se Figur 3.5. Som kan ses i Figur 3.3 ovan

minskar åsens bredd betydligt vid Toarps kyrka och även dess jorddjup. Dalsjöfors

grundvattentäkt befinner sig i grundvattenmagasinet Dalsjöfors.

I anslutning till vattentäkten har en rad undersökningar genomförts av Sweco, se Teknisk

beskrivning. En kortare stegprovpumpning av B1 utfördes 2009-05-06. Resultatet av

stegprovpumpningen gav grundvattenmagasinets transmissivitet4, T= 1,9·10-2 m2/s samt

att magasinskoefficient5 S = 0,0009. En längre provpumpning utfördes under perioden

2009-11-04 till 2009-12-09 med ett totalt uttag på ca 46 l/s fördelat på de två brunnarna

B1 och B2. Utvärderingen av transmissiviteten visar att den är relativt hög men normal för

isälvsmaterial under finsediment. De utvärderade egenskaperna är mest gynnsamma

längst i söder genom högst transmissivitet. De minst gynnsamma, med lägst

transmissivitet, är i närområdet till uttagsbrunnarna B1 och B2 samt åt norr och nordost.

Mediantransmissiviteten är 3,8 ·10-2 m2/s i hela området men cirka 30 % högre i söder.

En stegprovpumpning av undersökningsbrunnen Rb1301 utfördes 2013-03-12.

Transmissiviteten har utvärderats till ca 2,2·10-2 m2/s vid brunnen Rb1301.

I anslutning till uttagsbrunn B1 är grundvattenmagasinet slutet, men både åt norr samt åt

väster råder öppna förhållanden, vilket innebär att grundvattenbildningen kan ske över

hela den ytan genom att nederbördsvatten infiltrerar i sand- och grusmaterialet och en

stor del av nettonederbörden kan därmed bilda grundvatten. De öppna förhållandena

medför också att isälvsavlagringen är mycket sårbar för föroreningsutsläpp direkt på

markytan genom att det sker en snabb infiltration till grundvattenmagasinet.

Grundvattentillgången i området vid vattentäkten är god. Enligt resultaten av bl.a.

genomförda provpumpningar bedöms den långsiktiga kapaciteten till ca 50 l/s, se Teknisk

beskrivning. Enligt SGU:s hydrogeologiska karta bedöms grundvattentillgången i området

generellt till storleksordningen 25-125 l/s, se Figur 3.5.

Den opåverkade grundvattennivån är i dagsläget okänd då inga tester, förutom

provpumpning från 1970-talet, gjorts i ett ostört läge. Om båda brunnarna B1 och B2

stängs av börjar dock vatten rinna ur brunnarnas dränering, vilket tyder på att

grundvattennivån är artesisk.

4 Jordlagrets förmåga att leda fram grundvatten. 5 Magasinets förmåga att släppa ifrån sig vatten vid en trycksänkning


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Figur 3.5. Grundvattenkarta med tillrinningsområden (©SGU).

3.5 Nederbörd

Nederbörd som faller inom ett område kan tillfälligt lagras, avdunsta eller avrinna. Detta

kan uttryckas med vattenbalansekvationen, vilken redovisas nedan:

P = E + R + ΔS

P = Nederbörd

E = Avdunstning

R = Avrinning

ΔS = Förändring av lagrad volym (magasinsförändring)

11(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Enligt SMHI är årsmedelvärdet för nederbörd i Borås (station 7245) cirka 1030 mm för

perioden 1961-2015. Nederbörden varierar med årstiden, se Figur 3.6. Nederbörden vid

Dalsjöfors kan uppskattas till ca 1 000 mm/år.

Figur 3.6. Månadsvis normalvärde för nederbörd i Göteborg, Borås och Alingsås (1961-1990) och medelvärde för nederbörd i Göteborg och Borås (1961-2011) (© SMHI).

Nettonederbörden i området kan uppskattas till ca 500 mm/år, vilket motsvarar 16 l/s·km2.

Enligt beskrivningen till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län, mellersta delen,

är avrinningen6 kring Dalsjöfors cirka 500 mm/år. Enligt Vägverket (VVMB 310,

publikation 2008:61) ligger den beräknade specifika medelavrinningen kring Dalsjöfors för

perioden 1961-2004 mellan 14 och 16 l/s·km2, d.v.s. mellan 440 och 500 mm/år.

Grundvattenbildningen bedöms således till samma storleksordning i alla tre fall.

I områden med grus och sand i ytan bedöms nettonederbörden till största delen bilda

grundvatten. Grundvattenbildningen till isälvsmaterial bedöms vara i storleksordningen

90 % av nettonederbörden, d.v.s. 450 mm/år, vilket motsvarar 14,3 l/s·km2. Där

grundvattenmagasinet täcks av finsediment är grundvattenbildningen lägre.

6 Enligt SGU är avrinningen skillnaden mellan korrigerad nederbörd och verklig avdunstning, vilket

motsvarar summan av ytavrinning och grundvattenavrinning. Avrinningen motsvarar nettonederbörden.

20,00

30,00

40,00

50,00

60,00

70,00

80,00

90,00

100,00

110,00

120,00

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Borås, medelvärden


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


3.6 Ytvatten

Vattentäkten för Dalsjöfors ingår i delavrinningsområdet ”Mynnar i Marsjön” som är drygt

47 km2, se Figur 3.7. Vattentäkten är belägen längs Häljaredsån, vilken övergår till

Rångedalaån som i sin tur mynnar i Marsjön som ligger ca 9 km norr om vattentäkten.

Figur 3.7. Avrinningsområde ”Mynnar i Marsjön” (©VISS).

Rångedalaån är vattenförekomst som är klassad enligt vattenförvaltningsförordningen

(EU_CD SE640678-133982). För denna vattenförekomst finns även miljökvalitetsnorm

fastställd, Tabell 1.

13(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för Rångedalaån (©VISS, version 2015).

BESKRIVNING STATUS RISK ATT

STATUS INTE UPPNÅS 2021

KVALITETS-KRAV

EU

-un

ikt

ID

Nam

n

Eko

log

isk

Kem

isk

Kem

isk

(exk

l.

kvic

ksil

ver)

Eko

log

isk

Kem

isk

Eko

log

isk

Kem

isk

SE640678-133982

Rångedalaån (till Viskan)

Måttlig 2015

Ej god 2015

God 2009

Risk Risk God 2021

God 2021

Bedömd ekologisk status för Rångedalaån har sin grund i att det har skett hydro-

morfologiska förändringar genom fysisk påverkan som gör att fiskar och andra djur inte

kan vandra i vattensystemet. Nedströms vattenförekomsten finns vandringshinder som

hindrar lax och öring från att nå lek- och uppväxtområden i Viskans vattensystem.

Strandzonen är dessutom kraftigt påverkad och saknar idag många naturliga livsmiljöer

för djur och växter. Såväl näringsämnen som försurningsbedömningen visar på bra

vattenkvalitet.

När det gäller kemisk status överskrider halten av kvicksilver (Hg) sin miljökvalitetsnorm i

vattenförekomsten som därmed ”Uppnår ej god status”. Vattenförekomsten uppnår inte

heller god status med avseende på polybromerade difenyletrar (PBDE7). Detta med

anledning av ett nytt europeiskt gränsvärde för PBDE (kongenerna 28, 47, 99, 100, 153

och 154) i fisk, som tyder på att gränsvärdet överskrids i alla ytvatten.

3.7 Vattenbalans

Tillrinningsområdet för vattentäkten begränsas topografiskt av de moränbeklädda

höjdområdena med berg i dagen som omger åsen. I de södra delarna avgränsas

grundvattenmagasinet av en rörlig grundvattendelare, se Figur 3.5. Den bedömda

grundvattenbildande ytan, som motsvarar isälvsavlagringar och torv, inom

tillrinningsområdet för grundvattenmagasinet är cirka 2,7 km2.

Huvuddelen av nederbörden som faller över isälvsdeltat bildar grundvatten. Där kan

grundvattenbildningen uppskattas till 450 mm/år, dvs. 14 l/s·km2. Grundvattenbildningen

har därmed beräknats vara cirka 38 l/s. Grundvattenbildningen är dock större då det även

7 PBDE är en industrikemikalie som främst används som flamskyddsmedel i bl.a. textil, möbler,

plastprodukter, elektroniska produkter och byggnadsmaterial. PBDE sprids till miljön via läckage från varor och avfallsupplag, samt via atmosfäriskt nedfall från långväga lufttransporter. Användning av PentaBDE och oktaBDE förbjöds 2004 inom EU medan vissa kedjor fortfarande är tillåtna. All användning är förbjuden i elektrisk och elektronisk utrustning.


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


sker avrinning från de högre belägna partierna som infiltrerar i isälvsavlagringens

randområden, samt att det kan förekomma inducerad infiltration.

3.8 Fastighetsförhållanden och rådighet

Vattentäkten är belägen på fastighet Toarp 2:1 som ägs av Prästlönetillgångarna i Skara

stift. Nyttjanderättsavtal finns (se Bilaga 8 i Teknisk beskrivning).

Då den aktuella vattenverksamheten avser vattentäkt för allmän vattenförsörjning har

Borås energi och Miljö rådighet över vattnet i enlighet med 4 §, 2 kap. lag (1998:812) med

särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

3.9 Närboende

Den närmast belägna bebyggelsen ligger i Toarp. En del fastighetsägare i området har

enskilda vattentäkter och energibrunnar.

Enligt brunnsinventering som genomfördes under våren 2016 ligger 12 privata brunnar i

påverkansområdet, vilket stämmer överens med resultat från brunnsinventeringen som

genomfördes 2008 (enbart en bergborrad brunn har tillkommit). Brunnsinventeringarna

redovisas i Bilaga 5 och Bilaga 6 i Teknisk beskrivning.

I samband med brunnsinventering har även energibrunnar i området inventerats. Av alla

inventerade energibrunnar hamnar ca 20 st. i påverkansområdet. Dessa är dock djupa

bergborrade brunnar, vilket innebär att de inte påverkas av grundvattenuttag i jordlagren.

15(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

4 Beskrivning av verksamheten

4.1 Allmän beskrivning

Grundvattentäkten i Dalsjöfors består idag av en grusfilterbrunn benämnd B1, som

byggdes år 1971. Det genomsnittliga uttaget från brunnen uppgår till ca 23 l/s. Vid

Dalsjöfors vattentäkt finns också en reservbrunn benämnd B2.

Brunnen B2 har uppvisat både sämre kvalitet och sämre kapacitet än B1, vilket gör att

den inte kan användas som reservbrunn. För att säkerställa reservvattenförsörjningen vid

Dalsjöfors har Borås Energi och Miljö AB under flera år undersökt möjligheten att anlägga

en ny reservbrunn. Lämplig lokalisering hittades ca 20 meter norr om B1. En

undersökningsbrunn benämnd Rb1301 borrades under 2013 genom 6’’ odexborrning och

visade på bra hydrauliska egenskaper hos marken. Borås Energi och Miljö AB avser nu

att anlägga en permanent reservbrunn B3 intill Rb1301. Undersökningsbrunnen Rb1301

planeras att eventuellt användas som ytterligare en reservbrunn. För att säkerställa

nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning i Dalsjöfors ska den nya brunnen B3

dimensioneras för ett uttag i storleksordningen 35 l/s.

Lokalisering av fastigheten Toarp 2:1 där de befintliga och nya brunnarna ligger

redovisas i Figur 3.2.

4.2 Anläggningens utformning

4.2.1 Befintliga brunnar

Dalsjöfors vattentäkt utgörs av två brunnar B1 och B2. Den nya brunnen kommer att

ersätta nuvarande reservbrunnen B2.

Brunn B1 är ca 22,5 m djup och är utformad som en grusfilterbrunn med grusfilter från

14-22,5 m under markytan och slitsar på nivåerna 14,8-17,8 m och 19,3-22,3 m. De två

filtren är monterade med ett förlängningsrör på 1,5 meters längd mellan sig. Enligt gamla

ritningar är förlängningsrörets diameter 0,30 m medan diametern på filterdelen är 0,20 m.

Kunskapen om brunnen är dock begränsad och det saknas relationsritningar över

brunnen. Det går därför inte med säkerhet att fastställa hur brunnen är utformad.

B2 är reservbrunn men har sämre kapacitet och råvattenkvalitet. Brunnen bedöms i

dagsläget leverera maximalt 10 l/s.

4.2.2 Nya brunnar

Undersökningsbrunnen Rb1301 borrades cirka 20 meter nordost om den befintliga

grävda brunnen B1, se Bilaga 3 i Teknisk beskrivning. Undersökningsborrningen utfördes

genom 6’’-odexborrning. Brunnen är 20 meter djup med ett 4 meters filter med slitsvidden

0,75 mm placerad mellan 14 och 18 meter djup under markytan. Vattenföringen bedöms

där som mycket god och jordlagren utgjordes av grusig sand.

Den nya uttagsbrunnen B3 är ännu inte byggd än men planeras att utföras som en

grusfilterbrunn i dimensionen minst 250 mm. Brunnens filter ska placeras på djupet 18-23


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


meter under markytan. Innerdiametern ska vara minst 240 mm och slitsvidden ska vara 1

mm. Omgivande grusfilter ska ha tjockleken 70-100 mm och vara utfört med

kornstorleken 1,4-2,2 mm med D50 på ca 1,8 mm. Under brunnens filter ska 0,5 meter

sump finnas.

4.2.3 Vattenverket

Dalsjöfors vattenförsörjning baseras på ett grundvatten. Från vattentäkten pumpas

grundvattnet till vattenverket där vattnet filtreras och pH justeras. Vattenverket är även

utrustat med UV-anläggning. Det pumpas sedan vidare till en lågreservoar varifrån det

distribueras vidare till konsumenterna. Vattnet kloreras vid behov.

4.3 Skyddsvärde

Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida

vattenutnyttjande, kostnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet och kvalitet

samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet

av största intresse. Vattentäktens värde bestäms översiktligt av kostnaden för att ersätta

vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir obrukbar.

Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Dalsjöfors vattentäkt ett

mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas

allmänna vattentäkter där reservalternativ saknas och större vattenförekomster med

planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning.

4.4 Vattenverksamhet

Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken kommer att sökas hos Mark- och miljödomstolen för

uppfordring av grundvatten samt för där till hörande uttagsbrunnarna samt avledning av

det uppfordrade grundvattnet till det kommunala vattenverket. En ansökan med

miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning för verksamheten kommer att

upprättas efter samrådet.

Grundvattenuttaget medför att en grundvattensänkning uppstår inom ett område kring

brunnsområdet. Det område där grundvattensänkning uppstår kallas influensområde.

Inom detta område finns möjligheten att grundvattennivåerna påverkas utifrån ett ostört

förhållande där inget vattenuttag sker. Storleken på detta påverkansområde styrs dels av

uttagets storlek, dels av grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper. Nybildningen av

grundvatten är också en viktig faktor som styr påverkansområdets storlek. Då

verksamheten även omfattar avledning av grundvatten innebär detta att grundvattnet inte

återförs till grundvattenmagasinet, utan den grundvattensänkning som uppstår inom

påverkansområdet kvarstår så länge uttaget pågår.

Påverkansområdet kan dels uppskattas som en funktion av antagen grundvattenbildning i

isälvsmaterial samt uttaget, dels kan påverkansområdet uppskattas utifrån utförda

provpumpningar och de avsänkningar som registrerats.

17(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Provpumpningar och Thiems formel ger resultat som ligger i samma storleksordning med

ett påverkansområde som sträcker sig ca 800 meter mot NNO-SSV, och 1 km mot NNV-

SSO. Mot öster och väster avgränsas påverkansområdet av randzonen mellan

isälvsmaterial och morän.

Jämförelsen mellan påverkansområdet beräknat med vattenbalansmetoden utgående

från grundvattenbildning 450 mm/år, vilket gav yta ca 3,7 km2, och påverkansområdet

framtaget utifrån provpumpningar och Thiems formel, vilket gav yta ca 1,9 km2, indikerar

att grundvattenbildningen sannolikt är större än 450 mm/år och runt 850 mm/år. Detta kan

bero av flera orsaker t.ex, bidraget som kommer från de högre belägna partierna. Hela

tillrinningsområdet, inkl. påverkansområdet och de högre belägna partierna med morän

och berg i dagen, bedöms vara ca 8 km2. Tillskott av grundvatten kan även komma från

inducerad infiltration från närbelägna ytvatten, samt att det förekommer läckande

akviferer i delar av tillrinningsområdet. Grundvattenbildning inom ett område ökar

dessutom vid uttag ur akviferen.

Eftersom jordlagren är mäktiga ovan berg och eftersom jordlagren består av finare

material i djupet bedöms uttaget inte påverka grundvatten i berggrunden. Sprickriktningar

är därmed inte av relevans för bedömning av påverkansområdets utformning.

4.5 Vattenkvalitet

4.5.1 Vattenförekomsten

I VISS8 benämns grundvattenförekomsten som vattentäkten är belägen i SE640381-

133905. Den kemiska och kvantitativa statusen i förekomsten är god och det bedöms

enligt VISS inte finnas någon risk att kemisk och kvantitativ status inte uppnås 2015 och

2021.

4.5.2 Nuvarande uttagsbrunn

Råvattnet från Dalsjöfors vattentäkt analyseras med avseende på bland annat alkalinitet,

turbiditet, färgtal, lukt, pH, karbonatsystem, konduktivitet, total hårdhet, järn och mangan

samt mikroorganismer. Analysresultat från perioden 2007-2014 visar att pH-värdet i

grundvattnet ligger på 7-8.

Råvattnet visar generellt på en bra kvalitet med tydlig grundvattenkaraktär. Vissa

parametrar är förhöjda i råvatten vid vissa tillfällen såsom järn och mangan. Ingen tydlig

variation av kvaliteten har observerats över tid.

Analyser från provpumpning från 2009 med 46 l/s visar att råvatten från B1 håller bra

kvalitet. Vid provpumpning ökade konduktiviteten, kalciumhalten och även alkaliniteten

både i B1 och i B2. Vid B2 ökade järn- och manganhalten också efter några veckors

pumpning. Vattenanalyserna indikerade inte att det skulle vara någon påverkan från

ytvatten.

8 www.viss.lansstyrelsen.se


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


4.5.3 Ny reservbrunn

Under provpumpningen år 2013 av Rb1301 togs fyra vattenprover för analys av

vattenkvalitet, vid pumpstart, 1 dag efter pumpstart, 1 vecka efter pumpstart och 3 veckor

efter pumpstart. Vattenkvaliteten i Rb1301 var god och hade en tydlig

grundvattenkaraktär mycket likt den i B1. Alkaliniteten var något hög. Under pumpningen

ökade alkaliniteten något liksom konduktivitet och pH. Efter en veckas pumpning kunde

en svag ökning av manganhalten noteras. Totalkvävehalten minskade något liksom

nitrathalten, medan ammoniumhalter ökade något. Några jämförande äldre

vattenkvalitetsdata för Rb1301 finns inte.

Under vattenkvalitetspumpningen i Rb1301 visade analyser på brunn B1 inte på någon

markant förändring av vattenkvaliteten mot vad den brukar vara. Inledningsvis ökade

järnhalten något, men återgick inom en vecka till de vanliga låga värdena. Efter en vecka

kunde en svag ökning av manganhalten noteras liksom av totalkvävehalt och nitrathalt.

Vattnet uppvisar inte någon mikrobiologisk påverkan.

19(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

5 Underlag och förutsättningar

5.1 Gällande lagstiftning

Vattenverksamheten regleras enligt miljöbalkens 11 kap. Enligt 6 kap 1 § miljöbalken

skall en MKB ingå i en ansökan om tillstånd för att anlägga, driva eller ändra

verksamheter enligt 9, 11 eller 12 kap miljöbalken. I miljöbalken regleras MKB:s

utformning, innehåll, process med samråd, beslut om betydande miljöpåverkan,

kungörelser etc. Vid alla situationer, händelser, verksamheter eller åtgärder som omfattas

av miljöbalkens bestämmelser skall de allmänna hänsynsreglerna, som definieras i 2 kap

miljöbalken följas. Hur hänsynsreglerna uppfylls redovisas i tillståndsansökan.

5.2 Gällande planer

Borås kommuns översiktsplan, ÖP06, antogs av kommunfullmäktige 2006-06-01. En ny

översiktsplan (ÖP15) är under arbete.

I ÖP06 nämns Borås kommun avser att ”värna grundvatten […] gentemot åtgärder som

negativt påverkar vattenkvalitén”.

Verksamhetsområden för VA finns för Dalsjöfors.

Gällande detaljplaner i området är P413, P448, P480, P532, P545, P590, P620, P670,

P691, P716, P832 och P858. Dessa detaljplaner gäller främst bostadsområden.

Detaljplanerna och vattentäkten bedöms inte strida mot varandra.

5.3 Miljökvalitetsmål

5.3.1 Aktuella nationella miljökvalitetsmål

Riksdagen har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål, vilka ska beaktas vid all

samhällsplanering. Målen beskriver de egenskaper som vår natur och kulturmiljö måste

ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Målet ”Grundvatten av god

kvalitet” berör direkt skyddet av grundvatten som används för dricksvattenproduktionen.

Det framgår att dessa vattenförekomster behöver skyddas som vattenskyddsområde.

Riksdagen har också antagit ”Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier” i

propositionen 200/01:130. Nedan anges vilka nationella miljökvalitetsmål som berörs av

vattenverksamheten samt på vilket sätt (anges i kursiv stil):

Grundvatten av god kvalitet

Vattenförsörjningsanläggningen ger en säker och hållbar dricksvattenförsörjning

för boende i Dalsjöfors.

God bebyggd miljö

Anläggning av en vattentäkt bidrar till en långsiktigt god hushållning med mark,

vatten och andra resurser. Vattenförsörjningen säkrar tillgången till rent vatten.


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Levande sjöar och vattendrag

Vattenuttaget kan ha påverkat nivån i närliggande sjöar och vattendrag inom

påverkansområdet. Det sökta uttaget är dock samma som nuvarande uttaget,

vilket innebär att ingen ytterligare påverkan på dessa ska ske.

Vattenförsörjningen och vattenskyddsområdet innebär dock ett visst skydd för

dem ur en kvalitativ synpunkt.

Levande skogar

Indirekt kan vattentäkten, genom vattenskyddsområdet, också skydda hotade

arter och naturtyper.

Ett rikt växt- och djurliv

Vattentäkten bidrar till skydd av biologisk mångfald eftersom exploatering

begränsas eller regleras i närområdet.

Myllrande våtmarker

Vattenuttaget kan ha påverkat våtmarker inom påverkansområdet genom

avsänkta vattennivåer. Det sökta uttaget är dock samma som nuvarande uttaget,

vilket innebär att ingen ytterligare påverkan på våtmarker ska ske.

Vattenförsörjningen och vattenskyddsområdet innebär dessutom ett visst skydd

för dem ur en kvalitativ synpunkt.

5.3.2 Regionala miljökvalitetsmål

Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att konkretisera de nationella

miljökvalitetsmålen på regional nivå. Länsstyrelsen i Västra Götalands län presenterade

regionalt anpassade miljömål år 2003. Dessa reviderades i mars 2008, och

kompletterades sedan i september 2015 med tilläggsmål. Västra Götalands

miljökvalitetsmål har ambitionen att minst uppfylla de krav som ställs i de nationella

miljökvalitetsmålen. Därför är många av de regionala målen identiska med de nationella.

5.3.3 Lokala miljömål

Borås kommun har formulerat miljökvalitetsmål i dokumentet ”Miljömål” fastställt av

kommunfullmäktige 20 december 2012. De mål som är relevanta för Dalsjöfors och som

berör vattenuttaget anges nedan, därefter anges hur de berörs (i kursiv stil):

Hållbar samhällsplanering

Mål 5: Borås planerar för ett hållbart samhälle

Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat

sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser

främjas.

Hållbar samhällsplanering

Mål 6: Bättre förutsättningar för en hälsosam livsmiljö

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam

livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö.

21(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Hållbar natur

Mål 11: Minskad tillförsel av näringsämnen och föreningar till sjöar och

vattendrag

Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika

livsmiljöer skall bevaras. Sjöar och vattendrag i Borås kommun har stor betydelse

för friluftsliv och rekreation. Vissa är indirekt vattentäkt eller reservvattentäkt.

Hållbar natur

Mål 12: Bättre status för den biologiska mångfalden

Våtmarkerna utgör generellt mycket viktiga biotoper, värdefulla för såväl arter

knutna till dessa miljöer som arter knutna till kringliggande ekosystem och för

rastande flyttfåglar. Borås kommun är rik på våtmarker. Våtmarkernas ekologiska

och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla

våtmarker bevaras för framtiden.

Många värdefulla naturskogar och andra skyddsvärda biotoper hotas av

avverkning. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall

skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt

kulturmiljövården och sociala värden värnas.

Grundvattnet i Borås kommun är på många håll av utmärkt kvalitet. Grundvatten

skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god

livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Det innebär bland annat att

grundvattnets kvalitet inte får påverkas negativt av mänskliga aktiviteter som

markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar, m.m.

Vattenförsörjningen och åtgärder kopplad till den (kontrollprogram, skydd av vattentäkt,

m.m.) bedöms bidra till att uppfylla ovanstående lokala miljömål.

5.4 Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras i 5 kap

miljöbalken och som anger kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. En

miljökvalitetsnorm skall tas fram på vetenskapliga grunder och ange den miljökvalitet som

människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för:

Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid,

bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon

Fisk- och musselvatten

Buller

Vattenförekomster

För de planerade åtgärderna bedöms endast MKN för vattenförekomster vara av

betydelse. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster ska enligt huvudregeln i 4 kap. 2 §

vattenförvaltningsförordningen fastställas så att tillståndet i vattenförekomsterna inte

försämras, det s.k. icke-försämringskravet, och så att den status som Vattenmyndigheten

fastslagit för respektive vattenförekomst uppnås till år 2015.


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har beslutat om ett åtgärdsprogram för

Västerhavets vattendistrikt 2009 – 2015, samt tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för

Västerhavets vattendistrikt 2016 – 20219. I dessa program redovisas uppdrag som

Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt riktar till myndigheter och kommuner mot

vattenuttag och för skydd av dricksvatten. Dessa innefattar bland annat att kommunerna

behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter

som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt

bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har beslutat om föreskrifter om kvalitetskrav för

vattenförekomster i distriktet (FS 2009:533). Dessa finns antagna i Författningssamling

för Västra Götalands län.

Kvalitetskraven för grundvattenförekomster syftar till att samtliga grundvattenförekomster

skall uppnå god kvantitativ status och god kemisk grundvattenstatus senast den 22

december 201510, om de inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 9 eller 10 §§.

Tidsfrist kan ges till 2021 eller som längst till 2027. Både den kemiska och den

kvantitativa statusen för grundvattenförekomsten i Dalsjöfors bedöms vara god både

enligt den fastställda statusen från 2009 och enligt arbetsmaterialet från 2015, se

Tabell 2. För samtliga grundvattenförekomster gäller de utgångspunkter för att vända

uppåtgående trender i koncentrationen av förorenande ämnen som framgår av bilaga 1

till Sveriges Geologiska Undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och

statusklassificering för grundvatten.

Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för Dalsjöfors grundvattenförekomst

EU-unikt ID Kemisk status

Kvantitativ status

Risk kemisk status

Risk kvantitativ status

SE640381-133905 God God Ingen risk Ingen risk

Den ansökta vattenverksamheten bedöms påverka vattenförekomstens kvantitativa

status då grundvatten pumpas från isälvsavlagringar. Uttaget som sker är dock hållbart

då grundvattenbildningen i området är större. Därmed bedöms verksamheten inte bidra

till en statusförsämring av Dalsjöfors grundvattenförekomst. När det gäller den kemiska

statusen bedöms grundvattenuttaget inte påverka grundvattenförekomsten.

Vattenförekomsten bedöms därmed kunna bibehålla sin goda status.

9 Regeringen beslutade under hösten 2015 att göra en överprövning av vattenmyndigheternas

förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för åren 2016–2021. Beredning pågår inom Regeringskansliet, men det är inte fastslaget när beslut kommer att tas. 10 I det nya förslaget till åtgärdsprogram står 2021 som måldatum.

23(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

5.5 Riksintressen, skyddade områden och områden av intresse

I miljöbalken ges grundläggande bestämmelse för hushållningen med mark- och

vattenområden s.k. riksintressen. Nedan redogörs för förekommande riksintressen,

skyddade områden och övriga områden av intresse kring vattentäkten. En

sammanfattande bedömning av konsekvenser redogörs även i avsnitt 8 nedan.

Ett riksintresse för framtida järnväg finns i området. Det gäller Götalandsbanan mellan

Linköping och Borås (förstudie).

För Dalsjöfors vattentäkt finns ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter fastställda

av länsstyrelsen 1995, se Figur 5.1. Avgränsningen av skyddszoner och

skyddsföreskrifter ska nu anpassas till gällande krav och lagstiftning. Ansökan om nytt

vattenskyddsområde är under process. Dalsjöfors vattentäkt ligger även inom den tertiära

skyddszonen för Öresjö och Ärtingens vattenskyddsområde. Skyddade områden, utöver

vattenskyddsområden, förekommer inte inom vattentäktens tillrinningsområde.

Figur 5.1. Gällande vattenskyddsområdet för Dalsjöfors och Öresjö (©Länsstyrelsen).

Runt omkring vattentäkten finns ett antal våtmarker som ingår i VMI11, se Figur 5.2. Alla

dessa är klassade som våtmarker med låga naturvärden (klass 4). Klass 4 innebär oftast

att våtmarkerna är starkt påverkade, även om en del opåverkade våtmarker kan

förekomma. Klass 4 innebär också att våtmarkerna har vissa eller inga natur- och

kulturvärden. Vid exploatering är det i första hand dessa som kan tas i anspråk.

11 Våtmarksinventering, Länsstyrelserna


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


En grodinventering utfördes i våtmarken som ligger strax norr om Dalsjöfors vattentäkt12,

se Figur 5.2 och Bilaga 1. Våtmarken bedöms ha ett visst, men inte särskilt högt, värde

för groddjur då det påträffades vanliga grodor samt några åkergrodor men inga

vattensalamandrar under inventeringen. Åkergroda omfattas av artskyddsförordningens

bilaga 1 (med beteckningen N), vilket innebär ett tämligen strikt skydd för bland annat

fortplantnings- och viloplatser (övervintring, till exempel). Vanlig groda omfattas av

artskyddsförordningens bilaga 2, vilket innebär att man inte får medvetet eller omedvetet

döda individer (något som också gäller åkergroda).

Figur 5.2. Våtmarker i området kring Dalsjöfors (©Länsstyrelsen) och läge för grodinventeringen (Naturcentrum AB, 2013).

Fornlämningar finns i området kring vattentäkten. I Toarp, närmaste vattentäkten, består

fornlämningarna av en fyndplats, större ytor som utgjordes tidigare brott eller täkter, samt

en mindre yta som utgjordes tidigare träindustri, se Figur 5.3.

12 Inventering av groddjur: Småvatten i norra delen av Dalsjöfors, Naturcentrum AB, 2013-06-28

Lst våtmarksinventering Grodinventering

25(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Figur 5.3. Fornlämningar i närheten av Dalsjöfors vattentäkt (©Länsstyrelsen).


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


6 Alternativ

6.1 Alternativa lösningar

6.1.1 Ytvatten

Befintlig dricksvattenproduktion är baserad på ett råvatten från grundvatten. I samband

med att Borås kommun, och sedan Borås Energi och Miljö AB, började titta på

möjligheter att säkra dricksvattenproduktionen så var grundvatten det alternativ som var

mest intressant då ytvattenförekomst saknas. Dessutom är vattenberedningen i

vattenverket redan anpassad och utformad för råvatten från grundvatten. Att basera

vattenproduktionen i Dalsjöfors på en ytvattentäkt där kvalitetskraven för allmänna

vattentäkter säkerställs skulle kräva investeringar i mycket långa ledningar och ett nytt

vattenverk med en förändrad beredning jämfört med nuvarande förhållanden. En

ytvattentäkt medför även generellt sett ett större vattenskyddsområde och skulle därmed

medföra en ökad risk för konflikter med andra samhälleliga intressen för naturvård,

friluftsliv etc. Av ovanstående anledningar valde kommunen att gå vidare med att

undersöka möjliga platser för kompletterande uttag av grundvatten för den ökade

vattenproduktionen.

6.1.2 Alternativa lokaliseringar

Kommunen har tittat på flera alternativ vad gäller placering av de kompletterande

brunnslägena för grundvattenuttag, och valet av plats har styrts av:

1. Möjligheter att genomföra anläggningsarbeten och drift vilket kräver:

o Tillgänglig infrastruktur i form av vägar, vattenledningar, el etc.

o Närhet till nuvarande vattentäkt

2. Platsens geologiska förutsättningar vilket i huvudsak avser:

o Områden med rätt geologiska förutsättningar och jordarter

o Områden med tillräcklig vattenföring för behövt vattenuttag.

Med målet att utöka vattentäkten med reservbrunnar för att avlasta den nuvarande

brunnen så måste nya brunnar anläggas i anslutning till den befintliga dels för att all

tillgänglig infrastruktur redan finns där, dels för att kostnader för att dra nya ledningar till

en annan lokalisering skulle vara onödigt stora. Även platsens geologiska förutsättningar

visar att de nya brunnarna bör placeras nära nuvarande vattentäkten.

Sedan 70-talet har flera undersökningar utförts för att finna en plats inom rimligt avstånd

från befintlig vattentäkt där det finns vatten i sådan mängd att det möjliggör kontinuerligt

uthålligt uttag av den volym vatten som behövs. Undersökningarna har omfattat

hydrogeologiska undersökningar, borrningar, jordartsbedömningar, siktanalyser och

hydrauliska tester såsom provpumpningar. Genomförda undersökningar beskrivs mer

ingående i den tekniska beskrivningen som bilagts ansökan.

27(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Figur 6.1.Hydrogeologiska undersökningsområden utförda kring vattentäkten. Borrningar i anslutning till nuvarande uttagsbrunn B1 har utförts i syfte att finna nytt brunnsläge.

Figur 6.1 visar de områden som har varit intressanta för undersökningsborrningar, vilka

genomfördes mellan 2009 och 2013 (Swecos undersökningar) eller tidigare. Resultat från

undersökningsborrningar resulterade i provpumpningar av de brunnar som bedömdes ha

störst uttagspotential. Resultat från undersökningsborrningar och provpumpningar

beskrivs mer ingående i den tekniska beskrivningen som bilagts ansökan.

Utgångspunkten var att genom den kompletterande brunnen säkerställa

vattenförsörjningen för Dalsjöfors, vilket i praktiken krävde att den tillkommande

vattentäkten behövde medge ett uttag större än 30 l/s. Det nu föreslagna kompletterande

brunnsläget Rb1301 är den enda platsen som identifierats inom sökområdets

avgränsning som medger det behövda uttaget.

6.2 Nollalternativ

Nollalternativet, att tillstånd inte meddelas för den sökta verksamheten och att ytterligare

uttags- och reservbrunnar inte utförs, innebär att inget vattenuttag kan utföras den

kompletterande brunnen och reservbrunnen, men då nuvarande vattentäkten redan har

tillstånd innebär nollalternativet inte att pumpningen ur grundvattenmagasinet stoppas.

Nollalternativet medför därmed inte att ingen grundvattensänkning sker i området.


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Nollalternativet innebär dock en fortsatt extremt osäker vattenförsörjning för omkring

6 800 pe. då behovet av vatten till Dalsjöfors m.fl. inte kan tillgodoses om nuvarande

uttagsbrunnen blir obrukbar. Annan vattenförsörjning är svårligen möjlig, men skulle t.ex.

kunna utföras genom transport av ca 2 000 m3 med omkring 200 lastbilstransporter per

dygn. Alternativet medför en kraftigt negativ omgivningspåverkan eftersom ett stort antal

lastbilar måste gå i skytteltrafik för att upprätthålla vattenförsörjningen.

Kommunen har skyldighet enligt lagen om allmänna vattentjänster att säkerställa en

vattenförsörjning av god kvalitet. Dessutom anges att vattenförsörjningen i första hand

skall tillgodoses genom allmän VA-anläggning. Befintlig brunn kan inte ensam tillgodose

vattenbehovet om en olycka inträffar vid brunnen eller om brunnen av annan orsak blir

obrukbar. För detta krävs inte bara uttag ur befintlig brunnen, utan även uttag ur en

reservbrunn. Nollalternativet skulle innebära att Borås Energi och Miljö inte kan fullgöra

den lagstadgade skyldigheten att säkert tillhandahålla dricksvatten av tillräcklig mängd

och kvalitet för boende i Dalsjöfors.

29(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

7 Bedömd miljöpåverkan

7.1 Naturmiljö och kulturmiljö

Omgivningar kring Dalsjöfors är rika på våtmarker. Runt Dalsjöfors finns det dessutom

fornlämningar.

En avsänkning av grundvattennivån har skett i området sedan 1973 till följd av pågående

grundvattenuttag. Eftersom uttag redan sker och storleken inte ska förändras bedöms

dock ingen ytterligare påverkan uppstå på vare sig naturmiljö eller kulturmiljö.

Ett modernt vattenskyddsområde kommer att tas fram för vattentäkten. Vattentäktszonen

kommer då att hägnas in i enlighet med gällande lagstiftning vilket medför att den inte

längre blir tillgänglig för t.ex. större vilda djur. Den negativa påverkan som detta innebär

på djuren bedöms dock som försumbar i jämförelse med vattentäktens skyddsbehov.

Verksamheten bedöms innebära enbart ringa negativa påverkan på naturmiljön och

ingen påverkan på kulturmiljön. Inga skyddsåtgärder föreslås.

7.2 Infrastruktur

Verksamheten finns redan idag och medför inte några inskränkningar vad gäller

möjligheten för framtida utveckling av järnväg även om järnvägen så långt som möjligt

ska läggas utanför vattentäktens tillrinningsområde. Linjesträckningen mellan Borås och

Linköping är inte bestämd idag, men det bedöms som högst osannolikt att järnvägen ska

passera Dalsjöfors.

Ingen negativ påverkan bedöms tillkomma. Inga skyddsåtgärder föreslås.

7.3 Friluftsliv och rekreation

Det finns inget område av riksintresse för friluftsliv inom det föreslagna

påverkansområdet.

Tillgången till vatten av god kvalité under kommunens ansvar är positivt för de som bor i

Dalsjöfors men även för de som har fritidshus som är anslutna till det kommunala

ledningsnätet. Anläggningarna (vattenverket, brunnarna, m.m.) finns redan och kommer

inte att påverka friluftslivet ytterligare.

Närmast uttagsbrunnar kommer stängsel att sättas upp. Vattentäktszonen kommer inte

längre att vara tillgänglig för annat än vattenförsörjningsändamål. Området som ska

hägnas in redan idag saknar intresse för friluftsliv och rekreation på grund av dess

otillgänglighet, vilket innebär att ingen ytterligare negativ påverkan ska tillkomma till följd

av inhängning av vattentäktområdet.

Ingen negativ påverkan bedöms tillkomma. Inga skyddsåtgärder föreslås.


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


7.4 Naturresurser och vattenbalans

Kommunen strävar efter ett uthålligt vattenuttag, d.v.s. att nybildningen av grundvatten är

större än uttaget som görs, sett över ett flerårsperspektiv. Den översiktliga vatten-

balansen för Dalsjöfors visar att kommunens förslag till uttag är lämpligt och att negativ

påverkan på naturresurser inte skall uppkomma.

Huvuddelen av vattnet som pumpas upp i Dalsjöfors kommer att distribueras i Dalsjöfors

samhälle. Avloppsvattnet från Dalsjöfors överförs, sedan åtminstone 1996, till Gässlösa

avloppsreningsverk. Från Gässlösa avloppsreningsverk släpps vattnet till Viskan

nedströms Borås (delavrinningsområde ”Vid Q i Län punkt”, 639954-132691), se Figur

7.1. Det innebär att av det vattnen som tas ut i Dalsjöfors vattentäkt överförs ca 21 l/s till

Viskan nedströms Borås via spillvattennätet.

En liten del at av uttagen vattenmängd från Dalsjöfors vattentäkt, ca 0,5 l/s, distribueras

till Äspered och leds efter rening i lokalt avloppsreningsverk till sjön Tolken som utgör ett

av Viskans källflöden.

Till Aplared och Dannike distribueras ca 1,5 l/s och efter användande och rening släpps

vattnet till sjön Såkern och tillförs därmed Ätrans vattensystem.

Det faktum att uppumpat grundvatten efter nyttjande och rening släpps till

utsläppspunkter långt nedströms Dalsjöfors eller till annat avrinningsområde medför att

vattenföringen blir något mindre i Häljaredsån, Rångedalaån och Viskan nedströms

Dalsjöfors fram till att vattnet via Gässlösa avloppsreningsverk åter tillförs Viskans

vattensystem, jämfört med om bortförandet av vatten inte skulle ske.

Mellan Dalsjöfors och Rångedala bedöms inga intressen, som påtagligt kan påverkas

negativt till följd av detta, förekomma. I vattensystemet mellan Rångedala och Gässlösa

finns en del motstående intressen i form av främst bolag som använder Viskan för

kraftproduktion. Den vattenmängd som bortförs från Rångedalaåns vattensystem är idag i

storleksordningen 23 l/s vilket motsvarar mindre än 2,5 % av medelflödet i Rångedalaån

(0,92 m3/s vid delavrinningsområdets utlopp) och 0,3 % av medelflödet i Viskan (7,79

m3/s strax innan Gässlöda avloppsreningsverkets utlopp). Vid maximalt utnyttjande av

tillståndet för Dalsjöfors vattentäkt bortförs 35 l/s från området vilket då motsvarar 3,8 %

av medelflödet i Rångedalaån och 0,45 % av medelflödet i Viskan. Den praktiska

påverkan på vattenbalansen på grund av detta bedöms vara försumbar.

Vissa mindre sjöar och vattendrag som ligger i anslutning till åsen inom vattentäktens

påverkansområde bedöms påverkas med avseende på nivåer och flöden till följd av

grundvattenuttaget. Den ekologiska eller kemiska statusen i Rångedalaån bedöms dock

inte påverkas till följd av uttaget.

Borås Energi och Miljö kommer, genom kontrollprogrammet, att följa upp eventuella

variationer i vattennivåer och flöden.

31(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Figur 7.1. Delavrinningsområden " Mynnar i Marsjön " och " Vid Q i Län punkt " och påverkan på vattenbalansen till följd av bortledning av grundvatten från Dalsjöfors till Gässlösa, Äspered, Dannike och Aplared. Från vattentäkten till Gässlösa avloppsreningsverk (svart pil) finns en brist ca 23 l/s i vattensystemet (motsvarande uttaget), och från Gässlösa (grå pil) och neråt finns en brist på ca 1,5 l/s då vatten från Aplared och Dannika släpps i Ätran vattensystem.

7.5 Landskap

Landskapet kring Dalsjöfors är flackt med mycket sjöar, myrar och våtmarker.

Markanvändningen utgörs huvudsakligen av jordbruk och bostadsbebyggelse.

Anläggningar för vattenverksamheten, dvs. vattenverket, brunnarna och ledningsnätet är

redan byggt.

Närmast uttagsbrunnar kommer stängsel att sättas upp. Vattentäktszonen kommer inte

längre vara tillgänglig för annat än vattenförsörjningsändamål. Staketet kommer till stor

del att döljas av sly, men bitvis kommer det att synas. Den nya uttagsbrunnen kommer

dessutom att förses med en överbyggnad, vilken kommer också att påverka

landskapsbilden. Förändringen av landskapsbilden blir dock minimal och påverkan på

landskapsbild bedöms som försumbar i förhållanden med vattentäktens skyddsbehov.

Eftersom vattenanläggningarna redan finns bedöms ingen ytterligare påverkan tillkomma

på landskapsbilden förutom planerat stängsel. Inga skyddsåtgärder föreslås.

Delavrinningsområdets utlopp Medelflöde i Rångedalaån: 0,92 m3/s

Delavrinningsområdets inlopp Medelflöde i Viskan: 7,79 m3/s

Gässlösa ARV

Vattentäkt

Delavrinningsområdet ”Mynnar i Marsjön” ID 641146-134085 Yta = 47 km2 Delavrinningsområdet ”Vid

Q i Län punkt” ID 639954-132691 Yta = 21 km2


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


7.6 Lantbruk

Jordbruk och djurhållning förekommer i närheten av vattentäkten. Den del runt

uttagsbrunnarna som planeras att stängslas in är inte aktuell för lantbruk annat än i södra

delen, uppskattat 100 m2 där betande kor fanns förr i tiden.

Tillgången till vatten av god kvalité under kommunens ansvar är positivt för både

människor och djur. Anläggningarna (vattenverket, brunnarna, m.m.) finns redan och

kommer inte att påverka jordbruket ytterligare.

Påverkan på lantbruk bedöms som försumbar. Inga skyddsåtgärder föreslås.

7.7 Boendemiljö

7.7.1 Privata brunnar

I Dalsjöfors finns ett flertal privata brunnar för egen dricksvattenförsörjning och

energibrunnar. Av alla dessa bedöms ca 12 enskilda vattentäkter och ca 20

energibrunnar ligga inom det aktuella påverkansområdet. Av dessa bedöms ca 9 brunnar

kunna påverkas negativt av verksamheten. Dessa motsvarar grävda brunnar i jordlagren.

De andra brunnarna är bergborrade och bedöms inte påverkas.

Grundvatten har uttagits från området sedan 1970-talet och en viss grundvattensänkning

har redan upplevt av de närboende som tidvis har haft mindre vatten i sina grävda

brunnar. Grundvattennivån inom påverkansområdet bedöms ha sjunkit till följd av

grundvattenuttaget och närliggande grävda brunnar kan ha brist på vatten vid vissa

speciella omständigheter, t.ex. vid långvarig torka. Några klagomål har inte inkommit de

senaste 45 åren, men i samband med provpumpning på 1970-talet med stora

uttagsvolymer (ca 50 l/s) under lång tid, så sinande enligt hörsägen några brunnar.

Bergborrade brunnarna bedöms däremot inte påverkas av verksamheten.

Borås Energi och Miljö kommer, genom kontrollprogrammet, att följa upp

grundvattennivåer för att kunna förutse och agera om enskilda fastighetsägare påverkas

negativt.

Energibrunnarna är djupa bergborrade brunnar. Avsänkning i jordlagren bedöms inte

påverka grundvatten i berg. Därför föreslås ingen skyddsåtgärd för energibrunnarna.

7.7.2 Sättningar

När grundvattennivån sänks i ett grundvattenmagasin kan sättningar uppkomma,

framförallt i finkorniga jordarter. Inom påverkansområdet består marken mest av

grovkorniga jordarter (mest grus och sand). Avsaknad av större lerlager innebär

dessutom att sättningar som följd av en trycksänkning i underkant på leran inte kan

uppkomma.

Grundvatten har uttagits från området sedan 1970-talet och inga sättningar har inträffat

fram till idag. Grundvattennivåsänkningen bedöms därför inte ge några sättningar. Inga

skyddsåtgärder föreslås.

33(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

7.8 Hälsa och säkerhet

Efter behandling uppfyller vattnet Livsmedelsverkets krav på sammansättning och

kvalitet, enligt de analyser som Borås Energi och Miljö AB gör. Råvattnet påvisar också

en god kvalitet.

Utnyttjande av det högkvalitativa grundvattnet för kommunal vattenförsörjning bedöms

ligga väl i linje med miljöbalkens grundläggande bestämmelser om hushållning med

resurser och bedöms även främja långsiktigt hållbar utveckling formulerad i miljömålen.

Vad gäller kommunens ansvar för vattenförsörjning har verksamheten betydande positiva

konsekvenser eftersom kommunen följer ett kontrollprogram samt ett

provtagningsprogram för att säkerställa en bra dricksvattenkvalitet för invånare i

Dalsjöfors. Kommunen planerar dessutom att utforma ett nytt kontrollprogram i samråd

med tillsynsmyndighet.

7.9 Hantering av kemikalier

För att producera dricksvatten av det råvatten som hämtas från grundvattentäkten

erfordras låga halter kemikalier. Risken kopplad till kemikaliehantering är därmed

försumbar.

7.10 Luft och buller

Dalsjöfors är ett samhälle med liten folkmängd och är därför påverkat relativt lite av

utsläpp till luft eller buller från bilar. Buller kan dock förekomma pga. närliggande vägar.

Vattenverksamheten bedöms inte ha någon påverkan på trafiken, utsläpp eller buller.

Inga skyddsåtgärder föreslås.

Mindre temporära utsläpp till luft kommer att ske i form av avgasemissioner från

arbetsfordon under tiden för anläggningsarbeten. Under driftskedet medför verksamheten

inga särskilda utsläpp till luft.


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


8 Miljökonsekvenser och skyddsåtgärder

Grundvattenuttaget medför att en grundvattensänkning uppstår inom ett område kring

brunnsområdet. Det område där grundvattensänkning uppstår kallas influensområde.

Storleken på influensområdet styrs huvudsakligen av uttagets storlek, av

grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper samt av nybildningen av grundvatten. Då

verksamheten innebär avledning av grundvatten innebär detta att grundvattnet inte

återförs till grundvattenmagasinet, utan den grundvattensänkning som uppstår inom

influensområdet kommer att finnas kvar så länge uttag sker.

Påverkansområdet motsvarar området inom vilken avsänkningen är större än 0,3 m.

Beräkningar visar att påverkansområdets yta kan förväntas uppgå till 1,9 km2.

Figur 8.1 illustrerar det bedömda påverkansområdet. Påverkansområdet redovisas även i

Teknisk beskrivning.

Figur 8.1. Påverkansområde för Dalsjöfors vattentäkt och allmänna och enskilda intressen.

35(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Som framgår av Tabell 3 (avsnitt 10) görs sammanfattningsvis bedömningen att fortsatt

grundvattenuttag ur vattentäkten innebär ringa påverkan på miljön och omgivningen i

övrigt.

Ett kontrollprogram kommer att utformas i samråd med Länsstyrelsen efter det att

tillståndet vunnit laga kraft.

Följande parametrar föreslås som minst ingå i kontrollprogrammet:

o Grundvattennivån mäts i ett par representativa observationsrör en gång/månad

o Grundvattennivån mäts i närliggande observationspunkter för att bedöma

omfattning av avsänkningen vid speciella omständigheter såsom torka

o Vattennivån i uttagsbrunnar registreras kontinuerligt och dygnsvärden sparas en

gång/månad

o Uttagen vattenmängd registreras kontinuerligt och dygnsvärden sparas en

gång/månad

Vattenprov ur vattentäkten tas med frekvens och analysomfattning enligt gällande

föreskrifter från lokala miljönämnden.

Inga skyddsåtgärder föreslås förutom det kontrollprogram som föreslås.


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


9 Allmänna hänsynsregler

Kunskapskravet

Borås Energi och Miljö AB har drivit grundvattentäkten och vattenverket i Dalsjöfors

sedan lång tid tillbaka. Kunskap finns för att undvika negativ påverkan på människor och

miljö.

Försiktighetsprincipen

Huvudmannen kommer att tillse att lämpliga åtgärder för att undvika negativ påverkan på

människor och miljö. Åtgärder består i att regelbundet mäta grundvattennivåer och

uttagen vattenmängd samt utföra regelbundna analyser på rå- och dricksvattnet.

Bästa möjliga teknik

För att driva verksamheten så effektivt som möjligt nyttjar huvudmannen bästa möjliga

teknik vid uppfordring och transport av råvattnet och vid behandling i vattenverket.

Produktvalsprincipen

Vatten är att betrakta som ett livsmedel vilket innebär att produkter som är stabila vid

kontakt med vattnet måste väljas i första hand. Så långt det är möjligt väljs sådana

material som även påverkar miljön i minsta möjliga utsträckning.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen

Huvudmannen driver verksamheten så effektivt som möjligt vilket bl.a. innebär

minimering av energiförbrukning och kemikalieanvändning i behandlingsprocessen.

Mark- och vattenområden skall användas för de ändamål för vilka områdena är mest

lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge samt föreliggande behov i enlighet med

Miljöbalken.

Naturresurser skall nyttjas försiktigt så att tillgången för framtiden säkerställs.

Förnyelsebara resurser skall nyttjas inom ramen för ekosystemets produktionsförmåga.

Lokaliseringsprincipen

Av naturliga skäl måste grundvattentäkter lokaliseras till områden med förutsättningar för

uttag av tillräckligt stor mängd grundvatten. Detsamma gäller för ny uttagsbrunn och

reservbrunn i förhållande till befintlig uttagsbrunn.

Skälighetsregeln

Kostnaden för den nya brunnen i Dalsjöfors bedöms motiverad då en säker

vattenförsörjning med dricksvatten av hög kvalitet är en förutsättning för ett samhälles

fortlevnad.

Skadeansvar

Huvudmannen är ansvarig för att förhindra skada eller olägenhet för miljön.

Stoppregeln

Grundvattenuttag i det aktuella grundvattenmagasinet har pågått sedan lång tid tillbaka,

närmare 65 år, med känd teknik och känt resultat. Någon konflikt där stoppregeln

behöver tillämpas bedöms inte uppkomma.

37(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

10 Sammanställning av miljöeffekter

I Tabell 3 följer en sammanfattande bedömning av miljöeffekter vid utförandetid och drift

av grundvattentäkten och ledningarna. En bedömning av miljöeffekterna för olika faktorer

ges enligt följande:

+ positiv effekt

0 ingen förändring

– negativ effekt

De aspekter som påverkas av planerade åtgärder och därför ska konsekvensbedömas i

denna MKB, har avgränsats utifrån fakta, information och kunskap om förutsättningarna i

det aktuella området. I detta kapitel redovisas verksamhetens påverkan i tre olika klasser,

se förklaring av klassindelning nedan.

BETYDANDE

PÅVERKAN

MÅTTLIG

PÅVERKAN

INGEN/RINGA

PÅVERKAN

Aktuella åtgärden bedöms leda till betydande positiv eller negativ

påverkan på viss aspekt.

Aktuella åtgärden bedöms leda till måttlig positiv eller negativ

påverkan på viss aspekt.

Aktuella åtgärden bedöms inte påverka en viss aspekt. Aspekten

behandlas inte vidare i miljökonsekvensbeskrivningen.


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Tabell 3. Bedömning av miljökonsekvenser av uppfodring och bortledning av vatten från befintliga samt kompletterande brunnarrlägen samt anläggningsarbeten för iordningställanden av dessa.

Intresse Miljöeffekt Kommentar

Riksintressen,

allmänna

intressen

Ingen/ringa

påverkan

Befintliga och tillkommande uttagsbrunnar och

ledningsnedläggningen bedöms inte påverka de allmänna

riksintressen som finns inom området.

Infrastruktur Ingen/ringa

påverkan

Verksamheten påverkar inte nuvarande infrastruktur och

bedöms inte komma i konflikt med framtida

infrastrukturprojekt.

Landskapsbild Ingen/ringa

påverkan

Med hänsyn till områdets geologi samt att vattentäkten

har varit i drift sedan 1970-talet förväntas ingen

sättningsrisk till följd av grundvattenavsänkningen

föreligga.

Närmast uttagsbrunnar kommer stängsel att sättas upp

och den nya brunnen kommer att förses med en

överbyggnad. Påverkan på landskapsbilden är försumbar.

Kulturmiljö Ingen/ringa

påverkan

Inga kulturmiljöintressen eller fornlämningar berörs av den

sökta verksamheten med tillhörande anläggningar.

Naturmiljö Måttlig

påverkan

En del våtmarker ligger i området. Dessa bedöms kunna

påverkas av den sökta verksamheten. Dessa är dock inte

våtmarker med högt skyddsvärde.

Övriga skyddsvärda naturmiljöer bedöms inte påverkas av

den sökta verksamheten.

Yt- och

grundvatten

Måttlig

påverkan

Grundvattenuttag från reservbrunnen blir detsamma som

uttaget som sker i nuläget från brunnen B1. Anläggande

av en reservbrunn kommer därmed inte att medföra att

grundvattennivån kommer att sänkas ytterligare, annat än

runt nya reservbrunnen. Vid normaldrift bedöms varken

enskilda eller allmänna intressen påverkas ytterligare av

grundvattenuttaget jämfört med dagsläget. Under perioder

med maximala uttag eller under perioder av torka bedöms

avsänkningen vara större och viss negativ påverkan kan

ske på närliggande ytvatten.

Vattenbalansen i vattensystemet är lokalt rubbad fram till

Gässlösa avloppsreningsverk. En minimal förändring sker

inom hela Viskans och Ätrans vattensystem i och med att

vatten, ca 1,5 l/s, lyfts från Viskan till Ätran. Påverkan på

39(40)


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG



repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Intresse Miljöeffekt Kommentar

yt- och grundvatten till följd av detta bedöms som mycket

liten.

Kraftproduktion Måttlig

påverkan

I vattensystemet mellan Rångedala och Gässlösa finns

kraftverk. Den minskade effekten för dessa till följd av att

ca 23 l/s leds bort från vattensystemet bedöms som ringa.

Boendemiljö Måttlig

påverkan

Sökt verksamhet kommer att påverka boendemiljön

positivt då den bidrar till bra dricksvattenförsörjning i

området.

Brunnsinventering har visat att det förekommer enskilda

vattentäkter inom influensområdet. Dessa kan påverkas

negativt av grundvattensänkningen. Påverkan bedöms

dock inte vara större än dagens situation.

Friluftsliv och

rekreation

Ingen/ringa

påverkan

Området är inte av riksintresse för friluftsliv. Sökt

verksamhet bedöms dessutom inte störa framkomligheten

inom området eller på annat sätt förhindra/försämra

möjligheten till friluftsliv och rekreation i området.

Utsläpp till mark och vatten

Ingen/ringa påverkan

Arbetsmaskiner som nyttjas för anläggningsarbetet

medför normalt inga andra utsläpp än avgasemissioner till

luft. Någon risk för att maskiner ska förorena vatten eller

botten föreligger normalt inte. Vid haveri föreligger dock

risk för läckage av t.ex. oljor eller andra vätskor.

Absorbent kommer att finnas tillgänglig för att kunna

samla upp olja eller vätska vid ett eventuellt haveri eller

olycka med arbetsmaskiner. Ingen tankning, förvaring

eller uppställning av arbetsmaskiner kommer att ske inom

området. Vattenverksamheten bedöms ej att medföra

några utsläpp till vatten eller mark.

Vägen till nya uttags- och reservbrunnar har redan anlagts

och är utförd av naturgrus för att minimera risk för

påverkan från föreningar. Anläggandet av vägen föregicks

av en grodinventering, se Bilaga 1. I enlighet med

förslaget i inventeringen har kompensations-åtgärder

genomförts.

Utsläpp till luft Ingen/ringa påverkan

Mindre temporära utsläpp till luft kommer att ske i form av

avgasemissioner från arbetsfordon under tiden för

anläggningsarbeten. Under driftskedet medför

verksamheten inga särskilda utsläpp till luft.


2016-12-13

SAMRÅDSUNDERLAG


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Sammantaget bedöms att den aktuella verksamheten inte medföra sådana förändringar i

miljöpåverkan att tillåtligheten kan ifrågasättas.

Inventering av groddjur: Småvatten i norra delen av Dalsjö-

fors

1. Uppdrag

På uppdrag av SWECO Environment utfört en inventering av groddjur i en våtmark strax norr om

Dalsjöfors vattentäkt, Borås kommun. Inventeringen föranleds av att en mindre del av våtmarken

planeras att fyllas ut.

2. Metoder

Våtmarken besöktes två gånger under våren 2013, 2013-05-02 och 2013-05-21. Vid de båda tillfällena

genomsöktes våtmarken noggrant i de delar där det gick att ta sig fram till fots och översiktligt (med

lyssning och spaning på håll i de delar där det inte gick. Första besöket gjordes genom ett kombinerat

eftermiddags- och kvällsbesök och det andra som ett rent kvälls-/nattbesök. Det första besöket gjor-

des under grodornas lektid, vilket gjorde det möjligt att höra spel även ute i de delar där det inte gick

att gå. Det andra besöket var huvudsakligen inriktat på eftersök efter vattensalamandrar, som har sin

lektid något senare än grodorna. Dagbesöket gjordes eftersom grodor ofta och gärna spelar under

gynnsamma (varma) eftermiddagar. Nattbesöken gjordes eftersom groddjur generellt är som mest

aktiva nattetid och eftersom det dessutom är lättast att se ner i vattnet med hjälp av en stark pann-

lampa.

Föreliggande rapporterings-PM är skrivet av Johan Ahlén och Oskar Kullingsjö. Johan svarar för

styckena 1, 2 och 4. Oskar, som gjort fältarbetet svarar för stycke 3.

3. Resultat

Våtmarken är näringsrik och består av mer eller mindre täta ruggar med vass, kaveldun och starr och

av mindre öppna vattenytor däremellan. Jag mätte djupet på några ställen och det var på de flesta

ställen ca 30-40 cm djupt, i nordvästra delen mätte jag till ca 70 cm, det kan finnas djupare ställen

längre ut. Våtmarken är omgärdad av en trädkrans med tall och björk och det växer också en del vide

i kanterna av kärret. Flera diken går i kanten av kärret. I den delen som är aktuell att lägga igen är ett

område med mycket vide/pil som står i ett par decimeter djupt vatten. Områdena kring kärret består

annars av nedlagd jordbruksmark, dikad åkermark som vuxit igen med bland annat älggräs.

Skogssnäppa, enkelbeckasin, morkulla och gräsand sågs/hördes i området.

sehste

Maskinskriven text

Bilaga 1

sehste

Maskinskriven text

Första besöket: I östra kanten hittade jag ca 15 äggklumpar av vanlig groda. Spelet satte igång or-

dentligt 22.30 och jag räknade till 20 vanliga grodor, ytterligare vanliga grodor satt längre ut där jag

inte kunde se dem (men jag tror inte att det var så väldigt många fler). Alla utom en groda satt i östra

och norra delen av dammen, en vanlig groda satt strax norr om området som ska läggas igen. Åker-

groda hördes från några ställen, men ganska sporadiskt och jag lyckades inte få syn på någon. Inga

paddor eller salamandrar sågs.

Andra besöket: Enstaka grodor spelade fortfarande, men inga salamandrar kunde hittas.

4. Bedömning

Med en medelstor förekomst av vanlig groda och några individer av åkergroda och utan några fynd av

vattensalamandrar bedöms våtmarken ha ett visst, men inte särskilt högt värde för groddjur.

Utfyllnaden påverkar ett område som åtminstone i år verkar vara mindre frekvent använt av grodor-

na, åtminstone vid leken 2013. Någon allvarligare förlust av lekmiljö bedöms därmed inte bli resulta-

tet.

Åkergroda omfattas av artskyddsförordningens bilaga 1 (med beteckningen N), vilket innebär ett

tämligen strikt skydd för bland annat fortplantnings- och viloplatser (övervintring, till exempel). Nå-

got mer än marginell påverkan på denna typ av platser för åkergroda bedöms alltså inte den aktuella

utfyllnaden medföra. Vanlig groda omfattas av artskyddsförordningens bilaga 2, vilket innebär att

man inte får medvetet eller omedvetet döda individer (något som också gäller åkergroda). Naturligtvis

finns en liten risk att detta sker, men den är knappast särskilt mycket större än vid gräv- eller utfyll-

nadsarbeten i vilken fuktig miljö som helst.

Vill man ändå vara på helt säkra sidan och förstärka förutsättningarna för groddjur bedömer vi att det

bästa vore att gräva en ny groddamm i närheten. Detta är sannolikt bättre än att utvidga den befintliga

eftersom den redan utgör en fungerande miljö och kan riskera att påverkas negativt av ytterligare

grävning.

En ny damm placeras i ett läge där den kan förväntas bli permanent vattenhållande, solexponerad och

fiskfri – alltså inte med en direkt koppling till fiskförande vattendrag. Nordsidan görs med fördel

grund och djupet tillåts i övrigt variera, med en djuphåla i någon del.

Stenungsund 2013-06-28

Johan Ahlén

Naturcentrum AB

Våtmarken vid Dalsjöfors

Karta över området. Våtmarken är belägen sydsydväst om Stommen, strax nordost om texten ”Gärd-

hem 2:1 3”.

miljÖkonsekvensbeskrivning · eh p:\1313\1312180_tillstånd_dalsjöfors\000\10...

Documents