11

MiljöekonomiKurs i miljövård ht 2013

söndag 10 november 2013Göran Lindgren goranlin@gmail.com

IKT-utvecklare, fredsforskare, ekonom, folkbildare, författare

Görans webbplats: www.goranlindgren.se

2

Mina aktuella projekt:

1.Skriver boken ”Skapa och distribuera en e-bok” planeras

publiceras detta år

2.Forskningsöversikt över läromedel i mobiler för Sveriges

Läromedelsförfattares Förbund (SLFF) våren 2014

3.BOLDIC open learning resources online, Baltiskt-nordiskt

projekt om öppna lärresurser

4.E-bok om MOOC-kurser (Massive Open Online Courses)

5.”12 crucial questions about conflict and development”,

deskriptiv statistik som illustration av mönster av väpnade

konflikter och utveckling baserat på UNDPs Human

Development Report

3

Miljöekonomi

13:00 Föreläsning 4513:45 Paus 513:50 forts. föreläsning 4514:35 Paus 1014:45 Seminarium 6015:45 Slut

4

hållbarutveckling

ekonomisk tillväxt

ekonomisk utveckling

5

Ekonomisk tillväxt • inte bara bra eller bara dålig• fördelar och nackdelar med den form av

ekonomisk tillväxt som valts fördelas oftast ojämlikt

• svårt uppnå ekonomisk utveckling utan ekonomisk tillväxt

• omöjligt att alla i världen kan få svensk materiell levnadsnivå, då krävs 2,5 jordklot och om alla ska ha konsumtion som i USA krävs 4,4 jordklot

6

BNP – bruttonationalprodukten• = den samlade produktionen av varor och tjänster i ett

land under ett år mätt i pengar• bara marknadsförd produktion räknas• jämförelser till växelkurser i internationell handel ger

missvisande resultat• jämförelser bör ske med köpkraftskorrigerade priser

(PPP = Purchasing Power Parities)• viktigt använda reala (constant) priser

(= inflationskorrigerade), inte nominella, löpande (current) priser

• skillnader i BNP/capita > skillnader i levnadsstandard

7

Ekonomisk utveckling• ekonomisk tillväxt == ekonomisk

utveckling

• ekonomisk utveckling kan men måste inte inkludera ekonomisk tillväxt

• det finns ingen allmänt accepterad definition av ekonomisk utveckling

8

Faktorer i utveckling• lycka• pengar• hälsa• utbildning• kläder • boende• utbildning• inflytande• låg brottslighet

• mänskliga rättigheter• demokrati• jämställdhet mellan

könen• ekonomisk jämlikhet• ekonomisk frihet• fred• säkerhet från

myndighetsövergrepp• juridisk struktur• genuint sparande

1. Ekonomisk utveckling

2. Politisk utveckling

3. Social utveckling

4. Kulturell utveckling

5. Miljö-utveckling

Typer av utveckling

9

Att mäta ekonomisk utveckling• BNP/capita PPP• Basbehov• U5M (under 5 mortality)• HDI (Human Development Index) förväntad

livslängd, läskunnighet, skoldeltagande, BNP/cap

• GDI (Gender Development Index)förväntad livslängd, läskunnighet, skoldeltagande, BNP/cap, alla uppdelade på kön

10

Kostnads-intäktsanalyser (cost-benefit)Privat företag

Intäkter

- kostnader

= vinst

Externa effekter ofta ej medräknade

SamhälletIntäkter

- kostnader

= vinstExterna effekter är

svårmätbara men uppskattas i

samhällsekonomiska kalkyler

11

Diskonteringsräntan

Ett svårförståeligt men viktigt begrepp

12

Diskonteringsräntan är den räntesats som gör att man kan jämföra kostnader och intäkter som sker vid olika tidpunkter.

Med hjälp av den kan man beräkna nuvärdet på framtida intäkter eller kostnader. Den

kallas också för kalylränta.

13

Diskonteringsräntan För många är det förvånande att den största osäkerheten

vad gäller ekonomiska uppskattningar av

klimatförändringarna är diskonteringsräntan

14

En miljon kronor i skador från klimatförändringar om trehundra årskulle vara värda att undvika till en kostnad av 50 000 kronor i dag, vid

en diskonteringsränta på en procent, men bara till en kostnad av 50 öre om diskonteringsräntan sätts

till fem procent

15

1. hur vi värderar framtida generationers välfärd

2. hur snabbt människors nytta avtar vid ökad konsumtion

3. vad vi tror om framtida tillväxt

Val av diskonterings-ränta beror på

16

Vilken hänsyn bör vi ta till framtida generationer, de som framförallt kommer att drabbas av klimat-förändringarnas negativa effekter?

17

Tabell 6. Nuvärde vid olika diskonteringsräntor

Ränta Start 1 år 10 år 20 år 100 år 200 år

0,1 % 1,00 0,999 0,99 0,98 0,90 0,82

1 % 1,00 0,99 0,90 0,82 0,37 0,13

1,4 % 1,00 0,99 0,87 0,75 0,24 0,06

3 % 1,00 0,97 0,74 0,54 0,048 0,0023

6 % 1,00 0,94 0,54 0,29 0,0021 0,0000042

18

Figur 7. Effekten av olika diskonteringsräntor

19

Tabell 7. Lönsamhet vid olika diskonteringsräntor s.47

Ränta 100 år Miljöinv. Nuvärde Bör inv.göras?

0,1 % 0,90 10 000 000 45 000 000 Ja

1 % 0,37 10 000 000 18 500 000 Ja

1,4 % 0,24 10 000 000 12 000 000 Ja

3 % 0,048 10 000 000 2 400 000 Nej

6 % 0,0021 10 000 000 105 000 Nej

20

Vilken vikt vi bör lägga vid den ojämna fördelningen mellan fattiga och rika av klimatförändringarnas värsta följder?

21

Uvecklingsländer kräver stöd för miljöskydd:

The four nations [india, China, Brazil, South Africa] issued a joint press release, which made it clear the developed nations should be ready to contribute funds and share green technology if they expected the developing and poor nations to take major actions on environmental protection.

The Times of India, Nov 28, 2009

22

Utvecklingsländer vill inte ta allt ansvar för miljöförstöringen

”När det gäller miljöfrågor sökte den Malaysiska utrikespolitiken under Mahatirs era att stoppa i-länderna från att lägga skulden på Syd för jordens sorgliga tillstånd.” [Görans översättning]

Malaysian foreign policy in the Mahathir era, 1981-2003: dilemmas of development, Karminder Singh Dhillon, Singapore : NUS Press, 2008.Tun Dr. Mahathir bin Mohamad var premiärminister i Malaysia 1981-2003

23

Hållbar utveckling”tillgodoser dagens behov utan

att äventyra kommande generationers möjligheter att

tillgodose sina behov” Brundtlandkommissionen 1987

Vår gemensamma framtid

24

Olika kapitalformer•Naturkapital (naturtillgångar)

•Fysiskt kapital (av människanskapat kapital)

•Humankapital (utbildning och hälsa)

25

Svag hållbarhet innebär att den sammanlagda kapitalstocken bör öka eller vara oförändrad och att naturkapital är utbytbart mot fysiskt kapital.Miljöekonomi

Stark hållbarhet innebär att den sammanlagda kapitalstocken bör öka eller vara oförändrad men inte genom att ersätta naturkapital med fysiskt kapital eftersom dessa inte är utbytbara. Ekologisk ekonomi

26

Genuint sparandePlusfaktorer: Producerade tillgångar, naturtillgångar, miljökvalitet, mänskliga resurser, och utländska tillgångar. Utgifter för utbildning (böcker, lärarlöner etc.) Offentliga transfereringar. Avdrag görs för förbrukning av naturresurser, förbrukning av producerade tillgångar, skador till följd av utsläpp samt nettoskulder till utlandet. Genom att skjuta fram konsumtion till framtiden ökar en nations genuina sparande. För att en nation ska ha en hållbar utveckling krävs att nettosparandet är positivt.

27

Mer om genuint sparande• Kritik framförallt mot bristfälliga

data• Stark indikator på framtida

konsumtion• Förordas som lämpligt för svensk

forskning p.g.a. god datatillgång• Många länder har svårt uppnå

positivt genuint sparande

28

Tabell 7. Beräkning av genuint sparande för några länder 2006

Sverige Tanzania Kina

bruttosparande 24,79 11,37 53,83

kapitalförslitning -12,09 -7,77 -10,21

utbildningskostnader 7,32 2,39 1,81

energiförbrukning 0,00 -0,30 -5,84

mineralförbrukning -0,54 -4,74 -1,68

skogsförbrukning 0,00 0,00 0,00

utsläppsskador -0,10 -0,24 -1,33

koldioxidskador 0,00 -0,13 -1,53

genuint sparande 19,38 0,59 35,06

29

Index för hållbart samhälle22 faktorer i 5 grupper

1-6 Personlig utveckling vikt 1/7

7-9 Ren miljö vikt 1/7

10-14 Välbalanserat samhälle vikt 1/7

15-17 Hållbar resursanvändning vikt 2/7

18-22 Hållbar värld vikt 2/7

30

Det ekologiska fotavtrycket visar hur stor yta vi använder av biologiskt produktivt land och vattenyta för att producera de resurser vi använder och för att absorbera vårt avfall.

31

LÄNDER MED EKOLOGISKT UNDERSKOTT RESP. ÖVERSKOTT, 1961 och 2005

Från Living Planet Report 2008

1961 2005

32

Figur 10. Ekologiska fotavtryck för regioner 2005

Förbrukning anges av ytan innanför prickade linjer

33

Klimatskeptiker”Debatten om klimatet vilar på bräcklig grund. Den

vetenskapliga processen fungerar inte väl och klimathotet är inte alls så allvarligt som påstås” En grön fatwa har utfärdats Nils Lundgren & Marian

Radetzki, Ekonomisk Debatt 5/2009

”Radetzki och Lundgren har inte lyckats finna ett enda nytt argument mot denna dominerande

uppfattning bland klimatforskare, ekonomer och politiker.” Ekonomer på villovägar Klas Eklund, Olle

Häggström, Markku Rummukainen Ekonomisk Debatt 6/2009

34

Sternrapporten (stern+treasury exec short)• Framtagen av ekonomen Nicholas Stern för

brittiska finansdepartementet• Det går fortfarande att undvika de värsta

effekterna av klimatförändringarna• Kostnaden för att inte göra något nu är en

förlust av 5% av global BNP varje år framåt• Om alla effekter medräknas kan kostnaden

stiga till 20% av global BNP• Kostnaden för att stoppa de värsta

effekterna kan begränsas till 1% av global BNP

35

Sternrapporten

Klimatförändringen är en extern effekt med särskilda kännetecken: • Global• Långsiktig• Osäker• Potentiellt stor och irreversibel

efter Sternrapporten

36

Eftersom kostnaderna är stora är snabba åtgärder ekonomiskt lönsamma

Att minska utsläppen till 550ppm CO2e kostar 1% av GDP/år• Resurskostnad: 1% av GDP år 2050, intervall -1% till +3,5%• Makroekonomiska modeller: 1% av GDP år 2050, intervall +/-3%

Kostnaderna kommer inte att fördelas jämnt:• Konkurrenspåverkan kan minskas genom gemensamt agerande

Det skapas möjligheter och fördelar:• Nya marknader skapas• Klimatpolicy konsistent med energitillgång, energisäkerhet, luftkvalitet

Stark styrning är fullt kompatibelt med tillväxt och utveckling i fattiga och rika länder

efter Sternrapporten

37

efter Stern-rapporten

Tillväxt och klimatförändring

38

Jämför själv data för olika länder:Hämta min Excel/OpenOffice-fil med data om

Ekonomisk tillväxt, Mänsklig utveckling, Inkomstfördelning, Export och import, Genuint sparande, Ekologiska fotavtryck och Hållbart samhälle. Uppgifter finns för som mest 177

länder och kommer från olika pålitliga källor. Hela appendixet finns att hämta på min

webbplats: http://www.goranlindgren.se/mina-bocker/ekonomisk-tillvaxt-och-mansklig-

utveckling/

39

Samband mellan mänsklig utveckling, ekologiska fotavtryck, ekonomisk tillväxt och BNP/capita

Kvintil HDI5 har högst HDI

HDI uppdelat i kvintiler

Ekologisk reserv eller underskott

GDP /cap tillväxt %/år 1990-2005

GDP/cap PPP US$ 2005

HDI1 0,97 0,29 1 385,09

HDI2 2,55 1,45 3 834,52

HDI3 0,08 2,09 6 262,43

HDI4 -0,18 2,54 13 206,53

HDI5 -1,25 2,16 31 276,32

40

Kvintil HDI5 har högst HDI

41

Kvintil HDI5 har högst HDI

42

Kvintil HDI5 har högst HDI

43

Hur blir jag en bättre föreläsare?1. Vad tycker du var bäst med min föreläsning idag? 2. Jag strävar efter mina föreläsningar ska bli

• Lättfattliga• Tillförlitliga • VälstruktureradeHur du tycker du jag bättre ska uppnå detta?

Svara nu eller efteråt eller via mail goranlin@gmail.com

Tack för mig! Göran