miljöutredning - kungalv.se · planområdet täcker ca 29 hektar. då flera av de industrier som i...

Datum 2013-03-01

EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg

Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771 87 41

Hemsida www.enviroplanning.se e-post [email protected]

Rapport

Miljöutredning till detaljplan för Rollsbo Östergård

Kungälvs kommun

3 Miljöutredning till detaljplan Datum 2013-03-01

för Rollsbo Östergård Ver 1

Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

II (VI)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Rapportuppgifter

Titel Miljöutredning för Rollsbo Östergård

Version 1

Datum 2013-03-01

Uppdragsgivare Kungälvs kommun, Samhällsbyggnad,

Pauline Svensson

Nämndhuset, 442 81 Kungälv

Uppdragsnummer 2002-25

Dokumentnummer 2002-25/10/01/rap001_2002-25

Framsidesbild Anna Dahlén

Rapport genomförd av Uppdragsledare Helena Norin, Civ. ing. Kemiteknik

Anna Dahlén, Biolog och Miljövetare

Rapport granskad av Mattias Olsson, Fil. Dr. Biologi

Rapport verifierad av Helena Norin



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

III (VI)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Sammanfattning

Bakgrund

Föreliggande miljöutredning är upprättad på uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret,

Kungälvs kommun med anledning av förslag från kommunstyrelsen till detaljplan

för Rollsbo Östergård i Kungälv. Detaljplanen tas fram för att göra det möjligt för

befintliga fastighetsägare att utöka sina industrifastigheter, men även att skapa några

nya. Detta ska göras samtidigt som områdets gröna karaktär bibehålls.

Naturmiljö / mark och vattenområden

Planområdet består av igenväxande betesmark på kuperad mark med berg i dagen.

Inom planområdet finns revlummer , lopplummer och vanlig groda, samtliga

fridlysta arter. I området finns inga lämpliga hasselsnokshabitat, då tidigare

exploatering snört av området från omgivande landskap. En damm med

övervintrande groda föreslås bevaras. För att inte skada öring i Komarksbäcken

föreslås restriktioner både under byggnadstiden och att dagvatten renas innan det når

Komarksbäcken.

Kulturmiljö

Tidigare okända formlämningar har konstaterats i den arkeologiska utredningen.

Med nuvarande kunskapsläge kan konsekvenserna för formlämningarna inte

bedömas.

Rekreation

Området har rekreationsvärde främst för dem som arbetar i området. Värdet bedöms

vara oförändrat eller något förbättrat efter exploateringen om ytterligare gångstigar

anläggs i området och det öppnas upp.

Visuell miljö/ Landskapsbild

Den föreslagna bebyggelsen bedöms inte försämra de utblickar som finns idag. Det

är viktigt att de gestaltningsprinciper som följs inte motverkar den naturvårdshänsyn

som föreslås.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

IV (VI)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Hälsa/säkerhet

Eventuella olyckor med farligt gods bedöms inte påverka området annat än i ytterst

sällsynta fall. Då utsläpp av kemikalier och släckvatten ej beaktats i

dagvattenutredningen kan effekter inte bedömas för hälsa, säkerhet och vattenmiljö.

Buller från verksamheter skulle kunna störa bostäder, men då dessa ligger relativt

långt från planområdet och Naturvårsverkets riktlinjer ska uppfyllas bedöms

riskerna för buller vara relativt små.

Vatten - miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer bedöms ej överskridas i planområdet.

Dagvattensystem – kapacitet och robusthet

I planområdet planeras för en högre andel hårdgjorda ytor, vilket innebär en ökad

mängd dagvatten (regnvatten) och tillförsel av föroreningar från byggnadstak, vägar

och parkeringsytor. För att undvika flödestoppar till recipienten måste vattnet

fördröjas inom fastigheterna. För att inte skada öring i Komarksbäcken bör

dagvattnet renas innan det når bäcken. Dagvattnet från lokalgatorna föreslås till

exempel tas om hand i öppna diken med makadamfyllning, och därefter ledas till ett

utjämningsmagasin i ett markområde invid motorvägen.

Geoteknik

Inom området i sydost erfordras kompenserande åtgärder vid byggnation för att behålla fullgod

stabilitet. Byggandstekniska åtgärder som medför permanent grundvattensänkning bör ej utföras

inom lerområden pga sättningsrisk. Där sprängningar gjorts utan att gnejsigheten följts

föreligger risk för utfallande block. Dessa block behöver antingen skrotas bort eller bultas fast.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

V (VI)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Innehållsförteckning

1 Inledning .............................................................................. 1

1.1 Bakgrund .............................................................................. 1

1.2 Syfte ..................................................................................... 2

1.3 Gällande planer och program ................................................ 2

1.4 Lagstiftning om MKB i detaljplan .......................................... 3

1.5 Avgränsningar av miljöutredningen ...................................... 4

2 Planförslaget ........................................................................ 5

2.1 Områdesbeskrivning ............................................................. 5

2.2 Industri och kontor............................................................... 5

3 Nollalternativets miljökonsekvenser .................................... 5

4 Planförslagets miljökonsekvenser ........................................ 6

4.1 Naturmiljö ............................................................................ 6

4.2 Kulturmiljö ......................................................................... 12

4.3 Rekreation .......................................................................... 13

4.4 Visuell miljö/Landskapsbild ............................................... 13

4.5 Hälsa/säkerhet ................................................................... 15

4.6 Vatten – miljökvalitetsnormer ............................................ 16

4.7 Dagvattensystem – kapacitet och robusthet ....................... 17

4.8 Geoteknik ........................................................................... 18

Referenser ..................................................................................... 20

Bilagor

A Inventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

1 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Föreliggande miljöutredning är upprättad på uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret,

Kungälvs kommun med anledning av förslag från kommunstyrelsen till detaljplan

för Rollsbo Östergård, del av Rollsbo 1:32 m. fl. i Kungälv.

Området ligger i Rollsbo industriområde väster om motorvägen E6, nordost om

centrala Kungälv. Området, som består av bergig skogsmark, är tidigare planlagt

som natur och ligger insprängt i industriområdet. Detaljplanen tas fram för att göra

det möjligt för befintliga fastighetsägare att utöka sina industrifastigheter, men även

att skapa några nya. Detta ska göras samtidigt som områdets gröna karaktär

bibehålls.

Foto 1. Planområde (Kungälvs kommun).



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

2 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Figur 1. Illustrationskarta över planområdet. Ur samrådshandling, koncept 2012-12-17.

1.2 Syfte

Syftet med miljöutredningen är att tillgodose miljö- och hälsohänsyn i planerings-

och projekteringsprocessen, samt att beskriva och bedöma de miljökonsekvenser

som genomförandet av detaljplanen kan medföra och hur de kan minimeras.

Kungälvs kommun har i planarbetet gjort en behovsbedömning som resulterat i att

betydande miljöpåverkan ej förväntas uppkomma. En miljökonsekvensbeskrivning

behöver därför inte genomföras enligt 4 kap. 34§ PBL. Kungälvs kommun har

istället valt att genomföra denna enklare miljöutredning, se vidare under rubrik

avgränsning.

1.3 Gällande planer och program

Följande är hämtat ur Planbeskrivningen, Samrådshandling, 2013-01-16, koncept.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

3 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

”Översiktsplanen

Kungälvs översiktsplan 2010 är antagen av kommunfullmäktige 2012-01-19. Enligt

översiktsplanen ska kommunen ha ett differentierat näringsliv. Detta innebär bl a att

satsning påverksamhetsområden norr om Rollsbo längs med E6 ska fortsätta.

Rollsbo är enligt översiktsplanen ett befintligt verksamhetsområde. Det är ett

industriområde som ska fortsätta utvecklas och förtätning föreslås inom området.

Detaljplaner

Ett antal detaljplaner finns som gäller för planområdet:

− Detaljplan för utvidgning av industritomt inom Rollsbo företagspark, fastigheten

Brytaren 2, m.fl. – Laga kraft 2010-02-05

− Detaljplan för Rollsbo-Ryr industriområde, del av fastigheterna Rollsbo 1:32 och

Ytterby Ryr 1:1 m.fl. - Upprättad 1990-10-18 och kompletterad 1991-01-09

− Rollsbo företagspark (Rollsbo etapp VI) Detaljplan för del av fastigheterna

Rollsbo 1:32 samt del av kv Stiftet – Upprättad 1998-08-10

− Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för Rollsbo industriområde

omfattande Rollsbo II, norra delen – Upprättad i februari 1977

Program för planområdet

Ett program för hela Rollsbo industriområde – Förslag till nya verksamhetsområden

i Rollsbo, detaljplaneprogram för del av Rollsbo 1:32 m.fl. – upprättat 2012-02-02

och reviderat 2012-02-20. Programmet har varit utställt under tiden 11/11 2011–

23/12 2011. Programmet godkändes i Samhällsbyggnadsutskottet 2012-02-02.”

1.4 Lagstiftning om MKB i detaljplan

Formella krav på när, och i vilket syfte, en MKB för detaljplan ska upprättas finns i

plan- och bygglagen (PBL) och i miljöbalken (MB).

Enligt 4 kap 34§ PBL och 6 kap 11§ MB skall kommunen genomföra

miljöbedömning för sådana detaljplaner vars genomförande kan antas medföra en

betydande miljöpåverkan. Inom ramen för miljöbedömningen skall då en MKB

göras.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

4 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

För alla detaljplaner skall en behovsbedömning göras. Det innebär att kommunen

skall bedöma behovet av en miljöbedömning och det skall göras enligt kriterier som

anges i bilagorna 2 och 4 till MKB-förordningen.

Kungälvs kommun har genomfört en behovsbedömning och bedömt att en MKB

inte behöver utföras. Miljöutredningen utgör ett underlag i den

miljöbedömningsprocess som integreras i planarbetet.

1.5 Avgränsningar av miljöutredningen

Nivåavgränsning

Miljöutredningen inriktar sig i första hand på de lokala fysiska miljöeffekter

planförslaget ger upphov till. Strategier och mer övergripande frågor, så kallade

systemeffekter, förutsätts vara behandlade i andra övergripande dokument, till

exempel översiktsplanen.

Geografisk avgränsning

Planområdet är beläget ca 3 km nordväst om Kungälvs centrum väster om väg E6,

se figur 1. Området avgränsas av Rollsbovägen. Bilgatan, Rattgatan och

Signalgatan.

Miljöaspektavgränsning

Ämnesområden som berörts bredare är naturmiljö, landskapsbild, rekreation, risker,

hälsa/säkerhet, dagvatten, översvämning, miljökvalitetsnormer för vatten, påverkan

på markavvattningsföretag och vattenområden, övriga ämnesområden har i vissa

delar avgränsats. Miljöutredningen är också avgränsad avseende illustrationer,

figurer och foton.

Källor och delutredningar

Miljöutredningen bygger på följande separata utredningar som finns för området:

Redovisning av utförd arkeologisk undersökning; Bohusläns museum, VA- och

dagvattenutredning Rollsbo Östergård; COWI, Geoteknisk utredning och

Markteknisk undersökningsrapport MUR geoteknik; Norconsult samt Rollsbo -

Landskapsanalys; Landskapsgruppen AB.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

5 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Kapitlen naturmiljö, visuell miljö, kulturmiljö och rekreation bygger på fältbesök,

Planbeskrivning, Kungälvs kommuns Vattenöversikt samt Grönplan för Kungälvs

kommun.

2 Planförslaget

2.1 Områdesbeskrivning

Planområdet är beläget 3 km nordväst om Kungälvs centrum, se figur 1. Området

avgränsas av Rollsbovägen. Bilgatan, Rattgatan och Signalgatan.

Rollsbo är sedan tidigare ett industriområde. Det nu aktuella området består av

igenväxt betesmark med talrika stenmurar och enbuskar. Området är kuperat och

sluttar mot Rollsbovägen. Som mest höglänt är området ungefär vid Signalgatans

norra utfart på Rattgatan. Som lägst ligger Bilgatan-Rollsbovägen. Öster om

området rinner Komarksbäcken, ett öringförande vattendrag.

2.2 Industri och kontor

I området finns idag 18 industritomter och samtliga utom en är bebyggda.

Planområdet täcker ca 29 hektar. Då flera av de industrier som i dagsläget finns i

området har behov av utbyggnad föreslås därför ytterligare exploatering. Tomterna

föreslås kunna utökas med totalt ca 38.000 m2 för industri eller kontorsändamål. För

fastigheten intill Bilgatan föreslås enbart kontorsändamål.

3 Nollalternativets miljökonsekvenser

Nollalternativet innebär att ingen byggnation genomförs. I dagsläget består området

av bergig igenväxande betesmark med inslag av tallskog. Det scenario som kan

finnas för nollalternativet är sannolikt att igenväxningen ökar.

Konsekvenserna för natur- och kulturvärden bedöms som små i nollalternativet.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

6 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

4 Planförslagets miljökonsekvenser

4.1 Naturmiljö

Nuläget

Vegetation

Planområdets vegetation karaktäriseras till stora delar av en igenväxt betesmark med

talrika stenmurar och enbuskar. Hällmarkstallskog finns insprängd i de norra,

mellersta och västra delarna. I väster finns en äldre granplanering. Norra delen av

området karaktäriseras även av ung björkskog med inslag av tall. I söder mot

Bilgatan och Rollsbovägen finns en värdefull lövskogsbrant med i huvudsak äldre

lönn, asp, ask, björk, ek, sälg och alm.

Figur 2. Naturvärden inom planområdet. För förklaring se Tabell 1.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

7 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Vid fältbesöket noterades ett flertal bestånd av revlummer och i den norra delen

även lopplummer. Samtliga Sveriges lummerarter är fridlysta. Inga övriga sällsynta

kärlväxter, mossor och lavar noterades och inga sällsynta artfynd har rapporterats till

artportalen för planområdet (http://www.artportalen.se/).

Tabell 1. Naturvärden inom planområdet. Kooridnater enligt SWEREF 99 TM.

Nr på karta Objekt X-koordinat Y-koordinat

1 Lopplummer 6419762 318407

2 Revlummer 6419396 318481

3 Revlummer 6419519 318456

4 Revlummer 6419445 318476

5 Revlummer 6419771 318380

6 Revlummer 6419667 318405

7 Revlummer 6419654 318470

8 Revlummer 6419675 318460

9 Groddamm 6419696 318455



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

8 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Grodor

En damm med övervintrande vanlig groda registrerades vid fältbesök 2012-10-30

(Foto 2). Dammen är belägen inom fastigheten Tändkabeln 1. Om dammen utgör

leklokal är svårt att avgöra då besöket ej gjordes under vår/sommar. Ytterligare en

våtmark är enligt landskapsanalysen belägen ca 100 meter söder om dammen, inom

fastigheten Tändkabeln 1.

Foto 2. Damm med övervintrande groda

Hasselsnok

I slutet av juni 2012 gjordes en inventering (Bilaga A) av lämpliga

hasselsnokshabitat inom aktuellt planområde. Inventeringen gjordes eftersom

trakterna kring Nordre Älv utgör kärnområde för hasselsnokens utbredningsområde i

västra Sverige och att arten observerats i nära anslutning till planområdet. Resultatet

av inventeringen visar att området är isolerat från det omgivande landskapet till följd

av den tidigare exploateringen. Lämpliga hasselsnokhabitat har gått förlorade och

det är inte troligt att någon population har lyckats hålla sig kvar i området.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

9 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Vattendrag

På östra sidan planområdet rinner Komarksbäcken. Inför arbetet med detaljplan över

Kongahällatomten i Kungälv gjordes en sammanställning av befintligt material

kring bäckens naturvärden. I ett senare skede gjordes även en biotopinventering till

grund för en revidering av MKB samt inför en anmälan om vattenverksamhet i

planområdet (EnviroPlanning AB 2011).

Söder om planområdet är Komarksbäcken kulverterad (cirka 300 meter) när den

passerar E6 under Kungälvsmotet. Uppströms den långa kulverten, finns flera

strömsträckor som i dagsläget inte utgör någon biotop för havsöring och andra

fiskarter. Ett flertal potentiella partier finns på sträckan E6-Rollsbovägen som efter

biotopåtgärder kan bli till viktiga habitat för flera fiskarter. Mindre områden både

nedströms och uppströms Rollsbovägen är lämpliga för lek- och uppväxtområden

för öring. År 2009 samt 2011 noterades ett flertal havsöringar vid Rollsbovägen där

det finns fina strömsträckor och bottenmaterial som passar för öringens reproduktion

(Åberg, 2011). Sannolikt kan havsöring vandra upp vid högvattenflöden och leka

uppströms de vandringshinder som finns längs bäcken i form av dämmen och långa

kulverterade sträckor.

Söder om planområdet längs med Bilgatan och Rollsbovägen, går ett dike som

ansluter till Komarksbäcken vid rondellen på Rollsbovägen. Diket har tämligen låg

vattenföring och börjar vid ett mossområde någon kilometer därifrån. Det ringa

vattenflödet avfärdar några högre naturvärden. Under 2012 har dock öring noterats i

diket söder om Bilgatan (Pauline Svensson muntligt).

Konsekvenser

Beroende på hur fastigheterna anläggs kan stora ingrepp på naturmiljön komma att

göras. Anläggandet medför en nedtagning av vegetation och påverkan på floran

lokalt. I anläggningsskedet finns en tillfällig risk att vattnet i Komarksbäcken

grumlas eller förorenas. Vidare kan sprängningsarbeten leda till att kväve sprids till

bäcken. Källan till kvävet är sprängmedel.

Om dammen med övervintrande groda dräneras kommer möjligheter för

reproduktion och övervintring att minska. Möjligen skulle grodorna då flytta till

andra mindre våtmarker i området. Både schaktning och sprängning nära dammen

bedöms kunna påverka den.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

10 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Både bestånd av revlummer och lopplummer kan komma att skadas vid

exploateringen. Vad gäller revlummer som har flera växtlokaler inom området

bedöms naturvärdena inte minska i betydande grav om något av bestånden måste tas

bort i samband med exploatering.

Planförslaget medför en högre andel hårdgjorda ytor, det vill säga vägar,

parkeringsplatser, takytor och liknande. Det i sin tur leder till en ökad mängd

avrinnande dagvatten med föroreningar till Komarksbäcken om inte åtgärder vidtas.

Föroreningarnas typ och koncentration varierar beroende på vilken slags yta

dagvattnet har runnit över. De vanligaste föroreningarna är tungmetaller, oljor,

näringsämnen och toxiska kolväten.

Stötvisa höga vattenflöden som kan uppstå när vatten samlas upp på hårdgjorda ytor

kan leda till ökad erosion med grumling som resultat, skredrisk, bortspolande av

anlagda och naturliga lekbottnar och därmed negativa konsekvenser för

uppvandrande havsöring.

Förorenat dagvatten påverkar laxfiskars hälsa (t ex öring) (Avfall Sverige, 2009).

Fiskhälsan i Komarksbäcken är idag inte känd, men då den innehåller stor andel

dagvatten kan påverkan inte uteslutas. För att bättre kunna utvärdera att föreslagna

åtgärder för dagvattenhanteringen är tillräckliga borde fiskhälsan undersökas.

Aktiviteten hos avgiftningsenzym i lever (EROD) är en biomarkör som reagerar på

hur förorenat vatten fisken lever i.

Möjliga åtgärder

Vegetation och grodor

Borttagande av revlummer, lopplummer eller livsmiljö för grodor kräver att dispens

från artskyddsförordningen söks och erhålls. Den damm där grodor konstaterades

bör sparas. För lopplummer bör beståndet skyddas under byggtiden genom

stängsling då den ligger mycket nära föreslagen ny verksamhetsyta intill Brytaren 2.

Eftersom området har karaktären av igenväxt betesmark kan området gärna öppnas

upp så att betesmarkskänslan bibehållas. Det innebär att man kan gallra enbestånd så

att mer sol kommer åt enarna, låta ljung på hällmark bibehållas och frilägga

stengärdesgårdarna. Eftersom området har lite olika karaktärer (se

landskapsanalysen) kan gärna de olika delarna som hällmarkstallskog, våtmark och

lövskogsbranter lyftas fram tydligare. Den gamla granplantering som finns i västra



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

11 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

området har ringa värde och landskapsanalysens förslag med gles och tät ridå möter

inga hinder ut naturvårdssynpunkt. Dock bör den formlämning som finns i området

beaktas vid gallring.

Naturmiljö vatten

Restriktioner vid anläggningsarbetet föreslås, både när det gäller tid under året och

vilka skyddsåtgärder som skall vidtagas. Under anläggningstiden ska grumling i

möjligaste mån undvikas speciellt under perioderna september-november samt mars-

maj då de strömlekande arterna går upp för att leka (hösten) respektive under den

första känsliga yngelperioden. Vatten från öppna schakter ska tas omhand.

Grumling kan minimeras med hjälp av sedimentationsdammar på strategiskt valda

platser eller ett flertal sedimentationscontainrar kopplade efter varandra. Även

anläggning av vegetationytor där vattnet tas om hand är en möjlighet. En

aktivitetsbaserad provtagning på det utgående länsvattnet bör göras under de

inledande tre verksamhetsmånaderna (under pågående sprängningsverksamhet) samt

på en lokal nedströms Rollsbo industriområde samt en lokal uppströms området

(referenslokal). Tänkta parametrar bör inkludera: nitrit, nitrat, ammoniumkväve,

sulfat, turbiditet, suspenderat material, pH, konduktivitet och ev. syrgas. Efter tre

månader bör provtagningarna kunna begränsas till enbart aktivitetstyrd

fältprovtagning av pH, Konduktivitet och turbiditet. Vid särskilda omständigheter

bör även vattenprovtagning göras för undersökning på ackrediterat laboratorium.

För att minska effekterna av föroreningar i dagvatten bör i första hand källor till

föroreningar begränsas, eller åtgärder vidtas så nära källorna som möjligt. Den totala

föroreningsbelastningen på Komarksbäcken bör minskas genom rening av

dagvatten, eller via åtgärder som innebär en minskad avledning av dagvatten,

exempelvis genom lokal infiltration. En metod för rening av dagvatten är

fördröjning och sedimentering i slutna eller öppna magasin.

Vad gäller dammarna med grodor så bör dessa bevaras. Då en av dem kan ligga

inom föreslagen utökad fastighet Tändkabeln 1 bör förbehåll skrivas in att

groddammen ska bevaras. Detta ställer krav bland annat på varsamhet under

anläggningstiden.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

12 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

4.2 Kulturmiljö

Förutsättningar

Kulturmiljöer

Området är inte upptaget i de områden som pekats ut som prioriterade avseende

kulturvärden i kommunens översiktsplan, (Kungälv Översiktsplan 2010). Någon

utredning av kulturmiljöer med historiska bylägen, brukande eller kulturhistorisk

värdefull bebyggelse har ej utförts.

Fornlämningar

I området har fornlämningar upptäckts som tolkats som boplatser eller gravar.

Utöver detta har historiska lämningar som stengärdesgårdar, husgrunder,

terrassering, odlingsrösen och äldre odlingsytor konstaterats.

Inför en eventuell exploatering görs alltid utredningar som regleras av

Kulturminneslagen, KML, av fornlämningsförekomst i tre olika skeden. Vid behov

fortsätter utredningen vidare till respektive skede, länsantikvarien i länet beslutar

och ger tillåtelse till respektive utredning. Om en borttagning önskas av en

fornlämning, beslutar länsantikvarien om detta tillåts, och ansökan kan göras först

efter skede två är avslutat.

1. Arkeologisk utredning

2. Arkeologisk förundersökning

3. Arkeologisk slutundersökning.

En arkeologisk utredning har genomförts inför planarbetet som redovisades i mitten

av januari (Bohusläns museum 2012). Så kallade sökschaktsgrävningar genomfördes

och med utgångspunkt i topografi och jordart valdes platser för grävning ut där

bosättning eller andra aktiviteter kan ha förekommit. Grävningarna resulterade i att

åtta tidigare okända fornlämningar hittades.

Länsstyrelsen har efter den arkeologiska utredningen meddelat att arkeologisk

förundersökning kommer att krävas om intrång kommer att göras inom kända eller

nyupptäckta formlämningar inom området.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

13 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Konsekvenser

Konsekvenserna för den sammantagna kulturmiljön i området kan ej bedömas

utifrån nuvarande utredningar.

Konsekvenserna för fasta fornlämningar i området kan inte heller fastställas utifrån

nuvarande kunskapsläge. Det vetenskapliga värdet av de tidigare kända och de åtta

nya fornlämningarna som påträffats, kan fastställas först efter relativt omfattande

fortsatta arkeologiska undersökningar. De fornlämningar som bedöms ligga inom de

planerade fastighetsutvidgningarna berör Stiftet 13, Stiftet 17, Brytaren 3 och den

nya fastighetsbildningen öster om Bigården.

I ett scenario kan det visa sig att fornlämningarnas värde är så högt att det ej ges

tillstånd till borttagning av dem, och ett annat scenario kan tillstånd till borttagning

komma att ges, men som också kan innebära stora kostnader för utgrävning och

dokumentation.

4.3 Rekreation

Förutsättningar och konsekvenser

I dagsläget har området värde för friluftsliv och rekreation främst för de som arbetar

i området. Värdet för friluftsliv och rekreation bedöms vara oförändrat eller något

förbättrat om området blir mera tillgängligt genom den nya stigen som planeras

anläggas.

4.4 Visuell miljö/Landskapsbild

Förutsättningar

Området är kuperat och det nuvarande industriområdet följer topografin väl även om

mycket berg sprängts bort för att plana ut tomterna. I landskapsanalysen

(Landskapsgruppen, 2010) lyfts området olika delar fram såsom blandskog med

många stora tallar och mycket blåbär, stengärdsgårdar, ung björkskog och våtmark

fram. I området finns också otillgänglig skog som avgränsas av höga stängsel och

sprängt berg. I området finns generellt få stigar varför tillgängligheten är låg. Se

figur 3.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

14 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Figur 3. Landskapsinventering. Bild från Rollsbo - Landskapsanalys; Landskapsgruppen AB.

Av Kungälv kommuns grönplan framgår att ”Inom industriområdena finns det

många arbetsplatser och ofta är den gröna miljön försummad. En viktig funktion för

utemiljön i dessa områden är att ge möjlighet till avkoppling och rekreation på

lunch- och kafferaster samt att vara en stimulerande miljö att komma till på

morgonen.”

I området finns vida utblickar söderut mot ICA och utblickar mot Swedish Match

och från Rattgatan sydost mot Signalgatan.

Konsekvenser

Den föreslagna bebyggelsen bedöms inte försämra de utblickar som finns idag. Det

är viktigt att de gestaltningsprinciper som följs inte motverkar de naturvårdshänsyn

som föreslås.

Åtgärder

I landskapsanalysen lyfts följande gestaltningsprinciper fram:

Generellt bör kilar med befintlig vegetation, på 5-10m, sparas mellan varje

ny tomt



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

15 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Skifta mellan täta och glesa ridåer så att verksamheter i ett annat kvarter går

att skymta. Dessa är ca 20m breda på de glesa partierna.

Öppna upp entréer till några skogspartier så att dessa tillgängliggörs

Spara fina exemplar av tallar, ekar och stengärdesgårdar

Nyexploaterade delar får gärna behålla den småskaliga, intima känslan.

Spara portar som bildas av sprängt berg, detta ger förtydligade entréer

Spara tillgängliga promenadstråk

Dessa har varit vägledande i kommunens planering av området.

4.5 Hälsa/säkerhet

Förutsättningar

På väg E6 fraktas farligt gods i stora mängder. Avståndet till väg E6 är som kortast

ca 300 meter. Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län

har tillsammans utvecklat en policy för markanvändning i anslutning till

transportleder för farligt gods (Länsstyrelsen 2006). Denna policy anger ett

riskhanteringsavstånd av 150 meter från transportleden. Vid framtagande av

detaljplaner inom riskhanteringsavståndet skall riskerna som orsakas av farligt gods

särskilt beaktas och utredas. Eftersom området ligger mer än150 meter från farlig

godsled behöver inte riskerna utredas vidare. I Kungälvs kommun finns inga lokala

trafikföreskrifter om inskränkningar av transport av farligt gods (Länsstyrelsen,

2013).

Närheten till väg E6 innebär också att fastigheterna berörs av buller från vägtrafiken.

I planarbetet har hittills ingen bullerutredning gjorts. I kommunens

behovsbedömning anges att biltrafiken inom området inte bedöms öka påtagligt i

och med exploateringen och att trafikbullret därför påverkas marginellt. Ingenting

nämns dock om buller från tillkommande verksamheter på den föreslagna

industrimarken.

Konsekvenser

För en olycka med farlig gods på väg E6 är det två olikafall som skulle kunna

inverka på området. Det är antingen om giftig gas släpps ut eller om en tank med

brandfarlig gas upphettas så mycket att den exploderar. Enligt en riskanalys gjord



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

16 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

för Kvarnkullen i centrala Kungälv (EnviroPlanning 2009) är sannolikheten för en

olycka med giftig gas som driver in över området eller exploderande tank i

storleksordningen 10-9 per år, vilket innebär att sådana olyckor vid Rollsbo kan

förväntas hända någon gång på en miljard år. Detta är långt under den risknivå som

brukar anges som acceptabel utan att åtgärder behöver vidtas(en gång på en miljon

år). (Räddningsverket 1997).

Åtgärder

I kommunens behovsbedömning noterades att dagvattenutredningen skulle beakta

hantering av eventuella utsläpp. Detta har inte gjorts varför det är svårt att bedöma

riskerna. Här skulle både utsläpp av farligt gods och släckvatten behöva utredas.

I behovsbedömningen noteras att buller från verksamheter kan störa näraliggande

bostäder. Dessa ligger dock relativt långt från det nu föreslagna planområdet. Buller

från verksamheter måste följa riktlinjer för buller från Naturvårdverket.

4.6 Vatten – miljökvalitetsnormer

Förutsättningar

I Sverige finns sedan december 2009 miljökvalitetsnormer för alla yt- och

grundvattenförekomster. Normerna ställer krav på vattnets kvalitet (status) vid en

framtida tidpunkt, t ex 2015.

För varje sjö, vattendrag eller kust finns en norm för den ekologiska statusen och en

norm för den kemiska. För varje grundvattenförekomst finns en norm för den

kemiska och en för den kvantitativa. Grundkravet är att god status ska ha uppnåtts

2015.

Det är vattendelegationerna i varje vattendistrikt som beslutar om vilka

miljökvalitetsnormer som ska gälla för vattenförekomsterna i distrikten. Underlag

för besluten tas fram av vattenmyndigheterna i samverkan med länsstyrelser,

kommuner, vattenråd och andra myndigheter och organisationer. Det är myndigheter

och kommuner som ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs. För Komarksbäcken

har inga miljökvalitetsnormer hittats, men för Nordre älv som den mynnar ut i finns

normer. Miljökvalitetsnormerna är God ekologisk status 2015 och God kemisk

ytvattenstatus 2015. Vid statusklassningen 2009 bedömdes God ekologisk status och

God kemisk ytvattenstatus råda. Om ingen försämring sker bör målen för 2015 nås.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

17 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Konsekvenser

Förutsatt att dagvatten från omhändertas lokalt inom fastigheter och att dagvatten

från gatorna infiltreras innan de når diken bedöms inte statusen försämras. Se vidare

nästa kapitel.

4.7 Dagvattensystem – kapacitet och robusthet

Förutsättningar

Idag sker dagvattenhanteringen från gatorna genom avvattning till vägdiken, med

undantag av Rattgatan mellan kvarteren Kondensatorn och Rotorn/Stiftet som har

dagvattenbrunnar och kantsten på bägge sidor av gatan. Från fastigheterna är det

enbart Tändkabeln 1 som uppfyller kommunens krav på nybyggnation med

infiltration av dagvatten inom fastigheten. VA-utredningen föreslår att man även för

befintliga ytor inför förbehåll om att dagvattenet måste fördröjas inom fastigheterna.

För Kondensatorn 12 föreslås att dagvattenledningen ska mynna i vägdiket.

Fler hårdgjorda ytor leder normalt till större avrinning och därmed mer föroreningar

till naturliga vattendrag. Dagvattnet från Rollsbo har idag Komarksbäcken som

recipient. Komarksbäcken är hårt belastad och uppströms har fördröjning och lokalt

omhändertagande av dagvatten införts för att minska belastningen. Några dammar

har anlagts nordost om Rollsbo för att jämna ut flödet och öka reningen. Dagvattnet

från det nya verksamhetsområdet måste fördröjas så att flödet i Komarksbäcken inte

ökar. Det innebär att lokalt omhändertagande och fördröjning måste ske inom

fastigheterna.

Inom området kan möjligen ett markavvattningsföretag finnas som enligt sökkarta

från länsstyrelsen har nummer 146. Av kartan är det dock mycket svårt att uttolka i

vilken mån det berör det aktuella planområdet.

Konsekvenser

Vid en nybyggnation planeras för en högre andel hårdgjorda ytor inom området

jämfört med nollalternativet, vilket innebär en ökad mängd dagvatten och tillförsel

av föroreningar från byggnadstak, vägar och parkeringsytor. För att undvika

flödestoppar till recipienten måste vattnet fördröjas inom fastigheterna.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

18 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Möjliga åtgärder

Då området enligt geoutredningen består till stora delar av berg är

infiltrationsmöjligheterna små. Den lösning som valts inom Tändkabeln 1 med

underjordiskt magasin är en tänkbar lösning även för tillkommande fastigheter. En

annan metod för att fördröja dagvattnet kan vara sedumtak (tak försedda med

markvegetation av torktåliga fetbladsväxter). För åtgärder på dagvattensystemet som

ökar den biologiska mångfalden se kapitel Naturmiljö.

För att öka robustheten behövs fördröjningssystem i det nya verksamhetsområdet, så

att nederbördstoppar utjämnas. De allmänna alternativ som i VA-utrednigen angivits

som tänkbara för Rollsbo är

Eventuella stuprör kopplas bort från dagvattenledningar

Dagvatten från gator leds till vägdiken

Slutna dagvattenmagasin

Därutöver föreslås ett flertal åtgärder för de olika fastigheterna för att minska

översvämningsrisk och komma till rätta med kapacitetsproblem i

dagvattenledningarna. I VA-utredningen föreslås att reglera i detaljplanen att flödet

ut från tomtmark får vara högst 2 l/s per 1000 m2 hårdgjord yta.

4.8 Geoteknik

Förutsättningar

En detaljerad geoteknisk utredning gjordes under hösten 2012. (Norconsult 2012a,

Norconsult 2012b).

Området dominers av kuperad skogsmark med berg i dagen eller berg med ett tunt

lager jord. Markytans nivåer varierar mellan ca +10 i öster mot Rollsbovägen till ca

+45 i områdets norra del. Markytan sluttar generellt från nordväst till sydost.

I de norra, västra och centrala delarna av planområdet är djupet till berg litet. I den

sydöstra delen finns jordlager med 10-25 meter ner till berget. Jordlagerföljden är

mulljord, torrskorpelera till 1-1,5 m djup, lera till 4-25 m djup, friktionsmaterial.

Den del av området som består av berg bedöms vara fritt från skredriskområden. I

den sydöstra delen där lermäktigheten är ca 15 meter har stabiliteten kontrollerats.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

19 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Grundvattenytan ligger ca 0,6-1,2 meter under markytan enligt den provtagning som

gjorts. Grundvattenytan bedöms därmed tangera ler- eller gyttjelagrens överkant.

I området är naturliga bergsbranter stabila, men där sprängningar gjorts utan att

gnejsigheten följts föreligger risk för utfallande block. Detta gäller fastigheten

närmast Brytaren 2, mfl

Konsekvenser

Stabilitetsanalysen visar att inom området i sydost erfordras kompenserande

åtgärder vid byggnation för att behålla fullgod stabilitet.

Leran i området bedöms vara normalkonsoliderad och sättningar kan uppstå från i

stort sett all last som tillförs marken.

Möjliga åtgärder

Stabilitetsanalysen visar att inom området i sydost erfordras kompenserande

åtgärder vid byggnation för att behålla fullgod stabilitet.

Vid detaljprojektering av grundläggning och höjdsättning av gatu- och kvartersmark

behöver kompletterande undersökningar göras för att fastställa djup till fast botten

och sättningsegenskaper.



Dok.nr 2002-25/10/01/rap001

20 (20)

U:\2

002-

25\1

0-ud

o\01

-utr\

rap0

01_2

002-

25.d

oc

Referenser

Avfall Sverige 2009. Fiskhälsa-Användning av biomarkörer hos exponerad

regnbågsöring och vildfångad öring i ett vattendrag med blandat dagvatten och

lakvatten från deponi. Rapport U2009:15. ISSN 1103-4092

Bohusläns museum. Redovisning av utförd arkeologisk undersökning. Joakim

Åberg, 2012-11-26.

COWI. VA- och Dagvattenutredning Rollsbo Östergård. Klas von Seth, 2013-02-04.

EnviroPlanning, 2009. Riskanalys - Kvarnkullen med bussterminal. Anders

Högström, 2009-06-30.

Kungälvs kommun, Kungälv Översiktsplan 2010. Huvudrapport antagen av

Kommunfullmäktige 2012-01-19.

Kungälvs kommun, Tekniska kontoret, 2006. Grönplan för Kungälvs kommun – ett

handlingsprogram för hur vi ska planera, bygga och förvalta tätortens gröna

strukturer och gröna miljöer. Tekniska kontoret. Barbro Gabrielsson, Peter

Andreasson. Antagen kommunfullmäktige, oktober 2006.

Kungälvs kommun, 1996. Vattenöversikt. Antagen kommunfullmäktige 1996-02-26.

Kungälvs kommun, 2005. Fiskevårdsinventering av Grannebyån och Glose å,

2004/2005.

Landskapsgruppen, 2010. Rollsbo – Lanskapsanalys 2010 09 17.

Länsstyrelsen, 2013. Sökning i

http://www5.o.lst.se/visinformwebsite/asp/fs/showFs_start.asp 2013-02-27.

Norconsult, 2012a. Geoteknisk utredning

Norconsult, 2012b. Markteknisk undersökningsrapport MUR geoteknik

Räddningsverket, 1997. Värdering av risk. FoU Rapport. Utarbetad av Det Norske Veritas.

Statens Räddningsverk, 1997.

miljöutredning - kungalv.se · planområdet täcker ca 29 hektar. då flera av de industrier som i...

Documents