Elevens namn och klass/grupp

9Årskurs

Ämnesprov, läsår 2012/2013

Karthäfte

Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 § o�entlighets- och sekretesslagen.Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30 .

2

Karthäftes.3 Världen, Plattektonik © 2013 Liber AB, Stockholm s.4 Södra Asien, topografi © 2013 Liber AB, Stockholms.5 Södra Asien, floder © 2013 Liber AB, Stockholm s.6 Världen, Höjd- och djupförhållanden Johanna Jokinens.6 Världen, Befolkningstäthet Johanna Jokinens.7 Världen, HDI © 2013 Norstedts Kartors.7 Världen, Läskunnighet © 2013 Norstedts Kartors.8 Södra Asien, årsnederbörd © 2013 Liber AB, Stockholms.9 Södra Asien, befolkningstäthet © 2013 Liber AB, Stockholms.10 Indien/Bangladesh, befolkningstäthet © 2013 Liber AB, Stockholms.11 Indien/Bangladesh, organisk produktion © 2013 Liber AB, Stockholm

3

STIL

LAH

AV

S-

PLA

TTA

N

NA

ZCA

-PL

ATTA

N

AN

TAR

KTI

SKA

P

LATT

AN

AU

STRA

LISK

APL

ATTA

N

IND

ISKA

PLAT

TAN

AFR

IKA

NSK

APL

ATTA

NSY

DA

MER

IKA

NSK

APL

ATTA

N

NO

RDA

MER

IKA

NSK

APL

ATTA

N

ARA

BISK

A

PLAT

TAN

EURA

SISK

A

PLA

TTA

N

Kolli

sion

szon

Sprid

ning

szon

Förk

astn

ings

zon

Övr

ig p

latt

grän

s

Värld

en, P

latte

kton

ik

© 2

013

Libe

r AB

, Sto

ckho

lm

4

Mou

ntG

odw

inAu

sten

(K2)

Ujun

gPa

ndan

g

And

aman

-

sjön

FÖRE

NAD

EAR

ABEM

IRAT

EN

BAN

GLA

-

DES

H

Siam

-vi

ken

BAND

AR SE

RIBE

GAW

AN

Öst

kine

sisk

a

have

t

Nam

jagb

arw

aFe

ng

Gula

have

t

Röda

bäck

enet

Balk

asj-

sjön

Aral

-sjö

n

Cel

ebes

sjön

Delh

iKA

TMAN

DU

DHAK

A

Man

a

Pale

mba

ng

SING

APOR

EPU

TRAJ

AYA

VIAN

GCHA

NNA

YPYI

DAW

NEW

DEH

LI

Busa

n

Ch’ŏn

gjin PYŎN

GYAN

G

ASJC

HABA

D

TASJ

KENT

Tabr

iz

YANG

ON

-154

Turf

ansä

nkan

I RA

N

Sulu

sjön

OM

AN

(MYA

NM

AR)

BURM

A

(Japan)

Tibe

tpla

tån

(Qin

g Za

ng G

aoyu

an)

Tibe

t(X

izan

g)

Hiro

shim

a

Ulu

gh M

uzta

gh

Xinj

iang

Uyg

urIn

re M

ongoliet

(Nei Monggol)

BAKI

Mal

acka

halv

ön

(Mad

ras)

(Mum

bai)

Shan

ghai

Hong

kong

Mac

ao

LISI

KAM

BOD

JA

Ust-

Urt

Mashh

ad

(Yem

en)

Pune

Ho Ch

i Min

h

SIN

GA

PORE

Nik

obar

erna

Anda

man

erna

Lack

adiv

erna

Ürüm

qi

DUSJ

ANBE

Kyzy

lkum

AZER

BAJD

ZJAN

7590

TEHE

RAN

Band

arla

mpu

ng

3455

Arara

tJE

REVAN

Soco

tra

o

MAL

AYSI

A

THA

ILA

ND

8850

SRI L

AN

KA

Alm

aty

Flor

es

Celé

bes

2278

Sura

baya

Banj

arm

asin

Bali

3805

Pont

iana

k

Pada

ng

JAKA

RTA

Zam

boan

ga

Saba

h41

01

BRU

NEI

MA

LAYS

IA

KUAL

A LU

MPU

R(Indo

n.)

3381

(Indi

en)

Nia

s

Med

an

2930

FILI

PPIN

ERN

A

Luzo

n

Iloilo

Cebu

Pala

wan

VIET

NA

M

PHNO

M P

ENH

1880

Hai

nan

Da N

ang

BANG

KOK

2683

(Indi

en)

7500

3997

TAIP

EINa

ha

Kaoh

siung

2120

Nanc

hang Gu

angz

hou

Fuzh

ouCh

angs

ha

3143

Nann

ing

Kunm

ing

HANO

IGuiy

ang

Chon

gqin

g77

55Lh

asa Ch

ittag

ong

KyFu

kuok

a

SYD

KORE

ASE

OUL

Qing

dao

Wuh

an

Tian

jinTang

shan

Taiy

uan

Nanj

ing

Luoy

ang

Jinan

4107

Xian

Lanz

hou

Chen

gdu

Yum

en

6346

2744

Shen

yang

NORD

KORE

ACh

angc

hun

Ansh

an

Baot

ou

Lop

Nur

7439

1646

2524

1646

MA

LDIV

ERN

AM

ALE

2670

(Indi

en)

Hyde

raba

d

Sikk

im

NEP

AL

Mt.

Ever

est

Kanp

ur

Nagp

ur

Jaip

ur

Ahm

adab

ad

QAT

AR

BAHR

AIN

KUW

AIT

6973

Kash

mir

8610

5143

4374

5671

4568

Mosul

D

Dsu

ng

ar i

et44

64

4231

3772UL

AN B

ATOR

7495

4506

BISJ

KEK

TAIW

AN

Flor

essjö

n

PA

KI S

TA

NLaho

re

Kara

chi

KABU

LPa

mi r

Bhop

alSu

rat

Bom

bay Ba

ngal

ore

Ta

kl a

Ma

ka

n

Bo

rne

o

Kōbe

Chen

nai

Colo

mbo

MUS

CAT

AFG

HAN

ISTA

N

PEKI

NG

Om

anvi

ken

MAN

ILA

Calcu

tta

(Kolk

ata)

(BEIJ

ING)

BHU

TAN

Java

-sjö

n

KIRG

IZIS

TAN

a

Hin

du

ku

sh

Luzo

nsun

det

Ar a

b is k

a

h

a ve t

Ti

an

S

ha

n

De

cc

anH

i n

du

st

an

TAD

ZJIK

ISTAN

Ku

nl

un

S

ha

n

S RI J

AYEW

ARDE

NEP U

RA KO

T TE

U Z B E K I ST A N

ISLAM

ABAD

Indus

KI

NA

Formosasundet

IN

DI

SK

A

OC

EA

NE

N

Per s i ska v iken

Makassarsundet

Stor

a S

unda

öarn

a

Elburs

IN

DO

NE

SI

EN

Sara

wak

LA

OS

Ka ra-Kum

Pu

nj

ab

IN

DI

EN

Su

ma

t r a

Syr-Darja

Brah

map

utra

Riukiuöarna

Cha

ng Jiang

Vä s tra Gh ats

Kejsa

rkan

alen

Östra

Ghats

Östh

avet

Karako

rum

i

Sydkinesiska havet

Go

biö

knenM

ON

GO

LI

ET

TURK

MEN

ISTA

N

Malac

kasu

ndet

T s ai d

am

Japa

nska

have

t/

M ekong

Gan

ges

Hi m

al

ay

a

S

Ben

gal i

ska

v ike

n

Z a grosberg en

Th

ar

Na

n L

i ng

Huang He

Sulu-

arkipelagen

Na

n S

ha

n

Dam

awan

d

Kasp

iska

h

avet

5165

THIM

PHU

Pik

Ism

ail

Sam

ani

Ekva

torn

Kina

balu

(Ran

goon

)

(Saig

on)

010

00 k

m

N

Land

unde

rha

vs-

nivå

n

Höj

d öv

er h

avet

i met

er

Hav

sdju

p i m

eter

Öve

r 5 0

00 0

00

1 00

0 00

0 –

5 00

0 00

0

250

000

– 1

000

000

50 0

00 –

250

000

Und

er 5

0 00

0

Ort

ssym

bole

r med

invå

nara

ntal

200

0500

1 00

0

4 00

02

000

6 00

0

200

1 00

02

000

4 00

06

000

8 0

00

Södr

a A

sien

, Top

ogra

fi

© 2

013

Libe

r AB

, Sto

ckho

lm

5

Indus

Brah

map

utra

Chang

Jiang

Kejsa

rkan

alen

Mekong

Gang

es

Huang He

010

00 k

m

N

Södr

a A

sien

, Flo

der

© 2

013

Libe

r AB

, Sto

ckho

lm

6

Meter över havetHavsdjup i meter

Världen, Höjd- och djupförhållanden

Världen, Befolkningstäthet

7

TeckenförklaringHög Medel Låg

Human Development Index (HDI) är ett standardsätt att mäta välfärd.Ett jämförande mått på förväntad livslängd, läskunnighet, utbildning och levnadsstandard för länder i världen.

Källa: http://www.undp.org/content/undp/en/home.htmlhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_Human_Development_IndexProjektion: Eckert IV

0,841 - 0,943

0,749 - 0,840

0,666 - 0,748

0,548 - 0,665

0,409 - 0,547

0,286 - 0,408 Uppgift saknas

Källa: http://data.worldbank.org/indicator/SE.ADT.LITR.ZS

Projektion: Eckert IV

Läskunnighet i procent98 - 100

95 - 98

90 - 95

70 - 90

50 - 70

30 - 50

21,8 - 30

Uppgift saknas

Världen, HDI

Världen, Läskunnighet

© 2013 Norstedts Kartor, Stockholm

© 2013 Norstedts Kartor, Stockholm

8

Södr

a A

sien

, års

nede

rbör

d

Kräf

tans

vän

dkre

ts

Ekv

ator

n

010

00 k

m

N

2 00

0

Års

nede

rbör

d, m

m

1 00

050

010

0

© 2

013

Libe

r AB

, Sto

ckho

lm

9

Istan

bul

Bagd

ad

Tehe

ran

Chen

nai

Bang

alor

e

Hyd

erab

ad

Kolk

ataD

haka Ba

ngko

k

Mum

bai

Pune

Ahm

adab

ad

Kara

chi

Laho

re Del

hi

Jaka

rta

Man

ila

Band

ung

Hon

gkon

g

Ho

Chi M

inh

Kual

a Lu

mpu

r

Sing

apor

e

Gua

ngzh

ou

Shan

ghai

Tian

jinBe

ijing

Chon

gqin

gCh

engd

u

Shen

yang

Harb

in

Wuh

an

Taip

ei

Seou

l

Toky

o

Nagoy

a Osaka

Istan

bul

Bagd

ad

Tehe

ran

Chen

nai

Bang

alor

e

Hyd

erab

ad

Kolk

ataD

haka Ba

ngko

k

Mum

bai

Pune

Ahm

adab

ad

Kara

chi

Laho

re Del

hi

Jaka

rta

Man

ila

Band

ung

Hon

gkon

g

Ho

Chi M

inh

Kual

a Lu

mpu

r

Sing

apor

e

Gua

ngzh

ou

Shan

ghai

Tian

jinBe

ijing

Chon

gqin

gCh

engd

u

Shen

yang

Harb

in

Wuh

an

Taip

ei

Seou

l

Toky

o

Nagoy

a Osaka

01

000

km

N

1 m

iljon

invå

nare

5-10

milj

. inv

ånar

e

10-2

0 m

ilj. i

nvån

are

>20

milj

. inv

ånar

e

Södr

a A

sien

, bef

olkn

ings

täth

et

© 2

013

Libe

r AB

, Sto

ckho

lm

10

Chongqing

Chengdu

Hongkong

Ho Chi Minh

Kuala Lumpur

Singapore

Guangzhou

BangkokBangalore

Dhaka

Chittagong

Chennai

Hyderabad

Ahmadabad

Pune

Kolkata

Medan

Yangon

Kabul

Mumbai

Delhi

Rawalpindi

Kanpur

Lahore

Karachi

Xian

Wuhan

0 1 000 km

N

Invånare/km 2

100 200

50

101

Stad med mer än 5 miljoner invånare

Indien/Bangladesh, befolkningstäthet

© 2013 Liber AB, Stockholm

11

Singapore

Hongkong

Yangon

Lhasa

Kolkata

Chennai

Mumbai

Delhi

Karachi

Kabul

Borneo

Sumatra

Malacka-

halvön

Sri Lanka

Punjab

0 1000 km

N

Potatis

CitrusfrukterHirs, durra

Sockerrör

Jordnötter

Naturgummi

Tobak

Palmolja

Sojabönor

Cashewnötter

Te

Kakao

Bananer

Ka�e

Brödsäd (vete, råg)

10 5 1%

10 5 miljoner djur

av världsproduktionen 10 5 1% av världsproduktionen 10 5 1% av världsproduktionen

Vindruvor

Nötkreatur

Får

Ris

Majs

Bomull

Sockerbetor

Kopra

Dadlar

Svin

Källa: FN-statistiken 2008

Fiskefångst

Övervägande odlad jord

Övervägande betesmarkViktigare skogs-bruksområdenÖvrig skogsmark

Improduktiv mark

Glaciär

Övervägande odlad jord

Övervägande betesmarkViktigare skogs-bruksområdenÖvrig skogsmark

Improduktiv mark

Glaciär

Indien/Bangladesh, Organisk produktion

© 2013 Liber AB, Stockholm

© S

kolv

erke

t

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier