Mobil videotelefoniTest av 3G-telefoner

Publikationen är utgiven endast i elektronisk form och kan hämtas i pdf-format på HIs webbplats, www.hi.se/publicerat. Den kan också beställas i alternativa format från HI.

© Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2007 Ansvarig handläggare: Andreas Richter, HI Ansvarig informatör: Camilla Axelsson, HI Fotograf: Björn Lestell, HI URN-NBN:se:hi-2007-07314-pdf Best nr: 07314-pdf

Mobil videotelefoni

Test av 3G-telefoner

Andreas Richter

Förord När de första 3G-telefonerna lanserades för några år sedan innebar det en revolution för många döva teckenspråkiga personer. Från att ha va-rit hänvisade till sms gick det nu att ringa videosamtal från mobiltele-fonen. För hörselskadade och vuxendöva personer med svenska som förstaspråk har mobila videosamtal inte fått samma genomslag. Några tänkbara anledningar är att dessa personer i större utsträckning kla-rar av mobila talsamtal och att kvaliteten på videosamtal är för låg. Hjälpmedelsinstitutet, Post- och telestyrelsen och Konsumentverket har testat hur väl videosamtal med dagens 3G-telefoner fungerar för döva, hörselskadade och dövblinda personer. I denna rapport presente-ras resultaten från testerna som dels är mätningar av telefonernas prestanda vid videosamtal och dels kontroll av viss funktionalitet. Fle-ra av de parametrar som testats är avgörande för dövas möjlighet att använda telefonerna. Andra är avgörande för huruvida telefonerna kan användas av hörselskadade, vuxendöva eller dövblinda personer. Tes-terna visar att prestanda och funktion skiljer sig avsevärt mellan olika 3G-telefoner. Rapporten kan förhoppningsvis ge en fingervisning om vilken utveck-ling som krävs för att förbättra mobil videotelefoni samt vara till hjälp för den konsument som ska köpa 3G-telefon. Stockholm i februari 2007 Hjälpmedelsinstitutet

Ulrika Brändström Sektionschef

5

Innehåll Bakgrund och syfte.............................................................................................................. 7

Testparametrar .................................................................................................................... 8

Telefoner som testats ........................................................................................................ 11 Urval av testtelefoner ....................................................................................11 Referenstelefon...............................................................................................12

Testmetoder ...................................................................................................................... 12 Bildväxlingsfrekvens......................................................................................12 Fördröjning .....................................................................................................14 Synkronisering ...............................................................................................14 Teckenrum (kameravinkel)............................................................................14 Möjlighet att ansluta halsslinga....................................................................15 Upplösning......................................................................................................15 Skärmbelysning och kontrast ........................................................................16 Samtalstid.......................................................................................................16

Resultat ............................................................................................................................. 16 Övriga resultat ...............................................................................................18 Andra faktorer................................................................................................18

Diskussion och slutsatser .................................................................................................. 19

Vidare arbete..................................................................................................................... 20

Referenslista ..................................................................................................................... 22 Internet ...........................................................................................................22

6

Bakgrund och syfte Möjligheten att använda teckenspråk i videosamtal med 3G-telefoni har inneburit en helt ny möjlighet till mobil kommunikation för döva personer. Tidigare har döva personer varit hänvisade till sms, en kom-munikationsform som är tidskrävande och opålitlig. När mobiltelefon-operatören 3 började sälja 3G-telefoner tecknade många döva personer abonnemang för 3G-telefoni. Sveriges Dövas Riksförbund tog redan 2005 upp frågan om kvalitets-tester av 3G-telefoner med inriktning mot döva användares behov med Post- och telestyrelsen1. Sveriges Dövas Riksförbund kontaktade även Hjälpmedelsinstitutet med en förfrågan om att genomföra tester. Detta ledde till ett samarbete mellan Hjälpmedelsinstitutet, Post- och tele-styrelsen och Konsumentverket för att diskutera möjligheten att göra jämförande tester av 3G-telefoner. Ganska snart startades försök med tolkning via 3G-samtal av Förmed-lingstjänsten för bildtelefoni. Försöken fick namnet Tolken i fickan, med anspelning på möjligheten att när som helst ta hjälp av tolk. Se-dan den 1 september 2006 ingår tolkning av 3G-samtal i uppdraget till Förmedlingstjänsten för bildtelefoni. Tjänsten drivs av Tolkcentralen inom Örebro Läns Landsting, men andra tolkcentraler används som underleverantörer. Det finns två typer av tolkning av 3G-samtal, dels förmedling av telefonsamtal mellan två personer som befinner sig på olika platser, dels distanstolkning mellan två personer som befinner sig på samma plats. Vid distanstolkning används 3G-telefonen både till att teckna i och att tala i. Under försöksperioden med Tolken i fickan kommenterades kvaliteten på videosamtalen med 3G-telefoner. Tolkcentralen i Örebro förutspåd-de att kvaliteten på samtalen skulle innebära en påfrestande arbets-situation för tolkarna. Det har senare visat sig att tolkarna kan arbeta under de förhållanden som råder, men de anser att 3G-tolkningen är betydligt mer krävande än tolkning av samtal från stationära bildtele-foner. De samtal som förmedlas från 3G-telefon är i regel kortare än samtal från stationära bildtelefoner, men tjänsten uppfattas som viktig på grund av mobiliteten2. Samtidigt som 3G-telefonin inneburit en ny möjlighet för döva att kom-municera på distans finns det begränsningar i tekniken och önskemål om fortsatt utveckling. Skillnader mellan teckenspråk ”live” och i vide-osamtal är bland annat att användaren måste anpassa språket till en

1 PTS-ER-2005:14 (2005). Mobil videokommunikation för döva. 2 Projekt IP-Access och Tolken i fickan – Slutrapport 2006 (2006).

7

liten yta, teckenrummet3, och telefonens bildväxlingsfrekvens. Det be-gränsade teckenrummet gör att tecknen måste förminskas, medan andra faktorer gör att meningarna måste göras kortare och tecknen ut-föras på ett övertydligt sätt med minskad hastighet4. Syftet med detta projekt är att göra en provning och en enkel översikt av möjligheterna med dagens 3G-telefoner. Översikten kan vara till nytta bland annat för att

• ge döva personer vägledning vid val av telefoner

• ge tillverkare av 3G-telefoner en indikation om hur väl produkterna är anpassade för döva och i viss mån för hörselskadade och dövblinda personer

• lyfta fram de parametrar som är viktiga för teckenspråkskommunikation med 3G-telefoner.

Exempel på frågor som är väsentliga att få svar på är: – Vilken bildväxlingsfrekvens har telefonerna? – Finns det telefoner som är designade för målgruppen döva? – Är dagens 3G-telefoner bättre för döva än de tidiga 3G-telefonerna? Brev skickades till samliga större operatörer och tillverkare för att få till stånd en dialog kring testerna. De som kontaktades var Tele2 Sve-rige AB, TeliaSonera Sverige AB, 3 (HI3G Access AB), Telenor Sverige AB, Sony Ericsson Mobile Communications AB, Nokia Mobile Phones, Samsung Electronics Nordic AB, Motorola AB, LG Electronics Nordic AB och Siemens AB. Tyvärr svarade inget av de tillskrivna företagen på breven. Under projektets gång har möten regelbundet hållits med en referens-grupp bestående av representanter från Post- och telestyrelsen, Hjälpmedelsinstitutet, Konsumentverket, Tolkcentralen i Örebro samt brukarorganisationerna Sveriges Dövas Riksförbund, Vuxendöva i Sverige, Föreningen Sveriges Dövblinda och Hörselskadades Riksför-bund.

Testparametrar I samråd med referensgruppen valdes ett antal parametrar som är vik-tiga för hörselskadade, döva och dövblinda personer. Flertalet para-metrar som ingår i testet återfinns i standardiseringsorganet ITU:s (International Telecommunication Union) rekommendation5. Där speci-

3 Den yta som kan användas att teckna i på ett visst avstånd från kameran. 4 Björk, Jenny (2006). Jag ser inte vad du säger – En studie av dövas subjektiva upplevelse av kvaliteten på kommunikation via 3G-telefoner. 5 ITU-T, H.Sup1 (05/99): Application profile – Sign language and lip-reading real-time conversation using low bit rate video communication.

8

ficeras till exempel vilka toleranser som är acceptabla för synkronise-ring av ljud och bild samt vilken bildväxlingsfrekvens som krävs för videokommunikation. Brukarorganisationerna har också lagt fram egna förslag på testparametrar. De parametrar som referensgruppen ansåg vara av störst intresse att testa var:

• Bildkvalitet/upplösning Bildkvalitet/upplösning är viktigt för att kunna urskilja detaljer under samtalet.

• Synkronisering mellan ljud och bild Om ljud och bild skickas samtidigt från en telefon får det inte skilja mer än 0,1 sekunder mellan samma ljud och bild i den telefon där ljud och bild spelas upp. Detta krav gäller för att läppavläsning ska vara möjligt under samtalet6.

• Fördröjning av ljud respektive bild Fördröjningen av ljud eller bild bör vara mindre än 0,4 sekunder för att samtalsparterna inte ska ”tala i mun”. Om fördröjningen överstiger 0,8 sekunder är samtalet svårt att över huvud taget genomföra7.

• Bildväxlingsfrekvens I ITUs rekommendation anges att obehindrat teckenspråk kräver att bildväxlingsfrekvensen överstiger 20 bilder per sekund. Enligt de specifikationer som finns på mobiltelefonop-eratören 3:s webbplats8 klarar de 3G-telefoner, där bildväxlings-frekvensen specificeras, 10 eller 15 bilder per sekund.

• Batterikapacitet (maximal tid för videosamtal) Tillverkarna specificerar inte alltid hur lång samtalstid telefon-en har med videosamtal som utgångspunkt. En mätning ska göras för att få en jämförelse mellan telefonernas batterikapa-citet.

• Kameravinkel Vinkeln i den kamera som används för videosamtal med tecken-språk, det vill säga den kamera som gör att en person filmas samtidigt som personen själv tittar på skärmen. Stor kamera-vinkel är viktigt när en person behöver teckna ett videosamtal i miljöer där det inte går att ställa ifrån sig telefonen, till exempel på bussen. Om kameravinkeln är liten kan det också vara vik-tigt att bilden på skärmen av samtalspartnern är stor, eftersom man tvingas teckna längre ifrån telefonen. Det är ytterst ovan-ligt att kameravinkeln är specificerad i tillverkarnas eller opera-törernas produktinformation.

6 Ibid. 7 Ibid. 8 Jämför alla 3 mobiler. 3 [www].

9

• Möjlighet att teckna med två händer Avgörande för möjligheten att teckna med två händer är bland annat att kameran utan större problem går att ställa på ett bord eller liknande. Om mobiltelefonen är vikbar och kameran sitter i locket är det lätt att rikta kameran mot sig när man tecknar.

• Möjlighet att koppla till punktskriftsdisplay För en del dövblinda personer är det nödvändigt att ha punktskriftsdisplay eller talsyntes i mobiltelefonen. I dagsläget finns det programvara för detta till operativsystemen Symbian 60 och Windows Mobile, men det förekommer att programvaran måste utvecklas för att fungera med nyare telefoner.

• Skärmbelysning och kontrast Skärmens belysning och kontrast bör kunna ändras, bland annat för möjligheten att se skärmen i soligt utomhusväder.

• Storlek på skärm Skärmens storlek kan avgöra möjligheten att se den person man talar med, till exempel om man sitter en bit ifrån telefonen för att synas i kameran.

• Möjlighet att ansluta till halsslinga/audioutrustning Personer med hörselskada kan använda en så kallad halsslinga eller slingkrok som kopplas in i telefonens headset. Vissa perso-ner kan vara hjälpta av taktilt stöd i kombination med läppav-läsning. Då kopplas ljudet via en audiokabel till ett speciellt hjälpmedel.

Dessutom gjordes tester utifrån följande frågeställningar:

• Interoperabilitet – går det att ringa telefonsamtal mellan olika telefoner? För hörande personer är det en självklarhet att det ska gå att ringa varandra med olika mobiltelefoner. Uppgifter från Tolk-centralen inom Örebro Landsting antyder att olika 3G-telefoner använder olika videokodningsalgoritmer, vilket kan innebära att två telefoner inte fungerar med varandra.

• Kan telefonerna ringa till respektive bli uppringda från Förmedlingstjänsten för bildtelefoni? Även om en döv person aldrig ringer till Förmedlingstjänsten för bildtelefoni borde det finnas tekniska förutsättningarna för detta.

• Möjlighet att välja bort GSM-nätet GSM-nätet ger upphov till störningar i elektronisk utrustning, bland annat hörapparater. Eftersom mobiltelefonen används precis i närheten av hörapparaten orsakar GSM-nätet ofta stör-ningar. Störningarna kan variera delvis beroende på mobiltele-fonmodell och delvis på hörapparatmodell.

10

3G-nätet har inte samma radiosignaler som GSM-nätet och risken för störningar i hörapparaten är betydligt mindre. 3G-telefoner är dock, när de levereras från butik, inställda på att använda både GSM- och 3G-nätet. I en del telefoner går det att ställa in så att GSM-nätet inte används, vilket tar bort stör-ningsrisken. En nackdel med att koppla bort GSM-nätet är att mottagningen blir sämre.

Telefoner som testats

Urval av testtelefoner För att hålla omfattningen av testet på en nivå som tillät att det kunde genomföras på kort tid gjordes ett urval av 3G-telefoner på den svens-ka marknaden. Att testerna görs på kort tid är viktigt för att de tele-foner som testas fortfarande ska vara tillgängliga på marknaden när resultaten publiceras. Avsikten var att testa telefoner från alla tillver-kare som finns representerade på den svenska marknaden och som er-bjuder telefoner med ett pris i mellanklass. Det beslutades att prisni-vån för telefonerna skulle vara mellan 3 000 och 4 000 kronor, om tele-fonen köps kontant och utan bindning till en specifik operatör. Vid urvalet av telefoner gjordes mindre avsteg från dessa riktlinjer, bland annat för att vissa leverantörer inte erbjöd telefoner i rätt prisklass, och för att telefoner som var nya på marknaden prioriterades framför äldre modeller. Två telefoner av varje modell införskaffades. De telefoner som ingick i testet var:

• Sony Ericsson Z610i

• Samsung SGH-Z150

• BenQ-Siemens EF81

• Nokia N73

• LG U890

• NEC e616v (referenstelefon) Även tillverkaren Motorola har en 3G-telefon på den svenska markna-den. Under testperioden ersatte dock Motorola den modell som fanns på marknaden (RAZR V3x) med en ny variant (MOTORAZR V3xx), vilket innebar att ingen av dessa telefoner kunde beställas inför tester-na. Det ansågs inte relevant att testa en modell som inte finns på mar-knaden.

11

Referenstelefon Det beslutades att även testa den telefon som många döva personer använder, eller har använt, och vars kvalitet är bekant för många. Denna telefon, som av somliga kallas ”dövtelefonen”, tillverkades av NEC och har modellnamn e616v. NEC finns inte längre representerade på den svenska mobiltelefonmarknaden. Genom att använda en refe-rens som är känd för en stor andel döva personer, kan döva personer som tar del av testresultaten relatera dem till sina egna erfarenheter av NEC-telefonen. Några anledningar till att NEC-telefonen har an-ammats av en stor grupp döva personer är att den har relativt snabb bildväxlingsfrekvens, stor bild och stor kameravinkel.

Testmetoder Flertalet parametrar är självförklarande och behöver inte beskrivas yt-terligare. Nedan beskrivs testmetoder för de övriga testerna. Testerna har utförts i Konsumentverkets lokaler på Rosenlundsgatan i centrala Stockholm. Lokalen har god allmänbelysning med stark punktbelys-ning av de objekt som filmats under videosamtalen. Testerna har ge-nomförts nära ett burspråk med fönster, där täckningen i 3G-nätet var god.

Bildväxlingsfrekvens I dessa tester har bildväxlingsfrekvensen beräknats som det genom-snittliga antal bilder per sekund som kan registreras under 10 slump-vist utvalda sekunder. Vid mätning användes en lysdiodrad bestående av 8 lysdioder i rad på ett kretskort. Lysdioderna blinkar en och en i tur och ordning och hastigheten på blinkningarna går att ställa in med hjälp av en ratt. Under testerna har lysdiodraden ställts mot en vit bakgrund med stark punktbelysning, eftersom bildväxlingsfrekvensen sjunker med försämrade ljusförhållanden. Testet görs genom att ringa videosamtal mellan telefoner av samma märke och modell. Den ”sändande” telefonen filmar lysdiodraden och den ”mottagande” telefonens skärm filmas med en videokamera. Ge-nom att låta lysdiodraden blinka med en viss frekvens, 15 alternativt 10 Hz, och observera hur många av dessa blinkningar som kan avläsas i den mottagande telefonen, går det att beräkna telefonens faktiska bildväxlingsfrekvens. Den faktiska bildväxlingsfrekvensen kan visa att bilder ”försvinner” när de skickas mellan två telefoner. Den sändande telefonen kan mycket väl filma med till exempel 15 bilder per sekund, men den faktiska bildväxlingsfrekvensen bestäms av hur många av dessa bilder som visas i den mottagande telefonen. Mätningen innebär att telefon och nät testas på samma gång. Telefonmodellerna testas i de olika operatörernas nät för att avvikelser som beror på operatörerna ska kunna fastställas.

12

I den mottagande telefonen ser det ibland ut som om flera dioder lyser samtidigt även om det endast lyser en diod åt gången i lysdiodraden. Detta kan antas bero på följande orsaker:

• Att den sändande telefonens kamera har lång slutartid och därmed i samma bild filmar flera dioder när de lyser.

• Att den sändande telefonens kameras fas och lysdiodernas fas är olika, även om bildväxlingsfrekvensen är samma som diodernas växlingsfrekvens.

• Att den del av bilden som visar en lysande diod inte uppdateras när dioden släcks. Detta beror troligen på att den sändande tele-fonen prioriterar att inte skicka uppdateringen.

I det fall då två lysdioder syns samtidigt i den mottagande telefonen kan då två situationer uppstå:

1. I videon tycks lysdioderna tändas samtidigt och släckas samtidigt. Detta tyder på att sändande telefonens kamera har lång slutartid och filmar att de två dioderna lyser som en och samma bild. Att de två lysdioderna syns i den mot-tagande telefonen innebär i detta fall inte att det skickats två bilder.

2. I videon tycks den ena lysdioden tändas före den andra el-ler släckas samtidigt som den andra fortfarande lyser. Detta tyder på att telefonens kamera och lysdioderna har olika fas.

För att inverkan av lång slutartid ska minimeras i mätningarna, har bild för bild i videoinspelningen lästs av och antalet förändringar i den mottagande telefonens skärm räknats under ett antal sekunder. Det genomsnittliga antalet förändringar per sekund räknas ut och är bild-växlingsfrekvensen. Mätningen har gjorts utan att fler rörliga detaljer än lysdioderna fil-mas av den sändande kameran. Det kan vara en brist i testuppställ-ningen att den inte påminner om förutsättningarna som gäller vid vi-deosamtal med teckenspråk. När lysdioderna filmas kan förändringen från bild till bild antas vara mindre än vid filmning av teckenspråk, och därmed belastas kamerornas kodekar9 mindre. Detta i sin tur bor-de innebära att bildväxlingsfrekvensen som mäts upp med hjälp av lys-dioderna är högre eller lika hög som när vanliga videosamtal med teckenspråk används. En fördel med denna metod gentemot tester med

9 Kodek är en komponent som ”paketerar” och ”paketerar upp” ljud eller bild för sändning i datanät/radionät.

13

teckenspråk är att den är enkel att ställa upp och därmed enkel att re-producera. De mått som kan utläsas kan vara högre än vid vanlig an-vändning, men ger en uppfattning om telefonernas kapacitet.

Fördröjning Mätning av fördröjning har gjorts genom att under ett videosamtal ob-servera den tid det tar för bild eller ljud som registreras i den sändan-de telefonen att visas eller höras i den mottagande telefonen. Enligt ITU:s rekommendation måste fördröjningen vara under 0,8 sekunder för att kvaliteten på samtalet ska vara acceptabel och under 0,4 sekun-der för att kvaliteten ska vara god.

• Fördröjning av bild: Den ena telefonens kamera riktas mot lysdiodraden som blinkar med frekvensen 10 Hz. Både lysdiodraden och skärmen på den mottagande telefonen videofilmas. För att få en referenspunkt i tid täcks halva den yta som visas i sändande telefonens kamera med hjälp av ett vitt pappersark. När pappersarket sen hastigt dras bort utgör det en referenspunkt i tid. Den tid det tar för händelsen att återspeglas på den mottagande telefonens skärm har registrerats. Genom att sedan registrera hur lång tid det tar från att en viss lysdiod börjar lysa tills att motsvarande diod ly-ser i mottagande telefonens kamera kan ett medelvärde för för-dröjningens längd beräknas.

• Fördröjning av ljud: Fördröjning av ljud uppskattas genom att knacka manuellt på den ena telefonen och lyssna efter hur lång tid det tar innan knackningen hörs i den andra telefonen. Genom att sen knacka i takt med den tid det tar för ljudöverföringen uppstår en bestämd takt. Mätning av antalet taktslag per minut ger frekvensen för ljudet och därmed fördröjningstiden genom beräkningen: T = 60 / (antal slag per minut). Testet har i detta fall gjorts med ma-nuella knackningar, men kan lika gärna göras med en metro-nom.

Synkronisering Synkroniseringen beräknas ur differensen mellan fördröjningen av bild och ljud. Den är alltså inte uppmätt direkt utan har härletts från andra mätningar.

Teckenrum (kameravinkel) Mätning av teckenrum görs genom att placera telefonen på 80 cm av-stånd från en linjal. Telefonens kamera riktas sedan så att djupleds-riktningen är vinkelrät mot linjalen. På linjalen mäts avståndet mellan gränserna för vad kameran kan filma. Två mätningar görs, horisontellt

14

och vertikalt. Kameravinkeln kan beräknas ur de uppmätta värdena, men här presenteras ytan, teckenrummet, eftersom den är lättare att föreställa sig än kameravinklar. Bild 1. Skiss över teckenrum.

3G-telefon

Rektangeln utgör teckenrummet

Möjlighet att ansluta halsslinga Halsslingor för mobiltelefoner går att köpa hos leverantörer av hjälp-medel för hörselskadade. Dessa halsslingor har standarduttag (2,5 mm tele) och i regel behöver en adapter kopplas in mellan telefonens uttag för headset och halsslingan. Det beror på att mobiltelefontillverkarna har egna standarder för utformningen av headsetuttag. Dessutom bru-kar tillverkarna med jämna mellanrum ändra utformningen av utta-gen, vilket gör att tillverkarna av halsslingor får problem att leverera och testa funktionaliteten mot olika telefoner. I Sverige är det enklast att få tag på adaptrar till Nokias och Sony Ericssons telefoner. Det enklaste och troligen bästa alternativet för konsumenten är möj-ligheten att köpa halsslinga som originaltillbehör. Det betyder att hals-slingan är märkt med telefontillverkarens namn, att den kan användas utan adapter och att tillverkaren garanterar god funktionalitet med te-lefonen i fråga.

Upplösning Ingen fungerande metod för mätning av upplösning har hittats under arbetets gång och mätning av upplösning har därför inte kunnat göras. Vid en kontroll av specifikationer på operatören 3:s webbplats kan konstateras att upplösningen för videosamtal i regel är QCIF, 176 x

15

144 pixlar. Inga av de specifikationer som förekommer på webbplats anger annan upplösning än QCIF10.

Skärmbelysning och kontrast Kontroll av om det går att ställa in skärmens ljusstyrka eller kontrast på testade mobiltelefoner har gjorts. Det har inte gjorts några mät-ningar av ljusstyrkans intensitet eller kontrasten i skärmen. Att skär-men är ljusstark kan vara viktigt om telefonen används vid soligt vä-der utomhus. Möjligheten att sänka skärmens ljusstyrka kan spara batteri.

Samtalstid Mätning av samtalstid har gjorts genom att ett videosamtal kopplats upp mellan en fulladdad telefon och en telefon som laddas konstant. Båda telefonerna har filmat lysdiodraden. När batteriet i den telefon som inte laddar är slut stängs telefonen av, och då läses samtalstiden av i den andra telefonen.

Resultat Resultaten av de tester som gjorts presenteras i tabell 1 på nästa sida. I kolumnen längst till höger visas, i tillämpliga fall, de rekommenda-tioner som ITU ger.

10 Jämför alla 3 mobiler. 3 [www].

16

Tabell 1. Resultat av de tester som gjorts

Telefon Sony Ericsson

Nokia BenQ-Siemens

(BS)

LG Samsung NEC (referens)

ITU rekom-menderar11

Synkronisering (s)

0,13 0,25 0,53 0,09 0,01 0,3 < 0,1

Fördröjning, bild (s)

0,35 0,68 0,54 0,65 0,6 0,7 < 0,8 är okej,

< 0,4 är bra

Fördröjning, ljud (s)

0,48 0,43 1,07 0,73 0,6 0,5 < 0,8 är okej,

< 0,4 är bra

Bildväxlings-frekvens

(Hz)

14 6,7 13,5 7,6 6 12 >20 är bra, > 12 kan användas

med besvär< 8 är oan-vändbart

Egen bild, storlek (bredd x höjd i mm)

10 x 9 10 x 8 13 x 10 8 x 8 – 13 x 13

10 x 8 12 x 10 –

Andra partens bild, storlek

(b x h i mm)

28 x 22 36 x 30 25 x 21 35 x 28 30 x 25 33 x 27 –

Teckenrum på 80 cm avstånd –

kameravinkel (b x h i cm)

70 x 58 70 x 57 45 x 37 70 x 57 64 x 52 85 x 68 –

Samtalstid (min)

130 164 92 195 128 Inget test pga. gam-malt batte-ri. Enligt 3 är tiden

131 min.12

Möjligt att ställa in skärmbelysning

Ja Ja Ja Nej Ja Ja –

GSM går att koppla bort

Nej Ja Ja Ja Ja Ja –

Halsslinga är origi-naltillbehör

Nej Ja Nej Nej Nej 2,5 mm teleplugg

–

Fungerar med punktskriftsdisplay

Nej Nej. Dock med tal-syntes.

Nej Nej Nej Nej –

11 ITU-T, H.Sup1 (05/99): Application profile – Sign language and lip-reading real-time conversation using low bit rate video communication. 12 3 [www]. Hämtat från <http://www.tre.se/templates/mobilecompare.aspx?id=1761>. Publicerat 2006. Hämtat 2007-01-02.

Telefon Sony Ericsson

Nokia BenQ-Siemens

(BS)

LG Samsung NEC (referens)

ITU rekom-menderar11

Interoperabilitet med övriga

testade telefoner?

Ja Ja Inte med NEC

Ja Inte med NEC

Inte med Samsung eller BS

–

Det går att ringa Förmedlingstjänst

för bildtelefoni

Ja Ja Ja Ja Ja Ja –

Vikbar

Ja Nej Ja Ja Nej Ja –

Kamerans placering

I locket, ovanför skärmen

Ovanför skärmen

I gång-järnet

I gång-järnet

Ovanför skärmen

I locket, ovanför skärmen

–

Övriga resultat Ingen skillnad i prestanda för mätningar gjorda i de olika operatörer-nas nät kan konstateras.

Andra faktorer Utöver de parametrar som testerna inbegrep kan nedanstående sägas om ett par av de telefoner som testats:

• Nokia-telefonens kamera har ett färgschema som är rödtonat. Det innebär att den som ringer med en Nokia tenderar att se varm eller solbränd ut. Detta gäller båda testade exemplar.

• BenQ-Siemens EF81 tenderar att ”haka upp sig” när telefonens ska sättas igång. Den tycks starta, men efter en stund är telefonen avstängd igen.

Videosamtal mellan de olika telefonerna har dokumenterats med korta kommentarer om hur bilden upplevs.

• Sony Ericsson: Bra bildväxling, men kameran i telefonen verkar ställa in sig dåligt efter ljusförhållanden i omgivningen. Ganska suddig bild.

• Nokia: Rödtonad bild från Nokia. Bilden verkar ”haka upp sig” regelbundet, det ger ett ryckigt intryck.

• BenQ-Siemens: Kornig bild.

• LG: Bilden från LG har fina detaljer och färger, men den blir lätt ryckig.

• Samsung: låg bildväxlingsfrekvens, ryckig bild vid rörelse.

18

Diskussion och slutsatser Referenstelefonen NEC e616v utmärker sig i testet framför allt för att den har stor kameravinkel och stor bild. Den är också vikbar med ka-meran i locket, vilket mycket väl kan vara en av de viktigaste parame-trarna för en hörselskadad/döv person vid val av telefon. Flera av de nyare telefonerna har mindre kameravinkel än NEC-telefonen, men ungefär samma sinsemellan, vilket kan tyda på att tillverkarna anser att dessa mått är mest ”lagom” för videosamtal. NEC-telefonen har kvaliteter som ingen av de nyare telefonerna har, till exempel större kameravinkel och stor bild av samtalspartnern. Sony Ericsson och BenQ-Siemens är telefoner som har högre bildväxlingsfrekvens än NEC-telefonen, men de är sämre med avseende på andra parametrar. En fråga som uppstår är då om den högre bildväxlingsfrekvensen upp-väger att de nyare telefonerna är sämre i andra avseenden. Varken BenQ-Siemens eller Samsungs telefon klarar att koppla upp samtal med NEC:s telefon. Oavsett om det är NEC som inte följer stan-dard eller de andra, så framstår Samsung och BenQ-Siemens som sämre, eftersom NEC fortfarande förekommer på marknaden och är fortsatt populär bland döva personer. En döv konsument är troligen inte benägen att köpa en mobiltelefon som inte kan ringa upp NEC:s telefon som med all säkerhet används av flera personer i bekantskaps-kretsen. Telefonerna från Sony Ericsson och NEC var de enda i testet med ka-mera i locket och som därmed är relativt enkla för användaren att stäl-la ifrån sig och rikta in för videosamtal. Denna typ av praktisk funk-tionalitet kan eventuellt överväga rent prestandamässig funktionali-tet, som bildväxlingsfrekvens och fördröjning av bild. En fråga som brukarorganisationerna ville ha svar på var om det går att teckna med båda händerna, en parameter som beror på flera faktorer. Viktigt är bland annat om telefonen är enkel att ställa ifrån sig på ett bord eller liknande, samt att kameravinkeln är tillräckligt stor för att händer och ansikte ska kunna visas. I tabellen kan man utläsa att de telefoner som bäst lämpar sig för att teckna med två händer är Sony Ericssons och NEC telefoner, eftersom de är vikbara och har kameran i locket, vilket innebär att kameran kan vinklas i höjdled. Som nämnts ovan är NEC att föredra framför Sony Ericsson, eftersom den har större teck-enrum och bild av samtalspartnern. Vid videotelefoni visar några av de testade telefonerna goda resultat för synkronisering mellan ljud och bild. Videotelefoni i 3G-nätet om-nämns sällan som något hörselskadade personer skulle ha nytta av, men om synkroniseringen mellan ljud och bild är bra finns goda förut-sättningar för stöd genom läppavläsning. En fråga som skulle behöva besvaras är dock om den lilla skärmen och den dåliga upplösningen räcker till för att ge bra läppavläsningsstöd.

19

Av de telefontillverkare som ingått i dessa tester tycks Nokia vara den tillverkare som medvetet utvecklar lösningar för funktionshindrade, då de utvecklat en egen halsslinga och enligt uppgift har stöd för texttele-foni i modellen N73, som testats13. Telefonen har å andra sidan inte bra prestanda för videosamtal. Sony Ericssons telefon tycks vara väl lämpad för videosamtal med teckenspråk, då den har hög bildväxlingsfrekvens och en av de största videobilderna av de testade telefonerna. De parametrarna behöver inte vara en medveten satsning från Sony Ericssons sida mot tillgänglighet för funktionshindrade, då god bildväxlingsfrekvens underlättar även för hörande som ringer videosamtal. Dessa tester har gjorts på ett urval telefoner, som inom ett år förmod-ligen inte längre finns på marknaden. Testet visar att telefonerna skil-jer sig åt i många avseenden. För många personer, framför allt döva, skulle det underlätta om leverantörer eller operatörer hade specifika-tioner med en del eller samtliga av de parametrar som testats här. Det är viktigt att parametrarna återspeglar telefonernas prestanda under realistiska förhållanden och inte vad de i teorin skulle kunna prestera. I dagsläget vill vi uppmana den som ska köpa en 3G-telefon för att ringa videosamtal med teckenspråk att i butiken be att få testa att ringa med telefonen. Testsamtal bör göras både inomhus och utomhus i dagsljus, eftersom bildväxlingsfrekvensen påverkas avsevärt av ljus-förhållanden. Det är för närvarande det enklaste sättet att ta reda på om telefonen är användbar.

Vidare arbete Resultatet av testet visar att 3G-telefoner skiljer sig avsevärt i fråga om prestanda för videotelefoni. Dock går det inte att sluta sig till att en specifik telefon är bättre än övriga. De riktlinjer för bra teckenspråks-kommunikation via video som ITU anger uppfylls inte av telefonerna i detta test. Detta förklaras delvis av begränsningar i datahastighet i 3G-nätet, vilket kräver hög komprimering av videokommunikationen. Faktum är att för fullgod kvalitet för teckenspråksanvändning krävs det en utveckling av videotelefoni i mobiltelefoner. För att underlätta i valet av 3G-telefon borde tillverkare eller operatö-rer informera om telefonernas prestanda. Viss information kan vara rakt på sak, till exempel om det finns halsslinga som originaltillbehör eller ej. Annan information, som bildväxlingsfrekvensen, borde vara baserad på mätningar gjorda på 3G-telefonen. I denna rapport beskrivs en mätmetod som är ganska enkel att reproducera, men som kan ge ett

13 Hearing. Nokia Accessibility [www].

20

bättre resultat än vad telefonerna skulle prestera vid videosamtal med teckenspråk. Vidare utveckling av en standard för mätning av bildväx-lingsfrekvens vid videosamtal behövs. Testerna som gjorts genom detta projekt visar telefonernas prestanda. Betydelsen av denna prestanda och validiteten i detta test behöver ve-rifieras genom att barndomsdöva (teckenspråkiga), vuxendöva, hörsel-skadade samt dövblinda personer testar telefonerna och ger sina om-dömen. Hjälpmedelsinstitutet, Konsumentverket och Post- och telestyrelsen överväger att våren 2007 göra brukartester av 3G-telefoner. Brukar-grupper som kan komma att ingå i testerna är döva, hörselskadade och dövblinda personer.

21

22

Referenslista PTS-ER-2005:14 (2005). Mobil videokommunikation för döva – Redovisning av försöksverksamhet med bredband för personer med funktionshinder. Post- och Telestyrelsen. ISSN 1650-9862. Björk, Jenny (2006), Jag ser inte vad du säger – En studie av dö-vas subjektiva upplevelse av kvaliteten på kommunikation via 3G-telefoner. Institutionen för kommunikation och information vid högskolan i Skövde. C-uppsats (10p) i kognitionsvetenskap.

Internet Projekt IP-Access och Tolken i fickan – Slutrapport 2006 (2006). Nationell förmedlingstjänst för bildtelefoni, Örebro Läns Landsting [www]. Hämtat från <http://www.bildtelefoni.net> 12 januari 2007. ITU-T, H.Sup1 (05/99): Application profile - Sign language and lip-reading real-time conversation using low bit rate video communication. Bilaga 1 till H-serien: Audiovisual and multimedia systems. Telecommunication standardization sector of ITU (Interna-tional Telecommunication Union). Hämtat från <http://www.itu.int/rec/T-REC-h> 2 januari 2007. Jämför alla 3 mobiler. 3 [www]. Hämtat från <http://www.tre.se/templates/mobilecompare.aspx?id=1761> 2 januari 2007. Hearing. Nokia Accessibility [www]. Hämtat från <http://www.nokiaaccessibility.com> 2 januari 2007.

Box 510, 162 15 VällingbyTfn 08-620 17 00Fax 08-739 21 52Texttfn 08-759 66 30E-post registrator@hi.seWebbplats www.hi.se Best nr 07314-pdf

Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning.

Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedels-verksamhet och ett tillgängligt samhälle.

Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar:• provning och upphandling av hjälpmedel• forskning och utveckling• utredningsverksamhet• utbildning och kompetensutveckling• internationell verksamhet • information

Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet.

Mobil videotelefoni – test av 3G-telefonerRapporten presenterar resultaten av ett kvalitetstest av 3G-telefoner utifrån döva, hörselskadade och dövblinda användares behov. Några av de parametrar som testats är bildväxlingsfrekvens, kameravin-kel och interoperabilitet samt möjligheten att välja bort GSM nätet, teckna med två händer och ansluta telefonen till en halsslinga.

Hjälpmedelsinstitutet i samarbete med