Examensarbete, 15 hp

Lärarprogrammet VAL/ULV

Vt 2020

Modersmålsundervisnings betydelse för

flerspråkiga elevers lärande och utveckling i

svenska språket

Fayroz Souke

Sammanfattning

Att ge möjlighet till eleven att utveckla och behålla sitt modersmål innebär enligt skolverkets kursplan för modersmålsundervisning att eleven ges stöd och möjligheter att utvecklas i alla skolämnen.

Den här studien inriktar sig på elever med annat modersmål än svenska, men avhandlar inte elever som tillhör minoritetsspråken. Studiens syfte är att utveckla förståelse för vikten av modersmålsundervisning hos flerspråkiga elever. Vidare undersöks svårigheterna som modersmålslärare upplever i sitt arbete.

Semistrukturerade intervjuer har använts som metod i studien. Informanterna är fem lärare med erfarenhet av att undervisa flerspråkiga elever i modersmål, samt svenska som andraspråk. Fokus i intervjuerna har legat på lärarnas uppfattning om värdet av utveckling av elevens förstaspråk, samt på vilket vis förstaspråket kan vara en resurs för elevens lärande och utveckling i svenska språket.

Resultatet har visat att modersmålsundervisning stärker elevens självkänsla och identitet, enligt respondenterna. Vidare framkommer att eleven stärks i undervisningen på andraspråket, när förstaspråket får fungera som en bro över till det nya språket. Informanterna är eniga i att förstaspråket hjälper eleven att få bättre resultat på andraspråket i all undervisning. Alla respondenter var överens om att ju starkare elevens förstaspråk är desto bättre resultat får eleven på andraspråket.

Resultatet visar även att modersmålslärarna upplever flera organisatoriska svårigheter i sitt arbete, som att lektionerna i modersmål inte ingår under ordinarie skoldagen. En annan svårighet som lyfts av informanterna är att gruppsammansättningen i modersmålsundervisningen kan vara ojämn och att elever har olika språkbehärskning.

Nyckelord: modersmål, flerspråkighet, språkutveckling, hinder och utmaningar.

Innehållsförteckning

INLEDNING .................................................................................................................................... 1

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................................................... 1

BAKGRUND .................................................................................................................................... 2

HISTORISK TILLBAKABLICK ........................................................................................................................... 2 DEFINITION AV MODERSMÅL......................................................................................................................... 2 STYRDOKUMENT ............................................................................................................................................ 3 TIDIGARE FORSKNING ................................................................................................................................... 4 SYNEN PÅ MODERSMÅLSUNDERVISNING....................................................................................................... 4 SAMSPEL MELLAN LÄRARE OCH ELEV............................................................................................................ 5 OLIKA FAKTORERS PÅVERKAN ....................................................................................................................... 5 PÅVERKAN PÅ SKOLRESULTAT ....................................................................................................................... 6 PSYKOLOGISKA OCH NEUROLOGISKA PERSPEKTIV ......................................................................................... 6 MODERSMÅLSLÄRAREN ................................................................................................................................. 7 RÄTTEN TILL MODERSMÅL ............................................................................................................................ 8 FLERSPRÅKIGHET .......................................................................................................................................... 8 SUMMERING .................................................................................................................................................. 8

METOD ............................................................................................................................................. 8

URVAL ............................................................................................................................................................ 9 DATAINSAMLINGSMETOD ............................................................................................................................10 DATAANLYSMETOD ......................................................................................................................................11 EFTER ATT ALLA PLANERADE INTERVJUER ÄR GENOMFÖRDA ÄR DET DAGS FÖR TOLKNING, BEARBETNING

OCH ANALYS AV INTERVJUERNA. I SAMBAND MED KVALITATIV UNDERSÖKNING FINNS DET FLER

MÖJLIGHETER ATT FRÅGA OM EXEMPELVIS REDSKAP, JÄMFÖRT MED KVANTITATIVA UNDERSÖKNINGAR

(TROST 2005). ............................................................................................................................................11 ETISKA ÖVERVÄGANDEN..............................................................................................................................12 METODDISKUSSION .....................................................................................................................................12

RESULTAT OCH ANALYS .......................................................................................................... 13

SAMBANDET MELLAN MODERSMÅLET OCH SVENSKA SPRÅKET ..................................................................13 SAMARBETET MELLAN MODERSMÅLSLÄRARE OCH LÄRARNA I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK .....................13 STUDIEHANDLEDNINGENS ROLL PÅ MODERSMÅLET: .................................................................................14 SCHEMALÄGGNING OCH ELEVGRUPPERING ................................................................................................15 NYANLÄNDA OCH INFÖDDA ELEVERS RESULTAT: .......................................................................................15

DISKUSSION OCH SLUTSATSER ............................................................................................ 16

SAMBANDET MELLAN MODERSMÅLET OCH SVENSKA SPRÅKET ..................................................................16 SAMARBETET MELLAN MODERSMÅLSLÄRARE OCH LÄRARNA I SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK ....................16 STUDIEHANDLEDNINGENS ROLL .................................................................................................................17 SCHEMALÄGGNING OCH ELEVGRUPPERING: ...............................................................................................17 NYANLÄNDA OCH INFÖDDA ELEVERS RESULTAT.........................................................................................18 FRAMTIDA FORSKNING ................................................................................................................................18

KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................................................. 19

TRYCKA KÄLLOR: .........................................................................................................................................19 WEBBASERADE KÄLLOR: .............................................................................................................................19 BILAGA 1. MISSIVBREV ................................................................................................................................21 BILAGA 2. INTERVJUGUIDE .........................................................................................................................21

1

Inledning

Språket är människans främsta redskap för tänkande. Genom språket kan individen kommunicera, uttrycka sina tankar, ta till sig nya kunskaper, samt utveckla sin identitet. Genom att stärka språket kan individen även skapa mer förståelse för andras tankar, känslor, kulturer och kan bli förstådd av andra. I sammanband med detta uttrycker skolans värdegrund att alla människor är lika värda oavsett vilket språk de behärskar eller vilket ursprung de tillhör (Lgr, 11).

I princip har många barn som har invandrat till Sverige minst två språk, det svenska och deras förstaspråk. I skolverkets rapport Flera språk – fler möjligheter (2003) framgår olika åsikter kring vikten om att tvåspråkiga barn behåller sitt första språk. I rapporten ligger fokuset på huruvida förstaspråk kan användas som en resurs eller en bas till andraspråkslärande. Framför allt finns det kritik angående ämnet modersmål. Vissa anser att barn som bor i Sverige enbart bör fokusera på att lära sig det svenska språket och andra skolämnen, eftersom det krävs ett alltför stort engagemang från elever att också lära sig sitt modersmål. Andra anser att det är nödvändigt att eleven behåller och utvecklar sitt modersmål då det kan påverka dennes utveckling i svenska språket på ett positivt sätt. (Skolverket, 2003)

Numera har svenska skolor många flerspråkiga elever som lär sig svenska som sitt andraspråk. Samtidigt kan det noteras att det finns elever som har mer än ett modersmål. Dessutom har modersmålet en stor betydelse för elever och föräldrar. Enligt Skolverket (2020) har varje elev rätt till undervisning på sitt modersmål, dock finns det tre krav som måste vara uppfyllda. Det första kravet är att en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska. Det andra är att barnet pratar det språket dagligen hemma. Det tredje är att barnet har grundläggande kunskaper i språket. (Rätt till modersmålsundervisning, 2020)

Trots att det finns olika åsikter kring vikten av modersmål för flerspråkiga elevers lärande och utveckling visar forskning att tvåspråkiga elevers förstaspråk är en resurs snarare än ett hinder. Denna forskning kommer att vara en del av denna studie.

Undersökningens syfte är att bidra med kunskap om modersmålsundervisningens betydelse för elevers lärande och utveckling i svenska språket samt de svårigheter och utmaningar som modersmålslärare möter under modersmålsundervisningen. Dessutom vill jag undersöka om det finns ett samband mellan modersmålet och elevers språkinlärning i svenska. Det är även viktigt att få inblick på hur lärarna möter sin arbetssituation.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om modersmålsundervisningens betydelse för flerspråkiga elevers lärande och utveckling i svenska språket.

Frågeställningar:

1.Hur uppfattar lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare att modersmålsundervisningen påverkar elevers lärande och utveckling i svenska ?

2.Vilka faktorer uppfattar modersmålslärare som svårigheter i sin undervisning?

Bakgrund

Historisk tillbakablick

Sverige har förändrats efter andra världskriget. Sverige gick från ett land som man utvandrade från, till ett land som man invandrade till. Denna förändring beror på Sveriges generösa politik och behov av arbetskraft. Richardson (2010) visar att i början var det svårt att veta antalet invandrande elever i skolan. Från början benämndes denna grupp ”invandrarelever” inom skolan. Detta begrepp ersattes sedan till ”elev med ett annat hemspråk än svenska”. Richardson (2010) skriver vidare att ”antalet hemspråkelever under 1980-talet var påfallande stabilt i grundskolan med drygt 85 000 elever-för att på 1990-talet stiga till över 100 000 och en bit in på 2000 talet ända upp till 150 000”. (Richardson, 2010, s 218)

I slutet av 1960-talet fick eleverna möjlighet att ansöka till hemspråksundervisning. Det betraktades som en ny hänsyn till eleverna med invandrarbakgrund som gav dem möjlighet att använda hemspråk för läsning (Lgr 69). För att barn med invandrarbakgrund skulle utvecklas i språklig, personlig och socialt avseende och för att få en likvärdig utbildning som svenska barn, blev det nödvändigt med tvåspråkig undervisning. (Håkansson, 2003)

1975 fattade riskdagen ett beslut att invandrarelever skulle ha rätt till både modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Detta beslut fattades för att väcka intresse, och förankra respekt för olika hemspråk som elever behärskar. Detta ledde till att skolan fick en ny syn på hemspråksundervisningen och elever med invandrarbakgrund. Sedan 1977 har skolorna varit skyldiga att organisera modersmålsundervisning. (Håkansson, 2003)

1991 skapades en ny lag angående invandrarelevernas rätt till modersmålsundervisning. Denna lag säger att det måste finnas minst fem elever som har samma modersmål i samma kommun för att modersmålsundervisningen kan organiseras för dem.

1997 ändrades benämningen hemspråk till modersmål: det språk som eleven pratar hemma och lär sig innan hen kommer till skolan kallas modersmål. Anledningen till denna förändring är att begreppet hemspråk kunde lätt tolkas som informellt vilket kunde återspeglas i skolan. Undervisning på modersmålet har blivit ett riktigt ämne i skolan. (Håkansson, 2003)

I Lgr 11 är modersmål ett frivilligt ämne som har ett stort värde för elevens utveckling i språk, identitet, tankar och personlighet. Ämnet har en kursplan och kunskapskrav som andra skolämnen. Eleven har rätt till modersmålsundervisning om en eller båda vårdnadshavarna talar det språket, eleven har grundläggande kunskaper på sitt modersmål och det talas dagligen hemma.

Definition av modersmål

Det kan vara svårt att finna en entydig definition av begreppet modersmål. I min undersökning har jag använt mig av Tove Skutnabb-Kangas förslag från 1981 där fyra kriterier gällande definition av modersmål finns att läsa (Håkansson, 2003).

Det första kriteriet kallas Ursprungskriteriet vilket innebär att modersmålet är det första språket man lär sig. Vissa barn växer upp med två modersmål och då blir de tvåspråkiga.

3

Det andra kriteriet benämner hon kompetenskriteriet. Det betyder att det språk som barnet behärskar bäst kan betraktas som barnets modersmål. Skutnabb- Kangas (1981) konstaterar att barnet kan ha två modersmål om barnet behärskar språken lika bra. Hon påpekar också att det här kriteriet inte alltid kan vara användbart eftersom definitionen av att behärska ett språk inte alltid är lätt.

Därefter följer funktionskriteriet. Det innebär att modersmålet är det språket som barnet använder mest i de flesta sammanhang. Liksom de andra kriterierna krävs det att de två språken är lika starka enligt kriteriet för att barnet ska kallas tvåspråkigt.

Det fjärde benämns attitydkriteriet. Det handlar om att barnet känner igen sig med språket. Tvåspråkig är den som av sig själv eller av andra ses som tvåspråkig.

Många barn har två modersmål eftersom de växer upp med två språk i familjen. På samma sätt som enspråkiga barn utvecklar sitt språk, utvecklar de tvåspråkiga barnen sina språk. Skillnaden är att som tvåspråkiga kan barnen växla från det ena språket till det andra. (Håkansson, 2003).

Håkansson (2003) hänvisar till Wingestedt (1998) som redogör för en undersökning som gjordes 1977 om definitionen av tvåspråkighet. Resultaten visade att en stor del svenskar tycker att tvåspråkighet hos en person innebär att den personen kan använda två språk på samma sätt och samma nivå med flyt. (Håkansson, 2003).

Styrdokument

Skolan är en social och kulturell mötesplats vilket ger elevens tänkande möjlighet att utvecklas. Skolan har som uppdrag att bland annat stödja elevernas lärande och förbereda dem att bli aktiva i det demokratiska samhället, genom att undervisning utövas på ett demokratiskt arbetssätt. Dessutom är ett av skolans uppdrag att förbereda eleverna att vara aktiva i samhället. Alla som arbetar i skolan har ett ansvar att skapa anpassade förutsättningar för enskilda elevers behov och utveckling. Flerspråkiga elever är en del av skolan som i sin tur är en del av samhället. Detta innebär att de har lika mycket rätt som andra elever till stöd i undervisningen efter deras behov. (Lgr 11).

Språket är människans redskap för att kommunicera med varandra och för lärande. Att ha möjlighet att utvecklas i sitt modersmål stödjer språkutvecklingen. ”Undervisning ska bidra till att eleverna erövrar kunskaper om modersmålets uppbyggnad och blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärande i olika skolämnen”. (Lgr 11, s 81).

Vikten av att läsa ämnet modersmål är en omdiskuterad fråga, detta trots att modersmål är ett frivilligt ämne med en egen kursplan och kunskapskrav precis som andra skolämnen. Enligt Lgr 11 syftar modersmålsundervisningen till att stärka elevens identitet och ge dem möjlighet att fortsätta vara flerspråkiga. Eleverna ska genom undervisning kunna utöka sina kunskaper kring samhället och kulturen där deras modersmål talas. De ska också lära sig att jämföra språk och kultur. Modersmålsundervisningen syftar även till att utveckla elevens kunnande om sitt modersmål, samt att använda modersmålet som redskap för sitt lärande och kommunikation i tal och skrift. Eleverna ska även lära sig att reflektera över tradition och kultur i sitt hemland och göra jämförelse med den svenska kulturen (Lgr 11)

Enligt Skolverket (2020) har barn med ett annat modersmål än svenska rätt till modersmålsundervisning och skolan är skyldig att erbjuda detta. Eftersom modersmålet är ett frivilligt ämne måste vårdnadshavaren ansöka om detta för sina barn. Eleven har rätt att få undervisning på sitt modersmål i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen: (Skolverket, 2020)

- I fritidshem: barn har rätt att utveckla sitt modersmål och svenska språket, men får inte undervisning på sitt modersmål.

- I förskolan: skolan bidrar genom undervisning och olika aktiviteter till att barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sitt modersmål och svenska.

- I grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan: eleven har rätt till modersmålsundervisning om eleven använder språket dagligen hemma, om en av vårdnadshavarna eller båda har ett annat modersmål än svenska, samt om eleven har grundläggande kunskaper på sitt modersmål. Det är huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning om det finns minst fem elever som har sökt till att få undervisning i modersmål, Det bör även finnas en passande lärare.

- I gymnasieskolan: det är samma krav och regler som gäller för grundskolan.

- I vuxenutbildning: man har möjlighet att läsa ämnet modersmål på gymnasial nivå

2019 satsade Skolverket på att stärka en likvärdig utbildning i förskolan och grundskolan. Elever med ett annat modersmål än svenska bör erbjudas modersmålsundervisning av huvudmannen om eleven använder det språket dagligen hemma. Även adopterade barn har rätt till modersmålsundervisning oavsett om språket talas hemma eller inte. Att erbjuda en elev fjärrundervisning är en av huvudmannens skyldigheter. (Skolverket, 2020)

Tidigare forskning

Många forskare har sysselsatt sig med frågor rörande modersmål om än med olika fokus. Nedan följer ett urval av forskningsresultat som anknyter till mina frågeställningar. Redovisningen är indelad efter forskningens skilda utgångspunkter.

Synen på modersmålsundervisning

Enligt Skolverkets rapport Flera språk fler möjligheter (2003) finns det en positiv respektive negativ syn på modersmålsundervisning. Den positiva synen går ut på att modersmålsundervisningen har en stor betydelse för utveckling av identitet och känsla av trygghet, framförallt i utveckling av modersmålet. Den negativa synen innebär att modersmålsundervisningen är kostsam för samhället och påverkar utvecklingen i svenska språket negativt då barnen kan bli isolerade (Skolverket, 2003).

Vad gäller positiva forskningsresultat har dessa olika fokus. Så hänvisar Otterup och Kästen-Ebeling (2018) till en forskning som gjordes av Ganuza och Hedman (2017). Studien undersökte språkkunskaperna hos en grupp somalisktalande elever i årkurs ett till sex. De flesta av eleverna var antingen födda i Sverige, eller kom hit vid väldigt unga åldrar och hade fått modersmålsundervisningen vid olika långa perioder. Undersökningen gick till så att eleverna fick göra olika prov där

5

deras ordförråd och läsförståelse, testades i somaliska. Resultaten visade att elever som hade fått modersmålsundervisning under längre period fick bättre resultat i testerna av ordförråd och läsförståelse jämfört med de elever som inte hade deltagit i modersmålsundervisning, eller som endast deltagit en kortare tid. Ganuza och Hedman (2017) jämförde elevernas resultat i de somaliska proven med resultaten i proven i svenska. Det visade sig att de som fick bättre resultat i det somaliska provet som är elevers förstaspråk fick bättre resultat även i det svenska provet som är elevers andraspråk. Ganuza och Hedman (2017) jämförde även elevernas kunskaper och förmågor i de respektive språken, och fann samma resultat där, ju bättre eleverna var i sitt modersmål desto bättre var de i svenska (Otterup och Kästen-Ebeling, 2018).

Cummins (2018) redogör för tvåhundra faktabaserade undersökningar sedan 1960-talets början som visar ett positivt förhållande mellan tvåspråkigheten, och språkmässig och intellektuell utveckling hos eleverna. Resultaten visar vidare att det även finns ett positivt samband mellan utvecklingen i förstaspråks- och andraspråksinlärning. Cummins (2018) hänvisar vidare till Thompsons (2015) slutsatser som menar att de elever som har bättre chans att anses som engelskspråkiga är de som har ett omfattande förstaspråk redan när de börjar förskolan, till skillnad från de elever som är mindre starka i sitt första språk vid förskolans början. Dessutom handlar Thompsons slutsatser om pedagogernas uppdrag i förskolan att förtydliga till vårdnadshavarna att det är ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan elevernas färdigheter i modersmålet och deras utveckling i andraspråket (Cummins, 2018).

Samspel mellan lärare och elev

Cummins skriver vidare och fokuserar på lärarens roll och på vilket sätt det påverkar flerspråkiga elevens lärande. Enligt Cummins (2018) går utveckling mellan minoritetsspråket och majoritetsspråket parallellt. Han påpekar att det finns något som är ännu viktigare än alla undervisningsmetoder för elevens framgång i skolan, detta är samspelet mellan lärare och elever samt mellan elever. (Cummins, 2018)

Cummins (2018) hänvisar vidare till Axelsson som redovisar om en fortbildning för svenska förskole- och grundskolelärare. Kursen handlade om tvåspråkiga barns prestation samt hantering av språket i skolan och medförde bland annat dessa förändringar:

- Lärarna visade mer respekt för elever med en icke svensk bakgrund. - Lärarna förändrade sina attityder till elever och vårdnadshavare. - Samarbete med vårdnadshavare och stimulansen med elevens förstaspråk. - Mer diskussion och samverkan med eleverna och föräldrarna. - Mer fokus på språket i ämnena matematik och naturkunskap

(Cummins, 2018).

Olika faktorers påverkan

Utöver lärarens roll finns många andra faktorer som påverkar elevernas lärande. Skolverket refererar till Monica Axelsson i rapporten Flera språk fler möjligheter (2003). Axelssons internationella forskning från 2001, om framgång och

utveckling i skolan tyder på att skolan idag har kunskap om hur mångfald ska hanteras, och hur skolan blir för alla. Axelsson redogör för fem studier där skolan studeras av forskarna som en miljö där utveckling av språk, lärande och sociokulturell gemenskap är aktuella. Axelsson menar att det i debatten kring invandrarelevers bristande skolframgång förs fram att de har bristande kunskaper i svenska.

Axelsson menar vidare att olika faktorer som elevernas ålder, hur länge de har bott i Sverige, deras avstånd från kulturen och språket samt skolans och bostadsområdets struktur ofta ignoreras. Axelsson framhåller även det faktum att tvåspråkiga elevers modersmål och kunskap i sin kultur är snarare en resurs och inte något som skapar hinder för dem, ett faktum som skolorna bör dra nytta av (Skolverket, 2003).

Påverkan på skolresultat

Att undervisning i såväl modersmål som andraspråk ger bättre skolresultat visar även äldre studier från Kanada. Enligt en studie av Kibsgaard och Lambert (1962) om tvåspråkiga barn som läser både engelska och franska, så visar det att eleverna har bättre skolresultat än elever som enbart har ett språk. Kibsgaard (2019) skriver att utveckling av en flerspråkig kompetens kan modersmålet och andraspråket bli som reflex för varandra (Kibsgaard, 2019).

Liknande resultat framförs av Glogic och Holm (2016) som hänvisar till Thomas och Collier som gjorde undersökningar i USA 1977. Undersökningen gjordes med fler än 42 000 elever som är tvåspråkiga. Resultatet visade att flerspråkiga elever var mer aktiva i utvecklingen av språket och deras skolkunskaper. Dessutom blev resultaten när eleverna fick använda och utveckla båda språken bättre, än för eleverna som fick skolämnen på sitt andraspråk. Thomas och Collier fokuserar på vikten av förstaspråkets utveckling som hjälper eleven att utveckla andraspråket snabbare (Glogic och Holm, 2016).

Psykologiska och neurologiska perspektiv

Det finns även andra syn och perspektiv på inlärning av första- och andraspråket. Garcia och Wei (2014) ger ytterligare ett perspektiv på inlärning av första och andraspråket. Deras forskning fokuserar på växlingen mellan olika språk. De beskriver sambandet mellan språk som människor behärskar ur ett annat perspektiv – det psykologiska och neurologiska. De hänvisar vidare till Jim Cummins (1979) forskning där han menar att språk inte styrs av olika delar i hjärnan, utan att de samverkar. När man talar ett visst språk innebär det inte att de andra språken inte är delaktiga utan de är fortfarande aktiva (Garcia och Wei, 2014).

Skolverket hänvisar till Williams och Garcia i rapporten Greppa flerspråkighet som påpekar att transspråkande innebär att elever behöver bearbeta informationen på mer än ett språk. Detta kräver att de aktivt ska tänka för att exempelvis bestämma hur och vad ska översättas från ett språk till ett annat för att en mening ska skapas. Detta leder till att de kognitiva förmågorna hos eleverna stärks och förbättras (Skolverket 2018).

Att tvåspråkiga elever behåller och utvecklar sitt modersmål gynnar inte bara deras kognitiva förmågor. Undervisning i modersmål har en stor betydelse, inte

7

bara för att flerspråkiga elever ska utveckla sitt modersmål, utan även för att det är väsentligt för elevernas förbättring av sitt kunnande, står det i skolverkets rapport Greppa flerspråkighet (Skolverket 2018).

Det första språket som eleven kan (modersmålet) är betydelsefullt och en resurs även när eleven lär sig andraspråket och andra skolämnena (Flera språk, flera möjligheter, Skolverket, s.54).

Skolverket hänvisar till Gisela Håkanssons forskning i sin rapport Greppa språket som visar att utvecklandet av ett förstaspråk går parallellt med utvecklandet av andraspråk. Håkansson menar att förbättringen av förstaspråket följer automatiskt över i andraspråket (Skolverket 2016).

Imsen (2006, s 314) menar att ”utveckling går från det sociala till det individuella”. Imsen menar alltså att barnet lever från första ögonblicket i sitt liv i ett samhälle där språk och kultur har stor betydelse. För att utveckla sig intellektuellt är språket en nödvändig förutsättning. Genom språket kan barn tänka, vara medvetna och kommunicera med andra (Imsen 2006).

Modersmålsläraren

När det kommer till vikten av förstaspråket är det viktigt att belysa lärare och deras arbetssituation. Enligt skolverkets rapport Flera språk flera möjligheter (2003) möter modersmålslärare flera svårigheter i modersmålsundervisningen. Dessa svårigheter kan vara ett hinder för elevers utveckling eftersom det inte blir en så lärorik lektion som modersmålslärarna önskar. En av svårigheterna med undervisning i modersmål, är att det är ett ämne med förhållandevis låg status. Markörer för detta är att undervisningen sker i lokaler som inte är anpassade till undervisning. Många modersmålslärare upplever att de befinner sig utanför skolan, och inte är integrerade i skolans övriga undervisning och verksamhet. Det saknas; anser många modersmålslärare, en kunskap hos andra ämneslärare om vikten av utveckling av elevens förstaspråk och hur elevernas identitet påverkas av modersmålet (Flera språk fler möjligheter, 2003).

I rapporten Flera språk flera möjligheter framgår det att bristen på material som passar till kursplanen och kunskapskraven i ämnet modersmål är ytterligare ett hinder för modersmålslärarnas arbete. Lärarna blir tvungna att lägga ner mer tid på att producera sitt eget material eller beställa anpassade material från olika länder (Flera språk fler möjligheter, 2003).

Gunilla Ladberg (2007) anser att modersmålets villkor är inte lika som i andra skolämnen. Modersmålsundervisning är inte obligatorisk och sker ofta efter ordinarie skoltid, vilket leder till att ämnet inte integreras med andra ämnen. Dessutom blir det ännu svårare att ”vara den bro till det svenska samhället och skolan som hon skulle kunna vara” (Ladberg, 2007, s 191).

Modersmålslärare upplever att de möter även andra typer av hinder. I Skolverkets rapport Flera språk fler möjligheter (2003) som är baserad på skilda forskningar och handlar om modersmålsundervisnings förutsättningar, framstår det att lärarna känner sig isolerade på skolorna och har inget samarbete med andra lärare eftersom deras lektioner ges efter skoltid (Skolverket, 2003).

Ytterligare begränsningar är lektionstiden som ofta är 40 minuter i veckan, och som ger eleven svårigheter att uppnå målen i ämnet modersmål. Detta är en av de svårigheter som modersmålslärare möter. Om lärarna inte får bra förutsättningar att lära ut får eleverna inte heller bra förutsättningar att lära sig. Om vikten av

modersmål är så pass viktigt blir det även nödvändigt att ta hänsyn till lärarnas förutsättningar som påverkar elevernas lärande. (Otterup och Kästen-Ebeling, 2018).

Rätten till modersmål

År 1991 skapades en ny lag angående invandrarelevernas rätt till modersmålsundervisningen. Denna lag säger att det måste finnas minst fem elever som har samma modersmål i samma kommun för att modersmålsundervisningen ska organiseras för dem (Skolverket, 2020).

Flerspråkighet

Elever som inte är födda i Sverige benämndes som invandrare i början av 1980. Idag har definitionen ändrats till flerspråkiga. ”Flerspråkiga och mångkulturella elever har ett annat modersmål än svenska” (Otterup och Kästen-Ebeling, 2018, s 13).

Flerspråkiga elever har rätt till undervisning i svenska som andraspråk. Elevens utveckling i sitt modersmål ska vara en utgångspunkt i undervisningen i svenska som andraspråk. Otterup och Kästen-Ebeling hänvisar till Leena Huss som menar att det har ett stort värde att eleven har flera språk och det finns inte något problem med detta (Otterup och Kästen-Ebeling, 2018).

Elever med ett annat modersmål än svenska har rätt till studiehandledning på modersmålet enligt skolverket. Genom studiehandledning ges eleverna möjlighet att få förståelse och utvecklas i skolämnen. Studiehandledning ska bli en bro mellan elevens förstaspråk och andraspråk (Skolverket, 2008).

Summering

Elever som har ett annat modersmål än svenska har rätt till modersmålsundervisning men måste uppfylla vissa villkor för att delta i undervisningen. Många studier visar att ju bättre eleven är på sitt modersmål, desto bättre och fortare kan eleven lyckas i skolan. Ämnet modersmål är ett frivilligt ämne och enligt skolverket har ämnet en kursplan och kunskapskrav precis som de andra skolämnena.

Trots att tidigare forskning har fokuserat på vikten av elevens förstaspråk för att lära sig ett andraspråk, finns det fortfarande utmaningar och svårigheter som modersmålslärare möter i sitt jobb. Dessutom är många elever och föräldrar inte medvetna om vikten av modersmålsundervisningens roll i elevens lärande och utveckling i skolan.

Metod

För att få en bakgrund till vilken betydelse modersmålet kan ha för elevers utveckling och lärande i svenska språket har jag använt mig av litteraturstudier av skolans styrdokument, forskningsrapporter samt texter inom aktuellt område.

För att få en klar bild om hur lärare i svenska som andraspråk uppfattar betydelsen av modersmålet i läroprocessen, samt hur det påverkar elevers

9

utveckling och resultat i svenska, har jag använt mig av semi-strukturerade intervjuer. Jag har intervjuat två lärare vilka är behöriga i svenska som andraspråk och arbetar i två olika skolor. Denna data har sedan analyserats med stöd av tematisk innehållsanalys.

Vidare har jag även intervjuat tre modersmålslärare som utöver deras uppfattningar om elevernas utvecklande i sitt modersmål är värdefull för att stärka andraspråket har de även beskrivit sina svårigheter i sitt arbete. Data av modersmålslärarnas intervjuer har också analyserats med stöd av tematisk innehållsanalys.

Formen som jag har använt är semi-strukturerade intervjuer. Denna form av intervjuer har valts eftersom jag inte har erfarenheter om intervjuer, därför blir denna metod mer användbar för mig. Dessutom är frågorna som lärarna besvarar samma vilket gör det lättare att jämföra deras svar (Stukat, 2005).

Att använda litteraturstudier och semi-strukturerade intervjuer är ett lämpligt sätt att gå tillväga för att samla information från olika källor och tillämpa olika metoder för att de kan ses som komplement till varandra. Frågorna som jag har ställt är intressanta för respondenterna eftersom de upplever detta dagligen i arbetssituationen (Stukat, 2005).

Urval

I tabellen framgår information om respondenterna, bland annat att de har lång erfarenhet i yrket. Ytterligare saker som framgår är lärarnas ålder, vilket ämne de undervisar i och för vilka årskurser. Dessutom framgår deras utbildning samt

antal år som lärare i hemlandet respektive som modersmålslärare eller i svenska som andraspråk. Respondenterna i denna studie har valts utifrån syftet att undersöka lärares uppfattningar om förstaspråkinlärning samt att illustrera vilka svårigheter som modersmålslärare stöter på i det dagliga arbetslivet.

Svenska som andraspråkslärarna som jag har intervjuat arbetar på två olika skolor och har erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Detta gör att de passar min studie som är inriktad på flerspråkiga elever. De frågor som de har

Lärare Lärare A Lärare Z Lärare N Lärare M Lärare B

Antal år som lärare i hemlandet

3 år 3 år 6 år 7 år 12 år

Utbildning Engelska lärare Engelska lärare Grundskollärare Grundskol-lärare

Svenska

Antal år som lärare i Sverige

Modersmålslärare - 30 år

Modersmålslärare - 32 år

Modersmålslärare- 27 år

Sva-lärare - 18 år

Sva-lärare - 15 år

Undervisar i årskurs

1–9 1–9 1–9 6-9 6-9:

Åldern 55 år 60 år 56 år 51 år 61 år

besvarat har tonvikt på betydelsen av modersmålsundervisningen samt hur detta påverkar elevers utveckling.

Modersmålslärare som intervjuats undervisar i olika språk och arbetar på olika skolor vilket ger ett bredare perspektiv när deras svar sedan jämförs. Det minimerar risken att lärarna har samma arbetssätt eller liknande perspektiv. Modersmålslärarna fick en fråga gällande deras uppfattningar om vikten av att eleven behåller och utvecklar sitt första språk. De fick även frågor gällande olika hinder i deras arbete.

För att mina respondenter ska känna sig bekväma under intervjun fick de själva bestämma var intervjun skulle äga rum. Intervjumiljön är enligt Gerrish och Lathlean (2015) viktig för att de som deltar i intervjun ska kunna koncentrera sig och delta utan att bli distraherade.

Läraren M har arbetat under 18 år som lärare i svenska som andraspråk. Hon arbetar på en skola där en stor del av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Hon har även jobbat i förberedelseklass i tio år. Läraren B har arbetat under 20 år som lärare i svenska som andraspråk och har ett stort intresse för elevernas utveckling i förstaspråket, trots att han undervisar i svenska som andraspråk.

Läraren Z är utbildad lärare i engelska i hemlandet och har arbetat i 32 år i Sverige som modersmålslärare i kurdiska. Läraren N har grundskollärarutbildning från hemlandet och har arbetat i 27 år i Sverige som modersmålslärare i turkiska. Läraren A har engelsklärarexamen från hemlandet och har arbetat i 30 år i Sverige som modersmålslärare i arabiska.

Datainsamlingsmetod

Lärarna som intervjuades delades in i två kategorier: modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk. Detta gjordes eftersom de fick olika frågor att besvara beroende på vad de undervisar i. Temat som jag undersöker är vikten av förstaspråk i elevens lärande och utveckling i svenska språket. Dessutom undersöker jag svårigheter som modersmålslärare upplever i det dagliga arbetet. Därför är frågorna formulerade för att passa de olika lärarkategorierna.

Anledningen till att modersmålslärarna fick färre frågor än lärarna i svenska som andraspråk gällande vikten av elevens förstaspråk, är att i intervjun med modersmålslärarna låg fokus på de svårigheter de upplever, då endast modersmålslärarna kan svara på detta. Elevens förstaspråk är däremot en fråga som både modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk kan svara på. Syftet med detta är att ta in lärarnas olika perspektiv i frågan om vikten av förstaspråk.

Lärarna i svenska som andraspråk fick sex olika frågor som hade två olika teman (se bilaga 2). Fem av frågorna hade temat ”vikten av elevens förstaspråk”. Den sjätte frågan handlade om samarbetet mellan dem och modersmålslärarna.

Modersmålslärarna fick totalt åtta frågor som hade tre olika teman (se bilaga 2). Två av frågorna hade temat ”vikten av elevens förstaspråk”, fem av frågorna handlade om svårigheter de möter i sitt arbete och den åttonde frågan handlade om samarbetet mellan dem och lärarna i svenska som andraspråk.

Alla frågor som lärarna fick är lätta att förstå och direkta, dessutom inte för många. Detta för att den intervjuade inte ska bli överväldigad av komplicerade frågor.

11

Diskussionen var öppen och varje intervju tog cirka 40 minuter. De flesta frågorna till intervjun var planerade men vissa oplanerade frågor dök upp under tiden. Trost (2005, s 74) redogör att ”i vår kultur hör det till att man tittar på den man talar med”. Han betonar vidare att intervjuare bör väcka intresse hos intervjuade genom kroppsspråk och anpassat beteende. Allt som respondenterna har sagt spelades in och skrevs ned senare (Trost, 2005).

För att missuppfattning skall undvikas har alla svar från de intervjuade lämnats skriftligt till dem. Syftet med detta är att de läser igenom det de har sagt och därmed bekräftar att jag som intervjuare har förstått rätt (Trost,2005).

Jag hann intervjua en lärare per dag då modersmålslärarna arbetar på olika skolor och har ont om tid, medan lärarna i svenska som andraspråk har jag träffat efter skoldagen. Jag har träffat alla mina respondenter personligen.

Alla intervjuer utfördes i skolan. Med lärarna i svenska som andraspråk genomfördes intervjuer i deras arbetsrum där ingen störde oss, medan med modersmålslärarna genomfördes intervjuarna i klassrummen som de precis hade haft lektion i. I intervjuarna med lärarna A och N var det inte heller någon som störde oss. I den tredje intervjun med läraren Z blev vi däremot tvungna att byta klassrum eftersom det klassrummet vi var i var bokat av en annan lärare som skulle ha utvecklingssamtal. Denna störning ledde till att frågeordningen inte blev som tänkt.

Det är ett lämpligt sätt att använda kvalitativa metoden för att skapa tydligare förståelse om det här temat som är otydligt. Frågorna som respondenterna har svarat på är öppna frågor i form av semi-strukturerade intervjuer. Innan intervjuerna hade jag förberett frågorna, dock dök vissa oplanerade frågor upp under intervjuns gång. I samband med detta redogör Jacobsen (2017) att vid öppna intervjuer skall respondenter inte välja mellan fasta möjliga svar. Samtidigt skall intervjuer inte vara helt ostrukturerade utan de bör hålla sig till ett tema som är bestämt av intervjuguiden (Jacobsen, 2017).

Intervjuerna skedde på de platser som bestämdes av respondenter för att de skulle känna sig bekväma, ”känna sig hemma” som Jacobsen beskriver. Arbetsplatsen var en anpassad miljö eftersom frågorna som respondenterna skulle besvara handlade om deras arbete och för att undvika att någon avbryter intervjun (Jacobsen, 2017).

Dataanlysmetod

Efter att alla planerade intervjuer är genomförda är det dags för tolkning, bearbetning och analys av intervjuerna. I samband med kvalitativ undersökning finns det fler möjligheter att fråga om exempelvis redskap, jämfört med kvantitativa undersökningar (Trost 2005).

Utifrån studiens två frågeställningar har jag formulerat sex frågeställningar till lärarna i svenska som andraspråk som riktas till vikten av förstaspråket för elevens lärande och utveckling på svenska. Dessutom har jag ställt åtta frågor till modersmålslärare för att undersöka deras uppfattningar till värdet av modersmålet för lärande och utveckling i svenska och vilka svårigheter som de upplever i arbetet.

Alla intervjuer har spelats in på bandspelare istället för att skrivas ned för hand. Detta gjordes för att lägga mer fokus på respondenternas svar. Därefter har

sammanfattningar skrivits av mig när jag har lyssnat på banden. På det här sättet har det blivit enklare att analysera intervjudata (Trost, 2005).

Datan delades in i olika kategorier för att göra det enklare för läsaren att skilja mellan olika teman. Enligt mina frågeställningar delades resultatet i fem rubriker. Då kan läsaren läsa vilka resultat som studien har kommit fram till, bland annat kan läsaren välja vilket tema hen vill läsa. Resultatet som jag har kommit fram till enligt respondenterna jämfördes. Resultatet består av citat från informanternas svar som kopplades till tidigare forskning.

Etiska överväganden

Etiska synpunkter i studien har tonvikt i diskussionen, fyra aspekter är av särskild stor vikt: informationskravet, samtyckekravet, konfidentialiteskravet och nyttjandekravet.

Syftet av studien har presenterats till respondenterna av mig och vissa lärare har visat oro för att deras namn ska synas i resultatet. Därför har de fått mitt ord på att allt de säger ska vara anonymt. Enligt Stukat (2005) om etiska principer bör den intervjuade få en förståelse för huruvida uppgifter från intervjun kommer att behandlas av intervjuaren, vilket gjordes när respondenterna fick veta syftet med intervjun (Stukat, 2005).

När det gäller nyttjandekravet har deltagarna fått ett löfte av mig att all information som samlas in ska användas endast i studiens syfte. Därför får informationen inte lånas ut eller användas i ett annat syfte (Stukat, 2005).

Metoddiskussion

Metoder som skall användas i en undersökning bör anpassas till det som mäts. För att intervjuer ska vara intressanta för lärarna och inte kännas tråkiga har frågorna formulerats ganska korta, tydliga och inte så många, samt relevanta för att besvara frågeställningarna. För att intervjuerna ska vara kvalitativa har samtliga lärare svarat på frågor som var planerade och genomtänkta innan intervjun.

Validitet är ett begrepp som används för att beskriva i hur stor utsträckning det som avses att mätas har mätts (Stukat, 2005). För att öka validitet på mina undersökningar har jag intervjuat två lärare som undervisar i svenska som andraspråk och tre modersmålslärare. Semi-strukturerade intervjuar med öppna frågor är den metoden som använts. Att formulera frågor med kvalitetspråkstil kräver mycket tid.

Reliabiliteten gäller flera punkter enligt Trost (2005), dessa punkter innebär:

- Kongruens: handlar om semilitterat mellan frågor som ska mäta samma sak.

- Precision: hänger ihop med hur intervjuaren registrerar svar. - Objektivitet: handlar om hur skilda intervjuare registrerar svar.

Objektiviteten är hög om samma sak registreras likadant hos intervjuarna. - Konstans: fokuserar på tidsaspekten och utgår ifrån att saker inte ändrar

sig, exempelvis: en attityd eller ett fenomen.

Reliabiliteten i den här studien är inte hög eftersom frågorna som respondenterna har svarat på är öppna frågor. Resultaten har dock visat likheter

13

mellan respondenternas svar, vilket kan höja reliabiliteteten i studien. Graden av överensstämmelse olika bedömare emellan kan ge en uppskattning av en kvalitativ studies reliabilitet (Stukat, 2005).

Resultat och analys

Enligt lärarna i svenska som andraspråk och lärarna i modersmål har modersmålsundervisning en stor betydelse för elevers utveckling i svenska språket. Modersmålslärarna upplever ytterligare svårigheter i deras arbete. I det här kapitlet redogörs lärarnas svar kring dessa frågor i intervjuerna.

Sambandet mellan modersmålet och svenska språket

Modersmålsläraren Z berättar att modersmålet har en stor betydelse för elevens språkinlärning. ”Det går bättre att lära sig ett nytt språk, om man samtidigt har goda kunskaper i sitt modersmål” säger han. Läraren säger vidare att det blir lättare för eleven att lära sig nya begrepp på svenska om eleven kan begreppen på sitt modersmål. Bland annat kan det som eleven kan på sitt modersmål föras över till andraspråket: ”det som eleven lär sig förstå på sitt språk kan hen sedan överföra till undervisningsspråket”. Lärare Z berättar också att goda kunskaper i elevens modersmål är ett stöd till andraspråket och kan även underlätta inlärning av ord och begrepp i båda språken. Modersmålet bidrar dessutom till bra relationer med släktingar.

Modersmålsläraren N anser att ett andraspråk byggs på modersmålet: ”ett starkt modersmål bygger man det andra språket på”. Han fortsätter vidare att eleven med ett starkt modersmål kan bli framgångsrik på sin arbetsplats i framtiden. Modersmålsläraren A betonar att det finns flera studier och forskning som tyder på ett positivt samband mellan ett starkt modersmål och utvecklandet av det svenska språket. ”Ju starkare modersmål desto bättre förutsättningar för eleven att utveckla svenska språket” säger han, vilket även framgår i skolverkets rapport Greppa språket (2016). Bland annat står det i rapporten att det finns flertal forskningar som visar att inlärningsprocessen i andra språk stöds av ett starkt och välutvecklat modersmål (Skolverket, 2016). Det finns dock några faktorer som spelar in säger läraren A, exempelvis elevens egna engagemang och modersmålsundervisningens effektivitet.

Lärare B som undervisar i svenska som andraspråk betonar att språket är mycket viktigt för alla barn för att kunna utrycka känslor och att båda språken utvecklas parallellt. Han säger att ”man måste säga hela tiden att båda språken utvecklas tillsammans”. Han fortsätter vidare att språket har en stor roll för att barnet behåller kontakt med sin familj. Han säger att människor kommer att glömma alla språk när hen blir gammal, det enda språket som blir kvar är modersmålet.

I samband med detta anser läraren M som undervisar i svenska som andraspråk att modersmålsundervisning är viktig för elevens identitet, hon säger att ”det är viktigt för eleven att behålla sitt förstaspråk för att känna till sin kultur”. Liknande uppfattning presenteras i läroplan för grundskolan: ”reflektera över traditioner, kulturella företeelse och samhällsfrågor där modersmålet talas” är ett syfte med ämnet modersmål (Lgr 11, s 81).

Samarbetet mellan modersmålslärare och lärarna i svenska som andraspråk

Modersmålsläraren A berättar att samarbetet mellan honom och lärarna i svenska som andraspråk är bristande. Han säger att ”samarbetet mellan

modersmålslärare och sva lärare är ganska svagt”. Han förklarar vidare att bristen på samarbete beror på modermåslärarnas arbetssituation, exempelvis att modersmålslektionerna oftast ligger efter skoldagen och att modersmålslärarna åker mellan olika skolor. Otterup och Kästen-Ebeling (2018) anser liknande, de säger att de flesta modersmålslärarna arbetar i olika skolor. Ibland kan det bli upp till mellan 12–14 skolor vilket påverkar deras integration på arbetsplatsen. De känner sig isolerade och har färre möjlighet till kompetensutveckling (Otterup och Kästen- Ebeling, 2018).

Modersmålsläraren N tycker liknande, han anser att samarbetet inte har blivit som det egentligen bör vara. Han förklarar att det bör finnas en gemensam plan mellan modersmålslärare och lärarna som undervisar i svenska som andraspråk. ”Aldrig har samarbetet med Sva lärarna blivit som man önskar. Vi jobbar med samma elever men har inte någon plan eller någon vilja för elevernas skull, som samarbete bör handla om” säger han.

Modersmålsläraren Z har liknande åsikter och säger att ”kärnan i framgången är det ständiga och kontinuerliga samarbetet mellan undervisningen på modersmålet och läraren i svenska som andraspråk”. Han säger att samarbetet mellan lärare i svenska som andra språk och modersmålslärare har stor vikt för elevernas lärande.

Modersmålsläraren Z har, till skillnad från modersmålslärarna A och N, ett bra samarbete med läraren i svenska som andraspråk. De har kommit överens om att planera vissa lektioner i svenska och modersmålet. Samarbetet sker genom planering och handlar om att arbeta parallellt med gemensamma områden. Han hänvisar till skolverket (2011) som säger att ”modersmålslärare ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen”. Även läraren M anser att samarbetet är värt om det finns möjligheter att komma överens att arbeta i samma område i båda ämnena.

Läraren i svenska som andraspråk B betonar som modersmålslärarna A och N, att det inte finns ett samarbete med modersmålslärarna. Han anser att bristen beror på tiden eftersom modersmålsundervisning oftast sker efter skoldag. Det vore en bra strategi om modersmål användes för att undersöka elevernas kunnighet, att det inte finns samverkan är fel säger läraren B.

Studiehandledningens roll på modersmålet:

Studiehandledning på modersmålet är nödvändigt för nyanlända elever anser läraren B som undervisar i svenska som andraspråk: ”jag tycker att studiehandledning är jättebra, särskilt de första två åren”. Hur det går för eleven senare beror på elevens förmågor, menar han. Om eleven går i en klass där det bara talas svenska har eleven inget annat alternativ än att prata svenska. Finns det däremot andra som talar samma språk som eleven kan det ta längre tid för språkutvecklingen. Det är mycket bättre om elever som talar samma språk går i olika klasser, förklarar han. Detta gör att eleverna känner sig tvungna att prata och använda det svenska språket i klassrummet.

Läraren B berättar vidare att om det är nyanlända elever som går i samma klass och talar samma språk kan de antigen hjälpa eller hindra varandra att lära sig svenska. I samband med detta skriver Glogic och Holm att om det finns flera elever i klassrummet som behärskar samma språk bör läraren skilja eleverna som har gemensamma språk. Det finns risk att eleverna hamnar i konflikter på grund av olika faktorer, exempelvis socioekonomiska faktorer, särskilt om de kommer från samma land och har olika politiska åsikter (Glogic och Holm, 2016).

15

Läraren M som undervisar i svenska som andraspråk tar in ett annat perspektiv gällande vikten av studiehandledning. Hon säger att det hjälper eleverna att känna sig trygga i skolan, det skapar mer förståelse och det blir tydligare för eleven när studiehandledaren förklarar på modersmålet: ”det är inte viktigt enbart för undervisningen, utan för att eleven känner sig tryggare och förstår bättre när hen kan prata sitt förstaspråk”. I samband med detta förklarar Glogic och Holm att studiehandledningen bidrar till att trygghetskänslan ökar hos eleverna (Glogic och Holm, 2016)

Schemaläggning och elevgruppering

Modersmålsläraren Z anser att ”schemat och hur det är upplagt är både fysiskt och psykiskt påfrestande”. Han förklarar att eleverna går i olika klasser och läraren får lägga ner mer tid på att ordna ett schema som anpassas till eleverna som slutar vid olika tider. Dessutom blir läraren ibland tvungen att skapa klasser som består av elever mellan årskurs ett och årskurs nio eftersom ”eleverna från olika årskurser brukar hamna i samma grupp, det kan vara blandade från olika årskurser och även av olika stadier”. Detta gör att det finns olika nivåer av språkfärdigheter i samma grupp och därför behöver läraren göra en individuell planering för var och en av eleverna i gruppen. Han betonar också att modersmålslärarna arbetar i många skolor vilket gör det svårt att skapa schemat.

Modersmålslärarna A och N upplever liknande svårigheter som läraren Z när det gäller schemaläggning. De berättar att det är jobbigt för eleverna att vänta på varandra efter skoltid. Läraren N säger att ”det är svårt att hitta den anpassade tiden till varje elev, det är onödigt att eleverna väntar på varandra”. I Skolverkets rapport Flera språk fler möjligheter nämns Janssons studie (2000) där det framgår liknande idéer som problematiserar att modersmålsundervisning sker efter elevens skoldag. Studien belyser att detta påverkar eleverna på ett negativt sätt eftersom de tappar ork och motivation och föredrar att vara med sina kamrater istället (Skolverket, 2003).

Gällande grupper säger läraren A att antalet elever i varje grupp är problematiskt. Han förklarar att elevernas resultat påverkas av antal elever i varje grupp: ”ju större grupper desto sämre resultat” säger läraren A. Läraren Z och läraren N berättar däremot om problematiken kring att elever i olika årskurser och nivåer går i samma grupp. Lärarna Z och N förklarar att de blandade nivåerna i grupperna innebär att läraren behöver ordna material och lägga ner mer tid på planering som ska anpassas efter elevernas olika behov. Enligt Skolverkets rapport Greppa flerspråkigheten är det problematiskt att grupper består av olika åldrar och färdigheter i språket (Skolverket, 2018). Det är samma problematik som beskrivs av lärarna A, Z och N.

Nyanlända och infödda elevers resultat:

Modersmålsläraren Z anser att skolverket har höga krav på undervisningen i modersmålet. Enligt Otterup och Kästen-Ebeling (2018) bör modersmålsundervisning, såsom de andra skolämnena, följa de styrdokument och riktlinjer som finns gällande bedömning och undervisning (Otterup och Kästen-Ebeling, 2018). Trots de höga kraven tycker läraren Z att nyanlända elever har kommit långt i språkutvecklande och färdigheter. Han menar att orsaken till att vissa elever inte når målen är att de inte får tillräckligt stöd i modersmålet som de får i andra skolämnen.

Modersmålsläraren A tycker också att skolverkets krav är höga. Vidare berättar han att kunskapskraven är orimliga för eleverna som är födda i Sverige. Han förklarar vidare att det inte alltid stämmer med att infödda elever sällan är

duktigare än nyanlända. Modersmålsläraren N däremot tycker att elevernas resultat beror på stödet som de får hemma. Dessutom har även föräldrarnas socioekonomiska förhållanden och utbildningsnivåbakgrund stor betydelse, säger läraren N. Liknande uttrycks av skolverket (2003) som menar att sociokulturella processer har en stor påverkan på elevens språkutveckling (skolverket, 2003). Läraren N anser även att nyanlända elever inte får bättre resultat än infödda elever i Sverige, till skillnad från läraren A. Läraren N utrycker att han har infödda elever som är mycket duktigare än nyanlända elever när det gäller tal och skrift.

Diskussion och slutsatser

Denna studie syftar till att belysa hur elevers utveckling och lärande i svenska språket påverkas av deras förstaspråk. En ytterligare del av syftet är att klarlägga vilka svårigheter och hinder som modersmålslärare upplever i deras arbete.

Sambandet mellan modersmålet och svenska språket

Språket är ett viktigt redskap för människans utveckling och tänkande. Resultaten av den här studien har visat att modersmålsundervisning spelar en stor roll för elevers språklärande. Det har även visat sig att förstaspråket är en bas och resurs för andraspråket. Modersmålslärarna och lärarna i svenska som andraspråk är överens om detta, vilket även visas i läroplanen för ämnet modersmål. I läroplanen står det att med ett starkt modersmål underlättas elevens språkutveckling och lärande (Lgr 11).

Både lärarna i svenska som andraspråk och modersmålslärarna anser att eleven med ett starkt modersmål kan lära sig och utveckla det andraspråket fortare. Liknande resultat framförs av Otterup och Kästen-Ebeling (2018) som hänvisar till Ganuza och Hedmans forskning (2017). Ganuza och Hedman utförde en studie genom att examinera elever med somaliska som modersmål i svenska respektive somaliska och därefter jämföra resultaten. De kom fram till att elevens utveckling på modersmålet går parallellt med elevens utveckling i svenska språket. Vidare hänvisar Otterup och Kästen-Ebeling till Ganuza och Hedmans resultat av studien som visade att eleverna som fick höga betyg i läsförståelse på somaliska hade fått höga betyg i svenska som andraspråk och matematik. Det visar ett kraftfullt sammanhang mellan förstaspråk och utveckling i andraspråksinlärning (Otterup och Kästen-Ebeling, 2018).

Samarbetet mellan modersmålslärare och lärarna i svenska som andra språk

Ett bra samarbete mellan lärarna i svenska som andraspråk och modersmålslärarna spelar en stor roll för elevens språkutveckling, utrycker modersmålslärarna och Sva-lärarna. Resultat har visat att det inte finns någon form av samverkan mellan dem trots att de anser att det har en stor betydelse för elevens språkutvecklande. Däremot säger modersmålsläraren Z att det finns ett bra samarbete mellan honom och en Sva-lärare på en av skolorna som han arbetar i. De gör en gemensam planering vilket kan leda till att båda språken utvecklas parallellt.

Enligt den här studien anser alla lärarna som intervjuades att elevens språkutveckling kommer att utvecklas genom samarbetet mellan modersmålslärare och Sva-lärare. Men bristen på tiden hos modersmålslärarna och att de dessutom arbetar i olika skolor kan vara ett hinder som verksamheten

17

hämmas av. I samband med detta kan det skapas bättre möjligheter om modersmålslärare tillhör enbart en skola och ”ämnet inkluderas i övrigt skolarbete” (Skolverket, s 114)

Otterup och Kästen-Ebeling (2018, s 135) berättar om ”den tydliga uppdelningen, där undervisning på svenska och på modersmål löper i parallella spår och där de sällan tillåts mötas”. De förklarar vidare att fysiska möten hindras på grund av arbetssituationen.

I detta sammanhang betonar Gunilla Ladberg (2007) att samarbetet mellan Sva-lärare och modersmålslärare är av stor vikt. Det kan vara en föreningslänk för barnet mellan sitt förstaspråk och andraspråket (Ladberg, 2007)

Studiehandledningens roll

Studiehandledning på modersmålet har stor vikt för elevers utveckling och lärande i svenska, anser både Läraren M och Läraren B som undervisar i svenska som andraspråk. Otterup och Kästen-Ebeling hänvisar i detta sammanhang till Skolverket att studiehandledning syftar till att modersmålet används som medel för att kunskaper utvecklas i olika skolämnen (Otterup och Kästen-Ebeling, 2018).

Eleven behöver stöd i form av studiehandledning, särskilt de första åren i Sverige. Bland annat har studiehandledning en stor betydelse för att eleverna ska känna sig trygga i klassrummet, enligt mina respondenter. Liknande tankar framförs av Otterup och Kästen-Ebeling (2018, s 193) som skriver att ”närvaron av studiehandledaren i klassrummet och på skolan skapar trygghet både i undervisningen och den sociala samvaron i skolan”.

För att eleven och läraren ska kunna kommunicera med varandra bör de ha ett gemensamt språk. Om det finns flera elever i samma klass som pratar samma språk finns det både positiva och negativa konsekvenser. De kan stötta varandra genom att översätta för varandra och hjälpas åt, eller förhindra varandra på grund av att de bara använder modersmålet vilket kan påverka deras lärande på svenska. Detta gör att det blir svårare att lära sig svenska. Om klasskamraterna däremot inte talar samma språk som eleven skapas flera möjligheter för eleven att lära sig svenska fortare, jämfört med elever som går i en klass där flera talar elevens språk. I sammanhang med detta hänvisar Otterup och Kästen-Ebeling till Cummins som redogör att genom studiehandledning skapas stöd och bättre möjligheter att elevernas kompetens utvecklas. Dessutom ges eleverna bra förutsättningar för att stärka den sociala gemenskapen i klassrummet och för språkutvecklingen. (Otterup och Kästen-Ebeling).

Schemaläggning och elevgruppering:

Det framkommer tydligt i den här studien att respondenterna som undervisar modersmål upplever liknande svårigheter i schemaläggning. Var och en arbetar i olika skolor, de har grupper av olika nivåer och eleverna som går i samma grupp slutar vid olika tider. Detta kan kopplas till Skolverkets rapport Flera språk – fler möjligheter som innehåller liknande tankar om de svårigheter som finns med obalanserade grupper i mån av ålder och nivå (Skolverket, 2003).

Modersmålslärarnas schema bör anpassas efter elevernas olika scheman. Deras lektioner kan inte läggas innan skolans ordinarie schema blir färdigt, utan modersmål bör samplaneras i en helhet i skolan, anser modersmålslärarna. Utöver detta arbetar lärarna i många skolor vilket gör det besvärligt då läraren har flera grupper i flera skolor. Bland annat behöver schemat anpassas efter lärarens busstider. Att tiderna inte stämmer så bra, och sker efter ordinarie skoltid när eleverna kan vara trötta, försvårar inlärningen. I detta samband uttrycker

Skolverket i rapporten Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet (2008) att ”att undervisning förläggs efter skoltid är negativt då den konkurrerar med elevernas olika fritidsaktiviteter och möjlighet att träffa kompisar” (Skolverket, 2008, s 39).

Nyanlända och infödda elevers resultat

Det har visat sig att modersmålslärarna i den här studien följer Skolverkets kunskapskrav för ämnet modersmål, trots att det är höga krav enligt dem. Två av lärarna anser att dessa krav är orimliga för eleverna som födda i Sverige vilket leder till att nyanlända elever får högre betyg i ämnet modersmål än infödda elever.

I skolverkets rapport Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet (2008) framgår det att infödda elevers förstaspråk skall vara väl utvecklat för att ha stor vikt för andraspråksinlärning. Utländska elever har ett starkare modersmål än dem som är födda i Sverige (Skolverket, 2008).

Läraren Z motiverar att vissa elever inte når målen eftersom de inte har fått stöd i ämnet modersmål som de får i andra ämnen. Detta tas upp även av Skolverket i rapporten Greppa flerspråkighet som hänvisar till forskning av Ganuza & Hedman, Reath Warren samt Rosen, Strazer & Wedin. Forskningen fokuserar på att olika faktorer påverkar modersmålsundervisningens förutsättningar negativt. En faktor är bland annat de höga kraven för målen som utgör ett hinder för eleverna att nå målen i det här ämnet (Skolverket).

Framtida forskning

Resultatet i den här studien visar att ett starkt modersmål hjälper elever att lära sig det andraspråket lättare och fortare. Resultatet visar även att modersmålslärarna upplever olika svårigheter i deras arbete. Framtida forskning betonar att skapa bättre förutsättningar för flerspråkiga elever att utveckla sitt förstaspråk samt vilka möjligheter som kan bidra till bra samarbete mellan modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk.

Referenser

Intervjuande lärare

Lärare Z, modersmålslärare. 2020- 02-20, kl:16.30.

Läraren N, modersmålslärare. 2020-02-27, kl.16.15.

Läraren A, Modersmålslärare.2020-03-02, kl. 16.10.

Läraren M, lärare i svenska som andraspråk. 2020-03-09. Kl.16.00.

Läraren B, lärare i svenska som andraspråk. 2020.03–12. Kl.15.45.

19

Källförteckning

Trycka källor:

- Cummins, J. (2018). Flerspråkiga elever - Effektiv undervisning i en utmanande tid. (Patricia Wadensjö, Övers). Stockholm: Natur & Kultur. (Originalarbete publicerat 2017).

- Garcia, O & Wej, L. (2018). Translanguaging- Flerspråkighet som resurs i lärandet. Natur & Kultur, Stockholm. (Christian, Nilsson: Övers).

- Glogic, S & Holm, A. L. (2016). Nyanlända vägledning till inkluderande undervisning- Att förmedla kunskap, språk, kultur och koder i flerspråkiga klasser. Balto Print, Lituaen.

- Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Studentlitteratur AB, Lund.

- Imsen, G. (2006). Elevens värld - Introduktion till pedagogisk psykologi. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.

- Jacobsen, D. I. (2017). Hur genomför man undersökningar- Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. (Sten Andersson, Övers). Poland, 2017.

- Kibsgaard, S. (2019). Vägar till språk i förskolan. (Susanne Uhler, Övers). Eurographic Grupp, 2019. Upplaga 1:1.

- Kästen- Ebling, G & Otterup, T. (2014). En bra början - mottagande och introduktion av nyanlända elever. Poland, 2014. Upplaga 1:1.

- Ladberg, G. (2007). Barn med flera språk - Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Elanders Berlings, Malmö.

- Richardson, G. (2010). Svensk utbildningshistoria: Skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur.

- Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet - reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.

- Stukat, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur, Lund.

- Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund. Tredje upplagan.

Webbaserade källor:

- Gerrish, K., & Lathlean, J. (2015). The Research Process in Nursing [ Forskningsprocessen inom omvårdnad]. Wiley Blackwell. Hämtad från ProQuest. Ebook Central. Umeå universitets bibliotek. https://ebookcentral.proquest.com/lib/umeaubebooks/detail.action?docID=1936761.

- Skolverket. (2003). Flera språk – fler möjligheter. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a654b8b/1553957977206/pdf1113.pdf

- Skolverket. (2018). Greppa flerspråkigheten- en resurs i lärande och undervisning. https://www.skolverket.se/getFile?file=3905

- Skolverket. (2016). Greppa språket- ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Elanders Sverige AB, 2016. https://www.skolverket.se/download/18.49f081e1610d88750033a6/1518700869958/greppa-spr%C3%A5ket.pdf

- Skolverket. (2008). Med annat modersmål- elever i grundskolan och skolans verksamhet. Edita Västra Aros, Västerås 2008. http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/fileadmin/PDF/Annat_modersmaal.pdf

- Skolverket (2020). Rätt till modersmålsundervisning. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till-modersmalsundervisning (hämtad 2020-04-10)

21

Bilaga 1. Missivbrev

Jag heter Fayroz och jag är student på Umeå universitet inom utländska lärare vidare utbildning. Jag är modersmålslärare och studiehandledare på grundskolan. Mitt examensarbete inriktar sig på elever som har ett annat modersmål än svenska. Studien handlar om hur elevers modersmål kan bidra till utvecklingen av elevers andraspråksinlärning samt om vilka hinder som modersmålslärarna möter i deras arbete. Informanterna som har intervjuats och deltagit i denna studie är anonyma. Jag tackar dig som väljer att ta del av denna studie.

Tack på förhand

Tfn: 070-035xxxx

Mejl:fayroz.souke @ gavle.se

Bilaga 2. Intervjuguide

Frågor till modersmålslärare: - På vilket sätt påverkar modersmålsundervisning elevernas lärande i svenska

språket? - Hur skiljer sig nyanlända elevernas resultat på modersmålet från infödda

elevers resultat? - Vilka svårigheter möter lärare i modersmålsundervisning i följande

punkter? - Schemaläggning. - Elevgrupper. - Att följa skolverkets kunskapskrav för att sätta betyg. - Lokaler. - Samarbete med lärare i svenska som andra språk.

Frågor till lärarna i svenska som andraspråk:

- Hur kan modersmålsundervisning påverka elevernas lärande i svenska språket?

- Är det viktigt att eleven behåller sitt förstaspråk? - Hur samarbetar du med modersmålslärarna? - Vad tycker du om studiehandledning som stöd på modersmålet? - Är det viktigt att du har gemensamma språk med eleven? - Har du märkt om elevens kunskaper i sitt modersmål påverkar dennes

utveckling i svenska språket?