Vårterminen 2016 Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Handledare: Maria Persson Universitetslektor, institutionen för omvårdnad Umeå Universitet

Musik i vården Vårdares upplevelser av hur musik påverkar personer med demens

En litteraturstudie

Amanda Liljestrand

Louise Nordgren

Abstrakt Bakgrund: Musik upptäcktes tidigt vara ett bra redskap att arbeta med i

omvårdnaden. Det har visat sig lindra bland annat smärta och agitation hos

patienter. Varje år ökar antalet personer med demenssjukdom i Sverige. Alla

människor har en relation till musik och med denna studie vill författarna se hur

musik påverkar personer med demens (PMD).

Syfte: Syftet var att undersöka vårdares upplevelser av hur patienter med

demensdiagnos påverkas av musik.

Metod: Nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna granskades,

analyserades med inspiration av innehållsanalys och sammanställdes sedan till ett

resultat.

Resultat: De flesta vårdare upplevde att musik hade en påverkan på

kommunikationen och att initiativ till samtal ökade hos PMD. Känslor som glädje och

lugn infann sig och samspelet mellan vårdare och patient stärktes. Musik ökade

generellt den sociala interaktionen och upplevdes som en positiv aktivitet där alla

kunde delta. Vårdare upplevde även att PMD kognition och rörelse stärktes.

Konklusion: Musik gav många positiva fördelar hos PMD. Musik är ett enkelt

hjälpmedel vid omvårdnad av personer med demens som kan användas på flera olika

sätt.

Nyckelord: Upplevelser, Demens, Musik, Musikterapi och Vårdare.

Music in health care

Caregivers experiences on the impact of music in persons with dementia

Abstract

Background: It was early discovered that music was a good tool in caring for

people. Music has shown that it can reduce pain and agitation in patients. Patients

with dementia in Sweden increases each year. Everybody has some kind of

relationship to music and with this study we want to look at the effect of music in

patients with dementia (PWD).

Aim: The aim was to examine caregivers experiences of the effect of music in PWD.

Method: Nine articles was included. A content analysis was used as an inspiration to

analyze the data, which later compiled to a result.

Result: Most caregivers experienced that music had effect on PWDs communication

and their initiative for dialogue increased. Feelings like joy and calmness occurred

and the interaction between patient and caregiver enhanced. Music generally

increased the interaction and was percieved as an activity where everybody could take

part. Caregivers also experienced that cognition and movement improved in PWD.

Conclusion: Music brought many benefits for PWD. Music is a simple tool in caring

for people with dementia and can be used in many different ways.

Keywords: Experiences, Dementia, Music, Music therapy and Caregivers.

Innehållsförteckning Bakgrund ................................................................................................. 1

Musik ............................................................................................................... 1 Hur musik påverkar människan ............................................................................. 1 Musik i vården .................................................................................................... 2 Musikterapi ....................................................................................................... 2 Demens ............................................................................................................. 3 Vanliga problemområden i omvårdnaden av personer med demens .............................. 4 Att vårda en patient med demensdiagnos ................................................................ 4 Problemformulering ............................................................................................ 5

Metod ...................................................................................................... 6 Definitioner ....................................................................................................... 6 Sökmetoder ....................................................................................................... 6 Urval ................................................................................................................ 7

Inklusionskriterier ...................................................................................... 7 Artikelurval ................................................................................................. 7 Kvalitetsgranskning ................................................................................... 7

Analys .............................................................................................................. 8 Forskningsetik ................................................................................................... 8

Resultat ................................................................................................... 9 Känslomässiga reaktioner ..................................................................................... 9

Glädje .......................................................................................................... 9 Lugnande och avslappnande effekt ........................................................... 10 Upprördhet, agitation och irritabilitet ...................................................... 11

Musikens påverkan på kommunikationen ............................................................... 11 Förbättrad kommunikation ....................................................................... 11 Ökat initiativtagande till kommunikation ................................................ 12

Musik och gemenskap ........................................................................................ 12 Social interaktion ...................................................................................... 12 Alla kan delta ............................................................................................ 13

Påverkan på kognition och rörelse ........................................................................ 13 Minnet ....................................................................................................... 13 Fokus och följsamhet ................................................................................. 14 Förbättrad kroppskontroll ........................................................................ 15

Diskussion ............................................................................................. 16 Resultatdiskussion ............................................................................................ 16

Känslomässiga reaktioner ........................................................................ 16 Musikens påverkan på kommunikationen ................................................ 18 Musik och gemenskap ............................................................................... 18 Påverkan på kognition och rörelse ........................................................... 19

Metoddiskussion .............................................................................................. 20 Forskningsetisk diskussion ................................................................................. 22

Konklusion ............................................................................................ 24

Referenser ............................................................................................. 25 Bilaga 1. Artikelsökning. Bilaga 2. Granskningsmall – SBU. Bilaga 3. Artikelöversikt.

1

Bakgrund

Musik

Redan i fosterstadiet utvecklas hjärnan till att kunna lyssna till musik och den

förmågan förmodas kvarstå under tiden kroppen är mottaglig för musik. Beroende på

vilken sorts musik som spelas kan den både skapa oro, överstimulering och ångest

men kan även ha en positiv inverkan på språkanvändningen, humöret och minnet

(Skog 2013, 97). Alla människor bär dagligen ett instrument, nämligen sin röst. Det

är skillnad att sjunga professionellt men trots det kan alla lära sig att sjunga och alla

ljud är lika värdefulla (Sadolin 2006, 4-5).

Nationalencyklopedin definierar sång som något som har större vibrato, omfång och

större tonhöjd än vad talet har. Sång används för att ge ett musikaliskt uttryck och

det kan antingen ske med eller utan ackompanjemang (Lewenhaupt, u.å.). Att

beskriva vad musik är i ord är inte en lätt uppgift eftersom alla individer är unika och

reagerar olika på musikens väsen. En stor tonsättare från Danmark vid namn Carl

Nielsen tror att musiken skulle presentera sig själv som flytande och något som finns

överallt och att den kan förmedla jubel, glädje, sorg och klagan på samma gång

(Nordström 1989, 7).

Hur musik påverkar människan

Vid lyssnande och utövande av musik är det flera olika delar av hjärnan som är

aktiva. Det finns inget riktigt “musikcentra” i hjärnan trots det verkar en del områden

vara viktigare än andra. Hur musik upplevs är något individuellt och lyssnaren

påverkas av olika faktorer som exempelvis livsmiljö, uppfostran, personlighet och

erfarenhet. Människor brukar ofta uppskatta musik som de tidigare hört och

anledningen till att vi kan tycka om musik har mycket med vår minnesförmåga att

göra (Fagius 2001, 14, 50, 61).

2

Musik i vården

Att använda musik som en del i omvårdnaden är inget nytt utan det gjordes redan på

1860-talet av Florence Nightingale. Under en vårdperiod upptäckte Nightingale att

musik som liknade sus från vinden hade en bättre effekt på läkandet än annan sorts

musik (Edvardsson och Wijk 2014, 87).

Musik kan fungera bedövande och tillexempel används musik av många tandläkare

för att avleda patienten under smärtsamma ingrepp (Nordström 1989, 11).

Det har gjorts studier som visar att den postoperativa vården av barn får lättare att

slappna av, lindra ångest och smärta genom att lyssna till musik. Med hjälp av musik

kan även obehaglig stimuli distraheras (Calcaterra et al. 2014). Musik kan minska

agitation, oro och kan bidra till en mer trivsam måltidssituation. Ett lugnt tempo,

utan vokala inslag är den musik som enligt studier visat sig ha bäst effekt

(Edvardsson och Wijk 2014, 86-87). Genom att lyssna på musik kan smärta vid artros

minskas hos äldre. Smärtan reducerades inte bara under sessionerna utan också

generellt under hela perioden studien hölls (McCaffrey och Freeman 2013).

En studie där musik spelades i ambulansen under akuta transporter gav resultatet att

musik gjorde patienterna mer avslappnade och bekväma. Musiken hjälpte även

patienterna att lindra ångesten de kände under transporten (Stuhlmiller et al. 2009).

I en studie av Li et al. (2012) har det också framkommit att musikterapi kan minska

ångest hos kvinnliga bröstcancerpatienter efter en mastektomi. I en annan studie av

Lee, Chan och Mok (2010) har det visat sig att musikaktiviteter hjälper äldre

personer att träffas samt att de stimulerar dem och bidrar till ökad livskvalité.

Musikterapi

Musikterapi är en behandlingsmetod där musik är utgångspunkten för att försöka

hjälpa människor med deras sjukdom. Musikterapi kan även användas för att

utveckla och träna olika funktioner hos patienten (Nordström 1989, 11).

Enligt The Australian Music Therapy Association definieras musikterapi som en

evidensbaserad profession där den tillämpas för att aktivt stötta människor som

strävar efter att öka sitt välmående, sin hälsa och funktion. The American Music

Therapy Association menar att kreativ användning av musik kan användas för att

bevara och uppnå välbefinnande och hälsa. Dessa definitioner påminner oss om att

3

musikterapi inte bara kan användas till personer med demens utan även till

människor från alla kulturer, åldrar och oberoende av personens egen musikaliska

nivå (Matthews 2015).

Musikterapi kan förekomma i exempelvis grupp, enskilt, på ålderdomshem eller i det

egna hemmet. Det finns olika sätt att använda musikterapi på inom vården.

Patienterna kan både vara med passivt, genom att få lyssna eller se på ett

framträdande eller delta aktivt genom att exempelvis själva sjunga eller spela

instrument. Typen av terapi som används bör individanpassas utifrån vilken grad av

demens personen har (Matthews 2015).

Demens

I Sverige lever cirka 160 000 personer med demenssjukdom. Demens orsakas av

skador i hjärnan och sjukdomen yttrar sig på olika sätt beroende på var i hjärnan

skadan sker (Socialstyrelsen 2016b). Utan själ eller från vettet är den latinska

benämningen på demens (Larsson och Rundgren 2010, 295). WHO (World Health

Organisation 2015) beskriver demens som ett syndrom som ofta är av progressiv och

kronisk karaktär. Nedsatt kognitiv förmåga förekommer och demens påverkar

exempelvis tankeförmågan, minnet, inlärningsförmågan, orienteringsförmågan,

förståelse, omdömet och språket.

Det finns olika typer av demens där den vanligaste heter Alzheimers sjukdom och av

alla personer som får demens drabbas 60 % av Alzheimers sjukdom. Det finns inga

läkemedel mot sjukdomen idag och det är den fjärde vanligaste dödsorsaken i

Sverige. Vart femte år räknas antalet personer, från 65-års ålder, med

demensdiagnoser fördubblas och sjukdomen är vanligare bland kvinnor (Basun 2013,

12-13). Den näst vanligaste demensdiagnosen är vaskulär demens och ytterligare

varianter av demens är exempelvis Lewykroppsdemens och Frontallobsdemens

(Edberg 2014, 648-649). Alla sjukdomsformer ger olika symtom, däremot är nedsatt

minne, tilltagande nedsättning av intellektuella och kognitiva funktioner och

minskade emotionella reaktioner något som återkommer i alla former (Fagius 2001,

153).

4

Vanliga problemområden i omvårdnaden av personer med demens

Det finns symtom som förr eller senare drabbar personer med demens (PMD) och de

brukar förkortas BPSD, beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (Drivdal

Berentsen 2010, 352). BPSD är ett begrepp som ofta används inom demensvården.

Det är exempelvis beteenden som aggressivitet, apati, oro, skrik, hallucinationer,

vandring och sömnstörning För att kunna bemöta personen på ett bättre sätt krävs

det ett intresse, kunskap och ett engagemang (Skog 2013, 83).

Sömnkvalitén förändras med åldern och kan bero på sjukdom, demens, oro, smärta

och läkemedelsbiverkan. Sömnstörning vid demensdiagnos är ett av de vanligaste

problemen, vilket även drabbar de anhöriga. Det kan även vara svårt med

tidsuppfattningen för personer med demens, vilket leder till dålig sömn som i sin tur

ökar fallrisken (Skog 2013, 129). I en studie gjord av Lai och Good (2005) framkom

det att lugn musik förbättrade sömnen hos äldre personer och kan användas som en

evidensbaserad omvårdnadsmetod i vård av äldre.

Vid demens förekommer ofta komplexa problem i samband med måltider. PMD har

större risk för undernäring beroende på att aptiten minskar och att de glömmer bort

att äta (Skog 2013, 121, 127). Många med demens lider av oro och vandringsbeteende,

vilket leder till att de inte finner ro att sitta still under måltiden (Drivdal Berentsen

2010, 355). I det engelska språket talas det om “activities of daily living” som i

Sverige förkortas ADL. Det är dagliga aktiviteter såsom att komma upp ur sängen, klä

på sig, gå på toaletten, tvätta sig och att äta. Många som lider av en demens får

långvariga och omfattande ADL-nedsättningar (Romøren 2010, 34).

Att vårda en patient med demensdiagnos

Vår befolkning blir allt äldre, vilket gör att demensdiagnoser och andra kroniska

sjukdomar kommer att öka. Att vårda personer med demens kräver mycket resurser

och det är inte bara för den offentliga vården utan även för de drabbades anhöriga

såsom släktingar, vänner och grannar (Socialstyrelsen 2014). Forskning har visat att

vara vårdare till en patient med demens upplevs tyngre jämfört med andra patienter

och särskilt om patienten dessutom har beteendeproblem (Romøren 2010, 72).

5

Vårdare har i en tidigare studie även kommenterat att det är både psykiskt och fysiskt

krävande och att de fått för lite utbildning i hur de ska vårda och bemöta äldre

människor med demens (Hynninen, Saarnio och Isola 2014).

Många anhöriga blir till slut anhörigvårdare när sjukdomen har pågått en tid. Det är

inte alltid ett medvetet val att bli anhörigvårdare, vilket kan bero på att sjukdomen

snabbt förvärras och plötsligt har den anhöriga tagit på sig rollen utan att hunnit

tänka efter. För många anhöriga känns det är svårt att lämna över vården på grund av

att den sjuke då inte känner sig oberoende längre och ibland är det bara den anhöriga

som kan förstå den sjukes signaler och ord. Ett svårt BPSD-symtom är

aggressiviteten och när den riktas mot omgivningen, vilket är svårt för vårdare och

anhöriga att hantera. Det förekommer även att vårdaren är aggressiv tillbaka

oberoende av om den som vårdar är vårdare på ett boende eller en anhörig.

Riskfaktorer för övergrepp och våld i hemmet är exempelvis konstant tillsyn av

personen med demens, psykisk ohälsa och minskat socialt nätverk (Grafström 2013,

256, 258-259). Att vårda en person med demensdiagnos har både positiva och

negativa sidor. Många anhöriga känner sig värdefulla och att de gör en meningsfull

insats när de känner tacksamhet från den som blir hjälpt. Trots detta blir det ofta en

tung omsorgsbörda som kan leda till stress, nedsatt fysik, sänkt livskvalitet och

depression (Grafström 2013, 262; Romøren 2010, 72).

Problemformulering

Det finns kunskap om att musik kan framkalla både psykiska och fysiologiska

förändringar. Exempelvis påverkas hjärtfrekvens, humör och andning (Zatorre och

McGill 2005).

En kvantitativ studie av Ridder et al. (2013) visade att agitation minskade under

musikterapi samt att agitationen ökade i jämförelse med standard vården som

utfördes.

Efter att ha läst både kvantitativa och kvalitativa studier där musik haft en positiv

inverkan på vården inom olika områden, ville författarna till denna litteraturstudie

undersöka hur personer med demens påverkas av musik ur ett kvalitativt synsätt.

Författarna valde att utgå från vårdares perspektiv och fokuserade på deras

upplevelser.

6

Syftet var att undersöka vårdares upplevelser av hur patienter med demensdiagnos

påverkas av musik.

Metod En litteraturgranskning har gjorts av kvalitativa vetenskapliga artiklar. Det är artiklar

där forskaren vill förmedla beskrivningar, upplevelser eller erfarenheter av

människors uppfattningar och hitta ett mönster eller samband (Willman et al. 2016,

52).

Definitioner

• PMD: Personer med demens. • Vårdare: Sjuksköterskor, musikterapeuter, undersköterskor, vårdbiträden

och anhörigvårdare. • Musik: Konserter, sångrösten, radio, musikterapi (MT) och Music

therapeutic caregiving (MTC).

• BPSD: Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.

Sökmetoder

Till studien söktes artiklar i databaserna PubMed, CHINAL och PsycINFO. PubMed

är en version av Medline som är fritt tillgänglig. Det är den mest kända databasen

inom hälso- och sjukvård och är även den äldsta. CHINAL är en databas med ett

bredare fokus på omvårdnadsvetenskapliga artiklar än vad PubMed är (Willman et

al. 2016, 79-81).

Sökord som användes var: “dementia”, “music therapy”, “music”, “qualitative”,

”interviews”, ”nurse”, “nursing”, “care”, ”carers”, “caregiver”, “staff”, “singing”,

“BPSD”, “experience”, “wellbeing” och ”effects”.

Vetenskapliga artiklar är en färskvara och till denna studie önskades artiklarna inte

vara äldre än tio år. Artiklar på både svenska och engelska söktes. Östlundh (2012,

74) belyser att avgränsa till det svenska språket skulle inte vara bra då det finns få

vetenskapliga artiklar som skrivs på svenska.

7

Endast kvalitativa vetenskapliga artiklar på engelska valdes och de som besvarade

studiens syfte granskades. Artiklar från hela världen önskades för att få en bredare

uppfattning om hur ämnet ser ut i världen.

Urval

Inklusionskriterier Artiklarna skulle behandla vårdares upplevelser av musikens inverkan på personer

med demensdiagnos.

Det ska alltid vara klart och tydligt vilka som ingår och om det skulle bli en ändring

av dessa kriterier under studiens process bör det motiveras och dokumenteras

(Olsson och Sörensen 2011, 112).

Artikelurval När artiklar söktes sparades först de artiklar vars titel kändes relevant mot denna

studies syfte. I urval två lästes abstrakten för att få en överblick om vad studierna

handlade om. Efter en sovring av abstrakten lästes hela artikeln för att se om den

svarade på studies syfte, vilket blev urval tre. Artiklarna från urval tre,

kvalitetsgranskades och blev därefter en grund för urval fyra som resulterade i de

artiklar som ingick i studien (bilaga 1 och 2).

Kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån en bedömningsmall för kvalitativ metod från

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), (bilaga 2). Skaparna

gick sedan tillväga som Willman et al. (2016, 91) föreslår, vilket är att båda

författarna till studien läste artiklarna på var sitt håll för att sedan sammanställa det

tillsammans.

För att få hög kvalité av författarna skulle artikeln vara etiskt granskad och få minst

tretton ikryssade “JA” i bedömningsmallen. Även för medelhög kvalité var artikeln

tvungen att vara etiskt granskad men ha tio ikryssade “JA”. För låg kvalité skulle

artikeln ha 0-9 “JA” och de artiklar med låg kvalité exkluderades. Till denna

litteraturstudie var endast kvalitativa studier inkluderade och det blev sammanlagt

nio artiklar (bilaga 3).

8

Analys

För att analysera de artiklar som valts ut efter kvalitetsgranskningen använde sig

författarna av den metod som Friberg (2012, 140-141) beskriver i boken Dags för uppsats. Författarna började med att enskilt läsa de valda artiklarna flera gånger för

att få ett helhetsperspektiv och förstå dess innehåll. Sedan sökte författarna efter

skillnader och likheter i studierna. När författarna analyserade datan togs inspiration

från metoden innehållsanalys. Enligt Polit och Beck (2013, 306) innebär detta att det

insamlade materialet bryts ned i mindre delar som sedan kodas och namnges efter

dess innehåll.

Detta innehåll delades sedan in i olika kategorier och subkategorier.

Forskningsetik

Till denna litteraturstudie valde författarna endast artiklar som blivit godkända av en

etisk kommitté. År 2000 skapades etiska riktlinjer för humanforskning, de kallas

Helsingforsdeklarationen. Där står det att forskaren ska vara väl förtrogen och

kompetent inom området som ska studeras. Forskaren ska också kunna motivera

risk- och vinstbedömning med forskningen. Vinsterna med forskningen ska även vara

större än riskerna (Olsson och Sörensen 2011, 86).

Begreppet forskningsetik är den process som genomförs innan och under ett

vetenskapligt arbete. Denna process innebär etiska reflektioner och tankar kring

värderingar och värden. Förutsättningen för att uppfylla de etiska kraven som

förväntas vid ett examensarbete är att ha kunskap kring de principer, värderingar och

normer som bestämts och utformats av forskarsamhället, internationella

organisationer, riskdag och regering. En viss risk finns för att studenter inte alltid

kan göra korrekta bedömningar av de artiklar som ingår i deras arbete på grund av

kunskapsbrist i metodologi och engelska. Detta kan lätt leda till misstolkningar. Det

viktigaste vid ett examensarbete som detta är att värna om människors lika värde,

självbestämmande och integritet hos alla berörda (Kjellström 2013, 69-70, 86).

Denna information hade författarna i åtanke under perioden som litteraturstudien

gjordes.

9

Resultat Resultatet redovisas i fyra kategorier och tio subkategorier, detta visas i tabell 1.

Tabell 1. Kategorier och subkategorier.

Kategorier Subkategorier Känslomässiga reaktioner Glädje

Lugnande och avslappnande effekt Upprördhet, agitation och irritabilitet

Musikens påverkan på kommunikationen

Förbättrad kommunikation Ökat initiativtagande till kommunikation

Musik och gemenskap Social interaktion Alla kan vara med

Påverkan på kognition och rörelse Minnet Fokus och följsamhet Förbättrad kroppskontroll

Känslomässiga reaktioner

Glädje Musik har visat sig vara en glädjefylld aktivitet för PMD enligt vårdare (Tuckett et al.

2015).

Ett flertal PMD beskrevs bli glada och exalterade när de hörde att det var dags för MT

(Bevins et al. 2015). Vårdare beskrev att sånggruppen var dagens höjdpunkt för PMD

(Camic, Mayferi Williams och Meeten 2011). PMD visade uppskattning och glädje

under musikterapin. De log, vickade på tårna och nickade med huvudet till musiken.

Vårdare beskrev hur musiken gick in i själen och hjärtat hos PMD (Tuckett et al.

2015). Glädje uttrycktes via skratt och sång enligt vårdare (Marmstål Hammar et al.

2010b). PMD ansågs bli på bättre humör efter musiksessionerna (McDermott, Orrell

och Ridder 2014).

Genom att vårdare blev glada av att sjunga smittade det av sig till PMD som då också

utstrålade positiva känslor. Glädjen beskrevs då som ömsesidig (Marmstål Hammar

et al. 2010a).

10

Vårdare beskrev PMD som mer glada, att de skrattade mer och var mer skämtsamma

vid MTC. Några PMD glömde bort vad de skulle göra under morgonsituationen för

att de sjöng så mycket, vilket gjorde att själva omvårdnaden tog längre tid men det

blev en roligare stund för de inblandade (Marmstål Hammar et al. 2010b).

En anhörigvårdare beskrev hur hon såg sin mamma utstråla mer glädje under

sånggruppen (Eldirdiry Osman, Tischler och Schneider 2014).

En PMD upplevdes enligt vårdare ha dåligt självförtroende på grund av dåligt tal men

under sångsessionerna verkade det inte vara ett problem.

PMD uppskattade sånggruppen och blomstrade upp. De var mer livliga och

entusiastiska efter sånggruppen och det kunde vara ända fram till kvällen. En vårdare

beskrev att en PMD också sjunger mer ensam efter sessionerna (Camic, Mayferi

Williams och Meeten 2011).

När vårdare sjöng fel text eller lät roliga fick det PMD att skratta (Marmstål Hammar

et al. 2010a). Även en vårdare i studien Marmstål Hammar et al. (2010b) återger att

PMD tyckte det var roligt när de sjöng fel text och skrattade och himlade med

ögonen.

Lugnande och avslappnande effekt Att både lyssna på musik och att sjunga har enligt vårdare minskat agitation hos

PMD, vilket är bra för både omgivningen och de som är agiterade (McDermott, Orrell

och Ridder 2014).

En vårdare beskrev hur en PMD skrek rakt ut men att när vårdaren började sjunga

blev hon tyst (Tuckett et al. 2015). MTC anser vårdare bidra till en avslappnad

stämning i omvårdnaden av PMD (Marmstål Hammar et al. 2010a). Många PMD var

aktiva under morgonbestyren men på ett avslappnat sätt. De upplevdes vara trygga

och fridfulla och gav vårdarna fina kommentarer (Marmstål Hammar et al. 2010b).

En dam som återkommande ropade efter sjuksköterskan blev lugn och slutade ropa

när musik spelades (Tuckett et al. 2015). I en studie gjord av McDermott, Orrell och

Ridder (2014) beskrev en vårdare hur en PMD som skrek, vandrade omkring och var

agiterad plötsligt blev lugn och sjöng med i julsånger som spelades. Hon blev då lugn

och glad, vilket även lugnade de andra i hennes omgivning.

11

Vårdare upplevde att sången bidrog till att hela kroppen slappnade av hos PMD vid

MTC (Marmstål Hammar et al. 2010b). I en studie av Shibazaki och Marshall (2015)

framkom det att PMD blev mer lugna efter live-konserterna som hölls.

Där PMD deltog i sånggrupper beskrev vårdare atmosfären som njutbar och

avslappnande under sessionerna (Camic, Mayferi Williams och Meeten 2011).

Effekten av musik beskrevs ha olika lång verkan, det kunde vara allt ifrån ett par

timmar till just under sessionen. En vårdare återgav att alla som bodde på boendet är

olika har olika dagsform, vilket gör att de som vid förra veckan uppskattade

musikterapin kunde veckan därpå sitta och stirra under sessionen. En man som ofta

var uppe och vandrade kunde vid musikterapin sitta stilla en stund. Vårdarna såg

ingen större skillnad i beteendet men ansåg ändå att musikterapin hade en viss effekt

då han kunde sitta stilla i drygt 20 minuter (Tuckett et al. 2015).

Upprördhet, agitation och irritabilitet En vårdare berättade att han var tvungen att sluta spela skotsk musik för en PMD då

hon blev väldigt upprörd av musiken (McDermott, Orrell och Ridder 2014). En annan

vårdare beskrev att musikterapi som hölls på sena eftermiddagar kunde få

konsekvenser såsom verbal och fysisk aggressivitet samt bidra till oro (Tuckett et al.

2015).

Musikens påverkan på kommunikationen

Förbättrad kommunikation Vårdare kunde konstatera att det skett stora framsteg när det gällde en PMD tal

(Bevins et al. 2015). I en annan studie upplevdes PMD som tidigare inte pratat eller

förlorat talet bli influerade av musiken/terapeuten och började sjunga när musik

spelades eller terapeuten var närvarande (Tuckett et al. 2015). Vårdare uppgav att

PMD tal fick ett bättre flöde och blev mer sammanhängande och de som tidigare

endast använt enstaka ord använde nu hela meningar (Marmstål Hammar et al.

2010b). Vårdare berättade att PMD blev mer smidiga och adekvata i sitt tal

(Marmstål Hammar et al. 2010a). Vårdare i en studie av Unadkat, Camic och Vella-

Burrows (2016) beskrev också att boende som slutat prata nu sjöng helhjärtat under

sånggrupperna.

12

PMD ansågs vara mer kommunikativa direkt efter musikterapin (McDermott, Orrell

och Ridder 2014). I en studie av Marmstål Hammar et al. (2010b) lyfte vårdare att

PMD blev mer kommunicerbara när vårdaren sjöng i samband med

morgonrutinerna. I samma studie berättade även vårdare att kommunikationen

stärktes hos PMD och att de kunde uttrycka sig mer adekvat efter att

musikterapeutiskt vårdande införts.

Efter konserterna upplevde vårdare att PMD var mer tillfreds med varandra och

samtalade mer i det allmänna dagrummet (Shibazaki och Marshall 2015).

Ökat initiativtagande till kommunikation Under musikterapin upplevdes PMD vara i nuet, vilket öppnade för kommunikation.

De hade mer ögonkontakt under MT, vilket också öppnade för kommunikation där

även PMD tog initiativ (Marmstål Hammar et al. 2010a). I en studie av Shibazaki och

Marshall (2015) belyste ett flertal vårdare att PMD kommunicerade mer,

interagerade bättre och tog ofta själva initiativet till samtal efter konserterna.

Vårdare belyste också att PMD hade mer ögonkontakt under tiden vårdaren sjöng

och tog initiativ till samtal (Marmstål Hammar et al. 2010b). Kommunikationen

kändes mer ömsesidig och vårdarna såg en möjlighet att interagera och behövde inte

ge lika många instruktioner under musikterapin. PMD kommunicerade på ett trevligt

sätt med musik under morgonsituationen (Marmstål Hammar et al. 2010a).

Musik och gemenskap

Social interaktion Musik har visat sig ha positiv inverkan ur ett socialt perspektiv hos alla PMD enligt

vårdare (Tuckett et al. 2015).

Terapeuter ansåg att musikterpisessionerna var ett bra sammanhang för

normaliserad gemenskap som är viktigt för PMD välmående (McDermott, Orrell och

Ridder 2014). I Camic, Mayferi Williams och Meetens (2011) studie ansåg vårdare att

sånggruppen bidrog till att normalisera PMD och minska social isolering och att de

uppskattade att göra något normalt med andra under sånggruppen. Många vårdare

upplevde att PMD var mer sociala efter musikterapin (McDermott, Orrell och Ridder

2014). En vårdare beskrev hur en PMD levde upp i socialt sällskap och sånggruppen

13

hjälpte honom att prata och umgås med andra PMD (Camic, Mayferi Williams och

Meeten 2011).

Efter en musiksession upplevde vårdare positiva reaktioner med MT exempelvis att

PMD blev mer livliga efter sessionen. Trots detta tycktes några vårdare inte märka

någon skillnad alls (Bevins et al. 2015).

Alla kan delta Musiksessioner är en aktivitet alla PMD kan vara med på istället för att vandra

omkring och bli förvirrade och upprörda anser vårdare (Tuckett et al. 2015).

En vårdare förklarade att alla PMD kunde uppskatta sånggruppen oavsett vilket

stadie sjukdomen var i (Eldirdiry Osman, Tischler och Schneider 2014). Alla kunde

vara med under musikaktiviteten, PMD förmåga spelade ingen roll utan alla kunde

glädjas av det beskrev vårdare (Bevins et al. 2015). Vårdare upplevde att sånggruppen

inte hade några regler som skulle följas utan det föll sig naturligt för PMD att snabbt

stämma in i sången eftersom den finns naturligt i oss alla (Unadkat, Camic och Vella-

Burrows 2016).

Många PMD valde noggrant ut vilka aktiviteter de vill delta i enligt vårdare och

musikkonserterna visade sig vara en aktivitet som de självmant ville gå på, vilket

gjorde att en hög procent alltid deltog när de hade möjlighet (Shibazaki och Marshall

2015).

I en studie av Camic, Mayferi Williams och Meeten (2011) framgick det att

sånggruppen bidrog till att PMD blev mer engagerade i andra aktiviteter.

Vårdare upplevde en patient “komma ut ur sitt skal” under MT men de var osäkra på

om det var musiken eller hans medicinering som gjorde skillnaden (Bevins et al.

2015).

Påverkan på kognition och rörelse

Minnet Vårdare återgav att PMD tydligt kom ihåg sånggrupperna (Camic, Mayferi Williams

och Meeten 2011). En vårdare uppgav hur en PMD som hade dåligt minne ändå hade

väldigt bra musikkännedom och kunde vissla med till nästan allt (McDermott, Orrell

och Ridder 2014). En vårdare berättade att när hon såg en PMD under sånggruppen

14

kunde personen sångtexterna utan att titta på textpapperet (Eldirdiry Osman,

Tischler och Schneider 2014).

Vårdare beskrev att PMD tyckte om att lära sig nya sånger och att det gick

förvånansvärt bra. När en PMD deltog i sånggrupperna blev hon självsäker och hon

kom ihåg sångtexter både under och efter sessionerna (Camic, Mayferi Williams och

Meeten, 2011). När vårdare sjöng fel sångtext ledde det ibland till att PMD rättade till

dem och sjöng med (Marmstål Hammar et al. 2010b). Vårdare beskrev att musik

bidrog till att minnet fick jobba och att det väckte fina minnen hos PMD. Musiken tog

dem tillbaka till den gamla tiden där de kunde dansa och festa hela natten lång ansåg

vårdare (Tuckett et al. 2015). En vårdare från McDermott, Orrell och Ridders (2014)

studie berättar att hon tror att musik väcker minnen och gamla sånger till liv hos

PMD.

Fokus och följsamhet PMD ansågs bli mer alerta efter musikterapin (McDermott, Orrell och Ridder 2014). Med musik ansåg vårdare att PMD blev mer närvarande, vilket ledde till ett ökat

samarbete och de upplevdes även agera mer lämpligt (Marmstål Hammar et al.

2010a). En anhörigvårdare beskrev sin mamma som mer lik sitt gamla jag och mer

alert (Eldirdiry Osman, Tischler och Schneider 2014). Musik gav inte alltid positiva

effekter utan varierade beroende på person. En del dagar hände det att musik fick

negativa effekter på de boendes uppförande (Tuckett et al. 2015).

Vårdare beskrev hur PMD vid MTC började se sig själva i spegeln under

morgonsituationen och någon skämtade även med sin spegelbild samtidigt som

någon rättade till håret de inte var nöjda med (Marmstål Hammar et al. 2010b).

Under andra aktiviteter kunde de boende inte hålla koncentrationen en längre tid

utan ville gärna gå där ifrån men under konserterna satt de tysta och fokuserade. De

kunde sitta och lyssna i över en timme (Shibazaki och Marshall 2015).

PMD fokuserade bra under sånggruppen och gillade att få arbeta med hjärnan

(Camic, Mayferi Williams och Meeten 2011).

Innan konserten kunde PMD exempelvis argumentera med vårdaren om var de

skulle sitta men under tiden konserten pågick blev de mer mottagliga och följsamma.

15

De blev mer samarbetsvilliga och lättare att vårda efter konserten förmedlade vårdare

(Shibazaki och Marshall 2015).

En PMD beskrevs göra motstånd och vara aggressiv vid tvättning under MTC. En

vårdare upplevde dock att när de sjöng behövde de inte ge lika många instruktioner

och PMD var mer fokuserade (Marmstål Hammar et al. 2010a).

Vårdare återgav att när de sjöng samtidigt som instruktioner gavs blev personen mer

samarbetsvillig. Personen sjöng även med och kommunikationen samt omvårdnaden

gick lättare. Under morgonvårdsituationen behövde inte vårdarna längre säga allt vad

som skulle göras och upprepa instruktioner utan de upplevdes mer intresserade av

vad vårdaren gjorde och hjälpte till. De kunde exempelvis vara att de klädde på sig

själva eller tvättade sig utan att någon gav en sådan instruktion. PMD ansågs vara

generellt mer följsamma och avslappnande med musik (Marmstål Hammar et al.

2010b).

Det fanns svårigheter att hjälpa en man vid toalettbesök men när vårdaren började

sjunga en sång han kände igen blev det lättare att hjälpa honom (Tuckett et al. 2015).

I en studie Marmstål Hammar et al. (2010a) lyfte vårdare att en del PMD hade svårt

att samarbeta men med musik gjordes inte något motstånd.

Förbättrad kroppskontroll Vårdare i en studie Marmstål Hammar et al. (2010b) återgav att PMD rörde sig med

styrka och självförtroende vid MTC. Musiken hjälpte PMD att gå mer bestämt i en

riktning där musikens puls hade inverkan.

I en annan studie (McDermott, Orrell och Ridder 2014) belyste vårdare hur en PMD

exempelvis började vissla och dansa med armar och ben till musiken.

Vårdare i Tuckett et al. (2015) studie uppgav att en del också fick fysisk träning då

somliga PMD ville dansa till musiken.

16

Diskussion Denna studie genomfördes efter att musik i tidigare studier visat sig ha effekt på

patienter inom olika områden som berör omvårdnaden. Syftet med denna

litteraturstudie var att undersöka vårdares upplevelser av hur patienter med

demensdiagnos påverkas av musik. Resultatet visade att musik framkallar

känslomässiga reaktioner, påverkar kommunikationen, stärker gemenskap och

påverkar kognitionen hos PMD. I diskussionen kommer författarna diskutera

studiens resultat, metod samt etik utifrån vetenskapliga artiklar och annan relevant

litteratur. Resultatet kommer även kopplas till Maslows behovsteori.

Resultatdiskussion

Känslomässiga reaktioner Denna litteraturstudie påvisade att musik var en glädjefylld aktivitet för PMD. De

blev mer kommunikativa och sociala samtidigt som de fick ett bättre humör. PMD

har ofta svårt att förstå sammanhanget samt varför personalen vill tvätta och mata

dem. Det leder många gånger till att PMD blir aggressiva under de momenten

(Theorell 2009, 66).

MT som ägde rum vid fel tillfälle kunde leda till aggressivitet enligt denna

litteraturstudies resultat. Enligt Ward och Parkes (2015) hade de personer som fick

musikterapi på morgonen ett bättre humör och mer energi under hela dagen.

Enligt Gold (2013) fick de PMD som gick på MT minskade beteendestörningar och ett

bättre humör. MT har visat sig effektivt på PMD som led av ångest, störande

beteende, nedstämdhet och nedsatt kognitiv funktion (Chang et al. 2015).

Litteraturstudiens resultat som stärktes av ovannämnda studier väckte tankar om att

det borde införas regelbunden MT för PMD. En studie konstaterade att PMD som fick

30 minuters MT två gånger i veckan blev mindre aggressiva både verbalt och fysiskt.

Efter tolv träffar med MT kunde vårdare efter en månad fortfarande märka att de

hade ett generellt lugnare uppförande (Lin et al. 2011). Ray och Mittelmans (2015)

studie visade även den att användning av MT i två veckors tid minskade både

depression och agitation markant hos deltagarna. En uppföljning gjordes efter

ytterligare två veckor och det visades fortfarande en markant minskning av agitation

och depression hos de medverkande.

17

Resultatet visar att när vårdare sjöng för PMD blev de glada och omvårdnaden gick

lättare. Alla människor bär som tidigare nämnt en röst, vilket gör att MT inte skulle

behöva kosta något. Vasionyte och Madison (2013) belyser också att

musikinterventioner är både billigt och har inga kända biverkningar. I en studie av

Lee, Chan och Mok (2010) har det visat sig att musikaktiviteter är ett enkelt och

kostnadseffektivt sätt för att främja läkning och öka äldre människors livskvalité.

Enligt Socialstyrelsen var demenssjukdomarnas årskostnader för 2012 i Sverige uppe

i 400 000 kronor per person (Socialstyrelsen 2014). Regeringen beslutade i juni 2015

att satsa mer pengar inom äldreomsorgen för att den skulle bli tryggare och få ökad

kvalitet. Pengarna som delades ut fick bara användas till personalkostnader för de

som jobbar nära de äldre, exempelvis undersköterskor, vårdbiträden och

arbetsterapeuter. Stockholm fick 88 miljoner kronor och Sorsele fick cirka 434 000

kronor (Socialstyrelsen 2016). Det framgick inte om exempelvis musikterapeuter fick

ta del av pengarna. Litteraturstudien tyder på hur bra musik är för PMD och

författarna anser att musikterapeuter också bör få ta del av pengarna. Författarna

funderade kring om det eventuellt kan vara skillnad mellan den privata sektorn och

den offentliga. Om så var fallet skulle det kunna leda till klasskillnader i samhället för

de äldre personerna med demensdiagnos. Hälso- och sjukvårdslagen säger att vården

ska vara jämlik och oberoende av exempelvis social klass, kön och etnicitet

(1982:763). Enligt Socialstyrelsen (2012b) ska det inte vara någon större skillnad

mellan kvalitén inom de två sektorerna. Det tyckte författarna var bra men skulle vilja

veta hur tillgången till MT är. På ett äldreboende i Sundbybergs kommun finns det

möjlighet för äldre att enskilt eller i grupp få träffa en musikterapeut. Målet är att

individen ska få känna mening och sammanhang, kontakt och få lättare att uttrycka

sig (Jacobsson 2015). Detta speglar även Maslows behovsteori. Den beskrivs ofta som

en pyramid där människans behov beskrivs i fyra steg: fysiologiska behov, sociala

behov, självhävdelsebehov samt ett behov av självförverkligande. Teorin belyser

vikten av gemenskap och sammanhang och teorin lyfter människans sociala behov

som kontakt, vänskap samt att tillhöra ett sammanhang (Halse 2007, 217).

I litteraturstudiens resultat framkom det olika upplevelser angående musikens effekt

hos PMD. I en studie av Sung et al. (2012) var det två grupper varav den ena fick

18

musiksessioner två gånger i veckan där de fick använda perkussionsinstrument och

den andra gruppen fick inte någon MT. De kom fram till att ångesten kunde lindras

med MT men att det inte fanns någon signifikant skillnad vad gällande agitation. I en

studie av Ragneskog och Khilgren (1997) brukade klassisk musik spelas i bakgrunden

om patienter med grav demens blev upprörda, vilket enligt vårdare hade mycket god

effekt. När musik spelades i bakgrunden blev PMD mer harmoniska, lugna och kunde

sitta till bords under måltiden längre stunder än gjort tidigare. Okontrollerat ljud

ansågs ha en tendens att förorsaka irritabilitet och agitation hos PMD.

Holmes et al. (2006) undersökte om musik verkligen kunde lindra BPSD-symtom

eller om det var placebo. De kom fram till att live-musik visade en signifikant skillnad

hos PMD medan inspelad musik inte visade någon skillnad.

På ett äldreboende spelade vårdarna med jämna mellanrum gitarr och piano för

PMD. De upplevde att live-musik hade en mer positiv inverkan på PMD humör än

inspelad musik (Ragneskog och Kihlgren 1997).

Musikens påverkan på kommunikationen I litteraturstudiens resultat blev PMD mer kommunikativa och tog eget initiativ till

samtal efter MT. Språket fick ett bättre flöde och PMD blev mer adekvata i sitt tal.

Det framkom även i litteraturstudiens resultat att PMD som slutat tala sjöng vid

musikaktiviteter.

Det finns inget specifikt centra i hjärnan som styr musiken utan både höger och

vänster hjärnhalva är aktiverade. Delen av hjärnan som styr talet är också viktiga för

musikupplevelsen (Theorell 2009, 44).

För patienter som inte har förmågan att prata och exempelvis inte kan berätta att de

är hungriga har musik visat sig kunna hjälpa talet. Genom att sjunga en ton på varje

stavelse i meningen och avsluta med en liten ters nedåt har det då visat sig möjligt för

tillexempel PMD att formulera enklare meningar (Theorell 2009, 66). Enligt Brotons

och Kogers (2000) studie förbättrades talets flöde och innehåll mer efter en

musikterapisession än efter ett samtal med en terapeut.

Musik och gemenskap I resultatet framgick det hur musikaktiviteter var något som alla kunde vara med och

delta i och att det var ett sätt att göra något “normalt” tillsammans och få en

19

“normaliserad” gemenskap. Det framkom även att PMD blev mer sociala och att de

levde upp efter MT.

Resultatet överensstämmer med Maslows behovsteori som lyfter människans sociala

behov (Halse 2007, 217). Enligt teorin är det viktigt att tillfredsställa behoven av

tillhörighet och gemenskap. Sjuksköterskan har en viktig uppgift genom att försöka

skapa tillfällen att tillgodose dessa behov, speciellt för personer som vårdas en längre

tid på sjukhus eller ett boende (Leep 2014, 541). Författarna ifrågasätter dock vad

som menas med begreppet normalt i dessa studier men det framgår inte. Enligt

Reider (2004) är begreppet normalt något som fortfarande diskuteras av bland annat

psykiatriker och många andra. Ibland kan människor mena att en normal person är

när personen inte har någon sjukdom eller är helt kärnfrisk.

Resultatet visade även att musikaktiviteter bidrog till en ökad social interaktion

mellan PMD. En studie av McDermott, Orrell och Ridder (2015) påvisade också hur

PMD under musikterapisessioner integrerade bättre med vårdare och andra PMD

samtidigt som de hade längre ögonkontakt och fick ett bättre humör. Det beskrevs

även att musik hade en lugnande effekt på rastlösa eller agiterade PMD.

Påverkan på kognition och rörelse I resultatet framgår det hur PMD fick ökad följsamhet under musiksessioner och

bättre fokus. PMD kunde sjunga med i gamla sånger och kom ihåg texter och fick

ibland rätta till när vårdare sjöng fel.

Även vårdare i Hynninen, Saarnio och Isolas (2014) studie har märkt att när de

samtalade med patienten om gamla tider eller sjöng gamla visor gick omvårdnaden

bättre och vårdarna fick mer uppmärksamhet. Något som framgick i den genomförda

litteraturstudien var att live-musik hade en bra inverkan på humöret och att musiken

hade en lugnande effekt hos PMD. Även Sherratt, Thornton och Hatton (2004)

påvisade att genom att lyssna till musik ökade engagemanget och välbefinnandet.

Musik som framfördes av professionella musiker gav det bästa resultatet, men trots

det är inspelad musik också bra för den minskar meningslösa aktiviteter.

20

Metoddiskussion

Att det blev en kvalitativ studie beror på att en kvalitativ metod syftar till att förklara,

beskriva och fördjupa förståelsen för mänskliga uppfattningar och upplevelser

(Willman et al. 2016, 52). Litteraturstudiens syfte var att undersöka vårdares

upplevelser av hur patienter med demensdiagnos påverkas av musik. Studien

motsvarade detta syfte och formulering av syftet kändes relevant. Friberg (2012, 43)

föreslår orden “att belysa”, “att klargöra” och “att beskriva” som bra formuleringar för

kvalitativa studier.

Databaserna som valdes för artikelsökningen var databaser där dokumenten är

kvalitetsgranskade av fackkunniga innan de görs sökbara för allmänheten (Östlundh

2012, 63). PubMed och CINAHL var två databaser som användes vid

litteratursökningen på grund av att de behandlar mycket litteratur inom området

omvårdnad. PsycINFO användes också då den innehåller psykologisk forskning inom

omvårdnad och medicin (Polit och Beck 2013, 120, 122; Forsberg och Wengström

2013, 67). Författarna är medvetna om att de inte har full kunskap om hur en

artikelsökning går till på bästa sätt och det kan ha påverkat hur sökningen gjordes.

Idag finns det mer kvantitativ än kvalitativ forskning inom det valda ämnet.

Författarna beslutade att denna litteraturstudie skulle bli av kvalitativ karaktär för att

få en överblick över den senaste kvalitativa forskningen.

Under rubriken definitioner beskrivs vad författarna menar med olika begrepp. I

denna litteraturstudie har anhörigvårdare inkluderats i begreppet vårdare då det är

vanligt med anhörigvårdare inom vården, samt för att få en ökad bredd i

litteratursökningen. Enligt Socialstyrelsen (2012a) fanns det år 2012 mer än 1,3

miljoner människor (över 18 år) som stöttade, hjälpte eller vårdade någon

närstående.

Musikterapi är ett begrepp som kom att användas med lite olika innebörd i de valda

artiklarna. Några artiklar beskrev att musikterapi var då PMD fick lyssna på musik

och andra att det var en aktivitet med en musikterapeut eller en sånggrupp.

En del artiklar inkluderade flera perspektiv exempelvis från både vårdare och

patienter. Skaparna var noggranna med att plocka ut det resultat som var från

vårdares perspektiv till litteraturstudien.

21

Åldersspannet på PMD var inget inklusionskriterie för litteraturstudien. Åldern

skulle kunna ha betydelse för hur PMD påverkas av musik men det finns inte lika

mycket forskning om yngre PMD och musik. Endast i tre av de nio valda artiklarna

framkom det ålder på PMD som deltog och åldersspannet sträckte sig mellan 66-97

år. Trots att det är vanligare med demenssjukdom i äldre åldrar behöver det inte

innebära att det enbart är äldre som får en demensdiagnos, det kan även drabba

yngre.

En rapport från England visade att i åldersgruppen 30-64 var prevalensen för

demens 54 personer, per 100 000 (Harvey, Skelton-Robinson och Rossor 2003).

Artiklarna som inkluderades i studien behandlade personer med olika

demensdiagnoser. Detta kan också ha påverkat resultatet i studien då typen av

demensdiagnos eventuellt kan ha betydelse för hur de påverkas av musik.

Författarnas mål var att ta med artiklar som var publicerade inom en tio års period

för att få den senaste forskningen. Som tidigare nämnt är forskning en färskvara och

det kan vara bra att göra en avgränsning för att få den senaste forskningen, om äldre

artiklar inte är av intresse (Östlundh 2012, 74). De nio valda artiklarna publicerades

mellan 2010-2016. Om det dock hade inkluderats äldre artiklar skulle det kunnat

leda till en bredare bild om hur musiken påverkat PMD olika under åren, vilket gör

att det kan ha varit negativt att författarna valde bort artiklar före 2006.

Skaparna till studien är medvetna om att två artiklar har samma författare och är

utgivna samma år samt på samma studiepopulation. Dessa två inkluderades trots

detta då de har olika resultat och besvarar studiens syfte.

För att få mer tillförlitliga artiklar var ett inklusionskriterie att artikeln skulle vara

peer-reviewed, vilket betyder att artikeln har blivit publicerad i en vetenskaplig

tidskrift, men det är dock ingen garanti att den är vetenskaplig (Östlundh 2012, 76).

Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av SBU:s granskningsmall, bilaga 2. Den

hade relevanta frågeställningar för denna studie och trots att titeln handlade om

patienters upplevelser ansåg författarna att det var överförbart till vårdares

upplevelser. Alla artiklar som ingår i studiens resultat är kritiskt granskade och de

inkluderades bara om de höll hög eller medelhög kvalité. Samtliga artiklar besvarade

22

studiens syfte och allt som berörde det ingår i resultatet. På grund av det finner

författarna att studiens resultat är relevant.

Samtliga artiklar var skriva på engelska, vilket inte är författarnas modersmål. Vid de

tillfällen det var svårt att tolka innebörden användes engelskalexikon. Artiklarna

översattes till svenska då studiens resultat skrevs, där kan översättningen och

språksvårigheter orsakat tolkningsfel och minskat trovärdigheten.

Analysen av artiklarna gjordes enskilt av författarna för att sedan jämföra resultaten

tillsammans vilket ger en större pålitlighet, detta beskriver även Willman et. al (2016,

91). Erfarenhet av att analysera texter saknas av båda författarna och det finns därför

en risk för att feltolkningar uppstod. Det var något författarna hade i åtanke under

tiden resultatet skrevs och därför diskuterades och lästes materialet noggrant flera

gånger för att minimera risken för feltolkningar.

I många av litteraturstudiens artiklar framkom det inte om det var fler kvinnliga eller

manliga PMD. I en artikel där det dock framkom, var det fyra män och sex kvinnor. I

Sverige kunde Socialstyrelsen (2016a) konstatera att under år 2015 hade fler kvinnor

insatser såsom hemtjänst och särskilt boende än vad män hade. Alzheimers sjukdom

drabbar flest kvinnor och verkar öka efter 80 års ålder (Basun 2013, 13). Författarna

spekulerar att det kan bero på att kvinnor generellt lever längre

(Folkhälsomyndigheten 2014). Det hade varit intressant att veta om artiklarna som

användes till resultatet hade funnit någon skillnad på musikens påverkan mellan

kvinnor och män. Författarna hade funderingar på om det hade påverkat resultatet

om så var fallet men kom fram till att hur musik upplevs är individanpassat och inte

könsanpassat, vilket Fagius (2001, 14) påminner oss om.

Forskningsetisk diskussion

Det var av stor vikt för författarna att artiklarna som valdes till denna litteraturstudie

var etisk granskade. De som inte var etiskt granskade eller inte hade ett etiskt

resonemang valdes bort. Dessa krav ansåg skaparna la en god etisk grund för studien.

Något författarna saknade var mer etiska resonemang i de artiklar som ingick i denna

studie. Författarna till denna litteraturstudie anser att en god forskningssed har följts

under processen. Enligt Gustafsson, Hermerén och Petersson (2005, 8-9) kan god

23

forskningssed sammanfattas med öppenhet, hänsynsfullhet, ärlighet, oväld och

ordningssamhet. Det innebär att forskaren exempelvis ska tala sanning om sin

forskning, göra rättvisa bedömningar av andras forskning, ha god ordning i sin

forskning samt inte stjäla forskningsresultat.

Författarna reflekterade om det är etiskt korrekt att göra en studie på en utsatt grupp,

vilket skaparna menar att PMD är. Svåra situationer kan uppstå då vårdare ska ta

ställning till vad som är rätt och fel och vad som är det bästa för patienten. Det finns

risk för att vårdare tar över patientens autonomi.

Ett etiskt omdöme innebär att från ett etiskt perspektiv kunna väga olika alternativ

och fatta ett beslut om vad som bör göras. Det är viktigt att etik visar sig i handling.

Att respektera patienters autonomi innebär att ta hänsyn till deras integritet och

självbestämmande. Detta framkommer även i de omvårdnadsetiska principerna “Att

göra gott och inte skada” samt “Autonomiprincipen” (Sarvimäki och Stenbock-Hult

2008, 83, 93, 115).

Trots ovannämnda funderingar finns det en lag, SFS 2003:460 § 20, som säger att

om psykisk störning, sjukdom eller försvagat hälsotillstånd föreligger deltagaren

behövs inte dennes samtycke för att delta i forskningen. För att denna lag ska gälla

måste även § 21 och § 22 uppfyllas. De paragraferna betonar att samråd med en nära

anhörig ska ske och att deltagaren ska få information om forskningen. I

etikprövningslagen står det också att forskningen får genomföras om den väntas ge

nytta för deltagaren och kunskap för forskaren på ett sätt som inte går att få vid

forskning med samtycke.

Forskningen får också genomföras om syftet är att resultatet ska kunna hjälpa andra i

samma situation. Om deltagaren visar att den inte vill vara med eller om samtycke av

anhörig inte ges får studien inte genomföras.

PMD i artiklarna som valdes var mellan 66-97 år och en annan aspekt författarna

reflekterade över är att de flesta som drabbas av demens är äldre människor som ofta

har flera läkemedel. Äldre människor har en större risk för nedsatt organfunktion och

sjuklighet, vilket leder till att de använder mer läkemedel. På grund av den nedsatta

organfunktionen får äldre oftare biverkningar och svåra läkemedelsinteraktioner

(Simonsen och Aarbakke 2011, 197). Individer med demens är känsligare för

24

läkemedel och dess biverkningar (Larsson och Rundgren 2010, 304). I en studie av

Ray och Mittelman (2015) tog många PMD antidepressiva läkemedel men visade

fortfarande tecken på stress, vandring, depression och agitation. Författarna anser att

musik skulle kunna vara ett bra alternativ för att eventuellt beskära antalet

läkemedel, men det behövs mer forskning inom detta område. Chen et al. (2014)

belyser att icke farmakologiska interventioner där musikterapi ingår visades ha god

effekt på både beteendet och psykiska symtom hos PMD.

En viktig reflektion är om det överhuvudtaget är etiskt försvarbart att medicinera

PMD om det inte är nödvändigt eftersom det finns icke-farmakologiska metoder som

kan ha god effekt. Enligt Ridder et al. (2013) studie ökade förskrivningen av

psykotropa läkemedel signifikant vid standardvård än vid MT.

Det som motsvarade denna studies syfte finns med i resultatet. Tidigare står nämnt

att Kjellström (2013, 86) belyser att studenter saknar erfarenhet och kunskap om

forskning, vilket kan leda till misstolkningar. Författarna försökte presentera

artiklarnas resultat utan att egna värderingar blandades in. Där författarna var

oeniga gällande hur ett resultat skulle tolkas, diskuterades stycket och behandlades

under en längre tid tills enighet uppstod. Författarna är medvetna om att det är första

gången de skriver en litteraturstudie, men anser att rätt tillvägagångssätt valdes för

denna studie och att den användes på bästa sätt utifrån författarnas förmågor.

Konklusion Musik är ett enkelt hjälpmedel vid omvårdnad av personer med demens som kan

användas på flera olika sätt. Majoriteten av vårdarna upplevde att musik gav många

positiva fördelar hos PMD som exempelvis förbättrad kommunikation, kognition,

social interaktion samt påverkan på humör och känslor.

Ur ett samhällsperspektiv anser författarna att musik är ett bra omvårdnadsredskap

eftersom det inte behöver kosta något då alla personer bär en röst. Musiksessionerna

skulle dock kunna lyftas genom att ta hjälp av en musikterapeut. Efter denna

litteraturstudie drar skaparna slutsatsen att musik har en mycket god inverkan hos

PMD. Detta är något vården skulle kunna använda sig av i större utsträckning, men

samtidigt behövs mer forskning för att öka evidensen inom detta ämne då det var

svårt att finna forskning med kvalitativ metod inom området.

25

Referenser

* Artiklar som använts i resultatet.

Basun, H. 2013. Demenssjukdomar. I Hans Basun, Margareta Skog, Lars-Olof

Wahlund & Helle Wijk (red.). Demenssjukdomar. Stockholm: Liber. 11- 68.

*Bevins, S., Dawes, S., Kenshole, A. & Gaussen, K. 2015. Staff views of a music

therapy group for people with intellectual disabilities and dementia: a pilot study.

Advances in Mental Health and Intellectual Disabilities 9 (1): 40-48.

doi: 10.1108/AMHID-04-2014-0005.

Brotons, M. & Koger, S. M. 2000. The Impact of Music Therapy on Language

Functioning in Dementia. Journal of Music Therapy 37 (3): 183-195.

doi: 10.1093/jmt/37.3.183.

Calcaterra, V., Ostuni, S., Bonomelli, I., Mencherini, S., Brunero, M., Zambaiti, E.,

Mannarino, S., Larizza, D., Albertini, R., Tinelli, C. & Pelizzo, G. 2014. Music Benefits

on Postoperative Distress and Pain in Pediatric Day Care Surgery. Pediatric Reports 6 (3): 44- 48. doi: 10.4081/pr.2014.5534.

*Camic, P. M., Mayferi Williams, C. & Meeten, F. 2011. Does a ´Singing Together

Group´ improve the quality of life of people with a dementia and their carers? A pilot

evaluation study. Dementia 0 (0): 1-20. doi: 10.1177/1471301211422761.

Chang, Y.-S., Chu, H., Yang, C.-Y., Tsa, J.-C., Chung, M.-H., Liao, Y.-M., Chi, M.-J.,

Liu, M. F. & Chou, K.-R. 2015. The efficacy of music therapy for people with

dementia: A meta-analysis of randomised controlled trials. Journal of Clinical Nursing 24: 3425–3440. doi: 10.1111/jocn.12976.

Chen, R.-C., Liu, C.-L., Lin, M.-H., Peng, L.-N., Chen, L.-Y., Liu, L.-K. & Chen, L.-K.

2014. Non-pharmacological treatment reducing not only behavioral symptoms, but

also psychotic symptoms of older adults with dementia: A prospective cohort study in

Taiwan. Geriatrics Gerontology International 14: 440–446. doi: 10.1111/ggi.12126.

26

Drivdal Berentsen, V. 2010. Kognitiv svikt och demenssjukdom. I Marit Kirkevold,

Kari Brodtkorb & Anette Hylen Ranhoff (red.). Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och vård till den äldre. Stockholm: Liber. 343-376.

Edberg, A.-K. 2014. Kognitiv svikt. I Anna-Karin Edberg & Helle Wijk (red.).

Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. 645-

685.

Edvardsson, D. & Wijk, H. 2014. Omgivningens betydelse för hälsa och vård. I Anna-

Karin Edberg & Helle Wijk (red.). Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa. 2.

uppl. Lund: Studentlitteratur. 75-103.

*Eldirdiry Osman, S., Tischler, V. & Schneider, J. 2014. ´Singing for the Brain´: A

qualitative study exploring the health and well-being benefits of singing for people

with dementia and their carers. Dementia 0 (0): 1-14.

doi: 10.1177/1471301214556291.

Fagius, J. 2001. Hemisfärernas musik. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Folkhälsomyndigheten. 2014. Folkhälsan i Sverige- Årsrapport 2014. Stockholm.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverige-

arsrapport-2014.pdf. (Hämtad: 16-05-01).

Forsberg, C. & Wengström, Y. 2015. Att göra systematiska litteraturstudier. 4. uppl.

Stockholm: Natur och kultur.

Friberg, F. 2012. Att göra en litteraturöversikt. I Febe Friberg (red.). Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 2. uppl. 2. Lund:

Studentlitteratur. 133-143.

Gold, K. 2013. But does it any good? Measuring the impact of music therapy on

people with advanced dementia: (Innovative practice). Dementia 0 (0): 1-7.

doi: 10.1177/1471301213494512.

27

Grafström, M. 2013. Stöd till anhöriga. I Hans Basun, Margareta Skog, Lars-Olof

Wahlund & Helle Wijk (red.). Demenssjukdomar. Stockholm: Liber. 251- 274.

Gustafsson, B., Hermerén, G. & Petersson, B. 2005. Vad är god forskningssed? – Synpunkter, riktlinjer och exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Halse, J. A. 2007. Abraham Maslow och den humanistiska psykologin. I Espen

Jerling (red.). Utvecklingspsykologiska teorier. 4. uppl. Stockholm: Liber. 213-230.

Harvey, R. J., Skelton-Robinson, M. & Rossor, M. N. 2003. The prevalence and

causes of dementia in people under the age of 65 years. Journal of Neurology , Neurosurgery & Psychiatry 74: 1206–1209.

Holmes, C., Knights, A., Dean, C,. Hodkinsson, S, & Hopkins, V. 2006. Keep music

live: music and the alleviation of apathy in dementia subjects. International Psychogeriatrics 18 (4): 623-630.

doi: 10.1017/S1041610206003887.

Hynninen, N., Saarnio, R. & Isola, A. 2014. The care of older people with dementia in

surgical wards from the point of view of the nursing staff and physicians. Journal of Clinical Nursing 24: 192–201. doi: 10.1111/jocn.12669.

Jacobsson, L. 2015. Musikterapi. Sunbybergs stad. http://www.sundbyberg.se/stod-

omsorg/aldre/aldreboende-och-korttidsboende/musikterapi.html (Hämtad: 16-05-

01).

Kjellström, S. 2012. Forskningsetik. I Maria Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

69-92.

Lai, H.-L. & Good, M. 2005. Music improves sleep quality in older adults. Journal of Advanced Nursing 49 (3): 234–244.

28

Langius-Eklöf, A. & Sundberg, K. 2014. Känsla av sammanhang. I Anna-Karin

Edberg & Helle Wijk (red.). Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa. 2. uppl.

Lund: Studentlitteratur. 53-72.

Larsson, M. & Rundgren, Å. 2010. Geriatriska sjukdomar. 3. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Lee Y.Y., Chan M.F. & Mok E. 2010. Effectiveness of music intervention on the

quality of life of older people. Journal of Advanced Nursing 66 (12): 2677– 2687.

doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05445.x.

Leep, M. 2014. Kreativitet och skapande. I Febe Friberg & Joakim Öhlén (red.).

Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt. 2. Uppl. Lund:

Studentlitteratur. 539-567.

Lewenhaupt, I. (u.å.). Sång.

Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sång

(Hämtad: 2016-04-18).

Li X.-M., Zhou K.-N., Yan H., Wang D.-L. & Zhang Y.-P. 2012. Effects of music

therapy on anxiety of patients with breast cancer after radical mastectomy: a

randomized clinical trial. Journal of Advanced Nursing 68 (5): 1145–1155.

doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05824.x.

Lin, Y., Chu, H., Yang, C-Y., Chen, C-H., Chen, S-G., Chang, H-J., Hsieh, C-J. & Chou,

K-R. 2011. Effectiveness of group music intervention against agitated behavior in

elderly persons with dementia. International Journal of Geriatric Psychiatry 26:

670-678. doi: 10.1002/gps.2580.

*Marmstål Hammar, L., Emami, A., Engström, G. & Götell, E. 2010a. Finding the key

to communion - Cargivers´ experience of ´music therapeutic caregiving´ in

dementia care: A qualitative analsis. Dementia. 10 (1): 98-111.

doi: 10.1177/1471301210392994.

29

*Marmstål Hammar, L., Emami, A., Engström, G. & Götell, E. 2010b. Reactions of

Persons with Dementia to Caregivers Singing in Mornings Care Situations. The Open Nursing Journal 4: 35-41.

Matthews, S. 2015. Dementia and the power of music therapy. Bioethics 29 (8): 573–

579. doi:10.1111/bioe.12148.

McCaffrey, R. & Freeman, E. 2003. Effect of music on chronic osteoarthritis pain in

older people. Journal of Advanced Nursing 44 (5): 517–524.

*McDermott, O., Orrell, M. & Ridder, H. M. 2014. The importance of music for

people with dementia: the perspectives of people with dementia, family carers, staff

and music therapists. Aging & Mental Health 18 (6): 706-716.

doi: 10.1080/13607863.2013.875124.

McDermott, O., Orrell, M. & Ridder, H. M. 2015. The development of Music in

Dementia Assessment Scales (MiDAS). Nordic Journal of Music Therapy 24 (3):

232-251. doi: 10.1080/08098131.2014.907333.

Noale, M., Limongi, F., Zambon, S., Crepaldi, G. & Maggi, S. 2013. Incidence of

dementia: evidence for an effect modification by gender. The ILSA Study.

International Psychogeriatrics 25 (11): 1867-1876.

doi: 10.1017/S1041610213001300.

Nordström, S. 1989. Så blir det musik. Höganäs: Bra böcker.

Olsson, H. & Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Johanneshov: TPB.

Polit, D. F. & Beck, C. T. 2013. Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

30

Ragneskog, H. & Kihlgren, M. 1997. Music and other strategies to improve the care of

agitated patients with dementia. Interviews with experienced staff. Scandinavian Journal of Caring Sciences (11): 176-82.

Ray, K. D. & Mittelman, M. S. 2015. Music therapy: A nonpharmacological approach

to the care of agitation and depressive symptoms for nursing home residents with

dementia. Dementia 0 (0): 1-22.

doi: 10.1177/1471301215613779.

Reider, B. 2004. What is normal?. The American Journal of Sports Medicine 32 (7).

1601. doi: 10.1177/0363546504269548.

Ridder, H. M. O., Stige, B., Qvale, L. G. & Gold, C. 2013. Individual music therapy for

agitation in dementia: an exploratory randomized controlled trial. Aging & Mental Health 17 (6): 667-678. doi: 10.1080/13607863.2013.790926.

Romøren, T. I. 2010. Vård- och omsorgsförlopp. I Marit Kirkevold, Kari Brodtkorb &

Anette Hylen Ranhoff (red.). Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och vård till den äldre. Stockholm: Liber, 67-72.

Romøren, T. I. 2010. Äldre, hälsa och hjälpbehov. I Marit Kirkevold, Kari Brodtkorb

& Anette Hylen Ranhoff (red.). Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och vård till den äldre. Stockholm: Liber, 29-37.

Sadolin, C. 2006. Komplett sångteknik. Köpenhamn: CVI Publications Aps.

Sarvimäki, A. & Stenbock-Hult, B. 2008. Omvårdnadens etik - Sjuksköterskan och

det moraliska rummet. Stockholm: Liber.

SFS 2003:460. Etikpro ̈vningslagen.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag.

31

Sherratt, K. Thornton, A. & Hatton, C. 2004. Emotional and behavioural responses to

music in people with dementia: an observational study. Aging & Mental Health 8 (3):

233-241. doi: 10.1080/13607860410001669769.

*Shibazaki, K. & Marshall, N. A. 2015. Exploring the impact of music concerts in

promoting well-being in dementia care. Aging & Mental Health. 1-9.

doi: 10.1080/13607863.2015.1114589.

Simonsen, T. & Aarbakke, J. 2011. Illustrerad farmakologi 1- Principer och tillämpningar. 3. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

Skog, M. 2013. Den fundamentala och kroppsnära vården och omsorgen vid

demenssjukdom. I Hans Basun, Margareta Skog, Lars-Olof Wahlund & Helle Wijk

(red.). Demenssjukdomar. Stockholm: Liber. 77-152.

Socialstyrelsen. 2012a. Anhöriga som ger stöd omsorg till närstående. Stockholm. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18811/2012-8-

15.pdf (Hämtad 16-05-02).

Socialstyrelsen. 2012b. Inga entydiga skillnader mellan privat och offentlig äldreomsorg. Stockholm

https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012maj/ingaentydigaskillnadermellanpriva

tochoffentligaldreomsorg (Hämtad: 2016-05-01).

Socialstyrelsen. 2014. Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012. Stockholm.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19444/2014-6-

3.pdf (Hämtad: 2016-03-30).

Socialstyrelsen. 2016a. Statistik om socialtjänstinsatser till äldre 2015. Stockholm.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20141/2016-4-

23.pdf. (Hämtad: 2016-04-29).

32

Socialstyrelsen. 2016b. Vård och omsorg om äldre- Lägesrapport 2016. Stockholm.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20088/2016-2-

29.pdf (Hämtad: 2016-04-25).

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 2014. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Forebyggande-

av-postpartum-depression/ (Hämtad 2016-04-15).

Stuhlmiller, D. F., Lamba, S., Rooney, M., Chait, S. & Dolan, B. 2009. Music reduces

patient anxiety during interfacility ground critical care transport. Air Med Journal (2):88-91. doi: 10.1016/j.amj.2008.10.008.

Sung, H.-C., Lee, W.-L., Li, T.-L. & Watson, R. 2012. A group music intervention

using percussion instruments with familiar music to reduce anxiety and agitation of

institutionalizes older adults with dementia.International Journal of Geriatric Psychiatry 27(6). 621-627. doi: 10.1002/gps.2761.

Theorell, T. 2009. Noter om musik och hälsa. Stockholm: Karolinska Institutet

University Press.

*Tuckett, A. G., Hodgkinson, B., Rouillon, L., Balil-Lozoya, T. & Parker, D. 2015.

What carers an family said about music therapy on behaviours of older people with

dementia in residential aged care. International Journal of Older People Nursing 10:

146-157. doi: 10.1111/opn.12071.

*Unadkat, S., Camic, P. M. & Vella-Burrows, T. 2016. Understanding the Experience

of Group Singing for Couples Where One Partner Has a Diagnosis of Dementia. The Gerontologist 0 (0): 1-11. doi: 10.1093/geront/gnv698.

Vasionyte, I. & Madison G. 2013. Musical intervention for patients with dementia: a

meta-analysis. Journal of Clinical Nursing 22: 1203-1216. doi: 10.1111/jocn.12166.

33

Ward, A. R. & Parkes, J. 2015. An evaluation of a Singing for the Brain pilot with

people with a learning disability and memory problems or a dementia. Dementia 0

(0): 1–15. doi: 10.1177/1471301215592539.

WHO (World Health Organisation). 2015. Dementia. http://apps.who.int/topics/dementia/en/ (Hämtad: 2016-03-30).

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström B. 2016. Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 4. uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Zatorre, R. & McGill, J. 2005. Music, the food of neuroscience?. Nature 434: 312-315.

doi: 10.1038/434312a.

Östlundh, L. 2012. Informationssökning. I Febe Friberg (red.). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

57- 80.

Bilaga 1. Artikelsökning. Datum Databas Filter Sökord Antal

träffar Urval 1

Urval 2

Urval 3

Urval 4

160329 PubMed Full text Dementia AND Music AND nursing AND interviews

8 2 2 2 2

160329 PubMed Full text * 10 years * English

Dementia AND Singing And Experience

5 2 2 2 1

160321 PubMed English * 10 years

Qualitative AND Music AND dementia

20 3 1 1 1

160321 CINAHL Peer reviewed * År 2011-2016

Dementia AND Music AND Qualitative

26 1 1 1 1

160321 PsycINFO Peer reviewed * Linked full text * English

Dementia AND Music AND Qualitative

6 1 1 1 1

160411 PsycINFO 2006-2016 * Peer reviewed

Dementia AND singing AND wellbeing

21 5 2 1 1

160411 PsycINFO 2006-2016 * Peer reviewed

Dementia AND music therapy AND BPSD

15 7 1 1 1

160411 PubMed English * 10 years

Qualitative AND music AND dementia AND caregiver

9 2 1 1 1

Urval 1 – Titel lästes.

Urval 2 – Abstrakt lästes.

Urval 3 – Hela artikeln lästes.

Urval 4 - Vald artikel.

Bilaga 2. Granskningsmall – SBU.