Redaktör Ylva Holmberg

musik på barns villkor

Innehåll

RedaktöRen haR oRdet 9 av Ylva Holmberg

Vad är Rösträtt? 9Bokens uppbyggnad 10För vem är boken skriven? 11

RöstRätt blIR tIll 13 av Sofia Balic & Daniel Hansson

Rösträttsprojektets signaturmelodi 12Så här började det 13Barnsången hotad 14På barns villkor 15Möte med förskolor 16Modelleringsprojektet visade väg 17Tidsaxel över projektet 18

RöstRätts väRdegRund 21 av Sofia Balic

Att göra demokrati 22Barnkonventionen som grund 23Delaktighet och inflytande 24Delaktighetsstegen 26Demokrati – ett förhållningssätt 28Barn ska höras och synas 29

vad vIll föRskolan med baRnet? 31 av Sven Persson

Vad vill ni med mig? 31Vad är förskolan för en plats? 32Den institutionella doxan 33Socialpedagogikens svar 34Den skolförberedande förskolans svar 35Slutsatser 36Ett relationellt perspektiv 37

baRnet, Rösten och ljudmIljön 39 av Anita McAllister

Röst, tal och språk 39Röst-, tal- och språkproblem 41Att höra och höras 42

Pedagogen, Rösten och ljudmIljön 45 av Viveka Lyberg Åhlander

Problembild 47Orsaker till lärares röstproblem 48Förskolans ljudmiljö 50Åtgärder 51

gemensam sång 55 av Elinor Fryklund & Stina Wennberg

Barnröstens förutsättningar 55Att känna sig trygg i sin röst 58Hållning 59Andning 60Magstöd 60Röstklang 61Den lekande rösten 62Femårskör 63Pedagogkör 63Förskolan möter kulturskolan 65

LekarSmå och stora djur (ljud) 66Slingrande namn (ljud, rörelse) 67Luftsaft (ljud) 68Tonrepet (melodi, ljud) 69Sjung nu! (melodi) 70Tonboll (melodi, ljud) 71

RytmIk I föRskolan 73 av Ulrika Bohlin

Skapandets design i rytmiken 73Handlingens sinnliga spelrum 75Musik och rörelse 76Uppmärksamhetsfokus 77Föra och följa 78Rum, tid, kraft och form 80Rytmikrörelseform 81Tema och redskap 82Rytmik i Rösträtt 83Fantasi och improvisation 84

sångsamlIng blIR musIkstund 85 av Stina Abrahamsson & Stina Wennberg

Delaktighet och inflytande i musikstunden 85Utveckling av musikstunden 86Att planera musikstunden 88Övergångar för flöde i musikstunden 91Planeringsmallar 92

stoRma – skaPa – scena 97 av Stina Abrahamsson & Stina Wennberg

Storma 99Skapa 100Scena 102

LekarBygg en maskin (ljud, rörelse) 103Ljudletare (ljud) 104Ljuddagbok (ljud) 105Ljudkollage (ljud) 106Ljudmemory (ljud) 107Ord-och-ljudorkester (ljud, melodi, ord) 108Pluttkomposition (ljud, melodi, ord) 110Tonboxbana (melodi) 111Tonboxdirigenten (melodi) 112

Hur låter bilden? (ljud, rörelse) 113Vad är det som låter? (ljud) 114

konseRt På baRns vIllkoR 115 av Stina Abrahamsson, Eva Fabricius & Stina Wennberg

Plats på scen 116Scena i storformat 117Medskapande 119

LekarMagiska lådan (ljud) 121Packa magiska lådan (ljud) 122

fRån Ramsa tIll RaP 123 av Stina Abrahamsson

Rappens grunder 124Rap i förskolan 126Jamma med din mamma 128Rappare på förskolebesök (krönika av Behrang Miri) 129

LekarOrdpåsen (ord) 131Rappa med rim (ord) 132Rapberättelser (ord) 133Beat med kroppen (ord, rörelse) 135Beat med ord/ljud (ord, ljud) 136Hiphop-statyer (rörelse) 138Hiphop-ringen (rörelse) 139

slutoRd 141av Sofia Balic

bokens föRfattaRe 142

att läsa vIdaRe 145

RefeRenseR 146

RegIsteR 151

lekaR 155

9GE 12300

RedaktöRen haR oRdet

Ylva Holmberg

Rösträtt är en radikal och genomgripande insats för musik på små barns villkor. Projektet handlar djupast sett om demokra­ti och barns delaktighet och inflytande. Gemensam sång för­kroppsligar ett demokratiskt samhälle där varje person har en röst och alla kan delta på lika villkor oavsett klass, kön och etnicitet. Det är ett barns rättighet att ut trycka sig konstnärligt och bruka sin röst i gemensam sång med andra. Att bruka sin röst kräver att man kan sjunga ut, med självförtroende och på den egna röstens villkor.1

vad är Rösträtt?Den här boken är sprungen ur projekt Rösträtt, som genomfördes vid Malmö högskola under åren 2011–2014.

Utifrån en upplevelse av att barnsången var hotad från flera håll, ned-montering av musik i lärarutbildningen, minskat fokus på musik i för-skolan och problematisk ljudmiljö i stora barngrupper, påbörjade diri-genten Daniel Hansson och dramapedagogen Sofia Balic 2008 arbetet med att åstadkomma en bred och radikal förändring när det gäller musik och de yngre barnen. I ett samarbete mellan Malmö högskola, UNGiKÖR, RGRA och Körcentrum Syd samt med medel från Allmän-na Arvsfonden utvecklades ett projekt som skulle fokusera barns rätt till sång på barns villkor. Projektet fick namnet Rösträtt, ett namn med en spetsfundighet som pekar på två perspektiv, dels att använda rösten på ”rätt sätt”, dels möjligheten till delaktighet, inflytande och demokra-tiarbete i samband med musik. Projektet har med andra ord fokuserat på barns röst- och sångutveckling, den kollektiva sångens gemenska-pande funktion och gemensamt musikskapande.

1 Ur Projektansökan 2008

Rösträtt • REDAKTÖREN HAR ORDET

10 GE 12300

Genom arbete med högskolekurser, fortbildningar, workshops, per-sonalkörer, femårskörer, konserter, konferenser, manifestationer och utveckling av digitala verktyg för musikskapande har projekt Rösträtt vuxit och sakta men säkert förändrat musikstunder på förskolor. Fokus förflyttades från enbart sång till att snarare handla om musik. I ljuset av barndomar i förändring finns det också öppningar för alternativ och komplement till de klassiska sångsamlingarna. Ett sådant alternativ var att uppmärksamma hur barnen förkroppsligade musiken. Det blev svårt att enbart använda begreppet sång när också rörelse och instru-mentspel gjorde sig påminda. I boken används därför ordet musik som ett paraplybegrepp, vilket inkluderar sång, rörelse och instrumentspel.

bokens uppbyggnadBoken börjar i en berättelse om projekt Rösträtts historia. Därefter beskrivs projektets värdegrund som baserar sig på Roger Harts delak-tighetstrappa.

För att försättas i förskolans domän fokuseras sedan hur pedagoger i förskolan bemöter barnens röster och vikten av att förstå barnens rös-ter ur ett relationellt perspektiv.

I en bok som utgår från barns rätt till sång är naturligtvis rösten en viktig beståndsdel, såväl barnens som pedagogernas. Olika aspekter påverkar talad kommunikation och i två kapitel fokuseras barnets res-pektive pedagogens röst.

Gemensam sång har i projekt Rösträtt använts för att få pedagoger och barn att våga använda sina röster och som ett sätt att förkroppsliga ett demokratiskt samhälle där allas röster är lika mycket värda. I ett kapitel beskrivs hur man kan arbeta med detta.

Rytmikpedagogik är en annan viktig beståndsdel, som har varit både en förutsättning och en röd tråd i projekt Rösträtt. Rytmikpeda-goger har varit anställda inom projektet och varje pedagog på försko-lorna har därigenom fått möjlighet att inspireras och utveckla ett ska-pande förhållningssätt till musik utifrån rytmikpedagogikens tankar. En arbetsmodell för detta beskrivs i ett kapitel. Ett rytmikpedagogiskt arbetssätt kan också användas för att utveckla den traditionella sång-samlingen till förmån för ett alternativt, kanske mer inkluderande be-grepp, nämligen musikstund.

Rösträtt • REDAKTÖREN HAR ORDET

11GE 12300

För att hitta alternativ till rutiner som i värsta fall kan snäva in ar-betet med våra förskolebarn kan man behöva ”tänka utanför boxen”. En modell för detta kan vara en process som tar sin utgångpunkt i att storma, brainstorma, kring något för att ur detta tillsammans skapa något. Detta kanske till och med går att ta med sig till en scen för att scena, antingen för kompisarna på förskolan eller i en gemensam kon-sert tillsammans med flera hundra andra barn.

Oavsett om det sker smått eller stort blir skapandet i denna process en konsert på barnens villkor.

Ett kapitel om rap i förskolan behandlar både rappens grunder och hur man kan göra för att gå från ramsa till rap.

Insprängt mellan de teoretiska kapitlen finns en mängd praktiska sångövningar och rytmikinspirerade lekar och aktiviteter att prova med barngruppen.

för vem är boken skriven?Projekt stannar ofta vid att vara just projekt, men projekt Rösträtt har fått större påverkan än så. En förskollärarutbildning med musikprofil startade hösten 2013 i Malmö. Denna satsning från högskolans sida är ett direkt resultat av projektets arbete för musikens självklara plats i såväl lärarutbildning som på förskola.

Det är också just här, dvs. på lärarutbildningar och förskolor, som boken är tänkt att fylla en funktion. Blivande och aktiva förskollärare, barnskötare och andra som är nyfikna på och arbetar med våra yngsta barn och musik, till er riktar sig boken. Boken är också tänkt för dig som arbetar inom kulturskolan. Samarbete mellan förskola och kul-turskola är ett område med stora möjligheter till ömsesidigt utbyte för båda parter. Kanske kan boken uppmuntra till och vara en länk för öppnande av framtida nya projekt.

Vi som har skrivit boken har saknat kombinationen tips och idé med ”lite filosofi bakom”. Inte antingen eller, utan både och. På detta sätt hoppas vi att boken kan användas både som praktisk inspiration för musikstunder på en förskola och som inspiration för tankar om den verksamhet som bedrivs. På vilka sätt kan barn vara delaktiga och ha inflytande i samband med musik?

Rösträtt • REDAKTÖREN HAR ORDET

142 GE 12300GE 12300

bokens föRfattaRe

stina Abrahamsson är rytmiklärare , utbildad vid Musikhögskolan i Malmö. Hon arbetar sedan 2011 i projekt Rösträtt, Malmö högskola, och sedan 2013 i Malmö Kulturskolas verksamhet El Sistema. Tidigare har hon varit verksam som musik- och rytmiklärare inom grundsko-lans lägre åldrar.

sofia balic är dramapedagog, kreativ producent, fil.mag. i utbildnings-vetenskap och doktorand. Som projektledare på Sveriges Musik- och Kulturskoleråd arbetar hon med frågor om barns och ungas inflytande och medbestämmande i kulturskolan. Sofia var med och startade pro-jekt Rösträtt – barns rätt till sång på barns villkor vid Malmö högskola. 

ulrika bohlin är lärarutbildare med yrkeserfarenhet även från grund-skola, fritidshem, förskola och kommunal musikskola. Hon har utbil-dat sig till instrumental- och ensemblelärare i rytmik, grundskole- och gymnasielärare i musik och filosofie magister i musikpedagogik vid Musikhögskolan i Malmö. Ulrika brinner i sitt arbete för barns och ungdomars rätt till musik och rörelse i förskola, skola och fritidshem.

eva Fabricius är kreativ producent och projektledare för Rösträtt. Hon har arbetat på flera kulturförvaltningar i Skåne med arrangemang, fes-tivaler och olika kulturuttryck som scenkonst, litteratur och musik för och med barn och ungdomar. Eva brinner för barns medbestämmande och människors rätt till kultur. 

elinor Fryklund utbildade sig till sång- och körpedagog vid Musikhög-skolan i Malmö samt vid Operaakademiet vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. De två senaste åren har hon bland annat arbetat i projekt Rösträtt och som sångpedagog vid Kulturskolan i Svedala. Elinor un-dervisar även i metodik vid Musikhögskolan i Malmö och som sångpe-dagog vid S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö.

Rösträtt • BOKENS FÖRFATTARE

143GE 12300

Daniel Hansson är verksam som dirigent och har dirigerat ensembler som Monte Carlo Philharmonic Orchestra, Malmö symfoniorkester, Manaus Opera mfl. Som Director Musices vid Malmö högskola är han bland annat ansvarig för lärosätets ensembleverksamhet. Daniel är ini-tiativtagare till projektet Rösträtt.

Ylva Holmberg är förskollärare, rytmikpedagog och filosofie doktor i pedagogik. Hon arbetar som lärarutbildare vid Malmö högskola där hon undervisar i musik och ansvarar för en förskollärarutbildning med musikprofil. Hennes avhandling Musikskap: musikstunders didaktik i förskolepraktiker fokuserar didaktiska frågor som kan ligga till grund för kritiska och kreativa reflektioner i arbetet för musikskap.

viveka Lyberg Åhlander är leg. logoped med mångårig erfarenhet av att undervisa om och behandla röster och röstproblem, både i klinik och även vid logopedutbildningen vid Lunds universitet. Viveka dispu-terade 2011 på en avhandling om lärares röster: Voice Use in Teaching Environment, Speakers’ Comfort.

Anita McAllister arbetar som lektor på enheten för logopedi, CLIN-TEC, Karolinska Institutet och undervisar på logopedprogrammet där. Hon disputerade 1997 med en avhandling med titeln Perceptual and Acoustic Measurements of Children’s Voices. Hon har haft ett fortsatt intresse kring barns röster och röstproblem och medverkar i flera nät-verk kring röstfunktion.

behrang Miri är rappare, skådespelare, programledare, debattör, krö-nikör, föreläsare, pedagog och aktivist. Han var med och grundande RGRA – Rörelsen gatans röst och ansikte – i Malmö 2004. Hiphop som folkbildningsverktyg, flerspråkighet, tematisk pedagogik, social mo-bilisering, interkulturell och interreligiös dialog samt intersektionell samhällsanalys är områden som Behrang arbetar, föreläser och fort-bildar inom.

Rösträtt • BOKENS FÖRFATTARE

144 GE 12300GE 12300

sven Persson är professor i pedagogik och föreståndare för Centrum för professionsstudier vid Malmö högskola. Han har ett särskilt intres-se för relationell pedagogik, professionell utveckling och villkor för de yngre barnens lärande, utveckling och hälsa.

stina Wennberg är utbildad vid Musikhögskolan i Malmö till instru-mental- och ensemblelärare med inriktning rytmik. Hon arbetar sedan 2011 på Malmö högskola i projekt Rösträtt. Utöver detta är hon verk-sam rytmikpedagog i förskolan och körledare både för barn och vuxna.

Rösträtt • BOKENS FÖRFATTARE