NärmatskatalogLähiruokaluettelo2012-2013

V Ä S T N Y L A N D S L Ä N S I - U U D E N M A A N

28–29.9.2013 Svartå Slott / Mustion Linna

LÄHIRUOKAMARKKINATNÄRMATSMARKNAD

2 3

FÖRORDVem skall stöda Västnyländsk mat om

inte vi här i Västnyland. Som konsument gör jag det genom att efterfråga och köpa mat från regionen, som producent genom att hålla god kvalitet, utveckla nya pro-dukter och se till att mina varor finns till-gängliga. Butikerna är i nyckelposition och har möjlighet att ge Västnylänsk mat en bra plats i butiken. Kommunerna kan på

många sätt stöda Västnyländsk livsmedels-produktion och skapa sysselsättning men det krävs vilja, aktivitet och genomtänkta investeringar. Tillsammans kan vi arbeta för att bevara och utveckla en mångfald av bra mat från Västnyland. Vi i Slow Food Västnyland r.f. bidrar bl.a. genom denna Närmatskatalog och vår årliga Närmats-marknad ”Smaka på Västnyland”.

FOREWORD

DIANA NYBERG-LINDHOLM

the local food production in Western Uusi-maa and to open up jobs, but a lot of will, activity and smart investments are needed for it to happen. We can all work together to preserve and develop a variety of good food in Western Uusimaa. The members of Slow Food Västnyland r.f. are contribut-ing through this Local Food Catalogue as well as by organizing the annual ”Taste of Western Uusimaa” Food Festival.

Ordförande i Slow Food VästnylandSlow Food Västnyland rf:n puheenjohtajaChairwoman, Slow Food Västnyland

VÄSTNYLANDS NÄRMATSKATALOG 2012-2013 LÄNSI-UUDENMAAN LÄHIRUOKALUETTELO 2012-2013

ALKUSANATKuka tukee länsiuusimaalaista elintar-

viketuotantoa ellemme me täällä Länsi-Uudellamaalla. Kuluttajana sen voi tehdä ostamalla oman alueen tuottamaa ruokaa, samalla lisäten sen kysyntää. Viljelijä taas pitää huolen siitä, että tuotteiden laatu on ensiluokkaista ja että niitä on saatavilla, sekä pyrkii kehittämään uusia tuotteita. Elintarvikkeiden esillepanossa kaupat ovat avainasemassa, ja pystyvät täten vaikut-tamaan Länsi-Uusimaalaisten tuotteiden näkyvyyteen ja siihen, että niitä ostetaan enemmän.

Kunnat voivat monella lailla tukea Länsi-Uudenmaan elintarviketuotantoa ja luoda työpaikkoja, mutta siihen tarvitaan tahtoa, aktiivisuutta ja huolella mietittyjä investointeja. Me kaikki voimme yhdessä tehdä töitä säilyttääksemme ja kehittääk-semme monenlaista hyvää ruokaa Länsi-Uudellamaalla. Me Slow Food Västnyland r.f. jäsenet vaikutamme m.m. tämän Lähi-ruokaluoettelon ja jokavuotisten ”Länsi-Uudenmaan Maistiaiset” lähiruokamark-kinoiden kautta.

Who supports food produced in West-ern Uusimaa if not us who live here. As a consumer I can do it by asking for food that is locally produced and buying it. Pro-ducers should make sure that their prod-ucts are first class and available to buyers, as well as try to develop new products. Shops are just as important as they are able to give food from Western Uusimaa more visibility. Municipals are able to support

UTGIVARE / JULKAISIJA / PUBLISHER Slow Food Västnyland r.f.REDIGERING / EDITOINTI / EDITOR Jenny Öhman / Bra Mat i VästnylandARTIKLAR / ARTIKKELIT / ARTICLES Ulrica CronströmÖVERSÄTTNING / KÄÄNNÖS / TRANSLATION Reetta RätyLAYOUT & OMBRYTNING / TAITTO / MAKE-UP Mikael Rehn / Ekenäs TryckeriTRYCK / PAINO / PRINT Ekenäs Tryckeri, 2012BILDER / KUVAT / PICTURES Hanna Erlund, Eva Torderas, Viveca Blomberg, Västra Nylands Folkhögskola / Fotolinjen, Slow Food Västnyland r.f.

Nästa års Närmatskatalog utkommer under närmatsmarknaden Smaka på Västnyland på Svartå Slott 28-29.9.2013. Boka annonsplats

redan nu! Annonsstop 23.8.2013.Ensi vuoden Lähiruokaluettelo ilmestyy Länsi-Uudenmaan Maistiaiset-lähiruokamarkkinoilla

Mustion Linnassa 28-29.9.2013. Varaa ilmoituspaikkasi 23.8.2013 mennessä.

KONTAKT / YHTEYDENOTTOstyrelsen@slowfoodvastnyland.org

www.slowfoodvastnyland.org

INNEHÅLLSFÖRTECKNING – SISÄLLYSLUETTELO TABLE OF CONTENTS

Förord Alkusanat Foreword ................................................................................................... 3

Närmatsproducenter och –företag Lähiruokatuottajat & -yrittäjät Local Food Producers & Entrepreneurs ............................................................................ 4-40

Kött & mjölk – Liha & maito – Meat & milk ............................................................ 4-9Fisk – Kala – Fish .................................................................................................... 10-11Grönsaker & potatis – Vihannekset & perunat – Vegetables & potatoes ................ 12-14Frukt & bär – Hedelmät & marjat – Fruits & berries ............................................. 14-16Honung – Hunaja – Honey .......................................................................................... 17Bageri & spannmål - Leipomot & viljat - Bakeries & grains ................................... 18-20Café, restaurang & catering - Kahvilat, ravintolat ja pitopalvelutCafés, restaurants and catering services .................................................................. 20-29Butik - Kaupat - Grocery stores .............................................................................. 30-34Övriga närmatsaktörer – Muut lähiruokatoimijat – Other Local food Actors ......... 35-40

Närmat året runt – Lähiruokaa ympäri vuoden – Local Food Year Round ...................... 41-50

Artiklar – Artikkelit – Articles ......................................................................................... 52-64Potatis Peruna Potato ................................................................................................... 52På svenska .............................................................................................................. 53-56Suomeksi ................................................................................................................ 57-60In English ................................................................................................................ 61-64

Närmatskarta – Lähiruokakartta – Local food Map ....................................................... 66-69

Kriterierna för att få annonsera i Närmatskatalogen hittas på http://slowfoodvastnyland.orgLähiruokaluettelossa ilmoittaminen kriteerit löytyvät sivulta http://slowfoodvastnyland.orgThe criteria for advertising in the Local Food Catalogue can be found on http://slowfoodvastnyland.org

4 5

1

www.nyby.fi Nyby Gård

���������������1\E\YlJHQ������.DULV

2

3

5

4

6

6 7

Lihatuotteitakypsään makuun!

Ravintoloiden Hovihankkia, parhaista raakaineistaWestchark oy tarjoaa monipuolisen

valikoimansekä lämmin- ja kylmä että ilmankuivattua tuotteita.

West Chark on Suomen Kokkimaajoukkueenyhteistyökumppani ja tukija

Köttför en mogen smak!

Restaurangernas hovleverantör West Chark Aberbjuder köttprodukter framställda av de bästa råva-rorna. Varm- och kallrökta samt luftorkade produkter

West Chark är Finska Kocklandslagets samarbetspartner och understödare

Toimisto / kontor 020 7639 120Kauppa / butik tii-pe / ti-fre 9-17

Kila gård ...............................................................................Kila gårds väg 57, 10820 LappvikEKOLOGISKT NÖTKÖTT, KÅSERIBÖCKER019-24 48026 ......................................................................................................info@kilabok.fi

11

Pargas gård ....................................................................... Pargasvägen 101 A, 10600 EkenäsDIREKTFÖRSÄLJNING AV EKOL. BIFFKÖTT/ LUOMU PIHVILIHAN SUORAMYYNTIÄ040-530 5953, best. / til.: 0400-127 174 mathias.weckstrom@pargasgard.fi www.pargasgard.fi

13

Ukkolan vuohitila ................................................................................ Puusentie 71, KarjaaTILALLA VALMISTETTUJA SÄILÖNTÄAINEETTOMIA VUOHENMAITOTUOTTEITA044-992 1067 .................................... ukkolanvuohet@luukku.com www.ukkolanvuohitila.com

14

Tilateurastamo Kiven Säästöpossu ................................. Uusitilantie 65, 03600 KarkkilaLUOMUPOSSUNLIHAA SUORAAN MAATILALTA09-2256 819, 040-506 3012 ................................... reetta.kivi@elisanet.fi www.luomupossu.fi

7 10

8

9

12

8 9

15 16

10 11

Hasse Blomqvist ..................................................................Padvavägen 842, 10570 BromarfFÄRSK, GRAVAD OCH RÖKT FISK040-540 8974 ........................................................................Ekenäs torg onsdagar och lördagar

18

Magnus Lignell ....................................................................Pålarvvägen 47, 10570 BromarvFÄRSK OCH RÖKT FISK, DIREKTFÖRSÄLJNING040-501 5921 .......................... Pojo torg lördagar 8-11, sommartid Präskulla torg lördagar 9-12

20

Helenius fiskdelikatesser .................................................Padvavägen 165, 10570 BromarfFÖRSÄLJNING AV FISK PÅ TORG OCH MARKNADER0400-539 264, 040-538 7181 ............................................................gosta.helenius@gmail.com

19

Jan Westerholm .......................................Kamparholmsvägen 116 B, Box, Ekenäs/TammisaariFÖRSÄLJNING AV FÄRSK FISK / TUOREEN KALAN MYYNTI0400-762 861

22

Ove och Anders Lindqvist yrkesfiskare ............................ Kimisviksvägen 47, 10600 EkenäsFÄRSK OCH FÖRÄDLAD FISK0400-528 794 .........................................Ekenäs torg onsdagar och lördagar, Karis torg onsdagar

21

17 23

12 13

Ingrid Träskman ............................................... Damsvägen/Damsintie 53, Ingå st./Inkoon as.GRÖNSAKER PÅ FRILAND / AVOMAAN VIHANNEKSET0400-998 682 ........................................................................................ ingrid.traskman@icon.fi

35

Mats Nyman ................................................................ Ovanmalmsvägen 131, Tenala/TenholaEKOLOGISKA GRÖNSAKER / LUOMUVIHANNEKSIA044-299 4598 .................................................................................... matsjnyman@hotmail.com

31

Holmqvists trädgård .....................................................Koskisvägen 885 B 25560 Koski as.SÄSONGENS GRÖNSAKER PÅ TENALA SOMMARTORG LÖ 8-12040-510 1441 .....................................................................................bjorn.holmqvist@pp.inet.fi

28

Henrik’s Garden ........................................................................... Sommarövägen 76, SkåldöEkologiska GRÖNSAKER, BÄR OCH SOMMARBLOMMOR på sommartorg & direktförs.040-820 6041 .... Förfrågn. & beställningar: henrik.nordstrom@surfnet.fi www.HenriksGarden.com

26

Guy Ranta ...................................................................Anderbackavägen 188, 10570 BromarvPOTATIS- OCH GRÖNSAKSODLING 0400-887 234, ÄVEN DIREKTFÖRSÄLJNING ..................................................guy.ranta@pp.inet.fi

32

Nils Sjöberg ...................................................... Västankärrsvägen 40, Täktom, Hangö / HankoPOTATIS, ÄGG, KÅL M.M. / PERUNAA, KANANMUNAA, KAALIA Y.M.019-2489 136, 040-585 4153

34

Henrik Kevin .......................................................Lindsbyvägen/Lindsbyntie 17, Tenala/TenholaNYPOTATIS OCH VINTERPOTATIS / UUDET PERUNAT JA TALVIPERUNAT040-511 6975 ..............................................................................................henrik.kevin@2me.fi

29

Bålaby gård ..................................................................................... Bålabyvägen 115, SvartåFÄRSKPOTATIS, GRÖNSAKER & BÄR 0400-463 806 ......................................................Försäljning i Lilla Lanthandeln och på Lojo torg

24

Gustav Holmbom .........................................................Västerbackavägen 11, Täkter/TähteläDIREKTFÖRSÄLJNING AV POTATIS OCH NYPOTATIS / PERUNAN JA UUDEN PERUNAN SUORAMYYNTI 0400-971 187 ..................................... gholmbom@gmail.com

27

Nyholms potatis ........................................................... Ingå kustvägen 872, Täkter / TähteläDIREKTFÖRSÄLJNING AV MATPOTATIS / PERUNAN SUORAMYYNTI 0500-434 904

30

Anders Ravia ............................................................................. Orvlaxvägen 445 B, BromarvGRÖNSAKER & ROTFRUKTER / VIHANNEKSIA & JUUREKSIA 040-535 5162

33

Lars och Viola Forsstedt .....................................................Rådjursdalen 32 C, SköldargårdGRÖNSAKER, POTATIS OCH ÄGG 040-520 8098 .................................................... På Ekenäs och Karis torg onsdagar och lördagar

25

36

37

38

14 15

Saskatoonmarja on maultaan uniikki. Saskatoon sisältää merkittäviä määriä kuituja, kivennäisaineita ja vitamiineja ja sen antioksidanttipitoisuus on erittäin korkea.

Puhtaasti suomalaista superfoodia.

Hälsobäret saskatoon har en unik smak. Superbär, som är oerhört rika på ! ber, essentiella mineraler och

vitaminer samt har ett högt innehåll av antioxidanter.Ren ! nsk superfood.

Saskatoon berry, a true Finnish superfood with a unique taste.

Täysmehu 100% Råsaft 100 % Juice 100 %

Siirappi Sirap Syrup

Marjajauhe Bärpulver Berry Powder

HyytelöGelé Jelly

Aitoa lähiruokaa

Lohjalta

Äkta närmat

från Lojo

LINNAN MARJATILAKittiskoskentie 129, 08500 Lohja/Lojo, puh./tel. 0500 444 106

linna@kirkkomaki.net, www.linnansaskatoon.!

HyytelöTäysmehu 100% Siirappi Marjajauhe

SUPERFRUIT SASKATOON

39

41 42

40 43

FRUITS & BERRIES

FRUITS & BERRIES

16 17

Myrans Bigård B&R Grönholm ............................................Myransvägen 111, Ingå/InkooNÄRHONUNG / LÄHIHUNAJAA0400-433 727 ................................................................................bengt.gronholm@kolumbus.fi

55

Anttilan Marjatila ..................................................................... Marjaraitti 36, KirkkonummiMANSIKOITA, SUORAMYYNTI JA ITSEPOIMINTA041-543 7790 .................................................................................................... www.anttilan.tk

44

Benita och Bo-Erik Björkroth ......................................Degerbyvägen 194, 10160 DegerbyDIREKTFÖRSÄLJNING AV JORDGUBBAR OCH HALLON, SJÄLVPLOCK PÅ JORDGUBBAR 050-347 0364 .................... benita.bjorkroth@elisanet.fi

45

Armi Wiberg ........................................................................................................... BarösundBARÖSUNDS MALTLIMPA & JORDGUBBAR050-070 0595 .....................................................................................På Barösunds sommartorg

53

Grönbacka trädgård .............................................................. Ingå kustvägen 1953, Ingå ST.PLANTSKOLA med bl.a. fruktträd och bärbuskar / TAIMISTO, mm. hedelmäpuut ja marjapensaat ..........................................Mikaela Suoniemi 040-549 2572, www.gronbacka.fi

47

Tyris...................................................................Solbergsvägen/Päivöläntie 633, Solberg/PäivöläJORDGUBBAR, OCKSÅ SJÄLVPLOCK / MANSIKAT, MYÖS ITSEPOIMINTA0500-850 825

52

Tittis korgar ........................................................Åsgatan/Harjukatu 15 A, Ekenäs/TammisaariMARMELADER, MÅLADE KORGAR, TRÄVAROR / MARMELADEJA, KOREJA JA PUUTUOTTEITA ...................0440-231 047, christina.hardh@pp.inet.fi www.tittiskorgar.fi

51

F:ma Stefan Lindholm ........................................ Smedstået/Sepänraitti 18 B, Tenala/TenholaJORDGUBBSFÖRSÄLJNING OCH SJÄLVPLOCK050-524 1385 ................................................................................. stefanlindholm2@gmail.com

48

Eriksgård ...................................................................................Eriksgårdsvägen 155, VeikkolaJORDGUBBAR OCH ÄRTER. Försäljning: Eriksgård, Kyrkslätt Prisma & Veikkola S-Market 0400-489 907 ..................................................... aberg.karl@gmail.com www.eerikinkartano.fi

46

Porkkalan marja ja vihannes – Porkala bär och grönsaker MANSIKOITA Y.M. / JORDGUBBAR M.M. Billskog/Inkoo (49)050-320 9582 Elina Kontti ............................................................. & Porkkala/Kirkkonummi (50)

49

50

FRUITS & BERRIES

54

18 19

Bageriets grundare, Emil Halme visste hur man

bakar bröd med god smak och rätt konsistens.

Halmes bröd bakas än idag med samma genuina

recept, gammaldags skållning, surdegsrot och hantverksskick-

lighet. Största delen av

råvarorna som används är finska

närproducerade råvaror. Sin slutliga

frestande arom och smak får brödet under

gräddningen i stenugn-ens jämna värme. På detta sätt bakas äkta

Halmes närprodu- cerade bröd sedan år

1899.

Oy Emil Halme Ab | Puh. - Tel. 09-819 4040 | www.emilhalme.fi | Emil Halmeen tie 1 | Emil Halmes väg 1 | 02780 Espoo, Esbo

Hyvä! leivä! salaisuu" Hemlighete! me# got$ brö#

Lähileipää

Närproducerat

Leipomon perustaja Emil Halme tiesi, miten leipään luodaan hyvä maku ja oikea henki. Halmeen leivät leivotaan edelleen tänä päivänäkin samojen reseptien mukaan käyttäen imellystä, hapanjuurta ja käsityötaitoa. Suurin osa käytetyistä raaka-aineista ovat suomalaisia lähialueen raaka-aineita. Leivän lopullinen hieno aromi ja maku syntyvät kiviarinauunin tasaisessa lämmössä. Näin leivotaan aito Halmeen lähileipä vuodesta 1899.

BAKERIES & GRAINS BAKERIES & GRAINS

56

57

58

20 21

MR-Ruokailupalvelut Oy ..........................................................................................KarjaaLETTUKAHVILATOIMINTA JA CATERINGPALVELUT040-512 7997 ..........................................................................................................www.lettu.fi

65

Kopparnäsin Kestikievari ........................................................................... Inkoo, DegerbyRETROPAIKKA JA RETRORUOKAA LUONNONKESKELLÄ 0400-701 159 ......................................................kestikievari@kolumbus.fi www.kupariniemi.fi

64

Ruukkikylän herkut ...................................................................................... 050-328 2127MARINOIDUT VALKOSIPULIT & OLIIVIT, SINAPIT Y.M. .................Isokiskontie 1, FiskarsTAPAHTUMIA Y.M., HÄRKÄTALLI ..... Billnäsin puistotie 3, Billnäs Lisätietoja Facebookista!

66

67

Lilla hembageriet ..............................................................................Centralgatan 82, KarisKAKOR OCH BAKVERK TILL VARDAG OCH FEST! 019-233557

59

.................... Nykärrsvägen/Uudensuontie 34, Svartå/MustioMALNING OCH EGET MJÖL TILL SALU / JAUHANTA JA OMAT JAUHOT MYYNNISSÄ019-348 262, 040-555 2087 ......................................................... ulf.bergholm@dnainternet.net

60

Brasserie Oy Bouquet garni Ab ...........................Köpmansgatan/Kauppiaankatu 3, Karis/KarjaaRESTAURANT, CAFÉ, LUNCH, À LA CARTE, TAKE AWAY, CATERING019-230290, 040-823 1887, 040-584 1782 ......................... info@brasserie.fi www.brasserie.fi

62

Ankis torgförsäljning, Ann-Christin Hägg ..................................................................... KarisHEMBAKAT BRÖD0440-238 260 ...................................................Alla helgfria onsdagar och lördagar på Karis torg

61

Dönsby Bed and Breakfast ..................................................... Dönsbyvägen 3, 10300 KarisB&B PÅ KARIS LANDSBYGD MED NÄRPRODUCERAT OCH EKOL. MORGONMÅL050-537 9584 ...........................................................nora.garusi@donsby.net www.donsby.net

63

BAKERIES & GRAINSCAFÉ, RESTAURANT, CATERING

KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT

CAFÉ, RESTAURANT, CATERING KAHVILOITA & RAVINTOLOITA

68

69

22 23CAFÉ, RESTAURANT, CATERING

KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUTCAFÉ, RESTAURANT, CATERING

KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT

7370

7471

72

24 25

Lähiruokaa parhaimmillaan,

mm Bovikin lammasta, Kosken

kartanon härkää, paikallisen

kalastajan kuhaa, tule maista-

maan!

Avoinna päivittäin vuoden

ympäri klo 11-22.

åRRGV�FCINKIGP�mTGV�TWPV�MN��������

Tykkää meistä facebookissa.

Gilla oss i facebook.

Tervetuloa � Välkommen

Itäsatama ��åUVTC�JCOPGP10900 Hanko ��*CPI{��������������Joanna & Jan ��YYY�TGUVCWTCPV�QTKIQ�EQO

CAFÉ, RESTAURANT, CATERING KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT

CAFÉ, RESTAURANT, CATERING KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT

80

79

82

8483

75

81

76

77 78

26 27CAFÉ, RESTAURANT, CATERING

KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUTCAFÉ, RESTAURANT, CATERING

KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT

85 86

28 29CAFÉ, RESTAURANT, CATERING

KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUTCAFÉ, RESTAURANT, CATERING

KAHVILAT, RAVINTOLAT & PITOPALVELUT

87 88

9089

30 31

9391

92

94

95 96

97

32 33

98 99

100

101

34 35

OK VARUBODEN-OSLA HLG 2195 123456MEIKÄLÄINEN MAIJA

4rUNZPKPN[�[QpUZ[L\[I\K�UpYH�KPN�2H[[H]H�WHS]LS\[HYQVU[H�SpOLSSp�ZPU\H

^^ �̂]HY\IVKLU�VZSH�MP

OTHER LOCAL FOOD ACTORS

36 37

novia.fi

Vid Novias campus i Raseborg erbjuds studier inom bl.a.: Examensinriktad ungdomsutbildning, UP för naturbruk och miljö, 240 sp ŀ Agrolog (YH) ŀ Hortonom (YH) inom landskapsplanering ŀ Hortonom (YH) inom trädgårdsnäring (förutsätter ett års studier utomlands)

ŀ Miljöplanerare (YH) ŀ Skogsbruksingenjör (YH)

Examensinriktad vuxenutbildning,UP för naturbruk och miljö, 240 sp ŀ Agrolog (YH) ŀ Hortonom (YH) inom trädgårdsnäring

Examensinriktad högre YH-utbildning ŀ UP för landsbygdsutveckling, 60 sp

Vuxenutbildning på engelska ŀ Sustainable Coastal Management

Vid Novias campus i Raseborg erbjuds studier inom bl.a.:xamensinriktad ungdomsutbildning,

Naturbruk och miljö

OTHER LOCAL FOOD ACTORS

OTHER LOCAL FOOD ACTORS

38 39

Deltar i ProAgria-samarbete

Utveckla Ditt företag i gott Sällskap!

Rådgivning i produktion och ekonomi

www.nsl.fi

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

BÖNDER BEHÖVS!

Inhemska spannmål

Marthaförbundets matkultur-broschyr ute i oktober

Beställ recepthäftet via martha.!

OTHER LOCAL FOOD ACTORS

OTHER LOCAL FOOD ACTORS

40

OTHER LOCAL FOOD ACTORS

Närmat året runt

Local food

all year roundLähiruokaa ympäri

vuoden

Fira Jul, Nyår, och Sportlov i Västnyland

Julmarknader i Västnyland – närmare information på kommunernas hemsidor

Njut av restaurangernas julbord Julklappar med goda västnyländska smaker

Direktförsäljning från gårdarna

Vietä Joulu, UusiVuosi, ja hiihtoloma

Länsi-UudellamaallaLänsi-Uudenmaan joulumarkkinat – lisätietoa kuntien kotisivuilta

Nautinnollisia joulun antimia ravintoloissa

Hyvänmakuisia Länsi-Uusimaalaisia joululahjojaTilojen suoramyynti

Spend Christmas, New Year’s and winter break

in Western UusimaaChristmas fairs in Western Uusimaa

– more information on municipals’ websitesHave an enjoyable Christmas Feast at a restaurantTasty Christmas presents from Western Uusimaa

Farms with direct sale

PåskmarknaderPåskmarknader

– närmare information på kommunernas hemsidorKoppla av kring restaurangernas påskbord

Västnyländsk närmat – lamm, ägg, memma och bröd

PääsiäismarkkinatPääsiäismarkkinat – lisätietoa kuntien kotisivuilta

Rentoudu ravintoloiden pääsiäispöytien äärelläLähiruokaa Länsi-Uudeltamaalta

– lammasta, munia, mämmiä ja leipää

Easter fairsEaster fairs – more information on municipals’ websites

Relaxing Easter dinner at a restaurantLocal food from Western Uusimaa – lamb, eggs,

Finnish Easter pudding ’mämmi’ and bread

Sommar i VästnylandSommartorgen

– närmare information på kommunernas hemsidorDirektförsäljning

Jordgubbar, nypotatis och grönsakerKött för grillen och färsk !sk

Kesä Länsi-UudellamaallaKesätorit – lisätietoa kuntien kotisivuilta

SuoramyyntiManiskoita, uusia perunoita ja vihanneksia

Grillilihaa ja tuoretta kalaa

Summer in Western UusimaaSummer markets

– more information on municipals’ websitesDirect sale

Strawberries, new potatoes and vegetablesMeat for BBQ and fresh !sh

Smaka på Västnylandproducenter och företagare säljer av årets skörd på Närmats-

marknaden på Svartå Slott och på andra marknader som ordnas i regionen

Länsi-Uudenmaan maistiaisettuottajat ja yrittäjät myyvät vuoden satoa Mustion Linnan

lähiruokamarkkinoilla ja muilla markkinoilla ympäri aluetta.

A Taste of Western Uusimaaproducers and entrepreneurs sell their harvest of the year at the Food Fair in Svartå Manor as well as other fairs and markets in the area.

51

Slow Food is a non-profit, eco-gastro-nomic member-supported organization that was founded in 1989 to counteract fast food and fast life, the disappearance of local food traditions and people’s dwin-dling interest in the food they eat, where it comes from, how it tastes and how our food choices affect the rest of the world.To do that, Slow Food brings together pleas-ure and responsibility, and makes them inseparable. Today, we have over 100,000 members in 132 countries.

Our mission: Slow Food works to defend biodiversity in our food supply, spread taste education and connect producers of excellent foods with co-producers through events and initiatives. Slow Food is good, clean and fair food. We believe that the food we eat should taste good; that it should be produced in a clean way that does not harm the environment, animal welfare or our health; and that food producers should receive fair compensation for their work.

We consider ourselves co-producers, not consumers, because by being informed about how our food is produced and ac-tively supporting those who produce it, we become a part of and a partner in the pro-duction process.

Slow Food on ei-kaupallinen jäseniensä ylläpitämä eko-gastronominen liike. Kan-sainvälinen Slow Food-liike perustettiin vuonna 1989 vastapainona pikaruoalle, kiireiselle elämäntyylille ja paikallisten ruokatapojen katoamiselle. Lisäksi perus-taminen oli vastapainoa ihmisten vähen-tyneelle kiinnostukselle syömäänsä ruokaa kohtaan ja vähentyneelle kiinnostukselle sitä kohtaan, mistä ruoka on peräisin, mil-tä ruoka maistuu tai miten ruokavalintam-me vaikuttavat muihin maailmassa. Slow Food-liike yhdistää nautinnon ja vastuun ja tekee niistä erottamattomat. Tällä het-kellä jäseniä on yli 100 000 kaikkiaan 132 maassa.

Slow Food är en ideell, eko-gastrono-misk organisation, som upprätthålls av sina medlemmar.

Slow Foodrörelsen grundades år 1989 som motvikt till snabbmaten och den snab-ba livsstilen, förlusten av lokala mattradi-tioner och mänskors minskande intresse för maten de äter, var den kommer ifrån, hur den smakar och hur våra val av mat påverkar resten av världen. Slow Food kombinerar nöje med ansvar och gör dem oskiljaktiga. Idag har vi mer än 100 000 medlemmar i 132 länder.

Vårt uppdrag: Slow Food arbetar för att bevara den biologiska mångfalden i vår matförsörjning, sprida smakfostran och sammanföra producenter av högklassiga matvaror med samproducenter, genom att arrangera evenemang och ta initiativ. Slow Food är god, ren och rättvis mat. Vi vill att maten vi äter skall smaka gott, produceras rent så att miljön, djurens välbefinnande och vår hälsa inte skadas och att matpro-ducenterna skall få en rättvis ersättning för sitt arbete.

Vi ser oss själva som medproducenter, inte som konsumenter. Genom att vi har kunskap om hur den mat vi äter produce-ras och genom att aktivt understöda dem som producerar den, blir vi en del av och en partner i produktionsprocessen.

Toiminta-ajatuksemme: Slow Food edistää biologisen monimuotoisuuden säilymistä ruokahuollossamme, levittää makukasva-tusta ja kokoaa yhteen korkealuokkaisten ruokatuotteiden tuottajia sekä yhteistyöta-hoja järjestämällä tapahtumia ja laatimalla aloitteita. Slow Food tarkoittaa hyvää, puhdasta ja reilua ruokaa. Uskomme, että ruoan, jota syömme, tulee maistua hyvältä, tulee olla tuotettua siten, että ympäristö, eläinten hyvinvointi ja terveytemme ei va-hingoitu, ja että ruoantuottajien tulee saa-da oikeudenmukainen korvaus työstään.

Pidämme itseämme yhteistyökumppa-nina, emmekä kuluttajina. Koska meillä on tietoa siitä, miten syömämme ruoka tuotetaan, ja koska aktiivisesti tuemme ruoantuottajia, olemme yksi lenkki tuotan-toketjussa.

52 53

II EN GÅVA FRÅN ANDERNAPotatisen är ursprungligen hemma i

Syd- och Central-Amerika och odlades av indianerna långt innan de spanska erövrar-na på 1500-talet steg i land. Bland alla de värdefulla skatter som de transporterade hem igen till Europa fanns också potatisen.

Här kom den småningom att bli ett av våra viktigaste baslivsmedel och är det fortfarande, också om den på allra senaste tid har blivit oförtjänt illa sedd i samband med olika diettrender.

’Potatisens väg till basföda i Europa gick emellertid inte som på räls” berät-tar Jurij Semjonov i boken Jordens rike-domar. ”I Frankrike upptogs potatisen först i den högre societeten som en vacker blomma och en delikat maträtt. Först se-dan den börjat få betydelse i Tyskland och England, började man propagera för den ”uppifrån”. Ludvig den XVI och Marie Antoinette uppträdde på baler med pota-tisblommor på sina brilliantsmyckade klä-der. För att ge bönderna smak för potatis satte den kunglige botanisten Parmentier potatis i närheten av Paris och tillät ingen att komma dit om dagarna. På nätterna stal bönderna från trakten de egendomliga frukterna – precis som han hade avsett.’

Genmälet efter denna listiga herre lever kvar i Potage Parmentier, en potatissoppa för finsmakare.

Till Sverige kom potatisen på 1650-ta-let och odlades i Uppsala av Olof Rud-beck. Men Jonas Alströmer, en stor man och långt före sin tid, var den som lärde svenskarna att odla och äta potatis. I sin

upplysningsskrift Then swenske wårdande Herdens Trogne Wägvisare, med Bihang om Potatoes planterande, utgiven år 1727 skriver han:

”Det allmänne bruk av Potatoes el-ler Jordpäron, så hos rika som fattiga, är merendels bekant, öfver större delen av Eu-ropa, i synnerhet uti West-indien, hwarest vid alla nya Coloniers anläggande Folcket till sit underhåld, först planterat denne nyt-tiga Jordwäxten, men som densamma här-tils varit aldeles obekant i Swerige, wil man med några ord allenast förmäla om deras nytta, derigenom at upmuntra hwar och en at så mycket villigare och flitigare lägga sig på denna plantering, eftersom den lönar bätre mödan, än några andra jordfruckter, som mig bekante äro.”

Därefter beskriver Alströmer detaljerat hur potatisen skall odlas. Sina kunskaper hämtar han från England och Irland och praktik från sina egna försöksodlingar.

Till Finland kom potatisen till Fagervik gård i Ingå på 1730-talet med brukets arbe-tare från Sachsen och det var här i smeder-nas trädgårdar som Finlands första potati-sar odlades. Men det var först under den senare delen av 1700-talet och 1800-talet som potatisodlingen började sprida sig till större kretsar och började ersätta kålrot och svedjerova som basföda.

Källor: Fagervik gårds hemsida, Får och Pota-tis, Jonas Alströmer 1727 och 1732 (red. Hå-kan Hallander) 1992. Semjonov, Jurij, Jordens Rikedomar, IV upplagan, 1943.

I POTATIS Solanum tuberosum, en av våra allra

viktigaste odlingsväxter sedan mer än hundra år, har fått bli temat för årets när-matskatalog. En av orsakerna är att pota-tisen har en så nära anknytning yill Ingå, orten för årets närmatsmarknad. En annan är att det till Slow Foods grundläggande ideologi hör att lyfta fram och bevara bio-diversiteten och den lokala mångfalden. Idag kan det vara svårt att få tag på verk-ligt välsmakande god potatis. Sortutbudet har smalnat oroväckande och de som od-

I PERUNASolanum tuberosum, yksi tärkeimmistä

viljelykasveistamme jo sadan vuoden ta-kaa, on tämän vuoden lähiruokaluettelon teemana. Yksi syistä on, että perunalla on vahvat siteet Inkooseen, paikkakuntaan, jossa vuoden lähiruokamarkkinat järjes-tetään. Lisäksi Slow Foodin perusideolo-giaan kuuluu luonnon moninaisuuden ja paikallisen monimuotoisuuden korostami-nen sekä säilyttäminen. Tänä päivänä voi olla vaikeaa saada käsiinsä erittäin hyvältä maistuvaa perunaa. Perunalajikkeiden tar-jonta on pienentynyt huolestuttavan paljon, ja niitä joita viljellään on otettu käyttöön

I POTATOSolanum tuberosum, is one of our most

important crops since over a hundred years, and is the theme of this year’s Local Food Catalogue. One of the reasons is, that potato is closely related to Ingå, the place for this year’s Food Festival. Also, one of the fundamental ideas of Slow Food is to highlight and maintain biodiversity and the local varieties. Today, it can be difficult to find potatoes that taste extremely good. The supply of potato strains has decreased alarmingly, and the cultivation of currently

las har tagits fram för att fylla de krav som storskalig odling och handel ställer. Den genetiska mångfalden hos potatisen hålls nu vid liv i genbanker, men mångfalden i smak, färg, form, konsistens och odlings-egenskaper som potatisväxten kan uppvisa får vi inte glädja oss åt om vi inte ser till att den odlas lokalt och når fram till våra kök och restauranger.

Låt oss återupprätta potatisens heder och ta tillvara alla dess goda egenskaper!

entistä enemmän täyttämään suurimittai-sen viljelyn ja kaupankäynnin tarpeet. Pe-runan geneettistä moninaisuutta pidetään nyt yllä geenivarakeskuksissa. Kuitenkaan tulevaisuudessa emme saa nauttia peruna-kasvin maun, värin, muodon, koostumuk-sen ja viljelyominaisuuksien moninaisuu-desta, ellemme pidä huolta siitä, että sitä viljellään paikallisesti ja että peruna löytää tiensä keittiöihimme ja ravintoloihimme. Palauttakaamme perunan kunnia ja otta-kaamme talteen kaikki sen hyvät ominai-suudet!

grown strains has been increased to meet the high demand of trade. The genetic di-versity of potatoes is now being kept alive through genetic resource centers, but we will not be able to enjoy the variation in taste, color, texture, and traits of cultiva-tion unless we will make sure that potatoes are being cultivated locally, and that these potatoes will find their ways to our kitch-ens and restaurants.

Let us revive the honor of the potato and let us salvage all its good qualities!

54 55

turarvet ry, med uppgift bl.a. att värna om gamla lantsorter av odlingsväxter och lant-raser av husdjur, säljer sättpotatis av olika annars våråtkomliga sorter. Och ännu år 2010 fann åtminstone den västnyländska lantsorten Tammiston aikainen till salu på torget i Ekenäs.

Nordiska Genbanken upprätthåller en genbank med potatissorter från alla nor-diska länder, inkl. Island. Härifrån kan man beställa ett 3-5 sättpotatis av max fem olika sorter för egen odling. De är virusren-sade och helt friska. Varje år tas det fram knölar av ett urval av NordGen-sorterna. NordGen distribuerar också kostnadsfritt ett begränsat antal friska knölar till intres-serade friluftsmuseer, hembygdsföreningar och till privatpersoner. Det är endast sorter, som står på årets lista över tillgängliga sor-ter för distribution, som kan beställas. För att få potatis till kommande växtsäsong gäller följande: Beställ före den 1 april från NordGen och potatisen levereras under april/maj. Ange gärna ett par alternativa önskemål. Vid materialbrist prioriteras be-ställningar av vetenskaplig art. Sättpotatis från NordGen får inte säljas. Inte heller får potatis, som skördats från detta material överlämnas till tredje part/person.

Bland bevarade sorter kan nämnas Karjalan Musta, Puikula, Vanha punanen, Kainuun Musta, Lemin kirjava, Haalikas, Jutkula, Vuokatin musta Läpimusta, Tam-miston aikainen och Lemin punanen, varav åtm. de två sistnämnda har varit vanliga i Västnyland.

Det är därför till stor fördel att de gamla sorterna inte bara bevaras i genbanker utan odlas i hemträdgårdar. Också i småskaliga-re odlingar kan man gärna odla potatissor-ter där de egenskaper som har tagits fram för storskalighetens behov är onödiga och konsistens och smak i stället får komma till sin rätt. Många av de gamla sorterna sma-kar nämligen verkligen potatis!

ADRESSER/OSOITTEET

Nyttoväxtföreningen/Hyötykasviyhdistys, Mecheling./Mechelinink. 51, 00250 hel-singfors/Helsinki. Tel./Puh 09-4342 350. www.hyotykasviyhdistys.fi

Maatiainen - Det lantliga kulturarvet ry, Stenbäckink./Stenbäcksg. 8, 00250 Hel-sinki/Helsingfors. Puh./Tel. 09-477 5331. www.maatiainen.fi

NORDGEN, Smedjevägen 3, Box 41, SE-230 53 Alnarp, Sverige, tel. +46 40 53 66 40. e-post: svein.solberg@nordgen.org

MTT, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi/Programmet för växtgenetiska resurser/ Maa- ja elintarviket-alouden tutkimuskeskus/Kansallinen kasvi-geenivaraohjelma. ET-talo, 31600 Jokioinen. E-post/sähköposti: Kasvigeenivara@mtt.fi

VI RECEPT

NYPOTATIS

Färsk nypotatis med ett tunnt skal som med lätthet kan dras av hör sommarens härligheter. Potatisen läggs i kokande vat-ten, gärna tillsatt med grovt havssalt, några dillstjälkar och, om man vill, lite lökblast. Låt potatisen koka så länge, 10– 15 minu-ter, beroende på storlek, att den är nästan, men inte helt mjuk. Var noga med tiden!

Häll av vattnet, ta bort dillstjälkar och lökblast, ställ tillbaka kastrullen på den varma plattan, skaka om lite och ånga av potatisen. Strö över nyklippt dill och sätt på locket med en kökshandduk emellan (hushållspapper går också) så att all över-flödig fukt fångas upp. Servera med fin-klippt dill och smör.

Tillsammans med sill, strömming, rökt flundra eller spikin braxen hör nypotatisen till de oslagbara sommardelikatesserna.

Eller pröva på kall, kokt nypotatis ski-vad på råglimpa eller knäckebröd, dekore-rad med dillblommor eller ett blad vinruta.

III EGNA KNÖLAR ELLER ANDRAS

Enligt Livsmedelsverket Evira odlades i Finland år 2011 potatis på nära 25 000 hektar, som gav en total skörd på nästan 700 000 000 kg. I Nyland odlades potatis på ca 300 hektar, varav 11 ha ekologiskt. Men i Västnyland odlades potatis ekolo-giskt på sammanlagt obetydliga 3 hektar år 2011! Statistiken omfattar givetvis bara kommersiella odlingar. Nog skulle det väl finnas plats för mera närodlad ekopotatis i våra trakter?

V POTATISMÅNGFALD OCH LANTSORTER

Potatisen kom olika vägar till Norden och Finland och så småningom utvecklades olika lokala sorter anpassade till de lokala odlingsförhållandena. Ett välkänt exempel är Lapin Puikula som blir allra bäst då den odlas i norr där dagarna är långa, medan odling i södra Finland sällan lyckas så bra.

På gårdarna var man mån om att ta vara på egen sättpotatis och variationen i form, färg, smak och andra egenskaper är stor mellan olika lantsorter. Många har en lång groningsvila och håller sig långt in på våren i en bra källare. Oftast ger dessa min-dre skördar än dagens moderna potatissor-ter, som är framtagna för att lämpa sig för storskalig, kommersiell odling och handel. Men också om en del av lantsorterna lätt angrips av sjukdomar, hör den moderna potatisen till våra mest besprutade grödor, berättar Anu Ranta på Nyttoväxtförenin-gen.

Finland har undertecknat den inter-nationella konventionen om biodiversitet (CBD 1993), som förpliktar länderna att skydda den biologiska mångfalden. Där framhålls betydelsen av att skydda gamla, lokala sorter på växtplatsen och att upp-muntra en levande genbank på åkrar och i trädgårdar. År 2003 startades i Finland ett nationellt program för växtgenetiska resurser.

Nyttoväxtföreningen upprätthåller en småskalig genbank med gamla lantsorter i sin trädgård i Anneberg i Helsingfors och har för närvarande ca 30 olika potatis-sorter i odling. Potatisarna har de fått av föreningens medlemmar eller andra intres-serade.

Föreningen säljer också kontollerat ut-säde av flere trevliga potatissorter lämpa-de för odling i hemträdgårdar. I år fanns bl.a. den läckra sparrispotatisen, Asparges La Ratte och King Edvard till salu. Också föreningen Maatiainen – Det lantliga kul-

IV ODLINGPotatis är lättodlad i hemförhållanden

under förutsättning att man använder friskt och helst kontrollerat utsäde och att man inte odlar potatis eller dess nära släktingar, t.ex. tomat, på samma plats oftare än vart tredje år. En välplanerad växtföljd på minst tre och gärna flere år, hindrar sjukdomar att få fäste i jorden. Potatisen trivs i varm och lätt, lagom näringsrik jord och vill ha mycket ljus. Naturgödsel och kompost för-bättrar jorden och gör att daggmaskar och viktiga mikroorganismer trivs. Potatis od-las traditionellt tillsammans med bondbö-nor. Orsaken till att de trivs ihop är dock inte helt utredd.

Att odla potatis för sommarbruk är of-tast problemfritt. Sjukdomar som angriper blasten hinner aldrig etablera sig då pota-tisen skördas så tidigt. Med senare potatis-sorter får man vara noggrannare och följa med odlingens utveckling. Odlingen behö-ver inte vara stor för att man skall kunna njuta av härlig, välsmakande potatis!

56 57

II LAHJA ANDEILTAPerunan luonnonlajia on nykytietämyk-

sen mukaan viljelty Perun ja Bolivian An-deilla noin 5000 eKr. Löytöretkeilijät toivat siemenperunoita mukanaan Espanjaan to-dennäköisesti vuonna 1565, mistä se levisi muualle Eurooppaan jokseenkin nopeasti, esimerkiksi Belgiaan jo 1567. Suomeen ensimmäiset perunat tulivat Fagervikin kartanoon, Inkooseen, 1730-luvulla saksa-laisten peltiseppien mukana, mutta meillä sen viljely alkoi nihkeästi. Nauris ja lanttu olivat pääasiallisin ravintokasvi. Pomme-rin sodalla (1762) oli ratkaiseva merkitys, jossa suomalaiset sotilaat oppivat syömään perunoita ja joita he toivat viljeltäviksi mukanaan Suomeen. Myös suosion muut-tumiseen vaikutti tieto, että siitä pystyttiin keittämään viinaa. Viranomaisten ja pappi-en kannustus ja opastus tuottivat myös vä-hitellen tulosta. Tunnetuin perunanviljelyn valistaja oli Asikkalan kappalainen Axel Laurell, joka kirjoitti jopa suomenkielisen oppaan perunan viljelystä.

Lähde: Hyötykasviyhdistyksen kotisivu

III OMIA VAI MUIDEN MUKULOITA

Elintarviketurvallisuusvirasto Eviran mukaan Suomessa viljeltiin lähes 25 000 hehtaaria perunaa vuonna 2011, josta saatiin melkein 700 000 000 kg perunaa. Uudellamaalla perunaa viljeltiin n. 300 hehtaaria, joista 11 hehtaaria luomunavil-jelynä. Länsi-Uudellamaalla luomuperu-naa viljeltiin vuonna 2011 kuitenkin vain mitättömät 3 hehtaaria! Tilasto kattaa tie-tenkin vain kaupalliset viljelmät. Kyllähän täälläkin päin löytyisi enemmän kysyntää lähituotetulle luomuperunalle, eikö vain?

IV VILJELY

Käytä tarkastettua siemenperunaa ja tauteja vastaan kestäviä lajikkeita. Nou-data viljelykiertoa. Näin maahan ei pääse pesiytymään maalevintäisiä tauteja. Samal-la paikalla saa viljellä korkeintaan kerran kolmessa vuodessa. Valitse oikea kasvu-paikka. Peruna viihtyy lämpimässä ja va-loisassa. Maaperän tulee olla vettä läpäise-vä ja hapahko, pH 5.5 – 6 välillä.

Lannoita oikein. Käytä luonnonlannoi-tetta. Ne toimivat samalla maanparannus-aineena lisäten maan humusarvoja. Puutar-ha- ja talousjätteestä saatua kompostia an-netaan 100-150 litraa / 10m2:lle. Teollista, erityisesti perunalle tarkoitettua luonnon-lannoitetta annetaan 2,5 litraa / 10m2:lle.

(Hyötykasvuyhdistyksen kotisivu)

NYPOTATIS TILL JUL

Det går att frysa nypotatis och ta fram den till jul! Sorterna Siikli eller sparrispotatis passar bra också för det här ändamålet. Potatisen förvälls i 3 minuter och kyls se-dan snabbt av med kallt vatten. Frys ned tillsammans med dill. Koka snabbt upp den frysta potatisen och servera med mera dill och kanske med lite hemlagat smör.

POTATISGRÖT

Var hittar man det bästa receptet på potatis-gröt, om inte i Ingå? Där har potatisgröten rentav utsetts till sockenrätt och traditio-nen hålls levande av de lokala marthorna som varje sommar bjuder Hantverksdagens besökare på smakprov.

Margareta Österman, ordförande för Ingå kyrkby Marthakrets, berättar att i Västnyland äter man potatisgröt med smöröga och, om man vill, med kärnmjölk medan man i Östnyland äter potatisgröten med lingonsylt. Riktig kärnmjölk produce-ras inte mera av de stora mejerierna och går därför inte att få tag på i butikerna, men nog duger vanlig surmjölk också.

Märk att det inte går att koka gröt av riktigt färsk potatis. Den potatis vi använ-der till Hantverkardagen i medlet av av juli är av fjolårets skörd och då brukar den vara perfekt. Det skall gärna vara en mjölig potatissort, t.ex. van Gogh.

Det här är Margaretas ”ungefär”-recept på potatisgröt:

2 kg potatis1,5 liter vatten1-2-tsk salt4-6 dl grovt rågmjöl

Skala potatisen och skär den i mindre bitar, koka i vattnet tills den blir mjuk.

Häll av potatisen, ta till vara kokvatt-net, mosa potatisen i kastrullen och tillsätt kokvattnet, salt och rågmjöl tills det blir en ganska tjock gröt.

Låt småkoka ca en timme, rör om då och då. Smaka av och servera med smörö-ga.

Gör en ordentlig sats med en gång, säger Margareta. Kall potatisgröt går utmärkt att steka så att det blir en knaprig skorpa. Mums!

VII EN RIKTIG KARL KÄRNAR SITT SMÖR SJÄLV

Anna-Maria Niskanen

För ett år sedan lagade jag mitt eget smör första gången i livet. Det var så enkelt och så gott att jag ångrar att jag inte gjort det tidigare. Mitt recept fick jag via Märta Lindholm i Tenala. Det var förövrigt hon som inspirerade mig i första hand genom sin artikel i Hbl den 17 mars 2011 “En riktig karl kärnar sitt smör själv.” Till ca 200-250 g färdigt smör behöver du fil och grädde. Blanda 1 msk fil med 4 dl grädde och låt det stå i rumstemperatur ett dygn. Därefter tar du till elvispen och kör runt några sekunder och vips har du en smör-klimp i skålen. Konsistensen är ungefär som barndomens modellera. Byt sedan ut vispen mot en träslev och forma klumpen till en sammanhängande massa. Därefter tvättas smöret rent från vassla. Häll vass-lan i en annan skål och tillsätt kallt vatten i skålen med smör. Du kan bearbeta smö-ret för hand eller med träsleven. Tvätta det kanske tre gånger eller tills vattnet är klart. Flytta över det tvättade smöret i en bytta och salta efter smak. Jag kryddade smöret med vitlök och medelhavssalt med franska örter. Det blev så gott så!

Jag valde att använda ekologisk grädde och fil. Smöret är mycket hållbart i kylen men minns att ta ut det i rumstemperatur en stund före användandet. På vasslan kan du baka bullar eller semlor, allt tas tillvara!

58 59

VI RESEPTEJÄ

UUSIPERUNA

Ohut kuorinen, tuore uusiperuna kuuluu kesän ihanuuksiin. Perunat laitetaan kiehu-vaan veteen johon lisätään mieluusti kar-keaa merisuolaa, muutama tillinvarsi ja, jos haluaa, sipulinvarsia. Anna perunoiden kiehua kunnes ne ovat pehmenneet lähes-tulkoon kokonaan, 10-15 minuuttia koos-ta riippuen. Olkaa tarkkoja ajan kanssa!

Kaada vesi pois ja poista tillin- sekä sipulinvarret. Laita kattila takaisin läm-pimälle keittolevylle ja heiluttele sitä hiu-kan jotta loputkin vedestä haihtuu pois. Ripottele vastaleikattua tilliä ja laita kansi päälle niin, että väliin jää keittiöpyyhe (tai talouspaperia) jotta ylimääräinen kosteus saadaan vangittua. Tarjotaan hienoksi lei-katun tillin sekä voin kera.

Sillin, silakan, lahnan tai savustetun kampelan kanssa tarjottu uusiperuna kuu-luu kesän lyömättömiin herkkuihin.

Kokeile myös viipaloituja kylmiä, kei-tettyjä perunoita ruislimpulla tai näkkilei-vällä. Koristele tillinkukilla tai tuoksuruun lehdellä.

UUTTAPERUNAA JOULUKSI

Uuttaperunaa voi pakastaa ja syödä jou-luna! Siikli ja parsaperuna sopivat hyvin myös tähän tarkoitukseen. Perunaa ryöpä-tään kolmen minuutin ajan jonka jälkeen se kylmennetään nopeasti kylmällä vedellä. Pakasta tillin kanssa. Keitä nopeasti pakas-tetut perunat ja tarjoile tuoreen tillin sekä ehkä kotitekoisen voin kanssa.

PERUNAPUURO

Mistä löytyy paras perunapuuro-resepti, ellei Inkoosta? Siellä perunapuuro on ni-metty oikein pitäjäruuaksi. Paikalliset mar-tat pitävät perinteitä yllä antamalla maisti-asia jokakesäisten Käsityöpäivien vieraille.

Margareta Österman, Ingå kyrkby Marthakrets:in puheenjohtaja kertoo että Länsi-Uudellamaalla perunapuuroa syö-dään voisilmällä ja, jos haluaa, kirnupii-mällä, kun taas Itä-Uudellamaalla peru-napuuroa syödään puolukkahillon kera. Suuret meijerit eivät enää valmista aitoa kirnupiimää, joten sitä ei saa kaupoista. Tavallinen piimä kelpaa myös.

Pohjoismainen geenivarakeskus Nord-Gen säilyttää mm. viljely- ja hyötykas-vien siemeniä kuten perunalajikkeita eri puolilta Pohjoismaita, myöskin Islannista. Geenivarakeskuksesta voi tilata 3-5 mu-kulaa siemenperunoiksi omaan käyttöön, kuitenkin enintään viidestä eri lajikkeesta. Siemenperunat ovat virustaudeista puh-distettuja. Joka vuosi valitaan lajitelma mukuloita NordGen-lajikkeista. Nord-Gen toimittaa maksutta rajatun määrän terveitä mukuloita asiasta kiinnostuneille ulkomuseoille, kotiseutuyhdistyksille sekä yksityishenkilöille. Tilattavana on vain niitä lajikkeita jotka ovat vuoden toimitus-listalla. Jotta voit saada perunaa tulevalle kasvukaudelle: Tilaa perunat NordGen:iltä ennen 1. huhtikuuta, jolloin ne toimitetaan huhti-toukokuun aikana. Saatte mielellään esittää pari vaihtoehtoista toivomusta. Raaka-aineiden huvetessa asetetaan jalos-tus-, tutkimus, ja esittelykäyttö etusijalle. NordGeniltä saatuja siemenperunoita ei saa myydä. NordGenin perunamateriaa-lia ei myöskään saa toimittaa kolmannelle osapuolelle.

Säilytettyjen lajikkeiden joukossa on mm. Karjalan Musta, Puikula, Vanha pu-nainen, Kainuun Musta, Lemin kirjava, Haalikas, Jutkula, Vuokatin musta, Lä-pimusta, Tammiston aikainen ja Lemin punainen, joista ainakin kaksi viimeksi mainittua ovat olleet tavallisia Länsi-Uu-dellamaalla.

On siis eduksi ettei vanhoja lajikkeita säilytetä pelkästään geenivarakeskuksissa, vaan että niitä myös viljellään kotipuu-tarhoissa. Myös pienimuotoisemmissa vil-jelmissä voidaan mielellään viljellä perun-alajikkeita joiden ominaisuudet eivät täy-tä suurimuotoisen viljelyn tarpeita. Näin lajikkeiden koostumus ja maku pääsevät oikeuksiinsa. Monet vanhoista lajikkeista nimittäin maistuvat ihan perunalta!

Osoitteet kts s. 55.

V PERUNAN MONIMUOTOISUUS JA PAIKALLISET LAJIKKEET

Perunan löydettyä tiensä Pohjoismaihin ja Suomeen kehittyi siitä erilaisia paikalli-sia lajikkeita eri viljelyolosuhteisiin sopeu-tumisen tuloksena. Eräs oiva esimerkki on Lapin Puikula, josta tulee kaikkein parasta kun sitä viljellään pohjoisessa jossa päivät ovat pitkiä, kun taas Etelä-Suomessa lajin viljely harvoin onnistuu.

Maatiloilla oltiin tarkkoja siitä, että omien siemenperunoiden ominaisuudet säilyivät. Eri paikallislajikkeiden muoto, väri, maku ja muut ominaisuudet nimittäin vaihtelevat paljon. Monet lajikkeet säily-vät itämättä pitkälle kevääseen hyvässä maakellarissa. Näistä saadaan useimmiten pienempiä satoja kuin nykypäivän perun-alajikkeista joita on jalostettu täyttämään suurimittaisen kaupallisen viljelyn sekä kaupankäynnin tarpeita. Vaikka osa lajik-keista saakin helposti tauteja, on nykypäi-vän peruna yksi eniten myrkytetyistä sa-toa tuottavista lajeista, kertoo Anu Ranta Hyötykasviyhdistyksestä.

Hyötykasviyhdistys ylläpitää pienimuo-toista geenipankkia Helsingin Annebergis-sä sijaitsevassa puutarhassaan, josta myös löytyy vanhoja perunalajikkeita. Tällä hetkellä siellä viljellään n. 30 erilaista laji-ketta. Perunat he ovat saaneet yhdistyksen jäseniltä tai muilta asiasta kiinnostuneilta.

Yhdistys myös myy tarkastettua, koti-oloihin soveltuvaa siemenperunaa. Tämän vuoden valikoimasta löytyi mm. maukas-ta Parsaperunaa, Asparges-La Ratte, sekä King Edwardia. Myös Maatiainen – Det lantliga kulturarvet ry, aatteellinen yhdis-tys jonka tarkoituksena on säilyttää vanhat viljely- ja koristekasvit sekä alkuperäiset kotieläinrodut, myy erilaisia, vaikeasti saa-tavia siemenperunalajikkeita. Vielä vuonna 2010 myytiin Länsi-Uusimaalaista Tammi-ston aikainen -perunalajiketta Tammisaa-ren torilla.

60 61

VII KUNNON MIES KIRNUAA VOINSA ITSE

Anna-Maria Niskanen

Noin vuosi sitten tein ensimmäisen ker-ran elämässäni voita. Se oli niin helppoa ja maistui niin hyvältä, että harmittaa etten ole tehnyt sitä aiemmin. Reseptini sain Märta Lindholm:ilta Tenholasta. Hänen artikkelinsa ”En riktig karl kär-nar sitt smör själv”, Hbl 17 maaliskuuta 2011, oli alun perin se, joka innoitti minua kokeilemaan voin valmistusta. Tarvitset viiliä ja kermaa saadaksesi n. 200-250g valmista voita. Sekoita 1 rkl viiliä ja 4 dl kermaa, ja anna sen seistä huoneenlämmössä yhden vuorokauden ajan. Tämän jälkeen sekoitat sähkö-vatkaimella muutaman sekunnin ajan, jonka jälkeen sinulla jo onkin voimöh-käle kulhossa. Koostumus on melkein sama kuin lapsuuden muovailuvahassa. Vaihda vatkain puukauhaan ja muotoile paakku yhtenäiseksi massaksi. Tämän jälkeen voi pestään. Kaada hera toiseen kulhoon ja lisää voikulhoon kylmää vettä. Voit vaivata voita käsin tai puu-kauhalla. Pese voi noin kolme kertaa tai kunnes vesi on kirkasta. Siirrä pesty voi kippoon ja suolaa oman maun mukaan. Minä maustoin voin valkosipulilla ja välimerensuolalla sekä ranskalaisilla yrteillä. Ai että siitä tuli hyvää!

Minä valitsin raaka-aineiksi luo-mukerman ja –viilin. Voi säilyy hyvin jääkaapissa, mutta muista ottaa se huo-neenlämpöön hetki ennen käyttöä. He-raa voit käyttää pullien tai sämpylöiden leipomiseen, kaikki otetaan talteen!

II A GIFT FROM THE ANDES The potato originates from the South

and Central America, where the Indians grew it long before the Spanish conquer-ors arrived in the 16th century. Among all the treasures the Spanish took home to Eu-rope, was the potato.

In Europe, potato eventually became part of our important staple foods and has held that position until today, even though the different dieting trends has put it in un-justifiably bad light.

‘Potatoes didn’t become part of the ba-sic diet over night” says Jurij Semjonov in his book The Richness of the Earth. “In France, the potato was seen as a beautiful flower and as a delicate dish, but for the royals only. After it became more popular in Germany and England, the upper class began to propagandize it. Ludvig XVI and Marie Antoinette wore pompous dresses and suits decorated with potato flowers when going to dinner dances. In order to get the peasants to try potatoes, the royal botanist Parmentier planted some potato near Paris. Nobody was allowed to the fields during the days, but at nights the nearby peasants stole these extraordinary fruits – just as he had expected.’

This was the beginning of the praised Potage Parmentier, a potato soup that was named after this sly gentleman.

The potato came to Sweden in 1650, where Olof Rudbeck grew it in Uppsala. Jonas Alströmer, however, a man long be-fore his time, was the one who taught the Swedes to cultivate and eat potatoes. He got his knowledge and skills in England and Ireland, as well as by practicing on his own patches.

German sheet metal workers brought the first potatoes to Finland in 1730s to the Fagervik manor in Ingå, where they were grown in the workers’ gardens. However, potato farming didn’t spread to the rest of Finland until the late 1700s and the 19th century, when it began to replace turnip and rutabaga as the main food plant.

Huomioithan, että aivan tuoreesta pe-runasta ei voi keittää puuroa. Peruna jota heinäkuun Käsityöpäivillä käytetään on edellisvuoden satoa, jolloin se on täydellis-tä. Se saa mieluiten olla jauhoista perun-alajiketta, kuten esimerkiksi van Gogh:ia.

Tässä Margaretan ”suunnilleen”-peru-napuuro-resepti:

2 kg perunaa1,5 litraa vettä1-2 tl suolaa4-6 dl karkeaa ruisjauhoa

Kuori perunat ja leikkaa ne pienemmik-si paloiksi, keitä kunnes ne pehmenevät.

Kaada perunat pois ja säilytä keitto-vesi. Soseuta perunat kattilassa ja lisää keittovesi, suola sekä ruisjauho kunnes seoksesta tulee melko paksua puuroa. Anna kiehua hiljalleen n. tunnin verran, välillä sekoittaen.

Maista ja tarjoile voisilmän kera.Tee kunnon annos kerralla, sanoo Mar-

gareta. Kylmennyt perunapuuro voidaan paistaa rapeaksi korpuksi. Nami!

62 63

III OWN TUBERS OR OTHERS’According to the Finnish Food Safety

Authority Evira, almost 25 000 hectares of potato was cultivated in Finland in 2011. This gave a total crop of potatoes of nearly 700 000 000 kg. In Uusimaa ca. 300 hec-tares were used to cultivate potato, out of which 11 hectares were organic farms. In Western Uusimaa, however, in 2011 mere 3 hectares were used for organic cultiva-tion of potato! The statistics naturally only include commercial farms. We could use more of locally and organically grown po-tatoes around here, right?

IV THE DIVERSITY OF THE POTA-TO AND THE LOCAL STRAINS

After the potato found its way to the Nordic countries and Finland, local varie-ties that had adjusted to the local growing conditions emerged. One good example is “Lapin Puikula”, which grows best in the north where the days are long, whereas the cultivation of the strain in Southern Fin-land rarely succeeds.

Farmers were very particular about preserving the traits of their seed potatoes. There is, in fact, a great variety in shape, color, taste and other traits among differ-ent local strains. Many strains can be kept in a good cellar to the late spring without the strains beginning to germinate. These potatoes often produce a smaller crop than today’s modern strains, which have been cultivated to meet the demands of large-scale, commercial farming and trade. Even if some of the local strains easily get dis-eases, the present-day potato is one of the most sprayed crops, says Anu Ranta from the Association of Useful Plants.

Finland has signed the international convention of biodiversity (CBD 1993), which obligates the countries that signed to

protect the diversity of nature. The conven-tion emphasizes the protection of old, lo-cal strains as well as encourages living gene banks in gardens and fields. In 2003, a na-tional program for supporting the genetic resources of plants was started in Finland.

The Association of Useful Plants main-tains a small-scale gene bank in their gar-den in Anneberg, Helsinki, where one can find old strains and where ca. 30 different kinds of potatoes are currently being culti-vated. The potatoes are from the members of the Association as well as others inter-ested in the matter.

The Association also sells seed potatoes that have been checked, and that are suit-able for using at home. This year’s choices of potatoes included delicious Asparges-La Ratte and King Edward, i.a. Also the Finn-ish Landrace Association Maatiainen sells different, hard-to-get seed potato strains. As late as 2010 one was able to find Tam-miston aikainen – potato strain, from Western Uusimaa, at the Ekenäs market.

Nordgen, the Nordic Genetic Resource Center, safeguards i.a. potato strains from all Nordic countries, including Iceland. One can request 3-5 seed potatoes of max. five different strains for crofting. The Nor-dGen potatoes are virus free and produced according to EU plant health requirements. NordGen distributes a few, healthy tubers to outdoor museums, local unions and pri-vate persons for free. Each year some tu-bers are chosen from the potato collection. It is only possible to get those strains that are on the list of strains for delivery for that specific year. In order to get the potatoes in time for the upcoming season: Place an order before 1st April and NordGen will deliver the potatoes during April/May. Please feel free to name a few alternative strain options. NordGen serves the scien-tific community, but does honor reasonable requests from individuals when resources permit. There can be no distribution of seed potatoes to third parties.

Among the preserved strains one can find Karjalan Musta, Vanha punainen, Kai-nuun Musta, Lemin kirjava, Haalikas, Jut-kula, Vuokatin musta, Läpimusta, Tamm-iston aikainen and Lemin punainen, from which at least the last two strains have been common in Western Uusimaa.

This is why old strains should not only be preserved in gene banks, but also be grown in gardens. We would also be happy to see small-scale farms cultivating potato strains that do not fulfill the demand of a large-scale farming. This way we would do the texture and taste of the strains justice. As a matter of fact, many of the old strains actually do taste like potato!

Some usefull addresses see p. 55.

V RECIPES

NEW POTATO

The young potato with its thin skin is one of the summer’s delicacies. Put the pota-toes in boiling water, add sea salt, some dill and, if you’d like, a few stems of an onion. Let the potatoes boil until they are almost entirely soft, 10-15 minutes, depending on their size. Be precise with the time!

Throw out the water, remove the dill and the onion, put the pan back on the hot-plate, and slightly shake the pan to get the steam to rise from the potatoes. Sprinkle on some fresh dill. In order to absorb the excess moist put on the lid leaving a paper cloth or towel in between. Serve with com-minuted dill and butter.

One of the unbeatable summer delica-cies is herring, Baltic herring, bream or flounder served with new potatoes.

Also, try slicing cold, boiled potatoes on a piece of rye bread or crispbread. Deco-rate with a dill flower or a wine rue leaf.

NEW POTATOES FOR CHRISTMAS

It is possible to freeze new potatoes and eat them at Christmas! Sieglinde and Asparg-es-La Ratte suit well even to this purpose. Parboil the potatoes for three minutes, af-ter which cool them quickly with cold wa-ter. Freeze with dill. Quickly boil the frozen potatoes and serve with fresh dill and per-haps with homemade butter.

POTATO PORRIDGE

Where else would you find the best recipe for potato porridge if not in Ingå? There po-tato porridge has in fact been named as the food of the parish. The local “Martha”:s keep the traditions alive by letting the sum-mer guests of the annual Handicraft-day try the tasty porridge.

Margareta Österman, chairman of the Ingå kyrkby Marthakrets, says that in Western Uusimaa potato porridge is eaten

64 65

with a dab of butter and, if you’d like, with buttermilk, whereas in Eastern Uusi-maa the porridge is eaten with lingonberry jam. Dairy industry no longer makes but-termilk, which is why it is not available in grocery stores. Regular sour milk will do.

Please notice that it is not possible to make porridge using fresh potatoes. The potato that we use during Handicraft-days in mid July is from the previous year’s crop of potatoes. This is when the porridge tends to become perfect. Preferably use floury potatoes, such as van Gogh.

This is Margareta’s “something like”- potato porridge recipe:

2kg potatoes1,5 liters water1-2 tsp. salt4-6 dl coarse rye flour

Peel the potatoes and chop them into smaller pieces. Boil until soft. Throw out the potatoes and keep the boiling water. Mash the potatoes in the pan and add the boiling water, salt as well as rye flour until the mix becomes thick. Let it simmer for about an hour, stir every now and then.

Taste it and serve with a dab of butter. While you’re at it, make a proper por-

tion, says Margareta. Porridge that has cooled down can be fried to a crispy rusk. Yummy!

VI A REAL MAN CHURNS HIS OWN BUTTER

Anna-Maria Niskanen

I made butter from scratch for the first time in my life about a year ago. It was so easy and tasted so good that it bothers me I haven’t done it earlier. I got my recipe from Märta Lindholm who lives in Tenala. Actually, her Swedish article “A Real Man Churns His Own Butter” in Hbl 17th March 2011, was the one that inspired me to try making my own butter in the first place. In order to get ca. 200-250g of but-ter you need curdled milk and cream. Mix 1tbsp. of curdled milk and 4 dl cream, and let it stand in room temperature for a day. Then mix it with a hand mixer for a cou-ple of seconds and, before you know it, you have a lump of butter in your bowl. The texture is almost as in play-dough that many of us played with as kids. After this you wash the butter. Decant the whey to another bowl and add cold water to the butter. You can work the butter by hand or with a wooden spoon. Wash the but-ter about three times or until the water is clear. Put the washed butter in a new bowl and salt according to your taste. I also used garlic, salt from the Mediterranean and some French herbs, oh how tasty it was!

I chose to use organic cream and cur-dled milk. Butter will keep well in the fridge, but remember to take it out to room temperature a moment before using. Whey can be used when baking buns or bread rolls. Everything can be used!

MUSTION LINNA sijait-see ainutlaatuisessa mil-jöössä jossa viihtyvyyt-tä lisää lähellä virtaava luonnonkaunis Musti-onjoki. Päärakennusta ympäröi yksi Suomen suurimmista yksityi-sistä puistoista. Puisto tarjoaa rauhaa sielulle kiemurtelevine polkuineen, huvimajoineen, romanttisine siltoineen, patsaineen sekä ai-nutlaatuisine kelluvine lummepolkuineen.

1700-luvulla Magnus Linder ll toimesta rakennettu Mustion Linna on edelleen Lin-derin suvun hallussa ja linnan toiminnasta vastaavat tänä päivänä Filip ja Christine Lin-der. Täällä uniikissa ympäristössä on viehät-tävä hotelli ja ravintola, sekä hyvinvaruste-tut kokoustilat. Päärakenus toimii museona.

Laadukas ja paljon kehuttu ravintola Linnankrouvi on entinen vaunuvaja. Suuri takka ja takorautaiset kattokruunut teke-vät ravintolasta tunnelmallisen.

Mustion Linnan keittiössä häärää nuor-ten ja innovatiivisten kokkien tiimi. Lin-nankrouvin ruokatuote pohjautuu lähi- ja luomuruokaan. Kalaa saadaan paikallisil-ta kalastajilta, vihanneksia ja lihaa lähi-tiloilta. ”Meille lähiruoka ja puhtaus on sydämen asia. Keittiömme käyttää Länsi-Uudenmaan parhaimpia paikallisia raaka-aineita.”, toteaa Mustion Linnaan vajaa kolme vuotta sitten Savoysta siirtynyt keit-tiömestari Niko Tuominen.

SVARTÅ SLOTT ligger inbäddat i ett lummigt ålandskap i en unik miljö genomkorsad av Svartån. Huvud-byggnaden omges av en av Finlands största privata parker som inbjuder till rofyllda promenader med sina

vindlande stigar, lusthus, romantiska broar, statyer och sin ovanliga näckrosspång.

Svartå Slott byggdes på 1700-talet av Magnus Linder II och är ännu i samma familjs ägo. Verksamheten på Svartå Slott bedrivs idag av Christine och Filip Linder.

I denna unika miljö finns idag ett charmfullt hotell med restaurang, samt väl-utrustade skolningsutrymmen och ett skol-ningskök. Huvudbyggnaden fungerar som museum.

Den för sin höga kvalitet berömda Slottskrogen fungerade tidigare som vagnslider. Den stora öppna spisen och takkronorna av smidesjärn gör krogen hemtrevlig.

Slottskrogens köksteam består av unga innovativa kockar. Rätterna görs på när-producerade och ekologiska råvaror. Fis-ken fås av regionala fiskare och grönsa-kerna odlas lokalt. ”För oss ligger närmat och rena råvaror nära hjärtat. I vårt kök används Västnylands bästa produkter” konstaterar Niko Tuominen, som för tre år sedan kom till Svartå Slott från Savoy.

”Tavoitteemme on olla Suomen maaseudun paras ravintola ja hotelli”

”Vårt mål är att vara den bästa restaurangen och det bästa hotellet på den finska landsorten”

Mustion Linna Svartå Slott Hotel Restaurant Conference Museum

info@mustionlinna.fi +358-(0)19-36231 Svartå, Raseborg

We have been enjoying quality foodat Svartå for over 200 years!

Enjoy a great meal made of the best ingredients from the region in our unique surrounding.

Njut av en ypperlig måltid tillverkad av de bästa lokala råvarorna Västra Nyland kan erbjuda, i vår unika miljö.

Nauti upeasta ateriasta Länsi-Uudenmaan parhaimmista paikallisista raaka-aineista uniikissa miljöössämme.

ZZZ�PXVWLRQOLQQD�¿

120822 Slowfood.indd 1 8/22/2012 5:26:55 PM

102