nacka-värmdökilen · thomas strid, miljö- och samhällsbyggnads-förvaltningen jÄrfÄlla kommun...

Denna studie ingår i en serie på tio rapporter, som beskriver de gröna kilarnas sociala värden i varje kil. Beskrivningen görs i form av sju upplevelsevärden, som bygger på individens förväntade upplevelser av vistelse i naturen.

Rapporten är en tillämpning och utveckling av rapport ”Upplevelsevärden”, 4:2001. Arbetet har skett i nära samarbete med berörda kom-muner, som deltagit i metodens utveckling och granskat materialet. Upplevelsevärdena har identifi erats på kartan med stöd av Geo-grafi skt Informationssystem, GIS.

Resultatet ska kunna användas över hela länet och utgöra ett stöd för kommunernas arbete med att bevara och utveckla grönstrukturen.

S T O C K H O L M S L Ä N

Besöksadress: Medborgarplatsen 25Postadress: Box 4414, SE-102 69 STOCKHOLMTel 08-737 25 00, Fax 08-737 25 66www.rtk.sll.se [email protected]

ISSN 1652-3741ISBN 91-86-57478-7

ÖVRIGA RAPPORTER I SERIEN

1. Järvakilen

2. Rösjökilen

3. Angarnkilen

4. Bogesundskilen

5. Nacka-Värmdökilen

6. Tyrestakilen

7. Hanvedenkilen

8. Bornsjökilen

9. Ekerökilen

10. Görvälnkilen

Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar · 5:2004

Nacka-VärmdökilenUpplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar · 5:2004

Nacka-Värmdökilen

Nacka-VärmdökilenUpplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar • 5:2004

© Regionplane- och trafikkontoret, 2004

Projektledare Bette Lundh Malmros, Regionplane- och trafikkontoret

Kartor och layout Emma Tönnerfors, Henri Hanus-Haim och Maria Modig, Scandiaconsult AB/Ramböll

Ur Terrängkartan © Lantmäteriverket Gävle 2004. Medgivande M2004/2396. Gäller t.o.m. 2006-04-01

Grafisk form SOYA, www.soya.se

Omslagsfoto Bette Lundh Malmros och Christer Sandquist, Regionplane- och trafikkontoret;Mats Husén/Regionbild

Foto inlagan Maria Modig, Henri Hanus-Haim och Emma Tönnerfors, Scandiaconsult AB/Ramböll;Christer Sandquist och Bette Lundh Malmros, Regionplane- och trafikkontoret

Tryck Almqvist & Wiksell Tryckeri AB, Uppsala 2004

RTN 200112-0346

ISSN 1652-3741

ISBN 91-86-57478-7

3

UPPLEVELSEVÄRDEN I NACKA-VÄRMDÖKILEN

REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET

Förord

Naturen erbjuder avkoppling, spänning och är en källa till kunskap för regionensinvånare. Tillgång till rent vatten och natursköna omgivningar är ett internationelltkännetecken för Stockholm. Tillgång till bostadsnära natur är också en viktigbyggsten i en framtida hållbar stadsutveckling. Naturen är viktig för vårt välbe-finnande och kan bidra till en ökad livskvalitet i en storstadsregion med ett högtlevnadstempo. För att kunna bibehålla och utveckla värdet av tätortsnära naturkrävs bättre kunskapsunderlag som beskriver grönområdenas värde för regio-nens invånare.

Regionplane- och trafikkontoret har i rapport ”Upplevelsevärden”, 4:2001,presenterat en metod som på ett mer fördjupat sätt än tidigare beskriver desociala värdena i den regionala grönstrukturen, d.v.s de gröna kilarna. Metodenhar tillämpats i regionens tio gröna kilar, och denna rapport beskriver upplevelse-värdena i Nacka-Värmdö.

Nacka-Värmdö-kilen präglas av närheten till havet med vida utblickar, djupavikar och kala klippor. Här ar det möjligt att finna både avskildhet och ro, samtutöva ett aktivt bad- och båtliv. Kilen innehåller även större skogs- och jordbruk-sområden.

Studien har skett i nära samarbete med berörda kommuner, som deltagit i meto-dens utveckling och granskat materialet. Beskrivningen är en fördjupning av degröna kilarnas frilufts- och rekreationsvärden, som presenteras i form av fleramindre områden. Resultatet ska dock ej tolkas som en uppstyckning av kilarnassammanhållande värde. Resultatet av beskrivningen kan användas över helalänet och utgöra ett stöd för kommunernas arbete med att bevara och utvecklagrönstrukturen. Skriften ingår i en serie om tio rapporter, som behandlar varje kilför sig.

Rapporten har utarbetats av Emma Tönnerfors, Henri Hanus-Haim ochMaria Modig på Scandiaconsult AB/Ramböll. De har även producerat kartoroch tagit de flesta fotografierna. Deltagare i kommunerna redovisas på följandesida. Projektledare vid Regionplane- och trafikkontoret har varit Bette LundhMalmros.

Stockholm, mars 2004

Sven-Inge NylundRegionplanedirektör


REGIONPLANE- OCH TRAFIKKONTORET44444

Referensgrupp

BOTKYRKA KOMMUNBritta Ahlgren, MiljöförvaltningenKarin Jansson, Tekniska förvaltningen

DANDERYDS KOMMUNMaria Handberg, Tekniska kontoretRolf Kilander, Stadsbyggnad

EKERÖ KOMMUNAngelica Aronsson, KommunledningsstabenErik Setzman, Kommunledningsstaben

HANINGE KOMMUNErik Andersson, SamhällsbyggnadIngela Isaksson, Samhällsbyggnad

HUDDINGE KOMMUNNils-Erik Selin, KommunstyrelseförvaltningenThomas Strid, Miljö- och samhällsbyggnads-förvaltningen

JÄRFÄLLA KOMMUNKatarina Ekestubbe, Miljö- och stadsbyggnadÖrjan Hallnäs, Miljö- och stadsbyggnad

LIDINGÖ STADUlla Beijrum, Tekniska kontoretEidar Lindgren, Stadsbyggnadskontoret

NACKA KOMMUNRoger Grönwall, Miljö- och stadsbyggnadElisabeth Rosell, Miljö- och stadsbyggnad

SALEMS KOMMUNJan Forsman, KommunledningskontoretPer Skyllberg, Miljökontoret

SIGTUNA KOMMUNHelen Ericson, GatukontoretMichael Eriksson, Gatukontoret

SOLLENTUNA KOMMUNRikard Dahlén, NaturvårdsavdelningenAnders Hallmén, Stadsbyggnadskontoret

JÄRVAKILENStockholmSolnaSundbybergJärfällaSollentunaUpplands VäsbySigtuna

RÖSJÖKILENDanderydTäbySollentunaUpplands VäsbyVallentunaSigtuna

ANGARNKILENTäbyÖsteråkerVallentuna

BOGESUNDSKILENÖsteråkerVaxholmLidingö

NACKAKILENStockholmNackaVärmdö

KOMMUNER SOM INGÅR I STUDERADE KILOMRÅDEN

TYRESTAKILENStockholmNackaTyresöHaninge

HANVEDENKILENStockholmHuddingeHaningeBotkyrka

BORNSJÖKILENStockholmHuddingeBotkyrkaSalemSödertälje

EKERÖKILENEkerö

GÖRVÄLNKILENStockholmJärfällaUpplands-Bro

SOLNA STADGreta Bagewitz, StadsarkitektkontoretVeronica Gelland Boström, Miljökontoret

STOCKHOLMS STADUlrika Egerö, StadsbyggnadskontoretAnders Sandberg, Stadsbyggnadskontoret

SUNDBYBERGS STADPia Ekström, SamhällsbyggnadsförvaltningenInger Holmqvist, Samhällsbyggnadsförvaltningen

SÖDERTÄLJE KOMMUNAnn-Sofie Bergman, SamhällsbyggnadskontoretBo Ljungberg, Miljökontoret

TYRESÖ KOMMUNGöran Bardun, Miljö- ochstadsbyggnadsförvaltningen

TÄBY KOMMUNPoa Collins, Tekniska kontoretSören Edfjäll, Tekniska kontoret

UPPLANDS-BRO KOMMUNOla Edström, SamhällsbyggnadsförvaltningenBarbara Eggimann, Näringslivs- ochexploateringskontoretIngemar Jonsson, Samhällsbyggnadsförvaltningen

UPPLANDS VÄSBY KOMMUNHåkan Talling, Miljö- och hälsoskyddskontoret

VALLENTUNA KOMMUNKristina Berglund, SamhällsbyggnadsförvaltningenMargareta Ekman, SamhällsbyggnadsförvaltningenJenny Wieszkos, Samhällsbyggnadsförvaltningen

VAXHOLMS STADÅsa Ericsson, Miljö- och hälsaMattias Nilsson, Samhällsbyggnadsavdelningen

VÄRMDÖ KOMMUNJorid Hammersland, PlanenhetenAndreas Trotschnig, Planenheten

ÖSTERÅKERS KOMMUNOve Barrén, MiljökontoretGisela Holmgren, Teknikkontoret

5



Nacka-Värmdökilen

Innehåll

Förord .................................................................................... 3

Referensgrupp ....................................................................... 4

Inledning ................................................................................ 7

Avgränsning .......................................................................... 8

Arbetsgång ............................................................................ 9

Underlag och GIS .................................................................. 9

Metoden .............................................................................. 10

Stegvis beskrivning av metoden ....................................... 12

Egenskapsparametrar och underlag ................................. 14

Karaktärsbeskrivning .......................................................... 16

1. Orördhet och trolska naturmiljöer ............................... 18

2. Skogskänsla ..................................................................... 22

3. Utblickar och öppna landskap ....................................... 26

4. Variationsrikedom och naturpedagogik ....................... 30

5. Kulturhistoria och levande landsbygd .......................... 34

6. Aktivitet och utmaning .................................................. 38

7. Service och samvaro ....................................................... 42

Användning och tolkning av materialet .......................... 46

Strategiska frågor ............................................................... 46

Nyckelbiotopsindelning ............................. omslagets insida

Teckenförklaring ......................................... omslagets insida

7



och utveckla naturvärden och den biologiskamångfalden i ett regionalt perspektiv beskrivsbl.a. i rapport 2:1996, ”Grönstrukturen iStockholmsregionen”. Kunskapen om kilarnassociala värden och förutsättning för att behålladessa, har däremot inte fördjupats på liknandesätt. Det skapar en osäkerhet om vari olikakvaliteter ligger och svårighet att föra enjämbördig dialog mellan olika intressen. Det ärockså svårt att göra rättvisa avvägningarmellan olika intressen när det är stora skillna-der på tillgång till underlagsmaterial ochdetaljeringsgrad mellan olika intresseområden.Genom fördjupad kunskap och utveckladebeskrivningsmodeller förbättras möjligheten attbevara och utveckla grönstrukturen i regionen.

I rapport 4:2001 ”Upplevelsevärden” presen-teras en metod som på ett mer fördjupat sättän tidigare formulerar de sociala värdena igrönstrukturen. Metoden bygger på denforskning som bedrivs vid Sveriges Lant-bruksuniversitet om parker och grönområdensbetydelse för människors hälsa och välbefin-nande. Metoden har även influerats av detamerikanska planeringsbegreppen ”Recrea-tion Opportunity Spectrum” (ROS) ochStockholms stads arbete med sociotoper.Forskningen har kompletterats med de förut-sättningar som råder i regionen, bland annatmed resultat från djupintervjuer, förankring ireferensgrupper och med en fallstudie iHanveden. Den sammanlagda kunskapenligger till grund för den modell ”Upplevelse-värden” som kan ses som ett pilotprojekt föratt beskriva grönområdens sociala värden.Modellen kan med fördel modifieras för attanvändas till exempel på kommunal nivå.

Denna studie är en tillämpning av modellenoch därmed en översiktlig inventering ellerbeskrivning av de gröna kilarnas socialavärden. Studien har utförts i samarbete medberörda kommuner, som tagit en aktiv del iprocessen. Samarbetet har inneburit ytterli-gare utveckling och fördjupning av metoden,främst avseende underlagens omfattning ochdetaljering. Det finns en svårighet att på enöversiktlig, regional nivå beskriva värden avdetaljkaraktär, som är kopplade till hur det ser

Inledning

Människan mår bra av att vistas i naturen.Förutom frisk luft innebär kontakten medgrönområden och parker att vi drabbas avfärre fysiska och psykiska sjukdomar, attstressen minskar, att koncentrationsförmåganökar och att det går fortare att läka sjuk-domar. Detta framgår tydligt i dagens forsk-ning. Behovet av naturkontakt är extra stort ien storstadsregion med ett högt levnadstempooch en intensiv fysisk miljö.

Stockholmsregionen är i ett europeiskt pers-pektiv en grön storstadsregion. Strukturenmed gröna kilar som sträcker sig från lands-bygd in mot stadens centrum ger goda möjlig-heter till daglig vistelse i naturen. Den regio-nala grönstrukturen utgörs av tio gröna kilarmed natur-, kultur- och sociala värden. Grön-områdenas värden och användningsmöjlig-heter ökar med deras storlek och om de ingåri en väl fungerande helhet. Förutom att grön-områden har en stor betydelse för människorsvälbefinnande, är stora sammanhängandegrönområden viktiga för den biologiska mång-falden och fungerar som ett ekologiskt stöd-system. De gröna kilarna innehåller samtidigtstora kulturhistoriska värden i den levandeodlingsbygden och i bebyggelsemiljöer.

Regionen växer dock starkt vad gäller befolk-ning och ekonomi. Nyexploateringar ochverksamheter måste föregås av noggrannaavvägningar mellan olika intressen och värden,om regionen ska kunna erbjuda en långsiktigthållbar livsmiljö. För att kunna behålla ochutveckla de höga kvaliteter som den tätortsnäranaturen erbjuder, krävs bättre kunskaps-underlag som beskriver grönområdenas olikavärden. De gröna kilarna är till stor del enmellankommunal fråga och gränsen mellanolika kommuner ligger ofta mitt i en kil. Åtgär-der i en kommun påverkar angränsandekommuners möjlighet att nyttja grönområdenaeller säkra dess kvaliteter. Det är därför viktigtmed ett samarbete mellan kommuner och engemensam helhetssyn på kilarnas värde.

Kunskapen och medvetenheten om denbiologiska mångfaldens betydelse har ökatunder 90-talet. Förutsättningarna för att bevara



GörvälnkilenAngarnkilen

Ekerökilen

Bornsjökilen

Tyrestakilen

Nacka-Värmdökilen

Hanvedenkilen

Bogesundskilen

Järvakilen

Rösjökilen

0 10 20 km

Grönstrukturen i Stockholms-regionen, RUFS 2001

ut på platsen. Granskningen av kartmaterialethar därför i första hand utförts av varjekommun.

Beskrivningen ska fungera som ett stöd förkommunernas arbete med att bevara ochutveckla de gröna kilarna. Den ska även varaett stöd för arbetet med den regionala grön-strukturen. Skriften ingår i en rapportserie,som behandlar varje kil för sig.

Avgränsning

Beskrivningen har koncentrerats till de grönakilarna i regionens halvcentrala band – ett

område på cirka tre mils avstånd från Stock-holms city. I denna zon är exploaterings-trycket påtagligt, vilket ställer ökade krav påtydliga planeringsunderlag.

Avgränsningen för de gröna kilarna bygger påredovisningen i RUFS 2001, ”Regional ut-vecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen”.Det innebär att beskrivningen omfattar främststörre grönområden utanför bebyggelsen.

På önskemål av kommunerna omfattarstudien även vissa större grönområden ianslutning till de gröna kilarna samt obebyggdmark i anslutning till de regionala kärnor, sompekats ut i RUFS 2001.

9



Arbetsgång

Studien har utförts i olika steg med invente-ring av underlag, digital analys, översiktliginventering och avstämning/granskning av enkommunal referensgrupp. Referensgruppenhar bestått av deltagare från de kommunersom ingår i den studerade grönkilen. Grup-pens deltagare har tagit ett stort ansvar förgranskning av kartorna, eftersom bådeunderlag, parametrar och resultatet är avlokal karaktär.

Gruppen har träffats flera gånger och lämnatsynpunkter på arbetets upplägg och granskatresultatet. Gruppens deltagare är väl insatta irespektive kils innehåll och har kunskap ombåde översiktlig planering och natur- ochfriluftsvärden. Referenspersonernas insatshar varit mycket viktig för arbetet och rappor-ten ska ses som ett resultat av samarbetetmellan deltagande parter.

Processen kring studien har varit viktig, bådeför resultatet av inventeringen och för detlångsiktiga arbetet med att bevara och ut-veckla grönstrukturen.

Underlag och GIS

Arbetet med att identifiera områden med olikaupplevelsevärden på kartan har skett medstöd av Geografiskt Informationssystem(GIS). Underlagsmaterialet är kommunalt ochregionalt och kommer från olika myndigheteroch instanser. Utgångspunkten för arbetet harvarit att använda regionalt jämförbart kun-skapsunderlag, men p.g.a. brist på relevantmaterial som täcker hela länet har invente-ringen till stor del baserats på kommunernasunderlag.

De kommunala underlagen är av olika omfatt-ning och detaljeringsgrad, vilket har ställt högakrav på referensgruppens granskningsinsats.En del analoga underlag har tolkats in digitalt.Mindre justeringar och kompletteringar avunderlagen har gjorts i samråd med referens-grupperna.

Tillgängligheten på relevant material har delvisstyrt urvalet av parametrar. Bristen på region-täckande material som behandlar frilufts- ochrekreationsfrågor är stor och en utveckling avkunskapsunderlag skulle väsentligt underlättadenna typ av studie.



Metoden

Vad är upplevelsevärden?Hur kan man mäta kvaliteter i frilufts- ochrekreationsområden? Det som är värdefulltför en person kanske upplevs som negativt förnågon annan. Att planera för alla individersolika önskemål är svårt, inte minst då deförändras från en tidpunkt, plats och sinnes-stämning till en annan. ”Upplevelsevärden” ären planeringsmetod som utgår från männi-skors uttalade behov och önskemål om upp-levelser och som identifierar dessa genomolika parametrar på en karta.

Vid planering av rekreationsområden är detvanligt förekommande att värdera ett om-rådes sociala värde utifrån antal besökareeller tillgång till anläggningar och spår/leder.Om ett område har många besökare, har detföljaktligen beskrivits inneha höga socialavärden. Beskrivningar har hittills ofta grundatspå ”den aktiva” människans krav pårekreationsmiljöer.

I de djupintervjuer som utförts vid framtagan-de av Rapport 4:2001 ”Upplevelsevärden”,framkom däremot att man i första hand sökertystnad, ensamhet, lugn och ro med mera vidvistelse i naturen. Resultatet av dessaintervjuer presenteras i PM 14:2003”Djupintervjuer om upplevelsevärden iHanveden”. Här uttrycks önskemål som:

Känna en kontrast till staden och arbets-livetUppleva tystnad och tömma huvudet påproblemMeditativ upplevelse och bli helKänna kravlöshet – ”bara vara”Få distans t.ex. till tiden, känna tidlöshetHa möjlighet till återhämtning och få nykraft som motverkar själslig trötthetNjuta av skönhetsupplevelser, kännadofter och ljud i naturenFå vara med om händelser och överrask-ningar som man ”bär med sig hem”Få en utmaning och uppleva strapatser

Många människor beskriver kvalitet i termersom avskildhet från andra människor ochanlagda miljöer. Det vanligaste önskemåletmed att vistas ute i naturen är att uppleva lugnoch ro och komma ifrån stadens intensivamiljö.

Upplevelser av mer aktiv, fysisk karaktärkommer i andra hand och handlar ofta om enkombination av både fysisk och psykiskupplevelse. Att jogga i naturen kan ge ettmervärde i form av frisk luft och naturupple-velse jämfört med att jogga i staden. Kravetpå specifika naturupplevelser såsom artrike-dom och särpräglade naturmiljöer verkar varaav underordnad betydelse.

StörningarDet finns en tydlig koppling mellan begreppenförväntan – upplevelse – störning. När enindivid besöker ett område med en mer ellermindre medveten förväntan om en speciellupplevelse, exempelvis lugn och ro och tystnad,blir personen mer störd av t.ex. en bullrigskolklass på sin skogspromenad än om densökt sig till en friluftsgård eller allmän badplats.Ett skräppapper i ”urskogen” kan till exempelstöra upplevelsen betydligt mer än ett avlägsettrafikbuller. Begreppet störning bör därförnyanseras i relation till vilken miljö som åsyftas.

I djupintervjuerna i rapport 4:2001 har femtyper av irritationsmoment identifierats.Samtliga faktorer stör harmonin och känslanav ro som uppnås vid vandring i naturen.

• ljud och ljus• nedskräpning• ingrepp i skogen• intressekonflikter mellan brukarkategorier• jakt

Många av störningarna är av en detaljerings-grad som är svår att ta hänsyn till i denfysiska planeringen. Resultatet av intervjuernakan dock belysa problemen kring rekreations-planering. I tabellen på nästa uppslag redo-visas den typ av störning som påverkar vartoch ett av upplevelsevärdena.

11



Hur identifieras upplevelsevärden?Metoden utgår från de önskemål om upple-velser/förväntningar som uttrycktes i dekvalitativa intervjuerna, se rapport 4:2001 ochPM 14:2003. Likartade önskemål bildarkluster, se tabellen på följande uppslag.Genom att formulera kriterier eller egen-skapsparametrar för varje upplevelsevärde,får man fram fysiska förutsättningar som kanvisas på en karta. De olika klustren har gettsett namn eller ett begrepp, som kallas”upplevelsevärde”. De sju olika begreppeneller ”upplevelsevärdena” har stämts av motde parkegenskaper, som tagits fram genomforskning vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

För att kunna använda ”upplevelsevärdena”som planeringsunderlag har olika kriteriereller parametrar formulerats för varje värde,samt vilka underlag som kan användas för attidentifiera dem på en karta. De olika tanke-stegen presenteras i tabellform, dels för attöka förståelsen för hur metoden tagits fram,

dels för att underlätta en modifiering avmodellen för användning på t.ex. kommunalnivå. Citaten från kvalitetsundersökningarnafinns med i tabellen, eftersom de utgör grun-der och motiv för själva ”upplevelsevärdet”.Det har funnits en uttalad ambition att görametoden tydlig, användarvänlig och transpa-rent, det vill säga lätt att följa steg för steg.

Det finns ingen rangordning mellan upp-levelsevärdena, inget värde är viktigare ännågot annat. Metoden försöker bredda ochnyansera sättet att planera rekreationsom-råden, genom att t.ex. inbegripa miljöer somav tradition redovisas under kulturmiljövård-ens eller naturvårdens intresseredovisningar.

De olika upplevelsevärdena och vad de stårför, beskrivs utförligt längre fram i rapporten.Denna beskrivning av upplevelsevärdenasinnehåll och syfte kan användas för att ökaförståelsen, förtydliga kvalitetsbegreppet ellermodifiera metoden.

Det finns en tydlig koppling mellan förväntan – upplevelse – störning.



Stegvis beskrivning av metodenför upplevelsevärden

Förväntade upplevelser

Tystnad och ensamhet. Urskog. ”Natu-ren är enkel”. Oplanerad mångfald(fallna träd m.m.). ”Oplöjd mark”.Stillhet, djup och ursprung. En trolskstämning. Spänning.

Naturtyper och miljöer därupplevelserna återfinns

Urskog, vildmark, ”Bauerskog”.Äldre barrskog (helst gran) med grönmossa och fallna träd. Flyttblock.Dunkelt ljus. Inga stigar eller spår avmänniskan. Stort avstånd till bebyg-gelse.

Upplevelse-värden

1.Orördhet och trolska

naturmiljöer

Träda in i en annan värld. Fågelsång.Skogsdofter som ger minnen. Upplevaårstider. Lugn och ro. Frånvaro av stadensljus. En speciell stämning. Känsla avstorskog som ej tar slut.

Känsla av frihet genom långa utblickaroch vida vyer. Kontraster mellan olikaområden t.ex. skog-åker, sjö-skog. Stå viden kant och se något annat. Se horison-ten. Lugn och ro. Vackert och rofullt.

Mångfald, naturhistoria, känsla avursprung (kretsloppet). Naturen somuppslagsbok, finna små tecken, kommanära djur och växter, upptäckarglädje ochnyfikenhet.

Öppet landskap, brukad mark, kor påbete. Historisk uppslagsbok och förank-ring i hembygden. Mänskliga verksam-heter, ett levande kulturlandskap. Repre-senterar något man tappat bort idag dvs.ett djup och ursprung. Hemkänsla. Lugnoch ro. Vackra bebyggelsemiljöer.

Frisk luft och sundhet. Bada och sporta vidvatten. Löpning, skidåkning, ridning m.m.Hög prestation och stor strapats. Över-vinna naturen. Upptäckarglädje, nyfiken-het, spänning, utmaning, klättra upp,otillgängligt, komma runt.

Bekvämlighet med toaletter, omkläd-ningsrum, servering, värmestugor m.m.God tillgång på varierande spår och leder.Trygghet med information och uppmärktaleder. God framkomlighet, ”kommarunt”. Vara tillsammans med familjen,lekplats för barn.

Varierad skogsmark med berg ochsankmark. Både löv- och barrträd.Djurstigar. Fritt från skräp. Visstavstånd till bebyggelse. Skogsljud ochdofter, frisk luft. Porlande bäckar ochgrunt vatten. Även brukad ochplanterad skog.

Utsiktsplatser, klippor, berg, sjöar,högt belägna platser, skogsgläntoroch bryn. Öppna, rofyllda platser.

Varierad natur (både stora och småområden). Förkastningsbranter,slingrande bäckar, skogsbackar,kalhyggen, havsvikar, lavar ochmossor. Lättillgängligt.

Äldre bebyggelsemiljöer och kultur-landskap. Odlad jordbruksmark.Hagar med betande djur. Öppnalandskap. Lövträd, ruiner, torp,murar, fornminnen, äppelträd,stubbar, kvarnar, igenväxande vägarm.m.

Anlagda spår och leder; ridspår,motionsspår, cykelvägar m.m. Vattenoch bad, klippor, oländig terräng,djupt vatten, klätterberg m.m.

Frilufts- och sportanläggningar,anlagda miljöer med god service, godtillgänglighet, parkeringar ochhållplatser, bra anläggningar, infor-mation och öppettider.

2.Skogskänsla

3.Utblickar och öppna

landskap

4.Variationsrikedom

och naturpedagogik

5.Kulturhistoriaoch levande

landskap

6.Aktivitet och

utmaning

7.Service och samvaro

13



Aktivitet

Ströva och promenera,slappna av. Naturobserva-tioner och undervisning

Störning

Nedskräpning, buller, ljusoch lukt. Okänsligt skogs-bruk. Andra störandebrukarkategorier.

Parametrar

Äldre skog (äldre än 100 år) ochorörd natur. Låg bullernivå.Avstånd på 250 m till vägar ochanläggningar. Avstånd på 75 m tillkraftledningar.

Underlag

MarkanvändningskartanFlygbildskartering (RTK)Tysta områden (RTK)NyckelbiotyperKommunala naturinven-teringar Trafikmängder

Sammanhängande skogs-områden. Skog äldre än 60 år. Lågbullernivå. Avstånd på 250 m tillvägar och anläggningar. Avståndpå 75 m till kraftledningar.

Sjöar och öppna landskap. Lågbullernivå. Etablerade utsikts-platser.

Variations- och artrika områdenenligt naturinventeringar. Skogs-bryn och strandzoner. Våtmarker.Naturpedagogiska objekt ochverksamheter.

Kulturhistorisk bebyggelse (torp,gårdar, etc.). Ängs-, hag- ochodlade åkermarker. Kulturland-skap. Fornminnen och kultur-lämningar. Aktiva jordbruk, 4H-gårdar och större stall.

Sport- och aktivitetsanläggningart.ex. friluftsgårdar, badplatser,småbåtshamnar, skidbackar,ridskolor och golfbanor. Elljus- ochmotionsspår. Cykel- och vandrings-leder. Sjöar och vattendrag medvattenaktiviteter.

Serviceanläggningar medtoaletter, omklädningsrum,matservering, uthyrning m.m.Rastplatser. Anordnade parke-ringsplatser. Hållplatser förspårtrafik. Informationstavlor.Brygga för båtar i linjetrafik.

Vandra, ströva, avslapp-ning, orientering, plockasvamp, hajk, rida

Slappna av, njuta avutsikten, ströva, vandra,picknick, rida, orientering,klättra, vattenaktiviteter,åka skidor och skridskor,cykla.

Naturobservationer,undervisning, studier,naturstig, mulleverk-samhet, ströva, plockasvamp och blommor

Uppleva kulturhistorien iett levande kulturlandskapmed aktiva jordbruk.Undervisning och studier.Kunskapsinhämtande.Aktiv husdjurshållning.Promenera, rida, cykla, hapicknick, åka skidor.

Motionera, jogga, prome-nera, rida, spela golf,klättra, åka skidor ochpulka, vattenaktiviteter,åka skridskor, cykla.

Samvaro, förtäring, värmasig. Omklädning ochhygien. Informations-inhämtande. Hyra utrust-ning. Gå naturstig, barn-verksamhet. Grilla. Prome-nera och motionera.

Nedskräpning, buller, ljusoch lukt. Storskaligt ochokänsligt skogsbruk.Avspärrade områden.Närhet till bebyggelse ochverksamheter. Andrastörande brukarkategorier

Nedskräpning, buller ochlukt. Storskaliga, fulaanläggningar som störlandskapsbilden. Av-spärrade områden. Andrastörande brukarkategorier

Nedskräpning på mark ochvatten. Buller och lukt.Storskaligt och okänsligtskogsbruk. Igenväxandenaturbetesmarker. Andrastörande brukarkategorier.

Storskaliga, fula anlägg-ningar som stör landskaps-bilden. Okänslig exploa-tering. Buller. Bristandeskötsel av bebyggelse ochlandskap.

Dåligt underhåll av an-läggningar och spår.Nedskräpning av mark ochvatten. Andra störandebrukarkategorier

Dåligt underhåll av an-läggningar och spår.Bristande information,”dålig service” (öppettider,allmänna kommunika-tioner m.m.).

MarkanvändningskartanFlygbildskartering (RTK)Tysta områden (RTK)Trafikmängder

MarkanvändningskartanTopografisk kartanTysta områden (RTK)

MarkanvändningskartanNaturkatalogerSkötselplanerGrönplanerÖversiktsplaner

MarkanvändningskartanKulturhistoriska miljöeroch fornminnen (RTK)KulturmiljöprogramAdresskartorÖversiktsplaner

MarkanvändningskartanAdress- ochorienteringskartorÖversiktsplanerUnderlag för fritids- ochrekreationsplanering

MarkanvändningskartanAdress- ochorienteringskartorFritids- och turistkartorÖversiktsplanerUnderlag för fritids- ochrekreationsplanering



Egenskapsparametrar och underlag

För att kunna tillämpa modellen i planerings-sammanhang, måste de olika upplevelserna pånågot sätt identifieras på kartan. Genom attformulera kriterier eller egenskapsparametrarför varje upplevelsevärde, får man fram fysiskaförutsättningar som kan visas på en karta.

Det finns dock en svårighet att finna para-metrar som motsvarar varje upplevelsevärde.Dels är många upplevelser av den karaktär attde inte går att identifiera på kartan, t.ex.möten med andra besökare, nedskräpning etc.Dels är tillgången på relevanta underlagmycket begränsad. De underlag som omfattarhela regionen och därmed underlättar enregional jämförelse, är av en övergripandekaraktär och inte alltid relevanta för dettaändamål. Som exempel kan nämnas länetsnaturkatalog, som endast beskriver de mestvärdefulla naturvårdsobjekten. Det innebär attflera kommuner enligt denna beskrivning intehar några områden med höga naturvärden.Bristen på regionalt jämförbara underlag harinneburit att kommunala underlag använts,vilket försvårar jämförbarheten och minskartäckningsgraden.

Äldre, uppvuxna så kallade ”blåbärsgran-skogar” är mycket uppskattade rekreations-miljöer. Redovisning av skogens ålder återfinnsi skogsbruksplaner, som är svåra att få tillgångtill, då enskilda markägare ansvarar för dem.För att få ett regionalt jämförbart underlag somvisar tillgång till denna, för friluftslivet så viktigaparameter, har Naturgeografiska institutionenpå Stockholms universitet på uppdrag avRegionplane- och trafikkontoret gjort en flyg-bildskartering av äldre skog över 60 år ochnaturskog över 100 år. Inventeringen finnsutförligt beskriven i ett separat PM, somkommer att publiceras under 2004.

Frånvaro av buller är en annan viktig parame-ter för flera av upplevelsevärdena. En uppda-tering och komplettering av Tysta områden(PM 5:2000) har gjorts som underlag till dennainventering. Resultatet presenteras i ettseparat PM, Tysta områden 2003, som ocksåkommer att publiceras under 2004.

Nyckelbiotopsinventeringar gjorda av Skogs-vårdsstyrelsen och kommuner är underlagsom innehåller stor kunskap om skogensriktiga ”pärlor”. Inventeringarna har använtssom underlag för att identifiera ”orörda ochtrolska naturmiljöer” och ”variationsrika ochnaturpedagogiska miljöer”. Urvalet av bioto-per presenteras på omslagets insida.

Många underlag finns endast i analog formoch kräver en digitalisering. Koordinatsystemvarierar mellan olika kommuner liksom skaloroch värdebeskrivningar. Underlagen hardärför kompletterats efterhand, både skriftligtoch muntligt. Diskussionerna i referens-gruppen har varit en viktig del av processen.

Tillgången till heltäckande planeringsunderlaghar påverkat val av parametrar och därmedtillämpningen av metoden. Om metodentillämpas i en mer detaljerad skala, skulletillgången till underlag vara en annan ochdärmed ge ett annat resultat. Metodenstillämpning är således nära förknippad medtillgången till underlag. Processen visar tydligtpå behovet av bättre kunskapsunderlag förplanering av grönområden.

De underlag som använts redovisas i tabellenpå föregående uppslag samt i beskrivningenför varje upplevelsevärde. Lantmäteriets GSD(Geografiska Sverige Data) Terrängkarta haranvänts som grundkarta. Markanvändning,våtmarker, fornlämningar, kraftledningar m.m.har identifierats genom kartans olika GIS-skikt.

Parametrarna redovisas i sin helhet på eninventeringskarta och därefter görs en sam-manvägning av de olika parametrarna. Därflera parametrar sammanfaller har områdetoftast ”ett mycket högt värde”. Områden somendast omfattas av någon parameter, benämnsha ett ”högt värde”. Ett område med ”högtvärde” omger ofta området med ”ett myckethögt värde” och kan fungera som en slagsbuffertzon, en förutsättning för att behålla”det mycket höga värdet”. Några upplevelse-värden är mycket känsliga för störning, vilket

15



kan kräva en särskild buffertzon för att säkradet höga värdet. Några parametrar är extraviktiga eller rent av en förutsättning för ettsärskilt upplevelsevärde. Värderingsgrundenför olika identifieringar på kartan, redovisasunder respektive upplevelsevärde.

Andra planeringskriterierDe olika upplevelsevärdena motsvarar en visskvalitet – ett platsbundet värde i ett grönom-råde. Det finns andra övergripande faktorersom inte direkt är kopplade till förväntningarmen som är en förutsättning för att kvaliteteni strövområden ska uppnås och de är:

• God tillgänglighet• Storlek• Tystnad• Variation och omväxling

Faktorerna ingår dock ibland som parametrari några upplevelsevärden.

Avståndet till ett strövområde styr intenyttjandet i samma avseende som avståndettill en park gör. För att komma till en park gårman oftast till fots och är då mer beroende avkorta avstånd. För att ta sig till ett ströv-område krävs ofta bil, allmänna kommunika-tioner eller cykel. Avståndsfaktorn är fort-farande viktig, men inte lika avgörande förområdets användning. En besökare kan varaberedd att åka fem kilometer längre för attfinna en särskild miljö eller kvalitet i ettströvområde.

Storleken på ett strövområde är av storbetydelse för områdets värde. Vissa upp-levelsevärden bygger på känslan av rymd ochoändlighet och kräver vidsträckta mark-områden. Samtidigt kan andra värden upp-levas inom ett relativt litet område, såsomexempelvis ”Orördhet och trolska natur-miljöer”. Det är viktigt att understrykakvaliteten av ett sammanhängande, störregrönområde och att helheten aldrig kanersättas av ett antal mindre enheter.Beskrivningen är en fördjupad redovisning avkilarnas sociala värden, som presenteras iform av flera mindre områden. Resultatet skainte tolkas som en uppstyckning av kilarnasvärde som sammanhållande, större enhet.Ekologiska-, kulturella- och rekreationsvärdenförstärker varandra och kilarna har somhelhet en viktig funktion med samband, stråkoch spridningskorridorer.

Tystnad är en kvalitet som uppmärksammasmer och mer. Bland annat i miljömedicinskforskning, där vikten av att värna om tystamiljöer i en storstadsregion understryks. Tystaområden ingår som en grundläggandeparameter i flera upplevelsevärden.



KaraktärsbeskrivningNacka-Värmdökilen – skärgårdskilen

Nacka-Värmdökilen sträcker sig i öst- västligriktning genom Stockholmsregionens östradelar. Kilen har sin början i de centrala ochtätbebyggda delarna av Nacka och slingrar sigsedan vidare mot Gustavsbergs tätort.Därefter delar sig kilen i två grenar, en sydligoch en nordlig gren.

Vid ett besök i Nacka-Värmdökilen slås manav dess närhet och tillgång till havet. Var manän befinner sig i kilen ligger vattnet inomgångvstånd.

Nacka-Värmdökilens närmast oändligakustlinje med djupa vikar och smala uddarbjuder besökaren på värdefulla vatten-kontakter. Vattnet och närheten till skärgår-den har gjort kilen omåttligt populär försommargäster. Här samsas den fastabefolkningen med fritidsboende ochstorstadsbor som vill komma bort från stanöver dagen. Under sommaren är de kalaklipporna, sandstränderna och vikarnaöversållade med bad- och båtfolk. Här kanman välja mellan att besöka de större badenvid Björnö och Grisslinge eller så kan manhitta sin egna lilla skreva på en klippa i störstaavskildhet.

Tillgången och närheten till vattnet bjuder påmånga vackra utblickar över kobbar, skär ochglittrande fjärdar. Här kan man sitta i timtal påen klippa och beskåda den pågåendevattenaktiviteten eller havets ständiga rörelseroch förändring.

Utmed kusten är det hög aktivitet och socialpuls under hela sommarhalvåret. Följaktligenär största delen av kilens serviceutbud knutentill kusten. Här finns bl.a. en uppsjö avbadplatser med hög tillgång på service i formav serveringar, parkeringar, toaletter ochanläggningar för sportaktiviteter. Utmed destörre farlederna ligger även båthamnarna tättmed ett brett utbud på båtservice, butikerm.m.

Nacka-Värmdökilen erbjuder även storaskogsområden med många trolska miljöer ochandra höga naturvärden. Storskogen-Skärmarö är exempel på ett välbesökt stortskogsområde med många stigar. Att vandralängs Värmdöledens vandringsled som sträckersig genom kilen i öst-västlig riktning är ett brasätt att upptäcka kilens inre områden.

I Nacka-Värmdökilen finns goda förutsätt-ningar att utöva ridning och golf, tack vareflera stall och golfbanor.

I framför allt den västra delen av områdetfinns kulturlandskap med jordbruksmark ochkulturhistoriskt intressant bebyggelseinsprängt mellan skog och vatten. Åker-marken är oftast fördelad på många småskiften vilket bidrar till landskapets skärgård-karaktär. Norra Värmdölandet är ett exempelpå större, historiskt odlingslandskap och riktpå välbevarade mindre herresäten och stor-gårdar, såsom Siggesta gård.

Områdets geografi med många öar gör attNacka-Värmdökilen är en av de smalastegrönkilarna. Kilens smala bredd innebär attdet finns flera svaga länkar där sambandenmellan de större grönområdena är mycketsköra. Området runt Ösbysjön och områdetsöder om Skevik utgör svaga avsnitt liksomområdet vid Ingarö kyrka och ett områdesöder om Brunn.

Störningar i kilen utgörs främst av Värmdö-ledens motorväg som medför buller och utgören kraftig barriär. Leden kan endast passerasgenom tunnlar under motorvägen. Utbyggnadav bebyggelse i kilens svaga partier riskeraratt göra kilen ännu smalare.

17



5 km

Ska

la 1

:130

000

12

34

0© L

antm

äter

iver

ket



Upplevelsen av orördhet och mystik berörmänniskan djupt. Porlande bäckar, mossigastenblock och djupa granskogar sätter fanta-sin i rörelse och knyter an till sagor och myter.I dessa miljöer kan man träda in i en trolskvärld, präglad av vildhet, orördhet, tystnad ochursprunglighet utan spår av mänsklig aktivitet.

Områdena på kartan karakteriseras av s.k.orörd naturmark, som ger ett intryck av ur-skog. Det finns inga påtagliga spår av mänsk-lig aktivitet och påverkan, skogsbruket har enunderordnad roll och stigar och vägar ska intese för anlagda ut. Skogens ljud ska domineraoch det ska vara fritt från stadens ljud, ljusoch lukt.

Upplevelsevärdet är mycket känsligt förkulturpåverkan såsom anläggningar, skyltar,skräp och höga bullernivåer. Många besökarekan vara störande, speciellt om de inte visarhänsyn till tystnad och orördhet. För attbehålla värdet krävs en buffertzon på 200–300 meter från större vägar och bebyggelse,samt en mycket medveten skötselplaneringgenom t.ex. kanalisering av besökare.

Området används för att ströva i och upplevatystnad, stillhet och mystik, som en kontrast till

stadens miljö. Här kan man slappna av, göranaturobservationer, utföra undervisning m.m.

Exempel på områden• Velamsund, Nacka kommun• Långviksträsk, Värmdö kommun• Skarpnäs, Nacka kommun

Parametrar och avgränsningFör att identifiera upplevelsevärdet ”Orördhetoch trolska naturmiljöer”, markeras områdenmed äldre skog, dvs. över 100 år som redovi-sas i flygbildskartering, RTK, 2003. Lövskogingår inte i denna parameter då lövskog inteuppfattas som trolsk, däremot ingår bland-skog. Trolska, orörda naturmiljöer har valts utfrån naturinventeringar och nyckelbiotops-inventeringar enligt urval på omslagets insida.Områdena är av begränsat antal och ofta småtill sin storlek.

Upplevelsevärdet förutsätter tystnad ochfrånvaro av mänsklig aktivitet och kultur-påverkan. Tystnad definieras som områdenmed lägre bullernivå än 45 dBA respektive 55 dBA ekvivalent ljudnivå. För att kännaavskildhet från stadens miljö och mångamänniskor, har ett avstånd på 250 meter lagtsin som en buffertzon mot störande anlägg-

Mossigt stenblock Död ved

1. Orördhet och trolska naturmiljöer

19



ningar, vägar (mer än 10 000 fordon/dygn)och bebyggelse samt 75 meter från kraftled-ningar.

Mycket högt och högt värdeTystnad och känsla av orördhet är avgörandeför upplevelsevärdet. Skog över 100 år ellertrolska naturmiljöer, så som bäckraviner,sumpskogar m.m. som både är tysta (under45 dBA) och ligger på minst 250 metersavstånd till vägar och bebyggelse samt75 meter från kraftledningar, har ett myckethögt värde.

Orörd skog som är över 100 år och som haren ljudnivå under 55 dBA eller som liggerminst 250 meter från större vägar samt 75meter från kraftledningar har ett högt värde.För det höga värdet är parametern avskildhettill bebyggelse inte avgörande. Områden somligger närmare än 250 meter till bebyggelsekan därmed ha ett högt värde. Flera mindrenärliggande ytor med mycket högt värdebildar tillsammans ett område med högt värde.

KommentarerParametern för tystnad på 45 dBA ekvivalentljudnivå, har valts med hög ambitionsnivå.Storstadsmänniskan accepterar sannolikt ett

Fallna furor

högre bakgrundsbuller och upplever en relativtystnad i miljöer med en ljudnivå upp till 55 dBA.Samtidigt har man ett större behov av tystnadom man lever i en stad med höga ljudnivåer.Områden med orörd natur men med högreljudnivå än 55 dBA, kan inte förmedla känslanav avskildhet från staden.

Bullerkällor som bara stör under vissa perio-der har inte tagits med och uppgifter om äldreskog har kompletterats i samråd med kommu-nerna.

Landskapets utformning kan ge stora lokalaskillnader i bullernivå. Detta kan dock inteåskådliggöras i denna beskrivning.

Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Tysta områden 2003, RTK• Flygbildskartering, RTK, 2003• Nyckelbiotoper, Skogsvårdsstyrelsen 2003• Trafikmängder, EMMA T/RIM, RTK, 2002• Kommunala naturinventeringar

Skogstjärn



5 km

Ska

la 1

:130

000

12

34

0© L

antm

äter

iver

ket

21



5 km

Ska

la 1

:130

000

12

34

0© L

antm

äter

iver

ket



att ströva i, plocka svamp, koppla bort vardagoch stress, uppleva tystnad, jogga, orientera,rida, utöva hajk m.m.

Exempel på områden• Storskogen, Värmdö kommun• Saltarö-Skärmarö, Värmdö kommun• Velamsund, Nacka kommun• Skarpnäs, Nacka kommun

Parametrar och avgränsningOmråden med ”Skogskänsla” identifieras somstörre, sammanhängande skogsområden påmarkanvändningskartan. Med sammanhäng-ande skog menas skogsområden som ärstörre än 4 hektar och inte korsas av väl-trafikerade vägar eller andra barriärer. För attge en viss känsla av rymd och storskog börområdet inte understiga en diameter av200 meter. Detta avstånd är vad som krävsför att man inte ska få en direkt överblick avområdet och för att stärka det visuella in-trycket av att träda in i en annan värld. Måttetär dock ett minimimått och området bör helstvara betydligt större.

Skogen bör ha en uppvuxen karaktär. Skogs-känslan finns men är svagare i ett skogsbe-stånd med en ålder ner mot 20 år. Upplevel-sen är däremot betydligt starkare i skogsom-

2. Skogskänsla

Skogskänslan tillfredsställer människansbehov av att komma bort från stadens pulsoch träda in i en annan värld med andradofter, ljud och färger. Känslan av rymd ochoändlighet är viktig, men skogen ska ändåuppfattas som en sammanhållen, rumsligenhet. För att kunna uppleva denna skogs-känsla krävs en viss storlek på område, meden minsta bredd på 200 meter, se illustrationpå omslagets insida. Vegetationens karaktärkan variera men upplevelsen av storskog ärstarkast i en äldre skog, som gärna är över60 år.

Områdena på kartan karakteriseras av större,sammanhållande skogsområden med äldrevegetation. Upplevelsevärdet kräver relativtlåg ljudnivå och avskildhet från vägar ochbebyggelse.

Upplevelsevärdet är känsligt för anläggningarsåsom vägar, bebyggelse, täkter, upplag,stängsel m.m. Närheten till staden med dessljud, ljus, dofter och bebyggelse, förringarkänslan av att befinna sig i en annan värld.Stora kalhyggen försämrar upplevelsen av ensammanhållande ”storskog”. För att behållavärdet i ett område krävs ett visst avståndeller en buffertzon till större vägar och bebyg-gelse. Områden med skogskänsla används för

Skogsrymd Skogspromenad

23



råden med vegetation över 60 år. Skog över60 år identifieras genom flygbildskartering.Stora kalhyggen försämrar upplevelsevärdet isådan grad, att de inte ingår i redovisadeområden av sammanhängande skog. Denvisuella effekten av ett kalhygge varar i cirka15 år och är därför relevant att ta hänsyn till idetta planeringsunderlag.

Förutom parametern större, sammanhållandeskogsområden utan kalhyggen och skogensålder används parametrarna tystnad ochavskildhet. Tysta områden definieras somområden med lägre bullernivå än 55 dBAekvivalent ljudnivå. För att känna avskildhetfrån bebyggelse och vägar har ett avstånd på250 meter lagts in som en buffertzon motanläggningar, vägar (mer än 10 000 fordon/dygn) och bebyggelse samt 75 meter frånkraftledning.

Mycket högt och högt värdeSkogens karaktär och storlek är grunden förupplevelsevärdet. Mycket högt värde definie-ras därför som skog över 60 år, med enbullernivå under 55 dBA och med en avskild-het på 250 meter till vägar och bebyggelsesamt 75 meter till kraftledningar. Ett högtvärde definieras som ett större sammanhäng-ande skogsområde, utan kalhyggen och med

ett buffertavstånd på 250 meter till vägarsamt 75 meter till kraftledningar. Däremot kanskogskänslan ha ett högt värde nära bebyg-gelse. Ett skogsområde kan även ha ett högtvärde med en ljudnivå över 55 dBA. Buffert-zonen på 250 meter mot väg innebär dock attljudnivån sällan överstiger 65 dBA.

KommentarerAvståndet på 250 meter till bebyggelse harinte anpassats till vilken typ av bebyggelsesom angränsar till området. Hänsyn skullekunna tas till att ett fritidshusområde antas hamindre störningseffekt än permanent bebyg-gelse. Bullerkällor som bara stör under vissaperioder har inte tagits med i samråd medkommunerna.

Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Tysta områden 2003, RTK• Flygbildskartering, RTK, 2003• Trafikmängder, EMMA T/RIM, RTK, 2002

Bär- och svampplockning Hällmarkstallskog



5 km

Ska

la 1

:130

000

12

34

0© L

antm

äter

iver

ket

25



5 km

Ska

la 1

:130

000

12

34

0© L

antm

äter

iver

ket



Exempel på områden• Telegrafberget, Nacka kommun• Beatelund, Värmdö kommun• Kulberget, Nacka kommun• Himlaberget, Nacka kommun• Vinberget, Nacka kommun• Björnö, Värmdö kommun

Parametrar och avgränsningOmråden med utblickar och öppna landskapidentifieras som vattenområden, större, öppnalandskap, etablerade utsiktsplatser och lågljudnivå. Områdena bör inte ligga i anslutningtill störande anläggningar och industrier.

Större, öppna landskap och vattenområdenidentifieras från Lantmäteriets terrängkarta.Ett större område definieras här med enstorlek på över 6 hektar, cirka 250x250 meter.Etablerade utsiktsplatser och höjdpunkter,fågel- och utkikstorn lokaliseras från kommu-nala underlag och genom muntlig informationfrån referensgruppen. Rofylldheten identifie-ras som ett område med lägre bullernivå än55 dBA ekvivalent ljudnivå.

Upplevelsevärdet påverkas även av vad manhar utsikt över. Sådana s.k. landskapsanalysergörs inte i denna studie. Olika landskap kan

Människan har i alla tider uppskattat platsermed utsikt och överblick. Utblickar övervattenområden och öppna landskap ger enextra dimension, eftersom överblickbarhetenblir längre och frihetskänslan större. Möjlighe-ten att vara nära och se ut över större vat-tenytor har även en mycket positiv inverkanpå vårt välbefinnande.

Upplevelsen ”Utblickar och öppna landskap”återfinns i miljöer och på platser med långutblick, i första hand över rofyllda, vackramiljöer. Utsikt över vatten är extra värdefulloch landskap med stark rumsbildning, t.ex.långa dalstråk, stärker känslan av trygghetoch orienterbarhet. Miljön ska helst inte varastörd av larm och buller. Upplevelsen för-stärks av möjligheten att stå vid ett skogsbryneller en strandkant och se ut över någotannat.

Här finns möjlighet till avkoppling och rofylld-het, att vandra, ha picknick, rida, klättra, utövavattenaktiviteter, åka skidor och skridskor,cykla m.m.

Utsiktspunkt Utsikt över vattenområden

3. Utblickar och öppna landskap

27



t.ex. förmedla en känsla av trygghet och ro,skapa spänning eller fungera som eninformationskälla. Utblick över bebyggdaområden kan på ett liknande sätt upplevassom positiv eller negativ.

Mycket högt och högt värdeUpplevelsevärdet bygger främst på detvisuella intrycket av rymd, med vida vyer överlugna, rofyllda områden. Områden medmycket högt värde utgörs av etableradeutsiktsplatser med ljudnivåer som understiger55 dBA. Det mycket höga värdet runt utsikts-platserna har avgränsats till en diameter på500 meter.

Områden med högt värde innehåller en avparametrarna utsiktsplatser, öppna landskapeller vattenområden men behöver inte ha enljudnivå under 55 dBA. Ett område med högtvärde har avgränsats till en diameter på1 000 meter runt utsiktsplatser.

KommentarerIdentifieringen och avgränsningen av upp-levelsevärdet kräver stor lokalkunskap.Muntlig information från referensgruppen harvarit en viktig kunskapskälla och skillnadermellan olika kommuner kan vara stor. Det

finns ett behov att öka kunskapen på området,exempelvis om landskapsbildens värde, före-komst av utsiktsplatser, estetiska värden ilandskapet med mera. Områden med stora,störande anläggningar eller vägar har i vissafall inte tagits med i de identifierade områ-dena.

Känslan av rymd kan vara påtaglig på storakalhyggen. Öppenheten är dock begränsad tillen kortare tidsperiod, varför dessa områdeninte ingår som en parameter. Bullerkällor sombara stör under vissa perioder har inte tagitsmed i samråd med kommunerna.

Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Tysta områden 2003, RTK• Trafikmängder, EMMA T/RIM, RTK, 2002• Naturen i Stockholms län,

Ekologigruppen, 1994• Kommunkartor

Utsikt över öppna landskap Frihetskänsla



5 km

Ska

la 1

:130

000

12

34

0© L

antm

äter

iver

ket

29



5 km

Ska

la 1

:130

000

12

34

0© L

antm

äter

iver

ket



verksamhet, promenader, plockning av svampoch blommor etc.

Exempel på områden• Naturskolan i Velamsund, Nacka kommun• Ösby Träsk naturstig, Värmdö kommun• Visningsodling i Nyckelviken,

Nacka kommun• Siggesta Träsk, Värmdö kommun

Parametrar och avgränsningUpplevelsevärdet ”Variationsrikedom ochnaturpedagogik” identifieras som områdensom generellt sett är art- eller variationsrikaeller som har dokumenterade höga naturvär-den såsom kärr, mossar, torrängar etc. En-skilda, dokumenterade naturvärden av geo-logisk, zoologisk och botanisk karaktär defi-nieras enligt kommunernas naturinventeringar,Länsstyrelsens naturkatalog och ängs- ochhagmarksinventering, naturguider och urval avnyckelbiotoper. Urvalet av nyckelbiotoperpreciseras på omslagets insida. Ur dessadokument identifieras områden som är värde-fulla för friluftslivet, det vill säga värden sombygger på mångformighet snarare än sällsynt-het. Generellt artrika områden såsom vatten-och skogsbryn markeras med en 50 meterbred zon.

4. Variationsrikedom och naturpedagogik

Upplevelsevärdet är nära förknippat medmänniskans fascination och upplevelse avnaturens mångfald. Samlaren i oss kanskeväcks. Möjligheten att komma nära djur ochväxter ger en känsla av delaktighet i naturenoch en känsla av ursprung. Studier av naturensmångfald, kretslopp och landskapets historiagörs enskilt eller i mer pedagogiskt, ordnadeformer. Även landskapet som helhet berättarom naturens utveckling genom olika eror.

Generellt artrika områden finns i naturligastora skogsbryn, strandbryn och vid vatten-drag samt i kulturpräglade miljöer som ängs-och hagmarker. Geologiskt intressanta områ-den innehåller tydliga spår från istiden såsomrullstensåsar, flyttblock, sjöar och dalsänkor.

Upplevelsevärdet är känsligt för nedskräpningoch miljöförstöring, bristande skötsel av markoch anläggningar såsom igenväxande hag-marker, nedklottrade skyltar m.m.

Områdena används för naturstudier ochpedagogisk undervisning i både naturmiljöeroch mer kulturpräglade odlingsområden ellerträdgårdar. Här utförs naturobservationer,undervisning, vandring på naturstigar, mulle-

Strandzon Mångfald

31



En annan parameter är naturpedagogiskverksamhet såsom iordningställda naturstigar,naturum eller andra anläggningar som har ettpedagogiskt syfte. Naturpedagogiska objektomfattar miljöer eller element i landskapetsom berättar om landskapet och naturensutveckling och dynamik, till exempel grottor,jättegrytor och flyttblock.

Odlingslotter är variationsrika miljöer med ettstort antal arter på en liten yta. Kombinationenav artrikedom, god tillgänglighet och socialmålpunkt gör dem värdefulla ur fleraupplevelseaspekter.

Mycket högt och högt värdeEtt mycket högt värde identifieras somantingen naturpedagogisk verksamhet ellerart- och variationsrika miljöer. Ett myckethögt värde behöver inte innehålla bådaparametrarna.

De områden som innehåller koncentration avvatten- och skogsbryn eller parametrar såsomnaturpedagogiska objekt, odlingslotter medmera har ett högt värde.

Artrikedom

KommentarerTillgängligheten kan ha en viss betydelse förupplevelsevärdet. Naturpedagogisk verk-samhet och miljöer som ligger på gångavståndfrån förskolor och skolor har generellt sett etthögre värde för det rörliga friluftslivet. Av-ståndet till grönområden berör dock flera avupplevelsevärdena och bör därför behandlas iett annat sammanhang.

Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Naturen i Stockholms län,

Ekologigruppen, 1994• Naturkatalogen, Länsstyrelsen• Nyckelbiotoper, Skogsvårdsstyrelsen 2003• Ängs- och hagmarksinventering,

Länsstyrelsen, 2003• Kommunala naturinventeringar• Kommunkartor• Miljöbeskrivning, Värmdö kommun, 1991• www.varmdo.snf.se

Närhet till djur



Upplevelsevärdet är känsligt för stora, ”fula”anläggningar i landskapet, okänslig exploate-ring, bristande skötsel och förvaltning samtigenväxning av odlingslandskapet.Området används för att promenera, cykla,för picknick, ridning, skidåkning med merasamt för att lära sig om historien.

Exempel på områden• Nyckelviken, Nacka kommun• Siggesta, Värmdö kommun• Velamsund, Nacka kommun• Lämshaga, Värmdö kommun

Parametrar och avgränsningFör att identifiera ”Kulturhistoria och levandelandsbygd” avgränsas områden med kultur-historiska byggnader och kulturlandskap påkartan. I kulturlandskap ingår värdefullanatur- och kulturmiljöer som utpekats i dekommunala underlagen, samt ängs- ochhagmarker och jordbruksmark frånmarkanvändningskartan. Dessutom markerasfornlämningar, aktiva bondgårdar och störrestall samt 4H-gårdar.

Kulturhistoriska miljöer har en viktig betydelseför att människan ska kunna förstå samhälletsutveckling och känna tillhörighet och identitetmed sin omgivning. Genom att uppleva spårav mänsklig verksamhet och boende genomolika tidsåldrar, tydliggörs våra historiska rötteroch det blir lättare att förstå olika samband.Som exempel kan nämnas torpgrunder iskogen, äldre trädgårdar och gamla vägdrag-ningar. Områdena berättar också om histo-riska händelser, konst och litteratur. Kultur-historiska miljöer sammanfaller ofta medodlingslandskapet i regionens gröna kilar.Ett levande jordbrukslandskap med åkrar ochbetesmark är en stor kontrast till det urbanastadslandskapet. Dofter och ljud från bondgår-dar, nyplöjd åker och betesdjur är en viktig delav upplevelsen.

Upplevelsevärdet motsvaras på kartan av äldrebebyggelse med omgivningar, kulturlandskapmed ängs- och hagmarker, jordbruksmark idrift. Här finns också kulturhistoriska element iform av fornminnen eller spår av äldre verk-samhet och boende i både öppen mark ochskogsmark samt aktiva jordbruk och stall.

Kulturhistorisk miljö Levande landsbygd

5. Kulturhistoria och levande landsbygd

35



Mycket högt och högt värdeUpplevelsevärdets kärna består av kulturhis-toriska bebyggelsemiljöer med omgivandekulturlandskap eller aktiva jordbruk medomgivande jordbruksmark. Dessa parametrarär grunden för ett mycket högt värde, oftai kluster med andra parametrar.

Förekomsten av övriga parametrar, såsomenskilda kulturhistoriska byggnader, enbartjordbruksmark eller kulturhistoriska landskap,kulturstigar eller en koncentration av forn-lämningar bildar ett högt värde.

KommentarerEnskilda fornlämningar kan inte alltid markeraspå denna översiktliga nivå, utan markeringenkan indikera förekomst av flera lämningar.

Tystnad kan vara en viktig förutsättning förupplevelsen men är det inte alltid. Parameterntystnad har därför inte tagits med som ettkriterium för att uppleva värdet.

Kulturhistoriskt landskap Fornminne

Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Ängs- och hagmarksinventering,

Länsstyrelsen, 2003• Kommunkartor• Kulturhistoriska miljöer,

Nacka kommun, 1987• Kulturmiljöer i Värmdö kommun, 1989• Skärgårdsbygd, Värmdö kommun, 1995



Exempel på områden• Velamsunds friluftsgård, Nacka kommun• Björnöreservatet, Värmdö kommun• Storskogen, Värmdö kommun• Nyckelviken, Nacka kommun

Parametrar och avgränsningUpplevelsevärdet ”Aktivitet och utmaning”identifieras genom markoch vattenområdensom är särskilt viktiga för motionsaktiviteteroch strapatser i naturen. Friluftsgårdar ellersportanläggningar har använts som utgångs-punkt, eftersom dessa platser fungerar somkärnor varifrån det går spår och leder. Enannan landskapsförutsättning för upplevelse-värdet är förekomsten av sjöar och högaberg.

Spår och leder, ridvägar, badplatser och sport-anläggningar har identifierats från kommuner-nas översiktsplaner, orienteringskartor ochunderlag för fritids- och rekreationsplanering.Vattenområdena har hämtats från mark-användningskartan.

6. Aktivitet och utmaning

Människan har i alla tider mätt sin styrka ochuthållighet mot naturen och dess krafter. Detfinns en stor utmaning i aktiviteter såsombergsklättring, fjällvandringar, långa kanot-färder m.m, där naturen är arenan ellermotståndet som ska övervinnas.

Motion och aktivitet i frisk luft och naturskönaomgivningar ger samtidigt ett mervärde för deflesta människor jämfört med att motionerainomhus eller i stadsmiljö. Möjligheten attkoppla av och gå ned i varv är generellt settstörre om aktiviteten sker i naturlig miljö än ibebyggd miljö.

Områden som betecknas som ”Aktivitet ochutmaning” är det som normalt kallas frilufts-eller rekreationsområden. Här finns områdenmed enklare anläggningar för utomhus-aktiviteter som joggingspår, promenadvägar,ridvägar, bryggor, stränder m.m. men ävenmöjligheter till mer strapatsfyllda aktivitetersom bergsklättring, dykning, långa vandringareller andra typer av utmaningar. Förutompromenader, jogging och vattenaktiviteter, kanman i dessa områden till exempel åka skidor,pulka och skridskor samt cykla.

Bad och andra vattenaktiviteter Bergsklättring

39



Ridning Golf

Mycket högt och högt värdeOmråden med fasta anläggningar såsomfriluftsgårdar, sport- och aktivitetsanlägg-ningar eller en hög koncentration av spår ochleder är kärnan i upplevelsevärdet. I dessaområden finns en viss trygghet och tillgänglig-het vad gäller skötsel och information; mankan koncentrera sig på att motionera utan attvara rädd att springa vilse eller möta galoppe-rande hästar eller motorfordon i spåret. Dethandlar således om anlagda spår och intestigar i allmänhet. En koncentration av dennatyp av leder och spår i anslutning till frilufts-gårdar eller aktivitetsanläggningar ger ettmycket högt värde, liksom allmänt tillgängligabadplatser och båthamnar.

Aktivitetsområden på land och vatten somsaknar tillhörande anläggning såsom golf-banor, sportfält, klätterberg, enskilda spår ochleder etc. ger ett högt värde.

Kommentarer”Aktivitet och utmaning” omfattar intesamma servicenivå som upplevelsevärdet”Service och samvaro”. ”Aktivitet ochutmaning” syftar på större markoch vatten-områden och inte bara enskilda anläggningar.

Underlagen varierar mellan olika kommuner,avseende detaljeringsnivå och redovisnings-form. Orienteringskartorna innehåller endetaljerad information men täcker endastdelar av inventeringsområdet. Muntlig kom-plettering av kunskap och diskussioner ireferensgruppen har legat till grund för denslutliga redovisningen.

Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Stockholms Fritidskarta, 2002• Sport och Fritid i Storstockholm,

Liber kartor, 2002• Paddla i Stockholmstrakten, STF, 1993• Kommunkartor• Orienteringskartor• Fritidsguiden, Nacka kommun 02/03• Värmdöleden, karta• Boo-leden, karta• www.varmdo.snf.se



Platserna används för samvaro, förtäring, attvärma sig, för omklädning, informations-inhämtande, hyra av utrustning, deltagande ibarnverksamhet, grillning eller för promenadoch motion i allmänhet.

Exempel på områden• Velamsunds friluftsgård, Nacka kommun• Nyckelviken, Nacka kommun• Grisslinge havsbad, Värmdö kommun• Boo-Värmdöleden, Värmdö kommun

Parametrar och avgränsningFör att identifiera områden med ”Service ochsamvaro” har flera parametrar använts.Dels fasta frilufts- eller rekreationsanlägg-ningar; till dessa räknas även ridskolor,golfanläggningar, serveringar m.m. Delsmindre servicefunktioner som parkeringar,informationstavlor, toaletter m.m.

Friluftsgårdarna har använts som kärnan iupplevelsevärdet. Det är i anslutning till dessasom god service kan erbjudas i form avdusch- och omklädningsrum, toaletter ochservering, uthyrning m.m. Här återfinns ävenparkeringsplatser, handikappanpassade stigaroch angöringar, uthyrning av utrustning m.m.

7. Service och samvaro

God tillgänglighet och tillgång till service ochinformation är en förutsättning för många föratt kunna ta sig ut i naturen. Det ger även entrygghetskänsla att röra sig i områden medmarkerade spår, informationstavlor, närhet tillandra människor och vissheten om att områ-dena har en viss tillsyn. Den ovane natur-besökaren kan vara rädd att gå vilse, barnfa-miljer vill ha tillgång till värmestugor ochtoaletter, äldre och handikappade behöver godtillgänglighet etc. Möjligheten till samvaro ochumgänge med andra människor i naturmiljökan ge ett mervärde, som detta upplevelse-värde representerar.

Upplevelsevärdet återfinns oftast vid frilufts-gårdar eller andra rekreationsanläggningar.Miljön är här starkt präglad av människanmed fasta byggnader, servering eller café,omklädningsrum, värmestugor m.m. Här finnsandra människor att umgås med eller be-trakta. Bekvämligheten är god med tydliginformation, tillgänglig personal, goda all-männa kommunikationer och parkeringsplat-ser, möjlighet att hyra utrustning m.m.

Upplevelsevärdet påverkas negativt av bris-tande underhåll, korta öppettider, brister i infor-mation och dålig kollektivtrafikförsörjning.

Servering Omklädning och toalett

43



Information Grill- och fikaplats

Mycket högt och högt värdeTillgång till friluftsgårdar eller andrarekreationsanläggningar med tillhörandeservice ger ett mycket högt värde. Områdethar avgränsats till 500 meter runt en frilufts-gård och 250 meter runt en serviceanlägg-ning.

Områden som identifieras som högt värde ärnärmiljön till friluftsgårdar, service-anläggningar, informationstavlor, parkeringar,grillplatser m.m. Närmiljön avgränsas med en1 000 meters radie från en friluftsgård eller500 meter från en serviceanläggning eller250 meter från service såsom information,parkering och grillplatser.

KommentarerDet finns många informella platser som ärviktiga mötesplatser, till exempel öppnagräsytor, enklare grillplatser och klipphällar.Här träffas man för samvaro, har picknick,spelar brännboll eller umgås på annat sätt.Det krävs dock stor lokalkännedom för attidentifiera dessa platser och de användsdärför ofta bara tillfälligtvis.

Tillgång till kollektivtrafik i form av stationeroch båtbryggor redovisas endast som para-metrar och ingår inte i identifieringen avmycket högt och högt värde.

Underlag• Lantmäteriet GSD Terrängkartan, 1997• Stockholms Fritidskarta, 2002• Sport och Fritid i Storstockholm,

Liber kartor, 2002• Paddla i Stockholmstrakten, STF, 1993• Kommunkartor• Orienteringskartor• Fritidsguiden, Nacka kommun 02/03• Värmdöleden, karta• Boo-leden, karta• www.varmdo.snf.se



Användning och tolkning av materialet

Redovisningen av olika upplevelsevärden kananvändas i en mängd olika sammanhang. Somexempel kan nämnas underlag för översiktligplanering, för konsekvensbedömning av olikatyper av intrång, som underlag för skötsel-planer, friluftsplaner, för regionala analyseroch utvecklingsplaner, som underlag förstrategier eller handlingsplaner etc. Varjeanvändningsområde ställer särskilda krav påanalyser och redovisningsformer som utfor-mas efter behov. Denna rapport syftar till attöka kunskapen om grönområdenas socialavärden och kvaliteter och ska fungera som ettstöd i den fortsatta planeringsprocessen.Materialet kan därför användas på bådekommunal och regional nivå i olika samman-hang.

Studien har ej för avsikt att göra en slut-värdering eller ge rekommendationer utifrånsammanställningen. Det finns ingen inbördes”rangordning” mellan olika upplevelsevärden.Inget värde är mer värdefullt än något annat.

Beskrivningen är en fördjupad redovisning avkilarnas sociala värden, som presenteras iform av flera mindre områden. Resultatet skainte tolkas som en uppstyckning av kilarnasvärde som sammanhållande, större enhet.Kvaliteten av ett sammanhängande, störregrönområde kan inte ersättas av kvaliteter iett antal mindre enheter. Denna inventering ären intresseredovisning som ska kompletteranaturvårdens och kulturmiljövårdens beskriv-ningar. Tillsammans förstärker dessa intressenvärdet av kilarna som helhet.

Strategiska frågor

Varje grön kil har olika förutsättningar för attbevaras och utvecklas på ett positivt sätt. Detfinns en stor skillnad i natur och bebyggelse-struktur, administration och förvaltning, olikaaktörer och skillnad i vilja och ambition attarbeta med frågorna. Många strategiskafrågor är dock gemensamma, såsom:• Mellankommunal samverkan• Tillgänglighet• Ökad information• Anpassning av tätortsnära skogsskötsel• Öppethållande av kulturlandskapet• Konflikter mellan olika användare• Säkerställande och utveckling av värden

som tystnad, skogskänsla, äldre skog m.m.

Strategiska frågor specifika förNacka-Värmdökilen:Förutom de mer generellt strategiska frågornaär dessa frågor angelägna att belysa i detframtida utvecklingsarbetet i Nacka-Värmdö-kilen:• Svaga länkar i grönstrukturen för frilufts-

livet• Konflikter och störningar mellan

vattenaktiviteter och ostörda naturmiljöer• Ökad information och samordning kring

rekreationsområden

nacka-värmdökilen · thomas strid, miljö- och samhällsbyggnads-förvaltningen jÄrfÄlla kommun...

Documents