näringsliv i norr, nr 4 september 2012

NR

4 S

EP

20

12

produktionen av biogas ska fördubblas i boden

Kortsiktigt tänkande!

NäriNgsliv i Norr på TraNssibiriska järNvägeN

Det fi nns en plats i Sverige som inte är lik någon annan. Vi vill egentligen inte skryta, men vi är ganska bra. Vi är faktiskt mer än bra. Det är inte många orter som skulle klara av att arrangera världscupspremiären på längdskidor redan i november. Vi värnar också om ett positivt företagsklimat och vågar bygga ett nytt och attraktivt samhälle. När världens ekonomi är i obalans vågar vi satsa på framtiden i alla lägen. Det är inte konstigt att Gällivare är en arktisk småstad i världsklass.

FAV

ÖR

www.gellivare.se

När övriga världen är rädd att tappa fästet vallar

för glid

Karl-Erik Johansson 090-15 48 58

Peter Bäckström 090-15 48 79

Göran Nilsson 090-15 48 54

Annika Wikström 090-15 48 53

På Uminova Innovation stöttar vi dig med allt från

att förmedla kontakter och bygga relationer till

att göra avslut. Det ger dig en extra skjuts i dina

utlandsaffärer.

Vi kan till exempel ge dig tillgång till givande

teknik- och forskningssamarbeten, bidra med

lokal kunskap om främmande marknader och

hjälpa dig att bygga upp en internationell orga-

nisation med återförsäljare. Och vi gör det utan

kostnad för ditt företag.

Vi arbetar framförallt med små och medelstora

tjänsteföretag som är mogna.

Kontakta oss redan i dag – och ta ett stort steg

mot en lyckad utlandssatsning.

Internationella affärer?Vi hjälper dig!

Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Arctic Försäljning i Norrbotten Köpmannagatan 17, 952 33 Kalix. www.naringslivinorr.se www.facebook.com/naringslivinorr

Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, 0923-107 00, [email protected]

Redaktion. Grafisk form, layout: Björn Palovaara, Process Media & Kommunikation 070-282 07 60, [email protected]

Medarbetare: Eilert Isaksson, Kjell Hjelm, Företagarna.

Anders Hettinger PwC. Peter Palmqvist, Favör Re-klambyrå. Ida Viderlund, Advokatbyrån Kaiding. Peder Hansson, AB Terminalen, Daniel Olausson, Media Ta-les. Joel Marklund. Therese Hedman. Carina Sundqvist. Linda Alfredsson. Paulina Holmgren.

Omslagsfoto: Joel Marklund.

Marknad: 0923-107 00. [email protected]

Tryck: V-TAB.

Upplaga: ca 13 000 ex.

Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB)

Adressändring: [email protected]

Distribution: Gratis till företag

i Norrbotten och Västerbotten.

Annonsreklamationer ska för att beaktas

göras inom tio dagar från utgivningsdagen.

Redaktionen ansvarar inte för icke beställt

material. Citera oss gärna men ange källan.

N Ä R I N G S L I V I N O R R

INNEhåLL NR 4 - 2012

6 SVÄLj dEN fuLaStE GROdaN föRSt

8 BIOGaSPROduktIONEN Ska föRduBBLaS I BOdEN

9 Små kuLOR fRåN aVfaLL BLIR NÄRING föR SkOGSBRuk

10 dEt ROLIGaStE maN kaN GöRa mEd kLÄdERNa På

12 ...Och huR VaR SOmmaR- VÄdREt? - jO tack. SOL I NORR

14 att SÄGa NEj

15 Ltu kOORdINatOR föR EuROPEISkt mILjaRdPROjEkt

16 uPPLEVELSER & utmaNINGaR På VÄRLdENS LÄNGSta jÄRNVÄG

21 BLaIkENPROjEktEt höGINtRESSaNt föR Eu

22 VIktEN aV att tÄNka EftER föRE

24 kORtSIktIGt tÄNkaNdE: hINdER föR föREtaG GER INtE BÄttRE kVaLItEt

26 föR att VaRjE BaRN ÄR Ett LItEt mIRakEL

28 SkELLEftEåföREtaG LaNdaR aVtaL mEd LENOVO

30 hÄR GåR VIRkEt SOm På RÄLS

269

16

w w w. n a r i n g s l i v i n o r r. s e

21

4 NÄR INGSL IV I NORR september 2012

Söker ditt företag internationella affärskontakter?

- Vi har kunskapen och verktygen.Med över 25 års erfarenhet av affärsutveckling och internationella kontakter kan Centek hjälpa ditt företag nå nya marknader och samarbetspartners i Europa. Som medlem i nätverket Enterprise Europe Network kan vi erbjuda dig kostnadsfri hjälp för att utveckla din verksamhet. Vi hjälper dig med rätt kunskap och resurser vid rätt tillfälle. Vi kan hjälpa dig i Norrbotten med bland annat:

• Förmedling av affärskontakter• Hjälp vid teknik och forskningssamarbete• Lokal kunskap på främmande marknader• Kunskap och rådgivning gällande EU-regler och finansiering• Affärsutveckling och utveckling av verksamheten

”Centeks nätverk gör att det går väldigt snabbt att komma i kontakt med bra samarbetspartners överallt i världen. Det öppnar hela tiden nya dörrar för oss.” Peter Jönsson, CVK

Kontakta mig om du vill veta mer:Kenneth Isaksson, 0920-49 29 [email protected]

vin

ter.

Aurorum 1A , 977 75 LuLeå. 0920 -49 29 00 , [email protected] , www.centek.se

Hon hjälper dig att ta tag i de där sakerna som ofta blir liggande längst ned i högen, som vi skjuter upp i all oändlighet. Med små förändringar sä-ger hon att vi kan höja vår personliga effektivitet och bli framgångsrikare och lyckligare. – Det handlar absolut inte om att stres-sa mer eller springa fortare, tvärtom. Genom att ta reda på vad som får oss att må bra och vilka våra mål är kan vi använda vår tid mycket bättre, säger Camilla Widing, Ledarcentrum 67 gra-der N, Gällivare.

Hon kallar dem fula grodor. Mest för att de saker som människor har en tendens att förhala trots att de är väldigt viktiga, kan kännas som just slemmiga grodor.

– Vi skjuter ofta på saker som känns jobbiga att ta tag i, men också sådant som inte brådskar trots att de är jätteviktiga. Det kan vara verksamhets-utveckling, planering och uppföljning eller att komma igång med sin träning. Det är lätt att vi fastnar i vardagligt brus som telefoner som kon-stant ringer, mail som väller in löser och ärenden som snubblar över oss i nuet, berättar Camilla

Widing som håller i utbildningen i personlig effektivitet, Svälj den fulaste grodan först!

Konstant avbrutenI snitt blir vi avbrutna var 6:e minut och efter varje avbrott tar det runt 20 minuter att få tillbaka fokus på det vi gjorde innan avbrottet. Vi hoppar mellan olika saker som pockar på vår uppmärk-samhet och konsekvensen blir att allt vi gör tar dubbelt så lång tid.

– Många får ett wake-up call när de inser att hur mycket tid de slösar på att göra småsaker istället för sådant som verkligen räknas. Men om vi stänger av autopiloten och slutar låta oss styras av bruset kan vi få mer kontroll över vår tid och vad vi väljer att ägna oss åt. Det gör att vi tänker bättre, får en lugnare arbetsdag samtidigt som det ger oss mycket bättre resultat, berättar Widing.

Träning ger resultatMed en blandning av inspiration, humor och skrämmande statistik lotsar Camilla Widing deltagarna till snabba förändringar under en utbildning där de får vara mycket aktiva. Här får deltagarna en tydligare målbild om vad de vill uppnå i stort och smått och även enkla verktyg som ökar den personliga effektiviteten. Varje deltagare utgår ifrån sin situation, sina problem och sina ambitioner.

– Jag använder metoder som går ut på att skapa bättre vardagsstruktur. Ofta handlar det om att rensa ut dåliga vanor och lära sig nya rutiner, säger Widing som hittills utbildat närmare 1000 personer i personlig effektivitet.

Mer lugn och ro i själenEn av alla deltagare som gått kursen är Henrik Fagerlönn, IT-ansvarig vid Bolidens Aitikgruva, som deltagit i en ledarskapsutbildning där ”Svälj den fulaste grodan!” ingick.

– Kursen gav skjuts framåt och får saker och ting att hända. Vi hade väldigt bra diskussioner och fick mycket konkreta och användbara bra verktyg att använda i vardagen och som fungerar, berättar han.

Många gånger förknippas ordet effektivitet med att människan ska läras att springa ännu fortare, vilket Widing menar är helt fel.

– Genom att bli mer effektiv kan man istället få mer tid över till annat. Det handlar absolut inte om att krama ur all energi ur människan. Nä, om du sväljer de fula grodorna först, blir det mer lugn och ro i själen, du får humanare arbetstempo både hemma och på jobbet och ändå mer gjort. Något som gynnar alla oavsett om vart man arbetar eller hur ens privatliv ser ut, säger Camilla Widing som ser hur rätt rutiner och metoder förändrar mångas vardag till det bättre.

svälj den fulaste grodan först!

Hon lär oss göra mer på mindre tid och med minskad stress. Allt handlar om hur vi använder tiden, enligt Camilla Widing som är expert på personlig effektivitet. FOTO: DANIEL OLAuSSON, MEDIA TALES

FAKTA

Grodan är din allra viktigaste uppgift, den kan även kännas jobbig, svår eller tråkig. Den du tänker att du tar sen, men vinner på att göra nu på en gång.

Här kommer några enkla bra att ha tips från Camilla Widing om hur du hinner mer på mindre tid. Simma lugnt, men nå målet utan omsvep med rätt teknik och träning.

• Det viktigaste är inte att göra saker rätt, utan att göra rätt saker

• Skala bort det onödiga och ägna dig åt det viktiga

• Motstå frestelsen att göra småsakerna först

• 10 minuters planering kan spara upp till 2 timmars bortslösad tid eftersom du vet exakt vad du behöver göra

• Ge inte upp! Du måste göra enligt det nya sättet 21 gånger innan det har blivit en ny vana.

Begreppet ”Svälj den fulaste grodan först!” myntades av effektivitetsgurun Brian Tracy.

Camilla Widing är beteendevetare, entrepre-nör och organisationsutvecklare.

Med flera företag, små barn, ett mycket aktivt liv och oändligt många nya idéer som ska förverkligas har Camilla blivit expert på personlig effektivitet. Driver bland annat företaget Ledarcentrum 67 grader N, i den expansiva gruvregionen Malmfälten, men är verksam över hela Sverige.


vin

ter.

fo

to T

om

as

Be

rgm

an

EN LEDANDE FRÅGA:

Har du skrivit på för Norrbottens vinnande (elbo)lag?

* 2011 SVERIGES NÖJDASTE PRIVAT- OCH FÖRETAGSKUNDER

2010 SVERIGES NÖJDASTE PRIVAT- OCH FÖRETAGSKUNDER

2009 SVERIGES NÖJDASTE PRIVATKUNDER

2008 SVERIGES NÖJDASTE FÖRETAGSKUNDER

2007 SVERIGES NÖJDASTE FÖRETAGSKUNDER

Som företagskund hos oss kan ni vara säker på att få en personlig,

pålitlig medspelare som hellre kundmaximerar än vinstmaximerar.

Kanske är det därför vi har tre raka SM-guld när det gäller nöjda

privatkunder och två raka guld när det gäller nöjda företagskunder? *

Välkommen att skriva på för ett lite omtänksammare (elbo)lag

ni också. Kontakta oss företagssäljare på Elhandel på telefon

0920-26 44 00 så hjälper vi er att göra en lönsam affär.

R e k R y t e R i n g o c h l e d a R s k a p s e d a n 1 9 8 5

Vi hittar rätt person till rätt platsVi genomför uppdrag inom executive search, urval och ledarförsörjning i såväl privat som offentlig verksamhet. Ett brett urval i rekryterings processen fram till ett begränsat urval av nyckelpersoner. Hela vägen med en diskret och gedigen arbetsmetod.

Varvsgatan 49, 972 33 Luleå Telefon 0920-941 45 · www.cesab.se

mÄrk

vÄrd

ig

Kommunal energi- och klimatrådgivning

vad

kost

ar d

et?,

vind

kraf

t, el

da fö

r krå

korn

a, b

illig

are

boen

de, m

indre

utsl

äpp, s

para energi, s

marta hush

åll, solenergi, g

rön el, spara energi,

vad

kost

ar d

et?,

vin

dkra

ft, e

lda

för k

råko

rna,

bill

igar

e bo

ende

, min

dre

utsl

äpp,

spar

a en

ergi

, sm

arta

hus

håll,

sole

nerg

i, grö

n el

, spar

a ener

gi,

vad

kost

ar d

et?,

vin

dkra

ft, e

lda

för k

råko

rna,

bill

igar

e bo

ende

, min

dre

utslä

pp, s

para

ene

rgi, s

mar

ta h

ushåll

, solenerg

i, grö

n el, spara energi,

låge

nerg

ilam

por,

spar

a pe

ngar

, 20°

inne

, disk

a i 5

5°, s

para

el, v

ilken

ene

rgik

älla?

, vad

tjän

ar ja

g?, sm

art energ

i, lågenergi, g

rön el, f ärrv

ärme,

låge

nerg

ilam

por,

spar

a pe

ngar

, 20°

inne

, dis

ka i

55°,

spar

a el

, vilk

en e

nerg

ikäl

la?,

vad

tjäna

r jag

?, sm

art e

nerg

i, låg

ener

gi, grö

n el, f ärrv

ärm

e,

Smarta energiråd för ditt företagVill du komma igång med energiarbetet i ditt företag? Då kan du vända dig till din energi- och klimatrådgivare som kostnads-fritt kan ge dig opartiska råd och tips. Genom att aktivt arbeta med energifrågor i företaget bidrar du till en positiv inverkan på miljön, det kan också leda till konkurrensför-delar och kanske framförallt lägre energikost-nader.

I samverkan med

www.ekr.nu

Målet är att fördubbla biogasproduk-tionen i Boden. Därför tittar vi på hur nya material kan användas i anlägg-ningen. Det kommer leda till både teknikutveckling, nya jobb och behov av ny kunskap. Det berättar Anders Lagerkvist, professor i avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet, LTU.

För att fördubbla produktionen av biogas behövs mer avfall som ska bli gas, samt logistik med transporter och kapacitet i anläggningarna. Fors-kare på LTU arbetar för att testa olika material och lösningar för att effektivisera produktionen. Satsningen är en del av EU-projektet Northwaste Infrastructure, som drivs av Bodens kommun, LTU och företagare.

– För det första gäller det att hitta material, som är lämpliga för att få fram biogas. En radie

på cirka 15 mils kring Boden, är realistiskt med tanke på transporterna. Livsmedelsindustrin är en intressant aktör. Där finns mycket material att hämta från ett och samma ställe. Exempelvis kan Polarbageriet i Älvsbyn bli ett tänkbart hämt-ningsställe. De producerar bröd och har en del restprodukter, säger Anders Lagerkvist.

Matrester blir gas Olika material bryts ner olika snabbt. En restpro-dukt är mjölk från affärerna, som returneras till mejerierna och levereras till biogasanläggningen. Mjölk bryts ner snabbt och blir gas inom någon timme. Om man blandar den produkten med en produkt som tar tre veckor att bli gas, som till exempel halm eller fetter, uppstår problem. Det kan lösas genom att ett antal anläggningar i trakten, samverkar så att olika materialet styrs till olika anläggningar. Eller så går det att förbe-handla materialet så de får de egenskaper som

passar till övrigt material i anläggningen, så att själva gasbildandet tar ungefär lika lång tid.

Transporter, teknik och kunskapFör att hitta nya samarbeten och lösningar för att effektivisera produktionen träffas ansvariga från de olika anläggningarna i Norrbotten, tillsam-mans med forskare från Luleå Tekniska Univer-sitet, LTU, regelbundet. Det är tre områden som är särskilt viktiga för att öka produktionen och skapa nya jobb.

Ytterligare tankställen– När gasproduktionen fördubblas kommer flera områden att utvecklas. Mer material, kräver mer transporter. Det leder till mer distribution av gas och det kan bli aktuellt att öppna ytterligare tankställen i Boden. Ökat transportflöde ger mer slam och då behövs fler företag som drar nytta av näringen, för att producera till exempel

Biogas produktionen ska fördubblas i Boden– När gasproduktionen fördubblas kommer flera områden att utvecklas. Mer material, kräver mer transporter. Det leder till mer distribution av gas och det kan bli aktuellt att öppna ytterligare tankställen i Boden, säger Anders Lagerkvist, professor i avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet, LTU.

FOTO: JOEL MARKLuND

FOTO: THERESE HEDMAN

I och med att mate-rialflödet ökar och

nya produkter tas in i produktionen, innebär

det positiva ekonomis-ka effekter. Tekniken

måste utvecklas i flera steg, för att möta de

nya behoven.


Biogas produktionen ska fördubblas i Boden

näringspellets, s.k. granuler, för skogsindustrin, säger Anders Lagerkvist.

I och med att materialflödet ökar och nya produkter tas in i produktionen, innebär det positiva ekonomiska effekter. Tekniken måste utvecklas i flera steg, för att möta de nya behoven. Förbehandling, separationer, gasreningstekniker och tillvekning av näringspellets behöver olika tekniker som kommer att kräva ny utrustning.

– Den utrustningen ska tillverkas och säljas till anläggningarna. Det kan bli en lönsam affärsidé, tror Anders Lagerkvist.

Viktigt att nätverkaYtterligare en viktig komponent för att lyckas är kunskap.

– Vi måste ha förståelse för både systemen, tekniken och organisationen. Det räcker inte med att ha en apparat. Man måste förstå vad man sysslar med. Det finns ett stort behov av hjälp och

råd genom konsultverksamhet och utbildning.Det finns ett aktivt nätverk där anläggningar

i regionen ingår. Flera företag i Boden har visat intresse för projektet.

– Vi har flera företag som är intresserade, men vi vill få in fler aktörer från hela regionen. Nätverket är viktigt för att se affärsmöjligheterna och skapa team som kan jobba med olika projekt parallellt. Genom basindustriernas behov av service, så finns det redan mycket kapacitet att tillverka olika saker i Norrbotten. Northwaste Infrastructure är ett spännande projekt där viktiga aktörer i samhället samverkar; Bodens kommun, företagare och forskare. Vi kommer att fördubbla biogasproduktionen i Boden. Det är helt möjligt, säger Anders Lagerkvist.

TExT: CARINA SuNDqVIST

I norra Norrland är avfallsbildningen bland den högsta i världen. Det beror på utvinningen av regionens rika na-turresurser. Mycket av avfallet, kan faktiskt återanvändas och bli näring för skogsbruk. Det har ett forskar-team på Luleå Tekniska Universitet studerat. I sommar testas de fram-tagna näringskulorna, granuler, på ett fält i Piteå.

– Vi tittar på hur mycket näring det finns i avfall och hur det kan användas i skogsbruk och växtbruk. När vi blandar olika restprodukter från avfall, så förändras deras egenskaper. På så sätt kan miljöpåverkan av exempelvis skadliga tungmetaller och andra gifter som finns i avfall minskas. Vi använder främst rötslam, gips och aska, berättar Jurate Kumpiene, forskare i avfallsteknik på Luleå Tekniska Universitet.

De olika materialen, aska och avloppsrenings-slam, blandas i olika proportioner, för att tillverka granuler, som ser ut som små kulor. Torv och gips används som bindningsmedel, för att hålla ihop de små kulorna. Det måste vara rätt sammansättning, så att kulorna behål-ler sin form och konsistens.

Testperiod inleds i sommarUnder sommaren kommer granulerna att testas på Sveriges Lantbruksuniversitets försöksfält i Piteå. Mätningar görs i ett avgränsat område för att se hur granulerna påverkar marken och växtligheten.

– Det är en viktig fas som inleds nu. Vår forskning som skett i ett labb, ska nu testas i verkligheten. Evelina Brännvall, doktorand inom avfallsteknik, kommer att följa upp försöket i flera år, säger Jurate Kumpiene.

De nya kunskaperna ska förstås inte stanna på universitetet. Snart är det dags att hitta tillverkare som ska producera granulerna, utifrån det recept som forskarna tagit fram. Därefter kommer det att behövas företag som ska sköta distribution. En viktig del är också försäljningen till kunder, som främst finns i skogsindustrin och växtbruk.

– Forskningsresultaten kommer förhopp-ningsvis att leda till fler arbetstillfällen och till och med kanske nya företag. Vi hoppas att många ska se möjligheten att faktiskt tjäna pengar på att förvandla avfall till näring, säger Jurate Kumpiene.

Delprojektet om ”näringsgranulerna” är en del av NorthWaste Infrastructre. Projektet pågår till och med 2013.

TExT: CARINA SuNDqVIST

små kulor från avfall blir näring för skogsbruk

Gastuber. FOTO: JOEL MARKLuND

NÄR INGSL IV I NORR s ep t ember 2012 9

Det roligaste man kan göra med kläderna på!

k R ö N I k a

Peter Palmqvist vD och Projektledare Favör reklambyråfavorreklambyra.se

Jag vet inte vad ni tänkte på när ni läste rubriken, men jag syftade förstås på reklam. Ett klassiskt citat från reklam-gurun, Jerry Della Femina. Idag är han

76 år och dragit ner på farten men när han var i gång som bäst under 60-talet hade han 300 anställda och kontor i både Los Angeles och New York. Idag räknas han som en av de mest inflytelserika reklammakarna genom alla tider och med en så pass färgstark personlig-het att manusförfattarna till TV-serien Mad Men inspirerats av honom.

Men reklam är också bland det svåraste man kan göra. Oavsett om man har kläderna på eller inte. Varför? Jo, det är stor skillnad på att kommunicera och marknadsföra någon-ting idag jämfört med för bara några år sedan. Antalet kanaler, det vill säga de vägar man kan använda för att nå ut med sitt budskap på, har ökat lavinartat.

Världen snurrar snabbt och vi blir allt-mer globala. Det som händer ute i världen påverkar allt snabbare vår lokala vardag och inte minst ett företags vardag. Därför måste vi våga vara flexibla. Att strikt följa en marknadsplan under hela året funkar inte eftersom världen hela tiden förändras och därmed också den verklighet vi lever i. Men visst, självklart måste man ha en bra affärsidé och en väl utvecklad strategi. Man måste ju veta vad man håller på med och vart man vill

komma. Men att strikt följa lagda planer och ha en allt för planerad verksamhet kan också vara en bromskloss för ett företag. Se bara på Nokia som inte för så längesedan var det ledande företaget inom mobiltelefoni. Det är man inte längre. Och varför det har blivit så beror säkert på flera anledningar. En är förmodligen lathet. Man var störst och blev lite nöjd. Man blev en “fat cat” helt enkelt. Men en stor anledning är nog också att man benhårt höll fast vid sin plan och insåg inte hoten av iPhone och Androider. Att återta tronen blir svårt och personligen tror jag inte att man mäktar med det.

Man måste våga ta avsteg från sin plane-ring, följa med i trenderna och faktiskt också chansa en hel del. Att vara ett vinnande företag handlar till stor del om att våga och ta vara på tillfället när det dyker upp.

Vi som driver företag arbetar ju dagligen med att bygga vårt varumärke. Vi vill bli så starka som möjligt på marknaden och kapa åt oss så mycket vi kan av marknadsandelarna. Men idag räcker det inte med bara en an-nonskampanj eller en reklamfilm i TV för att lyckas. Det är självklart effektiva pusselbitar men för att nå hela vägen fram måste man ner på individnivå. Vad jag menar är att det spelar ingen roll hur bra annonskampanjer, perfekta planer eller strategier man har om inte företagets människor är med på resan.

Och det gäller allt från hur man tar emot ett klagomål till hur man hjälper en kund att hitta rätt. För det är ju faktiskt människorna i företaget som till största del kommunicerar med kunderna.

Varumärken byggs på individnivå. Det be-tyder att det spelar stor roll hur vi agerar som individer. Vi finns på Facebook, vi twittrar och vi bloggar. Och alla vill vi ha så många följare eller gillare som möjligt. Men för att vår publik ska stanna kvar och vara trogen måste vi vara trovärdiga. Och vi måste vara ärliga. Och det är minsann lika viktigt när man gör reklam för någonting. Man kan vara passionerad och annorlunda. Men man måste vara ärlig. Har man den bästa produkten eller den billigaste varan måste man också kunna stå för det och faktiskt också kunna bevisa det. Sen att man talar om det på ett kreativt, roligt eller spännande sätt, det är ju en helt annan sak. Och det är just det vi som reklambyrå jobbar med varje dag. Det är minsann inte lätt, men det är det roligaste man kan göra.


UMEÅ: SKOLGATAN 73 A – Telefon 090-14 24 00 LULEÅ: STORGATAN 45 – Telefon 0920-420 420Ö-vik: STORGATAN 19 B – Telefon 0660-28 11 28

www.koskela.se

vi korrigErar aLLa dina synfEL

– även brytningsfeloch ålderssynthet

Vi utför ögonlaser- och RLE-operationer för att korrigera alla synfel, även ålderssynthet.

Välkommen att boka in en tid hos oss där du alltid får en kostnadsfri undersökning och

konsultation av en legitimerad ögonläkare.

Visst vet du att du kan göra bruttolöneavdrag för synfelskorrigering via ditt jobb? Det är

kostnadsneutralt för arbetsgivaren och skatte-fritt för dig, det innebär att du sparar mellan 30

till 50 procent på din operation.Boka in en tid redan idag för ditt första steg

mot ett liv utan glasögon och linser!

kostnadsfriakonsultationer &

undersökningar.

30-50% rabatt med bruttolöneavdrag

anDers Hettingerauktoriserad revisor och affärsrådgivarePwC skellefteå

k R ö N I k a

...och hur var sommarvädret??

Jo tack. Sol i norr!!

Ännu en sommar som passerat, alldeles för fort. Eller är den bara för kort? I vår landsände får vi väl ac-ceptera att den är kort och intensiv.

Ofta finns, dessbättre, solrekorden vid någon av våra kända kustorter. T.ex. på Holmön eller vid Piteå havsbad.

Denna sommar var det svårt för de ryska högtrycken att hitta hit till Skandinavien.

Dock kom de ibland fram till Österbotten och gav oss lite varm sydlig bris om än det lika ofta var nordliga lågtryck som bjöd på, för sommarhalv-året ovanliga, nordväst-liga vindar med måttligt badvänlig temperatur. Dock, oftast utan regn.

Mot den bakgrunden var det lika irriterande att morgon-TVns väderpre-sentation, efter inledande sattelitbilder som tydligt

visar ett molnfritt Norrland, förvandlas till ett upprepat gnällande om regnrekord i södra Sverige och lite svepande ”vissa chanser till sol i Norr men kallt i inlandet”. Och himlen sken lika blå varje dag för det.

100 mil av Sverige…Varför är tvåtredjedelar av Sverige bara

en avslutande bisats? Visst bor fler i södra Sverige, totalt, men skillnaden mellan Bollnäs och Gällivare likväl som skillnaden mellan Lövånger och Ammarnäs kan vara väsentlig. Åtminstone kunde man besvära sig nyansera

prognoserna för norrlandskusten. Det är 100 mil av Sverige som faktiskt har relativt tät befolkning.

Faktum är att studerar man Sverige nattetid från sattelit så framkommer en civilisation längs kusten som väl svarar mot stora områ-den i Mellaneuropa.

Bilden nedan är faktiskt från Svenska Banverkets eget presentationsmaterial för att påvisa industritätheten efter den Bottniska korridoren.

Infrastrukturmobbing!!Ett annat nyckeltal som illustrerar detta är

det faktum att det efter Norrbotniabanans tänkta dragning bor ca 1,1 tusen invånare per bankilometer medan det efter södra stambanan mellan Linköping och Lund faktiskt bara bor drygt 1,2 tusen invånare per bankilometer.

Regeringens nyligen presenterade infra-strukturinvesteringsplan innefattar förvisso alldeles nödvändigt banunderhåll generellt

men också betydande investeringar. Två saker är gemensamt för dessa. De syftar enbart till att underlätta persontrafik och de ligger uteslutande i södra landshalvan.

Att den mest lönsamma investeringen, Norrbotniabanan, inte ens omnämns är inte bara beklagligt utan direkt vansinnigt. Industrin satsar 200 miljarder kronor i Norrland för ökad basindustriell verksamhet med betydande transportbehov. Jag konstate-rar än en gång att hade malmen haft rösträtt i riksdagen skulle Norrbotniabanan vara prioriterad.

Sverige får böter…EU bötfäller snart Sverige för att vi inte

medverkar till att utveckla infrastrukturen genom Bottniska korridoren. Nu krävs ett uppvaknande ur, och omedelbart upphörande av, röstfiskande inskränkthet. Effektivare va-rutransporter genom Norrland är en nationell angelägenhet.

”Bygg Norrbotniabanan, nu!”


Visste du att huvudvärk, ryggont och spänningar i nacke och axlar kan bero på synfel? Specsavers står till tjänst med en helhetslösning för ditt företags synvård. Våra legitimerade optiker gör synundersökningar och vi tillhandahåller glasögon av högsta kvalitet. Välkommen!

välkommen till specsaversföretagsoptikern

kiruna 0980-137 40gällivare 0970-157 61Boden 0921-133 60Luleå 0920-23 10 20piteå 0911-156 70

skellefteå 0910-71 05 00Umeå 090-14 26 20

vi ser tiLL att er personaL ser Bra Ut.

www.specsavers.se

k R ö N I k a

Att säga nej...

PeDer HanssonaB terminalen

Peder Hansson är ägare av och ”headhunter” på AB Ter-minalen som har sitt huvudkontor i Luleå men arbetar över hela Norrland. Peder är även en flitigt anlitad föreläsare och konsult runt kompetensförsörjningsfrågor. Du når honom på [email protected]

Att arbeta med kompetensförsörj-ningsfrågor, och då i fokus för denna krönika, och ofta just rekryterings-delen sätter mig ofta i positionen

att tvingas tacka nej till kandiater i pågående processer även om dessa inte allt för sällan är väldigt kompetenta men då kanske inte rätt för just den aktuella tjänsten på just det aktuella företaget.

Det förekommer också att kandidater väljer att tacka nej till erbjudna tjänster av olika anledningar.

Att tacka nej till kunduppdrag är också en del av min vardag och ofta då i samanhang där den aktuella kunden efterfrågar något som ”inte finns” eller kanske ”inte finns” i kombination med erbjudna anställningsvill-kor. Vår specialitet är annars att hitta just ”svårfunnen kompetens” men ibland tvingas även vi tacka nej till uppdrag.

Just att tacka nej i rekryteringssammanhang är något jag noterat sker på alla möjliga vis ”där ute” och allt för ofta tyvärr inte alls. Om vi börjar med den första delen. Att tacka nej till kandidater. Här är min rekommendation att följa några grundregler.

1. Är det en kandidat som du träffat på en intervju ska beskedet alltid ges muntligt.

2. Är det en kandidat som du med stor sannolikhet skulle se framöver i din organisation så bör beskedet ges mellan fyra ögon.

3. Är det en kandidat som inte fyller någon av ovanstående två punkter så kan det räcka att meddela via e-post eller brev.

4. Försök att alltid ge besked med så tydlig motivering som möjligt till det

val du gjort. På så sätt hjälper du även kandidaten vidare i sin yrkeskarriär.

5. Att inte lämna ett besked bör inte inträffa och riskerar att skada ditt arbetsgivarvarumärke samt även i vissa lägen beroende på din bransch, ditt kundvarumärke. Du vet aldrig om kandidatens svågers dotter arbetar som inköpare i någon större verksamhet och då som inköpare av de produkter du säljer.

Att som kandidat tacka nej till erbjuden tjänst är också något som allt för ofta sker på fel sätt. D.v.s. via t.ex. e-post. Om en verksamhet visat dig förtroende och erbjudit dig en tjänst så ligger ofta ett grundligt arbete bakom. Då skickar man inte ett mail och tackar nej. Man ser till att helst träffa den aktuella verksamheten och förklara sitt ställningstagande och varför. Vem vet, plötsligt finns det ett annat behov hos just den verksamheten eller ett dotterbolag eller bekant till chefen på den första verksamheten som också har ett behov och som kanske skulle passa dig ännu bättre.

Jag har själv under åren hunnit inneha några olika chefstjänster och arbetar som du vet sedan många år heltid med rekrytering och kompetensförsörjningsfrågor. Detta innebär att jag hunnit vara med om ett stort antal olika scenarion inom detta område. Det ”värsta” jag varit med om är dock ett tillfälle som jag beskriver nedan och som visar hur det kan gå till.

Aktuell kandidat hade efter ett tidigare samarbete via konsultbasis tackat ja till en tjänst, kommit första dagen på det ”nya” job-bet och skrivit under anställningsdokumenten

varefter vi tillsammans lagt upp strategi, målbeskrivning och plan för det aktu-ella arbetet. Dag två 08:00 så ringer denna kandidat på min mobiltelefon och säger att denne ångrat sig och vill sluta. Jag blir mycket förvånad och självklart i viss mån irriterad över agerandet men bestämmer i alla fall ett möte med den nu anställde till eftermiddagen samma dag. När jag kommer in till kontoret på eftermiddagen så är inte den anställde där utan jag hittar ett kuvert på mitt skrivbord med parkeringstillstånd och annan doku-mentation tillsammans med ett undertecknat uppsägningsdokument och en post-it där det stod att den anställde fått ”förhinder” till eftermiddagens möte. Nycklarna till kontoret hittar jag sedan i vår låsta brevlåda.

När jag sedan försöker kontakta den an-ställde så undlåter denna att svara i telefon.

Som sagt, mycket kan hända men denna händelse sticker ut ordentligt bland mina egna erfarenheter.

Vad är det ”värsta” du varit med om i detta område? Antingen som kandidat eller arbetsgivare. Maila gärna dina utmaningar, erfarenheter, frågor och åsikter till mig.

Vi ses i nästa nummer då jag kommer att fortsätta skriva om viktiga områden inom kompetensförsörjnings-området.


www.brand-service.se • [email protected] • 0920-22 57 85

Miljöcertifierade enligt ISO 14001

Vi erbjuder ett modernt och effektivt brandskydd. LBIS Din trygghet!

I säkerhetens tjänst sedan 1976 Arbetsområde: Norrbotten och Västerbotten.

Vi tillhandahåller och underhåller:• Brandsläckare • Brandposter • Utbildningar, även heta arbeten • Rökgasventilation • Utrymning • FOGMAKER fordonssprinkler

• Heta arbeten utrustning • SBA • Brandtätning • Miljöcertifierad enligt ISO 14001

• Ackrediterad av Swedac för återkommande kontroll av dyktuber och kolsyreflaskor.

INBJUDAN: GräNslöst NärINGslIv I Norr

Nordkalottens Gränstjänst* finansieras av Nordiska Ministerrådet* grundare Nordkalottrådet* administrativ arbetsgivare Torneå Stad

GRÄNSLÖST rådgivning - vägledning - informationÅT ALLA privatpersoner - näringslivet - organisationer

Gränsrådsmöte (dialogseminarium om gränshinder och möjligheter)

Haparanda 25-26 september 2012Seminariet börjar tisdag 25/9 kl 12.00

och pågår till onsdag 26/9 kl 12.00Plats: Haparanda StadshotellTeman för dagarna: Yrkespass - Nordisk samsyn för kunskapskrav inom yrkesutbildningar E-handelshinder - Inom respektive utanför EU Momsregler - Vid handel mellan Sverige, Finland och Norge Tullregler - Vid handel mellan Sverige, Finland och NorgeMedverkande: Företagarorganisationerna från Sverige, Finland och Norge Tullmyndigheten från Sverige, Finland och Norge Skattemyndigheten från Sverige, Finland och Norge Företagare från Sverige, Finland och Norge Övriga organisationer och myndigheter från Sverige, Finland och NorgeProgram finns på: http://www.granstjanst.net/sv/kalender Anmälan så snart som möjligt till [email protected] eller +358 (0)40 1267888Seminariet är kostnadsfritt

Kontakt: Päivi Koivupalo+358 (0)40 126 7888 [email protected]öksadress: Torneå Stadshus 2:aSuensaarenkatu 4, Tornio

Luleå tekniska universitet tar led-ningen för Europas största forsk-ningsprojekt inom utveckling av auto-mation för tillverknings-, energi och processindustrin. En viktig utmaning för de 80-tal europeiska parter som deltar i projektet Arrowhead är att utveckla intelligenta kullager i järn-vägsvagnar så att de effektivt mäter sin egen hållbarhet och varnar inte bara lokföraren och Trafikverket utan även leverantörerna av nya kullager - innan hjulen på vagnarna går sönder. På så sätt kan kostsamma tågstopp förhindras.

Projektet är tänkt att starta 2013 och ska pågå i fyra år- och budgeten är stor, närmare på en miljard kronor, eller 100 miljoner Euro, vilket gör projektet till det största forsk-ningsprojektet inom sitt område i Europa. I projektet Arrowhead som leds av LTU deltar bland andra ledande europeiska leverantörer av automationslösningar och betydelsefulla processindustrier som Siemens, Schneider, Metso och Honeywell.

– Det är mycket betydelsefullt att LTU får ta ledningen för vad som är ett av Europas största forsknings- och innovationsprojekt, säger

Professor Jerker Delsing, vid Luleå tekniska universitet som utsetts till ledande koordinator av projektet.

Det övergripande målet för Arrowhead är att öka Europas konkurrenskraft inom automation för tillverknings- energi- och processindustrin. Forskningresultaten från Arrowhead kommer därför att visas genom ett antal demonstratio-ner, inte bara i Europa utan även i övriga värl-den. Utmaningen i forskningsprojektet är att få olika tjänstemetoder att samverka så att de fungerar med varandra, så kallad Tjänstebaserad Arkitektur. Det innebär exempelvis att när en inbyggd sensor i kullagret på en järnvägsvagn själv varnar att den är på väg att gå sönder ska den kunna kommunicera detta till hela kedjan, inte bara till föraren av loket och Trafikverket - utan direkt till leverantören av ett nytt kullager. För detta krävs ny och komplicerad teknik.

– På LTU har vi tidigare undersökt delar av dessa forskningsproblem bland annat i samar-bete med SKF och lyckats mycket bra. Nu får vi möjlighet att leda ett projekt där man satsar på att undersöka problemen betydligt bredare och djupare, säger Jerker Delsing.

För två år sedan utsåg industriförbundet Arte-mis, Luleå tekniska universitet genom Process IT.EU, till ett ledande forsknings- innovations- och kompetenscentrum för processautomation

i Europa - det blev certifierat till ett Centrum Innovation of Excellence. I oktober sker den slutgiltiga utvärderingen av ansökan om pro-jektet Arrowhead av det europeiska industriför-bundet Artemis.

För LTU specifikt innebär projektet att 25-30 miljoner kommer universitetet till del till EISLAB, Avdelningen för drift, underhåll och akustik och Avdelningen för arbetsvetenskap.

ltu koordinator för europeiskt miljardprojekt

Jerker Delsing, professor Luleå tekniska univer-sitet och koordinator för europeiskt miljardpro-jekt.

FOTO: LINDA ALFREDSSON

Att resa med Transsibiriska järnvägen innefattar både upplevelser och utmaningar. För egen del var det en dröm som skulle förverkligas. I augusti i år gick resan genom Ryssland och

Sibirien, vidare genom Mongoliet och till Kina. Ungefär sju dagar och sju nätter på tåget blev det - men inte i ett sträck utan med några stopp på vägen. Den längsta sammanhängande tågresan var mellan städerna Perm och Irkutsk som klockade in på nära tre dygn. Totalt tog resan 23 dagar, från det att jag klev ut genom dörren hemma till jag åter klev in i hemmets lugna vrå.

Det låg en viss spänning i luften och en något förhöjd puls hade infunnit sig där vi satt på järnvägsstationen Jaroslavsky i Moskva. Vi, ett litet resesällskap på tre personer, hade tillbringat tre dagar i Rysslands huvudstad och nu skulle resan övergå till nästa fas - med tåg på Trans-sibiriska järnvägen de 7700 kilometerna till vår slutdestination Peking. Det ska väl föras till protokollet att Transsibiriska järnvägens klassiska sträckning går mellan Moskva och Vladivostok och är 9300 km lång, men vi valde att knyta an till den Transmongoliska järnvägen i Ulan-Ude då vi hade Peking som slutdestination. I vilket fall som helst - en riktigt lång tågresa stod framför oss genom vidsträckta områden, stora skogar, ensliga byar, enorma slätter, torra ökenområden och ryska städer.

Väl på tåget ska det sägas att vi var förväntans-fulla men vis av erfarenhet så här i efterhand ska man även vara beredd på tristess trots den stora dosen av fascination blandat med förundran och ibland även förfäran. Man har sett platser man annars på sin höjd bara får en glimt av via tv-rutan. Det är en viss charm med det monotona stånkande ljudet från tåget mot rälsens skarvar, landskap och byar som passerar via fönstret i kupén. Ackompanjerat av tågets gnisslande, krängande vagnar och spartanska inredning.

En vanlig sittställning på britsen var med föt-terna i kors, armbågarna på den lilla bordsskivan och blicken spelande genom kupéfönstret. Med jämna mellanrum rullade vi förbi små byar, vilka många ligger alldeles intill järnvägen. Ofta för-bundna med bara jordtrampade stigar. Det är inte lång resa utanför Moskva som vi passerade orter som jag inte kan referera till annat än jag tror det kan ha sett ut samma som för 100 år sedan - om det ens räcker.

Det som är påfallande är de ibland fallfärdiga husen. Många har en liten plätt mark att odla på

och ofta står det en eller två kor fasttjudrade på gårdsplanen och kanske ett par burar med höns. En bit bortanför de fallfärdiga husen tornar sig ofta fallfärdiga fabrikslokaler upp med sina röd-vitmålade skorstenar. Fabrikerna är ibland så illa medfarna av tidens tand att det är svårt att tänka sig att där förekommer verksamhet - om det inte vore för rök och ånga som stiger ur skorstenarna. Det är svårt att låta bli att fundera över vad som tillverkas där mitt ute i ingenstans. Inte kan jag heller låta bli att fundera över de helt obrukade skogarna och milsvida öde fälten. För att förklara

vad jag menar med begreppet ”milsvida” så jämför jag med norrländska mått att det här alltså är fält eller skogar som håller samman under åtminstone 5-6 timmars resa i tågets stadiga 70 knyck på järnvägen.

I Ryssland använder man det kyrilliska alfabetet vilket ibland rör till det riktigt ordentligt . Att försöka utröna vilken ort tåget stannar till på är en ganska intressant utmaning. Eftersom en av tågresans höjdpunkter var när tåget stannade till på någon station så fick man ibland gissa sig till

Upplevelser och utmaningar på världens längsta järnvägNäringsliv i Norr gjorde resan många drömmer om

TExT OCH FOTO: BJöRN PALOVAARA

Tågresans höjdpunkter var när tåget stannade till på någon perrong där det såldes fika, godis, frukt och lokala specialiteter. Här flockades tågresenärerna.


var man var. På perrongerna kom lokala försäljare och sålde fika, läsk, frukt, grönsaker, torkad och rökt fisk och andra spännande lokala specialiteter från sina korgar och vagnar. I varje vagn på tåget fanns en tidtabell men även om man passerat 5 tidszoner så råder alltid Moskva-tid på tåget. För att ha lite koll så hade jag laddat ned en app till min mobil som visade svensk tid, Moskva-tid +2 timmar, Perm-tid +4 timmar, Irkutsk-tid +7 timmar och Peking-tid +6 timmar.

På vissa stationer rådde det riktigt stor aktivitet

på perrongerna och här köpte jag ofta famnen full av godsaker för bara några hundra rubel - 100 rubel är ungefär 20 kr. ”Babushkorna” viftade och pekade för att göra sig förstådda med tecken-språk. Tre fingrar med ena handen och tummen och pekfingret som ett ”O” eller en nolla tolkade jag som 30 rubel och eftersom tanten såg nöjd och glad ut när jag sträckte fram slantarna räckte det som kvitto. Däremot var det inte särskilt populärt att inte ha jämna pengar.

Etapp 1 på resan var Moskva - Perm, ungefär

ett dygns resa. Perm ligger vid Uralbergen vid porten till Asien och Sibirien. Ett par mil utanför Perm låg för övrigt det sista Gulaglägret för po-litiska fångar som stängdes 1992 enligt en snabb faktakoll på Wikipedia. Gulag var benämningen på de sovjetiska systemen av koncentrationsläger. Staden Perm gav inte så stort intryck under resans gång, en ganska alldaglig rysk stad. Stop-pet i Perm var välbehövligt inför etapp 2 på resan, Perm-Irkutsk. Ett visst bryderi uppstod när vi skulle bege oss till stationen. Hur var det nu med avgångstiden, var det Moskva-tid eller Perm-tid

Upplevelser och utmaningar på världens längsta järnväg

Bangård i staden Krasnojarsk, långt in i Sibirien.

En glad ”babushka” som sålde fikabröd.

En liten by några timmars tågresa utanför Moskva. En av hundratals små byar jag passerade och där tiden verkar ha stått stilla.

Mitt resesällskap, Janne och Sabina i tågets sovkupé. Här har precis resan mot Irkutsk startat.

Reportaget fortsätter »


som gällde? Vi vågade inte riktigt lita fullt ut på informationen vi fått så vi begav oss i god tid för att vara på plats ifall att avgångstiden var lokala Perm-tiden. Det var Moskva-tid. Men bättre med hängslen och livrem än att stå med rumpan bar vid porten till Sibirien.

Etapp 2 var den längsta sammanhängande resan, närmare 60 timmar, tre nätter och två hela dagar. Till en början gick det ganska bra när landskapet ändrade sig och blev mer kuperat, men allteftersom resan fortgick genom de enorma vid-derna tog tristessen över hand och stundtals var det ganska långsamt. Britsen i sovkupén lämnade en del att önska. Likaså de väldigt spartanska toaletterna, en toastol i rostfritt stål, med en pedal som lämpade ut avträdet rätt ner på spåret. Denna lösning innebar att när ett tåg närmade sig ett stopp så låstes toalettdörrarna. Det visade sig även att toalettpapper plötsligt blev hårdvaluta. Varje morgon sattes en ny toarulle ut och den räckte så länge den räckte...

Vi passerade de sibiriska städerna Jekaterinburg, Omsk, Novosibirsk och Krasnojarsk för att nämna några av de större. Vid varje stopp var det skönt att röra sig i vidare cirklar och jag gick alltid ut på perrongen för att i första hand se om det råkade finnas Wi-Fi Internet och i andra hand för att handla av babushkorna. Sällan fanns det Wi-Fi, så att höra av sig hem till Sverige var inte det lättaste. SMS funkade i alla fall så man kunde meddela sina närmaste att allt var bra. Men som inbiten facebookare så ville jag ju gärna checka in och dela med mig av platserna tåget stannade till på. Det var först på stationen i Novosibirsk, ungefär två dygns resa från Perm som jag hittade ett så pass stabilt Wi-Fi Internet att jag kunde ringa hem med Skype och även uppdatera min facebookstatus

Framme i Irkutsk var målet att besöka Bajkal-sjön och den lilla turistorten Listvyanka, ca 70 km från Irkutsk. Resan gick med den lokala busstra-fiken, typ minibuss. Första projektet var att hitta var bussen gick ifrån och det andra att överleva färden. Nåväl, det gick bra, men chauffören drog på i 140 blås, låg ungefär 30 cm från aktern på framförvarande fordon, kastade sig än hit och än dit för att göra tokiga omkörningar, varvräknaren visade sällan under 4000. När jag var framme i Listvyanka torkade jag svetten ur pannan, klev av och gjorde tummen upp och sa: ”Top Driver”!! Chaffisen lös upp som en sol och ville till och med skaka hand med mig. Hemfärden gick med en annan minibuss. Här trängdes vi som i en boskapstransport 22 stycken i minibussen som hade 11 stolar och givetvis gaspedalen i botten.

I Listvyanka vid Bajkalsjön promenerade jag 6-7 km längs stranden. Till en början en mycket angenäm promenad - men ju längre jag prome-

nerade desto mer förfärad blev jag. Bajkalsjön är världens största sötvattentäkt, här finns en femtedel av planetens samlade sötvatten - men intill är det på sina håll som en soptipp. Skräp slängs längs stränderna, båtvrak och oljetunnor ligger och rostar, skit och snusk rinner ner i det annars så kristallklara vattnet. Listyvanka är en turistort som sett sina bästa dagar. Vill man upp-leva Bajkalsjön som för övrigt är med på Unescos världsarvslista finns det nog trevligare platser att se och förslagsvis från en båt längs floden Angara från Irkutsk. Dessvärre hann jag inte med att göra den turen själv då vädret övergick till regn och mörka moln tornade upp sig över himlen på eftermiddagen och hotade med åska.

I Irkutsk tänkte jag passa på att skicka några vykort till nära och kära. Det är kanske lite gam-maldags, men ändå lite kul och uppskattat. Men projektet med vykort är en klurig procedur, i alla fall från Ryssland. Jag ägnade en hel dag till att köpa frimärken. Började med att fråga på hotellet som printade ut en karta på inköpsställe. Begav mig till platsen som visade sig vara någon form av kommunkontor. Inga frimärken där inte. Jag stövlade vidare genom staden, frågade i kiosker, poliser och folk i farten, men inte gick det att göra sig förstådd på varken engelska eller svenska. Trots att jag visade den lilla rutan på vykorten där frimärket skulle sitta så skakade alla på huvudet. Till slut fick jag kontakt med en taxichaffis som förstod mig. Jag visade den tomma lilla rutan på vykortet. Han sa ”Ahaaa”... och började ringa några samtal. Till slut pekade han till mig att hoppa in i bilen. Tio minuter senare stannade han vid den pråligaste förvaltningsbyggnaden i Irkutsk, byggd i gammelsovjetisk stil. Jag stövlade in bland beväpnade vakter och morska poliser och visade mina vykort utan frimärken. Efter en liten väntan blev jag insläppt i något som jag tror motsvarade Sveriges länsstyrelse eller landsting - i vilket fall en regional förvaltning för Irkutskre-gionen. Jag eskorterades av en beväpnad vakt med skyddsväst genom korridorerna, kände lite av de sovjetiska vingslagen i nacken. Men jag blev kor-rekt och vänligt bemött och jag följde snällt med in i hjärtat av byggnaden, till deras eget interna postkontor. Där fick jag köpa mina frimärken innan jag åter eskorterades tillbaka ut. Jag tänkte för mig själv att vore inte vakten beväpnad hade jag gett honom en kindpuss men jag sa bara spatsiba och nickade. Tänk vad en jakt på några frimärken kan leda till för spännande möten i främmande kulturer. De kanske i sin tur tänkte – ”vad är det här för en filur - skicka vykort... tokiga svenskar...”

Etapp 3 av tågresan gick vidare från Irkutsk med sikte på Mongoliet och Ulan Bator, på kartan en inte särskilt lång tågresa men ändå på cirka 32 timmar, mycket beroende på en ganska långdragen procedur vid gränskontrollen mellan

Ryssland och Mongoliet. Först på ryska sidan och därefter på den mongoliska sidan. Vakter med hundar gick igenom alla vagnar, vi fick visa vårt bagage och lämna ifrån oss passen med visumen som skulle stämplas enligt konstens alla regler.

Framme i Ulan Bator tidigt morgonen därpå möttes vi av våran på förhand bokade guide med chaufför. Vi baxade vårt bagage ut till minibus-sen och färden gick ut mot naturreservatet Gun Galuut. Vägen ut från Ulan Bator måste sägas vara det värsta jag färdats på. Det verkade som att vägen asfalterats någon gång på 1970-talet och därefter lämnats till sitt öde utan det minsta un-derhåll. Stora potthål fanns överallt men chauffö-ren kryssade vant mellan hålen i vägen, ibland på vänster sida. Farten var inte så hög så det gick bra att samsas och mötande trafik stannade snällt och styrde ibland till höger. Ibland var vägen så illa medfaren att chauffören valde att svänga av vägen

...till en början en mycket angenäm promenad längs Bajkalsjön

Bajkalsjön.

Tyvärr är man inte så noga med att hålla efter i världsarvet, lilla bilden nedan visar rostande skeppsvrak och skräp.

Kristallklart vatten i Bajkalsjön.



och istället köra på stäppen - det hade kanske varit lika bra att åka hela vägen på sidan om. Så många bilar med punktering har jag aldrig sett på den en timme långa resan - förmodligen ett 40-tal bilar som stod vid vägkanten med reservhjulen intill då de prickat ett vasst potthål.

Utanför Ulan Bator reste sig storslagna vyer, böljande berg och grässtäpper med milsvida utsikter. Efter en timme svängde vi av vägen och åkte rätt över stäppen. Ju längre ut på lands-bygden vi kom desto magnifikare blev utsikten. Framme i Gun Galuut finns en camp i natur-reservatet. Där skulle vi bo en natt i en ”ger”, precis som nomaderna i Mongoliet gör. En ger är ett slags tält som fungerar som året-runt bostad för nomader i Mongoliet och även andra platser i Sibirien. Den är isolerad och tål vinterväder, faktiskt kargare och hårdare vintrar än vad vi är vana med i Sverige.

På sätt och vis fördes tankarna hemåt, eftersom landskapet på något sätt påminde om hur det ser ut hemma i Norrbottens och Västerbottens inland - fast här helt utan träd. Det vore ju en otänkbar syn för oss - men ändå riktigt magiskt. Som att promenera omkring i en sagovärld.

På eftermiddagen blev vi hembjudna till en mongolisk familj som hade slaktat ett får, de bjöd på inälvor i sin ger och jag smakade snällt på det som inte såg allt för oätbart ut. Det var inte så hemskt ändå och eftersom jag nu sitter och skriver detta resekåseri så var det inte farligt heller. I campens restaurang fick vi också riktig middag som tur var.

Efter en natt i en ger och en spännande safari-guidning gick resan tillbaka till Ulan Bator. Om Ulan Bator finns inget att säga annat än att det är

en fruktansvärd plats. Halva staden var uppgrävd, en otäck smog låg som ett lock över staden i den tryckande värmen. Det stank diesel och fotogen och avgaserna var riktigt otrevliga. Här pågår dock en otrolig byggiver. Överallt står lyftkranar och ett febrilt jobb pågår att bygga nya bostäder. På andra håll i staden är allt förfallet, nästan som en krigszon. På hotellet fanns inget varmvatten och från toaletten kom en vedervärdig stank av avlopp. Försökte mig på att morra åt hotellre-ceptionisten, men hon lyfte inte blicken en enda gång från tidningen hon satt och läste. Ulan Bator kanske har framtiden framför sig, men trots att jag inte är det minsta insatt i stadsplanering så känns det som att de borde ha börjat med att rusta upp vägnätet.

Eftersom folket inte talar engelska och jag inte talar varken ryska, mongoliska eller kinesiska så fann jag det till slut onödigt och besvärligt att

Frimärksäventyr i Irkutsk. Triumfbåge i Irkutsk. By i Gobiöknen.

7700 kilometer järnväg avverkades under fyra etapper och totalt ca 160 timmars tågresande.



prata engelska. Tonläget blir ju ofrånkomligt lite stakande och avvaktande när man söker ord att uttrycka sig med, och varför lägga ner kraft på något som den andra ändå inte förstår, så under resans gång övergick jag mer och mer till att tala svenska. Tydligast funkade detta på stationen i gränsstaden mellan Ryssland och Mongoliet. Ganska snabbt dök det upp folk som ville att vi skulle växla våra Rubel till mongoliska Tugrik. Förutom att de erbjöd skamkurser så var de väldigt påflugna och vi tackade nej genom att säga ”no, no” och vifta med handen. Till slut när samma person kommit fram till oss fem gånger så tog jag ett steg fram, tittade mannen i ögonen och sa på klingande Kalixdialekt, vänligt men bestämt: ”- Hördudu, nu har du frågat mig fem gånger och jag har svarat nej varenda gång, jag tänker inte ändra mig heller. Nu får du acceptera mitt svar och promenera vidare. Tack å adjö”. Mannen tittade på mig med stora ögon, förmodligen uppfattade han på tonfallet att det inte var nån idé så han nickade och vände på klacken och kom inte tillbaka någon fler gång. Tänka sig att Kalixdia-lekt var gångbart även i Mongoliet...

Etapp fyra som också var den sista etappen på järnvägen gick vidare från Ulan Bator mot Peking och Kina genom Gobiöknen. Nu kom den extrema hettan och gjorde resan riktigt svettig. I gränsstaden mellan Mongoliet och Kina var det en segdragen process. Här fick vi inte ens kliva av tåget eller gå på toa under 5-6 timmar. Utöver den rigorösa gränskontrollen så var det även dags för boggibyte på vagnarna då den kinesiska järnvägen har smalare spårvidd än Ryssland och Mongoliet. Vagn för vagn rullades in i verkstaden där hjulen kopplades bort, vagnen lyftes och sattes ner på nytt boggi. En tidskrävande procedur som pågick i uppemot 40 graders värme. Loket byttes ut till ett kinesiskt.

På natten gick tåget vidare genom Gobiök-nen och ungefär mitt på dagen nästa dag var vi framme på järnvägsstationen i Peking. När jag klev av tåget, med totalt 160 timmars tågåkande i baken sade jag till mina resekamrater: ”Om ni ser mig gå ombord på ett tåg de närmaste tio åren - då ser ni fel... ”

Tågresan var på många sätt fantastisk och häftig med massor av intryck och upplevelser, men det var samtidigt en rejäl utmaning. Det är framförallt en resa jag aldrig kommer att glömma. Nog kom-mer jag säkerligen att åka tåg fler gånger, men när det gäller Transsibiriska järnvägen nöjer jag mig med att bläddra igenom, och titta på, alla foton jag har tagit.

Väl i Peking ska det sägas att som jämförelse med Ryssland och Mongoliet var det som att komma till framtiden. Det var nästan så att järnvägsrälsen var polerad för hand. Peking är en modern stad med många intressanta sevärdheter. Här stannade vi en vecka innan vi flög hem till Sverige. I Peking hade vi för övrigt lejt en kine-sisk student som guide. Hon studerade engelska och turism och var en riktigt bra tillgång under fem dagar i Peking. Men det får bli ett annat re-sekåseri som jag återkommer till i ett kommande nummer av Näringsliv i Norr.

För den som är intresserad av ett oförglömligt äventyr så kan jag varmt rekommendera Trans-sibiriska järnvägen. Läs gärna Lonely Planets

bok: Trans-Siberian Railway och hitta inspira-tion, även om nu inte allt inte visar sig stämma till punkt och pricka så är den värdefull som uppslagsverk och för inspiration. Det finns ett antal svenska reseföretag som specialiserat sig på resor i österled och med Transsibiriska järnvägen. Det är bara att googla så kommer det fram många alternativ. Vi gjorde så när vi planerade resan att vi skickade våra önskemål till flera olika arrangö-rer och begärde in offerter innan vi bestämde oss. Därefter finslipade vi resans innehåll tillsammans med resebyrån. En sådan resa vi gjorde, 23 dagar med alla flyganslutningar, hotellnätter och tågbil-jetter samt guider kostar upplysningsvis ungefär 25.000 kronor per person.

Björn Palovaara

...på den Mongoliska landsbygden var det som att vandra omkring i en sagovärld.

En klassisk mongolisk ger

Safari i bergen vid naturreservatet i Gun Galuut. Örnen breder ut sina vingar.

I Gun Galuut i Mongoliet var det som att vandra omkring i en sagovärld.



Lärlingsgatan 20, 904 22 UMEÅTel: 090-14 25 60 | www.renthall.se

Välj våra underhållsfria lagerhallar så kostar dom som ovan vid leasing i 36 månader.Vi har även hallar i andra storlekar…Moms, montage, maskiner och frakt tillkommer. 10% restvärde.Erbjudandet gäller t.o.m. 1 november 2012

ARCTICHALL MEDIUM

252:- DAGARCTICHALL MINI115:- DAG

Hur mycket kostar det att inte skydda företagets produkter?

300m 2

150m 2

Under 2011/2012 har Luleå tekniska universitet inrättat en ”Labbfond” för att ge universitetets forskning en extra kick. Bra infrastruktur med nya labb och ny utrustning ger LTU-forskarna bättre villkor. Ett exempel på stöd ur labb-fonden är till ny utrustning för att kunna testa materials hållbarhet i knä- och höftledsproteser.

– Jag har jobbat länge på LTU och det här är en helt ny möjlighet som öppnar flera dörrar för forskare på universitetet. Det är en möjlighet att söka medel för ny utrustning, att förbättra utrustning och labblokaler, eller att bygga helt nya labb. Dessutom innebär det ökat samarbete mellan forskarna på LTU och att det blir lättare att få externa finansiärer att ställa upp, säger Nazanin Emami, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet.

Genom medel från labbfonden kan Nazanin Emami köpa in utrustning som kan mäta åldrandet hos både ben, brosk och material som används för implantat. God beständighet mot åldrande och utmattning är en av de vik-tigaste egenskaperna hos material som används till lastbärande implantat för höft- och knäleder. Ett inopererat implantat borde i idealsituationen hålla livet ut, men håller i verkligheten mellan 8-15 år. Men nya material utvecklas hela tiden, t ex av polymerbaserad plast, och då behövs utrust-ningen för att under dynamisk belastning mäta och analysera åldrandet och livslängden.

Stort intresseIntresset att söka medel ur labbfonden har varit stort. Den inrättades under hösten 2011 och sedan dess har 17 ansökningar kommit in, motsvarande en total summa på cirka 60 miljoner kronor. Av dessa har hittills 7 ansökningar beviljats. Fonden fungerar som delfinansiering vilket innebär att medel även söks externt.

Avsikten med universitetets labbfond är att den ska vara till nytta för många användare och att den ska leda till utveckling och förnyelse av forskningsverksamheten. Den stärker universitetets forskningsmiljö som även blir attraktiv för nya forskare.

Förstärker forskningen– Förutom att vi vill stödja våra egna duktiga forskare till att nå intelligenta och samhällsnyttiga forskningsresultat, så är labbfonden även ett sätt för oss att göra oss mer attraktiva för nationella och internationella spetsfors-kare, säger Johan Sterte rektor vid Luleå tekniska universitet.

Ett annat exempel där medel ur labbfonden förstärker forskningen, är att flera avdelningar från olika institutioner kan skaffa kompletterande utrust-ningar till de två befintliga elektronmikroskopen som finns vid Institutio-nen för Samhällsbyggnad och naturresurser. Genom LTUs egen satsning kan nu fler forskare utnyttja dessa avancerade instrument. Bland annat kan Avdelningarna för Materialvetenskap och Materialmekanik skaffa en detektor för att studera titanlegeringar och på så sätt förbättra processer för att tillverka flygdelar med rätta egenskaper. Belastningsutrustning och mätteknik till det redan befintliga Complab är en annan forskningsverk-samhet som har fått medel ur fonden.

satsning ska ge raketfart åt ltu:s forskning

Bilden visar hur benceller fäster på nyutvecklad komposit förstärkt med kolnanorör som ska användas i knä- och höftim-plantat. FOTO: LTu

Vindparken på Blaiken har som ett av fyra svenska projekt nominerats för stöd från EU:s NER300-program, ett av världens största finansierings-program för förnybar energi. ”Ett stöd kan innebära ett stort kliv framåt för utvecklingen av vindkraft i kallt klimat”, säger Stefan Skarp, Skellefteå Kraft.

Fyra av nio ansökningar som Sveriges lämnat in i konkurrens med övriga medlemsländer i EU har i en första gallring bedömts vara kvalificerade för stöd. Men då ett och samma land maximalt kan få tre projektstöd kommer ett av projekten att falla bort när EU senare i år fattar beslut om stöd till 16 av de 30 projekt som nominerats.

Stefan Skarp, avdelningschef Investering hos Skellefteå Kraft, ser nomi-neringen som ett bevis på kunnandet i bolaget:

– Förutsättningarna är väldigt speciella uppe i fjällvärlden, men vi har tagit fram teknik som förhindrar isbildning på vingarna. Den används idag våra anläggningar i Uljabuouda och Malå, och vi hoppas kunna ta stora steg framåt i Blaikenprojektet.

Mer än halva Nordens yta har den typen av klimat som kräver system för att hantera exempelvis isbildning. Faktum är att tekniken efterfrågas var helst i världen där det förekommer vindkraftsetableringar i arktiska klimat:

– Vidareutvecklingen av vindkraftutvinning i kallt klimat är en global angelägenhet. Det är ett viktigt men också väldigt kostsamt arbete som vi hoppas kunna slutföra om vi tilldelas stöd från NER300, säger Stefan Skarp.

blaikenprojektet högintressant för eu

Vikten av att tänka efter före

k R ö N I k a

iDa viDerlUnD advokat, advokatbyrån Kaiding

Efter ett år av blöjbyten, vaknätter och massor av gosande sitter jag åter på kontoret. Det mesta är som det var innan jag gick på föräldraledighet;

arbetsuppgifterna, kollegorna, till och med blomman i fönstret har överlevt. Men annat har förändrats sedan jag fick barn, som synen på mina egna föräldrar och tankarna kring vad jag kommer lämna efter mig, numera till mitt eget barn.

När ett nytt liv kommer till är det kanske inte så konstigt att det väcks tankar kring att livet en dag tar slut. Det kan vara svårt att prata om och ta ställning till hur man vill att det ska bli när man dör, men för sina efterlevandes skull är det viktigt att göra det i tid. Lagstiftningen inom familjejuridiken utgår ofta från kärnfamiljen bestående av ett gift par med gemensamma barn. Idag vet vi, många av egen erfarenhet, att den bilden sällan stämmer.

Många ekonomiska skyddsregler återfinns i äktenskapsbalken och förutsätter att par gifter sig, samtidigt som fler och fler lever som sambor. Sambor har därför ett mycket sämre skydd vid en separation och vid dödsfall sak-nar sambor arvsrätt. För att sambor ska ärva varandra krävs alltid ett testamente, vilket tyvärr fortfarande är okänt för många.

Huvudregeln är att barn ärver sina föräldrar och endast om föräldrarna är gifta får de gemensamma barnen vänta på sitt arv till dess båda föräldrarna avlidit. Barn till sambor och barn från tidigare förhållanden, särkullbarn, har alltid rätt att få ut sitt arv, arvslotten, direkt. Idag när det snarare är regel än un-dantag att familjer består av både mina, dina och våra barn samtidigt som våra ekonomiska förehavanden blir alltmer komplicerade kan ett dödsfall således få stora, kanske oförut-sedda, konsekvenser för de efterlevande.

För ett par som är sambor utan testamente innebär det att gemensamma barn ärver den avlidne direkt och för omyndiga barn kan då överförmyndarnämnden komma att övervaka den efterlevande förälderns förvaltning av arvet, t.ex. hälften av den gemensamma bostaden och då neka vidare pantsättning. Även om ett par är gifta, och därför ärver varandra, kan barn från tidigare förhållanden, särkullbarn, innebära att den efterlevande maken i värsta fall tvingas sälja hemmet för att särkullbarnet ska få ut sin arvslott. Så blir fallet om de huvudsakliga tillgångarna som den avlidne lämnar efter sig utgörs av parets gemensamma bostad och arvslotten inte kan lösas ut på annat sätt än genom en försäljning av bostaden. Genom att skriva testamente kan barns arvslott begränsas till hälften, till laglotten, men ett barn kan aldrig göras

arvlöst och utan testamente har barnet alltid rätt till hela arvslotten.

För den som driver ett familjeägt företag uppstår ytterligare frågor att ta ställning till såväl vid generationsskiften som vid äkten-skaps ingående och upplösning. Förutom praktiska frågor, som om barn eller barnbarn vill ta över företaget och hur ansvars- och arbetsfördelningen ska se ut, så uppstår familjejuridiska frågor som t.ex. om företa-get ska ses som ett förskott på arv eller om äktenskapsförord ska skrivas för att säkerställa att företaget förblir mottagarens enskilda egendom och därmed undantaget vid en eventuell skilsmässa.

Gemensamt för alla frågor inom familjejuri-diken är vikten av att tänka efter före. Konse-kvenserna av ett dödsfall eller en separation/skilsmässa går sällan att påverka i efterhand. Så vänta inte utan våga ta tag i saken omedelbart så slipper du och dina efter-levande ställas inför problem som kunde ha undvikits.


Kostnadsfria seminarier

Hästcentrum Boden bjuder in till en rad intressan-ta och kostnadsfria seminarier och workshops.

10 september - ”Ledsjukdomar hos hästar”

8 oktober - ”Bettorsakade beteendeproblem - varför gör hästen så?”

22 oktober - ”Ledningssystem - ett verktyg för ledningen att nå framgång i företagandet”

12 november - “Den skadefria hästen - sjukgymnastik för häst”

10 december - ”Hovvård för prestation”

Se hemsida för mer information om tider, föreläsare, anmälan m.m.

www.hastcentrumboden.se

Miljöteknik och nyaaffärsmöjligheterDen 24 oktober arrangerar North Waste Infrastructure en

seminariedag med fokus på affärsmöjligheter och nya

produkter. Under eftermiddagen kommer du att få ta del

av intressanta föreläsningar och workshops. Program med

tider och föreläsare presenteras i mitten av september på

www.northwaste.se

N65°

Övre NorrlandsKreditgarantiförening

med över 900 företagare i de nordligaste länen, ställer ut kreditgarantier till företagare i regionen.

Hittills har mer än 90 miljoner ställts ut i kreditgarantier, vilket möjliggjort en bankutlåning på mer än 500 miljoner kronor till små- och medelstora företag i regionen.

Tillsammans utvecklar vi företagsamheten och näringslivet i regionen.

Besök vår hemsida: www.kreditgarantiforeningen.se eller ring 0950 – 699 799.

E-post: info@kreditgarantiforeningen

Övre Norrlands Kreditgarantiförening

Bildat av företagare – till för företagare

LEVINTIE 159099130 SIRKKATLF. +358 16 646 [email protected]

www.hotellilevitunturi.fi

I priset ingår frukost, morgonbad, ett inträde per dag

till det nya upplevelsespaet, inträde till David Gymmet,

till dansrestaurangen – levande musik varje kväll -

och inträde för barnen till spaets barnens värld.

Priset gäller 30.9.-8.11. Minimibokning 2 dygn.

I SUPERIOR DUBBEL 140 €

OCH I JUNIORSUITE 170 €

HOS OSSFÅR GÄSTENALLTIDMERA!



till det nya upplevelsespaet, inträde till David Gymmet,

SPA FÖR TVÅDUBBELRUM: 92€/DYGN

Kortsiktigt tänkande – Hinder för företag ger inte bättre kvalitet

Bodens kommunledning verkar göra sitt yttersta för att Boden ska bli ett stagnationssamhälle. Under de senaste åren har Boden rasat i rankingen för

Årets Företagarkommun på ett sätt som är i allra högsta grad ovanligt.

Tidigare öste våra medlemsföretag beröm över vilket fantastiskt samarbete som fanns mellan företagen och den offentliga sektorn. Handeln växte och alla fungerade som ambassadörer för sin kommun. Nu är det mer tal om flytt av verksam-het.

Senaste förslaget från kommunledningen om att avskaffa LOV är ytterligare ett bevis på att kommunledningen vill avveckla det privata företagandet. Trots att det bevisligen varit en mer kostnadseffektiv lösning och trots att vårdtagarna upplevt det som mycket positivt.

Sedan LOV (lagen om valfrihet) inom hem-tjänst och omsorg infördes i Boden har drygt 30% av vårdtagarna valt ett privat alternativ. De

löpande utvärderingarna har visat att vårdtagarna upplevt klara förbättringar. I Boden är det 6 privata vårdföretag med cirka 70-talet anställda som kommer att beröras i första hand. Men vad som är mer viktigt – vad innebär detta för ut-vecklingen av företagsklimatet i Boden? Eftersom all tillväxt av sysselsättningen sker idag i mindre företag. Definitivt inte i den offentliga sektorn.

De allvarliga fall av bristande kvalitet som före-kommit i verksamheter ägda av riskkapitalbolag i välfärdssektorn ska självklart inte accepteras. Men botemedlet är inte att förhindra en viss typ av företag utan i stället att skärpa kvalitetskontrol-len, oavsett det handlar om privata eller offentliga utförare.

Inte minst kommunerna måste bli bättre på att ställa tydliga och mätbara kvalitetskrav. Uppföljningen måste också bli bättre. Det gäller både egen-regin och när privata utförare anlitas. Alla utförare, oavsett om det gäller företag eller kommuner och landsting, har ett stort ansvar för att ge människor god kvalitet, vare sig det handlar om skola, vård eller omsorg.

Regeringens infrastruktursatsningVi nödgas konstatera att regeringen inte känner

till vad som händer i norra delarna av vårt land. Denna enorma miljardinvestering man nu har utlovat på sträckan Linköping – Stockholm som medför en tidsvinst på 30 (trettio) minuter hade räckt till att bekosta en norrbottniabana och en dubbelspårig järnväg mellan Narvik och Luleå. Sveriges mest lönsamma investering redan från start är utan tvekan ett dubbelspår mellan Luleå och Narvik. På den sträckan, malmbanan, transporteras redan nu en stor del av den svenska nettoexporten till hamnarna i Luleå och Narvik. Norrbottniabanan och dubbelspår på malmbanan är en oslagbar kombination för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Det är synd att man tänker så kortsiktigt.

Om vi ser på persontrafiken per järnväg, så känns det som att vi befinner oss på 50-tals-standard. Ett modernt järnvägsnät med höghas-tighetståg efter hela kusten från Haparanda till Malmö skulle innebära att fler skulle välja det mest miljövänliga alternativet, tåget.


Det nya företagandetKan inte låta bli att delge lite siffror från Före-

tagarnas senaste rapport om det nya företagandet. Där har vi följt upp ett stort antal företag som startats på 2000-talet. Vi har följt upp drivkraf-terna, affärsmodeller mm. Resultatet är intressant i allra högsta grad.

Några axplock från undersökningen:• 61% startade utan befintliga kunder• 58% startar utan kapital• 57% startar utan affärsplan• 48% startar utan egna lokaler/kontor• 42% startar utan namn på företaget

Helt klart kan man se att den som bestämmer sig för att bli företagare är otålig att komma igång. Det är ju starten på något helt nytt och då blir man som en travhäst innan startkommandot kommer – adrenalinet pumpar och man vill iväg.

6 av 10 nya företagare kom från en anställning. En siffra som kanske förvånar många, men då

man tittar på orsaken till varför man startade företag så kan man ana sambandet. ”Jag ville göra något mer meningsfullt” var den vanligaste grunden till steget att bli företagare.

Vi återkommer med fler detaljer så småningom.

SjuklöneansvaretSom ni alla känner till så har vi inom Företa-

garna under lång tid protesterat mot sjuklönean-svaret för våra småföretag. Äntligen verkar det som att vi börjar få gehör för våra argument bland några av rikspolitikerna. Det är i allra högsta grad dags för alla politiker att inse vilka konsekvenser sjuklönen har för en liten företagare. Att betala 14 dagars ersättning när man inte har någon produktion eller intäkt är inte lätt. Exempelvis en butiksägare med en anställd som blir sjuk har säl-lan ekonomi för att kunna dubbla lönekostnaden genom att ta in vikarie.

SlutligenDen 12 oktober är det återigen dags för

ÅRETS FÖRETAGARE i Stockholm. Vår kandidat från Norrbotten, Inpuls Träning i Luleå AB är med i finalomgången. Gå in på www.foretagarna.se och läs hela programmet. Ta med din partner och upplev Företagarnas egen Nobelfest i Stockholms Stadshus Gyllene Sal!

eilert isaKsson ordförande Företagarna norrbotten

Kjell Hjelmregionchef Företagarna norrbotten

Bygg dubbelspårig järnväg mellan Luleå och Narvik FOTO FRåN LKAB FOTOGRAF: FREDRIC ALM


Lilla Miraklet är en privat förskola i centrala Kalix. Ägarna Helena Nyberg och Jenny Rimforsen jobbar i verk-samheten tillsammans med ytterligare fyra anställda. På de två avdelningarna har 34 barn platser. Privata förskolor har med åren blivit allt vanligare.– Det är inte bara att starta och köra en förskola. Många krav och regler ska uppfyllas, säger Helena och Jenny.

Lilla Miraklet startade 2006 som ett personalkoo-perativ och blev det första privata alternativet till förskola i centrala Kalix.

– Jag flyttade hem till Kalix med familjen och det fanns inte så många jobb att välja bland. Tan-karna kring att starta en privat förskola började växa fram. Jag tog kontakt med Helena som då bodde i Umeå och frågade om hon inte skulle flytta hem och starta förskolan tillsammans med ytterligare en bekant, berättar Jenny Rimforsen.

Så blev det. Helena bestämde sig och flyttlas-set gick hem till Kalix. Jenny gick en starta-eget utbildning och man funderade vidare kring olika

alternativ att driva förskolan.– Vi hade alla tre jobbat på förskola i koopera-

tiva former och det var något vi trivdes bra med. Intresset för föräldrakooperativ var inte så stort och kan kännas lite krävande då föräldrar hjälper till med olika göromål, så till slut bestämde vi oss att starta ett personalkooperativ och bildade en ekonomisk förening som anställde personalen, berättar Helena Nyberg.

Ombildades till aktiebolagFör ett par år sedan valde den tredje delägaren att flytta från Kalix för studier och då en ekonomisk förening kräver tre delägare valde man att ombilda bolagsformen till aktiebolag - Lilla Miraklet förskola AB.

Vid uppstarten av verksamheten mötte man lite motstånd. Först fick de avslag från Kalix kommun, men eftersom alla föreskrifter och krav kunde motses så kunde inte Barn- och grundsko-lenämnden hindra dom.

– Det är kommunen som beslutar och gör lö-pande tillsyn tillsammans med Skolverket. I våras hade vi besök av Skolverket som genomförde en granskning av oss och två kommunala förskolor.

Eftersom vi är den enda privata förskolan i Kalix med två avdelningar valde Skolverket oss. Det var mycket positivt att få konkreta svar på att vi job-bar i rätt riktning, vilka våra starka sidor är och samtidigt fick vi också veta svagare sidor. Det var mycket värdefullt, säger Jenny och Helena.

Nöjda föräldrar bästa marknadsföringMarknadsföringen av Lilla Miraklets förskola startade lite trevande genom att man satte upp lappar på anslagstavlor runt om i Kalix och man annonserade i de lokala annonsbladen för att kalla småbarnsföräldrar till informationsmöten.

– Vi startade med nio barn, ganska snabbt fördubblades det till 18 barn. Den bästa mark-nadsföringen var positiv ryktesspridning - “word to mouth” mellan nöjda föräldrar och idag har vi 34 platser här i de nyrenoverade lokalerna på Nystadens företagscentrum och 33 platser är just nu tillsatta, men det 34:e barnet kommer på inskolning inom kort, säger Jenny.

Man har på papperet två avdelningar, men både Jenny och Helena säger att man inte vill kalla det för avdelningar:

– Vi säger Stora sidan och Lilla sidan. Vi jobbar

För att varje barn är ett litet mirakel

Lilla Miraklets förskola i Kalix ägs och drivs av Jenny Rimforsen (t.v) och Helena Nyberg. Här tillsammans med två mirakel av de totalt 34.


alla gemensamt med alla barnen. På Lilla sidan har man 13 barn i åldrarna 1-3 år

och på Stora sidan 21 barn i åldrarna 3-5 år. På barnens villkor

Man bedriver en montessoriinspirerad pedagogik och använder bland annat ett sensoriskt material där barnen får använda sina sinnen när de jobbar med till exempel språk och matte.

– Miljön på förskolan är förberedd för barnen och på deras villkor. Alla bord, stolar, bänkar och hyllor är låga. Även toalettstolar och handfat är anpassade till de små. Barnen ska kunna vara självständiga och på det här sättet ger vi dem förutsättningarna till det. Vi strävar efter att se barnens kompetens och inte hjälpa till i onödan. De kan och vill själva. Sedan är vi utomhus mycket - vi har ett litet skogsområde här intill som vi tycker om att vistas i. Vi delar även lek- och klätterställningar tillsammans med den kom-munala förskolan intill, säger Jenny och Helena.


FAKTASedan den 1 juli 2011 har förskolor i Sverige fått en reviderad läroplan från Skolverket i den nya skol-lagen - därmed ett förstärkt pedagogiskt uppdrag där förskolan numera är en egen skolform.

Förskolan vänder sig till barn från ett år till dess de börjar skolan. Förskolans uppgift är bland an-nat att lägga grunden för barns livslånga lärande. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.

Förskolan styrs av skollag och läroplan.

Skollagen säger att:

Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö.

Det ska finnas förskollärare och det får också finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas.

Lokalerna och utrustning ska finnas för att syftet med förskolan ska kunna uppfyllas.

Lex Pysslingen är det vardagliga namnet på en tidigare svensk lag som förbjöd statsbidrag till dag-

hem som drevs i aktiebolagsform med vinstsyfte. Lagen stiftades av riksdagen i juni 1984. Lagen avskaffades av regeringen Carl Bildt 1992.

Namnet kommer från Pysslingen Förskolor, ett företag som startades 1983 och blev det första att bedriva privat barnomsorg i Sverige på 1980-talet.

I mitten av 1980-talet rasade en politisk strid runt privat dagisdrift. I striden deltog många högt pro-filerade socialdemokrater, som t.ex Lisbet Palme, socialminister Sten Andersson och statsrådet Bengt Lindqvist, finansborgarrådet i Stockholm John-Olle Persson - de var alla uttalade motstån-dare av privat dagisdrift. De stöddes av fackförbun-den TCO och Kommunal.

Motståndarna av statsbidrag till privata dagis häv-dade att inslag av vinstintresse skulle skada kvali-teten. Att tjäna pengar på barnomsorg framställdes av flera debattörer som cyniskt.

Finansministern Kjell-Olof Feldt (S) var inte uttalat negativ till privat dagisdrift utan ansåg att drifts-formen inte var avgörande för dagistjänsternas kvalitet.

Lilla Miraklets förskola bedriver en montessoriin-spirerad pedagogik och använder bland annat ett sensoriskt material där barnen får använda sina sinnen när de jobbar med till exempel språk och matte. Miljön på förskolan är förberedd för barnen och på deras villkor. Alla bord, stolar, bänkar och hyllor är låga. Även toalettstolar och handfat är anpassade till de små.


Kinesiska Lenovo, världens näst största PC-leverantör, scannade mark-naden efter världens främsta mjukvara inom multitouch till sin stationära All in One PC A720. Efter omfattande kva-litetssäkringsprocesser utmärkte sig Skellefteåföretaget NUITEQ’s plattform Snowflake Suite. Nu är avtalet signerat.

När världens näst största PC-tillverkare knackade på dörren hos Skellefteåföretaget väntade en spännande utmaning. Bolagen hade samarbetat under CES-mässan i Las Vegas men aldrig gjort affärer tidigare. Lenovo var på jakt efter världens främsta mjukvarulösning inom multitouch, med ambitionen att hitta en lösning som gav användarna av sin stationära All in One PC A720 en komplett upplevelse av kompatibel hård- och mjukvara.

Matchade Lenovos riktlinjerEfter den första urvalsprocessen väntade en lång och strukturerad kvalitetssäkringsprocess, för att avgöra om mjukvaran Snowflake Suite kunde matcha alla Lenovo’s riktlinjer och kvalitetskrav. NUITEQ har lång erfarenhet av att skräddarsy programvaror och Snowflake Suite anpassades efter Lenovo’s specifika önskemål. Alla steg i processen passerades och slutligen signerades avtalet.

– Vårt mål var att hitta en mjukvara inom mul-titouch som matchade våra höga krav på kvalitet, prestanda och stabilitet. Samtidigt ville vi ha en lösning som gav våra kunder ett högt underhåll-ningsvärde. NUITEQ erbjuder i dag den bästa lösningen på marknaden utifrån våra behov, säger Sean Liu, Senior Product Manager hos Lenovo.

Snowflake Suite gör det möjligt att använda flera fingrar samtidigt och användarna kommer exempelvis att kunna spela Angry Birds eller Fruit Ninja med en ny multitouch upplevelse. Lenovo handplockade även fem appar (Card Collect, Air-hockey, Bugs, Piano och Wong) som NUITEQ

skellefteåföretag landar avtal med lenovo

Harry van der Veen, VD NUITEQ.

FOTO: PAuLINA HOLMGREN

själva utvecklat och som nu specialanpassades och utvecklades med flerspråksstöd. En feature som NUITEQ är först i världen inom multitouch-mjukvara att erbjuda.

– Lenovo har ett fantastiskt utbud av multi-touch-produkter och strikta krav när det gäller att paketera OEM programvara med sina egna system. Att vi klarade processen och levde upp till

förväntningarna motsvarar den finaste kvalitets-stämpel vi kan få, säger NUITEQ’s vd Harry van der Veen.

Från och med andra kvartalet 2012 finns NUITEQ’s mjukvara som standard globalt på alla Lenovo’s A720-modeller och introduceras inom kort på flera svenska hemelektronikkedjor.

Konkurrensen om kompetens hård-nar på den svenska arbetsmarkna-den och globalt. Samtidigt är många Västerbottningar nyfikna på att arbeta utomlands. Arbetsförmedlingen i Skellefteå utökar nu servicen med en Eures-rådgivare, och arrangerar drop in-träffar för intresserade på flera orter under hösten.

Eures är ett nätverk för arbetskraftsmyndig-heterna i de europeiska länderna, som hjälper arbetssökande att röra sig fritt mellan olika länder. Stor vikt läggs vid arbetsgivares behov

av att rekrytera kompetent personal och att informera arbetstagare om möjligheterna att arbeta utomlands.

I Västerbotten har vi brist inom vissa yrkesgrup-per, såsom läkare, ingenjörer och bergsarbetare.

– Arbetsförmedlingen och Eures kan bidra till att motverka bristen inom dessa och andra områ-den, säger Anna Viklund, Arbetsförmedlingschef med områdesansvar i Skellefteå. Nu när vi utökar servicen med en Eures-rådgivare i Skellefteå kommer vi att öka kontakterna med arbetsgivare som kan ha behov av kompetent arbetskraft.

Startar sin karriär utomlandsArbetsförmedlingen kommer även att utöka

möjligheterna till information och rådgivning till

arbetssökande som är intresserade av att arbeta i andra europeiska länder.

– Rätt många Skellefteåungdomar arbetar redan i dag i till exempel Norge. Vi ser ett sug bland yngre personer att röra på sig, och utlandsjobb kan vara ett sätt att etablera sig på arbetsmarkna-den. Det finns ett behov av information om hur det är att jobba utomlands, och det kan vi möta upp ännu bättre nu, säger Anna Viklund.

Drop in för intresseradeUnder hösten genomförs ett antal drop in-

arrangemang i Skellefteå, Arvidsjaur, Arjeplog och Norsjö. Hit välkomnas alla som är intresse-rade av att veta mer om att jobba utomlands.

skellefteå jobbar på den internationella arbetsmarknaden


pr4u.se

Är din webbplats anpassad för dina användare?

Idag använder drygt 4 miljoner svenskar internet i sin smartphone eller surfplatta. Responsive webdesign (RWD) anpassar layouten av en webbplats så att det passar alla skärmstorlekar och gör din webbplats oberoende av besökarens olika enheter.

PR 4u har koll på det senaste inom webbproduktion och kan bygga din webbplats i RWD. Vi bygger webbplatsen i WordPress som är en av världens mest populära publiceringsplattformar och är licensfri.

Pr 4u - mer än en webbyrå, kan samtidigt hjälpa ditt företag med de tjänster en traditionell reklambyrå erbjuder.

Kontakta oss!Janne 070-632 63 12Björn 070-282 07 [email protected]

Sveaskog har sedan i våras börjat transportera virke på järnväg från sin nya virkesterminal i Nattavaara, några mil söder om Gällivare i Norrbottens inland.Terminalen ska fungera som skogsin-dustrins ”skogsbana” – att jämföras med gruvindustrins ”malmbana” och innebär både minskad belastning på miljön och lägre transportkostnader.

Stigande bränslepriser har medfört att kost-naderna för virkestransporter ökat de senaste åren. Sveaskog har därför gjort en översyn av sin transportverksamhet och hittat andra lösningar till mer kostnadseffektiva transporter av virke än med lastbil.

Virkestransporter med tåg blir lönsamma vid avstånd längre än 20 mil jämfört med lastbil. Ett tågset kan lasta 1 000 kubikmeter virke eller lika mycket som 25 lastbilar.

– Det blir både kostnadseffektivt och samtidigt minskar vi belastningen på miljön, säger Anders Järlesjö, logistikchef på Sveaskog.

Terminal och spår i helt egen regiUtifrån skogsinnehavet i norra Sverige kartlades möjliga lastplatser och det visade sig att i Nat-

tavaara var det lämplig att placera en virkester-minal. Härifrån är det långa transportavstånd till kusten och samtidigt nära till markerna och virket.

– Det är dessutom ett väl utbyggt vägnät till stationen i Nattavaara där den elektrifierade järnvägen passerar.

Terminalen i Nattavaara blir en viktig länk för att minska lastbilstransporterna. Här lastas virket av från lastbilar som kör in virke från närliggande avverkningar. Därefter mäts virket in och lastas om till det eldrivna tågsättet.

Sveaskog har investerat 10 miljoner kronor i terminalen och äger själva den cirka 400 meter långa rälsen, signalsystemet och växeln som leder in från stambanan till virkesupplägget.

Arbetet med terminalen startade under 2010 i samprojekt med Trafikverket, InfraNord och anläggningskonsulten WSP.

– Det handlar om ett komplext regelverk att äga och driva en terminal i egen regi med eget spår och växel som ansluts till stambanan. Det är inte bara att lägga ner en räls och börja köra.

Når fler kunder i Europa Under våren startade verksamheten med köra

ett tåg i veckan i samarbete med den lokala entreprenören Bröderna Mathiassons åkeri som står för avlastning av lastbilarna och omlastning

till tågvagnarna.– Nästa steg i arbetet är att förlänga spåret och

utveckla signalsystemet för att klara fler vagnar per tåg. Vi räknar med att inom kort kunna köra 1-2 tåg i veckan mot kusten. Det mesta av virket kommer att gå till Smurfit Kappa

Kraftliner i Piteå. Det är samtidigt en långsiktig logistiklösning som gör det möjligt att nå fler kunder utmed kusten och även ut i Europa, säger Anders Järlesjö.


FAKTA

Virkesterminalen i Nattavaara är Sveaskogs nordligaste och ligger 6 mil söder om Gäl-livare.

Investering: 10 miljoner kronor.

Transporter startade i april i år med ett prov-tåg i veckan.

under 2012 kommer rälsen förlängas och därefter kommer två tåg att avgå mot kusten varje vecka.

Ett tågsätt lastar 1000 kubikmeter virke och motsvarar samma mängd som 25 lastbilar.

här går virket som på räls

Virkesterminalen i Nattavaara är Sveaskogs nordligaste och ligger ca 6 mil söder om Gällivare. Sveaskog har investerat 10 miljoner kronor i terminalen och äger själva den ca 400 meter långa rälsen, signalsystemet och växeln. Ett tågset transporterar 1000 kubikmeter virke vilket motsvarar samma mängd som 25 lastbilar.


LRF GRöna PiLoteR

Nya rum för retreat, möten och matupplevelser på landet HUUVA HIDEAWAY Liehittäjä, Övertorneå STORMYRBERGET Pålberget, Piteå NIVAGÅRDEN Korpikylä, HaparandaVIRISEN Tärnabyför små sällskap,företag och grupperLäs mer på: lrf.se/grona piloter.

NYTT UTSEENDE, SAMMA TRYGGA LEVERANTÖR

www.tubussystem.se

Svensk Rörinfodring byter namn till Tubus System!

Vår vision är att vara den främsta reliningleverantören när det kommer till kvalité, kundvård och trovärdighet. Vi har sedan starten utfört relining i över 40,000 lägenheter i hela Sverige. Läs mer om oss och vad vi kan erbjuda:

DISTRIKTSKONTOR Tubus System AB · Betongvägen 26 · 973 45 Luleå 0920-23 09 00 · [email protected] · www.tubussystem.se

Här är mötet i centrum

miljoner till tillväxtbolagInnovationsbron satsar 10 miljoner extra på landets sex främsta inkubatorer. Umeåbaserade Uminova Innovation är en av de utvalda inkubatorerna.

Satsningen, som ska ge snabbare tillväxt och fler svenska företag på internationella marknader, ingår i Innovationsbrons inkubatorprogram. Det syftar till att vässa inkubatorer i Sverige som därmed får ytterligare medel för att hjälpa unga tillväxtbolag att utvecklas snabbare.

– Denna gång har vår målsättning varit att satsa på spets. Vi har helt enkelt valt ut några av de bästa inkubatorerna. Det här är eliten av Sveriges inkubatorer, de som visat att de kan leva upp till våra krav och vår ambition om fortsatt utveckling, säger Anders Nilsson, ansvarig för Innovationsbrons inkubatorprogram.

Går till utvalda företagUminova Innovations vd Nils-Olof Forsgren är glad över tillskottet, som ska gå till att stärka utvalda företag:

– Vi får extra resurser att satsa på de allra bästa bolagen. De får stöd i att hitta kunder, matcha in rätt kompetens och komma ut på internationella marknader.

Innovationsbrons satsning baseras på Näringsdepartementets anslag där 100 miljoner öronmärkts för att stimulera en snabb tillväxt och tidig internationell etablering av unga svenska tillväxtföretag. Övriga inkubatorer som valts ut är Minc, LEAD Incubator, Chalmers Innovation, STING och Uppsala Innovation Centre.

– Genom att Innovationsbron och Näringsdepartementet satsar på till-växtbolag från landets inkubatorer stärks Sverige som kunskapsnation. Det är såklart särskilt roligt att Uminova Innovation utsetts att bidra till den här tillväxten, avslutar Nils-Olof Forsgren.

teknikhuset värvar nya medarbetareUppgången inom it-området fortsätter efter sommaren. It-utbildningarna vid Umeå universitet rapporterar om fler antagna än på många år och företagen söker medarbe-tare. Ett av dem är Teknikhuset.

Behovet av nya medarbetare är fortsatt stort inom it-branschen, också nu efter sommarens ledigheter. Teknikhuset är ett av flera it-bolag som precis anställt nya medarbetare.

– Vi satsar hårt på att hitta nya förmågor, bra och duktiga människor som både har erfarenheten och lust och vilja att lära sig nya saker, säger Susanne Dahlkvist Österström, vd för Teknikhuset.

Hon är glad att kunna presentera två nya hemvändare som medarbetare. Det är Filip Sjögren och David Lundmark, båda gamla Umeåbor, som nu väljer att komma till Teknikhuset efter ett antal år på annan ort.

Filip Sjögren kommer att jobba som webbutvecklare och kommer närmast från en liknande tjänst på Fritids-resor i Stockholm. Filip pratar flytande CSS och är en enligt Teknikhuset en resurs inom frontendutveckling. I Umeå läste han tidigare Interaktion och design och Datavetenskap vid Umeå universitet.

David Lundmark kommer närmast från North Kingdom där han jobbat de senaste tre åren med bland annat interaktiva kampanjer och spel anpassade för webben. På Teknikhuset kommer han att arbeta som mediaproducent med produktion av E-learning och andra interaktiva medier.

Teknikhuset finns idag i Umeå och Stockholm och har ett 30-tal anställda personer som erbjuder strate-giska tjänster, design och teknik.

Om alla tänker likadant, då tänker ingen.

www.favorreklambyra.se

– Benjamin Franklin”

lastbilsavtal klart för kaunisvaaraprojektetNorthland meddelar att bolagets un-derentreprenör Peab har tecknat ett avtal med Scania Group gällande köp av 400 kompletta lastbilsekipage och servicetjänster under en period om nio år. Avtalet är värt 1,5 miljarder kronor. Lastbilsekipagen är optimerade för lastvikter på upp till 90 ton.

Northland Resources räknar med att starta produktionen av högvärdigt järnmalmskoncentrat under det fjärde kvartalet 2012 och påbörja

leveranserna till kunder i början av 2013. Peab är, genom sitt dotterbolag Swerock, ansvarigt för lastbilstransporten av Northland Resources järnmalmsprodukt på den 150 km sträckan från Kaunisvaara till omlastningscentralen i Pitkäjärvi, utanför Svappavaara, varifrån transporten fortsät-ter via järnväg (Malmbanan) till Narvik i Norge.

- Avtalet mellan Scania och Swerock är viktigt för vårt Kaunisvaaraprojekt, säger Willy Sund-ling, logistikchef för Northland Resources.

- Vi kan nu känna oss trygga med att leveransen av vår högkvalitativa produkt kan påbörjas som

planerat under första kvartalet nästa år.Avtalet gäller från och med slutet av 2012 och

fram till 2021. Utöver leveransen av lastbilsekipa-ge ska Scania ansvara för förarutbildning, kontroll av fordon, reparationer, underhåll, service och reservdelar. Scania har även åtagit sig att följa Northland Resources önskemål att kontinuerligt arbeta för sänkta kostnaderna per transporterat ton under nioårsperioden.

Produkterna och tjänsterna har skräddarsytts för gruvindustrins mycket höga krav på lastförmåga, tillgänglighet och leveranssäkerhet.

Allmänhetens acceptans för svart-arbete har minskat markant sedan 2006. Färre personer kan tänka sig att jobba svart och färre känner nå-gon som själv jobbar svart eller som anlitar svart arbetskraft. Det visar Skatteverkets medborgarundersök-ning som publiceras i dag.

Nästan tre fjärdedelar - 74 procent - tar avstånd från svartarbete. Vid förra undersök-ningen 2006 var det bara hälften - 51 procent - som tog avstånd. Bara sex procent tycker att det är okej att folk arbetar svart och en lika liten andel skulle undanhålla inkomster från beskattning om det fanns möjlighet. År 2006 var motsvarande andelar 14 procent.

– Det är en mycket glädjande normförbätt-ring som har skett. Resultaten tyder på att vi

har kommit väsentligt närmare Skatteverkets vision om ett samhälle där alla vill göra rätt för sig, säger Ingemar Hansson, generaldirektör vid Skatteverket.

En del av förklaringen kan vara att flera åtgärder för att minska skattefusk har genom-förts under senare år - till exempel rut- och rotavdrag och krav på certifierade kassaregister inom kontanthandeln. Medborgarna är också mindre missnöjda med skattesystemet i stort i årets undersökning än i den föregående. Andelen som tycker illa om skattesystemet har minskat från 42 procent till 22 procent.

Acceptansen för svartarbete minskar i alla grupper men mest bland egna företagare. Företagare är också den grupp som i störst utsträckning tar avstånd från svartarbete.

– För företagare är konkurrens från svart-arbete mer påtagligt ett hot mot den egna

verksamheten. Det är en förklaring till att acceptansen är lägst i den gruppen, säger Jan-Erik Bäckman, chef för analysenheten på Skatteverket.

Andelen som tror att man skulle upptäckas om man skattefuskade har ökat till 57 procent 2012, jämfört med 43 procent 2006. Färre än tidigare känner någon som skattefuskar, jobbar svart eller anlitar svart arbetskraft. Andelen som känner någon som anlitat svart arbetskraft har minskat från 38 till 24 procent. Detta är starka indikatorer på att skattefusket har minskat.

Medborgarundersökningen har besvarats av 2 728 personer och genomfördes av undersök-ningsföretaget Markör på uppdrag av Skat-teverket februari-april 2012.

allt färre tycker svartarbete är okej

Antalet obetalda sms-lån som kom till Kronofogden ökade markant under första halvåret i år. Nästan 25 000 stycken obetalda sms-lån kom in till myndigheten, vilket är en ökning med 70 procent jämfört med samma tids-period 2011.

–- Den drastiska ökningen är väldigt oroväck-ande. Det är uppenbarligen så att det fortfarande finns både stora brister i kreditprövningarna och i informationen om villkoren innan lån beviljas, säger Jan Åkerlund, förebyggare på Kronofogden.

Under det första halvåret i år kom 24 377 obetalda sms-lån till Kronofogden. Det är en ökning med 10 000 ärenden jämfört med samma

period 2011, vilket motsvarar en ökning med 70 procent.

Ungdomar står för drygt en femtedel av de obetalda sms-lånen, vilket är en liten ökning jäm-fört med samma tidsperiod förra året men inte i närheten av de höga nivåerna från 2006-2007.

Kronofogden har även börjat titta på individni-vå rörande ärenden på grund av obetalda sms-lån under 2011. Studier av 600 personer visar att en normal kreditprövning borde ha lett till att en tredjedel av lånen inte skulle ha beviljats. Bland 18-25-åringar hade 70 procent redan en skuld när lånet beviljades.

– Förutom den bristande kreditprövningen, så är många av företagen fortsatt aggressiva i sin marknadsföring. Reklamen använder till exempel

snabbhet och att även skuldsatta kan låna som lockbeten. Ökningen av de obetalda sms-lånen spär på den onödiga överskuldsättningen, säger Jan Åkerlund.

Tillgängligheten till sms-lån verkar dessutom öka - det finns drygt ett 40-tal företag som driver den typen av verksamhet. Den skärpning av lagstiftningen som kom för ett drygt år sedan verkar inte heller ha haft önskvärd effekt.

– Det är uppenbart att det nu behövs kraft-tag och samverkan för att bromsa den negativa utvecklingen. Det är viktigt att vi satsar på att föra ut information, till exempel att obetalda lån ger ungdomar en mycket dålig start på vuxenlivet, säger Jan Åkerlund.

stor ökning av obetalda sms-lån


Ronnie NordqvistTelefon: 070-671 94 41

Hörsel- hjälpmedel i Kalix & Haparanda Hörselslingeutrustningar

» Hörselförstärkare » Telefoner med hörselslinga » Blåtandsslinga till mobiltelefon » Väckarklocka med vibrator » Stolsslinga för TV » Sling-sync till platt-TV » Guidesystem » Trådlös högtalare med inbyggda mikrofonmottagare

» Slingväska för transportabel utrustning med trådlösa mikrofoner

Se hela vårt sortiment på www.edin.se / www.comfortaudio.se

Jag deltar gärna

på föreningsmöten

och informerar!

www.ArcticShop.se

Köpmannagatan 17 Kalix, Öppettider mån - tor 10 - 16.30, fre 10-14. Tel 0923-107 00

ArcticShop.seProducts from Lapland

Handgjorda stora kåsor

Handgjorda knivar

Våffeljärn

Varma och härliga tofflor

Fyll en jutesäck med ren & älgkött

Smörgåsjärn

Mjuka och härliga

renskinn

Fyll en trälåda med ren & älgkött

Picnic Muurikka

Pris

898:-Pris

145:-Pris från

398:-

Pris från

395:-Pris från

220:-Pris från

300:-

Pris

398:-Pris

298:-Pris

280:-

AVSÄNDARE:Arctic Försäljning i NorrbottenKöpmannagatan 17, 952 33 Kalix

POSTTIDNING BSVERIGEPORTOBETALT

MiROi är ett av Sveriges större privatägda företag inom områdena arbetsmarknadsprogram och vuxenutbildning. Vi har funnits sedan 1991 och har idag närmare 30.000 löpande kursdeltagare i våra program och utbildningar. Miroi har ca 800 medarbetare och finns på 96 orter i Sverige från Kiruna till Malmö med huvudkontor i Luleå.

ETABLERING OCH FÖRETAGSUTBILDNINGMiROi genomför kontinuerligt etablerings och företagsutbildningar. Från specialdesignade kurser i klassrum till intensivutbildning eller kurser i något av våra system för distansutbildning. Kontakta oss för referenser och förmånliga förslag. Naturligtvis erbjuds vårt ordinarie kursutbud även för företag, myndighet eller organisationer.

MiROi är även leverantör till Trygghetsfonden TSL. För den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist finns möjlighet att få hjälp av MiROis coacher att komma tillbaka till arbetslivet så fort som möjligt.

GRATIS REKRYTERINGMiROi kan hjälpa till att lösa bemanningsproblemen. Vi har ett brett register av deltagare i våra verk-samheter med dokumenterade kompetenser ur olika yrkesgrupper och åldrar. MiROi har bra verktyg för att matcha deltagare mot företagets önskemål om kunskaper eller erfarenheter.

Tjänsten är kostnadsfri för företag eller organisationer i behov av förstärkning. Kontakta den lokala MiROi kompetensbanken för hjälp eller ytterligare information och fördelaktiga lösningar.

www.miroi.se/kontakta-oss/kontakta-oss

näringsliv i norr, nr 4 september 2012

Documents