Närvårdssamverkan

• Csadadas

• Asdas• Ksaldjaksld• Saldöksaldö

Kommunikationsplan För Närvårdsområde

X

Varför en kommunikationsplan?

• Närvårdssamverkan en ny samverkansform.

• Är komplex i sin struktur.

• Innefattar många människor i skilda verksamheter med olika språk/begrepp.

• Ställer krav på en fungerande kommunikation

Varför en kommunikationsplan?

• För att ringa in vilka som är berörda av närvårdsområdets arbete.

• För att på så sätt skapa de kommunikationsvägar som behövs.

• För att tydliggöra och strukturera kommunikationen för att kunna arbeta mer effektivt.

Kartlägg:

1. Vad ska kommuniceras?

2. Till vem/vilka?

3. Vilka kanaler finns?

4. Hur ofta/När?

5. Vad vill vi uppnå?

1. Vad ska kommuniceras?• Handlingsplan

• Aktivitetsplaner för varje målgrupp och målområde

• Uppföljning av aktivitetsplaner

• Goda exempel

• Förslag på förbättrings/utvecklingsområden

• Upprättade och fastställda lokala rutiner

• Beslut som tas i Närvårdsområdets ledningsgrupp

Innehållet i kommunikationen

Centrala budskap från närvårdssamverkan

Anpassat budskap på närvårdsområdesnivå

Anpassat budskap på verksamhetsnivå

Anpassat budskap på grupp/individnivå

Översättning av budskap:• Talar målgrupperna samma språk, eller behöver budskapen anpassas?• Hur säkerhetsställer vi att våra målgrupper har förstått budskapen?

2. Till Vem/Vilka? Förslag på målgrupper

1. Arbetsgrupp/Informationsbärare för barn och unga vuxna i utsatt situation

2. Arbetsgrupp/Informationsbärare för personer med psykisk ohälsa

3. Arbetsgrupp/Informationsbärare för mest sjuka äldre

4. Utvecklingsråd?

5. Styrgrupp närvård

6. Närvårdskansli

7. Politiskt samrådsorgan

8. Berörda verksamheter (Primärvård, Sjukhus, Kommun, Habilitering etc.)

• Fundera över målgrupperna• Rangordna • Vilka är mycket viktiga, viktiga och vilka är mindre viktiga? Hur säkerhetsställer vi kommunikationen med de som är mycket viktiga?

2. Utpekade informationsbärare

Vem är mottagaren av information i arbetsgruppen/ och vem i ledningsgruppen kommunicerar den med?

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

3. Genom vilka kanaler?• På vilket/vilka sätt ska ni kommunicera med dessa målgrupper?• Att fundera över vad som påverkar:

– Tid, är det bråttom att få ut budskapet? Finns det tidpunkter då målgrupperna är mer mottagliga för budskapet

– Typ av budskap, en attitydförändring kräver mer än informationsspridning

– Vilka kanaler har vi? Mail, alfresco, hemsida, telefon, möten, vilka kanaler har målgruppen?

Ingen Information Tryckt

information, e-post, hemsida

Dialog, hur och varför, sätta mål,

vara delaktig i att bryta ner målen och

uppföljning av mål

3. Val av kanaler beror på vilken effekt man vill uppnå

Effekt: Förståelse och kunskapEffekt: Ingen önskad effekt, utanförskap

Dialog hur och varför

Muntlig information från

chefen

Ingen information

Effekt: Involvering och ägarskap

Kanal

1. Extern webbplats

2. Alfresco

3. Mail

4. Möten

5.Telefon

6. Närvårdskansliet

7. Informationsbärare

Resterande bilder tar upp:

• vad kommunikationspolicyn för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg säger om förhållningssättet kring kommunikation

• goda exempel på kommunikationsaktiviteter i närvårdsområdena

Taget ur Närvårdssamverkans kommunikationspolicy:

Möten

• Gemensamma möten har stor betydelse för den interna dialogen inom Närvårdssamverkan och för att skapa mening och förståelse för närvårdssamverkans olika frågor.

Kommunikation vid möten inom närvårdssamverkan

• Förslag till dagordning skickas ut 14 dagar före möte.

• Handlingar skickas ut 14 dagar före möte.

• Mötesprotokoll/minnesanteckningar läggs upp på Närvårdskansliets hemsida senast 14 dagar efter möte.

Innehållet i kommunikationen

För att underlätta att budskapen kommer fram, är det viktigt

att kommunikationen är:

 

• ÖPPEN – Informationen ska vara lättillgänglig

• BEGRIPLIG - Språket ska vara enkelt och tydligt

• SAKLIG - Informationen ska vara korrekt och relevant

• SNABB - Information ska förmedlas utan onödigt dröjsmål

Taget ur Närvårdssamverkans kommunikationspolicy:

Exempel på kommunikationsaktiviteter

• Ledningsgruppen bjuder in alla arbetsgrupper till ett uppstartsmöte där man går igenom Närvårdssamverkans syfte och mål samt arbetsgruppernas uppdrag. (Närvårdsområde Ulricehamn)

• Aktivitetsplanerna för varje målområde redovisas 1g/år då informationsbäraren bjuds in till ett ledningsgruppsmöte, beroende på tema. (Närvårdsområde Alingsås)

Exempel på kommunikationsaktiviteter

• Handlingsplanen kommuniceras till alla arbetsgrupper via ett dialogmöte i mars då även aktivitetsplanerna för varje målområde förs upp.

• Den löpande informationsöverföringen mellan ledningsgrupp och arbetsgrupp ansvarar ledningsgruppens ordförande för. (Närvårdsområde Tranemo)

Exempel på kommunikationsaktiviteter

• Alla arbetsgrupper för protokoll som läggs upp på Närvårdssamverkans hemsida, så att de är lätta att nå för alla. (Närvårdsområde Vårgårda)

• Alla arbetsgruppers minnesanteckningar läggs upp på Alfresco för att ordförande enkelt ska kunna gå in och se hur arbetsgruppernas arbete fortgår. (Närvårdsområde Alingsås)

• Ett nyhetsbrev tas fram i närvårdsområdet 2 ggr/år med nyheter om vad som händer i närvårdsområdet, för att på ett enkelt och lättillgängligt sätt synliggöra närvårdsområdets arbete för ex. kommunen, primärvård och sjukhus samt inåt i närvårdssamverkansorganisationen. (Närvårdsområde Tranemo)

Exempel på kommunikationsaktiviteter