någonting om rappet

Någonting om Rappet

Välkomna!VÄLKOMNAtill grundutbildning för förtroendevalda april 2013 dag 2


Agenda dag 2 11 april

Grundutbildning för förtroendevalda april 2013

• Politikerrollen i kommunikationsprocessen• Så fungerar stadens krishanteringssystem inkl. kaffe• Stadsrevisionens roll och uppdrag

• Lunch kl 12 – 13

Parallella spår• Det kommunala aktiebolaget i ett juridiskt perspektiv• Kaffe• Aktiebolagets externa redovisning och

årsredovisningslagen----

• Medborgerligt deltagande och fördjupande av demokratin• Kaffe• Mänskliga rättigheter

Jens Lisell

Senior kommunikationsstrateg

Strategisk kommunikation



• Strategisk kommunikation – verktyg för att nå måluppfyllelse och ökad effektivitet

• Stadens informationspolicy – en plattform för kommunikation

• Roller och ansvar

Agenda


Politisk ledning

Förvaltning/bolag ledning

Chefer

Medarbetare

Göteborgare

Information ger möjlighet att påverka

Information och kommunikation är en

grundförutsättning för att Göteborgs Stad ska

kunna utveckla och förstärka demokratin och för

att göteborgarna ska kunna tillvarata sina

demokratiska rättigheter.

Information en förutsättning för kommunikationInformation är nödvändig för att göteborgarna

och andra ska kunna bruka, påverka och

utveckla kommunens verksamhet.

Kommunen måste i alla aktiviteter som syftar till

att skapa kommunikation utgå från mottagarnas

situation, kunskaper och attityder.

Hur ger vigöteborgarna möjlighet att påverka frågor innan beslut?

Kommunen har enligt lag skyldighet att

tillhandahålla information men Göteborgs Stad

vill göra betydligt mer än så. Informationen ska

kännetecknas av öppenhet och ett aktivt

förhållningssätt.

Varför en informationspolicy?

En strategisk fråga för Göteborgs Stad

Inom Göteborgs Stad är information en

prioriterad uppgift, vilket innebär att såväl

anställda som politiker alltid ska beakta

informationsaspekten i sitt arbete.

Informationsarbete inom Göteborgs Stad

betraktas som en kvalificerad strategisk fråga

på ledningsnivå.

Kommunikation utåt bygger på den interna kommunikationenEn förutsättning för att nå kvalitet på

kommunikationen med göteborgarna är att de

anställda är välinformerade om verksamheten

och dess mål.

Medarbetarna inom Göteborgs Stad har en viktig

roll som kunskapsbärare, marknadsförare och

som stadens ansikte utåt.

Ansvar och roller

Ansvaret för informationen följer med ansvaret

för verksamheten. Informationen ska alltid vara

opartisk och saklig, det gäller både positiva och

negativa budskap.

Det är politikernas uppgift att formulera åsikter

och driva opinion i olika frågor.

Media och kommunen

Massmedierna spelar en viktig roll i den

kommunala demokratin. Kontakterna med

massmedia ska präglas av största möjliga

öppenhet.

Det är viktigt att massmedia snabbt kan komma

i kontakt med den medarbetare som har ansvar

och kompetens i sakfrågan.

Vilka lagar styr våra kontakter med media?


• Öppenhet och tillgänglighet• Kommunikationen är förutsättning för ökad måluppfyllelse och delaktighet • Strategisk kommunikation synliggör vad stadens verksamheter gör och

levererar• Information och kommunikation är en grundförutsättning för att

göteborgarna ska kunna tillvarata sina demokratiska rättigheter• Det är er uppgift att formulera åsikter och driva opinion i olika frågor –

tjänstemännen står för fakta • Det är ni som valda företrädare för medborgarna som bestämmer

verksamhetsinriktning och fattar beslut

Sammanfattning


Karin Eriksson

Tf chef Säkerhet och Krisberedskap

Så fungerar Stadens krishanteringssystem



• Ert ansvar som politiker• Nationens krishanteringssystem• Stadens krishanteringssytem• Så hanterar Staden hot mot politiker• Göteborgs Stads Säkerhetspolicy• Sammanfattning

Agenda


Någonting om Rappet Följa upp:

Ert ansvar som politiker


• Beredskaps- och ledningsplaner • Förmåga

• SäkerhetspolicyAtt den efterlevs


De tre grundprinciperna

• Ansvar• Likhet• Närhet

Nationens krishanteringssystem


Någonting om Rappet Utgår från

De tre grundprinciperna• Ansvar• Likhet• Närhet

Stadens krishanteringssystem





Grundläggande tes

”Beredskapsorganisationen är baserad på att alla verksamheter behåller både ansvar och befogenheter för att med full beslutskraft kunna bidra med sin del i en samlad krishantering”

Handlingsprogram för krisberedskap(KF 2007-06-07. § 18)




1. Varje verksamhet har ett eget ansvar och ska planera/öva för att kunna hantera en kris.

2. När krisen inträffar är räddningstjänst /polis/ ambulanssjukvård snabbt på plats.

3. Övrigt samhällsstöd kopplas in successivt genom bl.a. Krissamordningsgruppen.




1. Se till att alla aktörer kommer upp och är med på banan.

2. Vara ett naturligt forum för samverkan dit alla aktörer vänder sig.

3. Informera och framlägga förslag till beslut för stadens politiska ledning (Krisledningsnämnd - KS).

4. Svara för ledningsinformation till respektive aktörs krisledningsgrupp.

5. Bevaka: Att ansvars- närhets- och likhetsprinciperna följs

6. Verka för: Att Förvaltnings- Bolagsövergripande problemlösning kommer tillstånd.

7. Säkerställa information till medborgare och media!

Jourhavande stadsdirektörs uppgift



• Samordnar Stadens krishantering• Grundbemanning• Bemanningen utökas efter behov

Sker utifrån de tre principerna:

ansvar, likhet och närhet.

Krissamordningsgruppen



Övergripande politiska beslut

Kommunsstyrelse/Krisledningsnämnd


Så hanterar Staden hot mot politiker


Er ingång är:

Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet


Göteborgs Stads säkerhetspolicy


Någonting om Rappet • De tre grundprinciperna

• Ansvar, likhet, närhet

• Ert ansvar är att följa upp• Beredskaps- och ledningsplaner • Förmåga• Säkerhetspolicy

Sammanfattning


Klas Forsberg

Utvecklingschef

Medborgerligt deltagande och fördjupande av demokratin.


Någonting om Rappet • Vilka utmaningar står demokratin idag inför. Hur

skall delaktighetsdemokratin stärkas i Göteborg?• Vad är medborgardialog och brukardialog? • Vad innebär det för förvaltningar och bolag med ett

ökat medborgerligt deltagande.

Agenda


Aristoteles 384 – 322 f.Kr

• Demokrati uppstår när man eftersträvar alla människor frihet och jämlikhet och tar hänsyn till deras antal men inte deras art.

http://www.livet.se/ord/ordspr%C3%A5k/2232_Alla_demokratins_avigsidor_kan

http://www.livet.se/ord/ordspr%C3%A5k/2232_Alla_demokratins_avigsidor_kan

Demokratiformer

• Direktdemokrati = beslut i enskilda frågor fattas i demokratisk ordning direkt av de röstberättigade själva. Folkomröstning.

• Representativ demokrati = folket styr genom val av partier eller företrädare med beslutanderätt.

W. Churchill 1874 - 1965

• Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla andra.

• En demokrati är en stat där ett fritt meningsutbyte inte slutar med en begravning.

Utmaning

Vår demokrati är utmanad.

1. Minskat antal medlemmar i politiska partier, endast 1% är aktiva, 5% är medlemmar

2. Det ar stora skillnader på valdeltagande mellan valkretsar3. Förtroendet för de lokala politikerna ligger på cirka 30 procent enligt

SOM-institutets undersökningar4. Sveriges befolkning är alltmer välutbildad5. Människor engagerar sig på nya arenor och internet har blivit en allt

viktigare informations- och kommunikationskanal. 6. Prioriteringar alltmer nödvändiga utifrån stora utmaningar och

resursknapphet7. Värderingsförändringar – ”svensken” accepterar inte längre

gemensamma lösningar utan utgår från egna behov av offentlig service

Tillväxt i kommunal verksamhetårlig procentuell förändring

0,00

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1,40

2004 2009 2014 2019 2024 2029

Demografins krav

Utrymme med oförändrad skatt

1999 - 2004 2005 – 2008

En fråga/besluts livscykel

Tid

På

verk

an

sm

öjli

gh

et

Möjlighet att påverka

Vilja att påverka

Konflikt

Dialog

Genomförande

Reflektioner

• Vilka demokratiska utmaningar ser ni framåt?

Medborgerligt deltagande

Medborgare

• Boende• Brukare• Företagare, juridisk person• Besökare, turist, med flera

• Alla som har en aktiv relation till Göteborgs Stad

Medborgardialog vad är det?

• Det är deltagardemokrati med samtalsdemokratiska inslag som stöd till det representativa systemet.

Vad handlar medborgardialog om?

• att se medborgarnas kunskap som en tillgång för att forma framtidens kommun.

• att ge medborgarna kunskap vad gäller kommunens ansvar, styrning och verksamhet.

• att med olika metoder systematiskt arbeta med dialoger för att stärka demokratin och öka effektiviteten.

GÖTEBORGS PRINCIPER FÖR MEDBORGARDIALOG

1. Till grund för medborgardialogen skall Göteborgs Stads värderingar ligga så som de uttrycks i beslutet till ny stadsdelsnämndsorganisation

2. Vid förslag som direkt och i betydande grad rör stadens/stadsdelens invånare ska alltid medborgardialog övervägas och ställning tas

3. Göteborgarna ska, som lägsta nivå, ha rätten att bli hörda i de fall när man fattat beslut om att ha dialog

4. Göteborgarna ska i samband med en dialog ges goda möjligheter att kunna delta

GÖTEBORGS PRINCIPER FÖR MEDBORGARDIALOG

5. Barns rätt att komma till tals skall särskilt beaktas

6. Resultatet från medborgardialogen ska återkopplas

7. Förtroendevalda ansvarar för hur resultatet av dialogen påverkar beslutet

Reflektioner

• Hur ser ni att användandet av Göteborgsprinciperna kan påverka nämnderna framåt?

Roller

Roller och ansvar

• Politiken beslutar• Medborgardialog• Brukardialog

Reflektioner

• Medborgare i relation till brukare. Vad är de viktigaste skillnaderna och kan de helt separeras?

Framgång

Vad är avgörande för framgång?

1. Påverkbarhet

2. Beslut och tänkande

3. Systematisk medborgardialog

4. Målgruppsanalys

5. Åldersgrupper

Definition e-demokrati

• Med e-demokrati menas att med IT-baserade forum för information, dialog, förbättra kommunikationen mellan medborgare och politiker och myndigheter, i syfte att vitalisera demokratin.

Reflektioner

• De förtroendevaldas roll i relation till förvaltningarna i arbetet med medborgerligt deltagande.

SDN´s STARKARE INFLYTANDE I STADSUTVECKLINGSPROCESSEN

• Lokal kunskapsbas • Säkerställa möjlighet till påverkan • Rådslag • Utbildning

Lokal ”kunskapsbas” i stadsdelarna

• Systematiserade sociala erfarenheter. • Nuvarande förhållanden• Synliggöra komplexa samband, motsättningar, skapa

helhetsperspektiv.• Behov hos de som bor och arbetar • Presenteras i stadsdelsnämnderna


• Demokratin måste hela tiden återerövras och vår demokrati står inför nya utmaningar.

• Vi ser skillnad på medborgardialog och brukardialog.

• Ett ökat krav på ökat medborgerligt deltagande kommer att påverka våra organisationer och hur vi arbetar.

Sammanfattning


Elisabeth Abiri

Senior advisor

Mänskliga rättigheter som kommunal vardag


Någonting om Rappet • Göteborgs Stad ska i alla sina verksamheter

respektera, skydda, uppfylla och främja alla invånares mänskliga rättigheter.

• Internationella konventioner, svensk grundlag och i stadens budget.

• Vad innebär detta för det dagliga arbetet ute i stadsdelar och förvaltningar?

Agenda


Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Alla människor är lika i värdighet och rättigheter

Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Mänskliga rättigheter beskriver

Vad som inte får göras mot någon människa.

Vad som måste göras för varje människa.

1. Mänskliga rättigheter behöver vi inte jobba med här eftersom vi redan har det så bra.

2. Vi behöver inte arbeta med mänskliga rättigheter eftersom vi har en diskrimineringslag som hanterar eventuella kvarvarande problem.

3. Demokrati och mänskliga rättigheter är samma sak så eftersom vi har demokratiska val så har vi automatiskt mänskliga rättigheter.

4. Vi kan inte bara hålla på och prata om rättigheter utan att koppla det till skyldigheter.

5. Vi behöver inte lära oss mer om mänskliga rättigheter eftersom vi redan respekterar andra människor.

5 myter som gör att vi inte pratar om mänskliga rättigheter

Rättighetsbaserat arbete

Mänskliga rättighetsprinciper

(deltagande, jämlikhet, icke-diskriminering, ansvarstagande,)

Mänskliga rättighets-standard

(bindande juridik)

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheters tre dimensioner

Det offentligas ansvar för mänskliga rättigheter?

• Att respektera mänskliga rättigheter (inte själv kränka eller bortprioritera)

• Att skydda mänskliga rättigheter (förhindra andras kränkningar)

• Att uppfylla mänskliga rättigheter (skapa & upprätthålla system för att tillgodose mänskliga rättigheter)

• Att övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter(utvärdera och avkräva ansvar av myndigheter)

Arbetet med mänskliga rättigheter kan:

• skapa en sammanhållen bas för arbetet med kommunens ansvar för mänskliga rättigheter och icke-diskriminering – utifrån

ratificerade konventioner, grundlagen och diskrimineringslagstiftningen.

• visa på hur jämställdhet, tillgänglighet, mångfald m.m. samtliga är delar av människorättsområdet – och på så sätt minimera ”perspektivträngsel”.

• utveckla ett värdegrundsbaserat, tvärsektoriellt synsätt – för att överbrygga ”stuprören”.

Mänskliga rättigheter i vardagen

Tredelad kunskap

mänskliga rättigheter

och likabehandling

1Att ha kunskap om


2Att vara grundad i


3Att kunna arbeta medmänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter som lag – FN

• Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter• Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter• Konventionen mot rasdiskriminering• Konventionen mot diskriminering av kvinnor• Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling• Konventionen om barnets rättigheter • Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning• Konventionen om rättigheter för migrantarbetare och deras familjer

Mänskliga rättigheter som lag – Europa

• Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

• Europeiska sociala stadgan

• Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter

• Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Regeringsformen kap 1

Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Regeringsformen kap 2

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara.

Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Mänskliga rättigheters roll

Konventionerna och regeringsformen bör användas för att formulera, lyfta fram och tydliggöra:

speciallagstiftningar

direktiv

prioriteringar

ansvar

Mänskliga rättigheter – en utgångspunkt

Alla människor är lika i värdighet och rättigheter

Ingen får diskrimineras

Icke-diskrimineringslagstiftning m.m. – ”golvet”

”Ingen ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder”

K ä r n v e r k s a m h e t e n – policier, agerande, utvärdering

Sju diskrimineringsgrunder

könsöverskridande identitet eller uttryck

etnisk tillhörighet

religion eller annan trosuppfattning

funktionshinder

sexuell läggning

ålder

… och

socio-ekonomisk status/klass

utbildningnivå

För hållbart skydd av mänskliga rättigheter krävs att:

Alla människor har kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna som just sina rättigheter samt om sitt ansvar för att respektera andra personers mänskliga rättigheter.

Alla som är verksamma inom den offentliga sektorn har

kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter de mänskliga rättigheterna innebär för dem.

Alla människor har lika värde och rättigheter. Göteborgs Stad ska bedriva all sin verksamhet med respekt för den enskildes mänskliga rättigheter enligt de internationella konventionerna som Sverige åtagit sig att följa.

Det är i verksamheterna som många av rättigheterna ska förverkligas. De mänskliga rättigheterna inbegriper bland annat rätten till social trygghet, bostad, bästa möjliga hälsa, utbildning, arbete och lika lön för lika arbete utan diskriminering.

Detta har gällt sedan 1972….

Göteborgs stad – unikt förtydligande av ansvaret för mänskliga rättigheter på lokal nivå (Budget 2013):

Verksamheterna ska kunna ta stöd i stadens centrala arbete med de mänskliga rättigheterna för att öka kunskapen om hur rättigheterna kan konkretiseras och integreras i den ordinarie verksamheten.

Människorättsperspektiven kan hjälpa verksamheterna att prioritera. Utveckling av ärendeberedning och rättigheternas betydelse i beslutsprocesser är angeläget.

För att ändra värderingar och attityder bland medarbetarna ska ett planmässigt och kontinuerligt arbete i grupprocesser samt kompetenshöjning ske.

Rättighetsarbetet ska följas upp och även beaktas i revisionsarbetet.

Göteborg stads budget 2013 (forts.)

Jag har ett INTRESSE av att få komma in i skolans undervisningslokaler.

Vi måste VÄGA olika intressegruppers önskemål mot varandra.

Jag har RÄTT att kunna utbilda mig.

Jag har ANSVAR för att säkerställa denna persons rätt till utbildning just därför att det är hans/hennes rättighet.

Relationen – stat/offentlig sektor och individen

Organisationen i fokus

Bästa möjliga

samhälls-service,-tjänst

Olika logik – svenska lagar (t.ex. HSL)

Individen i fokus

Åtnjutande av samtliga rättigheter

Olika logik – Mänskliga rättigheter

Individens rättigheter

Bästa möjliga service, skydd

Bästa möjliga bemötande

Bästa möjliga omgivning/sam

hälle

Bästa möjliga tillgänglig-het

Verklig tillgänglighet till rättigheter

Fysisk tillgänglighet (fysiska hinder)

Laglig tillgänglighet (lagliga hinder)

Administrativ tillgänglighet (administrativa hinder)

Kunskaps-tillgänglighet (kunskapsmässiga hinder – vet man om rättigheten, m.m.)

Tillits-tillgänglighet (tillitshinder)

Geografisk tillgänglighet (geografiskt avstånd som hinder)

Ekonomisk tillgänglighet (ekonomiska/kostnadshinder)

Språklig tillgänglighet (språksvårigheter som hinder)

Kognitiv tillgänglighet (förståelse som hinder)

Tillgänglighet Bemötande

Fysiska hinder

Lagliga hinder

Administrativa hinder

Kunskapsmässiga hinder

Tillitshinder

Geografiskt avstånd som hinder

Ekonomiska hinder

Språksvårigheter som hinder

Kognitiva hinder

Diskriminering som hinder

Vilka hinder kan påverkas av ett bra bemötande?

Vad i er egen verksamhet rör de olika delarna av implementering?

Att respektera mänskliga rättigheter (inte själv kränka eller bortprioritera)

Att skydda mänskliga rättigheter (förhindra andras kränkningar)

Att uppfylla mänskliga rättigheter (skapa & upprätthålla system för att tillgodose mänskliga rättigheter)

Att övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter(utvärdera och avkräva ansvar av myndigheter)

Vilka roller har er egen verksamhet?

• Beslutsfattare• Handläggare m.m. • Arbetsgivare • Remissinstans • Upphandlare • Utbildare • Riktlinjeskrivare • Utvärderare m.m

Att arbeta människorättsbaserat

Princip Frågor Exempel

Att sätta mänskliga rättigheter i centrum av verksamheten

Vilka mänskliga rättigheter är relevanta för planeringen och utförandet av verksamhetens uppgifter?

Vems rättigheter är det fråga om?

Är strategier, planer m.m. uttryckligen kopplade till mänskliga rättigheter?



Ökat engagemang och självkänsla

”empowerment”

Finns det strukturer för utbildning av medborgare och personal i mänskliga rättigheter?

Har medborgare och personal en gemensam förståelse av mänskliga rättigheter?



Icke-diskriminering och uppmärksamhet på särskilt utsatta grupper

Har individer och grupper som är särskilt utsatta för människorättskränkningar identifierats inom organisationen?

Hur kan policies och planer utformas så de skyddar dessa grupper?


• Mänskliga rättigheter vad är det? FN, Europa lagstiftning, nationell lag och staden.

• Mänskliga rättigheter i vardagen. De sju diskrimineringsgrunderna.

• Vad innebär det att arbeta människorättsbaserat.

Sammanfattning


Johan Hörnberg, Stadsjurist

Jenny Lindestam, Stadsjurist

Utbildning för styrelseledamöter i kommunala bolag


Någonting om Rappet • Det aktiebolaget i en kommunal kontext

• Aktiebolaget s särart • Styrelsen och VD• Den kommunala organisationens inflytande

• Styrelseledamots ansvar • Kort om Jäv, Offentlighet och Meddelarfrihet• Workshop/diskussion

Agenda


April 19, 2023

Relationen kommunallag och aktiebolagslag

Kommunenkan välja att bedriva kompetensenlig verksamhet i

aktiebolagsform

Aktiebolaget

ABL saknar särreglering för kommunalt ägda aktiebolag.

Ett kommunalt aktiebolag måste därför anpassas till kommunallagens regler.

April 19, 2023

Aktiebolagets särdrag

• Vinstsyfte som överordnad princip• Ansvarar bara med sina tillgångar• Krav på Styrelsens och VD:s lojalitet mot

aktiebolaget och dess verksamhet

April 19, 2023

Aktiebolagets organisation

April 19, 2023

Ägare • Ansvar: Begränsat till aktiekapitalet• Befogenhet: Bolagsordning, ägardirektiv & byta ut styrelsen• Funktion: Anger inriktning på verksamheten på en övergripande nivå

Styrelsen• Ansvar: Hela bolagets verksamhet• Befogenhet: Allt inom ramen för bolagsordning och ägardirektiv• Funktion: Strategiskt och övervakande

Verkställande direktör• Ansvar: Bolagets löpande verksamhet• Befogenhet: Bolagets löpande verksamhet• Funktion: Verkställande

19 april 2023


Aktiebolaget i en kommunalkontext

Göteborgs Stad• Kommunfullmäktige Bolagsstämma

AktiebolagetStyrelseVDRevisorLekmannarevisor

• Kommunstyrelsen

• KSAU

• Stadsledningskontoret

• Bolagsordning

April 19, 2023



Göteborgs Stad• Kommunfullmäktig

eBolagsstämma


• Kommunstyrelsen

• KSAU


• Bolagsordning

• Ägardirektiv

April 19, 2023





• Kommunstyrelsen

• KSAU


Utse styrelse• Bolagsordning

• Ägardirektiv

April 19, 2023




eBolagsstämma


• Kommunstyrelsen

• KSAU


Utse styrelse &

Lekamnarevisor • Bolagsordning

• Ägardirektiv

April 19, 2023

Styrelsens sammansättning

• KF utser styrelsemedlemmarna• Lag om styrelserepresentation för

privatanställda

April 19, 2023

”Verksamheten” i bolaget

Ägare”Anger ramen”

Styrelsen

”Strategiskt och övervakande”

VD

”Verkställande ” av den löpande verksamheten

April 19, 2023

…att förstå sammanhanget

• Vilken verksamhet får aktiebolaget ha?

• ABL känner inte det kommunala bolaget.

• Slutsats: Vi har lånat aktiebolagets grundform (dvs organisation och ansvarsfördelning) men delvis modifierat dess kärna…. ( t.ex. vinstintresset ) …med kommunallagen m.m.

April 19, 2023

”Verksamheten” i bolaget

Bolagsordningen:

Anger den yttre gränsen för bolagets verksamhet• Verksamhetsföremålet (ABL)• Kommunala ändamålet (KL)• Kommunala befogenheter (KL)

April 19, 2023

Verksamhetsförmålet ABL

Kommunala ändamålet

Kommunala befogenheter

KL

April 19, 2023

Ägarens ökande inflytande över verksamheten

• Kommunallagen ställer krav på att det i bolagsordningen ska framgå att fullmäktige ska få ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.

19 april 2023


Aktiebolaget i en kommunal kontext

Göteborgs Stad• Kommunfullmäkti

geBolagsstämma


• Kommunstyrelsen

• KSAU


• Bolagsordning

• Ägardirektiv

Byta ut styrelsePrincipiella frågor

April 19, 2023

”Verksamheten” i bolaget”

Bolagsordningen: ”Anger ramen för verksamheten”

Ägardirektiv:

”Ger en mer detaljerad beskrivning av hur ägaren vill att bolaget ska bedriva verksamhet

inom för denna ram”

April 19, 2023

Ägardirektiv

Generella:

Infoga bolagets ledning i den kommunala organisationen…

Bolagsspecifika

mer i detalj beskriva föremålet för bolagets verksamhet.. i enlighet med den kommunala kompetensen

April 19, 2023

Generellt ägardirektiv Anger hur bolaget är integrerat och infogad i den

kommunala organisationen genom KF, KS och KSAU: att bolaget i vissa frågor måste inhämta KF:s

ställningstagande/godkännande att KS utövar uppsikts plikten över bolagets verksamhet

samt att KS fattar årliga beslut om verksamhetens kompetensenlighet.

att KSAU utövar den aktiva ägarstyrningen att bolaget ska samverka med stadens övriga förvaltningar

och bolag i syfte att främja det som är mest ändamålsenligt utifrån ett hela-staden-perspektiv.

att bolaget ska följa KFs budget och policys, riktlinjer och regler som KF eller KS beslutat om.

19 april 2023




AktiebolagetStyrelseVD

• Kommunstyrelsen

• KSAU


”Intern delegation”

Bolagsordning• Ändamål• KompetensÄgardirektiv

Ska följa KF-buget &

KS:policy, Riktlinjer och regler

Strategiska & operativa frågor

Byta ut styrelsePrincipiella frågor

April 19, 2023




eBolagsstämma

AktiebolagetStyrelseVD

• Kommunstyrelsen

• KSAU


”Intern delegation”

Bolagsordning• Ändamål• KompetensÄgardirektiv

Principiella frågor

Ska följa KF-buget &

KS:policy, Riktlinjer och regler

Strategiska & operativa frågor

Byta ut styrelse

April 19, 2023

Arbetsfördelning mellan Styrelse och VD

Styrelsen

Strategiskt och övervakande

VD

Verkställande av den ”normalt” förekommande verksamheten

April 19, 2023

Delegation inom bolaget

Ansvarsbegränsande delegation kräver:• Tillräcklig kompetens• Tillräckliga instruktioner• Utövande av Tillsyn

Styrelse <=> VD <=> bolagetspersonal(Delegation till rätt nivå <=> tillräcklig återrapportering)

April 19, 2023

Exempel: Ansvarfördelning i samband med en fastighetstransaktion

Kommunfullmäktige: Ta ställning till en fastighetstransaktion som påverkar

bolagets långsiktiga ekonomi

Styrelsen: Fastighetstransaktioner förutsatt att bolaget inte är

verksam inom fastighetsförvaltning

VD: Normala fastighetstransaktioner i bolag med

fastighetsförvaltande verksamhet

April 19, 2023

Styrelseledamots ansvar

• Sysslomansansvar• Skadeståndsansvar • Straffrättsligt ansvar – aktiebolagslagen och

brottsbalken

April 19, 2023

Sysslomansansvaret:

• Vårdplikt• Lojalitetsplikt• Tystnadsplikt• Skyldighet att se till bolagets bästa

April 19, 2023

Skyldigheter:• Tillsammans med övriga i

styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning

• Ledamot har individuellt kontrollansvar

• Ledamot är skyldig att hålla sig informerad och uppdaterad

• Ansvaret kan inte delegeras (jfr rätt att reservera sig)

• Ledamot representerar sig själv

Rättigheter:• Rätt att avgå• Rätt att få tillräcklig

information för att delta i beslutsfattandet

• Rätt att kräva extra styrelsemöte

• Rätt att reservera sig mot beslut och få avvikande mening förd till protokollet

April 19, 2023

Jämförelse med nämndledamots uppdrag

• Förtroendeuppdrag • Rätt att avstå från att rösta (undantag

myndighetsutövning)• Meddelarfrihet

April 19, 2023

Skadeståndsansvar

För stiftare, ledamot eller VD som:uppsåtligen eller av oaktsamhet i fullgörandet av

sitt uppdrag skadar bolaget vållar aktieägare eller annan skada genom

överträdelse av ABL, årsredovisningslagen eller bolagsordning

Stämman avgör om skadeståndstalan ska väckas.

April 19, 2023

Tidsfrister

• Talan ska väckas inom ett år från årsredovisning och revisionsberättelse

• Om ansvarsfrihet har beviljats kan skadeståndsanspråk inte göras gällande

April 19, 2023

Vissa staffbara handlingar enl. ABL

• Underlåtenhet att föra aktiebok och hålla den tillgänglig

• Vissa brott mot reglerna om styrelsearbete bl.a. tillräckligt beslutsunderlag

• Brott mot låneförbudet

April 19, 2023

Jäv

Aktiebolagslagens jävsregler gäller styrelseledamot och VD:

• avtal mellan ledamot och bolaget• avtal mellan bolaget och tredje man om ledamot

har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot bolagets

• avtal mellan bolaget och juridisk person som ledamoten företräder

April 19, 2023

Offentlighetsprincipen

• Gäller bolag där kommun har det rättsligt bestämmande inflytandet

Jfr: aktiebolagsrättsligt gäller som huvudregel tystnadsplikt om bolagets angelägenheter

April 19, 2023

Meddelarfrihet

• Meddelarfrihet gäller för anställda i de kommunala bolag som lyder under offentlighetsprincipen

• Sysslomännen har inte meddelarfrihet• Efterforskningsförbud • Förbud mot repressalier

Någonting om Rappet Aktiebolaget i en kommunal kontext:• Vi har tagit den aktiebolagsrättsliga formen men delvis

modifierat dess kärna• Styrelseuppdraget innebär en något annan roll än att vara en

företrädare för ett politiskt parti.• Aktiebolaget integreras i den kommunala organisationen

genom bolagsordning och ägardirektiv.• Styrelsen har ensamt ansvaret och befogenheten över

bolagets verksamhet enligt aktiebolagslagen, varför styrelsen självständigt måste pröva om den ska följa ägarens vilja.

Sammanfattning


Mats Boogh

Planeringsledare

Stadsutveckling, klimat och miljö

Den externa redovisningen - Årsredovisningslagen



• Allmänt om redovisning, ramverket• Översikt Årsredovisningslagen med exempel• Nyckeltal i ett aktiebolag

Agenda


Intern och extern redovisning


Lagstiftning och normgivare


• Årsredovisningslag (ÅRL)• Bokföringslag (BFL)• Aktiebolagslag (ABL)• Inkomstskattelag (IL)• Mervärdesskattelag (ML)

• Bokföringsnämnden (BFN)• Rådet för finansiell rapportering (RFR)• Redovisningsrådet (RR) t o m 2007

• Lagen om kommunal redovisning• Rådet för kommunal redovisning (RKR)

God redovisningssed


• Definition• Faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets av

bokföringsskyldiga

• Kompletterar, förtydligar lagstiftning och vägleder bokföring och redovisning• Olika organ har till uppgift att utveckla god redovisningssed• Sker i ”dialog” med bokförings-/redovisningsskyldiga, lagstiftare etc.

”praktiker” lagstiftning

normgivare

Normgivare


• Bokföringsnämnden (BFN)• Expertorgan, myndighet under Finansdepartementet.• Ansvar för utveckling av god redovisningssed (bokföringslag)• Beslutar bl a om allmänna råd för tillämpning av bokföringslag och

årsredovisningslag.• K-regelverk

• Rådet för finansiell rapportering (RFR)• Bl a tillvarata och företräda svenska intressen vid utvecklingen av europeisk

redovisningsstandard (IFRS)

• Redovisningsrådet (RR) t o m 2007• Uttalanden och rekommendationer• Normer för företag vars aktier är föremål för officiell handel eller som genom sin

storlek hade ett stort offentligt intresse

Grundläggande antaganden och kvalitativa egenskaper


• Grundläggande antaganden (generellt ramverk)• Bokföringsmässiga grunder • Fortlevnad

• Kvalitativa egenskaper (generellt ramverk)• Begriplighet• Relevans (väsentlighet)• Tillförlitlighet (neutral, väsentlig, ”substance over form”)• Jämförbarhet

• Principer som tillkommer I ÅRL• Post för post• Kvittningsförbud• Kontinuitetsprincip• M m

Bokföringslag (BFL) - översikt


Ex.• Vem som är bokföringsskyldig• Räkenskapsår• Löpande bokföring• Arkivering• Avslut av löpande redovisning

Årsredovisningslagen (ÅRL) - översikt


• 1 kap. Inledande bestämmelser• 2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning• 3 kap. Balansräkning och resultaträkning• 4 kap. Värderingsregler• 5 kap. Tilläggsupplysningar• 6 kap. Förvaltningsberättelse m m• 7 kap. Koncernredovisning• 8 kap. Offentliggörande• 9 kap. Delårsrapport• 10 kap. Överklagande



• 1 kap. Inledande bestämmelser – tillämpningsområde

− Upprättande och offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport

− Gäller aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag med juridiska personer som delägare m fl

Medelantal anställda > 50

Balansomslutning > 40 mkr

Nettoomsättning > 80 mkr

Företag vars andelar eller

skuldebrev etc . är föremål för handel



• 2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning– Årsredovisningens delar



• 2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning– Årsredovisningens delar– Överskådlighet och god redovisningssed– Rättvisande bild– Andra grundläggande redovisningsprinciper bl a

– Årsredovisningens undertecknande (VD och styrelseledamöter)

FortvarighetKonsekvent värdering

och klassificering

Rimlig försiktighet

Bokförings-mässiga grunder



• 3 kap. Balansräkning och resultaträkning– Balansräkningens innehåll



• 3 kap. Balansräkning och resultaträkning– Balansräkningens innehåll– Resultaträkningens innehåll

(kostnadsslagsindelad / funktionsindelad)– M m

Jämförelsetal för alla poster i BR, RR osv



• 4 kap. Värderingsregler bl a– Anläggningstillgångar = Stadigvarande bruk eller innehav i verksamhet– Omsättningstillgångar = Annan tillgång– Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar (förvärv eller tillverkning)– Avskrivning av anläggningstillgångar– Nedskrivning av anläggningstillgångar

– Värdering av omsättningstillgångar

– Värdering av finansiella instrument



• 5 kap. Tilläggsupplysningar Exempel från ett bolag i GKF-koncernen



• 6 kap. Förvaltningsberättelse m m– ”rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet,

ställning och resultat”– ”sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen,

resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat”

– ”händelser av väsentligt betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut.

– ”beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer”– m m

– Finansieringsanalys



Varför?

Moderföretagets

utdelning

Exkl vinster/förluster

som ej realiserats

utanför koncernen

• Respektive bolag utgör skattesubjekt• Respektive bolag upprättar årsredovisning (ÅRL)• Moderbolaget upprättar även koncernredovisning

När?

Bestämmande

Inflytande

Ägande > 50%

• 7 kap. Koncernredovisning



Koncernen – en enhet

Elimineringar/justeringar • Goodwill (koncernmässiga övervärden)• Intern försäljning mellan bolagen• Orealiserade vinster / förluster• Lån /finansiering• Räntekostnader / ränteintäkter• Kundfordringar /lev skulder• osv.

Kapitalöverföringar Koncernbidrag• minimera koncernens skatt• utdelning • aktieägartillskott (nyemission,

förlusttäckning)

7 kap. Koncernredovisning

• 8 kap. Offentliggörande

• Registreringsmyndighet är bolagsverket• Årsredovisningens avlämnas till revisorer och lekmannarevisorer sex

veckor före bolagsstämma• Bestyrkta kopior till bolagsverket inom en månad efter bolagsstämma (AB)• Registrering i aktiebolagsregistret• Förseningsavgifter, personligt betalningsansvar och vite• Publicering



• 9 kap. Delårsrapport (frivillig för de flesta)• 10 kap. Överklagande (av registreringsmyndighetens beslut)



Flerårsöversikter – ex nyckeltal


LönsamhetFinansiell ställning

Räntabilitet totalt kapital

Räntabilitet eget kapital

Soliditet

Rörelsekapital Marginal

Flerårsöversikter – ex nyckeltal finansiell ställning


Rörelsekapital – betalningsförmåga på kort sikt

Positivt rörelsekapital

Flerårsöversikter – ex nyckeltal finansiell ställning


Soliditet – motståndskraft lång sikt

Andel eget kapital

Flerårsöversikter – ex nyckeltal lönsamhet


Räntabilitet totalt kapital – verksamhetens lönsamhet oavsett hur den finansieras



Rörelsemarginal – vad återstår till räntor, skatt och vinst



Räntabilitet eget kapital – verksamhetens lönsamhet inkl finansiering


• Redovisning / rapportering regleras och ”styrs” av flera lagar med olika intressen

• Den centrala lagstiftningen utgörs av Bokföringslagen och Årsredovisningslagen

• Ramlagar kompletteras med normering från främst bokföringsnämnden (bfn.se)

Sammanfattning


någonting om rappet

Documents