NepalEn studie om Nepals förutsättningar i den globala ekonomin

2013-05-29Handelshögskolan vid Karlstads universitetNationalekonomi AGlobalisering och utveckling

Petra Svantorp 930512

Sarah Tingelholm 881201

Kim Hagman 910304

Christian Svensson 880421

Ämnesansvarig: Karl- Markus Modén

Innehåll1.Sammanfattning..................................................................................................................................3

1.1 Inledning.......................................................................................................................................4

1.2 Syfte & frågeställning...................................................................................................................4

1.3 Metod...........................................................................................................................................4

2. Teori...................................................................................................................................................5

3. Empiri.................................................................................................................................................7

3.1 Bakgrund......................................................................................................................................7

3.2 Religion och etniska grupper........................................................................................................8

3.3 Utländskt Bistånd.........................................................................................................................9

3.4 Internationell handel och handelshinder....................................................................................10

3.5 Korruption..................................................................................................................................11

4. Diskussion/Analys.............................................................................................................................13

4.1 Slutsats.......................................................................................................................................17

5. Källförteckning..................................................................................................................................18

Eventuella bilagor/Appendix................................................................................................................21

Appendix 1.1....................................................................................................................................21

Appendix 1.2....................................................................................................................................22

Appendix 1.3....................................................................................................................................23

2

1. SammanfattningRapporten innehåller en beskrivning och analys av landet Nepal utifrån fakta och teorier rörande global utvecklingsekonomi ur en handelsinriktad synvinkel. Syftet med rapporten är att analysera landets ekonomiska situation och undersöka faktorer till varför Nepal är ett av världens fattigaste länder. Det gör vi genom frågeställningarna; Hur stor påverkan har landets religion på ekonomin? Erhåller landet utländskt bistånd, och i sådant fall hur stor påverkan har detta? Hur ser landets bytesförhållande ut? Har landet präglats av korruption och hur stor påverkan har det haft på det ekonomiska välståndet? Tillvägagångssättet som vi använt oss av för att få svar på dessa frågor är genom kurslitteratur, internet och vetenskapliga artiklar.

Nepal är ett litet land beläget i inlandet mitt emellan Indien och Kina. Landet var länge ett av världens få länder med hinduiskt styre, men övergick nyligen från monarki till republik. Då landet övergick till republik har styret kantats av motsättningar och oenigheter om beslut vilket har lett till svaga institutioner som gjort att folket tappat förtroende för ledningen. Detta har resulterat i att folket istället väljer att hålla kvar de gamla traditioner och muntliga överenskommelser som de har inom de egna etniska grupperna och ser endast till dess egen välfärd istället för den samhällsekonomiska välfärden.

75 procent av befolkningen är sysselsatt inom jordbruket och de flesta arbetar endast för sin egen hushållsförsörjning. Nepal är ett av världens minst industrialiserade länder vilket leder till att en stor del av importen är kapitalvaror samt olja för att täcka energibehovet. Exporten är mindre än importen vilket leder till en negativ handelsbalans som de får utländskt bistånd för att delvis täcka. Då landet har ett kuperat landskap med enorma höjdskillnader försvårar detta utvecklingen av infrastrukturen, landet har inte heller tillgång till någon kust vilket försvårar möjligheterna för exporten.

Med denna rapport har vi kommit fram till att Nepal är ett av världens fattigaste länder på grund av svaga institutioner och fundamentala fördelningsfunktioner av biståndet i landet. För att undvika detta så bör det tekniska biståndet öka som en del av det monetära biståndet för att på så sätt effektivisera och se till att biståndet gynnar hela landet i form av långsiktig välfärd. Det är viktigt att landet inte lever på biståndet utan använder det som ett hjälpmedel till att bli självförsörjande.

3

1.1 InledningI denna rapport analyseras varför Nepal är ett av världens fattigaste länder och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att förbättra landets ekonomiska situation utifrån global och utvecklings ekonomisk och politisk synvinkel. Nepal är en liten republik med 30 miljoner invånare och en area på 147 000km2. Landet är beläget mitt emellan Kina och Indien längs med Himalayas sydsluttning. Då det rör sig en bergskedja längs med Nepals kust mot Indien ligger höjdskillnaderna på 0-8000m, detta försvårar byggandet av vägar och utvecklingen av infrastrukturen i landet. Klimatet varierar från subtropiskt till tempererat i norr. Katmandu heter huvudstaden och har 990 000 invånare.

1.2 Syfte & frågeställningSyftet med denna rapport är att analysera den ekonomiska situationen i Nepal och undersöka faktorer till varför landet är ett av världens fattigaste. Vi kommer att utgå ifrån handelsteorier i vår analys av Nepals förutsättningar i den nationella och globala ekonomin. De aspekter vi väljer att undersöka är Nepals tidigare ekonomiska utveckling och dess förutsättningar i framtiden samt vad som kan påverka dessa i både negativ samt positiv riktning.

Rapportens syfte kan konkretiseras i fyra huvudfrågor som vi besvarar:

Hur stor påverkan har landets religion på ekonomin?

Erhåller landet utländskt bistånd, och i sådant fall hur stor inverkan har detta?

Hur ser landets bytesförhållande ut?

Har landet präglats av korruption och hur stor påverkan har det haft på det ekonomiska välståndet?

1.3 MetodVi gör en kvalitativ studie om Nepals förutsättningar i den globala ekonomin med fokus på de handelsteoretiska begrepp som vi lärt oss under kursen globalisering och utveckling på Karlstads universitet.  Relevant teoribildning hämtar vi främst från kurslitteraturen för ovan nämnd kurs (se källförteckningen). Fakta och information om landet tar vi fram genom tillförlitliga källor på internet samt kurslitteratur och andra publikationer om landet. Vi kommer sedan utifrån den teorin och de historiska fakta vi tagit fram om Nepal att analysera varför landet är fattigt och vad Nepal kan åtgärda och utveckla för att ändras till ett mer tillväxtvänligt land.  

4

2. Teori BNP är en central variabel när ett lands ekonomi ska bedömas. Det som BNP används mest till är att jämföra utvecklingsnivån i olika länder. Bruttonationalprodukt är ett mått på värdet på den totala produktionen av varor och tjänster i ett land över en tidsperiod, oftast cirka 1 år. BNP per invånare är ett förtydligande mått på ett lands välfärd, eftersom BNP per invånare talar om hur mycket resurser som produceras i relation till folkmängden. (Berg 2012)

Mätt i human development index (HDI) som är ett annat mått i att mäta välfärd i ett land utöver BNP per capita som till större delen visar tillväxten i landet så tar HDI med tre basala dimensioner som ett långt och hälsosamt liv, tillgång till kunskap samt ett anständigt levnadssätt. (Berg 2012)

Köpkraftspariteter, eller Purchasing Power Parity (PPP) syftar till att mäta prisskillnaden på jämförbara varor och tjänster mellan länder. Undersökningen ska representera hela landets bruttonationalprodukt (BNP). PPP -talen kan användas för att göra reala jämförelser av BNP mellan länder samt beräkna prisnivåindex, där man tar hänsyn till den nominella växelkursen för att jämföra prisnivån mellan länder. (SCB 2013)

Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. Denna kan vara i över- eller underskott. Är handelsbalansen positiv bidrar den positivt till BNP, är den negativ bidrar den negativt till BNP (Kommers 2013).  I den globala ekonomin spelar finansiella flöden mellan länderna en viktig roll för att balansera underskott och överskott i handelsbalansen (Berg 2012).

Handelshinder är åtgärder som hindrar en fri internationell handel med varor och tjänster. Vanligen avser sådana åtgärder som försvårar import av varor och tjänster men också åtgärder som syftar till att stimulera export och därmed störa ett fritt internationellt utbyte av varor och tjänster. Exempel på sådana handelshinder är tullar och skatter. (Nationalencyklopedin 2013) I utvecklingsländerna används exportavgifter mer frekvent än i industriländerna. Det motiveras ofta med att jordbruksvaror, fisk, djurhundar mm inte ska exporteras utan i stället konsumeras i ursprungslandet. Avgiften på handeln används också för att förstärka statsbudgeten i utvecklingsländer med svaga skattesystem. (Berg 2012)

Sedan finns det också icke-tariffära handelshinder som är ekonomisk-politiska medel som inte har formen av en tull, men som syftar till att hindra ett fritt internationellt handelsutbyte. (Nationalencyklopedin 2013) Dessa har blivit allt mer vanligare i takt med att tullarna begränsats, ett exempel är en importkvot som innebär en övre kvantitativ gräns för den tillåtna importen av en viss vara. Ett särskilt problem med icke-tariffära handelshinder är att de kan verka i det fördolda. Regelverken är inte alltid öppna och tydliga och det är svårt att genomskåda motiven till varför de egentligen införs. (Berg 2012)

Dualekonomimodellen utgår från att ett utvecklingslands ekonomi delas in i två sektorer med två olika beteendeantaganden. Det finns dels den traditionella sektorn där den stora arbetskraften finns och består av självförsörjande familjejordbruk. Alla i familjen är där och

5

jobbar även om avkastningen på arbetet är låg. Sedan har vi den moderna sektorn där företagen leds av kapitalister som maximerar vinsten och beter sig därefter. För att skapa ekonomisk tillväxt flyttas arbetskraft från den traditionella sektorn till den moderna. Arbetarna ges låga löner som då skapar stora vinster i den moderna sektorn som återinvesterar i företaget. Tillslut tar arbetskraften slut i den traditionella sektorn och detta göra att det blir konkurrens om arbetskraft och som följd drivs löner upp. (Bigsten 2010)

Heckscher-Ohlin teorin förklarar mönstret av komparativa fördelar. Teorin innebär att om alla länder har tillgång till samma teknik kan de tjäna på att specialisera sig på varor som är gynnsamma ur resurssynpunkt. Ett land har en komparativ fördel i att producera varor som kräver mycket av den typ av resurser som landet har gott om. Ett land kommer därför exportera varor som behöver produktionsresurser som man har mycket av, medan det kommer importera varor som behöver produktionsresurser som landet har brist på. Den vara som landet har en lägre alternativkostnad vid produktion relativt ett annat lands produktion av den varan har landet en komparativ fördel i. Detta leder till handel med omvärlden och innebär att båda länder kan tjäna på handel av komparativa fördelar. (Berg 2012)  Standardkonklusionen från teorin är att man ska börja med att utveckla arbetskraftintensiva sektorer och sedan klättra uppför stegen av komparativa fördelar mot allt kapitalintensivare produktion allteftersom man ackumulerar mer kapital. (Bigsten 2010)

En nackdel för ett mindre fattigare land kan vara att de inte klarar av att specialisera sig på varor och därför inte skapar någon ekonomisk tillväxt på sin export av varor. Ekonomiskt bistånd kan då vara ett hjälpmedel för länder som inte har så hög tillväxt, som alltså behöver tillskott till sin ekonomi. Utländskt bistånd har en stor påverkan på tillväxten, de påverkas i huvudsak av två kanaler. För det första så skapar biståndet investeringar och stärker landets kapital, vilket resulterar i att de kan investera eller konsumera, även regeringens beteende kan påverkas av bistånd. (Bigsten 2010)

När ett land är fattigt och behöver använda sig av utländskt bistånd, kan det bidra till att landet fastnar i en ond cirkel. Det kan bero på att det gemensamma allmänintresset är mycket svagt, skattesystemet är ej färdigställt och det offentliga välfärdssystemet bristande eller saknas helt i ett svagt land. Med välfärd menas att ett samhälle garanteras i en viss nivå av grundläggande välfärdstjänster som skydd, säkerhet, mat, sjukvård och utbildning. (Berg 2012)

Äganderätten anses ha en fundamental del i ett lands ekonomiska utveckling. Den innebar en förutsättning för att västerländsk ekonomi utvecklades som den gjorde. Dock behöver den inte yttra sig i direkt laglig mening utan kan se olika ut. Man talar om att äganderätten fungerar i kombination av lagstiftning, privata normer och sedvänjor. (Bigsten 2010)Med äganderätt menar man att man äger den mark och byggnad man bor i och har fullt förfogande över denna (Nationalencyklopedin 2013).

6

3. Empiri

3.1 BakgrundNepal är ett litet land och ligger geografiskt mitt i mellan de stora ekonomierna Kina och Indien. Över hundra folkgrupper ger Nepal ett rikt kulturliv, men landet är ett av världens fattigaste. I tio år drev maoistgerillan ett blodigt uppror mot den enväldiga kungafamiljen. Rebellerna fick med tiden ett brett folkligt stöd och kungen tvingades bort från tronen. Demokrati infördes, maoisterna vann valet 2008 och efter en tid av politisk strid styrs Nepal idag av en bräcklig partikoalition (Landguiden 2012a). Nepal har med sina 30 miljoner invånare (Transparency 2013) BNP per capita 1300 USD (PPP)(2012) för att jämföra med Sveriges BNP per capita 41 700 USD (PPP)(2012) (CIA 2013a). Mätt i HDI placerar sig Nepal i en sammanställning på plats 157 av 187. Vilket innebär en klar bottennotering. Av dess population uppskattas ca 25 procent av befolkningen (2011) ligger under fattigdomsgränsen på 1.25 USD (PPP) per dag (Worldbank 2013a).

Klimatet varierar med subtropiskt i söder, vilket kännetecknas av långa varma somrar och korta milda vintrar till tempererat klimat i norr, som innebär att dessa områden har fyra årstider. (CIA 2013b).

Barnadödligheten i Nepal fortsätter att minska stadigt men är fortsatt hög i förhållande till våra egna preferenser i jämförelsevis Sverige . I Nepal finner vi ett värde på 48 (2011) (Childmortality 2012a) i barnadödlighet vilket är ett högt värde då vi i Sverige har ett värde på 2.88, givetvis gäller att ett lägre värde är desto bättre (2011) (Childmortality 2012b). Livslängden i Nepal ligger runt 67 år (2013) för att förstå helheten jämför vi återigen med Sveriges livslängd på ca 81 år (CIA 2013c).

En social faktor är den förväntade utbildningslängden inom landet vilket i Nepal innebär ett totalt värde på 9 år (2003) för att få en relation till dess innebörd jämför vi samma värde med Sverige som landar på totalt 16 år (2008). (CIA 2013d)

I Nepal begränsas idag investeringar pga. bristande regelverk och struktur kring utländska investeringar. Men även bristande offentlig styrning samt problematik kring redovisning förvärrar möjligheten till inflöde av pengar till landet. Här hör också till en svag inhemsk banksektor i kombination med saknad bytesmarknad för den Nepalesiska rupien. (Worldbank 2013b) Den politiska situationen i Nepal är ytterst ansträngd och har sina rötter sedan långt bak i tiden med en illa skött myndighetsstyrning. Det statliga inflytandet i landet är undermåligt och utnyttjandet av situationen går att se på flera håll inom landet. Genom den undermåliga statsstyrningen letar det med sig ytterligare konflikter och korruption som i sin tur resulterar i fattigdom och ojämlikhet i samhället. Detta utslag kan man se bland bybor ute i landet som mer eller mindre aldrig kommit i kontakt med en statlig instans eller funktion genom hela sitt liv. Staten når inte ut till människor, vissa får stora delar av kakan medan andra inte får något alls. (Dix 2011)

7

3.2 Religion och etniska grupperNepal var fram tills år 2006 det enda land i världen som hade hinduism som statsreligion, man ansåg att den dåvarande kungen var en avkomma av den hinduiska guden Vishna. När monarkin avskaffades och Nepal istället blev en republik blev landet en icke-religiös stat. Idag utgör hinduismen ca 80 procent av religionen i landet och de resterande procenten delas ut på buddhism, islam och lokala traditioner och muntliga överenskommelser som lever kvar inom stammarna. Även om staten inte längre styrs så mycket utifrån religiösa influenser så har religionen ett starkt inflytande på samhället och befolkningens beteende. (Kadodwala 1995)

Inom hinduismen utgår man ifrån ett kastsystem även idag, och det finns regler och bestämmelser för levnadsloppet som skiljer sig mellan könen. Detta kastsystem har inte minst ett inflytande på arbetskraften då de som har en väldigt hög kast inte anses behöva arbeta utan leva på de som tillhör kasten “familjeförsörjarna”. De kastlösa är inte tillåtna att ta vilket arbete som helst om de ens tillåts att ta något alls. (Kadodwala 1995)

Männen ska försörja sin familj medans kvinnan ska ta hand om barn och hushåll. Detta speglas även på barnen då vissa familjer inte ens väljer att skicka sin dotter till skolan eftersom de inte tycker att det tjänar någonting till. De håller hellre sina döttrar hemma för att lära dem hushållets sysslor. Endast en tredjedel av flickorna börjar i skolan och läskunnigheten låg i mitten på 1990-talet på ca 47 procent för kvinnor. (Nationalencyklopedin 2013)

Det är inte bara flickorna som hålls hemma ifrån skolan, knappt två av tre barn går i skolan då familjerna håller hemma både pojkar och flickor för att hjälpa till med jordbruket. I Nepal börjar man skolan vid sex års ålder. De går först fem grundläggande år som efterföljs av ytterligare tre stadier på sammanlagt sju år. I de statliga skolorna är det brist på både material och välutbildade lärare. Privatskolorna håller betydligt bättre standard men dessa kostar en stor summa i terminsavgift, en summa som de flesta nepaleser inte har tillgång till. (Landguiden 2011b) Som tidigare nämnt placerar sig Nepal på plats 157 av 187 i en sammanställning mätt i HDI, vilket är en tydlig bottenplacering, dessa faktorer bidrar starkt till denna placering.

Det talas om hinduisk välfärd vilket menas att man strävar efter en annan sorts välfärd än den samhällsekonomiska välfärden. Hinduismen strävar efter lycka eller även kallat välfärd, detta uppnås genom att uppfylla vissa kriterier som nämns i de olika skrifterna beroende på vilken gud man väljer att ty sig till. Samma sak gäller med de lokala stammar som lever kvar där de har sina egna traditioner och muntliga överenskommelser som de ska följa. Detta gör att man ser till sin egen, alltså individens välfärd, eller till den stams välfärd man tillhör, så kallad etnisk fragmentering. I den samhällsekonomiska välfärden ser man istället till hela samhällets välmående i form av utbildning, sjukvård, säkerhet och mat, alltså de områden som statens inkomster ska fördelas på till viss del för att bidra till ett bättre och tryggare samhälle för invånarna att vistas och leva i. (Kadodwala 1995)

8

9

3.3 Utländskt BiståndLandets ekonomi är starkt beroende av utländskt bistånd, men även av remitteringar från nepaleser i utlandet. Världsbanken placerade landet på 15:e plats från botten i fattigdom år 2009. Trots detta har andelen invånare som lever i absolut fattigdom minskat under senare år, vilket till största delen beror på det kraftigt ökade inflödet av pengar från nepaleser som arbetar i utlandet. (Landguiden 2011c)

Nepals historia med utländskt bistånd startade 1956, då det skapades en femårsplan som skulle gälla mellan 1956-1961. Ända fram till mitten av 1960-talet var Nepal mest beroende av utländskt bistånd på grund av sina utvecklingsprojekt. Multilaterala biståndsprogram inleddes på 1970-talet, och i slutet av 1980-talet var en enorm mängd av utländskt bistånd i form av multilaterala biståndsmedel. Multilaterism är ett begrepp inom internationella relationer och innebär att flera länder samarbetar inom ett givet område. Världsbanken skapade Nepal Aid Group 1976, som består av sex länder och 16 internationella organisationer från slutet av 1980 stod dem för den största andelen av biståndet till Nepal. (South Asia Monitor 2012)

Utländskt bistånd spelar en viktig roll i Nepals ekonomiska utveckling. Det utländska biståndet motsvarar cirka 26 procent av statsbudgeten. De viktigaste områdena som utländskt bistånd går till är utbildning, hälsa, vägar, rent dricksvatten, energi, jordbruk, och fred. Nepal får offentligt utvecklingsbistånd från över 40 donatorer, inklusive 35 inhemska myndigheter.Finansdepartementet har mandat för den övergripande samordningen av utländskt bistånd i Nepal, inklusive dess fördelning i linje med nationella prioriteringarForeign Aid Coordination Division (FACD) i finansministeriet har befogenhet, bland annat för att övervaka regeringens verksamheter inom området för stöd samordning, harmonisering och anpassning. (Development gateway 2010)

FN har skapat ett mål som de kallar för millenniemålen. Det är åtta mätbara mål, som går ut på att förbättra livet för de länder som är fattigast i världen, vilket innebär att fler människor skall få gå i skolan, äta sig mätta och ha tillgång till rent vatten. (Milleniemålen 2013) Ett av de största fattigdomsproblemen i Nepal har varit undernärda barn, nästan varannan 5-åring är undernärd och på vissa områden i landet kan det uppgå till så högt som 80 procent av barnen. Med hjälp av millenniemålen har man ändå lyckats minska 5-åringarnas dödlighet med över 60 procent de senaste decennierna. Andra orsaker till att människor omkommer är på grund av dålig sanitation, förorenat vatten och ovetenskap. Även vattnet har man lyckats förbättra de senaste åren, nästan 90 procent av människorna har nu tillgång till rent vatten. Bristande är dock fortfarande sanitationsituationen, bara 27 procent av befolkningen hade tillgång till ordentlig toalett enligt ett års statistik (2006). Utbildningen i Nepal har även den förbättrats en aning, med hjälp av grundskoleprogrammet har andelen barn som börjar skolan ökat till 92 procent, enligt Nepals egen statistik. Dock är bristen på lärare ett stort problem, för tillfället finns ett medeltal på 42 elever per lärare, vilket skapar ett kvalitetsproblem för undervisningen. (Global finland 2011)

Nepals geografiska läge har en stor betydelse för landet. De länder som är främst givarländer till Nepal är Japan och USA, även inom Europa har Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna dykt upp som starka partners som bidrar till utveckling i Nepal. Sverige, Danmark, Norge och Finland är i förgrunden för att hjälpa Nepal, de bedriver inget bilateralt utvecklingssamarbete med Nepal, men de bidrar till FN:s och EU:s arbete i landet. Bidrag från FN genom dess olika samarbete med organisationer som USAID, DFID, GTZ, Nordiska

10

utvecklingsfonden, SNV, SDC, JICA FINNIDA, Globala fonden och OPEC fond har varit oerhört betydelsefulla för att påskynda tempot i den ekonomiska utvecklingen i Nepal. (Aid Monitor 2013)

3.4 Internationell handel och handelshinder Nepal är också ett av världens minst industrialiserade länder, beroende på liten inhemsk efterfrågan, konkurrens från främst den indiska marknaden, en svagt utvecklad infrastruktur, brist på investeringskapital samt det stora avståndet till handelshamnar. Den industriproduktion som finns är småskalig och sker ofta i hemmamiljö där traditionella varor som textilier och matoljor framställs. (Landguiden 2011d)Tillverkningsindustrin är främst lokaliserad till Katmandudalen samt östra och mellersta Tarai (Nationalencyklopedin 2013).

Mer än 75 procent av den förvärvsarbetande befolkningen är sysselsatt i jordbruket, som dock svarar för endast 37 procent av BNP. (Nationalencyklopedin 2013) Stora delar av befolkningen lever uteslutande av det de själv odlar. Jordbruket är viktigt för människorna i Nepal. I de lågtliggande trakterna odlas sockerrör, ris, korn, oljefrön, grönsaker, tobak, jute och kryddor. (Globalis 2006)

Endast runt en femtedel av landets yta är odlingsbar och trycket på jorden förvärras av den snabba befolkningsökningen. Uppstyckning av jorden i allt mindre jordlotter har inneburit minskad avkastning. Produktiviteten är i dag lägre än i många andra länder i regionen. För 40 år sedan var det tvärt om, då hade Nepal hög relativ produktivitet och klarade sin egen livsmedelsförsörjning. Ålderdomliga odlingsmetoder, avsaknad av konstbevattning och feodala ägarförhållanden bidrar också till att Nepal måste importera livsmedel. Påbörjade jordreformer har genom åren inte gett några större resultat. (Landguiden 2011i)

Nepals största handelspartners är Indien, USA, Kina, Tyskland och Bangladesh. Varuhandelns andel av BNP uppgår till 41,5 procent (2009). Nepal har en negativ handelsbalans som uppgår till -4 666 miljoner US dollar (2011). Nästan alla kapitalvaror importeras. Detta, tillsammans med det starka beroendet av importerad olja för att täcka energibehovet, ger Nepal ett kroniskt underskott i handelsbalansen. (Landguiden 2011e) Endast till en viss del kompenseras den negativa handelsbalansen av utländskt bistånd och turisminkomster. (Nationalencyklopedin 2013) Nepals främsta exportvaror är mattor, kläder och margarin. Mattor och kläder svarar för större delen av exporten, men andelen har sjunkit från 75 procent i början på 90-talet till 20 procent år 2005. En orsak är ökad konkurrens från andra länder, speciellt Indien. Margarin är den tredje största exportvaran. (Landguiden 2011e) Dem främsta exporten sker till Indien med 57.4 procent, USA 9.6 procent och Tyskland 5.4 procent (2011). Olja, guld, elektronik, medicin, maskiner och utrustning är Nepals största importvaror. Importen sker främst från Indien 57 procent och Kina 25.9 procent (2011). (CIA 2013e)

I appendix 1.3 visas två diagram över Nepals utveckling av exporten och importen över tid i miljoner US dollar.

En viss del av den negativa handelsbalansen täcktes upp av turisminkomster som vi tidigare nämnt. Den absolut största attraktionen är Himalayas bergskedja med dess storslagna landskap och världens högsta toppar bland annat Mount Everest. Andra välbesökta platser är

11

Buddhas födelseort Lumbini, som ligger i södra Nepal och huvudstaden Katmandu. Turismen ökade kraftigt under 1990-talet men bromsades i början av 2000-talet upp av maoistupproret. När kriget upphörde började turisterna åter strömma till. Nepal har ca 603 000 besökare per år (2010) och turisminkomsternas andel av exporten låg år 2008 på 20,6 procent. (Landguiden 2011f)

Nepal blev medlem i världshandelsorganisationen WTO år 2004 (Landguiden 2011e). WTO är en förkortning för World Trade Organization, och är en internationell organisation som har uppgift att administrera och övervaka olika internationella avtal om världshandeln och handelspolitik. WTO bildades 1995 och ersatte då GATT-avtalet. (Nationalencyklopedin 2013)

I en artikel i tidskriften OmVärlden som publicerades år 2010 listar världsbanken handelskrigets sex största förlorare. Där hamnar Nepal som nummer två, alltså det land som är näst hårdast drabbat av handelshinder. Relationen mellan Nepal och Indien är präglad av höga tullar och kvoter. Nepal sätter sitt hopp till en ökad handel med Kina och ett handelsavtal med länderna i Sydasien (SAFTA) som på sikt ska minska tullarna i regionen. (Johnson 2010)

Även om vissa handelshinder har reducerats i Nepal så är det vägda genomsnittliga handelsmåttet på tullsatsen hög, hela 12,1 procent (jämför Sverige på 1,6 procent). Vägt menas att den tillämpade tullen är genomsnittet av faktiskt tillämpade skattesatser.Det finns fortfarande en hel del icke-tariffära handelshinder som begränsar den fria handeln. Privata investeringar hämmas av den instabila politiska situationen, den finansiella sektorn är fortfarande splittrad och statens ägande och inflytande är fortfarande betydande. (Hertiage 2013)

3.5 Korruption I Nepal finner vi ett drabbat land i form av politiska oroligheter och tidigare inbördeskrig. Så sent som år 2006 slöts ett fredsavtal mellan regeringen och den s.k. maoistiska gerillan där ett flerårigt inbördeskrig fick sitt slut. Avväpning av gerillan sker successivt och 2012 togs ett viktigt steg i fredsprocessen när gerillan lämnade över sina baser. 2008 avskaffades monarkin och byttes ut mot republik sedan dess har politiken kantats av stora koalitionsregeringar vilket betyder att många olika partier suttit med i den styrande regeringen som till stor del också är varandras motståndare. (BBC 2013)

Detta har lett till turer med tillfälliga övergångsregeringar som i sin tur blivit ifrågasatta av något av regeringspartierna och visat sitt missnöje genom strejker och protester, vilket vid tillfällen har skett utav den maoistiska gerillan. I juni 2013 förväntas ett val av ny konstituerande församling d v s den grupp som ska lägga grund för hur landet skall styras i framtiden. Fortsatt idag leds landet av en tillfällig regering. (Landguiden 2013g)

Rapportering visar också att det i stora drag under ledning av Ranas oligarki under Nepals politiska historia mellan år 1847-1950 växte fram många av de orättvisor man kan se effekter av än idag. Under Ranas styrande uppfattades det inte som någon skillnad mellan offentlig egendom och privat egendom. Man menar vidare att ett ökat bistånd vid denna tidpunkt förvärrade korruptionen. (Dix 2011)

I appendix 1.1 kan man se i relation gällande rätt till egen mark där Nepal föreställer röd linje,

12

grå föreställer genomsnittet i världen medan Sverige är med som jämförelse och förtydligande genom grön linje.

Med hjälp av appendix 1.2 förklaras förloppet kring några av de viktigaste parametrarna som kan förklara den politiska och institutionella förändringen vid fyra olika tidpunkter under en period från 1996-2011.

Instabiliteten i Nepal relateras till det faktum att landet genomgår mycket omfattande politiska övergångar. Övergångar från aktiv monarki till demokratisk republik. Övergång från en statligt påtalad “ett språk en kultur” till ett större erkännande kring multietnisk policy. (Dix 2011)

De frekventa regeringsbytena har inneburit policyändringar och förflyttningar av ministrar och byråkrater, vilket har stört policyarbete och implementeringsprocesser. Detta i kombination med bristande finansiella kontrollsystem, straff-frihet, och att staten inte har den institutionella möjligheten att ta emot bistånd har skapat möjligheter till korruption. (Dix 2011)

På vissa ställen som i ett område kallat Terai i Nepal uppskattas 60-90 procent av de finansiella utvecklingsmedlen försvinna eller missanvändas och även om dessa uppdagas och ledande tjänstemän agerar mot korruptionen så leder det till stor uppståndelse kring en motsättning av korruptionen i form av mobber eller våldsamheter. (Economist 2011)

13

4. Diskussion/Analys Utifrån de fakta vi tagit fram om Nepal, kan vi nu se att landet är i stort behov av utländskt bistånd. Nepal är ett av världens fattigaste länder och utan biståndet kan man fundera på hur landet hade sett ut idag. All den hjälp Nepal har fått ifrån andra länder har hjälpt dem att förbättra deras samhälle, fler barn får nu tillgång till grundskola, 90 procent av befolkningen har tillgång till rent vatten och barnadödligheten har minskat kraftigt de senaste decennierna. Med hjälp av de så kallade Millenniummålen som FN skapat så har samhället börjat växa.

Bo Sjö1 berättar på sin föreläsning om bistånd hur viktigt det är att internationellt samarbete bygger på att utvecklingslandet själv tillsammans med givarna redovisar sina behov och prioriteringar. Vikten av detta yttrar sig i att Nepal inte utnyttjar biståndet och på så sätt ser till att tillväxten i landet stannar upp.

Vidare är det viktigt att man inte hamnar i en ond cirkel när statens kapacitet är för låg och man är beroende av utländskt bistånd (Berg 2012). Utifrån detta så är det viktigaste för Nepal, som är ett land som byggs upp på enormt mycket bistånd att de klarar av att hålla sig ifrån den så kallade onda cirkeln.  Att man med hjälp av bistånden bygger upp ett samhälle som fungerar, där man utbildar människor och gör investeringar så att man en dag i framtiden skall klara sig mer på egen hand. Det här är det som spelar en av de största rollerna i landet, att man klarar av att få människorna i landet att tänka på välfärden och framtiden. Får man inte människorna i landet att tänka på välfärden så kommer de tillslut att hamna i den onda cirkeln där de endast tar emot bistånd men aldrig klarar bygga upp landet på egen hand.

Man kan nu fråga sig om bistånd är bra eller dåligt för Nepal? Fungerar biståndet i ett land med icke monetär fattigdom? När ett land har brist på demokrati, mänskliga rättigheter, tillgång till utbildning, hälsa osv.?Biståndet kan vara viktigt och fungera till de sektorer som hälsa och utbildning, men inget land klarar av att ta sig ur fattigdomen endast med hjälp av biståndet, utan det viktiga är att man tänker på de långsiktiga effekterna av bistånd. Att bistånd inte skall vara lösningen på ett lands problem utan att bistånd skall vara en start och en hjälp för landet att ta sig ur fattigdomen.

En faktor som kan vara en orsak till varför staten inte får med sig majoriteten av invånarna till att tänka på landets samhällsekonomiska välfärd är alla turer som har skett inom statskicket, där det gått från demokrati till republik och att monarkin avskaffats. Det har varit oenigheter inom landets styre och Nepal har präglats av korruption och inbördeskrig. Dessa oenigheter har säkerligen lett till att invånarna tappat förtroende för sin ledning och istället fortsätt att anförtro sig och leva efter de traditioner och bestämmelser som skapats inom stammarna eller religionen och därmed endast sett till sin egen välfärd inom dess folkgrupp. Detta leder till att befolkning istället för att träda in i arbetskraften ägnar sig åt sitt eget hushållsjordbruk. Nepal skulle behöva lägga sitt bistånd på att subventionera fler jordbruk och lokalproduktioner så att de kan expandera sin verksamhet och lyftas fram så att fler får arbete, även utveckla infrastrukturen vilket skulle underlätta transport av varor men även för befolkningen att ta sig in till städer för att arbeta.

Ett ganska stort problem är att kvinnorna anses ska stanna hemma och ta hand om hushåll och barn vilket gör att en inkomst fördelas på fler personer vilket minskar konsumtionen samt 1 Bo Sjö, docent vid Linköpings universitet, föreläsning biståndseffektivitet den 8 maj 2013

14

inkomsten till staten i form av skatter. Detta gör att staten får mindre pengar att lägga på förbättring av skolor som är i behov av mer välutbildade lärare samt bättre material och sjukvård. Båda dessa faktorer leder till att fler kan träda in i arbetskraften. Blir sjukvården bättre kan detta minska barnadödligheten och ge invånarna längre livslängd. Det kan även leda till att de som blir sjuka inte tvingas lämna arbetskraften utan istället får den vård de behöver och sedan träda tillbaka in i arbetskraften. Detta kan kopplas till en demografisk transitation som betyder att man går ifrån låga födelsetal och höga dödstal till höga födelsetal och låga dödstal, alltså befolkningens utveckling, vilket har visat sig vara en av komponenterna som bidrar till ekonomisk tillväxt på sikt (Bigsten 2010).

Den snabba ekonomiska tillväxten som skedde i början på 60-talet i de idag kallade storekonomierna i Asien (tidigare utvecklingsländer) karaktäriserades bland annat av att de lyckats uppnå en snabb exportökning. Studier har gjorts på länder med låga inkomstnivåer och svaga institutioner men trots detta lyckats upprätthålla en hög ekonomisk tillväxt under en lång tidsperiod. I studien har man identifierat en uppsättning faktorer som man funnit vara viktiga för en hållbar ekonomisk tillväxt, vilket är en snabb exporttillväxt, i de flesta fall baserad på tillverkningsindustrin. (Bigsten 2010)

Det vi kan konstatera utifrån detta är att Nepal måste öka sin export för att få fart på tillväxten i ekonomin, landets främsta exportvaror i tillverkningsindustrin utgör endast 20 procent (2005) av exportandelen, vilket är väldigt lite. Landet lider av ett kroniskt underskott i handelsbalansen som måste täckas upp av exempelvis en högre export. Den största arbetskraften finns i den traditionella jordbrukssektorn. En flytt av arbetskraften från den traditionella sektorn till den moderna sektorn skulle kunna få fart på den ekonomiska tillväxten. Detta om vi tror på dualekonomimodellens funktion (Bigsten 2010).  Men hur ska Nepal få en fungerande tillverkningsindustri dit vi kan flytta arbetskraften från jordbruken? Hur ska de kunna öka sin export med Indien som konkurrent?

Ett sätt för Nepal att locka företag att investera som i sin tur kan anställa arbetskraft och producera varor som kan exporteras, är att försöka skapa en gynnsam miljö där företagen kan lyckas få exporten lönsam. Det stora avståndet till handelshamnar och höga transportkostnader skapar ett stort handelshinder för Nepal på det vis att företagen inte lyckas skapa med några vinster, vilket är företagens viktigaste syfte.  

Det primära för att få fart på handeln i Nepal och skapa en gynnsam miljö för företagen borde därför vara att utveckla infrastrukturen, som är ett stort handelshinder då det skapar höga transportkostnader. Nepal fick sin första asfalterade väg på 1950-talet sedan dess har vägnätet expanderat men fortfarande är mindre en tredjedel av vägarna asfalterade. Landets varierande höjdskillnader från 70 - 8000 meter över havet gör det inte lätt att bygga vägar och andra transportleder. År 2001 blev en järnvägssträcka klar som ansluter till det indiska järnvägsnätet, vilket möjliggör direkta transporter till indiska hamnar. (Landguiden 2011h)Detta säger en hel del om varför handeln inte tar fart i Nepal. En utvecklad infrastruktur är en grundläggande del för att företagen skall kunna transportera sina varor inom landet och utanför gränserna. En dålig infrastruktur innebär att man inte kan konkurrera på världsmarknaden speciellt om produktionen kräver importerade insatsvaror. De isolerade länderna bör man försöka öppna och koppla till världsmarknaden via till exempel bättre infrastruktur (Bigsten 2010). Om Nepal utvecklar infrastrukturen kommer chanserna till en ökad export definitivt att förbättras då företag har en chans att etablera sig, dock verkar utvecklingen gå långsamt fram

15

och konkurrensen från Indien hjälper inte heller till på traven. Så frågan är om Nepal verkligen kommer kunna etablera sig på världsmarknaden ändå. Kanske kan Nepal istället ta hjälp av Indien, genom investeringar i infrastrukturen och i turismen som är på uppgång.

Tittar vi på Nepal med utgångspunkt från Hecksher-Ohlin teorin (Berg 2012) kan vi säga att Nepal är ett arbetskraftrikt land med sina 30 miljoner invånare. De har alltså en komparativ fördel i varor som är arbetskraftsintensiva i sin produktion. För att tjäna på handel bör Nepal specialisera sig enligt dess komparativa fördel. Textilindustrin skulle kunna vara den sektor som Nepal kan specialisera sig på då det är en sektor som kräver mycket arbetskraft, en resurs de har gott om. Nepal behöver fokusera mer på att utveckla konkurrenskraften för de sektorer där Nepal har komparativa fördelar som turism och vattenkraft (The Himalayan Times 2010). Detta påpekade industrialisten Rajendra Khetan under en global entreprenörsskapsvecka i huvudstaden Katmandu år 2010.Skulle turismen kunna bli Nepals främsta export? De har ju Mount Everest till att börja med. Kanske kan turismen bli Nepals väg ur fattigdomen. För att turismen ska växa kommer landet behöva en mer välutvecklad infrastruktur så att det blir lättare att resa inom landets gränser, och till grannländerna. Infrastrukturen betydelse känns som en återkommande faktor under vår analys angående faktorer att utveckla för att öka Nepals ekonomiska tillväxt. Turismen följer direkt oroligheterna i landet som vi tidigare konstaterat, därför är det viktigt att Nepal behåller en stabil politisk situation så att turismen kan fortsätta expandera. Dock om vi ser till erfarenheterna från de asiatiska ländernas väg till en högre ekonomisk utveckling så sker detta via export av varor från tillverkningsindustrierna.

Ett av syndromen till att ett land är fattigt är det s.k. statssammanbrottssyndromet vilket i vidare mening betyder inbördeskrig eller allvarlig politisk instabilitet (Bigsten 2010). D v s en av de fundamentala byggstenarna till en fungerande ekonomi är politisk stabilitet vilket vi inte kan konstatera i Nepals fall (Appendix 1.2). Man kan se olika anledningar som har direkt eller indirekt påverkan till korruption inom landet.

Bland annat kan man se korruption som en av anledningarna till att politisk instabilitet uppstår. Man påtalar vikten av att offentliga resurser fördelas jämlikt. Om fördelning inte sker skapar det konflikter mellan sociala grupper (Dix 2011).

Lösningen skulle kunna vara att hålla inne donationer för att låta de korrumperade få stoppad tillförsel av pengar. Men denna verkan skulle inte bli hållbar då det skulle påverka befolkningen allra mest då det bistånd som faktiskt når fram till behövande i landet är beroende av detta bistånd. (Economist 2011)

Vidare diskuteras att tekniskt bistånd för att stödja antikorruptionsverksamhet genom ökat stöd till riksrevision etc. kan bekämpa korruptionen. Med denna tes talar man om en alternativ lösning till att hålla inne bistånd (Bigsten 2010).

Det kan verka som att korruptionen är en av anledningarna till att bistånd och donationer försummas i privata intressen istället för att gå till offentlig sektor där de monetära medlen skulle komma till del på ett sätt som skulle optimera välståndet och ge utslag i inkomst per capita på sikt.

Hur påverkas landet mer konkret? På lång sikt bestäms inkomsten per capita tillika välståndet av nivån på fysiskt kapital och humankapital och produktivitetsnivån. Fortsättningsvis

16

bestäms indirekt nivån på dessa med hjälp av social infrastruktur. Social infrastruktur innefattar institutioner och den politik som bestämmer kvalitén på den ekonomiska miljön som bygger upp humankapitalet men även främjar äganderätten och kapitalbindning hos verksamma företag. (Bigsten 2010)

När ett land inte besitter den sociala infrastruktur i form av institutioner som mer konkret innefattar polis, rättsväsende, skolor och sjukhus men även pålitliga och opartiska myndigheter finns risk för korruption vilket påverkar effektiviteten i negativ riktning genom inkomst per capita (Bigsten 2010). Hade man haft en god social infrastruktur hade man direkt kunnat påverka välståndet genom att ha institutioner som möjliggör förbättrat humankapital, fysiskt kapital och produktivitetsnivå som man även benämner produktionsfunktion F(K,L,A).

Länder som har lägre institutionell kvalitet löper högre risk att uppleva ekonomisk nedgång. Alla variabler som politisk stabilitet, effektiv samhällsstyrning, laglydighet och kontroll av korruption är sämre i länder med låg tillväxt och lågt välstånd. Konflikter är återigen konstaterat direkt relaterade till dessa faktorer. Liksom att konflikter är kopplade till nedgång i välståndet. (Bigsten 2010)

I en ekonomi går det att se en korrelation mellan en historiskt fungerande statsapparat och ett land som är rikt idag. (Bigsten 2010)

Man kan se en röd tråd i det faktum att korruptionen under en lång tid från Nepals historiska styranden genom oligarken Ranas tid från mitten av 1800-talet till idag. Det går inte ta fel på hur landet och kulturen förminskar korruption som en aktion av illvilja och att det förstör landets förutsättningar. Samtidigt kan detta på ett sätt vara svårt att finna lösning på då man under en mycket lång tid brutit ned ekonomin genom särintressen redan från Ranas styrande med stora inkomstskillnader och social orättvisor. Man skulle kunna uttrycka det som att korruptionen och dess bakomliggande faktorer hör till kulturen i Nepals offentliga sammanhang och att det sett ut så under en mycket lång tid.

Kopplingen till äganderätten blir direkt viktig i avseendet korruption då det helt enkelt inte blir så lätt för korrupta politiker att erövra egendom etc. från stat, privatpersoner eller företag om landet utvecklar en legitim äganderätt. D v s en lag som skall gälla för alla. Vi kan ånyo återkoppla till den sociala infrastrukturen som hade kunnat förverkliga en fungerande äganderätt och man hade kunnat ta ett steg i rätt riktning. Detta hade i sin tur teoretiskt kunnat öka förutsättningarna för produktionsfunktionens variabler och man skulle på sikt kunnat se förbättring i kapitalansamling av företag som vågar investera eftersom sociala institutioner är indirekt relaterat till produktionsfunktionen (Bigsten 2010). Problematiken må hända ligger dock i att det är många delar av de sociala institutionerna som bör höja sin lägstanivå vilket kräver insatser på väldigt bred front.

De direktinvesteringar som Nepal skulle behöva så väl för att få fart på sin ekonomi kommer inte för att investeringarna som eventuellt skulle nå landet riskerar att inte komma investerarna till godo. Bristfällig äganderätt och de sociala institutionerna gör att företagande inte blir prioriterat i landet vilket ökar risken i investeringen. Och som bekant är risk något som är icke önskvärt i investerarnas ögon.

De så viktiga konstitutionella frågorna och policyarbetet d v s grundlagar och statens befogenhet som kunnat skapa de stabila förutsättningar för landets tillväxt har gång på gång

17

avbrutits som ett resultat av alla regeringsbyten och motsättningar tagit plats under oroligheterna och istället har tillväxten inte blivit av alls eller backat. På ett sätt kan man se en andrahands prioritering gällande de ekonomiska förutsättningarna då den politiska arenan än idag är otroligt splittrad och övergångarna är många.

Dessa kontinuerliga byten har också spätt på de särintressen som funnits inom statshusen och således också ökat korruptionen då den utbreda nepotismen d v s “att man anställer eller favoriserar släktingar och vänner” och de personliga intressena har varit mer styrande än den institutionella styrningen. Detta gäller så långt tillbaka i tiden som på Ranas styrande under stora delar av 18- och 1900-talet.

Det går inte att ha ett val i Nepal för det finns ingen instans som rättvist kan rättfärdiga ett val då det inte finns någon konstitution som rättfärdigar ett politiskt val” I Sverige har vi många grundlagsstiftningar som styr vår politiska arena. I Nepal finns inget inom detta område. Utan den styrande politiska eliten gör som de vill. Vilket resulterar i bristande äganderätt, korruption, räntesökande beteende, och fattigdom.

4.1 Slutsats Ett konstaterande vi gör är att Nepal har fastnat i en fattigdomsfälla och de behöver hitta ett sätt ta sig ur den. Nepal är ett fattigt land p.g.a. att de i historien inte lyckats etablera en fungerande statlig apparat. Etniska fragmenteringar, hierarkisk religionstro, kolonialisering och envåldshärskare har motarbetat landets förutsättningar för att skapa en egenförsörjande ekonomi.

Kontentan är att landet till stor del är beroende av bistånd då landet sedan historien inte har lyckats etablera en fungerande självförsörjande ekonomi. Det betyder att Nepal behöver bistånd för att kunna ta del av någon form av ekonomisk utveckling alls. Problematiken ligger vidare i att landet inte lyckats applicera allt det bistånd som trots allt strömmar till landet. Den korruption som aktivt tillämpats under en längre tid underminerar den utveckling som landet hade kunnat uppleva om biståndet faktiskt kommit fram till rätt mottagare genom korrekt fördelning av de monetära medlen och på så sätt lyckats förbättra den statliga apparaten som hade kunnat fördela biståndet till det bättre för Nepals ekonomi. Istället ser vi stort läckage av biståndspengar som går till allt annat ändamål än det som skulle kunna innebära en positiv förskjutning för Nepal i välstånd och ekonomisk tillväxt.

18

5. Källförteckning

Elektroniskt uppslagsverk

Nationalencyklopedin. Handelshinder. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/handelshinder (2013-05-13)

Nationalencyklopedin. Tariffära-handelshinder. Tillgänglig:http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/icke-tariffära-handelshinder (2013-05-13)

Nationalencyklopedin. Äganderätt. Tillgänglig: http://www.ne.se/äganderätt (2013-05-26)

Nationalencyklopedin. Nepal. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/nepal (2013-05-12)  

Nationalencyklopedin. Nepal - utbildning. Tillgänglig: http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/nepal/utbildning (2013-05-13)

Nationalencyklopedin. World Trade Organization. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/world-trade-organization (2013-05-12)

Källor på internet Kommers (2013). Handelsbalans. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.kommers.se/handelspolitiskt-abc/Handelsbalans/ (2013-05-09).

Landguiden (2012a). Nepal. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Nepal (2013-05-26)

Landguiden (2011b). Nepal - utbildning. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Nepal/Utbildning (2013-05-09)

Landguiden (2011c). Nepal - Ekonomi. (Elektronisk) Tillgänglig: www.landguiden.se/lander/asien/nepal/Ekonomi 2013-05-07)

Landguiden (2011d). Nepal-industri. (Elektronisk) Tillgänglig:http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Nepal/Industri (2013-05-09)

Landguiden (2011e). Nepal-utrikeshandel. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Nepal/Utrikeshandel (2013-05-09)

Landguiden (2011f). Nepal-turism. (Elektronisk) Tillgänglig: (http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Nepal/Turism (2013-05-12)

Landguiden (2013g). Nepal-aktuell politik. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Nepal/Aktuell-Politik (2013-05-05)

Landguiden (2011h). Nepal-kommunikationer. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Nepal/Kommunikationer (2013-05-26)

Landguiden 2011i). Nepal- Jordbruk- fiske. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Nepal/Jordbruk-Fiske (2013-05-28)

19

Transparency (2013). Country Nepal. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.transparency.org/country#NPL_DataResearch_SurveysIndices (2013-05-05)

CIA (2013a). The World Factbook. (Elektronisk) Tillgänglig:https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Nepal&countryCode=np&regionCode=sas&rank=208#np (2013-05-03)

CIA (2013b). The World Factbook. (Elektronisk) Tillgänglig:https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/np.html (2013-05-06)

CIA (2013c). The World Factbook. (Elektronisk) Tillgänglig: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2102rank.html?countryName=Nepal&countryCode=np&regionCode=sas&rank=165#np (2013-05-06)

CIA (2013d). The World Factbook. (Elektronisk) Tillgänglig: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2205.html#np (2013-05-09)

CIA (2013e). The World Factbook. (Elektronisk) Tillgänglig: (https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/np.html 09-05-13)

Worldbank (2013a). Country Nepal. (Elektronisk) Tillgänglig: http://data.worldbank.org/country/nepal (2013-05-06)

Worldbank (2013b). Country Nepal. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.worldbank.org/en/country/nepal/overview 2013-05-26

Childmortality (2012a). Nepal. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.childmortality.org/index.php?r=site/graph#ID=NPL_Nepal (2013-05-06)

Childmortality (2012b). Sweden. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.childmortality.org/index.php?r=site/graph#ID=SWE_Sweden (2013-05-06)

South Asia Monitor (2012). Nepal. (Elektronisk) Tillgänglig: http://southasiamonitor.org/detail.php?type=n&nid=4318 (2013-05-08)

Development gateway (2010). Government of Nepal Ministry of Finance. Foreign Aid in Nepal. Tillgänglig: http://www.developmentgateway.org/dg_uploads/pdfs/publication3.pdf (2013-05-07)

Millenniemålen (2013). (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.millenniemalen.nu (2013-05-10)

Global finland (2011). Nepals onda cirkel av fattigdom och ojämlikhet. (Elektronisk) Tillgänglig: http://global.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=34563&contentlan=3&culture=sv-FI (2013-05-10)

Aid Monitor (2013). Foreign Aid in Nepal: The changing context. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.aidmonitor.org.np/inner.php?do=views_detail&id=169 (2013-05-08)

Globalis (2006). Nepal. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.globalis.se/Laender/Nepal  (2013-05-09)

Hertiage (2013). Nepal. (Elektroniskt) Tillgänglig: http://www.heritage.org/index/country/nepal# (2013-05-13)

20

Economist (2011). Aid and corruption in Nepal. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.economist.com/blogs/banyan/2011/05/aid-and-corruption-nepal (2013-05-26)The Himalayan Times (2010). Nepal must concentrate on sectors that have comparative advantages. The Himalayan Times. Tillgänglig: http://www.thehimalayantimes.com/fullTodays.php?headline=Nepal+must+concentrate+on+sectors+that+have+comparative+advantages&NewsID=266931 (2013-05-28)

BBC (2013). Nepal profile. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.bbc.co.uk/news/world-south-asia-12499391 (2013-05-03)

SCB (2013). Köpkraftspariteter (PPP). (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.scb.se/Pages/Product____11700.aspx (2013-05-28)

Elektroniska rapporter

Dix, S. (2011). Corruption and Anti‐Corruption in Nepal: Lessons Learned and Possible Future Initiatives. Norway, Oslo: Norwegian Agency for Development Cooperation. Tillgänglig: http://www.norad.no/no/resultater/publikasjoner/norads-rapportserie/publikasjon?key=382812 (2013-05-26)

Elektroniska tidsskriftsartiklar

Johnson, Y (2010). Handelskrigets sex största förlorare. OmVärlden: Sveriges ledande magasin om globala frågor Tillgänglig: http://www.sida.se/OmVarlden/Varlden/Briefing/Handelskrigets-sex-storsta-forlorare/ (2010-02-16)

Tryckta källorBigsten, A (2010). Utvecklingens ekonomi och politik. Lund: Studentlitteratur AB

Berg, C (2012). Global ekonomi: en introduktion till samhällsekonomi och politisk ekonomi. Stockholm: SNS förlag

Kadodwala, D (1995). Hinduism. Stockholm: Bonnier Utbildning

21

Eventuella bilagor/Appendix

Appendix 1.1

Källa: http://www.heritage.org/index/visualize

22

Appendix 1.2

Källa: http://info.worldbank.org/governance/wgi/sc_chart.asp#Källa metodik: http://info.worldbank.org/governance/wgi/resources.htm#methodology

This chart shows the

percentile rank of the country on each governance indicator. Percentile rank indicates the percentage of countries worldwide that rate below the selected country. Higher values indicate better governance ratings. Percentile ranks have been adjusted to account for changes over time in the set of countries covered by the governance indicators. The statistically likely range of the governance indicator is shown as a thin black line. For instance, a bar of length 75% with the thin black lines extending from 60% to 85% has the following interpretation: an estimated 75% of the countries rate worse and an estimated 25% of the countries rate better than the country of choice. However, at the 90% confidence level, only 60% of the countries rate worse, while only 15% of the countries rate better

23

Appendix 1.3

24