new samrÅdshandling - ox2 · 2019. 12. 11. · projektområdet rambo är beläget i ett glest...

S A M R Å D S H A N D L I N Gvindkraft vid Rambo i Vindelns kommun,

Västerbottens län

Inför ansökan

om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken

PRO

DU

CER

AT

AV

EC

OG

AIN

20

19

2

Verksamhetsutövare

OX2 AB Lilla Nygatan Box 2299 103 17 STOCKHOLM

Organisationsnummer: 556675-7497

Maria Karlsson, projektledare [email protected], +46 72-504 72 19

Konsult

Ecogain AB Huvudkontor:

Västra Norrlandsgatan 10D 903 27 UMEÅ

Organisationsnummer: 556761-6668

Karolina Adolphson, projektledare [email protected], +46 10-405 91 22

Projektuppgifter

Projektnamn: Rambo

Rapport: Inför ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken - Vindkraftsanläggning vid Rambo i Vindelns kommun, Västerbottens län. Samrådshandling, avgränsningssamråd.

Datum: 2019-11-28

Upprättad av: Ida Pettersson och Anna Hassel, Ecogain Granskad av: Karolina Adolphson, Ecogain Godkänd av: Maria Karlsson, OX2

För bakgrundskartor gäller © Lantmäteriet, öppna data. Övrig geografisk information kommer från: Bergsstaten, Energimyndigheten, Försvars-makten, länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, SGU, Skogsstyrelsen, Trafikverket och Vatteninformationssystem Sverige.

Omslagsbild: Typisk skogsmiljö i projektområdet, med gamla djupa diken för att öka skogstillväxten. Bilden är tagen på norra delen av Farfarsmyran i östra delen av projekt-området.

3

Medverkande personer:

Karolina Adolphson - projektledare och kvalitetsgranskning. Biolog och erfaren projektledare med gedigen erfarenhet av att arbeta med miljöbedömning och MKB och mycket stor kunskap om tillståndsprocessen samt de krav och den lagstiftning som är förenad med miljöbedömning.

Ida Pettersson - biträdande projektledare och utredare. Naturgeograf med inriktning mot ekosystemvetenskap och kunskaper inom ekologi, MKB och miljöbedömningar och ekologisk kompensation. Goda kunskaper inom GIS.

Anna Hassel - Utredare. Biolog med masterexamen i ekologi och naturvård med inriktning mot terrester växtekologi. Har erfarenhet av utredningar gällande vindkraft, kraftledningar, rennäring och MKB. Goda kunskaper inom GIS.

Samtliga är verksamma vid Ecogain AB (tidigare Enetjärn Natur AB).

O M S A M R Å D S H A N D L I N G E N

Enligt bestämmelserna i 6 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) antas den planerade verk-samheten medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att ett så kallat avgränsningssamråd ska genomföras. Denna samrådshandling har utarbetats som underlag för avgränsningssamråd för Rambo, ett projekt som utvecklas av OX2.

Ett avgränsningssamråd följer bestämmelserna i 6 kapitlet 30 § miljöbalken och samråd ska genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten, samt de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörd av verksamheten.

En samrådshandling är inte att förväxla med en miljökonsekvensbeskrivning som tas fram i ett se-nare skede av tillståndsprocessen. Samrådet har till syfte att informera myndigheter, enskilda och allmänhet om det planerade projektet och på ett övergripande plan redogöra för de miljöeffekter som planerad verksamhet bedöms kunna ge upphov till, medan kommande miljökonsekvensbe-skrivning utreder miljöeffekterna vidare.

I samrådshandlingen görs en genomgång av vad kommande miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla och vilka miljöeffekter som kommer att utredas vidare. En fullständig miljökonsekvens-beskrivning beräknas vara klar till sommaren 2020 och en ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken är planerad att lämnas in under 2020.

4

DINA SYNPUNKTER ÄR VIKTIGA

Genom samrådsförfarandet ges myndigheter, enskilda och allmänhet möjlighet att bidra med information och inkomma med synpunkter (samrådsyttrande). OX2 avser nu inhämta informa-tion och synpunkter gällande miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning, samt om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och de miljöeffekter planerad verksamhet kan antas medföra direkt eller indirekt.

Vi önskar att ni i första hand lämnar skriftliga samrådsyttranden för att vi på ett så sakligt och korrekt sätt som möjligt ska kunna sammanställa dem i en samrådsredogörelse och arbeta in dem i kommande miljökonsekvensbeskrivning.

Samrådsyttranden lämnas via e-post till [email protected] alternativt via brev till:

Ecogain AB

Att: Marie Lindh

Västra Norrlandsgatan 10D

903 27 Umeå

Vi behöver era samrådsyttranden senast 28 februari 2020. Märk e-postmeddelandet eller brevet med RAMBO.

5

I N N E H Å L L

SAMMANFATTNING .......................................................................... 6

BEGREPP OCH DEFINITIONER ....................................................... 7

1. INLEDNING ................................................................................... 9

1.1 Den planerade verksamheten .......................................................... 91.2 Gällande lagstiftning ..................................................................... 101.3 Administrativa uppgifter ............................................................... 13

2. LOKALISERINGS-UTREDNING OCH PROJEKTBESKRIVNING ............................................................. 14

2.1 Lokaliseringsutredning .................................................................. 142.2 Valt huvudalternativ – planerad vindkraftsanläggning ................. 16

3. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRVÄNTADE MIL JÖEFFEKTER .. 22

3.1 Planförhållanden och markanvändning ........................................ 223.2 Närliggande vindkraftsanläggningar ............................................. 233.3 Områden av riksintresse och skyddade områden .......................... 243.4 Landskapsbild ................................................................................ 283.5 Naturmiljö (land) ........................................................................... 293.6 Yt- och grundvatten ...................................................................... 313.7 Fåglar ............................................................................................. 343.8 Fladdermöss .................................................................................. 343.9 Artskyddsförordnings- och naturvårdsarter ................................... 353.10 Friluftsliv och rekreation ................................................................ 353.11 Rennäring ...................................................................................... 383.12 Kulturmiljö .................................................................................... 383.13 Ljud ............................................................................................... 423.14 Skuggor ......................................................................................... 423.15 Risk och säkerhet ........................................................................... 433.16 Demontering och efterbehandling ................................................ 45

4. HÅLLBAR UT VECKLING ............................................................. 46

4.1 De globala hållbarhetsmålen ......................................................... 464.2 Det svenska miljömålssystemet ...................................................... 47

5. FORTSATT ARBETE .....................................................................48

5.1 MKB-arbete .................................................................................. 48

REFERENSER ...................................................................................50

6

S A M M A N FAT T N I N G

OX2 AB (nedan OX2) avser att ansöka om tillstånd enligt 9 kapitlet i miljöbalken för att uppföra en vindkraftsanläggning vid Rambo i Vindelns kommun, Västerbottens län. Den planerade verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan vilket innebär att samrådsförfarandet inleds med ett avgränsningssamråd. Denna handling utgör underlag för avgränsnings-samrådet. Samrådsprocessen kommer att följas av en miljökonsekvensbe-skrivning (MKB).

Projektområdet Rambo är beläget i ett glest befolkat skogslandskap. När-maste tätorter är Tvärålund som ligger cirka 11 kilometer öster om pro-jektområdet och Bjurholm cirka 15 kilometer sydväst om projektområdet. Närmaste bymiljöer är Bastuträsk, Skivsjön och Ramsele. Projektområdet utgörs huvudsakligen av hyggen samt yngre och medelålders barrproduk-tionsskog. Inom projektområdet förekommer våtmarker, mindre sjöar, ett antal sumpskogar och ett fåtal kända kulturmiljölämningar. Som mest planeras anläggningen omfatta 17 vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 280 meter.

Inga riksintressen eller andra skyddade områden förekommer inom pro-jektområdet, men det angränsar till riksintresse för rennäringen och till Natura 2000-området Åtmyrberget.

I denna samrådshandling visas ett exempel på hur vindkraftsanlägg-ningens layout, det vill säga placeringen av vindkraftverken, kan se ut. Underlagsutredningar kommer att göras om bland annat rennäring, naturvärden, arkeologi samt ljud- och skuggutbredning från vindkraftver-ken. Dessa utredningar kommer att ligga till grund för slutlig placering av vindkraftverken med följdverksamheter. Arbetet med att ta fram under-lagsutredningar pågår och dessa kommer även att ligga till grund för den MKB som ska tas fram under våren 2020 och utgöra beslutsunderlag för tillståndsansökan.

Utifrån den information som finns att tillgå i detta skede av projektet gör vi bedömningen att de väsentliga miljöeffekterna utgörs av påverkan på rennäring, landskapsbild, naturmiljö (land) och yt- och grundvatten.

7

B E G R E P P O C H D E F I N I T I O N E R

För att underlätta för läsaren har vi här sammanställt specifika begrepp och definitioner som vi använder oss av när vi beskriver den planerade verksamheten och redogör för projektets förut-sättningar och förväntade miljöeffekter.

Effekt Hastigheten för energiomvandling. Produktions-kapacitet mäts i kilowatt (kW) och dess multipe-lenheter; 1 000 kW = 1 megawatt (MW),1 000 MW = 1 gigawatt (GW), 1 000 GW = 1 terawatt (TW).

Energi Produkten av effekt och tid. Producerad energi mäts i kilowattimmar (kWh) och dess multipelen-heter; 1 000 kWh = 1 megawattimme (MWh), 1 000 MWh = 1 gigawattimme (GWh),1 000 GWh = 1 terawattimme (TWh).

Följdverksamhet/-er

Samlingsnamn för de verksamheter som vind-kraftverken kräver: interna elledningar och trans-formatorstation inom vindkraftsanläggningen, väganslutning från allmän väg och till respektive vindkraftverk, servicebyggnader, montageytor och uppställningsytor.

Miljöeffekter Enligt 6 kap. 2 § miljöbalken effekter som uppstår på människors hälsa och miljön med mera. En mer ingående förklaring finns i avsnitt 1.2 Gällande lagstiftning.

Miljökonsekvens-beskrivning (MKB)

Ett dokument som bifogas ansökan om tillstånd. Det ska beskriva direkta och indirekta miljöeffek-ter på människors hälsa och miljön samt möjlig-göra en samlad bedömning av de konsekvenser som uppstår till följd av planerad verksamhet.

8

Montageyta Den hårdgjorda yta som krävs intill varje vind-kraftverk för att montera själva verket. Monta-geytan fungerar som arbetsyta, mellanlager och uppställningsplats för kran och hjälpkran. Kallas även ibland för kranyta.

Projektområde De fastigheter eller delar av fastigheter, det vill säga det markområde, som OX2 har eller ämnar teckna arrendeavtal för.

Samrådshandling Ett dokument som innehåller information om det planerade projektet och på ett övergripande plan redogör för de miljöeffekter som planerad verk-samhet bedöms kunna ge upphov till.

Skyddsåtgärder De åtgärder som vidtas för att undvika, mini-mera, återställa och kompensera negativa miljöef-fekter.

Totalhöjd Vindkraftverkets navhöjd (tornets höjd) plus längden på rotorbladet, det vill säga vindkraftver-kets höjd upp till bladspetsen när denna står som högst.

Uppställningsytor De ytor som krävs för följdverksamheterna, till ex-empel för servicebyggnader eller som lagringsytor. Ytorna kan vara permanenta eller temporära.

9

1. INLEDNING

Kapitlet ger en introduktion till projektet och den verksamhet som planeras. Vidare redovisas gällande lagstiftning, tillstånds-processens olika steg och det samrådsförfarande som projektet befinner sig i.

1.1 Den planerade verksamhetenSverige har tagit fram energipolitiska mål som bland annat anger att den svenska elproduktionen år 2040 ska vara 100 procent förnybar och att inga nettoutsläpp av växthusgaser sker till atmosfären år 2045. Vind-kraften utgör en viktig del i omställningen till ett mer ekologiskt uthål-ligt samhälle, genom en effektiviserad elanvändning och en övergång till förnybara energislag med teknik som är miljömässigt acceptabel. År 2018 stod vindkraften för 11 procent av landets elproduktion, vilket motsvarar 16,4 terawattimmar. Energimyndigheten bedömer att ytterligare minst 60 terawattimmar vindkraft kommer att behövas för att nå 100 procent förnybar energi till år 2040 (Energimyndigheten 2019).

OX2 utvecklar, bygger och förvaltar förnybar kraftproduktion. Inom storskalig landbaserad vindkraft har OX2 de senaste cirka 15 åren intagit en ledande position, efter att ha realiserat över 2 GW vindkraft i Norden. Genom att ständigt öka tillgången på förnybar energi driver OX2 omställ-ningen till en mer hållbar framtid. OX2 har verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Polen, Litauen, Frankrike och Tyskland. Huvudkontoret ligger i Stockholm, Sverige. Omsättningen år 2018 uppgick till 4 136 miljoner kronor.

OX2 undersöker nu möjligheten att etablera vindkraft vid Rambo i Vin-delns kommun, Västerbottens län. För att nå 1,5-gradersmålet, det vill säga att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 1,5 grader, bör den globala elproduktionen från vindkraft nästan fyrdubblas (Global Climate Action Summit 2018). I enlighet med detta behöver Vindelns vindkrafts-produktion öka från cirka 270 GWh till cirka 1000 GWh och där kan Rambo bidra med cirka 400 GWh.

10

1.2 Gällande lagstiftningPlanerad verksamhet är tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken, vilket innebär att en specifik miljöbedömning ska genomföras och att en miljökon-sekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram av verksamhetsutövaren.

Enligt 6 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) antas den planerade verksamheten medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att sam-rådsförfarandet ska inledas med ett avgränsningssamråd. Något undersök-ningssamråd har därför inte genomförts.

Denna handling utgör underlag för avgränsningssamråd som enligt bestämmelser i 6 kapitlet 30 § miljöbalken ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten, samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten.

En specifik miljöbedömning innebär, enligt 6 kapitlet 28 § miljöbalken, att verksamhetsutövaren samråder om hur MKB ska avgränsas, identifierar, bedömer och dokumenterar den planerade verksamhetens miljöeffekter i MKB:n och att tillståndsprövande myndighet därefter slutför miljöbedöm-ningen. Tillståndsprövande myndighet är i aktuellt fall miljöprövningsde-legationen (MPD) vid Länsstyrelsen i Västerbottens län. Tillståndsproces-sens olika steg redovisas schematiskt i figur 1.

Genom samrådsförfarandet ges myndigheter, enskilda och allmänhet möjlighet att bidra med information och inkomma med synpunkter (samrådsyttrande) som rör miljöeffekter. OX2 avser nu inhämta informa-tion och synpunkter gällande innehåll och utformning av MKB, samt om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och de miljöeffekter planerad verksamhet kan antas medföra direkt eller indirekt. Miljöeffekterna kan vara positiva eller negativa, tillfälliga eller bestående och uppstå på kort, medellång eller lång sikt avseende:

• befolkning och människors hälsa• djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap. miljöbal-

ken och biologisk mångfald i övrigt• mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och

kulturmiljö

11

1 PROJEKTIDÉ 2 SAMRÅDSUNDERL AG 3 UNDERSÖKNINGSSAMRÅDMöjlighet att lämna synpunkter

7 MIL JÖKONSEKVENS-BESKRIVNING TAS FRAM

6 AVGRÄNSNINGSSAMRÅD OCH MIL JÖBEDÖMNING

Möjlighet att lämna synpunkter

4 BESLUT OM BET YDANDE MIL JÖPÅVERKAN

Ja/Nej

8 TILLSTÅNDSANSÖKAN L ÄMNAS IN

9 HANDL ÄGGNING 10 EVENTUELL KOMPLET TERING

11 ANSÖKAN KUNGÖRSMöjlighet att lämna

synpunkter

15 EGENKONTROLL, MIL JÖTILLSYN

14 VERKSAMHETEN GENOMFÖRS

13 KUNGÖRELSE AV BESLUTEventuellt överklagande

12 BESLUT OM TILLSTÅND OCH VILLKOR

5 LITEN MIL JÖKONSEKVENS-BESKRIVNING TAS FRAM

JA

NEJ

T ILLSTÅNDSPROCESSEN

FIGUR 1 Schematisk bild av tillståndsprocessen

12

• hushållningen med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt

• annan hushållning med material, råvaror och energi• andra delar av miljön.

Vi önskar att ni i första hand lämnar skriftliga samrådsyttranden för att vi på ett så sakligt och korrekt sätt som möjligt kunna sammanställa dem i en samrådsredogörelse och arbeta in dem i kommande MKB.

Samrådsyttranden skickas via e-post till [email protected] alterna-tivt via brev till:

Ecogain AB

Att: Marie Lindh Västra Norrlandsgatan 10D 903 27 Umeå

Vi behöver era samrådsyttranden senast 28 februari 2020. Märk e-post-meddelandet eller brevet med RAMBO.

I kapitel 2 redovisas planerad verksamhet mer i detalj.

13

1.3 Administrativa uppgifterI tabell 1 redogörs för de administrativa uppgifter som ligger till grund för denna samrådshandling.

TABELL 1. Administrativa uppgifter

Verksamhetsutövare OX2 AB

Organisationsnummer 556675–7497

Postadress (huvudkontor) Lilla Nygatan 1

Box 2299

103 17 STOCKHOLM

Kontaktperson Maria Karlsson, projektledare OX2

Telefon (växel) +46 559 310 00

Anläggningens namn Rambo

Berörda fastigheter Pettersborg 1:2>2, Pettersborg 1:2>1, Sunnansjö 1:29>1, Sunnansjö 1:30>1, Pettersborg 1:1>1, Västerbäck 1:2>1, Sunnansjö 1:18>1, Österbäck 1:2>1, Västerbäck 1:3>1, Sunnansjöskogen 1:1>1, Sunnansjö 1:16>1, Sunnansjö 1:16>2, Sunnansjö 1:20>1, Sunnansjöskogen 1:1>2

Kommun, län Vindelns kommun, Västerbottens län

14

2. LOKALISERINGS-UTREDNING OCH PROJEKTBESKRIVNING

Detta kapitel redovisar inledningsvis hur lokalisering av pla-nerad verksamhet har valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Vidare redogörs för den planerade vindkraftsanläggningens omfattning, dimensioner och tekniska förutsättningar.

2.1 LokaliseringsutredningEftersom planerad verksamhet per automatik antas medföra en betydande miljöpåverkan ska kommande MKB redovisa alternativa lokaliseringar, om sådana är möjliga, och olika utformningsalternativ som utretts inom projektets ramar. Vidare ska även ett nollalternativ redovisas.

Miljöbalken anger i sin portalparagraf att mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en, från ekologisk, social, kulturell och samhällsekono-misk synpunkt, långsiktig god hushållning tryggas. Vidare anger svenska energipolitiska mål att vindkraften ska byggas ut i stor omfattning och att utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt.

Ett lämpligt område för vindkraftsutbyggnad kräver goda vindförhållan-den och få motstående intressen, men även goda möjligheter till storskalig-het för att kunna bära gemensamma kostnader, exempelvis för nätanslut-ning.

Lokaliseringsalternativ

Som lokaliseringsalternativ till vindkraftsanläggning Rambo undersöks följande platser; Mesjöliden i Åsele kommun och Stuphatten i Älvsbyns kommun, se figur 2. Båda lokaliseringarna har projektområden som är något mindre än Rambo och rymmer därmed inte lika många vindkraft-verk. Mesjöliden berör flera nyckelbiotoper och två skyddsvärda statliga skogar med höga naturvärden. Stuphatten berör ett Natura 2000-område,

15

FIGUR 2 Alternativa lokaliseringar. Lokaliseringen av Mesjöliden i Åsele kommun och Stuphatten i Älvsbyns kommun

16

ett naturreservat, flera nyckelbiotoper och sumpskogar samt trivselland och rastbetesmarker för rennäringen.

I kommande MKB kommer en mer utförlig jämförelse mellan lokalise-ringsalternativen att göras.

Utformningsalternativ

Exempel på utformningsalternativ kan vara olika placeringar av vindkraft-verken, olika placeringar av vägarna fram till vindkraftverken eller olika dimensioner på vindkraftverken. Arbetet med att ta fram den mest opti-mala layouten av anläggningen, det vill säga placeringen av vindkraftverk och vägar, med minsta möjliga miljöpåverkan pågår kontinuerligt under projektets gång. Den layout som redovisas under samrådsskedet ska därför endast ses som ett exempel på hur planerad vindkraftsanläggning kan komma att se ut. Dock kommer antalet vindkraftverk inte att överstiga 17 stycken i en slutlig layout.

En redovisning av de olika utformningsalternativ som utretts kommer att göras i kommande MKB.

Nollalternativ

Ett nollalternativ är ett jämförelsealternativ som avser situationen om pla-nerad verksamhet inte genomförs. En redovisning av nollalternativet görs i kommande MKB och de bedömda miljöeffekterna, till följd av planerad verksamhet, kommer då att ställas i relation till nollalternativet.

2.2 Valt huvudalternativ – planerad vindkraftsanläggning

Lokalisering

Projektområdet för valt huvudalternativ ligger i Vindelns kommun, Väs-terbottens län, se översiktskarta i figur 3. Den närmaste tätorten är Tvärå-lund som ligger cirka 11 kilometer öster om projektområdet. Tätorten Bjurholm ligger cirka 15 kilometer sydväst om projektområdet. Närmaste mindre bymiljöer utgörs av Bastuträsk cirka fyra kilometer sydväst om projektområdet, Skivsjön cirka fem kilometer nordväst om projektområdet och Ramsele cirka fyra kilometer öster om projektområdet

17

FIGUR 3 Översiktskarta. Lokaliseringen av projekt-området Rambo i Vindelns kommun, Västerbot-tens län.

18

NAV

HÖ

JD, T

ORN

HÖ

JD

TOTA

LHÖ

JD (=

NAV

HÖ

JD +

RO

TORB

LAD

)

NACELL, NAV, MASKINHUSROT

ORDIAM

ETER, SVE

PYTA

Principskiss av vindkraftverk.

NAV

HÖ

JD, T

ORN

HÖ

JD

TOTA

LHÖ

JD (=

NAV

HÖ

JD +

RO

TORB

LAD

)

NACELL, NAV, MASKINHUSROT

ORDIAM

ETER, SVE

PYTA

Principskiss av vindkraftverk.

V I N D K R A F T S A N L Ä G G N I N G O C H V I N D K R A F T V E R K

Med vindkraftsanläggning avses vindkraftverken samt de följdverksamheter som vindkraftverken kräver såsom interna elledningar och transformatorstation inom anläggningen, väganslutning från allmän väg fram till respektive vindkraftverk, servicebyggnader, hårdgjorda ytor för monte-ring och uppställning samt kopplingsstationer/kopplingskiosker för elnätet.

Vindkraftverk består av fundament, torn, nav med rotorblad, maskinhus (nacell) och transfor-mator, se figur 4. Transformatorn kan antingen placeras inuti vindkraftverket eller utgöras av en mindre byggnad som uppförs på den hårdgjorda ytan intill tornet. Vindkraftverkets totalhöjd defi-nieras av navhöjden plus längden på rotorbladet, det vill säga från marken och upp till spetsen på ett rotorblad när det befinner sig som högst över marken.

FIGUR 4 Principskiss av vindkraftverkets delar.

19

Omfattning och utformning

Totalt planeras upp till 17 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 280 meter inom projektområdet, som är knappt 1200 ha stort. Ansökan om 280 meter höga vindkraftverk görs för att ta höjd för den snabba teknikutvecklingen inom vindkraftsområdet och därigenom skapa förut-sättningar för produktion av så mycket fossilfri el som möjligt vid Rambo. Vindkraftsanläggningens omfattning och dimensioner sammanfattas i tabell 2.

Layout för vindkraftsanlägningen och följdverksamheter

Vindkraftverkens placeringar inom projektområdet styrs av platsens lokala förutsättningar, till exempel med hänsyn till geoteknik, natur- och kul-turvärden och närheten till bebyggelse. Vindkraftverken behöver också placeras med ett visst inbördes avstånd för att inte påverka varandras produktion i alltför stor utsträckning, vanligtvis tillämpas cirka 4–5 ro-tordiametrar mellan vindkraftverken i förhållande till den förhärskande vindriktningen.

I figur 5 visas ett exempel på layout för vindkraftsanläggningen. Arbetet med att ta fram en optimal layout med hänsyn till motstående intressen pågår kontinuerligt. Utifrån underlagsutredningar och inkomna samråds-yttranden kan således layouten komma att arbetas om och anpassas.

TABELL 2. Vindkraftsanläggningens dimensioner

Antal vindkraftverk Upp till 17 stycken

Effekt per verk Cirka 7 MW, produktion 24,5 GWh/år (exempelverk)

Totalhöjd Upp till 280 meter

20

Fundament

Vindkraftverken kan antingen förankras med bergfundament eller gravi-tationsfundament. Vilken förankringsmetod som förespråkas i aktuellt fall kommer att utredas och bestäms vid slutligt val av vindkraftverksmodell.

Ett gravitationsfundament för ett 280 meter högt vindkraftverk är cirka 25–30 meter i diameter och kräver cirka 1 200 kubikmeter betong. Ett bergfundament är cirka sju meter i diameter och kräver cirka 200 kubik-meter betong. Betongen kan antingen framställas på plats med en mobil betongstation eller transporteras till platsen från en betongstation i närom-rådet

Vägdragningar och hårdgjorda ytor

Befintliga skogsbilvägar i projektområdet nyttjas i den mån det är möjligt för att minimera ianspråktagandet av orörd mark. Vid behov kommer skogsbilvägarna att breddas, rätas och förstärkas och ny vägdragning kom-mer sannolikt att bli aktuell. Därtill kommer vegetation att avverkas inom en cirka 30 meter bred korridor längs med vägarna, som kan bli större vid kurvor och hinder av olika slag. Korridoren kommer att variera med vä-gens beskaffenhet, en kurvig eller brant väg kräver till exempel en bredare korridor jämfört med en rak väg.

Hårdgjorda ytor utgörs av kranplatser/montageytor samt uppställnings-platser för temporär lagring, servicebyggnader, kopplingsstationer/trans-formatorstation och platskontor.

Elanslutning

Inom projektområdet kommer elanslutningen av vindkraftverken att ske via ett internt elnät. Det kommer i huvudsak att ske i form av markkabel och i anslutning till vägarna. Det interna elnätet ansluter via ett ställverk och transformator till regionnätet eller stamnätet i området.

21

FIGUR 5 Karta med exempellayout för vindkraftsanläggningen.

22

3. FÖRUTSÄT TNINGAR OCH FÖRVÄNTADE MIL JÖEFFEKTER

I detta kapitel redogörs kortfattat för landskapets och samhällets förutsättningar och de förväntade miljöeffekter som vindkrafts-anläggningen bedöms kunna ge upphov till. I kommande arbete med MKB:n kommer dessa miljöeffekter att utredas och redovi-sas mer ingående.

3.1 Planförhållanden och markanvändning

Kommunala planer

I gällande översiktsplan för Vindelns kommun beskrivs den nuvarande markanvändningen inom projektområdet som skogsmark (Vindelns kom-mun 2014). Ingen förändring i markanvändningen planeras av Vindelns kommun. Projektområdet omfattas inte av några detaljplaner eller om-rådesbestämmelser. Vindelns kommun har tillsammans med fem andra kommuner i Umeåregionen pekat ut områden som är lämpliga för vind-kraft men aktuellt projektområde ligger inte inom något sådant område (Umeåregionen 2010). Att projektområdet inte är utpekat av kommunen betyder inte att området är sämre lämpat för att etablera vindkraft. OX2 gör bedömningen att en vindkraftsanläggning inom projektområdet kan anläggas och vara förenlig med andra förekommande intressen. Vind-kraftsparkens lämplighet är föremål för prövning enligt gällande lagstift-ning i miljöbalken.

Markanvändningen förr och nu

Projektområdet domineras av brukad skogsmark och skogsbilvägnätet är relativt välutbyggt inom projektområdet. Markanvändningen är karak-täristisk för regionen och inom projektområdet har skogsbruk sannolikt bedrivits under lång tid. Projektområdet ligger inom ett geografiskt områ-de med lågt bebyggelsetryck och någon bostadsbebyggelse eller jordbruks-mark berörs inte.

23

Vindkraften innebär att luftutrymme tas i anspråk. I sällsynta fall kan vindkraftsanläggningar ge upphov till störningar på radio och TV. Därför genomförs samråd med de aktörer som tillhandahåller och använder sig av radiolänkstråk och som skulle kunna löpa risk att beröras negativt till följd av planerad verksamhet.

Kring varje flygplats finns en hinderyta, så kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude). MSA-ytan sträcker sig 55 kilometer ut från flygplatsen. Projektområdet ligger cirka 50 kilometer från Umeå flygplats, cirka 60 kilometer från Lycksele flygplats och cirka 70 kilometer från Örnsköldsviks flygplats. Samråd kommer att genomföras med samtliga flygplatser.

Projektområdet berör inte infrastruktur såsom allmänna vägar, järnvägar och/eller kraftledningar. Inte heller ansökta eller beviljade undersöknings-tillstånd eller koncessioner för gruvdrift eller täkter berörs.

3.2 Närliggande vindkraftsanläggningarSå kallade kumulativa effekter kan uppstå om det finns vindkraftsanlägg-ningar i närheten av det aktuella projektområdet. I tabell 3 redovisas de vindkraftsanläggningar som finns uppförda, har erhållit tillstånd alter-nativt bygglov eller planeras inom 2,5 mils radie från projektområdet. I dagsläget finns en planerad vindkraftsanläggning inom 2,5 mil från projektområdet; Stenvattsmarken, belägen ca 23 kilometer från Rambo. Kumulativa effekter kommer att redovisas i MKB utifrån slutlig placering av vindkraftverk med följdverksamheter.

Observera att redovisningen av närliggande vindkraftsanläggningar och projektområden är en ögonblicksbild och kan komma att förändras med tiden. Informationen kommer från Vindlovs karttjänst Vindbrukskollen (Vindlov 2019), som uppdateras av verksamhetsutövarna själva.

TABELL 3. Sammanställning av närliggande vindkraftsanläggningar och avstånd till aktu-ellt projektområde.

Anläggning Verksamhets-utövare

Omfattning Status Avstånd

Stenvattsmarken Triventus Wind Power och Wallenstam

12 verk, totalhöjd 180 meter

Tillstånd överklagat

23 kilometer

24

3.3 Områden av riksintresse och skyddade områden

Inom tio kilometer från projektområdet förekommer flera riksintres-sen och skyddade områden. Två av dessa skyddade områden angränsar till projektområdet. Det är ett riksintresse för rennäringen och Natura 2000-området Åtmyrberget. I tabell 4 och kartan i figur 6 redogörs för de riksintressen och skyddade områden som ligger inom tio kilometer från projektområdet. ID i tabellen kopplar till ID på kartan. I MKB kommer det att utredas vilka områden som kan komma att påverkas direkt eller indirekt av planerad vindkraftsanläggning. Utförligare beskrivning av vär-den kopplade till respektive riksintresse och skyddat område kommer att redovisas i MKB.

R I K S I N T R E S S E N O C H A N D R A S K Y D D A D E O M R Å D E N

Riksintressen är utpekade för att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter och kan vara av riksintresse för skydd, för exploatering eller yrkesfiske och rennäring.

Naturreservat fungerar i miljöbalken som skydd mot exploatering eller bevarande eller åter-skapande av naturmiljöer eller funktioner för friluftsliv.

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden för hela EU.

Biotopskydd är mindre områden som ska skydda värdefulla livsmiljöer för hotade arter eller som annars anses särskilt skyddsvärda (Naturvårdsverket).

Naturvårdsavtal är ett nyttjanderättsavtal mellan markägare och Skogsstyrelsen, länssty-relsen eller kommunen och innefattar ofta områden med höga naturvärden, men kan också vara områden med till exempel sociala värden (Skogsstyrelsen).

25

FIGUR 6 Riksintressen och skyddade områden inom tio kilometer från projektområdet. Ett riksintresse för rennäringen (ID 4) och Natura 2000-området Åtmyrberget (ID 12) ligger intill projektområdet

26

TABELL 4. Riksintressen och skyddade områden inom tio kilometer från projektområ-det. ID i tabellen är kopplat till ID på kartan i figur 6.

ID Namn Skydd Värdebeskrivning Avstånd (km)

1 Öster om Ör-träsksjön och Öreälven ner till E12:an

RI 3:5 Rennäring Kärnområde för Vapstens Sameby

5,9

2,3 Nordväst om Tvärålund. Umeälven från Ramsele och Högås ner mot Vännas

RI 3:5 Rennäring Kärnområde för Umbeje Tjeälddie sameby

1,3

4 Riksintresse för rennäring

RI 3:5 Rennäring - An-gräns-

ar

5 Öreälven med tillhörande käll- och biflöden

RI 4:6 Skyddade vat-tendrag

- 8,7

6 Väg E12 RI 3:8 Väg - befintlig Ingår i det natio-nella stamvägnä-tet. Särskild natio-nell betydelse

7,7

7 Tribladtjärn Naturreservat Naturskogsartade miljöer

4,7

8 Stenbacksberget Naturreservat Naturskogsartade barrskogar

2,1

9 Kvillträsket Naturreservat Lövrika barrbland-skogar

8,1

10 Ramsele 2:3 Vattenskyddsområde - 3,7

11 Tvärålund Ab-bortjärn

Vattenskyddsområde - 8,9

12 Åtmyrberget Natura 2000 SCI Habitat för slät tallkapuchong-bagge och grov tallkapuchong-bagge

An-gräns-

ar

13 Tribladtjärn Natura 2000 SCI Naturskogsartade miljöer. Habitat för lappranunkel

4,7

27

ID Namn Skydd Värdebeskrivning Avstånd (km)

14 Öreälven med biflöden

Natura 2000 SCI Variationsrik älv med naturliga strukturer och processer

8,4

15 Biotopskydd 1995:166

Skogligt biotopskydd - 6,9









20 Biotopskydd SK 207-2015




28

3.4 LandskapsbildLandskapsbilden och de konsekvenser en vindkraftsanläggning ger upp-hov till är subjektiv och utgår från människans upplevelse av landskapet. Generellt kan fastslås att det är ofrånkomligt att en vindkraftsetablering påverkar den rådande landskapsbilden, men landskapets utseende, inne-håll och topografi är avgörande för graden av påverkan. Hur förändring-arna upplevs varierar med betraktaren och hör samman med betraktarens förväntningar på landskapet och inställningen till förnybar energi.

Begreppet landskap syftar till såväl det naturgivna landskapet som det kulturgivna landskapet, det vill säga det landskap som människan skapat och brukat. Med landskapsbild avses landskapets karaktär, det vill säga landskapets utseende och upplevelsemässiga aspekter. Detta avsnitt är därför nära sammankopplat med andra avsnitt i detta kapitel, till exempel kulturmiljö och friluftsliv.

Topografi och naturgeografiska förutsättningar

Projektområdet ligger på en höjd i landskapet och omges av, för regionen karaktäristiska, dalgångar och andra höjder med mjuka brytningar.

Landskapet ligger på gränsen mellan de naturgeografiska regionerna vågig bergkullterräng (med en relativ höjd över 100 meter) i nordväst och Norra Bottenvikens kustslätt i sydöst. Höjden inom projektområdet varie-rar mellan cirka 220 och 330 meter över havet.

Landskapet har en övergripande nordvästlig-sydostlig riktning, i vilken åsar, dalgångar, Umeälven och andra vattendrag samt huvuddelen av de större sjöarna i landskapet sträcker dig. På grund av landskapets topografi går även stambanan genom övre Norrland och flera allmänna vägar i nordvästlig-sydostlig riktning genom landskapet. Söder om projektområ-det är topografin jämnare och höjdskillnaderna mindre. Landskapet ligger inom vegetationszonen norra barrskogszonen och är allmänt präglat av storskaligt skogsbruk.

Berggrunden kring projektområdet består huvudsakligen av metamorfa bergarter som metagråvacka, glimmerskiffer, paragnejs, kvartsit och amfi-bolit. Även de magmatiska bergarterna granit och pegmatit förekommer i mindre utsträckning. Jordarterna i landskapet kring projektområdet består

29

huvudsakligen av morän. Vid myrmarker förkommer torv. I dalgångar och andra lågpunkter förkommer postglacial sand-grus, lera och silt samt isälvssediment. Inom projektområdet förkommer huvudsakligen morän.

Inom ramen för MKB:n kommer synbarhetsanalyser att tas fram som redovisar varifrån i det omgivande landskapet som vindkraftverken kom-mer att vara synliga. Vidare kommer också fotomontage att tas fram för att illustrera hur den planerade vindkraftsanläggningen kan komma att se ut från några representativa platser i det omgivande landskapet.

3.5 Naturmiljö (land)Naturmiljön inom och kring projektområdet domineras av brukad barr- och blandskog med bestånd av olika ålder. Projektområdet är tydligt på-verkat av det moderna skogsbruket och en stor del av skogsmiljön utgörs av hyggen, yngre och medelålders produktionsskog.

Projektområdet berör inget område av riksintresse eller annan typ av skyd-dad naturmiljö. I det omgivande landskapet förekommer ett flertal skyd-dade naturmiljöer. För dessa redogörs i avsnitt 3.3. Områden av riksintresse och skyddade områden. Av övriga kända naturvärden finns tre sumpskogsom-råden inom projektområdet, se figur 7.

Den största påverkan på naturvärden sker genom de ytor som utgörs av direkt markanspråk för vindkraftverken, vägar och övriga hårdgjorda ytor. Inom ramen för kommande MKB utförs en naturvärdesinventering (NVI) enligt svensk standard (SIS19000:2014) med ambitionsnivån NVI på fältnivå medel och med tillägget generellt biotopskydd.

30

FIGUR 7 Kända naturvärden inom och upp till två kilometer från projektområdet.

31

3.6 Yt- och grundvattenProjektområdet berör ett fåtal mindre tjärnar och vattendrag samt flera myrar. Kända värden för yt- och grundvatten inom tre kilometer från projektområdet redogörs för i tabell 5 och figur 8.

Inom projektområdet finns våtmarken Kronsträtena med högt naturvärde (klass 2) och angränsande till projektområdet finns Kvastmyrarna som har visst naturvärde (klass 3) enligt våtmarksinventeringen. Utanför projekt-området men inom en radie av tre kilometer finns fem vattendrag och en sjö som omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten och yterligare två våtmarker med högt naturvärde (klass 2) enligt våtmarksinventeringen.

M I L J Ö K VA L I T E T S N O R M E R F Ö R Y T- O C H G R U N D VAT T E N

Inom ramen för EU:s vattendirektiv (2006/60/EG) har miljökvalitetsnormer för yt- och grund-vatten utvecklats. Vidare finns normer för konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster (till exempel vattenkraftsdammar). Huvudregeln är att alla vattenförekomster skulle ha uppnått normen om god status till 2015 och statusen får inte försämras, dock kan undantag göras. Nya miljökvalitetsnormer beslutades och kungjordes i december 2016 för perioden 2016-2021.

N AT I O N E L L A VÅTM A R K S I N V E N T E R I N G E N, VM I

Ungefär 10 procent av Sveriges landyta består av våtmarker. Med stöd av Naturvårdsverket har dessa inventerats av länsstyrelserna med syfte att skapa en kunskapsbank inför bland annat mil-jöövervakning och naturresursplanering. Denna insats kallas för Nationella våtmarksinventeringen (VMI).

Alla våtmarker nedom fjällen - i norra Sverige större än 50 hektar och i södra Sverige större än tio hektar - har flygbildstolkats och naturvärdesbedömts. De områden som vid flygbildstolkningen bedömdes ha högt naturvärde har även besökts i fält. Våtmarkerna har därefter kategoriserats enligt tre klasser:

Klass 1. Har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och behöver bevaras inför framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas.

Klass 2. Är vanligen i stora delar opåverkade av ingreppet och har höga naturvärden med natio-nellt och regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas.

Klass 3. Består av alltifrån helt opåverkade våtmarker med relativt höga naturvärden till mer störda våtmarker med vissa bevarade naturvärden och är av lokalt bevarandevärde. Ingrepp kan tillåtas om påverkan på natur- och kulturvärden begränsas.

32

ID Namn Skydd Värdebeskrivning Av-stånd (km)

1 Hörnån Ytvatten Ytvattenförekomst som om-fattas av MKN

2,0

2 Hansmyrbäcken Ytvatten Ytvattenförekomst som om-fattas av MKN

0,3

3 Ramsan Ytvatten Ytvattenförekomst som om-fattas av MKN

0,7

4 Gåsbäcken Ytvatten Ytvattenförekomst som om-fattas av MKN

0,6

5 Tjärnbäcken Ytvatten Ytvattenförekomst som om-fattas av MKN

2,4

6 Skivsjön Ytvatten Ytvattenförekomst som om-fattas av MKN

1,8

7 Sörskivsjömyren Våtmark Våtmarksinventeringen klass 2 – Högt naturvärde

1,8

8 Våtmarksstrand längs Ramsån

Våtmark Våtmarksinventeringen klass 2 – Högt naturvärde

0,6

9 Kronsträtena Våtmark Våtmarksinventeringen klass 2 – Högt naturvärde

Inom

10 Kvastmyrarna Våtmark Våtmarksinventeringen klass 3 – Visst naturvärde

0

TABELL 5. Yt- och grundvattenförekomster inom tre kilometer från projektområdet. ID i tabellen är kopplat till ID på kartan i figur 8.

33

FIGUR 8 Yt- och grundvatten inom och upp till tre ki-lometer från projektområdet. ID i kartan är kopplat till ID i tabell 5.

34

3.7 FåglarInom ramen för kommande MKB utförs följande fågelinventeringar:

• kungsörn (feb-mars)• skogshöns (april)• övriga rovfåglar (juni)• smålom (maj-juni)

3.8 FladdermössI syfte att kartlägga eventuell förekomst av fladdermöss inom projektom-rådet utförs en fladdermusutredning med fältinventering inom ramen för den kommande MKB:n.

A R T S K Y D D S F Ö R O R D N I N G E N

Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsförordningen införlivar EU:s art- och habitatdi-rektiv samt fågeldirektivet i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter; bilaga 1 och bilaga 2. Förenklat kan sägas att alla de listade arterna är fridlysta, det vill säga man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmil-jöer skyddade och får inte förstöras.

R Ö D L I S TA N

Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning.

Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kun-skapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter.

Den svenska rödlistan tas fram av ArtDatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades år 2015.

35

3.9 Artskyddsförordnings- och naturvårdsarter

Förekomst av fridlysta arter enligt artskyddsförordningen, hotade arter enligt rödlistan och andra naturvårdsintressanta arter inom projektområ-det och dess närområde utreds inom ramen för den kommande MKB:n. Utredningen baseras dels på redan känd kunskap från kunskapskällor såsom Artportalen, dels på fynd som görs i samband med natur- och artin-venteringar.

Målet med utredningen, tillsammans med övriga natur- och artinvente-ringar, är att kartlägga förekomst av fridlysta och andra naturvårdsintres-santa arter inom projektområdet och dess närområde. Detta i syfte att kunna anpassa projektet för att i möjligaste mån undvika och/eller mini-mera skada på dessa arter. Innan utredningen är genomförd kan några preliminära bedömningar inte göras.

3.10 Friluftsliv och rekreationVindkraftsanläggningens påverkan på friluftsliv och rekreation kan dels bestå av fysiskt intrång och ianspråktagande av mark som är av stort värde för friluftslivet och rekreationen, dels av förändrad landskapsbild och där-till ett förändrat upplevelsevärde från omkringliggande områden.

Det är rimligt att anta att projektområdet idag används för svamp- och bärplockning, jakt och strövande.

I det omgivande landskapet finns flera skoterleder, som närmast cirka 2 kilometer väster om projektområdet, se figur 9. I Ramsele, cirka 4 kilome-ter öster om projektområdet, har Tvärålunds skoterklubb en grillstuga. En entreprenör driver guidade skoterturer som passerar Ramsele.

Två campingplatser finns inom tio kilometer från projektområdet; Ramse-le Camping och Tallbackens stugby och camping. Badplats finns närmast vid Ramsele camping men också vid Ramsjön, Skivsjön och Lill-Armsjön, se figur 9.

I Ramsele finns en skjutbana som drivs av Ramselsfors skytteförening.

36

FIGUR 9 Utpekade platser för friluftsliv och rekreation inom och upp till tio kilometer från projektområdet.

37

FIGUR 10 Projektområdets läge i förhållande till ren-betesland och strategiska områden för rennäringen.

38

3.11 RennäringProjektområdet ligger inom renbetesland för Ubmeje tjeälddie sameby och cirka 1,2 kilometer från renbetesland för Vapstens sameby. Projektom-rådet berör förvinter-, vinter och vårvinterland. Norr, öster och väster om projektområdet finns flyttleder av riksintresse för rennäringen, se figur 10. Flyttleden i öster angränsar till projektområdet. Närmaste kärnområde inom riksintresse finns cirka 1,5 kilometer öster om projektområdet.

En rennäringsanalys kommer att genomföras i syfte att utgöra underlag inför kommande MKB.

3.12 KulturmiljöInom tio kilometer från projektområdet förkommer inga kulturreservat eller riksintressen för kulturmiljövård. På cirka fem respektive elva kilo-meters avstånd från projektområdet finns två områden av lokalt intresse för kulturmiljö enligt Vännäs kommuns översiktsplan; Harrselsfors och Högås, se tabell 6 och figur 11. Harrselefors är ett kraftverkssamhälle som utgörs av kraftverksmiljön och tillhörande bostadsbyggander. Högås är en jordbruksby med tre gårdar, en mindre byväg och välbevarade lador.

Inom projektområdet finns 15 kulturhistoriska lämningar enligt Riksan-tikvarieämbetets databas Fornsök. Det är en fornlämning och 14 övriga kulturhistoriska lämningar, se tabell 7 och figur 12.

Inom ramen för MKB:n kommer en frivillig arkeologisk utredning, mot-svarande steg 1, att genomföras under 2019.

ID Namn Värdebeskrivning Avstånd (km)

1 Harrselsfors -kraftverkssamhället Område av lokalt intresse 5,1

2 Högås Område av lokalt intresse 11,8

TABELL 6. Regionala och kommunala kulturmiljöintressen inom drygt en mils radie från projektområdet. ID i tabellen är kopplat till ID på kartan i figur 11.

39

TABELL 7. Utdrag från Riksantikvarieämbetets databas Fornsök, kända kulturhistoriska lämningar inom en kilometer från projektområdet. ID i tabellen är kopplat till ID på kartan i figur 12.

ID Namn Lämningstyp Antikvarisk bedömning

1 L1938:957 Kemisk industri Övrig kulturhistorisk lämning

2 L2019:3746 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning

3 L2019:3735 Husgrund, historisk tid

Övrig kulturhistorisk lämning

4 L2019:2748 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning

5 L2019:3727 Fossil åker Övrig kulturhistorisk lämning

6 L2019:3737 Område med fossil åkermark








11 L1938:585 Bytomt/gårdstomt Fornlämning



14 L1938:187 Lägenhetsbebyggelse Möjlig fornlämning



16 L1938:808 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning





20 L1938:126 Bytomt/gårdstomt Övrig kulturhistorisk lämning



40

FIGUR 11 Lokala kulturmiljöintressen samt kulturhisto-riska lämningar. ID i kartan är kopplat till ID i tabell 6.

41

FIGUR 12 Kulturhistoriska lämningar inom och nära pro-jektområdet. ID på kartan är kopplat till ID i tabell 7.

42

3.13 LjudDet ljud som moderna vindkraftverk i huvudsak alstrar är ett aerodyna-miskt ljud av svischande karaktär som uppkommer till följd av rotorbla-dens passage genom luften. Bladspetsens hastighet, bladformen och luf-tens turbulens påverkar ljudet. Vindkraftverken avger också ett maskinljud som uppstår i maskinhuset (nacellen) uppe vid rotorn.

Det finns inga fastställda riktlinjer eller riktvärden för ljud från vind-kraftverk. Praxis anger ett begränsningsvärde att vindkraftverken inte får överstiga ekvivalent ljudnivå på 40 dB(A) utomhus vid bostäder (www.vindlov.se). Skulle begränsningsvärdet riskera att överskridas är det tek-niskt möjligt att reglera ljudet som vindkraftverket avger genom att sänka varvantalet och därmed bladets hastighet. Det innebär dock att effekten från vindkraftverket blir lägre och att elproduktionen som följd minskar.

Inom ramen för MKB:n, i samband med utformningen av layouten för vindkraftsanläggningen, kommer ljudberäkningar att göras. Oavsett hur layouten utformas eller vilken typ av vindkraftverk som används kommer ljudnivån inte överstiga 40 dB(A), i enlighet med gällande praxis.

3.14 SkuggorVid soligt och klart väder uppstår svepande skuggor från vindkraftverkets rotorblad. Skuggorna kan uppfattas på ett relativt stort avstånd, beroende på landskapets utseende och topografi. Beroende på vindkraftverkens totalhöjd och omgivande terräng kan skuggorna vara möjliga att uppfatt-bara på upp till cirka två till tre kilometers avstånd, under ett par minuter vid tidpunkter då solen står lågt. Avstånd gör att skuggorna tunnas ut och tappar sin skärpa. På stort avstånd uppfattas skuggorna endast som diffusa ljusförändringar.

Det finns idag inga fastställda riktvärden för skuggor från vindkraftverk. Boverket rekommenderar dock att den tid som vindkraftverken teoretiskt kan skugga störningskänslig bebyggelse inte ska överstiga 30 timmar per år. Det teoretiska värdet beräknas utifrån förutsättningarna att solen lyser från soluppgång till solnedgång från en molnfri himmel, att rotorytan står vinkelrätt mot solinstrålningen och att vindkraftverket hela tiden är i drift. Den faktiska skuggeffekten utgör istället den verkliga skuggtiden och bör

43

enligt Boverkets rekommendation inte överstiga åtta timmar per år eller 30 minuter om dagen vid störningskänslig bebyggelse (Boverket 2009).

Inom ramen för MKB:n, i samband med utformningen av layouten för vindkraftsanläggningen, kommer skuggberäkningar att göras. Oavsett hur layouten utformas eller vilken typ av vindkraftverk som används kommer Boverkets rekommenderade värden för den faktiska skuggtiden för intillig-gande bostäder att tillämpas.

3.15 Risk och säkerhetHindermarkering

Vindkraftverken ska utrustas med hindermarkering enligt Transportsty-relsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra fara för luftfarten (TSFS 2010:155, ändrad genom TSFS 2013:9 och 2016:95). Grundprincipen är att vindkraftverk med en totalhöjd som överskrider 150 meter ska således utrustas med ett vitt, blinkande, högin-tensivt ljus.

Olycksrisker

Räddningsverkets rapport Nya olycksrisker i ett framtida energisystem konsta-teras att vindkraftverk i sig inte kan betecknas som riskabla, med undan-tag för arbetsmiljörisker i samband med byggnations-, reparations- och servicearbeten som innefattar arbete på hög höjd. Olyckor i samband med drift av vindkraftverken är ovanliga. Särskilda försiktighetsåtgärder har föreskrivits av bland annat Arbetsmiljöverket.

Slitage

Vindkraftverken är normalt i drift vid vindhastigheter på cirka 4-25 meter per sekund. Vindens energiinnehåll påverkas av bland annat vegetation och terräng och vid höjdskillnader uppkommer turbulens. En turbulent vind påverkar vindkraftverkens prestanda och livslängd. Vid mycket hårda vindar är påfrestningen på vindkraftverkens kullager stor och vindkraft-verken riskerar att skadas. För att minska belastningen kan vindkraftver-kens blad vinklas så att en större andel vindenergi släpps förbi. Genom att bygga högre vindkraftverk, på tillräckligt hög höjd över trädtopparna, undviks också turbulensen och vindklimatet blir jämnare.

44

Brand

Brand kan inträffa i vindkraftverkens maskinhus och de vanligaste orsa-kerna är åsknedslag eller elfel. För de fall som brand uppkommer sker detta i slutna utrymmen och spridningsrisken är därför liten. Vindkraftver-ken är utrustade med ett övervakningssystem som larmar och stänger av vindkraftverket om temperaturen i turbinen blir för hög.

Isbildning och iskast

I kallt klimat under vinterhalvåret finns risk för nedisning och iskast. Nedisningen beror på en rad olika faktorer såsom temperatur, vindhastig-het, molnhöjd, luftfuktighet, topografi, solinstrålning, vindkraftverkens storlek, form och materiella uppbyggnad. Förhöjda risker med nedisning och iskast förekommer i samband med dimma eller hög luftfuktighet följt av frost och vid underkylt regn. Nedisning kan också förekomma om vindkraftverket står under molnbasen och om temperaturen är runt noll grader eller lägre. Isen byggs främst upp på rotorbladens framkant, men isbeläggning kan också ske på resten av bladet, samt på torn och maskin-hus.

Elektromagnetiska fält

Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De uppkommer bland annat när el produceras, transpor-teras och förbrukas. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater såsom hårtork och dammsugare.

I vindkraftsanläggningen kommer det att uppstå elektromagnetiska fält kring markkablarna i det interna elnätet. Det elektriska fältet beror bland annat på kabelns spänning och avtar proportionellt med avståndet till kabeln och skärmas också av, framför allt av kablarnas metallskärmar. Det magnetiska fältet alstras av strömmen i kabeln. Magnetfältet avtar snab-bare än det elektriska fältet, normalt med kvadraten på avståndet från markkabeln, men det avskärmas inte av kablarnas metallskärmar och dominerar därför fältet. Således är det elektriska och magnetiska fältet kring en markförlagd elkabel som störst rakt ovanför kabeln, men har ett lågt värde bara några meter ifrån kabeln.

45

3.16 Demontering och efterbehandlingVindkraftverkens tekniska livslängd bedöms vara cirka 30 år. Efter att de tjänat ut kommer vindkraftverken och tillhörande byggnader att demon-teras och i möjligaste mån återvinnas. Efterbehandlingen av vindkrafts-anläggningen sker i samråd med både tillsynsmyndigheten och berörda markägare. Fundamenten bilas generellt ned till under marknivå och täcks sedan över med jord för återetablering av vegetation. Även kablarna kan komma att lämnas kvar i marken. Vägar lämnas generellt kvar och kom-mer fortsatt att kunna användas av skogsbruket och allmänheten.

46

4. HÅLLBAR UT VECKLING

Begreppet hållbar utveckling skapades av FN:s världskommis-sion för miljö och utveckling och definieras som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Brunt-landkommissionen 1987). Detta kapitel redogör kortfattat för de mål som ligger till grund för den miljöhänsyn som eftersträvas för att uppnå hållbar utveckling. I kommande MKB görs en ana-lys av hur pass förenlig den planerade vindkraftsanläggningen är med målen.

4.1 De globala hållbarhetsmålenDe globala hållbarhetsmålen har tagits fram av FN:s medlemsländer och består av 17 mål, se figur 13. Dessa mål strävar efter att uppfylla fyra hu-vudmål till 2030 (www.globalamalen.se). De fyra målen är att:

• avskaffa extrem fattigdom• minska ojämlikheten och orättvisor i världen• främja fred och rättvisa• lösa klimatkrisen.

FIGUR 13 De globala hållbarhetsmålen.

47

4.2 Det svenska miljömålssystemetSveriges miljömålssystem, som består av ett generationsmål, 16 miljökvali-tetsmål och 17 etappmål (www.miljomal.nu). Miljömålssystemet definierar hur Sverige ska gå tillväga för att uppnå de ekologiska delarna av de glo-bala hållbarhetsmålen. Miljömålssystemets syfte är att verka vägledande i arbetet mot en hållbar samhällsutveckling och är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs.

Etablering av vindkraft bidrar direkt och indirekt till att miljökvalitetsmå-let Begränsad klimatpåverkan uppnås, samtidigt som det inte förhindrar att andra miljökvalitetsmål uppnås. För att vindkraften ska vara förenlig med miljökvalitetsmålen behöver dock hänsyn tas vid lokalisering och utformning av den planerade verksamheten.

48

5. FORTSAT T ARBETE

Detta kapitel redovisar kortfattat hur kommande miljöbedöm-ningsarbete är strukturerat, vilka underliggande utredningar som planeras och vilken tidplan som projektet följer. Slutligen redogörs för ett förslag på avgränsning i kommande miljökon-sekvensbeskrivning (MKB).

5.1 MKB-arbeteEfter avslutat samrådsförfarande kommer en MKB att upprättas. En MKB utgör ett centralt dokument som bifogas ansökan om tillstånd. Syf-tet med MKB:n är att lägga grunden för planerad verksamhets miljöhän-syn samt utgöra beslutsunderlag för tillståndsprövande myndighet.

En MKB ska identifiera och beskriva direkta och indirekta miljöeffekter på människors hälsa och miljön, samt möjliggöra en samlad bedömning av de konsekvenser som uppstår till följd av planerad verksamhet.

Innehåll och omfattning i kommande MKB

Kommande MKB föreslås följa samma disposition som denna samråds-handling. Dock kommer fokus ligga på att tydliggöra och djupare ana-lysera den miljöpåverkan som planerad verksamhet ger upphov till och urskilja de betydande miljöeffekterna som den planerade verksamheten medför.

MKB:n kommer även att redovisa skyddsåtgärder som har vidtagits under projekteringen och som avses att vidtas under byggnation, drift och efter avslutad drift för att undvika, minimera, återställa och kompensera nega-tiva miljöeffekter.

Utifrån den information som finns att tillgå i detta skedet gör vi bedöm-ningen att väsentliga miljöeffekter utgörs av påverkan på:

• rennäring, med hänsyn till att projektområdet ligger inom renbetesland och angränsar till riksintresse för rennäringen

• landskapsbild, med hänsyn till utblickarna från närliggande bostäder

• naturmiljö (land), med hänsyn till det markanspråk och på-verkan som vindkraftverken med följdverksamheter medför

49

• yt- och grundvatten, med hänsyn till det markanspråk och påverkan som vindkraftverken med följdverksamheter med-för

I det fortsatta MKB-arbetet kommer dessa frågor att utredas och redovisas mer utförligt.

Planerade utredningar

Ett antal inventeringar och utredningar utförs inom ramen för den kom-mande MKB:n. Resultaten kommer att ligga till grund för vindkraftsan-läggningens layout i ansökan, eftersom vindkraftverksplaceringar, vägdrag-ningar och övriga hårdgjorda ytor i möjligaste mån kommer att anpassas utifrån identifierade värden för att minimera negativ påverkan. Följande inventeringar och utredningar har eller kommer att genomföras:

• rennäringsutredning• frivillig arkeologisk utredning, motsvarande steg 1• artskyddsutredning• naturvärdesinventering• fågelinventeringar

kungsörn skogshöns rovfåglar lommar

• fladdermusinventering• synbarhetsanalys• fotomontage• ljudberäkning• skuggberäkning

Projektets preliminära tidplan

Målet är att OX2 ska lämna in en ansökan om miljötillstånd för byggna-tion och drift av planerad vindkraftsanläggning under 2020.

Innan dess utförs de fördjupade utredningar som listas ovan och som kom-mer att ligga till grund för layouten för den planerade vindkraftsanlägg-ningen. Utredningarna kommer i sin helhet att bifogas framtagen MKB.

50

R E F E R E N S E R

Boverket 2009.Vindkrafthandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Karlskrona: Boverket.

Boverket 2019. Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/riksintressen-ar-betydelsefulla-omraden/.

Bruntlandkommissionen 1987. Vår gemensamma framtid. Stockholm: Prisma.

Energimyndigheten. 2019. Vindkraftsstatistik. Nationell-, länsvis- och kommunal statistik. ER 2019:10.

Global Climate Action Summit. 2018. Exponential Climate Action Roadmap.

Globala målen. www.globalamalen.se.

Naturvårdsverket 2019a. Naturreservat - vanlig och stark skyddsform. https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Natura-2000/.

Naturvårdsverket 2019b. Vad är Natura 2000. https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Naturreservat/.

Naturvårdsverket 2019c. Biotopskyddsområden. https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Biotopskyddsomraden/.

Nordiska ministerrådet 1984. Naturgeografisk indelning av Norden. Arlöv: Berlins.

SCB 2015. Öppna geodata för fritidshusområden. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/geodata/oppna-geodata/fritidshusomraden/

Hämtat 2019-03-20.

SCB 2015. Öppna geogata för tätorer. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statis-tik-och-kartor/geodata/oppna-geodata/tatorter/. Hämtat 2019-03-20.

SCB. SCB öppna data. Öppna geodata för arbetsplatsområden utanför tätort. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/geodata/oppna-geodata/arbets-platsomraden-utanfor-tatort/. Hämtat 2019-03-20.

Skoterleder i Sverige. 2019. www.skoterleder.org. Hämtat 2019-04-16.

Sveriges miljömål. www.miljomal.nu.

Umeåregionen. 2010. Tillägg till översiktsplan. Vindkraft i Umeåregionen.

Vindlov. www.vindlov.se.

Vindlov 2019. Vindbrukskollen. https://www.vindlov.se/sv/vindbrukskollen1/vind-brukskollens-kartor/vindbrukskollens-karttjanst/. Hämtat 2019-03-27.

Vindelns kommun. 2014. Översiktsplan för Vindelns kommun.

Vännäs kommun. 2018. Översiktsplan 2017-2030.

51

Övrig geografisk informationBergsstaten 2019. Mineralrättsregistret. Beställs från Bergsstaten.

Energimyndigheten 2019. Riksintressen för vindbruk. http://www.energimyndigheten.se/fornybart/riksintressen-for-energiandamal/riksintressen-for-vindbruk/kartmaterial/.

Försvarsmakten 2019. Geodataportalen. https://www.geodata.se/geoda-taportalen/srv/swe/catalog.search#/search?resultType=swe-details&_schema=iso19139*&type=dataset%20or%20series&from=1&to=20.

Länsstyrelsen (2019). Geodatakatalogen. https://ext-geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/.

Naturvårdsverket 2019. Skyddad natur. http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/, Miljö-dataportalen. http://mdp.vic-metria.nu/miljodataportalen/.

Riksantikvarieämbetet 2019. Bebyggelseregistret. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/sok/search.raa.

Riksantikvarieämbetet 2019. Fornminnesregistret fornsök. https://app.raa.se/open/fornsok/.

SGU 2019. Riksintressen. Beställs från SGU.

Skogsstyrelsen 2019. Skogsdataportalen. http://skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se/Skogsdataportalen/.

Trafikverket 2019. Riksintressen. http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Plane-ra-och-utreda/samhallsplanering/Riksintressen/Kartor-over-riksintressen/.

Vatteninformationssystem Sverige 2019. Geodatakatalogen. https://ext-geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/.

p å u p p d r a g a v

new samrÅdshandling - ox2 · 2019. 12. 11. · projektområdet rambo är beläget i ett glest...

Documents