Dnr 064/18

Uppföljning beträffande region- och rikssjukvård vid NUS och vid universitetssjukhusen utanför

regionen

Kostnadsanalys 2017

Förbundsdirektionen 2018-05-16

Innehåll

1. Sammanfattande kommentarer över utfallet av region- och rikssjukvård..............................32. Utveckling av vårdens kostnader m.m. på NUS.....................................................................5

2.1 Utveckling av den slutna vårdens kostnader m.m. på NUS..............................................62.2 Utveckling av den öppna vårdens kostnader på NUS.....................................................102.3 Distansteknik...................................................................................................................11

3. Regionens sjukvård utanför den norra regionen...................................................................133.1 Akademiska sjukhuset....................................................................................................133.2 Karolinska universitetssjukhuset....................................................................................143.3 Sahlgrenska universitetssjukhuset..................................................................................153.4 Skåne universitetssjukhus...............................................................................................16

4. Landstingens kostnader för köp av regionvård 2007 - 2017.................................................18

Bilaga 1. Köpmönster i mnkr hos Akademiska och Karolinska Universitetssjukhusen år 2015 -2017, per region/landstingBilaga 2. Vårddagar och vårdtillfällen 2015-2017 i sluten vårdBilaga 3. Förklaring av vissa förkortningar, begrepp m.m.

2

1. Sammanfattande kommentarer över utfallet av region- och rikssjukvård

Bruttokostnaderna för köpt vård inom och utanför regionen varierar ofta mellan enskilda år. Trenden för köpt vård har dock varit ökande över tid, både vid NUS och vid övriga universitetssjukhus. Kostnadsökningen har varit större utanför regionen, sett över en tioårsperiod (se avsnitt 4). År 2017 har dock ökningstakten stagnerat. Vårdköpen har minskat för utomregional vård samtidigt som de ökat hos NUS (ca 5 procent).

Som det framgår i tabell 1 nedan har kostnaden för köpt vård hos NUS ökat för alla tre regionerna. Region Jämtland/Härjedalens och Region Västernorrlands kostnadsökning för köpt vård hos NUS var ca 20 mnkr vardera under 2017. Motsvarande ökning för Region Norrbottens var ca 9 mnkr. Förändringen hos NUS 2017 beror till stor del på fler komplicerade/dyra patientfall i den slutna vården.1 Den summerade kostnadsandelen för köpt vård, för Region NB, Region JH och Region VN, vid NUS, står för ca 74 procent av bruttokostnaden för riks- och regionsjukvård (diagram 1) vilket är en ökning med föregående år (72 procent).

Norrlandstingens (exkl. VLL) köpta vård vid Akademiska-, Sahlgrenska-, Karolinska- och Skånes universitetssjukhus står för ca 26 procent av den totala bruttokostnaden för riks- och regionsjukvård.2 Sammantaget har kostnaderna (inkl. VLL), vid dessa fyra sjukhus, minskat med ca 6 procent jämfört med föregående år (ca 30 mnkr). Det är en motsatt utveckling jämfört med 2016, då kostnaderna ökade med 43 mnkr. Förändringen kan till stor del förklaras av färre dyra patientfall 2017. Sahlgrenska är det sjukhus där köpt vård haft ökade kostnader (18 mnkr). Vårdköpen hos Karolinska och Akademiska visar motsatt utveckling och har minskat med 24 respektive 18 mnkr. Kostnadsutvecklingen beskrivs mer i detalj i de följande avsnitten.

Diagram 1. Procentuell andel vårdkostnader vid NUS och utom regionen 2007-2017Källa: Konsumtionsstatistik från respektive Universitetssjukhus samt fast kostnad hos NUS

1 Med kostnad avses bruttokostnaden d.v.s. utan avdrag för rabatter. Med köpt vård hos NUS, avses all köpt vård vid sjukhuset d.v.s. även sådant som inte är högspecialiserad vård.2 Akademiska sjukhuset har krediterat vissa kostnader för 2016 under 2017. 2016 års redovisning har justerats med dessa justeringar i denna redovisning.

3

Diagram 2. Procentuell andel vårdkostnader vid NUS och utom regionen 2017Källa: Konsumtionsstatistik från respektive Universitetssjukhus samt fast kostnad hos NUS

Diagram 3. Vårdkostnader vid NUS och utom regionen, kr/inv. per medlemslandsting 2017Källa: Konsumtionsstatistik från respektive Universitetssjukhus samt fast kostnad hos NUS

Tabell 1. Köpt vård i mnkr vid NUS, Akademiska, Karolinska, Sahlgrenska och Skåne Universitetssjukhus, år 2016 och 2017

Källa: Konsumtionsstatistik från respektive sjukhus samt abonnemangskostnad för NUS enligt Avtal om regionvård 2016 och 2017

4

NRFs medlemmar har rabatter på gällande prislistor enligt avtalen med Akademiska, Sahlgrenska och Karolinska. Rabattbeloppet för de tre sjukhusen uppgick totalt till ca 51 mnkr 2017 (61 mnkr 2016). Om rabatternas exkluderas från det totala bruttobeloppet för köp utanför regionen motsvarar nettokostnaden ca 387 mnkr 2017 och 407 mnkr 2016. Nettokostnadsförändringen motsvarar ca 5 procent jämfört med föregående år.

Observera att de belopp som redovisas i denna rapport kan skilja sig från landstingens egna bokförda kostnader beroende på exempelvis periodiseringar, skillnader mellan uppbokade kostnader och slutliga kostnader (beror t.ex. på hur avvikelsen mellan KPP och fakturerat hanterats i de olika landstingen/regionen) samt att en del av den köpta vården inte ingår i konsumtionsstatistiken.3

2. Utveckling av vårdens kostnader m.m. på NUS

Kostnadsförändringen mellan år 2016 och 2017 när det gäller det fakturerade beloppet inkl. abonnemang, för de tre regionerna, Region VN, Region JH och Region NB, hos NUS var ca 5 procent. Det motsvarar ca 47 mnkr (diagram 4). Ökningen var störst inom den slutna vården (6 procent) och är tämligen oförändrad i den öppna vården. Den slutna- respektive öppna vårdens utveckling beskrivs mer ingående i avsnitt 2.1 och 2.2.

Kostnadsförändringen hos NUS 2017 beror till största delen på en ökning när det gäller komplicerade vårdtillfällen/vårddagar i den slutna vården. Andelen ytterfallsärenden har ökat (se tabell 3). Ett exempel är att det 2016 fanns 21 vårdtillfällen som fakturerats till ett belopp över 1 mnkr, totalt summerade de till ca 37 mnkr. År 2017 var motsvarande antal vårdtillfällen 31 och beloppet ca 54 mnkr.4 Utvecklingen är varierad mellan de tre regionerna. Region NB har, på samma sätt som föregående år, haft en stabil utveckling. Region NB kostnadsökning (3 procent) motsvaras ungefär av den indexuppräkning som gjorts av regionavtalets kostnader inför 2017 (uppräkningen sker enligt oktober månads prognos för LPIK exklusive läkemedel och motsvarade 2,6 procent). De två regionerna Västernorrland och Jämtland/Härjedalen hade både ökade vårdkostnader med ca 20 mnkr jämfört med 2016 (motsvarar 6 respektive 10 procents ökning). I diagrammet nedan framgår respektive regions köp av vård i miljoner kronor hos NUS år 2015 till 2017.

Diagram 4. Total kostnad för Region VN, Region JH och Region N för köp av vård hos NUS i miljoner kr under åren 2015-2017Källa: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad hos NUS

3 I NUS redovisning ingår t.ex. inte kostnader för IVF-behandlingar, Skandionklinikens behandlingar och PET/CT. 4 Jämförelsen med föregående år är exklusive den fasta kostnaden d.v.s. avser rörlig del samt ytterfallskostnader.

5

Om kostnaderna hos NUS sätts i relation till invånartalet, förenklas jämförelsen mellan de tre regionerna, Region JH har färre invånare än de två övriga regionerna. De tre regionerna har närmat sig varandra när det gäller kostnader per invånare det senaste året. För att se utvecklingen över en längre tidsperiod, se diagram 19 på sid 18.

Diagram 5. Kostnad per invånare, Region VN, Region JH och Region NB för köp av vård hos NUS i kr/invånare 2015-2017Källa: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad från NUS samt befolkningsstatistik från SCB

I den totala kostnaden för NUS ingår även kostnader för ett antal enheter via abonnemang, totalt ca 29 mnkr. Dessa kostnader utgår från följande verksamheter: Regionalt Cancercentrum Norr (RCC Norr), Arbets- & miljömedicin, samt specialistkonsultationer via videokonferens/teleradiologi. Föregående år var motsvarande kostnad 26 mnkr (mer information kring abonnemangen finns i regionavtalet 2017 kap 4).

Kostnaderna för köpt vård vid NUS påverkas även av den efterreglering som sker enligt Avtal om regionvård 2017 § 11. Efterregleringen som sker i början på 2018 avser åren 2014, 2015 och 2016 och motsvarar totalt ca 19 mnkr som betalas till VLL (varav Region VN ca 1 mnkr, Region JH ca -5 mnkr och Region RN ca -15 mnkr). I denna rapport har det inte tagits hänsyn till efterregleringens kostnader/intäkter.

2.1 Utveckling av den slutna vårdens kostnader m.m. på NUS

Som det framgår i den tidigare texten, har de tre regionernas kostnader för sluten vård hos NUS ökat 2017. Totalt är ökningen ca 45 mnkr (6 procent). Alla tre köparregionerna hade ökade kostnader, inom spannet 13-17 mnkr (tabell 2).

I tabell 2 nedan framgår att antalet vårdtillfällen/vårddagar, visar på en motsatt utveckling jämfört med kostnaderna för Region VN och Region NB. Vårdtillfällen och vårddagar minskade med ca 3-6% 2017. Region JHs vårddagar ökade med 2 procent 2017.

De vårdtillfällen/vårddagar som minskat är framförallt innerfallsärenden (”normalärenden”). Vårdtillfällen/vårddagar som är mer komplicerade, ytterfallsärenden, har ökat jämfört med föregående år. Det är framförallt Region JH och till viss del även Region VN som har haft en ökning.

6

Tabell 2. Kostnader, vårdtillfällen och vårddagar i sluten vård 2015-2017

Källa: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad från NUS

Kostnadsökningen beror framförallt på att det fanns betydligt fler komplicerade patientärenden, ytterfallsärenden, 2017 jämfört med 2016. År 2016 var kostnaden för ytterfallsärenden ca 176 mnkr, motsvarande kostnad 2017 var 227 mnkr. Kostnaden för innerfallsärenden har varierat lite de senaste tre åren. År 2017 var kostnaden 543 mnkr jämfört med 549 mkr både för åren 2015 och 2016. I diagram 6 nedan framgår inner- och ytterfallskostnaden per medlemsregion i den slutna vården.

Diagram 6. Total kostnad samt inner- och ytterfallskostnad i sluten vårdKälla: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad från NUS

År 2017 var andelen vårdtillfällen för ytterfallsärenden i sluten vård, ca 13 procent (11 procent 2016). Dessa vårdtillfällen har en högre kostnad än de som prissätts som vanligt s.k. innerfall. Kostnadsandelen för ytterfallsärenden i sluten vård var ca 30 procent 2017 (ca 24 procent 2016). Kostnadsökning under 2017 var ca 51 mnkr. I tabell 3 nedan framgår mer information om ytterfallsärenden i sluten vård hos NUS.

Tabell 3. Ytterfallskostnader i sluten vård 2015-2017

7

Källa: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad från NUS

I diagram 7 presenteras de kliniker där det köpts mest sluten vård i mnkr. De högsta kostnaderna för köpt vård finns på Thorax, Neurokirurgen och Onkologen. Det är fyra kliniker där kostnaderna ökat på ett tydligt sätt under 2017: Thorax, Kardiologen, Neurokirurgen och Neurologen. Kostnadsförändringen för dessa kliniker är mellan 6 och 10 mnkr. För att skapa ett överskådligt diagram har de kliniker som har lägre kostnader än kvinnokliniken summerats i gruppen Övriga.

Diagram 7. Kostnader per klinik för köpt vård hos NUS 2016 och 2017 (exkl. fast kostnad)Källa: Konsumtionsstatistik från NUS

De tre regionerna köper delvis lite olika vårdtyper från NUS, samt att det sker en naturlig variation mellan åren p.g.a. vilka typer av patientfall/ ytterfall som varit aktuella. I de tre diagrammen 8-10, nedan, presenteras respektive regions köp för de rörliga kostnaderna i mnkr hos NUS per klinik för år 2015 (blå), 2016 (orange) och 2017 (grå). Det framgår t.ex. att Region VN har haft ökade kostnader hos Barn. Även Region JH hade ökade kostnader hos Barn men även hos Onkologen. Region NB diagram visar att de köper vård ”bredare” hos NUS än de två övriga medlemslandstingen, samt att de haft ökade kostnader inom Thorax och minskade inom Barn 2017 jämfört med 2016.

8

2015 (blå), 2016 (orange), 2017 (grå)

Diagram 8 Diagram 9

Diagram 8-10. Vårdköp i mnkr, per region hos NUS 2015 - 2017 (exkl. fast kostnad)Källa: Konsumtionsstatistik från NUS

9

2.2 Utveckling av den öppna vårdens kostnader på NUS

Den öppna vårdens kostnadsandel för regionvårdsköp har varit relativt konstant de tre sista åren hos NUS. För år 2017 var andelen ca 18 procent.

Den öppna vårdens kostnader hos NUS har, i princip, varit oförändrad jämfört med föregående år. Antalet besök och DRG-poäng har dock minskat med ca 4-5 procent. Utvecklingen mellan de tre regionerna är varierad (tabell 4). Region VN hade ökade kostnader med ca 4 mnkr (6 procent) samtidigt som Region NB hade minskat i motsvarande omfattning. Region VN hade bl.a. ökade kostnader hos Ögonkliniken och Medicin- Hjärtcentrum. Region NBs vårdkonsumtion minskade framförallt hos Cancercentrum.

Tabell 4. Bruttobelopp Öppen vård, antal besök samt DRG-vikt

Källa: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad från NUS

Drygt hälften av alla regionbesök sker hos Cancercentrum. I övrigt är regionbesöken vanliga hos Ögonkliniken, Hand- och plastikkirurgen och Medicin-Hjärtcentrum. Den största delen av minskningen i vårdkonsumtion, både i antal, DRG-poäng och kronor, är relaterad till Cancercentrum (ca 3 mnkr).

Diagram 11. Kostnader i Öppen vård (exkl. fast kostnad) per klinik 2015 - 2017Källa: Konsumtionsstatistik från VLL

10

2.3 Distansteknik

De flesta av regionens besök i den öppna vården sker hos läkare eller sjuksköterska (totalt 92 procent). De registrerade besöken har minskat hos sjuksköterskor det senaste året. Andelen återbesök hos läkare var ca 63 procent 2017, det är en minskad andel jämfört med 2016 då andelen var 67 procent (69 procent år 2014 och 2015). Antal akuta nybesök hos läkare var 344 under 2017 motsvarande antal var något fler 2016 (359).

När det gäller besök via distansteknik hos NUS så har antalet Multidisciplinära konferenser (MDK) ökat mycket de senaste åren bl.a. beroende på att MDK har utvecklats till att bli en viktig del av cancerpatientprocessen. MDK ingår som en komponent i de standardiserade vårdförlopp (SVF) som introducerats i cancervården. Köparnas ersättning till NUS för merkostnader kring MDK var 24 kr/inv. år 2017.

Diagram 12. Specialistkonsultationer och MDK 2009-2017.Källa: VLL

2.4 Strålbehandling

Strålbehandling sker i Umeå och Sundsvall. Det finns fem acceleratorer på NUS och två i Sundsvall. Ungefär en fjärdedel av strålpoängen har utförts i Sundsvall och resterande vid NUS. Huvudparten av strålningen sker i den öppna vården, ca 85 procent. Region JH och Region NB skiljer sig från Landstinget i VN genom att de inte utför strålningsbehandling. Deras patienter behandlas i Sundsvall eller i Umeå.

Antalet strålbehandlingspoäng framgår i diagrammet nedan. Antalet poäng har summerats vid de två strålenheterna. Jämfört med föregående år har antalet strålpoäng ökat. Ökningen har framförallt varit för Västbottens läns patienter.

11

Diagram 13. Antal strålbehandlingspoäng, 2015-2017.Källa: Uppgifter från respektive sjukhus som skickats till NRF

2.3.1 SkandionklinikenProtonbehandling utförs av den nationella resursen vid Skandionkliniken i Uppsala. Regionerna/landstingen betalar dels ett årligt abonnemang till Skandion samt en rörlig kostnad per behandlingstillfälle (VLL hanterar efterfakturering av dessa kostnader inom regionen, de ingår inte i de kostnader som redovisats i rapporten). I tabell 4 framgår en sammanställning av antal utförda behandlingar och den rörliga kostnaden 2016-2017.

Tabell 5. Antal patienter och rörlig kostnad mnkr, Skandionkliniken

Källa: Skandionkliniken

12

3. Regionens sjukvård utanför den norra regionen

Kostnader för vård vid universitetssjukhusen utanför regionen uppgick till ca 438 mnkr år 2017, föregående år var beloppet högre. ca 468 mnkr. Minskningen motsvarar ca 30 mnkr (6 procent). Den största delen av kostnadsminskningen avser Karolinska sjukhuset (ca 25 mnkr). Kostnaderna för vårdköp hos Akademiska sjukhuset har också minskat (ca 18 mnkr). När det gäller Sahlgrenska har utvecklingen varit den motsatta, vårdköpen har ökat med ca 18 mnkr. I de följande avsnitten beskrivs köpt vård vid de tre sjukhus som norrlandstingen har avtal med (Akademiska sjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset), samt Skånes universitetssjukhus. Avtalen med de tre universitetssjukhusen är generellt utformade, men är avsedda för den vård som inte utförs på NUS.

3.1 Akademiska sjukhuset

Vårdområden som många patienter från norra Sverige remitteras till hos Akademiska är barnkirurgi, brännskadevård, neurokirurgi och kirurgi. Vid Akademiska sjukhuset har vårdens bruttokostnad varit ca 179 mnkr 2017 jämfört med ca 197 mnkr år 2016 (en minskning med ca 18 mnkr, 9 procent). Att kostnaderna minskat beror bl.a. på att antalet vårddagar minskat mycket (474 dagar, 9 procent). Under år 2017 har felaktigt debiterad vårdkostnader för år 2016 krediterats. Föregående års Värdena för 2016 har därför korrigerats i rapporten.

Trots att kostnaderna för köpt vård hos Akademiska minskat sedan 2016 har patientärenden som kostar mer än 1 miljon kr ökat kostnadsmässigt (ca 60 mnkr 2017 jämfört med ca 40 mnkr 2016). Det är dock färre dyra patientärenden. År 2017 var det 16 ”miljonpatienter” jämfört med 22 år 2016. Den höga kostnaden beror på två dyra fall. Ett ärende uppgick till ca 8 mnkr (inom neurokirurgi) och ett till ca 5 mnkr (brännskadeområdet). De flesta ”miljonpatienter” härrör från Region VN (nio ärenden till en kostnad av 22 mnkr). Region JH och VLL hade två ”miljonärenden” vardera till en kostnad av ca 2,5 mnkr. Region NB hade tre till en kostnad av ca 4 mnkr.

De tre kliniker där landstingen/regionen köpt mest vård hos Akademiska är, i nämnd ordning, barnkirurgi, kirurgi och neurologi/neurokirurgi. De områden som avser barnpatienter står för ca en fjärdedel av kostnaden hos Akademiska. De största kostnadsminskningarna finns inom området neonatologi och inom området övrigt (thorax/hjärtsjukvård, gastroenterologi, internmedicin, beroendepsykiatri/neuropsykiatri).

13

Diagram 14. Kostnad mnkr på Akademiska sjukhuset i Uppsala år 2017 Källa: Bruttokostnader enligt UAS konsumtionsstatistik för år 2017

NRFs fyra medlemslandsting har delvis en varierad vårdkonsumtion hos Akademiska sjukhuset (se bilaga1). Region VN nyttjar t.ex. fler typer av tjänster än övriga och har haft ovanligt kostsamma patienter år 2017. Region JH nyttjar mer öron-näs-hals tjänster än vad övriga gör (11 mnkr år 2017 av totalt 15 mnkr för ÖNH). VLL har haft ett ovanligt lågt vårdnyttjande hos Akademiska, 28 mnkr 2017 jämfört med 40 mnkr 2016. 3.2 Karolinska universitetssjukhuset

Norrlandstingen och Karolinska har sedan 2012 utvecklat samarbetsformerna inom barnsjukvården. Det finns också ett specifikt samarbete när det gäller familjär amyloidos med polyneuropati (FAP) ibland kallad Skellefteåsjukan. Under 2017 opererades två patienter med FAP hos Karolinska (inga 2016). Det är färre FAP-patienter som opererats jämfört med tidigare år, vilket beror på att sjukdomen även behandlas medicinskt i hemregionen.

Vid Karolinska universitetssjukhuset uppgick bruttokostnaderna för den köpta vården 2017 till 130 mnkr jämfört med 157 mnkr 2016. Totala antalet vårddagar vid Karolinska har minskat till 3 791 år 2017, jämfört med 4 032 år 2016. Kostnaderna har minskat med ca 24 mnkr. Kostnadsminskningen förklaras av att det varit färre komplicerade patientfall som rör barnkirurgi/anestesi och som har höga kostnader p.g.a. dyr behandling (bl.a. ECMO) och långa vårdtider. År 2017 var det ungefär ca 15 patienter som hade kostnader över 1 mnkr vilket är betydligt färre än föregående år (ca 20 st). De flesta av dessa patienter är barn. Drygt hälften härrör från Västernorrlands län.

ECMO, står för Extra Corporeal Membran Oxygenering, vilket innebär syresättning utanför kroppen genom ett membran. Behandlingen är kostsam. Fyra patienter har behandlats med ECMO år 2017. Under både 2015 och 2016 erhöll nio patienter från Norra sjukvårdsregionen ECMO-behandling på Karolinska Universitetssjukhuset. Eftersom antal patienter varit färre

14

/vårdtiden var kortare för ECMO-patienterna, så är kostnaderna betydligt lägre jämfört med föregående år (ca 8 mnkr 2017, ca 30 mnkr 2016). De flesta ECMO-patienterna, tre personer, härrör från Västernorrland (ca 6 mnkr). Den fjärde patienten är från Västerbotten (ca 2 mnkr).

Ungefär hälften av den köpta vården från Karolinska är relaterad till barnsjukvård. Den klinik där det köpts mest vård är barnmedicin. Det är en förändring jämfört med föregående år då barnkirurgi/barnanestesi hade de högst kostnaderna.

Respektive medlemslandstings kostnadsminskning jämfört med föregående år rör framförallt barnkirurgi inklusive anestesi. Region Norrbotten hade den största minskningen, ca 18 mnkr. Region JH och VLL hade en minskning motsvarande 6 respektive 2 mnkr under 2017. Region VN har i motsats till övriga haft ökade vårdkostnader och framförallt inom barnmedicin/neonatologi (total ökning ca 12 mnkr).

Diagram 15. Kostnad mnkr på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm 2017 Källa: Bruttokostnader enligt Sahlgrenskas konsumtionsstatistik för år 2017

3.3 Sahlgrenska universitetssjukhuset

Norrlandstingens avtalade vårdköp vid Sahlgrenska avser i första hand organtransplantationer och barnsjukvård. Det finns ett speciellt samarbete när det gäller barnhjärtkirurgi samt njur- och levertransplantationer (exkl. FAP-levrar).

Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset har den köpta vården kostat ca 117 mnkr år 2017 jämfört med ca 100 mnkr år 2016. Det motsvarar en kostnadsökning med 18 mnkr (18 procent). När det gäller det totala antalet vårddagar i Göteborg, har de ökat till ca 5 700, från ca 5 100 år 2016. Den norra sjukvårdsregionens ökning beror framförallt på att det varit fler komplicerad patientfall jämfört med föregående år. År 2017 var det 26 patientärenden med en vårdkostnad över 1 mnkr (totalt 57 mnkr). Motsvarande antal patienter för 2016 var 19 (34 mnkr). VLL och Region VN hade nio respektive sju ”miljonpatienter” till en kostnad på ca 17 respektive ca 18 mnkr. Region NB och Region JH hade färre patienter, sex respektive fyra som kostade ca 11 mnkr i respektive organisation. På samma sätt som tidigare utgör huvudparten av den köpta vården från Sahlgrenska: barn- och ungdomskardiologisk,

15

kardiologisk och transplantationskirurgisk vård. Tillsammans utgjorde dessa områden ca 80 procent av den totala kostnaden 2017. Kostnaderna har ökat inom två av de tre områdena, barn och ungdomskardiologi och kardiologi.

När det gäller utveckling för respektive region/landsting så har Region NB lägre kostnader jämfört med föregående år (-2 mnkr), övriga medlemslandsting har högre kostnader och då framförallt VLL (ca 10 mnkr). Region VN och Region JHs ökning motsvarar ca 4 mnkr vardera.

Diagram 16. Kostnad milj. kr på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, år 2017Källa: Bruttokostnader enligt Sahlgrenskas konsumtionsstatistik för år 2017

3.4 Skåne universitetssjukhus

Från Skånes universitetssjukhus köps vård i liten omfattning efter det att den norra sjukvårdsregionen valt Sahlgrenska universitetssjukhuset för sin barnhjärtsjukvård.

Kostnaderna för vård vid Skånes universitetssjukhus uppgick till ca 9,7 mnkr år 2017. En minskning med ca 4,8 mnkr jämfört med 2016 då kostnaden var 14,4 mnkr. De minskade kostnaderna beror till stor del på att antalet vårddagar har minskat, från 526 år 2016 till år 345 år 2017. Områden som stått för de högsta kostnaderna är barnkirurgi, kirurgi samt en lungtransplantation. Nedan framgår kostnadsutvecklingen i Skåne 2015-2017 per region/landsting.

16

Diagram 17. Kostnad milj. kr på Skåne Universitetssjukhus, år 2017Källa: Bruttokostnader enligt Skånes konsumtionsstatistik för år 2017

17

4. Landstingens kostnader för köp av regionvård 2007 - 2017

Kostnaderna vid NUS kan variera mellan enskilda år. Enstaka patientärenden kan t.ex. generera höga kostnader vissa år. Kostnadsbilden påverkas också av om vården centraliseras/ decentraliseras. Region JH hade en kraftig kostnadsökning på NUS 2014. 2015 startades PCI- verksamhet i Östersund. Region NB investerade i två nya laboratorier (bl.a. hematologi) samt ökade kapaciteten för PCI 2012. Region VN startade egen PCI-verksamhet 2008 och har egen strålbehandling vid Sundsvalls sjukhus sedan många år.

Diagram 18. Landstingens kostnader för köp från NUS 2007-2017, kr/inv.Källa: Konsumtionsstatistik inkl. fast kostnad från NUS

Om kostnaderna för de tre köpande landstingen vid NUS summeras, framgår att de haft en ökande kostnadstrend över tid vid NUS och även vid övriga universitetssjukhus (Akademiska, Karolinska, Sahlgrenska och Skåne). Det senaste året har dock kostnadsökningen stagnerat när det gäller kostnader för utomregional vård.

Diagram 19. De tre ”köparnas” kostnader för köp från NUS och övriga 2007-2017, kr/inv.Källa: Konsumtionsstatistik från universitetssjukhusen inkl. fast kostnad från NUS

18

Kostnaderna för köp av vård från övriga universitetssjukhus visar en större spridning än kostnaderna vid NUS, både i nivå och årlig förändring (diagram 19).

Region JHs kostnadsutveckling varierar mest över tid. Region VN är den region som med undantag för åren 2009,2013 och 2016 haft den högsta kostnaden för köp från övriga universitetssjukhus. Region NB och VLL har generellt haft en lägre kostnadsnivå än de två övriga regionerna över tid (med undantag för VLL år 2015).

Diagram 20. Landstingens kostnader för köp, övriga universitetssjukhus 2007-2017, kr/inv.

När materialet bryts ned till de tre enskilda universitetssjukhusen blir variationen per år större. På den här nivån kan ett fåtal dyra patienter, påverka bilden mycket för ett enskilt år för enskilda köpare. Det är därför helt naturligt att kostnaderna kan variera relativt mycket över tiden. Nedan, i diagram 20 till 22, framgår bruttokostnad per invånare för respektive sjukhus.

Diagram 21. Landstingens kostnader för köp från Akademiska 2007-2017, kr/inv.

År 2009 hade Region JH en tydlig ökning p.g.a. att de köpte ortopedtjänster hos Karolinska för att förkorta sina kötider.

19

Diagram 22. Landstingens kostnader för köp från Karolinska 2006-2017, kr/inv.

Diagram 23. Landstingens kostnader för köp från Sahlgrenska 2007-2017, kr/inv.

20

Bilaga 1. Köpmönster i mnkr, sluten vård, hos Akademiska och Karolinska Universitetssjukhusen år 2015 - 2017, per region/landsting

Akademiska, mnkr 2015 (blå), 2016 (orange) och 2017 (svart)

Karolinska, mnkr 2015 (blå), 2016 (orange) och 2017 (svart)

21

Bilaga 2. Vårddagar och vårdtillfällen 2015-2017, sluten vård (SV)

NUS

Akademiska

22

Karolinska

Sahlgrenska

Bilaga 3. Förklaring av förkortningar, begrepp m.m.

PCI Ballongvidgning är en metod för att vidga kranskärl på hjärtat. SV Sluten vård. Vården sker dygnet runt och kräver inskrivning (vårdtillfälle).ÖV Öppen vård. Vårdinsatsen förväntas kunna avslutas inom ett begränsat antal timmar (besök). Öppen vård bedrivs i allmänhet under dagtid. Vid behov av övernattning

23

leder det i regel till inskrivning i sluten vård. Vtf Vårdtillfälle, när en patient vårdas inom den slutna vården.Besök När en patient besöker den öppna vården.

DRGDRG står för diagnosrelaterade grupper och är en metod som grupperar vårdkontakter efter medicinska kriterier och resursåtgång. Genom att vårdtillfällena på sjukhuset delas in i ett grupper får man i DRG ett verktyg för mer överskådlig verksamhetsbeskrivning.Principen för indelningen i grupper är för det första att vårdkontakterna i en viss DRG ska ha samma eller näraliggande huvuddiagnos eller att samma eller näraliggande kirurgiska åtgärd ska ha utförts. För det andra ska vårdkontakterna i en DRG ha kostnader som ligger så väl samlade som möjligt kring genomsnittskostnaden för gruppen.

KPPKostnad Per Patient är benämningen på system för beräkning av sjukvårdssystemets kostnad för varje enskild vårdkontakt. I KPP knyts dessutom den enskilde patientens resursförbrukning samman med information om patienten och med patientadministrativa data samt med uppgifter om diagnoser och åtgärder.

Innerfall och ytterfallInom varje DRG är vårdkontakterna uppdelade i innerfall och ytterfall. Uppdelningen ger möjligheter till fördjupade kostnadsjämförelser. Ytterfall är vårdkontakter som kostar betydligt mer än genomsnittet för gruppen. Gränsen som avgör om en vårdkontakt är innerfall eller ytterfall, kostnadsgränsen, beräknas för varje DRG av Socialstyrelsen. Ytterfallen kan även avgränsas med hänsyn till vårdtiden. Man kan även kombinera vårdtids- och kostnadsuppgifter i ytterfallsberäkningen. Socialstyrelsens beräkning av ytterfallsgränsen baseras på kostnadsuppgifter. Andelen ytterfall ska uppgå till 5 procent av antalet vårdtillfällen i SKLs databas.

Innebörden av Norra regionens ersättningsmodell 2015Ersättningen består av en rörlig- och en fast ersättningsdel (50 procent vardera). - Fast del 2015-2017, fördelades mellan NLL, RJH och LVN enligt 2013 års köpta vård uppräknat med LPIK exkl. läkemedel.

Ett nytt DRG-pris räknades fram 2015. Det innebar en Prisökning med 4,8 procent jämfört med 2014 års DRG-pris (inkl. LPIK 2,3 procent).

Produktpriserna justerades även så att fler produkter ersattes med DRG-pris. Det har i sin tur inneburit att fler produkter definieras som ytterfall från och med 2015.

G:\NRF\Statistik\Årsstatistik\2017\

24