nr 2 2016 - brandbefal.sebrandbefal.se/minefiler/dokumenter/rl_2016_02_lr.pdf · namnlöst-1 1...

NR 2

» Jag frågar mig om vi fortfarande anses världsledande vid räddningsinsats?«

» De flesta gillar förut-sägbarhet, stabilitet och trygghet. Därför är förändringar ingen bagatell.«

» Andelen okänd orsak eller start-föremål okänt är större för döds-bränderna.«

ARTIKEL: Data viktig för att minska antalet dödsbränder. SIDAN 12

ARTIKEL: Riktade åtgärder kan rädda liv. SIDAN 14

ARTIKEL: Kom till matchen på Skadeplats. SIDAN 30

ARTIKEL: Misslyckade eller lyckadeomorganisationer. SIDAN 27

ARTIKEL: Stärkt krisberedskap efter branden i Västmanland. SIDAN 22

NR 2 2016

I FOKUS: Bostadsbränder

ÖVERSVÄMNING

SAVE THE DATE4 OKTOBERFÖRSÄKRINGSBOLAGSDAGEN

Vi minskar följdskadorna för drabbade och bevarar viktiga värden. Vi underlättar och stödjer arbetet i mer än 3 700 restvärdeuppdrag varje år. Som en del av en komplett larmkedja är vi med och skapar bättre slut. Läs mer på rvr.nu

MED ETT BÄTTRE SLUT

RVR_Annons_215x280.indd 1 2016-05-02 13:17

INNEHÅLLRäddningsledaren #02 2016

RäddningsledarenFöreningen Sveriges Brandbefäl, 115 87 StockholmTelefon 010-480 40 05www.brandbefal.se

Årgång 31

Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: 4 000 ex. Ansökan om medlemskap och adress-ändringar gör du via hemsidan www.brandbefal.se. Ansvarig utgivare:Ulf [email protected] Telefon 0730-20 17 02 Redaktion:Ulf Lago, [email protected] Uneram, [email protected] Malmqvist, [email protected] Edström, [email protected] Jönsson, [email protected] Frindberg, [email protected]

Annonser & material:Ulf Lago, [email protected] Grafisk produktion:Mattias Sjöstedt, [email protected] För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild: aktivmotbrand.msb.se

Nästa nummer utkommer 28 septemberManusstopp 6 september

Tryckt av Accidenstryckeriet i Sundsvall på Svanen-godkänt papper.

Tidningen görs i samarbete med Utkiken.www.utkiken.net

3217

7

5 I ORDFÖRANDES HUVUD: Vi är en stark samarbetspart 6 FÖRENINGSNYTT: Nytt i föreningen – korta nyheter 7 FÖRENINGSNYTT: Vi har varit på turné! 8 I FOKUS: BOSTADSBRÄNDER: Nollvisionen under lupp: Fromt önsketänkande eller trovärdig strategi? 10 I FOKUS: BOSTADSBRÄNDER: Antalet bostadsbränder minskar för tredje året i rad 11 I FOKUS: BOSTADSBRÄNDER: Riktningen utstakad för stärkt brandskydd i Sverige 12 I FOKUS: BOSTADSBRÄNDER: Räddningstjänstens data viktig för att minska dödsbränder 13 I FOKUS: BOSTADSBRÄNDER: Insatsplaner för asylboenden, behövs de? 14 I FOKUS: BOSTADSBRÄNDER: Riktade åtgärder kan rädda liv 16 I FOKUS: BOSTADSBRÄNDER: Vindpåverkan på konstruktionsbränder 17 I FOKUS: BOSTADSBRÄNDER: Bränder vanligast hos högutbildade – men andra grupper drabbas allvarligare 18 I FOKUS: BOSTADSBRÄNDER: Röklukt och förmodad brand, ett dilemma för räddningstjänsten 19 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Brandens övertryck mindre än ventilationens undertryck 22 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Stärkt krisberedskap efter skogsbranden i Västmanland 24 TEKNIK OCH TAKTIK: Uppsalas Pulverkoncept i bruk 25 JÄMSTÄLLDHET: Konferenser och undersökningar 26 JÄMSTÄLLDHET: Hot och hat i fokus 27 IRL LEDARSKAPSSKOLA: Misslyckade eller lyckade omorganisationer 28 ARBETSMILJÖ: Hot och våld – hur agerar och förebygger vi? 29 VÅRA KONFERENSER: Varmt välkomna till Karlstad och Brandkonferensen 2016! 30 VÅRA KONFERENSER: Kom till matchen på Skadeplats 32 RVR-SKOLA: Restvärderäddning – en samhällsviktig funktion 33 NYTT I LÄNSFÖRENINGARNA: Seminarium i väst om flyktingsituationen 34 STUDIENYTT: Sammanfattning av utredningens förslag

BOSTADSBRAND DÖDSBRAND

0

10

20

30

40

50

60

200920072005200320011999 2011 2013

Utveckling av bostads- respektive dödsbränder

12

HELSINGBORG 27–29 SEPTEMBER 2016

Anmäl dig nu på www.brandskyddsforeningen/skadeplats

A R R A N G Ö R E R :

Namnlöst-1 1 2016-05-03 14:15

RÄDDNINGSLEDAREN NR 2 2016 5

I ORDFÖRANDES HUVUD

Jag kan konstatera att det gick bra. De farhågor som jag och många fler hade kom på skam. Det var ett vågspel, men kloka människor förstod allvaret och

lyckades driva en process under stark tidspress med stor transparens. Dessutom mitt i vad som kommer att kallas flyktingkris i Sverige (vissa menar att det dock var en byråkratikris).

Jag pratar om regeringsuppdraget om stärkt krisberedskap med anledning av branden i Västmanland 2014. Strax efter valet 2014 så tillkännagav regeringen att utredningsuppdraget till Aud Sjökvist skulle begränsas och en större del skulle utföras av msb. I min ledare i första numret av Räddningsledaren 2015, uttryckte jag mina farhågor inför detta:

”Det är olyckligt när en pågående utredning får änd-rade förutsättningar. Tyvärr väcker det alltid misstankar hos några, och det minsta en utredning av denna hän-delse behöver behäftas med är just misstankar. Nu ställs det ännu högre krav på att utredningen i alla delar håller mycket hög kvalitet och vinner hög acceptans.”

Jag tycker, efter att ha läst utredningen, att man lyckats på ett utomordentligt sätt att lämna åtgärdsförslag av högsta relevans och kvalitet. Du kan läsa en sammanfattning av utredningen i en artikel i denna tidning.

Det finns många åtgärdsförslag som berör dig som brandbefäl, vilket de som deltog i vår roadshow under april månad insåg. msb föreslår till exempel att regeringen låter utreda vilken reglering som behövs för ledning av räddningsinsatser, med fokus på att reglerna ska bli mer flexibla och bättre anpassade till behoven vid omfattande räddningsinsatser!

msb föreslår också att styrningen av organisationsformer och huvudmannaskap för den kommunala räddningstjänsten utreds. Utvecklingen i våra nordiska grannländer går exempelvis mot väsentligt färre men större räddningstjänstorganisationer. Hur detta skulle

kunna fungera i Sverige behöver utredas, inte minst med tanke på att många räddningstjänster idag arbetar i ett brett perspektiv i nära samverkan med kommunala verksamheter. Men även detta har utredningen nogsamt belyst.

Vi går nu en händelserik tid till mötes. Genom att vi är många medlemmar är vi en stark samarbetspart, där vår styrka bland annat är vårt oberoende och vårt internationella nätverk. Därför förvånas jag över att vi inte har bjudits in till möten som hållits den senaste tiden om Hot och våld mot blåljuspersonal samt Säkerhet vid arbetet på väg. Att inte ha med en yrkesförening för brandbefäl i dessa diskussioner torde göra att man missar viktiga perspektiv och förankring i beslut som kommer.

I ett sammanhang där vi nyss kommit med i är »Aktiv mot brand«. Det är glädjande att vi som brandbefäl får vara en aktiv part i det så viktiga brandförebyggande arbete som nu måste stärkas. Under Brand2016 kommer vi manifestera detta på olika sätt, bland annat genom att ha en gemensam monter med msb och sbf där vi kommer informera om bland annat individanpassat brandskydd och hembesök. I en artikel i tidningen kan du läsa mer om detta arbete som nu lanseras på bred front.

Det går inte att skriva denna ledare utan att nämna de ohyggligt tragiska olyckorna som drabbat räddningspersonal i samband med arbetet vid trafikolyckor. På kort tid har tre personer mist livet under omständigheter som, vad vi känner till hittills, varit olika. Riskerna i samband med arbete på väg har varit känt länge och det pågår ett kontinuerligt arbete i de flesta räddningstjänster för en ständigt ökad säkerhet. Nu får utredningar och samtal visa om vi behöver se på säkerheten på annat sätt och vilka åtgärder som är de rätta. Att göra rätt åtgärder är A och O för att inte fler av våra kollegor ska behöva offra livet för att rädda liv. ❑

Ulf LagoOrdförande Föreningen Sveriges Brandbefäl

Vi är en stark samarbetspart

Det var ett vågspel, men kloka människor förstod allvaret och

lyckades driva en process under stark tidspress med stor transparens.

6 RÄDDNINGSLEDAREN NR 2 2016

FÖRENINGSNYTT

Nytt i föreningen – korta nyheter

Motioner och förslag till årsmötetTill kommande årsmöte den 24 maj har styrelsen lagt fram förslag om medlemsavgift för juridisk person. Våra stadgar ger juridisk person rätt till att vara medlem, dock utan rösträtt. Förslaget är att juridisk person ska betala 1 000 kronor i årsavgift. Styrelsen föreslår också att medlemsavgiften för fysisk person till riksföreningen ska vara 250 kronor.

Styrelsen har även lagt fram förslag till årsmötet om att utreda en förstärkt organisation för föreningen. Det finns stora förväntningar hos våra medlemmar att få något tillbakaför sitt medlemskap och att föreningen ska göra skillnad. I takt med att räddningstjänsternas uppdrag och brandbefälets roll har breddats, har det spektrum av frågor som föreningen ska bevaka breddats. Styrelsen inser att varken nuvarande eller framtida styrelse kommer kunna lägga den tid som krävs för att tillgodose medlemmarnas önskemål. I våra nordiska grannländer Finland och Danmark har brandbefälsföreningarna en eller flera anställda som driver föreningens verksamhet.

Avslutningsvis kommer styrelsenföreslå nya stadgar för Kaare Brandsjös stipendiefond, men dessa är endast av redaktionell karaktär och en följd av att vi bytte namn och organisation i föreningen. ❑

Första träffen om chefs- och befälsrollenEtt av våra fyra råd heter »Chefs- och befälsrollen«. I juni har detta råd sitt uppstartsmöte i Stockholm. I rådet ingår Andreas Hoff och Jörgen Hallberg från styrelsen, Joakim Jansson, räddningschef Västervik, Tina Nordlund, ställföreträdande räddningschef Halmstad samt Ingemar Waldenby, insatsledare Räddningstjänsten Storgöteborg. Våra övriga råd är: »Utbildning och kompetens«, »Metod och teknik« samt »Räddningstjänstens kultur«. ❑

Medarrangör till Förebyggandekonferensen 2017Som ett led i en utvecklad konferenssamverkan med msb, kommer sbb att delta i programarbetet för Förebyggandekonferensen 2017 som msb arrangerar. Under tidig höst kommer en inspirationsdag hållas och därefter kommer programarbetet att starta. I och med detta samarbete deltar vi i arrangerande av konferenser för våra medlemmar för såväl ledning (brand), operativt arbete (Skadeplats) och brandförebyggande arbete (Förebyggandekonferensen). ❑

SBB är aktiva mot brand!Vi har blivit inbjudna till den nationella sam-verkansgruppen för brandskyddsfrågor. Det är en grupp som har till uppgift är att samordna, långsiktigt förvalta och vid behov utveckla den nationella strategin för stärkt brandskydd. I gruppen ingår även räddningstjänster, statliga myndigheter och ideella organisationer. Vi är glada och stolta över att få vara med i denna grupp. Ett av våra fyra råd handlar just om metod och teknik för att hantera samhällets risker, och det passar ju som hand i handsken att detta råd får i uppgift att representeras SBB i arbetet. ❑

Nytt ansikte i Boverkets referensgruppVi har under lång tid fått förtroendet att ge räddningstjänstens perspektiv in i Boverkets referensgrupp. Under många år har Peter Arnevall deltagit i detta med bravur. Peter har nu valt att lämna uppdraget och lämna över till en ny medlem. Vi hälsar därför Mattias Heimdahl välkommen som vår representant i

Boverkets referensgrupp. Mattias arbetar till var-dags i Nerikes Brandkår. Har du frågor eller syn-punkter som du vill att vi ska framföra till Boverket, tveka inte då att kontakta Mattias. Vi tackar också Peter för ett engagerat och långvarigt arbete! ❑Mattias Heimdahl.


FÖRENINGSNYTT

Ett av målen med mötena var att fråga vad medlemmarna tycker är angelägna frågor för våra nystart

ade råd att arbeta med. Här kommer i oredigerad form några av de tankar som kom fram:

Utbildning och kompetens➥ RIB-utbildningen är en ödesfråga.➥ RL C-utbildning behövs!➥ Lobba, påverka och medverka vid

utveckling av utbildning.➥ Utbildning av inre befäl behövs!➥ Kvalitetssäkring av RL.➥ Fortbildningsfrågan.

Chefs- och befälsrollen➥ Kompetens inom ekonomi, juridik,

kommunens organisation, politiskt styrd organisation.

➥ Bredare roll för befälet.➥ Nätverk och mentorskap för chefer.➥ Stärk erfarenhetsutbytet genom tidning-

en RL – det är en bra kanal. Fortsätt.➥ Bevaka och vara aktiv remissinstans.➥ Utbilda befäl som i övriga samhället,

dvs. man söker själv utbildningen.➥ Separera hel- och deltidsutbildning för

befäl.

Räddningstjänstens kultur➥ Skapa forum för diskussion.➥ Ta ställning och kommunicera åsikter.➥ Jämställdhet och mångfald på brandbe-

fälsnivå (inte bara brandmannanivå).

➥ Lyft bra exempel och förebilder, mentorskap.

➥ Prata inte bara jämställdhet, prata alla diskrimineringsgrunderna och lika-behandling.

➥ Utbildningsinsatser för personer i ledan-de befattningar inom räddningstjänst kring normer, gränssättning och tolerans. »Vad tillåter vi för kultur«.

Metod och teknik➥ Hembesök är det viktigaste verktyget för

att minska dödsbränder och bostads-bränder.

➥ Vara en plattform för att dela erfaren-heter, till exempel lätta material, alter-nativa släckmetoder. (jämför Utkiken)

➥ Kravställare på teknikutveckling, påverka branschen.

➥ Mäkla resurser till diverse projekt.➥ Utveckla utrustning och metoder för att

inkludera fler fysiskt och tekniskt.

Vi har varit på turné!Förra årets roadshow var upp-skattad av såväl medlemmar som oss i styrelsen. Därför var det ett lätt beslut att genomföra den också i år. Vi stannade till i Revinge, Jönköping, Örebro och Sandö. På vägen har vi träffat runt 100 medlemmar från olika befattningar inom räddnings-tjänsten. Det har varit intressan-ta möten och givande dialoger.

➥ Mindre enheter, RIB. Utveckla metoder och teknik för 1–2 personer.

➥ Inhämta information och kunskap från andra länder och organisationer.

➥ Skapa och stötta nätverk för olika intres-seområden.

Nu ska resultaten tas om hand i våra råd, som får ett fantastiskt bra underlag att arbeta vidare med!

MSB redovisade regeringsuppdragHalva roadshowen ägnades åt redovisning av msb:s regeringsuppdrag efter skogsbranden i Västmanland. Själva rapporten är tjock men på mötet fick medlemmarna en effektiv genomgång av resultatet. För oss brandbefäl kan det vara stora förändringar på gång om regeringen väljer att följa msb:s rekommendationer. msb redovisade därefter konceptet Gemensamma grunder för samverkan och ledning. Detta koncept är viktigt för oss brandbefäl att bemästra, om vi vill fortsätta vara främst inom samhällsskydd och beredskap. Vi vill åter tacka msb för ert deltagande på roadshowen. Stort tack! ❑

TEXT: Ulf Lago, ordförande SBB

Roadshowen lockade engagerade medlemmar och Stina Wessling (till vänster) från MSB talade om »Grunder för ledning«.



Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning

Bronto Skylift Ab - Okvistavägen 38 - 18640 Vallentuna Tel +46 8 5816 6040 - Fax +46 8 5816 6035 - www.bronto.se

Nollvisionen på trafikområdet har med rätta kommit att betraktas som en revolution för trafik

säkerhetsarbetet. Det kan diskuteras i vad mån den i sig bidragit till färre dödade och skadade på våra vägar, men den har utan tvekan förändrat berörda aktörers sätt att se på trafiksäkerhetsarbetet och vad det syftar till.

Det speciella med nollvisionen kan sammanfattas i följande punkter:• Det etiska ställningstagandet – ingen

ska behöva dö eller skadas allvarligt i trafiken.

• Skadan är problemet, inte olyckan. Olyckor måste kunna accepteras, men inte allvarliga eller dödliga personskador.

• Människans fysiologiska tolerans för yttre påverkan är gränssättande för vad som kan tillåtas och därmed vägledande för systemutformningen.

• Systemperspektivet och uppgörelsen med den ofruktbara i att skylla på offret (»victim blaiming«) eller mänskliga faktorn när det i själva verket är systemutformningen som är farlig.

• Målstyrning och principen om ständiga förbättringar. Vet vi hur systemet fung

Nollvisionen under lupp: Fromt önske tänkande eller trovärdig strategi?Den första nollvisionen på trafikens område kom 1997. Därefter har en rad nollvisioner proklamerats på olika områden. Brandområdets nollvision lanserades 2010. Det är ännu lite tidigt att bedöma om den haft någon verkan, men det är absolut dags att syna visionen i sömmarna som policy och rättesnöre betraktat. Håller den måttet vid jämförelse med trafikens nollvision?

Ragnar Andersson, professor i riskhantering och föreståndare för Centrum för Personsäkerhet (CPS) vid Karlstads Universitet.


offren och varför somliga inte klarar sig. Kunskapen kring fysiologisk tolerans för hetta och brandgaser är låg och tas inte till utgångpunkt.

Brister i data och evidensSystemperspektivet saknas också. Istället betonas den enskildes ansvar, trots vetskapen om att de som numera omkommer i brand ofta helt saknar de förmågor som skulle krävas för att klara sig. Idéerna kring förlåtande system som kompenserar för mänskliga fel och tillkortakommanden tycks inte ha fått genomslag. Data över problemets omfattning och utveckling över tid uppvisar stora brister liksom den evidensbas som fokuserar prevention av dödsfall och allvarlig skada vid brand. Därför släpar

man också efter när det gäller möjligheterna att styra mot de mål man satt upp.

Allt detta sammantaget ger bilden av en nollvision som mera liknar ett fromt önsketänkande än en trovärdig strategi för ständiga förbättringar mot målet noll dödade och svårt skadade i brand. I motsats till trafikens nollvision saknas också den politiska förankringen i riksdag och regering, vilket företrädare för trafikens nollvision menar varit en förutsättning för långsiktighet och framgång i en verklighet där prioriteringarna annars lätt växlar.

Samtidigt är det mycket bra att ansvariga inom brandområdet börjat formulera sig i nollvisionstermer. Det gör det möjligt att, som i denna artikel, börja diskutera vad som måste till om man verkligen ska ta visionens etiska ställningstagande på allvar, och det ska vi ju! ❑

TEXT: Ragnar Andersson, professor i riskhantering och föreståndare för Centrum för Personsäkerhet (CPS) vid Karlstads Universitet

Nollvisionen under lupp: Fromt önske tänkande eller trovärdig strategi?erar och vad som gör skillnad är det upp till systemägaren att styra utvecklingen dit vi vill.

• Fakta och evidens. Utan kontinuerlig och tillförlitlig datainsamling över inträffade olyckor, dödsfall och skador, famlar vi i blindo. Likaså kräver ett systematiskt säkerhetsarbete att åtgärder i görligaste mån grundas på vetenskapligt beprövade angreppssätt.

Fokus behöver flyttasÖver så till nollvisionen för brand. Vilka av ovanstående punkter är uppfyllda om vi flyttar resonemanget till brandområdet? Inte många enligt min uppfattning. Själva »visionen« finns där, dvs. det etiska ställningstagandet, men knappast så mycket mer. Fokus ligger fortfarande på olyckan, dvs. branden.

När det gäller att förhindra död och allvarlig skada stannar tänket i hög grad vid räddningsinsats, förutom att hindra själva branden förstås. Forskningen fokuserar nästan uteslutande på branden, inte

Själva »visionen« finns där men

knappast så mycket mer.

INCURVE™

INSPIRE™

INCURVE™ är en helt ny andningsapparat med ett unikt bärställ. Bärstället har ett minimum av textildelar och är enkelt att rengöra, robust och lätt – utan att kompromissa med komforten.

INSPIRE™ har samma fantastiska egenskaper som S-masken och des-sutom en snabb koppling mellan mask och ventil.



Bostadsbränder som lett till insats från kommu-nal räddningstjänst har varierat kring 6 000 per år sedan nationell statistik om räddningsinsatser började sammanställas och presenteras för snart 20 år sedan. Förra året syntes en positiv nedgång.

Äinnu preliminära siffror från 2015 visar på den lägsta noteringen för perioden, med cirka 500 färre bostadsbränder jämfört med året innan.

– Vi saknar fortfarande ett antal händelserapporter från räddningstjänsten för fjolåret men dessa kommer inte att påverka den nedgång vi sett i någon större utsträckning, säger Colin McIntyre ansvarig för msb nationella statistik om kommunala räddningsinsatser.

Varierande väder kan påverkaI diagrammet nedan visas hur antalet bostadsbränder har varierat. 75 procent av minskningen rör bränder i enbostadshus (villa, radparkedjehus, fritidshus). De brandorsaker som har minskat är framförallt soteld och blixtnedslag. När det gäller soteld och blixtnedslag så är båda dessa brandorsaker kopplade till väder och klimat vilket kan variera relativt mycket mellan olika år. Det är därför svårt att ta det observerade minskade antalet bostadsbränder som intäkt för en »permanent« minskning.

Glömd spis vanligaste orsakenUnder 2011–2015 har det skett ungefär lika många bränder i lägenheter som i enbostadshus. Glömd spis är den i särklass vanligaste kända brandorsaken och orsakar cirka var fjärde bostadsbrand, följd av soteld som står för 16 procent av de

Antalet bostadsbränder minskar för tredje året i rad

PERCENTIL 95% PERCENTIL 90% PERCENTIL 75% MEDIAN

0

5

10

15

20

25

30

2011 2012 2013 2014 2015

MINUTER

Mediantid, brand i bostad, 2011–2015

Antal bostadsbränder som föranlett räddningsinsats, 1998–20158 000–

7 000–

6 000–

5 000–

4 000–

3 000–

2 000–

1 000–

0-98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15

KÄLLA: MSB INSATSSTATISTIK 2016

KÄLLA: MSB INSATSSTATISTIK 2016

Flest omkommer i villorPreliminär dödsbrandsstatistik för 2015 visar att det omkom 113 människor i 96 bränder. Det inträffade 71 bostadsbränder med 83 omkomna. I den absoluta majoriteten av bostadsbränder med omkomna, omkom en person. För mer än hälften av de omkomna inträffade branden i ett enbostadshus. Eftersom det finns något fler bostäder i flerbostadshus än i enbostadshus, blir risken att omkomma drygt 50 procent högre i enbostadshus. ❑

TEXT: Anders Jonsson, MSB

kända brandorsakerna. När det gäller brandorsakerna glömd spis och soteld är det dock stora skillnader mellan enbostadshus och flerbostadshus. Glömd spis står för drygt 40 procent av bostadsbränderna i flerbostadshus medan soteld nästan uteslutande inträffar i enbostadshus och där utgör var tredje brand.

Vid cirka 40 procent av bostadsbränderna för perioden 2011–2015 har räddningstjänsten rapporterat att det fanns brandvarnare i bostaden. Tre av fyra uppgavs fungera vilket innebär att det funnits fungerande brandvarnare vid 30 procent av bränderna. Inga stora skillnader mellan flerbostadshus och enbostadshus har rapporterats. Troligen innehåller dessa uppgifter dock en betydande underrapportering.

Oförändrad responstid Responstid (definierad som tid från att räddningstjänsten fått larmet till att räddningstjänst är framme på brandplatsen) har varit tämligen konstant under de år som insatsstatistik sammanställts nationellt. 2015 var mediantiden cirka nio minuter. Det betyder att vid 50 procent av de inträffade bostadsbränderna var responstiden längre än nio minuter och vid 50 procent var tiden kortare än nio minuter. Mediantiden för flerbostadshus är sju minuter och nio minuter för enbostadshus.



BAKGRUND■ Bostadsbränder i Rinkeby, Staffanstorp och Täby uppmärksammar behovet av nya metoder för att minska döda och skadade.■ I oktober 2010 redovisar MSB natio-nella mål och Sveriges gemensamma strategi för att göra något åt problemet.■ Kampanjen Aktiv mot brand startar 1 dec 2012. Kampanjen går nu in på sitt femte år och fortsätter att värva fler till att registrera sig för SMS-påminnelse om att testa den egna brandvarnaren. ■ Under våren 2016 blir Aktiv mot brand etiketten för tre metoder: individanpassat brandskydd, riktade kommunikationsin-satser och kampanjaktiviteter.■ MSB anser att fler kan jobba aktivt inom området bostadsbränder, nu när grunden finns på plats.

Idag finns tre tillvägagångsätt klara som ger förbättrat skydd för både riskutsatta individer och breda mål

grupper. – Nu är fokus satt på individanpassat

brandskydd, riktade kommunikationsinsatser och kampanjaktiviteter. Vi menar att det är här vi kan göra skillnad, säger Patrik Perbeck, chef för det brandförebyggande arbetet på msb.

De tre metoderna ingår alla i paketet »Aktiv mot brand« som nu blir paraplyet för hur kommuner kan förebygga bostadsbränder.

Röja hinder och konkreta rådI vägledningen »Brandsäker bostad för alla« har tre räddningstjänster beskrivit hur de samarbetar med andra förvaltningar för att individanpassa brandskyddet för den som inte själv kan ta ansvar. Det handlar om en nischad målgrupp i jämförelse med alla som kan ta ansvar. För den senare blir kommunikation istället central.

– I kampanjen Aktiv mot brand jobbar vi för att uppmärksamma många. I både nationella och lokala aktiviteter påminner vi var och en om att ha en fungerande brandvarnare, berättar Alexandra Johansson, kampanjledare på msb.

Drygt ett hundratal räddningstjänstorganisationer är idag vidareinformatörer i kampanjen. Kampanjen är alltid tidsbegränsad och kan aldrig rymma alla de budskap som det grundläggande brandskyddet rymmer.

För att uppnå kunskaps och beteendeförändring är dialog mycket mer effektiv. Räddningstjänsten Syd har på uppdrag av msb beskrivit hur de skapar dialog i »Att

kommunicera brandskydd: vägledning för riktade kommunikationsinsatser«. Här ges handfasta råd om planering, praktiskt genomförande och dokumentation av hembesök.

Möjlighet att anpassa efter behovAktiv mot brand ger frihet att anpassa till vad som behövs och även om förutsättningarna ser olika ut i landet finns gemensamma utmaningar. Hit hör den åldrande befolkningen och tillskottet av nya svenskar.

– Här finns inte en lösning utan vi måste jobba med nya samarbeten mellan förvaltningar och bli bättre på kommunikation för att sprida kunskap. Målsättningen är ju att de cirka 100 döda per år ska minskas till 70 fram till 2020, säger Patrik.

Ett sätt att bidra till kunskapsförmedling är msb:s uppdragsmedel. För perioden 2014–2018 är hembesök och utbildning för studerande på svenska för invandrare prioriterade.

Under åren har intresseorganisationer för fastighetsägare, Brandskyddsföreningen Sverige och enskilda räddningstjänster bidragit med viktiga perspektiv och åsikter. Resultatet är verktyg som förenklar

Riktningen utstakad för stärkt brandskydd i Sverige

för fler att komma igång. Nu väntar fyra år med fokus på att stötta och motivera varandra. För det är bara tillsammans som vi kan göra skillnad. ❑

TEXT: Alexandra Johansson, MSB

Sommaren 2009 dör sju människor i det vi idag känner som Rinkeby-branden. Tragedin ledde till att Sverige fick en nationell strategi med syfte att stärka brandskyddet för privatper soner. Men vad har hänt sedan dess? Hur jobbar MSB med att minska antalet döda och skadade i bränder och motivera fler att komma igång?

Aktiv mot brand innebär att det ska göras generella satsningar, för utvalda målgrupper och för riskutsatta individer. Inom folkhälsan kallas nivåerna universella, selektiva och indikerade.



Under de senaste årtiondena har antalet döda i bostadsbränder legat på ungefär samma nivå. Varför är det så? Vad kan vi göra för att få ner antalet?

Under 2014 startade tre projekt finansierade av msb som bland annat försöker besvara frågor om dödsbränder. För att kunna besvara dem är det viktigt att belysa

många sidor av problemet, dels tekniska faktorer som byggnad, inredning, antändningskällor, brandvarnare etc. och dels faktorer som har att göra med den mänskliga individen, samt sociala och samhälleliga faktorer.

Många har tankar om vad som ligger bakom dödsbränderna och kanske även hur problemet bör eller kan lösas. Åtgärder för att minska antalet döda har genomförts genom åren, exempelvis brandvarnare. Men vilka åtgärder är effektiva? Kommer de självslocknande cigaretterna att minska antalet döda och skadade eller är kanske släcksystem lösningen?

Statistik – källa till kunskapFör att kunna undersöka vilka åtgärder som är effektiva och vad som kännetecknar en dödsbrand är brandstatistiken i form av insats och dödsbrandsrapporteringen en viktig källa. Räddningstjänsterna ger därigenom ett mycket viktigt underlag för att studera effekterna av olika åtgärder och omständigheter kring bostadsbränder och dödsbränder.

På msb:s portal ida.msb.se finns statistik för både dödsbränder och andra bränder sedan slutet av 90talet där man lätt kan studera olika faktorer. Man ser till exempel att glömd spis är en vanlig utryckningsorsak och står för 16 procent av utryckningarna till bostadsbrand men endast sex procent av dödsbränderna under åren 1999–2013. Det visar att det inte alltid är de brandorsaker som orsakar många utryckningar som även orsakar många dödsfall.

Fler okända orsaker vid dödsbränderEn viktig faktor i sådana här studier är antalet okända faktorer. Det är lätt att tänka att okänd orsak eller startföremål okänt förekommer ibland för »vanliga« bränder medan de i regel är

kända i de fall någon har omkommit. I figuren ovan ser vi att så är inte fallet, andelen okänd orsak är större för dödsbränderna.

Vi ser också att andelen okänd har gått ner sakta för bostadsbränder såsom nog många förväntar sig. Däremot har ingen förbättring skett på senare tid för dödsbränder förutom under några år kring 2004. Anledningen till de annorlunda siffrorna kring 2004 är att under de åren lades en orsak in även om den endast var trolig.

Insatsrapporteringen oerhört viktig Om man studerar fördelningen av brandorsaker för dödsbränderna under åren 2003–2006 ser man att siffran för glömd spis är nio procent av dödsbränderna. Tittar man på fyra år med hög andel okänd (till exempel 2010–2013) så är siffran endast två procent. Det vill säga att vi får ganska olika resultat beroende på vilken period vi väljer om vi vill utvärdera nyttan av till exempel spisvakter.

De data som räddningstjänsten ger genom insats och dödsbrandsrapporteringen är ett mycket viktigt verktyg för att hitta svar på hur man kan minska antalet döda. Förhoppningsvis kan andelen okänd minska framöver eftersom en ifylld orsak eller startföremål, även om man inte är 100 procent säker, hjälper den analysen. ❑

TEXT: Petra Andersson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Räddningstjänstens data viktig för att minska dödsbränder

BOSTADSBRAND DÖDSBRAND

0

10

20

30

40

50

60

200920072005200320011999 2011 2013

OKÄND ORSAK, %

Utveckling av bostads- respektive dödsbränder, 1999–2013

Det är inte alltid de brandorsaker som orsakar många utryckningar

även orsakar många dödsfall.


Särskild rutin i KalmarVid Kalmar kommun har räddningstjänsten upprättat en specifik säkerhetsrutin för asylboenden. Den innebär bland annat att yttre befäl eller styrkeledare tar kontakt med Polisens yttre befäl direkt vid utlarmningen. Det görs för att korta den tid det tar tills Polisen kan finnas på plats. Kontakt tas normalt via sos till Polisens lkc när larmet har förmedlats, men för att korta ned processen sker det på två sätt samtidigt.

Gällande lagstiftning och avtal med landsting anger att man alltid har skyldighet att rädda liv, oavsett vad anhöriga vill

eller vad deras tro säger. Däremot kan polis inväntas om det föreligger en typ av hotsituation där personalens säkerhet är i fara. ❑

TEXT: Anders Jönsson, brandingenjörs -studerande, LTU


Under de senaste åren har en rad nya asylboenden öppnats i Sverige. Människor från olika kulturer kan bli kvar ganska länge på ett boende i väntan på uppehållstillstånd och eget boende. I den utsatta situatio-nen har konflikter uppstått vid flera tillfällen.

Människor som har flytt från diktatur och krig kan ha annan syn på personal i uniform. Vid

räddningsinsats bör därför olika kulturella aspekter finnas med i planeringen. Det kan till exempelvis uppfattas försvårande att manlig räddningstjänst behandlar en kvinna, tar av slöja när det finns medicinska skäl. Personalen behöver utbildning i bemötande och förståelse för andra religioner och kulturer.

Vid Räddningstjänsten Höganäs har man haft flera larm till boenden för asylsökande. De jobbar på samma sätt som med rökluktslarm, där flexibilitet och möjlighet att lösa situationen efter händelsen är viktigt. Av 27 insatser sedan nyår har tio varit av samma karaktär. Resterande insatser har krävt andra arbets och hanteringsmetoder.

Nyfiket tankesätt ersätter mallDetta ser man inte som något ett dokument likt en insatsplan kan underlätta. Då verkligheten oftast inte passar in i mallar jobbar man istället med att välkomna ett mer intresserat och nyfiket tänkesätt hos personalen. Komplexa

situationer hanteras utifrån varje enskild situations förutsättningar och inte efter någon mall.

Räddningssamverkan Nordvästra Skåne har ett stöddokument för insatser i situationer där det kan förekomma hot och våld. Detta är inte specifikt för asylboenden utan rör samtliga tillfällen där hot och våld kan förekomma under en insats. Vissa moment är extra viktiga.Det är till exempel tyst framkörning, säkring av flyktväg, planerad återsamlingsplats, brytpunkter och omgrupperingsplats.

Trafikljus för inriktningMan sätter nivåer på inriktningsbeslut. Dessa är grön, gul och röd. • grön nivå innebär förhöjd risk för hot

och våld. Skyddsutrustning ska bäras och ensamarbete undvikas.

• Vid gul nivå tillkommer även bland annat att inre befäl ska vara aktiv i inre ledning. Man ska ha utökad personalstyrka samt överväga om en offensiv insats är möjlig med tanke på riskerna.

• Nivå röd innebär bl.a. att förekomsten av hot och våld är ett faktum, att man förbereder sjukvårdsresurser för egen personal samt att samverkan med Polisen blir viktigare. Därtill har man även struktur för åtgärder vid direkt nödläge.

Insatsplaner för asylboenden, behövs de?

Människor som har flytt från diktatur

och krig kan ha annan syn på personal i uniform.

Läs mer på utkiken.net/articles/sbb/42019-flykting-boende eller genom att scanna qr-koden.

Att planera insatser även vid flyktingboende kan vara avgörande för ett bra resultat.



En ny kartläggning visar att räddningstjänsten bara gör brandutredningar för ett fåtal dödsbränder i bostäder. En slut-sats av de utredningar som ändå görs, är att det gäller att sätta in rätt åtgärder till rätt grupp – personer som inte kan utrymma har ingen glädje av brandvarnare.

Som en del i projektet Analys av brandsäkerhetens fysiska bestäm-ningsfaktorer och tekniska lös-

ningar till stöd för nollvision har Marcus Runefors, brandingenjör och doktorand vid Institutionen för brandteknik vid Lunds universitet, gått igenom de 127 dödsbränder som skedde i bostäder under åren 2013–2014.

Det visade sig då att brandutredning bara skett i 25 procent av fallen, vid 32 av bränderna.

– Det var förvånande, jag hade förväntat mig att det snarare skulle handla om 70 till 80 procent, säger Marcus Runefors. Skillnaden är stor mellan räddningstjänsterna. Stockholms län sticker ut med bara tre procent utredda dödsbränder under perioden, medan andelen i Västra Götalands län är nästan 70 procent.

– Skillnaden kan bero på att vissa eldsjälar engagerar sig, säger Marcus Runefors.

När han slumpmässigt valde ut fem outredda fall, fick han till svar på varför de inte utretts att »det saknades resurser« eller att »det inte var tillräckligt intressant«.

– Resursbrist skulle kunna förklara även den fallande utredningsfrekvensen som syns över året, där betydligt färre

fall utreds under årets sista kvartal jämfört med de första. Men att det inte är intressant tycker jag är märkligt, det borde alltid finnas något att lära, säger han.

Viktigt med rätt åtgärdMarcus Runefors forskningsområde är att undersöka barriärer, tekniska system som – om de funnits på plats – hade förhindrat dödsfallet. Exempel kan vara brandvarnare eller sprinklersystem. En viktig slutsats så här långt är att det gäller att rikta rätt slags åtgärder mot rätt grupp.

– I en fjärdedel av fallen har personerna av olika anledningar inte kunnat utrymma själva, och då hjälper inte

brandvarnare, utan det hade krävts ett släcksystem.

I en femtedel av fallen har personer som kunnat utrymma ändå inte gjort det.

– Exempelvis har man försökt släcka och dött vid diskbänken, eller så har man samtalat för länge med sosalarm inne i det brandhärjade rummet och i något fall har personen försökt rädda sin hund, säger han.

Dessutom fanns ett antal fall där låsta dörrar gjorde att personen inte kunde komma ut.

– Det vanligaste är att man har låst nattlåset och sedan lagt nyckeln en bit bort och i några fall har personen inte hittat nyckeln när det börjar brinna utan omkommer innanför dörren, säger han.

Mer kunskap nödvändigInformation är här en viktig faktor och så även utbildning om brandförlopp. I samband med utbildningar i grundläggande brandskydd har Marcus Runefors visat personer en bild på en 30centime

Riktade åtgärder kan rädda liv

Men att det inte är intressant tycker jag

är märkligt, det borde alltid finnas något att lära.

Funktionsnedsatta rökare är en riskgrupp för att dö vid bränder.


Riktade åtgärder kan rädda liv

Artikeln har även varit publicerad i Brandsäkert nummer 5 2015.

ters flamma. Många har trott att det tar omkring en kvart från en sådan härd till dess att rummet är övertänt.

– I verkligheten går det betydligt snabbare, rummet kan vara övertänt på några minuter. Det är viktigt att känna till om man ska avgöra om man ska försöka släcka eller utrymma direkt, säger han.

Samarbete efterfrågasEn särskilt utsatt grupp är funktionsnedsatta rökare. Ett portabelt släcksystem som aktiveras av en rökdetektor kan vara ett sätt att förhindra dödsfall, särskilt

som personer i riskzonen ofta är kända av kommunen genom hemtjänsten. Marcus Runefors beskriver fall där människor avlidit på grund av att en tappad cigarett orsakat en brand, där det på golvet funnits hundratals brännmärken från tidigare.

– Där hade man kunnat reagera innan dödsolyckan skett. Och det handlar inte bara om ekonomi – jag fick veta att det i en kommun där en sådan brand inträffade, fanns ett tiotal mobila sprinklersystem som bara stod och samlade damm på ett lager. Här behövs bättre samarbete

mellan räddningstjänst och kommunens socialtjänst, säger han.

Man ska inte heller överskatta förmågan hos traditionella sprinklersystem. Genomgången visar att även om alla de drabbade bostäderna hade varit utrustade med sprinkler, hade dessa bara förhindrat omkring hälften av dödsfallen.

– Vanliga sprinklersystem, som aktiveras av värmen från en brand, kan vara alltför långsamma i de fall personen är i direkt kontakt med branden, som vid brand i kläder, säger Marcus Runefors och berättar att en annan person i projektet arbetar med att ta fram snabbare sprinklersystem. ❑

TEXT: Lotta Fredholm



Historiskt sett har vindpåverkan lett till en stor mängd förluster av brandmän i amerikanska

höghus där bränderna bekämpats från insidan och kraftiga vindflöden ändrat brandutvecklingen och värmeflödets riktning på mycket kort tid.

Ett exempel som har utretts av National Institute of Standards and Technology (nist) är en villabrand i Texas 2009. Branden i en enplansvilla startade i ett mindre utrymme. Både en garageport och en dörr var öppna i nedvindsriktningen av byggnaden. Branden påverkade ett stort fönsterparti som slutligen brast. Det hastigt uppkomna flödet av syre genom byggnaden ledde till ett explosionsartat förlopp. Den plötsliga utvecklingen gick inte att förutspå, vilket ledde till att två brandmän fick sätta livet till.

Kritiskt när fönster bristernist genomförde datorsimuleringar med hjälp av Fire Dynamics Simulator (fds) för att undersöka brandutvecklingen och de termiska förhållanden som ägt rum under branden. Den kritiska punkten under branden var då den långa fönsterytan brast och vinden fritt kunde flöda genom byggnaden enligt bilden.

Under experimentella förhållanden har man undersökt möjliga metoder för att bekämpa vindutsatta bränder. Vid ett tillfälle genomfördes en studie på en sjuvåningars byggnad där dörrar och fönster var öppna. Experimentet utvärderade bland annat användandet av ppvfläktar samt speciella strålrör för att angripa branden från utsidan, så kallade »HighRise Nossles«.

PPV-fläktars olika effektDet visade sig tydligt att ppvfläktarna gav liten eller ingen märkbar effekt då

Vindpåverkan på konstruktionsbränder

Datorsimuleringar för att undersöka brandutveck-lingen och termiska förhållanden.

branden påverkas av ett kraftigt vindflöde från utsidan. Däremot lyckades man åstadkomma godtagbara förhållanden i trappuppgången ända upp till den brandutsatta våningen med ppvfläktarna.

Appliceringen av vatten skedde i några olika former. Man testade att skicka en dimstråle genom ett öppet fönster till det utsatta rummet, en dimstråle från våningen under samt som en jämn vattenstråle från våningen under in genom fönstret. Samtliga appliceringsmetoder av vatten reducerade temperaturen i korridoren till det brandutsatta rummet med 50 procent. Detta visar att om släckning påbörjas innan personalen når den vind och brandutsatta våningen minskar riskerna avsevärt.

Vindhänsyn även vid enklare bränderVind har erkänts som en av de störst bidragande faktorerna vid spridande av skogsbränder och stora utomhusbränder. Det har lett till att det oftast ingår i utbildningen av brandmän. Vindförhållanden betraktas som en viktig aspekt vid planering och pågående hantering av utomhusbränder. Däremot har man generellt sett bortsett från vind vid uppsättandet av »Standard operating procedures« och vid utbildning av hantering av konstruktionsbränder.

Baserat på de undersökningar som genomförts av nist och tidigare insatser är det viktigt att bearbeta det taktiska genomförande med avseende på vind även vid enklare konstruktions eller rumsbränder. För att öka säkerheten för brandmännen samt för att minska skador på byggnader bör man i enlighet med denna forskning i tidigt skede sätta in rätt avpassade metoder och resurser. Det bör bli naturligt att i samtliga fall då vind förekommer, försöka angripa byggnaden och elden med vinden i ryggen, framförallt då det är den vindutsatta sidan av byggnaden som brinner. ❑

TEXT: Anders Jönsson, brand ingenjörsstuderande

Vind som blåser in i ett trasigt fönster kan snabbt ändra en rutin-mässig och enkel rumsbrand till en fullt utvecklad brand från golv till tak. Det vet bland andra amerikanska kollegor.

Vind har erkänts som en av de störst

bidragande faktorerna vid spridande av skogsbränder och stora utomhusbränder.

Anders Jönsson, brandingenjörsstuderande, LTU.



Det brinner oftare hos högutbil-dade än hos andra, men det är andra samhällsgrupper som ska-das allvarligt vid bostadsbrän-der. Det visar en pågående stu-die från Centrum för personsä-kerhet vid Karlstads universitet.

Ny forskning visar att risken för bränder, oavsett om någon skadats eller om räddningstjänsten

varit där, inte är jämnt fördelat över befolkningen. Risken för att det ska brinna i bostaden är högre bland de med hög utbildningsnivå liksom hos personer med barn mellan 6–12 år samt de som är födda utanför Norden. En lägre risk återfanns hos äldre och hos de som bodde i hyresrätter.

– Det var anmärkningsvärt att utbildningsnivå utan koppling till inkomst spelade roll, säger Finn Nilson, universitetslektor i riskhantering vid Karlstads universitet, som lett studien och fortsätter:

– Att det var en signifikant mindre risk för brand hos äldre och de som bor i hyresrätt var också en höjning av ögonbrynen. De tillhör annars de grupper som man brukar prata om när det gäller dödsbränder.

Förmågan påverkar dödsriskenTidigare forskning har visat att risken för att omkomma i bränder är högre bland äldre människor, bland män, personer med funktionsnedsättning och bland låginkomsttagare.

– Våra resultat visar dock att det är på grund av förmågan att hantera bränder som risken att omkomma är högre bland dessa grupper, inte på grund av att det är vanligare med bränder.

Finn Nilson och hans grupp har studerat en enkätundersökning som msb lät göra 2008 och som gick ut till 20 000 personer. Här har det alltså varit individerna själva som fått berätta om vilka olyckor som hänt i deras vardag, och forskningen har inte förlitat sig på insatsdatabasen, som bara visar de incidenter där räddningstjänsten varit på plats för att individen inte klarat av händelsen själv.

Fler brandvarnare inte lösningenEftersom resultatet visar att den grupp som det brinner mest hos inte är de som drabbas av flest dödsfall anser han att det finns anledning att tänka om kring hur vi arbetar med brandskydd.

Bränder vanligast hos högutbildade – men andra grupper drabbas allvarligare

Vi kan inte tekniskt få bort alla bränder.

Högutbildades större förmåga att hantera bränder kan förklara att de inte drabbas allvarligt av desamma.

– Studien visar att det inte är så enkelt som att sätta upp fler brandvarnare. Vi kan inte tekniskt få bort alla bränder, utan vi måste tänka annorlunda och satsa på effektiva åtgärder. Om du inte kan hantera branden eller ta dig ut är det ett problem.

Varför det brinner oftare hos högutbildade kan studien i dag inte visa. Men Finn Nilson spekulerar i att det kan ha att göra med beteende och livsstil.

– En teori handlar om att högutbildade tänder fler levande ljus, men klarar av att släcka mindre bränder på egen hand.

Tredje gången gilltSamtidigt är det här tredje gången samma resultat framkommit, säger Finn Nilson.

– Vi fick överraskande lika resultat. Varje gång har man blivit förvånade över att det brinner så ofta hos högutbildade. Tidigare har man trott att resultatet kanske berodde på ett metodfel. Men nu kan man säga att »ja, det ser ut så här« och därför måste vi börja fundera på ett annat sätt kring det förebyggande arbetet. ❑

TEXT: Lina ZommorodiFOTO: Jakob Fridholm

Artikeln har även varit publicerad i Brandsäkert nummer 5 2015.



Många har säkert varit med om att åka på larm där inringaren känt röklukt och sedan återvänt med en känsla av olust till stationen utan att hitta någon brand.

I några fall har det hänt att det faktiskt har funnits en brand som inte gått att lokalisera. Det har till och med hänt att dessa bränder orsakat dödsfall. Flera räddningstjänster har

tagit fram rutiner för att så långt som möjligt förhindra att sådana händelser inträffar.

I Räddningstjänsten Skåne Nordväst finns numera följande rutiner, som uppdaterades efter en olycksutredning för några år sedan:

Larm om röklukt och förmodad brand klassas som rädd-ningstjänst och ska alltid undersökas. Följande åtgärder bör vidtas för att hitta orsaken till röklukten:

➥ Kontakta alltid fastighetsägaren. I de fall denna person inte går att nå ska kontakt ske i efterhand.

➥ Upprätta kontakt med uppringaren.

➥ Alla lägenheter ska undersökas genom dörrknackning, lukta och lysa med ficklampa i brevinkast etc. Övriga utrymmen som till exempel källare och vind ska också undersökas. Varje utrymme ska registreras och vidtagna åtgärder ska dokumenteras.

➥ Om det är möjligt ska höjdfordon resas för att kontrollera lägenheterna.

➥ Finns huvudnycklar kan de användas för att underlätta vid kon-troll av lägenheter där ingen öppnar. Åtgärden görs enligt LSO 6 kap. 2§. Med fördel kan polis eller någon annan följa med för att senare kunna vittna om våra åtgärder vid eventuella misstankar om brott i samband med åtgärden enligt ovan.

➥ Värmekamera kan användas för att läsa av onaturliga tempera-turskillnader på byggnaden.

➥ Endoskop kan användas för att kontrollera lägenheter via brevinkast.

➥ Övertrycksfläkt kan användas för att skapa undertryck i trapp-huset och på så sätt möjliggöra upptäckt av rök även när det råder undertryck i lägenheterna.

➥ I de fall röklukt finns kvar men orsaken inte kan lokaliseras, är det yttre befäl som beslutar om när insatsen ska avslutas. Fastighetsägaren ska informeras och beslut om eventuell bevak-ning fattas av yttre befäl.

Inom RäddsamF finns följande rutiner för bränder:

➥ Röklukt i byggnad ska alltid undersökas.

➥ Lämna aldrig en byggnad utan att hitta orsaken till röklukt, om orsaken inte går att finna ska berörd brandingenjörsberedskap kontaktas före beslut om att avbryta insatsen.

➥ Alla lägenheter i en trappuppgång med röklukt ska genomsökas genom dörrknackning, utvändig kontroll med hjälp av höjdfor-don, undertrycksventilation av trapphus eller genom huvud-nyckel från fastighetsägare. Om inte detta lyckas eller om en lägenhet inte kan kontrolleras från utsidan och det fortfarande finns misstanke om brand eller rökutveckling, ska vi ta oss in med kapning eller låssmed. Efteråt ska låsning ske och fastig-hetsägare tillkallas.

➥ Om orsaken till röklukt inte går att finna inne i en byggnad ska bevakning ordnas genom att påtala detta för fastighetsägaren. Om inte detta lyckas kan bevakning ske med räddningstjänstens personal. Detta är särskilt viktigt kvälls- eller nattetid.

Vi har låtit kontakta några räddningstjänster för att undersöka hur man klassificerar så kallade rökluktslarm. Av de svar som kommit fram kan vi se att alla åker »på blått”« vid sådana larm. Vid konstaterad brand förstärks dock larmplanen med fler resurser. I takt med ökade krav på energihushållning byggs fler och fler hus tätare, vilket gör att bränder blir svårare att lokalisera. Lägg till detta att tiden med brevinkast i dörrar snart är ett minne blott, så blir utmaningarna ännu större för att hitta orsakerna till röklukt. ❑

TEXT: Ulf Lago, från information insamlat av Utkiken

Röklukt och förmodad brand – ett dilemma för räddningstjänsten

Läs mer på utkiken.net/articles/sbb/ 42018-rokluktslarm i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.


LÄRANDE FRÅN OLYCKORRökluktslarm

OLYCKSUNDERSÖKNINGTid: 2014-10-02Plats: HelsingborgUtredare: Lars-Göran Bengtsson, Helsingborgs brandförsvar

Klockan 6:30 på morgonen den 2 oktober larmas räddningstjänsten till ett flerbostadshus på förmo

dad brand, röklukt. På plats söker man igenom trapphus och närområde samt kontrollerar fastigheten utvändigt med hjälp av värmekamera. Tillsammans med Helsingborgshem går man även igenom källaren. Ingen källa till röklukten återfinns och samtliga fordon återvänder till stationen strax efter klockan sju.

omedelbart. Hon förs med ambulans till sjukhus med rökskador. Inne i lägenheten hittar rökdykarna en brand som har självslocknat. Två spisplattor är varma.

BakgrundBranden orsakade brandskador i köket och sotskador i övriga lägenheter. Kvinnan som bor i lägenheten har haft besök av sin son kvällen innan. De har ätit kall mat och druckit några glas vin. Sonen har lämnat lägenheten vid halv tolv på kvällen. Kvinnan har då låst dörren och därefter gått för att mata sin katt som har matskålen på golvet invid spisen. Vid klockan ett på natten har kvinnan gått till sängs. Hon minns därefter inget förrän hon pratar med rökdykarna. Hon hittas på golvet i hallen.

Brandens övertryck mindre än ventilationens undertryck

SjukvårdslarmVid 9tiden på förmiddagen inkommer larm till ambulansen på samma fastighet. Det är en kvinna som behöver sjukvård. När ambulanspersonalen är på plats konstaterar de att dörren är låst och begär hjälp med dörrbrytning av räddningstjänsten. Innan räddningstjänsten är på plats anländer kvinnans dotter med nycklar till lägenheten. Då dörren öppnas känner ambulanspersonalen röklukt och tvingas stänga dörren till lägenheten utan att kunna hjälpa kvinnan ut.

Livräddning1210 som är på väg fram till adressen får ändrad uppdragsbeskrivning till livräddning. På plats springer rökdykarna upp till lägenheten och plockar ut kvinnan

Branden orsakade brandskador i köket och sotskador i övriga lägenheter.



Tänkbara scenarionUtredningen fastställer inte exakt vad som har hänt men några tänkbara scenarier presenteras. Brandskadorna tyder på att branden startat på eller i området runt spisen och troligtvis beroende på varma spisplattor. Det finns inga kastruller eller pannor bredvid spisen eller på spisen så troligtvis var spisvreden inte på för att laga någon mat. Troligtvis har spisvreden slagits till av misstag. Det är ett begränsat utrymme mellan matbordet och spisen. Vreden är mycket enkla att slå på och det räcker med att gå emot dem.

IakttagelserDe första iakttagelserna av brand i fastigheten görs av tidningsbudet vid femtiden på morgonen. Han känner att det luktar något ovanligt i trapphuset. Han märker inget speciellt när han stoppar tidningen i brevinkastet på den branddrabbade lägenheten. Nästa observation görs av kvinnan som bor ovanför brandlägenheten. Hon vaknar strax efter klockan sex av att det luktar rök. Hon hör ingen brandvarnare. Första person som larmar sos känner röklukt i trapphuset vid 6:30 när hon ska till jobbet. Hon tycker det luktar mest

högst upp men inget speciellt när hon passerar brandlägenheten på plan 2.

BrandvarnareI och med de tidiga iakttagelserna av branden är det sannolikt att branden startat tidigt på natten. Detta styrker teorin om att branden kan ha startat redan när kvinnan gick och la sig vid klockan ett. Troligtvis har brandvarnaren inte fungerat då varken kvinnan har vaknat av den eller någon av de som känt brandrök har hört den. Brandvarnaren hade troligtvis satts upp innan kvinnan flyttade in fem år tidigare och efter samtal med anhöriga kan ingen komma ihåg om de bytt batteri.

VentilationenI lägenheten finns ett från/tilluftssystem som går kontinuerligt. Det är inställt på att skapa ett litet undertryck i lägenheten. Vid en brand skapas ett övertryck under taket vilket blir större när branden växer. I aktuellt fall förefaller det som att brandens övertryck varit mindre än ventilationens undertryck. Detta gör att brandgaserna endast spridits i ventilationen och inte ut i trapphuset. När kontroll skett i brevinkastet har ingen brandlukt

känts då det endast drar in frisk luft från trapphuset in i lägenheten.

Erfarenheter• I efterhand kan konstateras att genom

sökningen inte var tillräcklig. Det är inte tillförlitligt att lukta i brevinkast.

• Personalen har handlat utifrån den praxis som finns. Dock råder det osäkerhet om vilka åtgärder som är lämpliga att göra. Det behöver tas fram klara rutiner för denna typ av insats, vilket ska innefatta dokumentation och systematik.

• En inventering i vilka tekniska hjälpmedel som kan underlätta situationer som den här.

• Fortsätta sprida kunskap om vikten av att ha en fungerande brandvarnare där funktionen måste testas.

• Utbilda ambulansen i brandförlopp för att de ska kunna bedöma dessa situatio

ner med större trygghet. ❑

TEXT: Evelina Edström, brandingenjör Stor-stockholms Brand försvarFOTO: Christer Björkman, Räddningstjänsten Umeå

Troligtvis har spisvreden slagits till av misstag.



UndersökningEndast ett soffbord med löst brännbart material och en trästol med sittdyna var brandskadat. Det är möjligt att manen själv försökt släcka branden då det på bordet över ljusen fans någon typ av tygstycke. Vattnet som stod på i köket kan också tyda på att han försökt släcka med vatten. Fungerande brandvarnare fanns i lägenheten men då mannen inte lyckades släcka branden samt var rörelsehindrad kunde han inte sätta sig själv i säkerhet utan omkom av den giftiga röken.

Erfarenhet• Det är vanligt att brandvarnare larmar fast att

det inte brinner. Vid dessa tillfällen är det inte alltid motiverat att bryta dyra lägenhetsdör-rar om det visar sig att det inte brinner. För att skapa tydlighet och göra insatspersonalen säker på hur de ska gå tillväga vid denna typ av situation bör en riktlinje tas fram. I riktlinjen bör det framgå att en tjutande brandvarnare inte ska lämnas innan man vet orsaken samt vad som är motiverat att göra för att fastställa orsaken till den larmade brandvarnaren.

BRANDUTREDNINGTid: 2015-10-27Utredare: Sten Thörnvik, Storstockholms brandförsvar

Sent på kvällen den 27 oktober larmas Stor-stockholms brandförsvar på röklukt i fastighet. Inringaren som bor på plan fem möter upp och säger sig ha känt röklukt. Inringaren berättar även att grannar känt röklukt vid 16-tiden på eftermiddagen. Personalen söker i trapphuset, på vinden och i angränsande trapphus för att lokalisera var röklukten kommer ifrån.

HissenEnligt boende i trapphuset skulle röklukten kunna komma från hissen då det varit problem med den tidigare. Hisschaktet kontrolleras men det går inte att komma in i hissmaksin-rummet. Utsidan av fastigheten kontrolleras med IR-kamera för att se om något fönster är varmare. Även maskinstegen reses för att kon-trollera fastigheten men inget hittas. Slutsats dras att lukten kommer från hissmaskinen men att ingen brand pågår där. En jourmontör kallas till platsen men brandförsvaret återvänder till stationen.

Nytt larmStrax efter klockan ett på natten larmas brandförsvaret åter till samma adress. Larm-anledningen är nu rök i trapphus. På utsidan av byggnaden syns inga tecken på brand. På våning ett lokaliseras en dörr som är varm men ingen röklukt känns i brevlådan. Beslut fattas om att bryta dörren. När dörren öppnas visar det sig att lägenheten är rökfylld. Rökdykning påbörjas och man hittar en glödbrand i en madrass. En person påträffas i lägenheten. Personen förs till sjukhus och förklaras senare avliden.

Erfarenheter• För att öka förmågan att lokalisera orsaken

till röklukt bör nyttan av en »sniffer« (sugande rökdetektor) utredas. Om instrumentet visar sig effektivt bör varje släckbil utrustas med en sådan.

BRANDUTREDNINGTid: 2011-05-16Utredare: Per Norén, Storstockholms brandförsvar

Tidig morgon den 16 maj hör en person en ljudande brandvarnare i lägenheten vägg i vägg. Strax därefter hörs även en duns. Personen lar-mar SOS och meddelar tjutande brandvarnare och röklukt. Först på plats är en polispatrull vilka stannar ca 100 meter från rätt adress då de saknar en exakt adressangivelse. Poliserna kän-ner då en svag lukt av brandrök.

FramkomstBrandförsvaret anländer strax därefter och aktuell lägenhet lokaliseras. Den ljudande brandvarnaren hörs och brandpersonalen bankar på lägenheten samt tittar och luktar i brevinkastet men kan inte känna eller se någon rök. Temperaturen kontrolleras på lägenhetens fönsterrutor med hjälp av IR-kamera men ingen förhöjd temperatur uppmärksammas. Efter en undersökning lämnar brandförsvaret platsen.

Vidare undersökningPoliserna stannar kvar på platsen och pratar med grannen som ringde in och larmade. Grannen berättar att mannen som bor i lägen-heten inte kan ta sig ut själv och att han hört en duns. Poliserna diskuterar hur man ska göra och överväger att även de lämna platsen. Innan de lämnar går de upp till lägenheten ännu en gång och lyser in genom brevinkastet, de ser då en innerdörr som är stängd samt hör att TV:n är på.

DörrbrytningPoliserna känner ingen röklukt i trapphuset men när de ryker i dörren och luktar i dörrkarmen så känns en svag röklukt. De hämtar då verktyg i bilen och bryter upp dörren. När de öppnar innerdörren tränger det ut gråaktig rök. Polisen försöker då gå in i lägenheten men röken är för tät. De stänger dörren och larmar tillbaka brandförsvaret.

Andra insatsDå brandförsvaret åter kommer till platsen går en av rökdykarna in i lägenheten medan de andra drar fram slang. Med hjälp av IR-kameran konstaterades en glödbrand på ett bord. På soffan påträffas mannen som bor i lägenheten. Rökdykaren meddelar att han hittat en person och tar därefter ut personen. Under tiden har ambulans kommit till platsen och personalen startar direkt sjukvårdsinsats. Manen uppvisar inga livstecken och transporteras till sjukhus där han senare förklaras avliden.

Läs mer på utkiken.net/articles/sbb/ 42018-rokluktslarm i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.

En allvarlig brand behöver inte alltid synas utifrån.


Räddningstjänst i olika formerÅr 2014 fanns 166 kommunala räddningstjänstorganisationer i Sverige. Dessa är formerade på flera olika sätt till exempel räddningstjänst i egen regi, civil rättsliga avtal mellan olika kommuner, gemensam nämnd och räddningstjänstförbund.

Förutsättningar för dagens organisationer att bedriva uppdraget och nå de nationella målen varierar stort. Räddningstjänstorganisationerna uppvisar stora skillnader i tillgång till utryckande personal och hur omfattande och varierande det geografiska område de förväntas hålla beredskap i är.

De lokala variationerna i riskbild innebär olika typer av utmaningar och det ställer stora krav på organisationens förmåga att analysera risker samt värdera och inrikta förmågan mot det som finns att förebygga och hantera.

Flera krav ställsHanteringen av olyckor eller samhällsstörningar ställer krav på en god förmåga att: • förstå och kunna bevaka händelseutveckling i omvärlden • ha kännedom om eget och andras ansvar och roller • kunna leda komplexa händelser

MSB lämnade 31 mars 2016 in rapporten »Ansvar, samverkan, handling – Åtgärder för stärkt krisbe-redskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014« till regeringen. I rapporten presenteras en sammanställning och analys av deltagande aktörers utredningar och utvärdering-ar och åtta åtgärdsförslag till regeringen.

I rapporten föreslår msb bland annat att regeringen tillsätter en utredning om styrning, organisationsformer och huvudmannaskap för den lokala räddningstjänstverksamheten,

samt att de skyndsamt ser över regelverket för ledning av räddningsinsatser så att det blir mer flexibelt. Dessutom redovisar rapporten inriktningen för hur msb avser att tillsammans med aktörerna arbeta vidare för att stärka krisberedskapen.

Lagen om skydd mot olyckor (2003: 778) föreskriver att skyddet mot olyckor ska vara »tillfredsställande« och »likvärdigt« och att räddningsinsatsen ska vara »effektiv«. Sedan lagen infördes har dessa begrepp debatterats och tolkningarna av vad de innebär är många. Efter lagens införande har även premisserna och form erna för att bedriva räddningstjänstverksamhet förändrats.

Stärkt krisberedskap efter skogsbranden i Västmanland

1. Förändra principerna för samhällets krisberedskap.2. Harmonisera länsstyrelsernas arbets former vid kriser. 3. Förtydliga MSB:s mandat att prioritera resurser.4. Inrätta ett operativt anslag inom statsbudgeten.5. Tydliggör vikten av att myndigheter beaktar krisberedskap och

totalförsvar vid inköp, utveckling och avveckling av resurser.6. Utred tillgången till geodata och geostöd.7. Pröva frågor om styrning, organisering och huvudmannaskap

för den kommunala räddningstjänsten.8. Utred skyndsamt vilken reglering som behövs för ledning av

räddningsinsatser.

8Förslag till regeringen för stärkt krisberedskap

Redan efter en kort tid efter branden började växtlivet återkomma.



1. Stärka förmågan att samverka, leda och kommunicera.2. Utveckla och använda metoder och verktyg.3. Förtydliga roller, ansvar och regler.4. Öka aktörernas kompetens och kunskap.5. Effektivisera användandet av resurser.

5Behovsområden som har identifierade i ut redning arnas och utvär deringarnas slut -satser, rekommendationer och åtgärdsförslag.

• samverka med olika typer av aktörer • upprätthålla kompetens och anpassa beredskapen. Framtidens räddningstjänstorganisation behöver således både ha en väl utvecklad hjärna och vältränade muskler. Frågan är om det är rimligt att förvänta sig att alla räddningstjänstorganisationer ska ha samma kapacitet att hantera stora och komplexa händelser?

30 år gammal lagDå området samhällsskydd och beredskap är allt annat än statiskt behöver vi kontinuerligt värdera om våra institutioner är anpassade efter samtidens behov och krav. Det är över 30 år sedan en djupare analys av lämplig organisering och huvudmannaskap av räddningstjänsten gjordes (i samband med räddningstjänstlagen 1986).

msb anser att det är dags att ställa frågan: Hur skapar vi bäst en organisation för räddningstjänst på lokal nivå som kan stå redo och rustad för framtidens utmaningar? Räddningstjänst i kommunal, regional eller statlig regi har olika för och nackdelar. Alla alternativ bör därför beskrivas, analyseras och värderas förutsättningslöst. ❑

TEXT: Anna Johansson, MSB

Mer information på www.msb.se/startkris

MSB_Brandkurs_105x280_160524.indd 1 2016-04-29 14:03



TEKNIK OCH TAKTIK

För drygt ett år sedan hade jag förmånen att gå på en av Lars Ågerstrands föreläsningar om brandförlopp. Han lyckades där fånga mitt intres-se för pulver, hur vi använde det förut och hur vi skulle kunna börja använda det igen. En gammal metod i en ny tappning helt enkelt.

Efter lite efterforskning fick jag tag på en prototyp av en pulverlans, Erik Elvermark från Norrtälje hade tagit fram en hemma i garaget och gav den till oss för vidareutveck

ling. Sagt och gjort, uppdraget gick till ett skiftlag i Uppsala brandförsvar.

Målet var att ta fram en produkt som beter sig som en dimspik men kan användas med en pulversläckare, konceptet ska vara enkelt att använda och grundtanken ska vara att vi med pulver ska kunna göra en snabb omedelbar åtgärd för att köpa

tid. Genomslaget i organisationen har blivit enormt, alla RiBstationer, fipenheter, heltidstationer och insatsledare ska få konceptet i sina fordon!

Så funkar deSlangen från lansen och slangen från släckaren försedde vi med tryckluftsmunstycken som möjliggör enkel i och urkoppling så man snabbt kan koppla loss lansen. Vår lans sitter alltid monterad på pulversläckaren. För att undvika veck både vid förvaring och användning måste slangen vara någorlunda formstyv. Toppen på lansen går även att skruva av, detta medför att vi, vid behov, kan få en rak stråle pulver istället för den mer spridda strålen som blir när toppen är monterad. Med toppen monterad är lansen optimal för angrepp vertikalt, till exempel genom taket eller vindsluckan inne i en villa. Utan toppen får vi en hårdare sluten stråle som kan användas horisontellt när vi till exempel borrar genom en fönsterkarm eller vägg utifrån.

Diametern på pulverlansen är densamma som de dimspikar vi har till förhöjda lågtrycket. På så sätt kan vi snabbt få in pulver medan vi förbereder för uppfölj ande angrepp med dimspik genom samma borrhål.

Uppsala brandförsvar har redan nu haft ett par lyckade insatser där pulver och pulverlansen har använts på ett föredömligt sätt, bland annat vid en soteld där man tack vare en snabb insats kunde begränsa branden till konstruktionen.

Konceptets innehåll I vårt färdiga koncept ingår följande:

en batteridriven 18v slagborrmaskin med en fyrskärig hssborr, en mindre skruvdragare med en spiralborr för trä, en pulverlans med cirka 1,5 meter slang, fäste för skruvdragare på pulversläckaren. ❑

TEXT: Fredrik Sedvall, ställföreträdande styrke ledare/ämnesansvarig brand, Uppsala Brandförsvar

Uppsalas Pulverkoncept i bruk

Uppsala brandförsvar har redan nu haft ett par lyckade insatser där pulver och pulverlansen har använts.

Konceptet ska vara enkelt att använda och grundtanken är att vi med pulver

ska kunna göra en snabb omedelbar åtgärd.

Läs mer på utkiken.net/articles/sbb/42021-pulverlans i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.


Publiksuccé för R-syds lärandekonferens

JÄMSTÄLLDHET

Drygt 250 personer kom till Räddningstjänsten Syds lärandekonferens 10–11 mars i Malmö. Femtiotalet var förtroendevalda som deltog i ett särskilt seminarium.

Malmöseminariet var msb:s tredje för regionala räddningstjänstpolitiker. Planen är att arrangera ett fjärde seminarium i höst.

– Räddningstjänsten är en politiskt styrd organisation. Det är viktigt att nå de förtroendevalda med budskapet att främja mångfald och det breddade uppdraget, säger Lena Brunzell på msb.

Politikerseminariet hölls i samband med Rsyds lärandekonferens, avslutningen på det femåriga projektet »En brandstation för alla« som msb finansierade.

– Vägen har inte varit spikrak, men de nådde målet. De har uppnått kvantitativ jämställdhet i flera arbetslag, men de har också påverkat normer och värderingar, bland annat genom att använda mentorskap.

– Jag tror att Rsyd har goda förutsättningar för att fortsätta utveckla tankarna och arbetet, även efter att projektet tagit slut.

Antalet deltagare tyder på stort intresse.– Jag hoppas att många lät sig inspireras! säger Lena

Brunzell.TEXT: Annika Lindqvist, MSB. FOTO: Malin Sjöberg/Rsyd.

Varför har LSO så litet genomslagVarför går det så trögt att ställa om till mer före - byggande arbete? Det ska undersökas i en ny MSB-studie.

Lagen om skydd mot olyckor, LSO, antogs redan 2003.Rikspoli-tikerna har varit eniga om att räddningstjänsterna ska samverka med resten av samhället och lägga mer kraft på att förhindra olyckor

Men lokalt har många räddningschefer mött motstånd när de bör-jat ställa om i enlighet med de politiska direktiven. Stödet från lokala politiker kan snabbt vackla. Flera chefer har tvingats sluta efter att ha försökt förändra.

Varför får de överordnade politiska besluten inte genomslag ute i kommunerna? Vilka föreställningar om ledarskap dominerar i räddningstjänsten? Vad krävs för att få en tydligare styrning? Det ska genusforskare Ulrika Jansson undersöka i en studie. Studien finansie-ras av MSB.TEXT: Annika Lindqvist, MSB

Räddningstjänsten i Halmstad har fått 5,9 miljoner kronor från EU för att jobba mot alla former av diskriminering, internt och gentemot invånarna.

Projektet »Kunskap äger« är en förlängning på ett tidigare mång-falds- och jämställdhetsprojekt.

– När vi skulle fortsätta fick vi höra att vi kunde söka pengar från ESF, Europeiska socialfonden, berättar Tina Nordlund, ställföreträ-dande räddningschef.

Det treåriga projektet beräknas totalt kosta 7,9 miljoner kronor, varav ESF har beviljat 5,9 miljoner. Projektet siktar på att öka kunska-pen om alla diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identi-tet, etnisk tillhörighet, tro, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. De som ska lära sig mer är samtliga anställda, del tidare lika väl som heltidare, och politikerna i räddningsnämnden.

– Resultatet ska märkas både internt och i hur vi utför vårt uppdrag i samhället.

Första steget blir att rekrytera en projektledare. Under hösten ska personal och politiker ha de första aktiviteterna, som kan bli föreläs-ningar, diskussionsspel och utbyte av kunskap med andra organisa-tioner, både i Sverige och internationellt.

TEXT: Annika Lindqvist, MSB

Halmstad lär mer om diskriminering

Workshops i grupper var ett uppskattat inslag under politikerseminariet.


JÄMSTÄLLDHET

Den som arbetar med jämställdhet och mångfald får uppleva både med- och motvind. När det blå-ser som hårdast är det viktigt att förstå vilka mot-krafter som finns och varifrån de får sin näring.

Arbetet med att öka jämställdheten inom räddningstjänsten kan ses som vilket förändringsarbete som helst, och sådana möter oftast mer eller mindre motstånd. Men just

att arbetet med förändringar med jämställdhet väcker motstånd som ibland går över till hot och hat, handlade en temadag som Nätverket Jämställd Räddningstjänst (njr) anordnade den 19 april i Norrköping. Ett 80tal personer deltog i träffen.

Varför väcker jämställdhetsarbete så mycket känslor?Brandmän har hög status i samhället. Hur påverkar det arbetet med jämställdhet? På temadagen förklarades att jämställdhetsarbetet utmanar känslor om nationalism och heroism, risk och säkerhet samt offer och heder. När dessa känslor utmanas, utmanas även känslor som är i fokus hos det vi kallar högerextrema grupper. Därför möter jämställdhetsarbetet i räddningstjänsten ofta reaktioner från dessa håll.

Så jobbar hatarna Motståndet finns inte bara internt i organisationen, utan också utanför. På temadagen fick vi en genomgång över vilka de externa krafter är, deras syften och vilka metoder de använder. Det blev väldigt konkret för deltagarna när forumen och sajterna beskrevs som dessa krafter verkar på.

Att moderera hat och hotHur gör man när inläggen på ens Facebooksida blir så många att inte ens tre personer hinner med att hantera dem? Inte bara kring detta fick åhörarna veta mer utan även hur svårt det är att stoppa ett falskt Facebookkonto. Det sistnämnde tog i ett fall tre veckor. Varje räddningstjänst som har närvaro på sociala medier behöver se över sin förmåga, rutiner, policies och robusthet på denna punkt.

»Man försöker skaka av sig det«Att tveka lite inför att öppna mejlen, att undra vilka okvädingsord som ligger i mejlkorgen idag… Obehaget och rädslan

hindrar många från att engagera sig fullt ut för jämställdhet och mångfald. Åhörarna fick ta del av några personliga reflektioner från sådana som utsatts. Det var känslosamma berättelser.

Räddningstjänstens uppdrag har förändrats med de senaste årens lagstiftningar, och så även vårt arbetssätt. Detta får i sin tur följder över vilka vi behöver rekrytera. Så motståndet mot jämställdhetsarbetet är också ett motstånd mot räddningstjänstens nya uppdrag.

Vad kan vi då göra?Det är lätt att avskräckas från att stärka jämställdhetsarbetet ytterligare efter en dag som denna. Men vikten av att stå upp för varandra har aldrig lyfts fram så tydligt som nu. Även att den som hela tiden konfronterar motstånd tar en paus då och då. För hat och hot äts till slut upp. Sist min inte minst – att inte driva förändring och ta matchen är att ge mörka samhällskrafter ännu mer näring.

Fler involveras – flera drabbasTemadagen lockade människor från räddningstjänstens olika befattningar. Ett gott tecken på att jämställdhetsarbetet involverar fler människor och människor i organisationens alla delar. En bra grogrund för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete med andra ord. Detta innebär dock att motstånd finns och upplevs hos många olika personalkategorier och befattningar. Förhoppningsvis kan temadagen vara en startpunkt för ett gränsöverskridande arbete. ❑

TEXT: NJR genom Räddningstjänsten Östra Götaland

Hot och hat i fokus

Obehaget och rädslan hindrar många från att engagera sig fullt

ut för jämställdhet och mångfald. NJR:s temadag i Norrköping lockade över 80 personer.


LEDARSKAPSSKOLA

En viktig del av chefsuppdragetär att utmana och utveckla verk -samheten och medarbetarna. Utan nya mål och utmaningar stagnerar vi som människor och därmed organisationen.

För att inte stagnera behöver vi kontinuerligt utveckla medarbetarna och verksamheten. Det senaste året

och innevarande mandatperiod har 50 till 60 procent av kommunalt anställda varit med om en större omorganisation. Utifrån detta kan man säga att omorganisationer är ständigt pågående. Att äntligen få lugn och ro, är ett minne blott, för de allra flesta av oss.

Ge förändringen legitimitetOmorganisationer måste ha legitimitet. Ett tydligt syfte är en betydelsefull framgångsfaktor för organisationsförändringar. Förändringen är till för att hjälpa organisationen att bli bättre. Men, förändringar är oftast jobbiga för personalen. De flesta gillar förutsägbarhet, stabilitet och trygghet. Arbetsplatsen är den miljö vi tillbringar större delen av vårt liv. Därför är förändringar ingen bagatell.

Enligt lso måste räddningstjänstpersonal vara anställda av kommunen, vilket både kan vara en möjlighet och hindrande vid förändringsprocesser. Det innebär att oavsett hur framgångsrik eller underpresterande räddningstjänsten är, så måste kommunen ha kvar räddningstjänsten. Därav ställer det högre krav på räddningstjänsten att formulera ett tydligt och motiverande syfte med förändringen än andra kommunala verksamheter som kan vara konkurrensutsatta.

Du behöver ha en strategi för det naturliga förändringsmotståndet. Om

man inte själv vill förändras av egna personliga drivkrafter så finns det oftast ett visst motstånd. Om vi inte ser egennyttan eller möjligheter med förändringen så gäller det att reda ut frågan: Varför genomför vi förändringen egentligen?

Medarbetarna behöver uppleva delaktighetInvolvera medarbetare i tid och låt alla få komma med egna förslag på lösningar.

Allt behöver naturligtvis inte genomföras men det handlar om att lyssna och bekräfta medarbetarna. Forskningen pekar ut en grundläggande faktor för att personalen ska må bra under förändringen: delaktighet och en känsla av att få uttrycka sin åsikt.

Var beredd på att förändringarna tar resurser och energi från det vanliga arbetet. Under stora förändringar är det vanligt att organisationen tappar den ordinarie produktiviteten under lång tid.

Vikten av övertygade kulturbärare Kulturbärare är personer som arbetat länge i organisationen och som sitter på organisationskulturen. De berättar gamla anekdoter och insocialiserar nya medarbetare på arbetsplatsen, exempelvis nyutbildade smo.

Om kulturbärarna övertygas om att förändringen är bra så är halva jobbet gjort. Kom ihåg att organisationskulturen inte sitter i väggarna, där finns det färg eller tapeter, utan det handlar om personalens föreställningar över hur det är!

7 av 10 organisationsförändringar misslyckasDet finns organisationsforskare som bedömer att så hög andel som sju av tio organisationsförändringar misslyckas på något sätt. Det låter mycket. Dock ger det en fingervisning om att omorganisering är ett grannlaga arbete. Det är viktigt att komma ihåg att bara för att personalen har fått nytt schema och nya titlar så betyder det inte att deras inställningar och attityd har förändrats.

Ovan är ett försök att bringa mer kunskap vid förändringsarbete och att du ska inse att det kan finnas motivationsgap mellan ledningens och personalens syn på hur verksamheten behöver utvecklas. ❑

TEXT: Ola Mårtensson, ledarskapsutbildare

Misslyckade eller lyckade omorganisationer

De flesta gillar förut-sägbarhet, stabilitet

och trygghet. Arbetsplatsen är den miljö vi tillbringar större delen av vårt liv. Därför är förändringar ingen bagatell.

Ola Mårtensson, ledarskapsutbildare.


ARBETSMILJÖ

Hot och våld – hur agerar och förebygger vi?Samhället förändras och det påverkar i vissa fall räddnings-tjänsten negativt. Vi riskerar att hamna i allt fler hotfulla situa-tioner. Men hur kan vi förebyg-ga detta och hur kan man agera om en situation uppstår? I slu-tet av mars hade MSB ett semi-narium om just dessa frågor där man sammanställt olika svårig-heter och tog fram underlag för hur man kommer fortsätta att behandla frågorna.

Många räddningstjänster och kommuner har redan idag rutiner för hur man ska agera

efter att en händelse inträffat. Det kan handla om att anmäla, ge stöd, utvärdera händelsen, göra en riskbedömning eller uppdatera redan befintliga.

Vid insats kan det behövas ett annat typ av stöd, till exempel checklistor och rutiner. Här finns många olika exempel men genom att ställa sig själv rätt typ av frågor kan man komma en bit på vägen.

Rutiner med hotnivåEn del räddningstjänster har rutiner med att dela in en hotnivå i olika delar för att visa på hotnivån. Denna uppdelning går också att se i ett dokument från Polisen, »Samverkan mot Social Oro Metodhandbok«.

Grunden i flertalet rutiner är att tänkatill, ta hotet på allvar och undvika ensamarbete. Ibland kan behovet vara en passiv insats eller att ta hjälp av Polisen. Det kan också handla om att skapa en brytpunkt för att samla styrkorna och hinna samarbeta med andra aktörer.

Ett antal räddningstjänster har rutiner för hur en kartläggning ska göras. Det finns också planer för utbildning av personal. Något att sträva efter är övningar, gärna tillsammans med andra blåljusorganisationer där Polisen har mycket erfarenhet.

Kommunikation ofta framgångsriktInformation och kommunikation i olika områden är något som har gett bra resultat hos vissa räddningstjänster. Här är räddningstjänsten Syd och Storgöteborg i framkant vad gäller att få ner våld mot personal och man arbetar mycket med att visa vad räddningstjänsten egentligen är. Det finns också en sammanställning från msb om hur olika aktörer arbetar i frågorna: Social oro ur ett kommunalt perspektiv.

Tittar man idag så är msb i uppstartfasen av ett projektförslag vad gäller pågående livshotande våld, till exempel en skolskjutning eller terrordåd. Tanken är att titta på vad som behövs vad gäller samverkan, rutiner etc. I Norge har man tagit fram ett underlag kring denna fråga och beskrivit vad respektive blåljus har för uppgifter, plivo kallas det där.

De flesta räddningstjänster bör ta tag i frågan vad gäller våld i vardagssituationer och ta hjälp av varandra för att se till att vi får en säkrare arbetsplats.

TEXT: Sofia Frindberg, brandingenjör, Rädd-ningstjänsten Laholm

Kalmar Brandkår➥ Beakta beslut om passiv insats.➥ Fundera på vem som äger insatsen.➥ Bedöm om våld kan förekomma.➥ Bedöm om det hotade intressets vikt.➥ Håll ihop styrkan.➥ Fortlöpande riskbedömning av

situationen.➥ Fundera över reträttvägar.

Jönköpings räddningstjänst➥ Ska du gå in ensam?➥ Överväg om Polis ska tillkallas.➥ Viktigt med reträttväg.➥ Om du går in, memorerar bostaden,

antal rum, låsta dörrar mm.➥ Ha uppsikt över den hotfulle personen,

ryggen fri.➥ Ta inga risker, om situationen blir hot-

full, gå ut/retirera.

Landskrona räddningstjänst➥ Vilka särskilda risker finns?➥ Behövs extra skyddsutrustning eller

vilken utrustning ska bäras?➥ Behöver numerären ökas?➥ Behövs rutiner för att snabbt kunna ta

sig från platsen?➥ Behövs yttre och inre avspärrningar och

vad ska gälla där?➥ Särskilda angreppsvägar/brytpunkter?

Förebygg med övningarRutiner är bra i sig och ger en vägledning. En önskan kan vara att innan en insats ha fångat upp var hotfulla situationer kan uppstå. Via incidentrapportering och riskbedömning har flertalet räddningstjänster olika larmtyper, områden eller objekt som anses ha en förhöjd risk för att en händelse med hot och våld kan uppstå.

Läs mer på utkiken.net/articles/sbb/42020-hot-och-vald i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.


VÅRA KONFERENSER

Svenskt Smide förBrand- och Brotts-BekämpningTillverkade i Sverige, eftertraktade och nyttjade över hela världen.

Kontakt:Tel: 0652-20380E-post: [email protected] w

ww

.sve

dbro

smid

e.se

För tredje gången står Karlstad som värd för brandkonferensen. Tidigare konferenser har genomförts 1996 och 2008. Det passar bra 2016 eftersom vi i år fyller 125 år.

Det var den 1 november 1891 som en fast kasernerad yrkesbrandkår flyttade in i den centralt placerade brandstationen, granne med Stadshotellet. Man skulle samtidigt vara förenad med poliskåren. Denna organisation som gick under namnet »Karlstadssystemet« blev modell för andra städer i landet.

Nu idag 125 år och tre brandstationer senare är vi åter förenade med polis, ambulanssjukvården och sos Alarm vid Räddningscenter Sandbäcken.

Räddningstjänsten Karlstadsregionen arbetar för att människor som bor och vistas i förbundet ska vara trygga och säkra. Det gör vi genom att förebygga och hantera olyckor och kriser i våra medlemskommuner. Vår vision är ett tryggt och säkert samhälle.

Förutom operativ räddningstjänst och förebyggande jobbar vi med ett brett uppdrag åt våra medlemskommuner. Vi arbetar med säkerhet och trygghet i hela spektret från vardagsolyckor till extraordinära händelser där våra trygghetscenter i Karlstad och Grums samt våra ungdomar för trygghet som utgår från Sandbäcken kan nämnas som goda exempel.

TEXT: Nils Weslien, räddningschef Räddnings tjänsten Karlstadsregionen

Varmt välkomna till Karlstad och Brandkonferensen 2016!

RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADS REGIONEN■ Sex medlemskommuner med cirka 140 000 invånare■ Cirka 315 medarbetare■ 1 heltidsstation, 10 deltidsstationer, 1 brandvärn■ Ekonomisk omslutning cirka 120 miljoner

Brand2016 hålls vid Klarälven på Carlstad Conference Center.

Vi är stolta över …… att vi är en välskött organisation med hög och bred kompetens,

god ordning, hög materiell standard och en ekonomi i balans… att vi har ett brett uppdrag som omfattar hela krisskalan… vårt sätt att genomföra räddningsinsatser… att vi har ett högt förtroende hos våra medlemskommuner


VÅRA KONFERENSER

BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERSSTEGAR SOM RÄDDAR LIV

wibeladders.se/norbas

WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar. Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet.

Räddningsledaren annons Norbas.indd 1 4/23/2015 8:18:22 AM

Workshop 2016

Workshop skydd & säkerhet i Luleå 8 juni 2016

WORKSHOP 2016 i Luleå - 8 juni 2016

En miniutställning med ca 20-25 utställare. Plats: Luleå Räddningstjänst Tid: onsdag 8/6, kl. 10-15 Kom och ta del av det senaste inom utrustning för skydd och räddning.

I skrivande stund spelar Sverige OS-kval i handboll och det slår mig när jag tittar på matcherna att Sverige en gång var världsle-dande i handboll liksom jag tror att Sveriges förmåga till rädd-ningsinsats var det.

Jag frågar mig om vi fortfarande anses världsledande vid räddningsinsats? Lagspelet för att vinna handbollsmat

cher liknar också ett teamwork på skadeplats, slår det mig, nu när jag är inne på likheterna. Det finns kanske inga liv att rädda och riskerna är betydligt mindre, men ändå så känns det som likvärdigt stora insatser. Kämparandan, tuffheten,

svetten, blåmärkena och lagandan finns där liksom ledarskapet, taktiken och spelarpositionerna.

Samma positionerVisserligen är det få räddningstjänster förunnat att ha förmåga och beredskap att ha så många spelare inne samtidigt som ett sjumannalag men positionerna är ungefär desamma. Målvakten (pumpskötaren) är den som ska ta hand om det oförutsedda och lösa det, den stabila bakgrundspelaren som ibland löser knutar i spelet eftersom grunden i spelet/insatsen fungerar. Mittnian som styr spelet i anfallen, den som ska se lösningarna, lägga upp kombinationerna och varianterna framme vid mål innan de andra gör det är precis som räddningstjänstens rökdykledare.

Kom till matchen på SkadeplatsVi vill öka förmågan generellt inom rädd-

ningstjänsten i Sverige och vi vill ge alla olika roller på skade-plats något nytt att lära sig.

Emma Nordwall, programsamordnare Skadeplats.


VÅRA KONFERENSERVÅRA KONFERENSER

STATISTIK

KARTA TILLSYN

MOBILT

FÖRMÅGA

De till synes helt omöjliga lägena på vänsterkanten eller de »trixiga« lägena på linjen, likvärdigt när det exempelvis brinner i en lastbil på en fullastad färjeramp eller evakueringen av fullsatta lokaler genom fönster och trånga passager. Ja, det är det rökdykarna som ska lösa och i handboll är det linjespelaren och kantspelarna som ska hitta lägena i så dana fall.

Coachen (styrkeledaren) lite på distans,

övervakande vad som händer och den som skriker ut ordrar för att få spelarna att bemästra den situation som har lagts ut för dem. Den som i förväg ska vara beredd på alla spelsituationer/olycksscenarier som kan uppstå och initiera nya taktiker och metodiker.

På årets skadeplatskonferens kan ni se i programmet att vi har försökt att tillgodose alla roller och spelares behov av kunskapsutveckling och vi har försökt

belysa alla möjliga spelsituationer/olycksscenarier. Detta för att olika perspektiv och roller ofta också behöver olika träningsformer.

Vill öka förmåganVi vill öka förmågan generellt inom räddningstjänsten i Sverige oavsett om man är en deltids eller en heltidskår och vi vill ge alla olika roller på skadeplats något nytt att lära sig detta år. Lika svårt som det är att veta huruvida vi vinner eller förlorar på os i augusti är det också att förutse hur många deltagare som kommer till konferensen.

Vi i projektgruppen hoppas definitivt lika intensivt att det kommer att vara en fullsatt arena i Helsingborg som vi alla gör att Sverige, i Rio de Janeiro, kommer att återta sin ledande handbollsnationsroll. Låt oss först heja på Sverige ihop i augusti för att sedan mötas i Helsingborg i september och återta vår ledande roll även på Skadeplats! ❑

TEXT: Emma Nordwall, programsamordnare Skadeplats

Programmet för Skadeplats är tryckt och klart.

Gilla oss på

sociala medier

facebook:

SBBSverige

Twitter:

@SBBOrdf


RVR-SKOLA

Sverige är i princip unikt när det gäller restvärderäddning efter brand-, vatten-, transport- och miljöolyckor. Uppskattningsvis sparar samhället runt 1,5 miljar-der kronor om året bara på rest-värderäddning från bränder och vattenskador. I en artikelserie kommer Räddningsledaren titta närmare på hur samhällsfunktio-nen restvärderäddning fungerar.

Restvärderäddningen är en verksamhet som inte gjort så mycket väsen av sig utan pågått lite

utanför strålkastarljuset. Istället har man arbetat på, utvecklats till en omfattande verksamhet och genom åren sparat samhället miljarder kronor. Men nyttan stannar inte vid pengar. En stor del av vinsterna med restvärdeinsatserna kan inte mätas, men kan vara avgörande i den skadelidandes liv.

Hjälp efter brandenEn brand kan vara en omskakande upplevelse för den drabbade. Även om det »gått bra« vid en brand är vägen tillbaka till att ha ett hem i beboeligt skick ofta lång. Hur lång tid det tar innan man kan flytta in beror delvis på om en restvärdeinsats har ägt rum efter räddningsinsatsen eller inte.

Restvärderäddningen kan till exempel innebära ventilering, vattensanering och att bistå dem som bor i bostaden mer direkt. Många av insatserna förkortar återställningstiden tills dess att de boende kan få tillbaka sin vardag. Ju kortare tid man behöver bo inneboende hos släkt och vänner eller på hotell, desto bättre.

Restvärderäddningen gör det också ofta möjligt att rädda mer av hemmet och

personliga ägodelar, det vill säga man reducerar sekundärskadorna. Det sparar naturligtvis pengar, men kanske ännu viktigare, det gör det möjligt att behålla fler kära ägodelar som ofta har ett affektionsvärde och som för den drabbade är ovärderligt.

I en näringsverksamhet är det oerhört viktigt att reducera sekundärskadorna. Ju fortare man kommer igång med produktionen igen, desto mindre blir skadekostnaden. Produktionsbortfall utgör ofta den största skadekostnaden i samband med brand hos företag.

Räddar värdefullt kulturarv och miljönIbland brinner saker som inte går att ersätta. Byggnader, inredningar och saker av kulturhistoriskt värde finns runt om i landet med varierande grad av brandskydd. Efter en räddningsinsats kan det vara tidskritiskt att man tar hand om målningar och andra känsliga föremål så fort som möjligt för att det ska finnas en chans att restaurera dem. I det skedet spelar restvärderäddningen en avgörande roll. Genom att vädra, torka ut och fysiskt flytta föremål, kontakta konservatorer och andra experter bidrar man till att bevara det svenska kulturarvet

Restvärderäddning – en samhällsviktig funktion

för kommande generationer att njuta och förundras av.

En annan del av restvärderäddningen handlar om miljön. Det är vanligt att olyckor släpper ut skadliga ämnen i naturen. Restvärderäddningens uppgift är att sanera ämnen och återställa miljön. Insatserna räddar jordmånen, vattentäkter och ibland hela ekosystem. En del av ämnena man avlägsnar är också akut hälsofarliga för människor och djur.

Restvärderäddning på vägDet är inte bara miljön som står i fokus för restvärderäddningen i samband med trafikolyckor. När räddningsinsatsen är avslutad av sjukvården och räddningstjänsten, tar restvärdeinsatsen vid för att så snabbt som möjligt få igång trafiken igen. Glas måste avlägsnas från körbanan, fordonsdelar och andra föremål måste plockas bort och drivmedel ska sugas upp innan man släpper fram bilarna.

Restvärderäddning handlar om pengar, men det handlar också om miljö, kulturhistoria och mänskliga värden. ❑

TEXT: Susanne Weigl & Marie Hansson, Brandskyddsföreningen

Även efter en olycka kan stora värden räddas.


NYTT I LÄNSFÖRENINGARNA

Vid ett seminarium i Göteborg nyligen var syftet att öka kunskapen om flyktingsituationen bland medlemmarna. Särskilt fokus lades på hur situa-tionen kan påverka de bedömningar som rädd-ningsledaren står inför i akuta situationer. Semi-nariet samlade cirka 55 deltagare.

Förbundsdirektör Lars Klevensparr hälsade seminariedeltagarna välkomna till Räddningstjänsten Storgöteborg. Därefter gav Lars Bjurström, ordförande i Föreningen

Sveriges Brandbefäl Västra Götaland, sbb Väst, en kort beskrivning av föreningens verksamhet.

Migrationsverket startadeMarina Bengtsson från Migrationsverket gav ett engagerat och informativt anförande om flyktingsituationen. Den stora ökningen av flyktingströmmen under hösten 2015 berodde på att: • man inte såg något slut på kriget• flyktinglägrena var överfulla• fn tog bort matbidraget varvid hjälporganisationerna fick slut

på pengar – en svältsituation uppstod i flyktinglägren• flyktingsmugglare från Libanon var hårda gangsters – men i

flyktingvägen via Turkiet/Grekland agerade andra typer av smugglare – överfarten var kortare, mindre riskfylld och priser dumpades, fler flyktingar fick då möjlighet att lämna regionen.

Seminarium i väst om flyktingsituationen

Asylsökande har kommit – och kommer – huvudsakligen från Syrien, Irak, Afghanistan, Somalia och ett mindre antal från Etiopien. Traditionellt flyr männen först. Tanken är att de ska skaffa en säker tillvaro och sen ta hit familjen till ordnade förhållanden. Nu kommer emellertid resten av familjen spontant – de orkar inte vänta i flyktinglägren pga. alltmer förvärrade förhållanden. Därför ser nu Migrationsverket att fler familjer kommer från Syrien.

De flesta ensamkommande är pojkar från Afghanistan – huvudsakligen flyr de för att de vill slippa tvingas utöva våld genom att bli inkallade till militärtjänst eller rekryterade till gerillagrupper.

Polisens arbetePoliskommissarie Martin Staxäng inledde med att berätta att flyktingsituationen motiverade polismyndigheten att den 8 september 2015 hantera situationen som en nationell särskild händelse, benämnd Alma. Målet med detta var att få en enhetlighet i arbetet i flera avseenden såsom tillämpning av utlänningslagstiftningen, samverkan med Migrationsverket och kommuner

En av talarna var Lars Klevensparr, förbundsdirektör i Räddningstjänsten Storgöteborg.

Såväl Polisen som Migrationsverket och människor med egen erfarenhet av att fly, talade vid seminarium om flyktingsituationen.

BEVILJADE ASYLÄRENDEN■ Syrien: Nästan 100 procent beviljas asyl■ Irak: Cirka 40 procent■ Afghanistan: Ingen asylrätt, men de flyende kan inte utvisas eftersom det inte finns någon som tar mot dem.

Traditionellt flyr männen först. Tanken är att de ska skaffa en säker tillvaro och

sen ta hit familjen till ordnade förhållanden.


NYTT I LÄNSFÖRENINGARNA

samt att få rätt förmåga och kompetens på rätt plats i polismyndigheten.

Polisens uppdrag var bland annat att möjliggöra för migranterna att ansöka om asyl vid Migrationsverket samt upprätthålla ordning och säkerhet. Ett stort uppdrag för polisen var också att se till att ensamkommande flyktingbarn blev omhändertagna av socialtjänsten vid respektive kommun.

Avseende brott så konstaterades att även enkla brott var resurs och tidskrävande att utreda. Detta beroende på språksvårigheter, brist på tolkar samt att kvinnliga poliser inte var lika accepterade att utföra sitt arbete.

En flykting berättar, Muhammed Hama AliMohamed är jurist på Gärde Wesslau Advokatbyrå och har omfattande erfarenhet av samverkansprojekt med bland annat räddningstjänsten i Kungälv för att främja social integration. Mohamed inledde med att konkretisera flyktingsituationen genom att berätta om sin bakgrund som flykting från Kurdistan. Han delade med sig av sina erfarenheter från sin uppväxt i Kungälv och svarade på medlemmarnas frågeställningar.

Genom förebyggande arbete – bland annat genom att besöka flyktingboenden och samverka med andra aktörer som jobbar med flyktingar – kan vi optimera förutsägningarna för insatser vid skarpa utryckningar. På frågan om räddningstjänsten vid utryckningssituationer till flyktingboende ska agera annorlunda, så var Mohameds bestämda svar att i akuta lägen ska inte sådana överväganden göras utan vi ska göra det som vår profession kräver av oss. Rent generellt vill inte flyktingar bli särbehandlade mot övrig befolkning utan vi ska bemöta och kommunicera på vårt normala sätt.

På frågeställningen om det i en utrymningssituation finns andra drivkrafter hos vissa flyktinggrupper, exempelvis styrd av religiös övertygelse, som inverkar på flyktingens vilja att följa

räddningstjänstens anvisningar i en utrymningsituation, så var Mohamed ännu tydligare med sitt svar. Flyktingarna har utsatt sig för många faror för att skapa en bättre framtid för sig och sina barn och har oavsett religion ingen annan drivkraft än att vilja överleva i en brandsituation.

Mohamed gav goda exempel på hur viktigt det är att vi närmar oss flyktingar med ett öppet sinne och visar på vårt goda syfte. Om vi visar avoghet och misstänksamhet så känns det av och flyktingen kommer att bemöta oss därefter, precis som det är i bemötandet med alla andra människor. Det tydliga budskapet var att vi genom förebyggande arbete får kunskap och ömsesidig förståelse, vilket både underlättar och effektiviserar insatser vid utryckningar.

Vägen vidare – finns ljuspunkter?Slutanförandet gick till Åke Jakobsson, f.d. räddningschef och kommundirektör – under senaste tiden projektledare på Länsstyrelsen i Västra Götaland med uppdraget att hjälpa till att organisera arbetet. Åke inledde med att säga att vi är i en folkvandringens tid som drivs av krig, förtryck, fattigdom och internet. Det sistnämnda står för snabb informationsspridning som kan få stora befolkningsgrupper att snabbt reagera på förändringar i omvärlden.

Den framtida utvecklingen av flyktingsituationen är svårbedömbar. Utvecklingen beror huvudsakligen på svensk politik, eupolitik och internationell politik. Sverige har sedan lång tid stått inför en annan utmaning – vår ålderspyramid med den procentuellt ökande andelen åldrande befolkning.

– Om Sverige kan hantera flyktingsituationen på ett framgångsrikt sätt så kan detta bli en stor hit för Sverige, avslutade Åke, och gav med detta en ljusare framtidsbild än vad många medlemmar kanske hade med sig till seminariet. ❑

TEXT: Bo Carlsson, RSG FOTO: Carl-Gösta Hermansson, Borf

Rent generellt vill inte flyktingar bli särbehandlade mot övrig befolkning utan vi ska bemöta och kommunicera på vårt normala sätt.

Muhammed Hama Ali.

Vid seminarium i Göteborg berättade Marina Bengtsson vid Migrationsverket om flyktingsituationen ur deras perspektiv.

Muhammed Hama Ali.


STUDIENYTTUtbildningsutredningen

MSB beslutade under 2014 att tillsätta en utredning som skul-le föreslå organisatoriska, för-fattningsmässiga och ekonomis-ka lösningar för MSB:s framtida utbildningsverksamhet.

Utredningen avsåg utbildningar inom ramen för myndighetens uppdrag och utifrån målgrupper

nas förväntningar. Utredningen är klar och i rapporten finns ett antal förslag som syftar till att utbildning bättre ska kunna bidra till att öka förmågan att hantera olyckor och andra händelser.

I förslagen ingår att innehåll, utformning och omfattningen på kursen Utbildningen för räddningsinsats bör ses över. Utredningen föreslår bland annat att det bör övervägas om kursen kan indelas i block och att det bör utvärderas om den så kallade preparandutbildningen i början av kursen kan ersättas med förkunskapskrav. Vidare föreslås att studerande som går Utbildning i skydd mot olyckor parallellt ska kunna läsa kursen Tillsyn och annan olycksförebyggande verksamhet A. Utredningen föreslår även att det bör utredas hur Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer kan genomföras med högskola eller universitet som huvudman.

Vidareutbildning och fortbildning i fokusUtredningen lämnar också förlag om att vidareutbildningssystemet för räddningsledare och räddningsledning bör ses över för att åstadkomma ett system som passar olika ledningsnivåer inom kommunal räddningstjänst. Vidare anser utredningen att behovet av kurser i systematiskt säkerhetsarbete bör undersökas samt att kraven på att msb ska tillhandahålla sammanhållna vidareutbildningsprogram bör tas bort eftersom det inte finns någon efterfrågan på programmen. Utredningen framhåller vikten av att msb tillhanda

håller instruktörutbildningar för kommunernas personal så att kommunerna ges möjligheter att bedriva egen fortbildning utifrån egna behov.

Utredningen lämnar även förslag om att msb bör ta fram ett sammanhållet koncept för att kommunicera innehållet i utbildningsverksamheten. Därutöver föreslår utredningen att msb bör överväga att ta fram allmänna råd eller handböcker som ett stöd till kommunerna i arbetet med att planera för kompetensförsörjning inom räddningstjänsten.

Fyra alternativ för att tillhandahålla utbildningenUtredningen lämnar fyra alternativ till hur utbildningen inom skydd mot olyckor kan tillhandahållas på ett långsiktigt,

Sammanfattningav utredningens förslag

effektivt och hållbart sätt. Alternativen utgår ifrån att msb över tid ska kunna möta förväntningar inom utbildningsområdet. Avgörande är hur grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap tillhandahålls. Variationer i detta utgör därför grunden för de föreslagna alternativen. Utbildning för räddningsinsats har flest studerande och sättet som den tillhandahålls på har stor påverkan på utbildningsverksamheten som helhet.

De alternativ som redovisas är att:1. all »Utbildning för räddningsinsats« sker vid msb:s verksamhetsställen,2. msb ansvarar för »Utbildning för räddningsinsats« men genomför den i högre utsträckning lokalt eller regionalt,3. msb ansvarar för »Utbildning i räddningsinsats« men utbildningen upphandlas,4. kommunerna ansvarar för grundutbildning av räddningstjänstpersonal i beredskap och får statlig ersättning för detta.

TEXT: Ulf Lago, ordförande SBB

Ett av utredningens förslag är att all Räddningsinsatsutbildning sker på MSB:s verksamhetsställen.

Förslagen syftar till att utbildning bättre

ska kunna bidra till att öka förmågan att hantera olyckor och andra händelser.

POSTTIDNING BPORT PAYÉFöreningen Sveriges Brandbefäl 115 87 Stockholm

B POSTTIDNING

Flo

din

Fe

rnst

röm

| F

OTO

Pa

trik

Sve

db

erg

Tack och lov är det oftast bara i hårda tester som våra produkter får bekänna färg, sällan i skarpt läge. Därför laddar vi våra produkter med fördelar som du drar nytta av långt innan något uppstår. Enkel montering och driftsätt-ning, enkelt underhåll och smidiga kontrollfunktioner är några exempel.

Och leveranssäkerhet är alltid lika viktig som brandsäkerhet. Läs mer på hagab.com

LEVERANSSÄKERHET OCH BRANDSÄKERHET.

– LIKA SJÄLVKLART.

nr 2 2016 - brandbefal.sebrandbefal.se/minefiler/dokumenter/rl_2016_02_lr.pdf · namnlöst-1 1...

Documents