nr 6 fortsätter att öka i värde · 2018-04-13 · livsmedel ökade förra året med strax över...
TRANSCRIPT
InnehållNr 613 april 2018
Sidan 1• Sveriges export och import fortsätter att öka i värde• EUs exportöverskott fort-sätter växa
Sidan 2• VM-Index: Stigande priser på spannmål och mejeri under årets början
Sidan 3 • MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valutarutan - Prisnoteringar
Sidan 4• Världshandeln med jordbruksprodukter och livsmedel
Sveriges export och import fortsätter att öka i värde
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1
Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade förra året med strax över en procent och landade på nästan 84 miljarder kronor. Det rapporterar jordbruksverket i sin årliga genomgång av handeln med jordbruks-varor och livsmedel.
Räknas fisk och skaldjur bort uppgick exporten till nästan 48 miljarder kronor och hade istället vuxit med 7 procent. Exporten sett till volym backade något 2017.
I jordbruks- och livs-medelsexporten exklusive fisk och skaldjur är ”diverse livsmedel”, ”spannmål och varor därav samt ”drycker” de viktigaste produktgrup-perna. Så var det även 2016.
De viktigaste mark-naderna för den svenska exporten är Norge, Dan-mark, Finland, Tyskland och USA. Länderna tar emot över 50 procent av den svenska exporten sett till värdet. Den svenska exporten går i huvudsak till andra EU-länder och till övriga länder i det europe-iska ekonomiska samarbets-området (EES). Den största marknaden utanför Europa är USA.
Importen samma år uppgick till närmare 145 miljarder kronor. Även importen ökade i värde, men var i volym närmast oförändrad. På samma sätt som för exporten redovisas importsiffran ofta utan fisk och skaldjur och då upp-gick den svenska importen av jordbruksprodukter och livsmedel 2017 till drygt 102 miljarder kronor.
De viktigaste varu- grupperna i den svenska importen av jordbruks-produkter och livsmedel, exklusive fisk och skaldjur är ”frukt och grönsaker” (23 755 miljoner kronor), ”drycker” (11 923 miljo-ner kronor), ”mjölk- och mejeriprodukter” (10 380 miljoner kronor) samt ”kaf-fe, te, kakao, kryddor” (10 375 miljoner kronor).
De produktgrupper vars värde ökade mest mellan 2016 och 2017 var bland annat just ”mjölk- och me-jeriprodukter” samt ”kaffe, te, kakao och kryddor” och den inbördes ordningen mellan dessa båda ändra-des. Mejeriprodukterna lig-ger nu trea efter frukt och grönsaker samt drycker i importstatistiken.
De viktigaste leveran-törsländerna i den svenska importen är Danmark, Ne-
derländerna och Tyskland. Dessa länder står för över 40 procent av den svenska importen av jordbruks-varor och livsmedel. De största leverantörsländerna utanför Europa är USA och Brasilien.
Om EUs överskott i handeln med jordbruks-produkter och livsmedel fortsätter att växa fortsätter underskottet i den svenska handelsbalansen att växa. Importvärdet har även 2017 vuxit något lite mer än exportvärdet. Jord-bruksverket konstaterar i sammanhanget att under-skottet i handelsnettot till en del beror på att många produkter som vi konsu-merar inte produceras i Sverige. Detta gäller flera produkter som är stora i den svenska importen.
Sverige hade under 2017 ett överskott i han-deln med produktgrupper-na spannmål och spann-målsprodukter, diverse livsmedel samt tobak och tobaksvaror. För övriga produkter är värdet av im-porten betydligt större än värdet av exporten.
Det största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker, men även i handeln med exempelvis kött, fisk, mejeriproduk-
ter, kaffe, te, kakao med mera, drycker, oljor och fetter samt djurfoder har vi betydande underskott. Men inom produktgrup-perna finns såväl över- som underskott, konstaterar jordbruksverket. Ett sådant exempel är starksprit.
Christina Furustam
EUs exportöverskott fortsätter växaEUs export av jordbruks-produkter och livsmedel bidrar med över 90 pro-cent av överskottet i
unionens totala handel med varor. EU är också världens största både exportör och importör
av dessa produkter.
2017 exporterade EU 28 jordbruksprodukter och
livsmedel för 137,9 miljar-der euro. Importen samma år uppgick till 117,4 miljar- Forts på sidan 4
Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
VM-Index: Stigande priser på spannmål och mejeri under årets börjanSedan årsskiftet har pri-serna på mejeriproduk-ter, spannmål och foder stigit medan fallande priser på drivmedel bör-jat öka igen i mars.
Efter ett mindre prisfall på vegetabilier under janua-ri har priserna ökat med 6 procent de senaste två månaderna. Se Figur 1. Det är främst stigande priser på spannmål som leder prisök-ningen på vegetabilierna. De senaste två månaderna steg spannmålspriserna med 8 procent. Torka i USA tillsammans med för mycket nederbörd i Europa drev upp vetepriserna i bör-jan av året. Även priserna på majs och ris steg. Enligt såväl EU-kommissionen som IGC1 bedöms produk-tionen av spannmål minska under 2018. Trots detta
bedömer man fortsatt sta-bila priser eftersom spann-målslagren är välfyllda sedan tidigare år. ”Stocks to use ratio” för vete ligger idag på 125 dagar, vilket är långt över nivån 65 dagar då priserna vanligen stiger kraftigt. Stocks to use ratio är ett mått på hur länge befintligt lager räcker.
Under de senaste tre månaderna föll priserna på socker och vegetabiliska oljor. Sockerpriserna faller till följd av ökade skördar och utbud från Brasilien, Indien och Thailand. Man förväntar sig också en ökad produktion av betsocker inom EU till följd av bortta-gande av tidigare produk-tionskvoter. Det ökande utbudet pressar priserna neråt.
Priserna på vegetabi-liska oljor har fallit sedan
50
60
70
80
90
100
110
120
130
140
150
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
LRF Gödsel LRF Diesel LRF Foder
60
70
80
90
100
110
120
130
140
150
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
LRF Totalt LRF Animalier LRF Vegetabilier FAO
60
70
80
90
100
110
120
130
140
150
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Spannmål Vegetabiliskaoljor
Socker LRF Vegetabilier
november 2017 med un-dantag av en mindre rekyl i mars. Prisfallet, fram till fe-bruari, avser samtliga oljor som ingår i indexet medan prisökningen i mars främst gäller palmolja till följd av ökad global efterfrågan och fallande lager i Malay-sia och Indonesien. EU:s väntade återupptagande av import av palmoljebaserad diesel stöder prisbilden på palmolja.
Animaliepriserna återhäm-tade sigLRFs animalieprisindex, som är en sammanslagning
av ett köttindex samt ett mejeriindex, föll i januari med drygt 6 procent. Sedan dess har priserna återhäm-tat sig för både kött och mejeriprodukter. Se Figur 2. Under februari och mars steg de internationella mejeripriserna för samtliga produkter i indexet (SMP2, WMP3 ost och smör) och slutade 5 procent över priset i december. Stark global importefterfrågan i kombination med lägre produktion än väntat i Nya Zeeland är bakomliggande orsaker.
Forts på sidan 3
LRFs världsmarknadsprisindex har omarbetats och baseras från och med 2014 på FAO Food Price Index och bygger på globala priser för produktslagen kött, mejeri, spannmål, vegetabiliska oljor och socker. För att belysa hur den internationella prisutvecklingen påverkar det svenska jordbruket har indexet räknats om till svensk valuta. Vidare vägs det slutliga indexet så att det motsvarar den svenska produk-tionens värdemässiga andelar. I LRFs index väger animalier tyngre medan spannmål och socker väger tyngre i FAOs index. Basår är 2010.
60
70
80
90
100
110
120
130
140
150
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Kött Mejeri LRF Animalier
Figur 1. Vegetabilier. Prisindex 2010 = 100 Figur 2. Animalier. Prisindex 2010 = 100
Figur 3. Totalindex. Prisindex 2010 = 100 Figur 4. Insatsvaror. Prisindex 2010 = 100
Forts på sidan 3
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3
Forts från sidan 2 Även köttpriserna återhäm-tade sig under de senaste två månaderna, till strax under prisnivån i december 2017. Lammkött, griskött steg under mars, priset på fågel stabiliserades medan nötköttet föll något. Sett över det senaste året är köttpriserna fortsatt stabila med ett index som varierar mellan 120 och 130. Prisva-riationerna på mejerivaror varierar däremot mycket kraftigt.
LRFs totalindex ökade 7 procent sedan januari men ligger ändå under index-nivån under 2017. FAO4:s index varierade mindre än LRFs index det senaste året. Se Figur 3. Detta beror främst på variationer i växel-kursen mellan den svenska kronan och amerikanska
dollarn.
Höjda foderpriser De internationella priserna på insatsvaror präglades under första kvartalet 2017 av stigande priser på foder. Se Figur 4. I LRFs foderin-dex ingår vete, sojamjöl och rapsmjöl och priserna på alla tre varorna steg under de senaste tre månaderna. Bakomliggande orsaker är bland annat torka i USA som tillsammans med för mycket nederbörd i Europa driver upp vetepriserna. Några större ökningar av vetepriserna väntas ändå inte i nuläget. Den interna-tionell lagernivån av vete är mycket hög.
Stigande dieselpriserDieselpriserna, som stigit varje månad sedan juni
2017 föll i februari med 6 procent och ökade igen med 2 procent i mars. Dieselpriserna följer i stort prisutvecklingen på råoljan.
Mycket tyder på stigande oljepriser framöver. Den internationella efterfrågan ökar kraftigt, såväl från Kina, Indien som USA. De globala lagren är lägre än normalt vid den här tiden på året samtidigt som man väntar sig att lagren kom-mer fortsätta att minska så länge OPEC håller sig inom sina kvoter. Det finns också betydande risker när det gäller utbudet på olja. Ve-nezuelas produktion mins-kar kraftigt, USA diskuterar återinförandet av sanktio-ner gentemot Iran och USA har problem med att hinna bygga ut pipelines nu när den inhemska oljeproduk-
tionen ökar. Priserna WTI och BRENT låg i slutet av mars på 64 respektive 69 USD att jämföra med knap-pa 30 dollar fatet i början av 2016.
Priserna på konstgöd-ning följer oljepriserna väl, vilket beror på att energi är en betydelsefull insats-vara vid framställningen av bland annat kväve.
1IGC = International Grains Council2SMP = Skim Milk Powder3WMP = Whole Milk Powder4FAO = Food and Agriculture Or-ganization of the United Nations
MarknadenVärldsmarknadspriserNoteringar i USD per ton på Chicagobörsen
0
100
200
300
400
500
600
700
vete
soja
majs
havre
Källa: Riksbanken, Danish Crown
Valutor
Genomsnittlig kurs Aktuell kurs 2017 Mars 2018 10 april 2018
USD 8,54 8,23 8,35
Euro 9,63 9,63 10,30
Prisnoteringar Noteringen för griskött avser den danska marknaden.
Inhemsk marknad, vecka 15 DKK/kg SEK/kg Griskött, slaktad vikt, Danmark 8,90 12,30
Världsmarknadspriser I diagrammet illusteras prisnoteringar på spannmålsbörsen i Chicago. Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader. Chicagobörsen avspeglar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den europeiska.
Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm
POSTTIDNING A
Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
INTERNATIONELLAPERSPEKTIV
...produceras av Lantbrukarnas Riks-förbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handels-politiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år.
Ansvarig utgivare och redaktörChristina [email protected] GanslandtTelefon 08-787 54 [email protected] produktion/Tryck LRF/Partner Print, 2018. ISSN 1103-4084
LRF huvudkontorLRF, 105 33 StockholmTelefon 0771-573 573LRF BrysselkontorFederation of Swedish FarmersRue de Tréves 61, 7th floorB - 1040 BrysselTelefon +32-2-280 06 64www.lrf.se
Forts från sidan 1 der euro. Handelsöverskot-tet för sektorn fortsätter att växa för åttonde året i rad. Under 2017 växte export- överskottet med 9 procent för att nå rekordstora 20,5 miljarder euro. Jordbruks- och livsmedelsexporten är därmed den sektor som bidrar mest till EUs totala handelsöverskott för varor. 20,5 miljarder euro av ett totalt handelsöverskott på 22,9 miljarder euro kom-mer från exporten inom segmentet ”agri food”.
Export till USA och Kina De viktigaste marknaderna för exporten är USA, Kina, Schweiz, Ryssland och Ja-pan. Exporten till den vikti-
gaste amerikanska markna-den växte under året med 6 procent. De marknader som procentuellt utveckla-des mest var Ryssland och Japan. Kommissionen no-terar särskilt att rysslands-marknaden kommit tillbaka trots de handelshinder som infördes 2014 och fortfa-rande är kvar.
EUs export består till stor del förädlade produk-ter. De största enskilda produktgrupperna i export-statistiken för 2017 var ”vin, vermouth, cider och vinä-ger”(11 916 miljoner euro), sprit (10 742 miljoner euro), ”mat till spädbarn samt diverse livsmedelsbe-redningar av spannmål,
mjöl, stärkelse och mjölk” (7 353 miljoner euro), ”di-verse andra livsmedelsbe-redningar” (6 002 miljoner euro) samt ”färskt och fryst griskött” (5092 miljoner euro).
Import från Brasilien och USA Brasilien och USA är de viktigaste länderna i EUs import av jordbruksproduk-ter och livsmedel. Tillsam-mans står länderna för 20 procent av EUs importvär-de. Andra viktiga länder är Argentina, Ukraina, Kina, Indonesien och Schweiz. När det gäller importen härrör den största delen av importvärdet från import av råvaror.
De största produkterna i importen 2017 var ”tropiska frukter, färska och torka-de, nötter och kryddor” (13 768 miljoner euro), ”orostat kaffe, te i bulk och mate” (7831 miljoner euro), ”oljefrökaka”(7331 miljoner euro), ”palm- och palmkärneolja” (6554 mil-joner euro) samt ”frukt, färskt och torkad annan än från citrus och tropisk frukt” (6 147 miljoner euro).
Christina Furustam [email protected]
Världshandeln med jordbruksprodukter och livsmedelVärldshandeln med jord-bruksvaror och livsmed-el uppgick enligt världs-handelsorganisationen WTO till 1546 miljarder dollar eller knappt 1400 miljarder euro 2016. Handeln har vuxit med 70 procent sedan 2006.
De fem största exportörer-na 2016 var EU 28, USA, Brasilien, Kina och Kanada. Och de största importörer-na var EU 28, USA, Kina, Japan och Kanada.
Världens exportvärde
för jordbruksvaror och livs-medel är koncentrerad till ett relativt litet antal länder. Brasilien och USA tillsam-mans står till exempel för 85 procent av exporten av sojabönor; Brasilien en-samt står för 60 procent av sockerexporten; Indien, Brasilien, Australien och USA står för 65 procent av nötköttsexporten; Nya Zeeland står för 60 procent av smörexporten och EU, USA och Brasilien står till-sammans för 90 procent av
grisköttsexporten.Importen däremot är
mer spridd över världen. Förenklat kan man säga att exporten kommer från rika eller framväxande ekonomier. Samma län-der framträder som stora importörer men de riktigt importberoende länderna är fattigare länder.
EU är världens största exportör och importör av jordbruksvaror och livsmed-el. Sett utifrån den externa exporten står EU för 10
procent av världsexpor-ten. Räknar man även in EU-ländernas interna han-del står EU för knappt 40 procent av väldsexporten.
Världshandeln med jordbruksprodukter och livsmedel har vänt uppåt igen 2017 efter en in-bromsning de närmast föregående åren, konstate-rar EU-kommissionen i sin senaste genomgång.
Christina Furustam [email protected]