Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnen

• De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är:

- Kolhydrater

- Fett

- Proteiner

Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Kolhydrater

• Bildas i de gröna växterna med hjälp av fotosyntes:

koldioxid + vatten + solenergi → druvsocker + syre

6 CO2 + 6 H2O → C6H12O6 + 6 O2

• Kolhydrater indelas i tre grupper:

- Sockerarter (enkla och sammansatta)

- Stärkelse

- Cellulosa

Enkla sockerarter • Kännetecken: Vita, smakar sött och är lösliga i vatten. • Till enkla sockerarter hör druvsocker, fruktsocker och

galaktos. • Druvsocker (glukos) – Söt smak, finns i sötsaker, bär och frukter. Tas snabbt upp av blodet och ger därför snabbt energi. • Fruktsocker – Finns i bär och frukter. Används som

sötningsmedel. • Galaktos – Liknar druvsocker men smakar inte lika sött.

Ingår i mjölksocker tillsammans med druvsocker • Reagens: Enkla sockerarter kan påvisas med Trommers

prov. Druvsocker påvisas med reagensstickor.

Sammansatta sockerarter

• Kallas också disackarider (di = två)

• Till sammansatta sockerarter hör rörsocker, maltsocker och mjölksocker.

• Rörsocker: Vanligast, fås ur sockerrör och sockerbetor.

• Maltsocker: Används vid tillverkning av öl och viss bakning.

• Mjölksocker: Finns i mjölk.

Stärkelse

• Växter kan omvandla druvsocker till stärkelse. Stärkelsen är lätt att lagra och fungerar som växtens energireserv.

• Stärkelse består av långa kedjor av sammankopplade druvsockermolekyler (upp till 2000 st)

• Stärkelserika livsmedel är potatis och olika sädesslag.

• Djur och människor kan lagra druvsocker i form av glykogen (djurstärkelse) och det kan användas för att ge energi.

Cellulosa • Cellulosa består av ens stor mängd

druvsockermolekyler (upp till 3000 st) som är sammankopplade.

• Finns i växtercellernas väggar.

• Vissa djur kan bryta ner cellulosa till druvsocker och sedan använda den energin, t.ex. kor.

• Människor kan inte bryta ner cellulosa men det är bra för magen att äta lagom mängd fibrer.

Proteiner - Äggviteämnen

• Alla proteiner innehåller kol, väte, syre och kväve. Många proteiner innehåller dessutom fosfor och svavel.

• Proteiner består av aminosyror som sitter ihopkopplade i långa, ofta spiralformade kedjor. 20 aminosyror ingår i vår föda. 8 aminosyror är essentiella (kroppen kan inte tillverka dessa själv).

• Proteiner används som byggstenar för kroppens celler. Kännetecken: • Proteiner koagulerar (stelnar) om de upphettas eller påverkas av

vissa enzymer. • Äggviteämnen svärtar silver. (svavel + silver → silversulfid) • Färgas gula av salpetersyra. • Kan påvisas med reagensstickor (Abustix).

Forts. protein

Viktiga funktioner i kroppen

Viktiga proteiner i kroppen • Enzymer – Grupp av proteiner som fungerar som

katalysatorer, dvs. påskyndar reaktioner i kroppen t.ex. vid matsmältningen. Enzymer finns också i tvättmedel.

• Hemoglobin – Ingår i de röda blodkropparna. Hemoglobin

tar upp syre i lungorna och avger det i kroppens vävnader.

Fetter • Fett är det mest energirika

näringsämnet. Dubbelt så energirikt som kolhydrater.

• Kroppen kan lagra energi i form av fett. Men då måste man få i sig mer energi än vad man förbränner.

• Fett är mycket viktigt att få i sig, t.ex. för uppbyggnad av cellmembranen och hormoner.

• Fett är estrar som består av en alkoholen glycerol som sitter ihop med tre fettsyror.

FETTSYRA G

L

Y

C

E

R

O

L

FETTSYRA

FETTSYRA

Växtfett är mestadels omättat. Djurfett är mestadels mättat.

Matspjälkningskanalen

Består av fem stationer

1. Munnen

2. Magsäcken

3. Tolvfingertarmen

4. Tunntarmen

5. Tjocktarmen

Station 1 Munnen

Maten mals mellan tänderna och blandas med saliven. Saliven innehåller enzymet amylas som börjar nedbrytningen av stärkelse. Ju mer finfördelad maten är desto lättare byts maten ner.

Station 2 Magsäcken

• Maten kommer in genom övre magmunnen.

• I magsäckens väggar finns muskler som knådar födan och blandar den med magsaft. Slemhinnan i magsäcken tål ett lågt pH-värde.

• Magsaften innehåller saltsyra och enzymet pepsin. Pga. saltsyran är pH-värdet i magsäcken 1,5-2. Pepsin bryter ner proteiner. Den nedre magmunnen portionerar ut födan i tolvfingertarmen (5-10 ml åt gången).

Station 3 Tolvfingertarmen

• Tolvfingertarmen – I tolvfingertarmen mynnar en gemensam gång från bukspottkörteln och levern.

• Från levern kommer galla som finfördelar fettet så enzymerna lättare kan angripa.

• Bukspottkörteln avger bukspott som sönderdelar fett, kolhydrater och protein.

Station 4 Tunntarmen

• Tunntarmen – I tunntarmen avges tarmsaft som gör tarminnehållet mer lättflytande.

• Tarmrörelser (peristaltik) pressar födan framåt. • Nedbrytningen av kolhydrater, protein och fett slutförs

här. • Tunntarmen suger upp dessa ämnen tillsammans med

vitaminer och mineraler. • Kolhydrater → Druvsocker • Proteiner → aminosyror • Fett → glycerol och tre fettsyror • Tunntarmen mynnar ut i tjocktarmen.

Tunntarmens uppbyggnad

Hur kommer näringen till cellerna? • I tunntarmen sugs näringsämnena upp genom

tarmslemhinnan och når blodkärlen i tarmväggen. Ämnena transporteras sedan till levern där de antingen används för att bilda olika ämnen eller lagras.

• Näringen förs vidare med blodet till cellerna.

• I cellerna blir aminosyror till proteiner

fettsyrorna till fetter

druvsocker förbränns i cellandningen

Fotosyntes • vatten + koldioxid + solenergi → druvsocker + syre

• Fotosyntes sker i växter och vissa bakterier.

• Sockret från fotosyntesen använder växten till att leva, växa och fortplanta sig. Sockret kan också omvandlas till protein, fetter och kolhydrater.

• Näringen och energi förs vidare då växten äts av bakterier, svampar, djur och av oss människor.

Cellandning

• Druvsocker + syre → vatten + koldioxid och energi

• Druvsocker används som bränsle vid cellandning.

• Cellandning sker i alla celler och frigör energin som finns lagrat i druvsocker.

.

Station 5 Tjocktarmen

• Tjocktarmen – När tarminnehållet kommer till tjocktarmen består det till 80 % av vatten. Tjocktarmens uppgift är att suga upp det mesta av vattnet.

• I tjocktarmen finns en stor mängd kolibakterier som lever på osmälta näringsämnen.

• Kolibakterierna hjälper oss att tillverka K-vitamin.

• Kolibakterierna och människan lever i symbios, dvs. samarbetar.

Kroppens avfall

• Vid cellandningen bildas avfallsämnen.

• De måste föras ut ur kroppen snabbt.

• Blodet tar upp avfallsämnena och fraktar det till utsöndringsorgan.

• Utsöndringsorganen är lungorna, njurarna och svettkörtlar.

Njurarna • Till urinorganen hör njurarna, urinledarna,

urinblåsan och urinröret.

• Urinen bildas i njurarna och förs till urinblåsan genom urinledarna. Urinblåsan töms genom urinröret.

• Njurarna är viktiga för de renar blodet och styr vätskebalansen.

Njurarna styr vätskebalansen

• När man druckit mycket, suger tunntarmen upp mycket vatten.

• Då avger njurarna mer vatten för att mängden vatten runt cellerna alltid ska vara densamma.

• Då ökar urinmängden.

• Vid vätskebrist avger njurarna mindre vatten och urinen blir mer koncentrerad.

Njurarna renar blodet

• Rening av blodet sker i njurkapslarna som ligger i njuren.

• Det finns ca 1 milj. Njurkapslar i varje njure. • Reningen sker genom filtrering under högt tryck. • Vätskan pressas ut ur blodet och åker genom

njurkanalen. • Njurkanalens väggar suger tillbaka mycket av

vätskan och näringsämnen. De förs åter till blodet.

• Resten rinner till urinblåsan.