NÄTETS MÖRKA SIDORHAT, RASISM OCH PROPAGANDA ONLINE

LÄRARMATERIAL ÅRSKURS 5

info@teskedsorden www.teskedsorden.se

Teskedsorden är en stiftelse som grundades 2006 av Tidningen Vi. Stiftelsen arbetar för tolerans och respekt människor emellan. Intolerans och fanatism utgör ett växande hot i dagens samhälle. Stiftelsens målsättning är att nå

ut till unga människor och få dem att reflektera kring dessa viktiga frågor.

Illustrationer: Laura-Emilie Bernard

Idag har så gott som alla 11–16-åringar i Sverige till-gång till dator och internet i hemmet. Majoriteten har dessutom en egen mobiltelefon – de flesta en smartmobil som erbjuder snabb och smidig internet-tillgång. Redan i mellanstadiet använder 87 procent av svenska skolelever sociala nätverk som Facebook och Instagram, enligt Medierådets undersökning ”Unga och medier 2015”.

Vad gör de på nätet, och hur hanterar barnen det de ser och hör online? Kunskaper om källkritik är ett av de viktigaste verktygen för att unga ska kunna navigera på internet utan att bli förledda av felaktig information. Tyvärr finns allvarliga brister i vuxenvärldens respons, både vad gäller undervisningen i källkritik och de sam-tal som förs – eller snarare inte förs – i hemmen om internets många fallgropar.

Allt fler unga får svårare att skilja mellan journalistik och vinklad information. Endast 13 procent av svens-ka barn i åldern 10–12 år följer nyheterna varje dag (Barnombudsmannen 2014). Av elever i åldern 9–12 år anser sig endast 33 procent vara bra på att avgöra om information på internet är sann eller falsk (Medierådet 2015). Samtidigt är även vuxnas kunskaper om extrem-högerns propagandaspridande på internet låga, vilket också påverkar barnens sårbarhet.

Det här tillståndet av okunskap och otrygghet vill Teskedsorden ändra på. Teskedsorden är en stiftelse som genom aktiv dialog med barn och ungdomar arbe-tar för ökad tolerans och respekt människor emellan.

Här följer förslag på vad Teskedsorden kan bidra med i form av skräddarsydda seminarier och föredrag som kan riktas till såväl barn och unga som till lärar-kåren. Vi har också inkluderat exempel på klassrums-övningar som mellanstadielärare själva kan genomföra med sina elever.

Kontakta oss gärna om ni har frågor

eller synpunkter: info@teskedsorden.se.

HAT OCH PROPAGANDA PÅ NÄTET

ETT DEMOKRATIPROBLEM

1

Illus

trat

ion:

Lau

ra-E

mili

e B

ern

ard

Det sägs ofta att det är barnen som kan lära de vuxna om internet. Det kanske är sant när det gäller den tek-niska biten, som att snabbt förstå hur nya appar funge-rar, men när det gäller källkritiken – förståelsen för vad som är sann eller falsk information och vikten av att kunna se skillnad – är det sämre ställt.

JOURNALISTIK KONTRA PROPAGANDAÅr 2014 debuterade svenska barn på internet vid tre års ålder. Bland landets 13-åringar ligger internetanvän-dandet nu på 100 procent. Denna tidiga teknologiska introduktion bör gå hand i hand med en introduk-tion till kritiskt tänkande på nätet. Annars växer den unga generationen upp utan en väsentlig del av smart mediekonsumtion. De blir tekniskt skickliga, men sak-nar förmåga att exempelvis skilja på en journalistisk granskning av en politiker och en nynazistisk uthäng-ning av densamma.

Eftersom detta är en viktig demokratifråga är det oroväckande att vuxenvärlden tycks vara på väg att misslyckas med att få barn och unga att förstå betydel-sen av källkritik.

30 procent av svenska 9–12-åringar väljer alternativet ”jag bryr mig inte om det” på Medierådets fråga (2015) om hur de värderar informationen när två webbsajter beskriver samma sak.

37 procent av samma ålderskategori svarar ”vet ej” på påståendet: ”Jag brukar bara hämta min informa-tion från en enda källa”, vilket tyder på en bristande medvetenhet om urvalsprocessen när de tillgodogör sig information på nätet.

Internetstiftelsen i Sverige (IIS) kommenterar dessa

resultat i sin senaste årsrapport: I svaren kan man ana att de yngre elevernas ”vet ej” beror på bristande kunskaper i käll-kritik och här har skolan en viktig roll att fylla i att ge även yngre barn grundläggande kunskaper i att värdera och hantera information som de tar del av på nätet.

Källkritik är en kunskap som även elever på mellan-stadiet behöver utveckla och det är en viktig uppgift för skolan.

KONSPIRATIONERNA FRODASEnligt Ungdomsbarometerns undersökningar har konspirationsteorier, som att världen styrs av hemliga sällskap, lyckats få fäste hos många unga i Sverige.

Till skillnad från världen off-line, där varken biblio-tek eller seriösa publikationer sprider rasistisk propa-ganda, är sådana myter omåttligt populära på internet. Ju vildare och mer verklighetsfrånvända idéer, desto mer spridda tycks de bli. Allt från terrorattacker till finanskriser skylls på judar, muslimer, homosexuella, medierna, frimurare, hemliga sällskap, rättsväsendet, katolska kyrkan – eller allt detta i en salig blandning.

Anonyma sajter och rättshaverister som är aktiva i sociala medier kan vara mycket skickliga på att få nonsens att framstå som sanning. Utan att ha tränats i källkritik, eller ens ha informerats om förekomsten av konspirationsteorier och vad de är för något, kan det vara mycket svårt för barn och unga att värja sig mot felaktig information, exempelvis på Wikipedia, som är mycket populärt bland ungdomar. Eftersom uppslags-verket redigeras av användarna själva försöker en del aktörer smyga in faktafel som passar just deras version av sanningen.

BAKGRUNDINTERNETS MÖRKA SIDOR OCH VUXENVÄRLDENS UTMANING

2

EXTREMHÖGERNS ”NYA” ARENAEn av de flitigaste politiska krafterna på nätet är ex-tremhögern, främlingsfientliga partier och deras an-hängare.

Extremhögern var tidigt ute med att använda in-ternet för rekrytering av nya aktivister, propaganda-spridning på egna och andras sajter och nätverkande sinsemellan. De finns där unga finns: i sociala medier, i kommentarsfälten under populära artiklar, etcetera.

Men rasistiska aktörer verkar inte alltid på ett tydligt och öppet sätt. De kan till exempel sprida antijudiska åsikter under en påstått oberoende informationskam-panj om Förintelsen, eller negativa myter om muslimer under förevändning att de diskuterar invandringen.

FÖRÄLDRARNAS FRÅNVAROMånga föräldrar i Sverige har dålig kontroll på vad deras barn gör online, enligt en undersökning av De-moskop på uppdrag av Telenor (2015). Av de cirka 1 000 föräldrar som deltog i studien ansåg hälften att det inte finns något behov av att prata med barnen om deras liv på nätet. Inte ens 4 av 10 föräldrar kände till den populära appen Snapchat.

Lärarkåren kan med andra ord inte räkna med att diskussioner om vikten av källkritik och farorna med nätbaserad rasism sköts hemma vid köksborden.

3

Illus

trat

ion:

Lau

ra-E

mili

e B

ern

ard

UR ”LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011”:

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

SAKLIGHET OCH ALLSIDIGHETSkolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskåd-ningen.

SKOLANS UPPDRAGSkolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att där-igenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändrings-takt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhål-landen och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

4

Det kan vara mycket svårt att avslöja extremhögerns propaganda på internet. Här följer fem av de vanligaste sätten för främlingsfientliga krafter att förleda barn och unga (och inte sällan vuxna) i sociala medier, chattrum, kommentarsfält och på de egna hemsidorna:

1. DE SPRIDER SYMPATISKA BUDSKAP FRÅN HEMLIGA AVSÄNDAREDet kan väl inte vara dåligt att säga nej till plågsamma djurförsök? Eller att vilja stoppa pedofiler? Nej, men extremhögern är smart nog att gömma sig bakom sådana allmängiltiga och empativäckande kampanjer i sociala medier och på egna webbsidor.

Även om de verkliga avsändarna avslöjas finns en risk för att de som stött på kampanjen ifråga tänker: ”De kanske inte är så hemska ändå (det där partiet eller gruppen)…”

2. DE FINNS DÄR UNGA FINNSExtremhögern kan idag vara tonåriga tjejer och killar som är aktiva på populära sociala medier som Snap-chat. Genom att inte bara följa med i den digitala ut-vecklingen utan även gå i bräschen för den (exempelvis genom att ladda upp imponerande videor av sina de-monstrationer på YouTube) ligger extremhögern ofta ett steg före vuxenvärlden.

3. DE AGERAR UNDER JOURNALISTISK FASADMånga unga har idag bristande kunskaper i skillnader-na mellan propaganda och seriösa medier. En seriös

journalist sprider inte hat och lögner utan bidrar till att läsarna får reda på mer om världen runt omkring dem.

Extremhögern gör tidningar och sajter som är snar-lika de etablerade mediernas, men som innehåller en blandning av hetsande artiklar, fördomar och förtal om de människor som befinner sig i extremhögerns sikte, exempelvis muslimer, judar, svarta, romer, flyktingar, journalister, poliser och domare.

4. DE ANVÄNDER SANNINGEN – PÅ SITT EGET SPECIELLA SÄTTMånga unga har inte fått möjlighet att reflektera över att något kan vara fel även om det är sant. Ett konkret exempel: Ungdomarna som lyssnar till Teskedsordens föredrag får själva göra en sajt med nyheter om bank-rån och andra våldshändelser. Men de får endast välja ut de nyheter där bankrånarna och andra gärningsmän är blonda svenskar. I slutänden har vi en sajt eller arti-kelsamling med brottsnyheter som är helt sanna, sam-tidigt som den som läser sajten bara ser brott begångna av ljushåriga människor – och är därmed mottaglig för propaganda om just denna grupp. Det här fenomenet kallar man för att helhetsbilden är falsk.

5. DE SKAPAR RASISTISKA KOPIOR AV SERIÖST MATERIALPå nästa sida kan du se exempel på hur Förintelseför-nekare ligger bakom en webbsajt som barn och unga av misstag kan nå när de söker information om folk-mordet på judar, exempelvis via den legitima svenska myndigheten Forum för levande historia.

LÖGNEN SOM BLIR SANNINGEXTREMHÖGERNS KNEP PÅ NÄTET

5

6

Sajten Sann Historia förnekar Förintelsen och sprider falsk information om folkmordet på judarna.

Den svenska myndigheten Forum för levande historia, vars uppgift bland annat är att sprida information om Förintelsen och andra folkmord.

EXEMPEL

Kontakta Teskedsorden för mer information:

E-post: info@teskedsorden.se, Telefon: +46 70 360 04 79

Nyheter och budskap som sprids på internet och i so-ciala medier går rakt in i våra uppkopplade liv – utan filter, utan förklaring. Internet är inte bara en kunskaps-bank utan även fullt av hat och hot, och av vinklat och lögnaktigt material som sprids av, ofta anonyma, aktörer med egna agendor.

VAD HÄNDER NÄR BARN OCH UNGDOMAR …… Föredrar snabbhet framför pålitlighet i informa-

tionsinhämtningen?

… Får svårt att se skillnad mellan vinklade källor och

oberoende journalistik?

… Hämtar information om exempelvis Förintelsen från

högerextrema hemsidor?

… Saknar verktyg för att förstå det de läser i webbtid-

ningar och sociala medier?

Teskedsordens seminarier kan riktas till elever, lära-re, pedagoger, myndighetspersoner eller en intresse-rad allmänhet. Föredrag av våra experter varvas med praktiska exempel och diskussioner i en deltagaraktiv modell. Tidsåtgång är minst två timmar. Utbildningen skräddarsys efter beställarens behov, förkunskaper och önskemål.

Vi erbjuder många olika modeller: aktiv dialog, se-minarier, föredrag, klassrumsövningar, diskussions-underlag, övningar för lärare, workshops, längre

utbildningar, med mera. Våra seminarier kan även riktas mot vårdnadshavare vid föräldramöten och liknande.

UR PROGRAMMET OM NÄTRASISM:• Vikten av att vara medveten och kritisk till det

man finner på nätet.

• Vilka metoder kan användas för att gallra bort

tvivelaktig information?

• Vad blir konsekvenserna om vi slarvar med käll-

kritiken?

• Hur arbetar politiska aktörer med propaganda-

spridning, rekrytering och desinformation på

nätet?

En av Teskedsordens kursledare är Lisa Bjurwald, prisbelönt journalist och författare. Lisa Bjurwald har skrivit tre uppmärksammade böcker om främlingsfient-lighet och är specialiserad på rasism och näthat. Hon är en van utbildare med lång erfarenhet av föreläsningar i Sverige och utlandet.

LÄSTIPS! Skrivbordskrigarna. Hur extrema krafter

utnyttjar internet av Lisa Bjurwald.

NÄTETS MÖRKA SIDORSÅ HANTERAR NI HATET

7

ÄR JORDEN RUND ELLER PLATT?

Kategori: Introduktion, samtalTID: 45-60 min

För att ge en lustfylld introduktion till ämnet kritiskt tänkande på nätet rekommenderar vi klassrumsövningen ”Jorden är platt”. Övningen visar på ett konkret sätt hur svårt det kan vara att argumentera emot konspirations-teorier, oavsett hur verklighetsfrånvända eller till och med löjliga de kan verka vid första anblick. Om vi snabbt avfärdar exempelvis rasistiska påståenden så undervärderar vi de rasistiska myternas kraft att övertyga och vinna nya anhängare.

SÅ HÄR GÅR ÖVNINGEN TILL Börja med att teckna en rund jordglob på tavlan framför eleverna. Berätta att du kommer från en förening som tror att jorden är platt, inte rund. Att vår planet skulle vara rund som en boll anser ni vara en myt, en påhittad idé. Redan här har du vänt på perspektiven och intagit en oväntad position.

Låt därefter eleverna argumentera MOT din position. De ska alltså övertyga DIG om att jorden är rund, inte platt. Det är viktigt att man som ”representant för föreningen Jorden är platt” tar sitt uppdrag på allvar. Frå-ga exempelvis vad eleverna har för bevis för att planeten skulle vara rund som en badboll? Det låter ju tokigt i dina öron. Har de själva varit på månen och kunnat titta på jorden? Och om jorden verkligen är rund, hur kan människor bo på klotets undersida utan att falla ut i rymden? Endast din fantasi sätter gränserna för din argu-mentation!

Kontakta gärna Teskedsorden för råd och stöd kring denna övning info@teskedsorden.se

1ÖVNING

EXEMPEL PÅ KLASSRUMSÖVNING I ARGUMENTATION, ALLMÄNBILDNING OCH KRITISKT TÄNKANDE.Dela in eleverna i mindre grupper och ge dem ett aktuellt främlingsfientligt resonemang per grupp. Låt eleverna diskutera sinsemellan och sedan presentera sina förslag och funderingar en grupp i taget.

Var medveten om risken för att förstärka existerande fördomar. Läraren måste därför ha tänkt ut lämpliga fak-tabaserade svar innan övningen påbörjas.

EXEMPEL PÅ RESONEMANG ATT DISKUTERA:1. Islam är ett konstigt inslag i Europa och passar inte in bland oss och våra moderna liv. Vi har kämpat hårt för att män och kvinnor ska ses som lika mycket värda – varför skulle vi frivilligt vilja skicka Europa tillbaka till med-eltiden?

2. Den riktiga rasismen är den som riktas mot vita från invandrare. De misshandlar vita tonåringar på gatorna och kallar våra tjejer för fula saker. Varför är det förbjudet att tala om den här sortens rasism?

3. Det finns minst en muslimsk terrorist ombord på varje båt som sjunker i Medelhavet. Vi måste sluta ta emot flyktingar – annars kommer Europa svämma över av terrorister!

Kontakta gärna Teskedsorden för råd och stöd kring denna övning info@teskedsorden.se

VÅGAR DU ARGUMENTERA EMOT?

Kategori: Samtal, diskussionTID: 60-90 MIN

2ÖVNING