numret innehåller

NR

4 2

00

3R

ELIG

ION

SKU

NSK

AP

OC

HM

EDIA

Relig

ion

& Li

vsfrå

gor

UT

GE

S A

V F

ÖR

EN

ING

EN

LÄ

RA

RE

I R

EL

IGIO

NS

KU

NS

KA

P

> Ordförandetankar

> Konst och film i religionskunskaps-undervisningen

> Orientalism och panarabism i moderna populärmedier

> Filmvanor och livsåskådning

> Samtal kring filmer skapar kontakt

> Använd Big Brother i skolan

> Med FLR i tiden

Numret innehåller

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.46 Sida 1

Religion för gymnasieskolan och komvux • Författare: Håkan Arlebrand och Kerstin Wallin

Läromedelsutvecklare: Ulf Wagner tel: 040-20 98 43 e-post: [email protected]

Om du tror att du vetVilken är Sveriges största frikyrka? Varförhar man inga sakrament inom Frälsnings-armén? Kan dominikanbröder få SAS-poäng?

KRISTEN TRO IDAG är en ny och viktigbredvidläsningsbok som ger en komplett bildav kristendomens Sverige. Inte bara Svenskakyrkan och de välkända frikyrkoförbunden,

utan också de nya rörelser som invandringen har bidragit till. Förutom faktafår man också möta människor och läsa om deras relation till sin kyrka.

Boken är ett naturligt komplement till den tidigare succén NY TID NY TRO?

som nu har kommit ut i en ny utökad upplaga. Med båda böckerna visar dualla skiftningar i det religiösa landskapet i dagens Sverige.

Även om du visste att Katolska kyrkan är Sveriges största ”frikyrka” såfinns det mycket kvar att bjuda eleverna på. Det vet vi med säkerhet.

Kristen tro idag utkommer i början av våren 2004.

Information och beställning: 020-999 333

[email protected] • www.gleerups.se

takete

R&

L03:4

Lärare emellan

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.46 Sida 2

OR

DF

ÖR

AN

DE

TA

NK

AR O K TO B E R 2003. Sommaren övergick i en het poli-

tisk höst. Debatten inför omröstningen om EMU kyl-des plötsligt ner till en känslomässig fryspunkt

genom mordet på utrikesminister Anna Lindh. Nu lever vi i enperiod av eftertanke och analys, både när det gäller omröst-ningsresultatet och mediebevakningen kring ministermordet.

E N M I N N E S B I L D F R Å N tiden direkt efter mordet:Två bisko-par, en judisk kantor och en muslimsk imam vandrar mittgångenfram i St Eugenia kyrka i Stockholm. En högtidsgudstjänst tillminne av Anna Lindh samlade alla de abrahamitiska traditio-nerna till gemensam bön och eftertanke.Tal och musik varvasmed böner som sjungs av den judiska kantorn med vacker mjuktenorröst. Det är absolut stilla i den fullsatta kyrkan som ärbelägen några hundratal meter från NK.

E N A N N A N M I N N E S B I L D , från september i år: Jag deltar i enmiddag hos imamen i Västerås, tillsammans med företrädareför olika kristna samfund i min hemstad. Det är en fortsättningav den samverkan och dialog som startade i november 2002 dåen stor miljökonferens på temat ”hållbar utveckling” (en upp-följning av Johannesburgskonferensen) inleddes i kyrkan meden samling kring temat ”Ingen hållbar utveckling utan hållbararelationer mellan religionerna”. Den samlade flera hundra delta-gare och närvarande från religionerna var två biskopar ochföreträdare för alla fyra kyrkofamiljerna i Sveriges Kristna Råd(lutherska, ortodoxa, katolska och frikyrkliga), en imam, enjudisk rabbin, en zenbuddhist, en hindu, företrädare för ANC iSydafrika och företrädare för regeringen. Det blev en start-punkt för en dialoggrupp som nu har börjat formeras. Detintressanta med samlingen i kyrkan var också att den var utfor-mad så att även de som är icke-religiöst troende kunde delta iden meditation som lästes, en meditation med keltiskt ursprungdär hela församlingen följer med i meditationen genom attvända sig i alla fyra väderstrecken:

Vi vänder oss mot öster... mot soluppgången. Vi tänker pågåvan av nytt liv. På nya dagar som ges oss. På barnen ochungdomarna. På alltings början och när något nytt börjar ivåra liv.

Vi vänder oss mot söder... Vi tänker på de människor, hän-delser och saker som värmer våra liv. På det som hjälper ossatt växa. På det som leder till utveckling av förståelse,respekt och goda relationer.

Vi vänder oss mot väster... mot solnedgången. Vi tänker påalla avsked och när något avslutas i våra liv. På nätter. Påålderdom och livets slut. På mörkret och när det är svårt attse klart.

Vi vänder oss mot norr... Vi tänker på det som är kallt i vårvärld. På svårigheter och umbäranden vi får genomgå. Förutmaningarna i våra liv.

Vi känner jorden och marken under våra fötter där andragått före mig och andra kommer att gå i framtiden. Vi andasin luften, samma luft som livgivit andra före mig och kommeratt livgiva andra i framtiden.

Så finns vi på en plats mitt i universum, med människor runtomkring oss. Människor som vi delar jorden med, som videlar samma behov av mat, värme och närhet till andra,med. Med allt detta i våra minnen och tankar, börjar vi, här-ifrån, gå mot framtiden.

D I A L O G E N M E L L A N M Ä N N I S KO R av olika tro, men ocksåmellan dessa och dem som tar avstånd från religioner – inte såfå i vårt samhälle – måste också leda till hållbara relationer.Inte minst skolan har här ett huvuduppdrag att skapa en kom-munikativ demokrati som ökar förståelsen och samhörighetenutan att för den skull skapa framtvingad likhet och samsyn.

B E H OV E T AV D E N interreligiösa dialogen i vår tid framstårsom allt viktigare om man tror att en hållbar samhällsutveck-ling också kräver hållbara och välutvecklade relationer mellanreligionerna; en fungerande dialog kring likheter och olikheteroch en samsyn kring vissa grundläggande religionsfrihetsfrågor.I skolans värld har många av oss religionslärare en klassrumssi-tuation där samtalen kring moral och tro redan kräver bådegoda kunskaper och gott omdöme för att bli ett fruktbart mötemellan ungdomar från olika kulturella och religiösa traditioner.

V I D I M A M E N S G E N E R Ö S A middagsbord talade vi om allvarli-ga frågor i vår tid, frågor för samhället, för religionerna och förmänniskorna. När vi lämnade moskén vid 21-tiden pågickdagens sista tidebön.

O C H I D N 4 oktober skriver samfundsledare från de abrahami-tiska religionerna en gemensam artikel i organdonationsfrågan:”Gud välsignar organdonation”. Ännu ett tecken på att det skermycket nu som är av mycket stort intresse för religionslärare.Vi svenskar ligger på en bottennotering bland europeiska ländernär det gäller att vara organdonatorer, också en intressantfråga för den som vill försöka förstå vad som händer med livs-synen i vårt land denna höst.

JA G L Å T E R religionsföreträdarna i DN-artikeln leverera slut-orden för dessa vice-ordförandetankar och med det önskar jagRoL-läsarna en spännande vinter i klassrummet: Don’t takeyour organs to heaven. Heaven knows we need them here.

ola björlin

Religion & LivsfrågorUtges av Föreningen Lärare i ReligionskunskapÅrgång 36. ISSN: 0347-2159

RedaktörSven-Göran Ohlsson

Ansvarig utgivareOlof Franck

Redaktionens adressc/o Sven-Göran OhlssonDjupadalsvägen 18, 241 36 Eslövtfn 0413-55 55 44

AnnonserGunnar Iselau, Fossilsvängen 2,593 37 Västervik, tfn 0490-193 49

Prenumeration & distributionDocent Rune LarssonFurugatan 16, 234 41 Lommatfn 040-41 13 64

Föreningen lärare i religions-kunskap (FLR)

OrdförandeDocent Olof FranckPoppelvägen 6 c, 541 48 Skövdetfn 0500-43 01 08

Vice ordförandeAdjunkt Ola BjörlinNarvavägen 9, 724 68 Västeråstfn 021-13 15 38

SekreterareAdjunkt Ingemar LundströmLeires väg 84, 443 51 Lerumtfn 0302-157 52

SkattmästareDocent Rune LarssonFurugatan 16, 234 41 Lommatfn och fax 040-41 13 64arb tfn 046-222 95 15

LedamöterJohanna GustafssonKopparvägen 31791 42 Faluntfn 023-212 75

Adjunkt Bodil Liljefors-PerssonÖ. Bernadottesgatan 82,216 17 Limhamntfn 040-16 28 86

Adjunkt Sven-Göran OhlssonDjupadalsvägen 18, 241 36 Eslövtfn 0413-55 55 44

Adjunkt Inger ÖhrvallTurkosgatan 46421 50 Västra Frölundatfn 031-45 59 97

ÅrsbokRedaktör Docent Olof FranckISSN: 0348-8918

MedlemsskapMedlem blir man enklast genom attanmäla till skattmästaren. Adress ovan.För medlemsavgiften (200 kr) erhållerman årsbok och tidskriften.För pensionärer är avgiften 150 kr.För studerande är avgiften 100 kr.

FLR postgiro 15 69 53-2FLR bankgiro 131-2222

Hemsida: www.gamdat.se/flr

TryckPrinfo/Team Offset & Media, Malmö

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.46 Sida 3

4 | RELIGION & LIVSFRÅGOR

OW E W I K S T R Ö M S K R I V E R i ett sammanhang atthans intresse för de religiösa symbolerna främst inriktaspå hur de fungerar för en individ eller kollektiv. Medanledning av det uttrycker han följande:

Vidare är mitt intresse religionsfenomenologiskt och transkul-turellt. Det betyder att den kristna symbolvärlden visserligenär central – men hela tiden i relief mot människans/mänsklig-hetens allmänna religiösa symbolanvändning. Detta innebär isin tur att jag menar, att det är konstnärer och författare i ettsekulariserat Sverige – där de klassiska religiösa termerna ärpå väg att försvinna – är de som impressionistiskt formulerarbåde upplevelsen av den religiösa språkfattigdomen men ocksåsöker sig fram mot alternativa symboler. Just som forskare pågränsområdet mellan psykologi och religion menar jag, att detär viktigt att närma sig skönlitteraturen, lyriken och filmenoch granska dess uttryck för ’det som människan är’.

De frågor om människan och livet som generationer föreoss bearbetat och alla generationer måste bearbeta gårinte att konservera i stela former. Efter en tid har degamla bilderna stelnat, nya skapats och inte sällan utma-nat de gamla som har förvandlats till något mer än barabilder.

I sina svårfångade tankar om transcendens och evig-het, mening och lidande, frihet och ansvar har männis-kan en förkärlek till att uttrycka sig i berättelser ochmetaforer. Varje generation skapar sitt uttryck för detta.

Det är lätt att hålla med Wikström när han lyfterfram konstnärer och författare som viktiga att lära av vadgäller gestaltning av alternativa symboler. Det är konst-närens profession att utforska bilden, texten, ljudets ochformens möjligheter att uttrycka det som skall uttryckas.Filmen är en viktig ”berättare” idag för en stor del av ossoch i synnerhet för ungdom. Som högstadielärare, lärar-utbildare och far till tre pojkar i tonåren har jag på olikasätt fått inblick i filmens betydelse och pedagogiska

dimension. Bildkonsten lever dock ofta i en alltförundangömd plats i skola och ungdomskultur. Orsakernatill detta kan vi lämna därhän för ögonblicket.

Hur konstnärer och filmare har gestaltatJesuskaraktären är särskilt intressant med tanke på deperspektivval som måste göras i detta studium.

Jag har vid flera tillfällen tagit hjälp av bildkonst ochfilm både i högstadiesammanhang och för studenter vidHögskolan Dalarna för att få fram hur varje tid färgarsin bild av Jesus.

BildkonstOm vi börjar med bildkonsten är Elisabeth Stengårdsbok om Kristustolkningar i svensk 1900-talskonst tillstor hjälp. Stengård har valt ut ett antal konstnärer somarbetat med Kristusgestaltningar. Här finns JuliusKronbergs klassiska bilder, präglade av sekelskiftets senti-mentala och idylliserande bildframställning. För mångaäldre är de kända genom de bibelplanscher som använ-des i skolundervisningen.

Elisabeth Stengård går vidare och exemplifierar hurkonstnärer framställt Kristusgestalten över tid medexempel från Olle Hjortzberg, Pär Siegård m.fl. Dessastår alla i den dominerande traditionen som Stengårdkallar ”den vackre guden”.

Intressant blir det att fortsätta in i de olika typernaav framställningar och vandringen går vidare. BrorHjort, Hans Larsson och Torsten Renqvist placeras allaunder rubriken ”Den lidande guden”. Här ser vi kraft-fulla framställningar med mycket smärta och känsla,långt ifrån Julius Kronbergs bibelplanscher.Kan detta verkligen vara gestaltat från samma berättar-tradition i evangelierna? Kan man förstå detta ur tids-epoken de är gjorda?

Konst och film i religions-kunskapsundervisningen

Med denna text vill jag visa hur bildkonst och film kan användas

i religionskunskapsundervisningen för att illustrera hur människan i

olika tider sökt nya uttryck för att gestalta existentiella frågor, skriver

Ulf Oom Gardtman, lärarutbildare Högskolan Dalarna. I detta återanvänds

de gamla metaforerna men behöver återskapas på nytt för att skapa

mening och förståelse. Detta ger i sin tur en grund för vidare samtal.

> U L F O O M G A R D T M A N

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.46 Sida 4

Det finns fler exempel och jag kan inte låta bli attnämna Jan Håfströms målning Den döde Kristus (Chile)1974/75. Den placerades i T-centralen, Stockholm, menär numera borttagen. Här utgår konstnären från HansHolbeins målning av den döde Kristus från 1521.Håfströms målning är en protest mot militärdiktaturen iChile. Han använder det religiösa associerandet för attge kraft åt sin protest. En målning av en fånge, torteradtill döds får titeln, ”den döde Kristus”, det är kraftfullt,och det är 70-tal...

Vi flyttar fram i tiden och stannar vid Ecce Homoutställningen i Uppsala Domkyrka. Fotografier avElisabeth Ohlsson, inspirerade av äldre målningars kom-position men i ny tid, (samma grepp som Håfströmanvände) det är 90-tal och bilderna orsakar storm dåsexualdebatten färgar av sig i motiven. Är det egentligenså förvånande?

FilmFilmer som gestaltat Jesus finns det många av och jag ärmer nyfiken på gestaltningar som har ett nyskapandeoch personligt uttryck än vid skildringar som ger sig utför att vara så nära evangeliernas text som möjligt. Dessablir lätt platta och fångna i en tolkningstradition somdöljs i dimman av den egna kulturella traditionen.

För att exemplifiera detta väljer jag rockoperan JesusChrist Superstar. Filmen har premiär 1973 och är regisse-rad av Norman Jewison. Den skildrar Jesus och lärjung-arna som ett hippiekollektiv. Regissören gör en särskildpoäng av anakronistiska inslag i filmen där ingen hem-lighet görs av att det är ett nutida projekt. Detta betonasi inledningen, då skådespelarna anländer till platsen ibuss och hjälps åt med att lasta av rekvisitan som sedananvänds i filmen. Rekvisitan består bland annat av

moderna vapen och blänkande stålhjälmar. Den centralascenen där Jesus rensar templet, befolkas i filmen avbland annat vapenhandlare och narkotikalangare. Det ärdessa som Jesus fördriver från den heliga platsen. Dettaär ett intressant val och kan jämföras med uppsättningenav Jesus Christ Superstar nästan trettio år senare.Texterna och musiken är detsamma men miljön ochkaraktärerna måste platsa i tiden och föreställningenuppdateras och regisseras av Gale Edwards. Den spelasin år 2000. Intressant blir att jämföra tempelrensnings-scenen som nu sker i en annan miljö. Det är framför alltTV-skärmar som slås sönder. Rader av flimrande skär-mar staplade både på höjden och längden välts omkulloch krossas. Mediesamhället och ytlighetens flärd ärföremål för Jesu vrede.

En annan film som kan nämnas i sammanhanget ärJesus från Montreal 1988. En teatergrupp får i uppgift avkyrkan att förnya ett passionsdrama. Skådespelarnasuppdrag får en märklig parallellhistoria i deras vardags-liv. Filmens huvudkaraktär Daniel (Lothaire Bluteau),som har rollen som Jesus i passionsdramat, följer med enav teatergruppens kvinnliga medlemmar som söker ettextrajobb i en reklamfilm. Daniel är med som moralisktstöd vid uttagningen. Den förnedring som de sökandetill rollen i reklamfilmen utsätts för upprör Daniel, somlikt en modern Jesus går bärsärkagång, rensar lokalenoch jagar ut filmteamet piskandes med en elkabel. Detär svårt att inte associera till en tempelrensningsscen därföremålet för vreden är reklamvärldens människosyn.

Att visa dessa korta scener efter varandra ger en intres-sant effekt och utgör en god samtalsgrund om olikagestaltningar. Perspektivval, möjligheter och begränsning-ar. Vi återanvänder teman och bilder – gör om dom så vikan förhålla oss till innehållet på ett nytt personligt sätt.

RELIGIONSKUNSKAP OCH MEDIA 4:03 | 5

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.46 Sida 5


Det är ett uppdrag för en lärare i religionskunskap,menar jag, att ha ett finger i historiens religiösa/filosofis-ka språk och ett annat i de forum och sammanhang somarbetar med att metaforiskt uttrycka och återanvända deurgamla frågeställningar som följer människan.

Av någon anledning har många grupper haft behov avatt framställa Jesusgestalten på ett visst sätt. Oftasammanfaller detta med tidsandan. Mannen från främreorienten som provocerade det religiösa maktetablisse-manget och tog avstånd från etnisk särbehandling fram-ställdes snart med andra mer eller mindre provocerandeuttryck. Genom en exposé över konsten kan vi illustreradetta och få en intressant diskussion. Genom filmen somspråk gör vi samma sak men i ett formspråk som förmånga är lättare att relatera till, särskilt för ungdomar.

Samtal om filmen ”Matrix”Jag hade i den filmtittargrupp jag deltar i, på en ochsamma kväll sett två filmer, Truman show och Matrix inämnd ordning. Inspirerad av denna kväll hyr jag fil-merna igen och skall titta på dessa med familjen ochnågra medbjudna kompisar till tonårsbarnen. Samtaletefter filmen är spännande. Att innhållet i filmen gernäring åt frågeställningar som anknyter till Platons grott-liknelse förvånar tonåringarna. Vi får ett samtal som

spänner över tid och rum. Vi möts över generationsgrän-ser med hjälp av olika metaforer som bottnar i liknandefunderingar om vad som är den yttersta verkligheten.

Människorna har alltid brottats med existentiella frå-gor och behovet av att uttrycka dessa är inte passé i ettsekulariserat samhälle, det är bara metaforerna som ärnya.

ulf oom gardtman

LitteraturEvighetens ansikte – Essayer kring symbol och myt i konst,

litteratur och religion. Göran Bergstrand ... m.fl. 1990Såsom en människa – Kristustolkningar i svensk 1900-talskonst.

Elisabeth Stengård, 1986

FilmerJesus Christ Superstar, 1973 regi: Norman JewisonJesus Christ Superstar, 2000 produktion regi: Gale EdwardsJesus från Montreal, 1988 regi: Denys Arcand

Exempel på bilder som nämns i texten finns på följande länkar:http://www.epdlp.com/holbein.htmlhttp://www.eccehomo.nu

KO N ST O C H F I L M I R E L I G I O N S K UN S K A P S UN D ERV I S N I N GE N

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.46 Sida 6

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.46 Sida 7


I H Ö S T S Ä N D E R TV4 återigen en säsong av denkritikerrosade amerikanska teveserien 24. KieferSutherland har i sitt yrke som skådespelare fått en pånytt-födelse i och med rollen som den härdade och känslokalleterroristkämpen Jack Bauer. Bauer är chef på CounterTerrorist Unit – en för serien påhittad statlig enhet för atthindra att vågor av terror sköljer över USA. Bakom seri-ens våldsamma historieberättande finns dock något somkan få oanade och allvarliga implikationer på relationenmellan USA och det man i folkmun brukar benämna”Mellanöstern”; teveserien 24 förmedlar den speciella typav världsbild där alla arabspråkiga länder utgör en sortsfundamental enhet, vari komponenterna delar sammakulturella och sociala betingelser. Detta brukar man kallaför ”myten om panarabismen”.

Orientalismen i HollywoodLänge har bilden av den muslimska araben i media, i syn-nerhet inom den amerikanska spelfilmens domäner, varitsynonymt med en primitiv och ohämmad best; en varelsesom i filmens framställning berövats sina mänskliga egen-skaper och vars ursprung härrör från en främmande platslångt, långt borta. Muslimska araber porträtteras ocksåsällan som individer, utan hellre som en länk i en vid-sträckt och sammanhängande kedja.

Konfliktproblematiken i filmerna löses i regel genomatt denna kedja bryts, då ofta med våld. Den libanesame-rikanske medieanalytikern Jack Shaheen har i en under-sökning funnit över 900 Hollywood-producerade filmersom på ett eller annat sätt visar araber i ett negativt ochfientligt sken. Många av dessa filmer, bland andra TrueLies, Tillbaka till framtiden, GI Jane, Mumien, Rules ofEngagement och Patrioter, är högbudgeterade kioskvältaremed kända skådespelare i huvudrollerna.

Även Disney, till vardags betraktad som en harmlöstillverkare av fantasier riktade mot barn, blev föremål förhätsk debatt bland amerikanska muslimska föreningar dåAladdin gavs ut strax efter Gulfkriget. I filmens inledande

sång fick den amerikanska biopubliken veta att ”I comefrom a land/From a faraway place/Where the caravancamels roam/Where they cut off your ear/If they don’tlike your face./It’s barbaric, but hey, it’s home.” De ani-merade karaktärerna i Aladdin avbildas också utifrånredan givna stereotyper: Alla skurkar bär skägg, har storanäsor, stark accent och svingar oavbrutet sina sablar.Aladdin, å andra sidan, har inte en stor utan en litennäsa. Han har heller inget skägg eller turban och ingenaccent. Han är trevlig därför att han har fått en ameri-kansk karaktär. Disney besvarade kritiken genom att bytaut raderna i sången när filmen kom på hyrvideo – debommade däremot att göra samma sak med filmmusikenpå CD. Man tog heller inte bort de instanser i filmen därman visar arabisk skrift – som i själva verket bara bestårav kladd utan mening och innehåll.

Filmatiseringen av Betty Mahmoodys bästsäljandebok Inte utan min dotter utgör slutligen ett av de mer all-varliga exemplen på hur Hollywoods kontinuerligamäklande av orientalismen kan lamslå västerlandets för-ståelse för främmande kulturer, i detta fall den iranska.Filmen berättar den för huvudpersonen sanna historienom en kvinna som reser på semester till Iran med siniranske make och gemensamma dotter. Samtidigt somkvinnan upplever hur maken genomgår en personlighets-förändring blir hon införstådd med att vistelsen i Iran nuär permanent. Kvinnan, spelad av skådespelerskan SallyField, flyr senare med sin sexåriga dotter över de snökläd-da bergen till friheten i Turkiet och vidare mot USA.Slutet är gott och inte ett öga är torrt. Många, inte minstBetty Mahmoodys dåvarande man Bozorg Mahmoody,menade att filmen inte bara var en förolämpning mothonom, utan mot hela den persiska kulturen. För att gesin syn i sakfrågan har Bozorg tillsammans med två finskafilmare, Alexis Kouros och Kari Tervo, nyligen gjort ensorts motdokumentär med den passande titeln Utan mindotter.

Orientalism och panarabism i moderna populärmedier

> P E T E R J O H A N S S O N

Peter Johansson är universitetsadjunkt i medie- och

kommunikationsvetenskap vid Högskolan Dalarna och har

sin bakgrund inom det religionsvetenskapliga området.

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 8

Orientalismens rötterDen medierade bilden av muslimen och demoniseringenav araben, i konnoterad form en personifiering av ond-skan, tar sin näring från uppfattningen om Orientensefterblivenhet och dess medlemmars hotfulla attityder.Islamkännaren och diplomaten Ingmar Karlsson, nyligenutnämnd till hedersdoktor vid Lunds universitet,uttrycker detta förhållande i sin bok Islam och Europa:samlevnad eller konfrontation (Wahlström och Widstrand:1994); ”Orientalerna sägs vara oförmögna till logiskt tän-kande och outvecklade på livets alla områden. Deras civi-lisation är i grunden antihuman och ‘homo arabicus‘eller ‘islamicus‘ lika oförbätterlig som oföränderlig” (s.19). Karlsson finner källan till denna vanföreställning ien rad historiska och kulturella omständigheter: Dels ver-kar det som kristendomen ännu ej har kommit över dentraumatiska chockupplevelsen då en ny monoteistisk reli-gion bredde ut sig i Medelhavsområdet och erövradenågra av kristendomens mest andliga platser, däriblandJerusalem som idag är en helig stad för inte mindre äntre världsreligioner. Allt sedan tiden för korsfararna finnstanken om araberna som ett krigiskt råbarkat och efter-blivet släkte. Parallellt med denna händelse erfar de krist-na missionärerna en muslimsk hotbild i och med den nuhårdnande konkurrensen på missionsfälten. Hotbildenfördes sedan över till söndagsskoleundervisningen ochskalades av till sin minsta gemensamma nämnare, nämli-gen en enkelriktad och onyanserad bild av ”skurkarnas”skändning av det heliga landet – en bild som inte kortdärefter fördes vidare in i läroböckerna. Karlsson framhä-ver också de otaliga och fördomsfulla reseskildringarnafrån framstående författare som bland andra MarkTwain, som en källa till orientalismen. För att inte talaom begreppet djihad, som missförstås av västerlandet ochpå liknande sätt utnyttjas för att legitimera stridshand-lingar i Afghanistan, på Filippinerna och på båda sidor avkonflikten mellan Iran och Irak.

Panarabismen i 24I den amerikanska teveserien 24, som TV4 nu sänder enandra omgång av, har araben återigen blivit föremål förden omfattande orientalismen som den ondskefulle”andre” – fienden och odjuret. 24 kan i sin dramaturgis-ka framställning närmast ses som en realtidsförnimmelse– varje timme i programmet utgör en timme i ”verklig-heten”; seriens tjugofyra avsnitt medför alltså att helahandlingen utspelar sig under ett dygn. Den hårdföreanti-terroristagenten Jack Bauer utsattes under seriensförsta säsong inför en rad angrepp och överhängande hot,något som i seriens slutskede resulterade i Bauers frusdöd. Det primära uppdraget, att eliminera alla potentiel-la attacker mot den dåvarande presidentkandidatenDavid Palmer, blev dock en framgång både för Bauer ochför det anti-terroristnätverk han representerade. I börjanav den andra säsongen får den amerikanska regeringen,nu med David Palmer som sittande president, dock åternytta av Bauer, då manfår kunskap om

Vi tycks innerst inne hysa allt störretvivel om vår egen civilisationsförträfflighet och detta måstekompenseras genom att vi försvarar oss mot utifrån kommande hot.


39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 9

att en atombomb inom ett dygn kommer att jämna LosAngeles med marken. Tiden för att hitta terrorismens röt-ter är knapp.

Det tar dock inte lång tid förrän Bauers CounterTerrorist Unit har spårat upprinnelsen till hotet, somäven denna gång är förlagd någonstans i Mellanöstern –mer specifik än så är man inte. Faktum är att seriens ska-pare använder ordet ”Mellanöstern” mer som ett land änen region eftersom man konsekvent hänvisar till dennaterm: ”We have traced the nuclear threat to the MiddleEast”, ”our aircrafts are soon entering Middle Eastern airspace” eller när radionyheterna i teveserien förklarar att”riots have emerged at Middle Eastern places of wors-hip”. Det är dock inte svårt att förstå programmakarnastanke – i en känslig tid som denna, då skälvningarnaefter händelserna den 11 september 2001 ännu inte harlagt sig, vore det otänkbart att i en så populär teveseriesom 24 begagna en specifik och nu existerande stat somhemland för terrorism; risken att hamna i osämja med ennation eller ett folkslag vore indisputabel – något manlärt sig sedan Inte utan min dotter. På detta vis tar dock24 sig ur ett problem och in i ett annat. Genom att varaallmän drar man istället en hel region över samma kamoch fortsätter därmed förvalta myten om att det skulleråda någon sorts enhet mellan länderna i Mellanöstern –som innebos av muslimer såväl som judar, kristna och enmångfald av minoritetsgrupper vars folk talar ett antalspråk med stor variation.

Den historiska panarabismenEn gång i tiden var den panarabiska tanken dock någotman strävade efter, framhåller Karlsson och syftar på denrörelse som de kristna araberna grundade för att svaramot den form av turkisk nationalism som växte framunder den osmanska tiden: ”De tog främst sin utgångs-punkt i det arabiska språket, som var den länk som före-nade alla araber oavsett religiös hemhörighet” (s. 31). Vid1800-talets mitt började arabiska intellektuella att organi-sera sig i föreningar för att försöka få till stånd en sortsrenässans för arabisk kultur. Den mest centrala inrätt-ningen för detta projekt var en studentorganisation vidSyrian College i Beirut – en protestantisk skola somsedan ombildades till Americab University. Panarabismenvar i sitt ursprung därför en sekulär rörelse som byggdepå kulturella grundvalar och bortsåg från religiösa föreha-vanden. Inrättandet av Balfourdeklarationen 1917, somlovade att Palestina skulle bli ett nationellt hem för judar,gav den arabiska nationalismen en fastare och mer åskåd-lig grund att stå på. Panarabismen når till sist sin höjd-punkt 1958 då den egyptiske presidenten Gamal AbderNasser tillsammans med syriska ledare bildade denFörenade arabrepubliken – länderna Egypten och Syriensuddades för ett ögonblick bort från kartan men inomförbundet uppstod snart en kraftmätning runt olikaregionala intressen. Nederlaget i sexdagarskriget mot

Israel skulle slutligen ta död på den panarabiska tanken.Föreställningen om arabländernas omisskänsliga

enhet existerar dock fortfarande inom två områden: delssom tom arabisk retorik för att mobilisera grannländervid väpnade konflikter; Saddam Husseins försök att få dearabiska folkgrupperna med sig och förvandla inmar-schen i Kuwait till en befrielse av Jerusalem och ett heligtkrig mot väst, slutade med att de flesta av arabstaternaställde upp på den internationella koalitionens sida; delssom en i västländerna djupt rotad vanföreställning somgång på gång formuleras som ”det arabiska hotet” på vitaduken. Varför lever då dessa villfarelser kvar i våra dagar?Karlsson pekar på en allvarlig brist i synen på vårt egetalltmera sekulariserade och kommersialiserade samhälls-system: ”Vi tycks innerst inne hysa allt större tvivel omvår egen civilisations förträfflighet och detta måste kom-penseras genom att vi försvarar oss mot utifrån kom-mande hot” (s. 22). Sedan kommunismens nederlag pro-jiceras denna rädsla för oss själva på den muslimska värl-den – och rädslan är ömsesidig.

peter johansson

Kompetensutvecklingsresor

Filosofisk resa i Sydfrankrike4–11 september 2004

Medelhavet-Camargue-St Gilles

Ciceron: Olof Franck, docent i religionsfilosofi

Resa på kanalbåt i södra Frankrike.Samtal om ”de eviga frågorna” utifrånhistoriska och moderna perspektiv. Vi åker båt på förmiddagarna och ägnar oss åtdialogföreläsningar på filosofiska teman.Texter av filosofer från olika epoker samtdiskussionsfrågor delas ut för egen reflexion.Under kvällarna samtalar deltagarna i grupp under ledning av vår ciceron.

Islams historia, kultur och samhällsliv24-31 oktober 2004 (v.44)

Ciceron: Docent Michael Nordberg

Resa till Istanbul med besök på de viktigaste historiska platserna. Besök på Svenskageneralkonsulatet.

Tel/fax +46-8 718 07 13Reseprogram på www.paradisresor.se

O R I E NTA L I S M O C H PA N A R A B I S M


39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 10

THOMAS H. GROOMES RELIGIONSPEDAGOGIK 2:03 | 11

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 11


LivsåskådningsforskningEtt flertal livsåskådningsundersökningar pekar mot att vii västerlandet står inför en långtgående religiös förän-dringsprocess.1 Färre och färre betecknar sig som kristnaeller troende på en personlig Gud. Livsåskådningarnatycks bli alltmer sekulariserade, individualiserade ochfragmentiserade.2 Samtidigt konstaterar religionsveten-skapliga forskare att människor fortsätter att ha upple-velser av det heliga både innanför och utanför religiösasammanhang.3 Ett område som väcker ett ökande intresseär den betydelse mediekonsumtion kan ha för individensupplevelsevärld. Själv har jag som teolog och religions-sociolog kommit att fokusera min forskning på film ochhuruvida filmer tillhandahåller komponenter för byggan-det av såväl individers som gruppers livsåskådningar ochföreställningar om tillvaron. Film utgör idag en inte ovä-sentlig del av samhällets symboliska universum.

Film och religionVid en genomgång av forskningen inom detta områdeupptäcker man snart att film och religion är ett ganskaomaka par. Forskaren Joel W. Martin, associate professorvid Franklin and Marshall College inom ämnet AmericanStudies och Religious Studies, hoppades hitta modelleroch analysredskap för att tolka religiösa dimensioner imodern film. En genomgång av såväl filmkritiska studiersom det religionsvetenskapliga fältet gjorde honom tämli-gen besviken:

Scholars engaged in prevailing modes of film criticism havealmost nothing to say about religion. And scholars who studyreligion have almost nothing to say about Hollywood film.Instead of encountering an ongoing and stimulating dialogueabout religion and film, I encountered silence.4

Han konstaterar inte bara att filmvetenskap har en blindfläck när det gäller religion utan också att religionsveten-skap som eget akademiskt område har behandlat fenome-net film mycket styvmoderligt och knappt. Några få

böcker i ämnet har kommit men ännu i början av 90-talet är konstaterar forskarna kort: ”Serious study of reli-gion in narrative film has been extremely limited.”5

A person interested in religion in popular Hollywood film willfind very few interpretative models and almost no exemplarypublished articles.6

Författaren och forskaren D. J. Graham argumenterar fören vidare syn på konst i allmänhet och film i synnerhetdär mediakulturen och den moderna filmteknologin kanvara kraftfulla källor för religiös erfarenhet och teologiskreflektion: ”Everything that expresses ultimate realityexpresses God whether it intends to do so or not”.7

Därför är det önskvärt att låta de hermeneutiska texttol-kande redskapen släppas loss inte bara på litterära texterutan också andra ”textarter” såsom film.8

Alltfler religionssociologer försöker därför hållasamman religionsteoretiska, kulturteoretiska och mediete-oretiska perspektiv där perspektivet både kan fokuserareligion i media likväl som media som religion. För attkunna tolka den kulturella förändringsprocess vårt sam-hälle genererar behöver vår förståelse av media kombine-ras med förståelse av religion.

Religion has become part of the consumer market, which inturn is strongly related to the media in the broad sense.Therefore, the study of religion today includes as an inherentdimension the study of religion in the media.9

Allt fler inom medieforskningen visar också ett allt tydli-gare intresse för ”the construction of basic value sys-tems”10 Utvecklingen leder till en starkare fokusering påprocesser som ligger mycket nära det religionssociologiskastudiet av hur människor bygger upp sin religiösa iden-titet.

The study of how audiences relate to, understand, and use theflow of messages in the mass media becomes, in part, a studyof how people establish their general worldviews and ultimatevalues.11

Filmvanor och livsåskådning> T O M A S A X E L S O N

Tomas Axelson är programområdesansvarig för Media-kultur-turism

(Upplevelser) vid Högskolan Dalarna. Artikeln ingår som en

del av en doktorsavhandling om film och livsåskådning inom

ämnet religionssociologi vid Uppsala universitet.

– en kartläggning av filmvanor och betydelsen av film i människors liv

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 12

Film och livsåskådningI min egen undersökning har jag som ett övergripandesyfte att analysera det komplexa samspel av sociala ochpsykologiska faktorer i individens tolkning och förståelseav film. Fokus ligger på individens användning av popu-lärkulturellt gestaltade verklighetsuppfattningar och hurindividen relaterar dessa till sina internaliserade trosföre-ställningar. Frågeställningarna är två. Finns det exempelpå individer som i filmsammanhang bearbetar frågor avontologisk karaktär, dvs frågor med betydelse för indivi-dens grundläggande verklighetsuppfattning och menings-system? På vilket sätt aktiveras individens livsåskåd-ning/meningssystem i tolkningen av populärkulturellfilm?

EnkätresultatUtifrån dessa två frågeställningar har jag genomfört enenkätundersökning bland högskolestudenter vidHögskolan Dalarna. Det resultat som framkommer idenna undersökning är att för en dryg tredjedel fyllerfilm en viktig funktion i livet. Och denna tredjedel upp-ger att filmtittande är en så viktig del av livet att film haren förmåga att ge upplevelser som inte annars är åtkomli-ga i livet, utmana verklighetsuppfattningar och påverkalivsåskådningen. Ser man på svarsfrekvensen på en utvaldfråga i enkäten framträder intressanta siffror. (Se Fråga22!)

En majoritet håller med om påståendet att film har enförmåga att skaka om synen på tillvaron, 53%. När manfår tillfälle att exemplifiera så nämns följande filmer.

Matrix (15 st)American History X (10 st)Schindlers list (10 st)Lilja 4 Ever (9 st)

De fyra mest nämnda filmerna i sammanhanget är ganskaolika. Matrix (1999) är i topp med sin avancerade storymed filosofiska utmaningar om verklighetens inre naturoch det förvånar inte att denna film nämns mest.

Matrix. Man började ju undra vad som var verkligt... (Rp 14)Matrix, Sliding Doors. Maktlöshet. Någon annan har full kon-troll på ditt liv. Ödet! (Rp 36) Finns det en annan verklighet?Många filosofiska resonemang dyker upp. (Rp 8)

För många har filmen Schindlers list förändrat bilden avandra världskrigets förintelse mot judarna och filmenAmerican History X (1998) skakar om i en nutidsskildringfrån dagens amerikanska ”white trash” i en skildring avvit rasism. Den fjärde mer allmänt noterade filmen utgörsav Lukas Moodyssons uppror mot sexslavhandeln i väst-världen.

Lilja 4 ever. Man vaknar upp ur sin skyddade lilla värld, ochinser vad som finns runt omkring. (Rp 13) Skakade kanskeinte om min verklighetsuppfattning utan väckte mig ur minsvenska trygghet. (Rp 35)

För en viss grupp filmkonsumenter har film stor bety-delse. Film tycks inte enbart handla om underhållningoch verklighetsflykt utan även om detta också är ett fram-trädande drag. Film verkar även ha en potential för merdjuplodande frågor som berör individens sätt att förståhur livet och samhället hänger ihop. Hur dessa processerser ut hos den enskilde individen är en central fråga attanalysera djupare.

Är det så att film framför allt bekräftar min socialtförvärvade inställning till livet som jag fått med mig frånfamilj och vänner eller är det så att film äger en förmågaatt provocera och ifrågasätta individens syn på världensom kan leda till en genuin nyorientering vad gäller denegna livsåskådningen? Svaret ser ut att vara något av enblandning av de båda perspektiven och hur man teore-tiskt kan tolka denna dubbelverkande process är någotjag fördjupar i det fortsatta avhandlingsarbetet.

tomas axelson

Noter1. Se Pettersson, 1985, Jeffner, 1988a, Jeffner 1988b

samt Kallenberg, 1996.2. Wikström, O. och Geels, A., Den religiösa människan,

1999 s 344.3. Wikström, O., Om heligheten, 1993, s 18.4. Martin, J. W. och Ostwalt, C. E. Screening the Sacred.

Religion, Myth and Ideology in Popular American Film.Westview Press. 1995, s 2.

5. Ibid. s. 3.6. Ibid.s. 3. Men ett ökande antal religionsvetare intresserar

sig för detta. Se ex. Sofia Sjöö, Åbo.7. Ibid s. 37.8. Ibid. s. 37.9. Linderman, Alf Approaches to the study of religion

in the media. s. 5. (Under utgivning)10. Linderman, Alf Approaches to the study of religion

in the media. s. 6. (Under utgivning)11. Linderman, Alf Approaches to the study of religion

in the media. s. 6. (Under utgivning)


Fråga 22: Det finns filmer som skakat om min verklighetsuppfattning. N=179

1. Stämmer inte alls 7% (12)2. Stämmer ganska dåligt 13% (24)3. Stämmer varken bra eller dåligt 22% (40)4. Stämmer ganska bra 41% (73)5. Stämmer helt och hållet 12% (22)9. Vet ej 5% (8)Totalt 100%

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 13


I M I T T E N AV 1980-talet fick jag ta hand om en gruppstökiga pojkar på min högstadieskola. Ganska snart fickjag klart för mig att om jag skulle förstå dessa pojkars livvar en av förutsättningarna att jag tog del av deras film-tittande. Det är väl allmänt bekant att tonåringar är stor-konsumenter av videofilm.

Jag såg under en period oerhört mycket film. Derasfilmer – action framför allt. Jag lärde mig en hel del påvägen, både om ungdomars filmtittande och om vuxen-världens syn på ungdomars filmtittande, men framför alltkom jag att radikalt förändra mitt eget okunniga, för-domsfulla förhållningssätt till allt detta.

En metodik har så småningom växt fram, där filmenär en mycket viktig ingrediens men där samtalet är vikti-gast. Med stöd av filmen kan vi initiera de viktiga samta-len och diskussionerna med eleverna.

Träffas två gånger i veckanI början av detta arbete valde jag ut ett antal pojkar ocharbetade regelbundet med dem under två år, en gångvarannan vecka. Arbetet förändrades successivt och i dagträffar jag min ”filmgrupp” två gånger i veckan.

Numera är det ur språktillvalsgruppen,”Svengruppen” (svenska-engelska), som pojkarna rekryte-ras. Av de pojkar som gjort detta tillval väljer vi ut desom vi gemensamt i ämnesgruppen anser vara i störstbehov av ”medmänsklighetsträning”.

Är laddad med filmerUpplägget och planeringen för denna grupp består i attjag väljer stoff för en liten del traditionell läsförståelse,skrivövningar och stavningsträning. Merparten av tidenanvänder jag dock till att på olika sätt medvetandegöraoch träna eleverna i det de behöver för att klara av sina liv.

Det innebär att jag alltid är ”laddad” med ett par fil-mer med sekvenser som jag noggrant valt ut under årens

lopp. Sekvenser som åskådliggör någonting av stor viktför att just dessa elever ska få verktyg för att bredda sinamänskliga repertoarer och leva ett värdigt liv.

Jag rullar alltså in tv:n/videon i klassrummet någragånger varje vecka. Det handlar om att visa längre ellerkortare sekvenser ur filmer – inte hela filmer, av fleraskäl.Att visa en hel film strider mot upphovsrättslagen, medanman med stöd av citaträtten kan visa femton procent aven film. Det tar också alltför lång tid i anspråk att visa entvåtimmars spelfilm. En hel spelfilm kan dessutom skil-dra flera och komplexa problem som inte sammanfallermed just det som var tänkt.

Slutligen ställer sekvensvisandet krav på läraren attöva upp sin förmåga att hitta avsnitt som passar bådehonom/henne och den elevgrupp som är aktuell.

Bearbetar osäkerhetDe grundläggande begreppen, som alltid återkommer iundervisningen, är osäkerhet och rädsla. Ur dessa funda-ment växer sedan bland annat rasism, kvinno/människo-förnedring och homofobi. Begrepp från livets goda sidorsom bearbetas är till exempel kärlek, omtanke, glädje ochhumor.

Jag har alltså samlat på mig ett stort antal lämpligafilmsekvenser ur videofilmer som på ett kraftfullt sättåskådliggör det jag vill komma åt för att kunna behandladet tänkta.

Osäkerhet kommer alltid först. Osäkerhet är detallomfattande begreppet för tonåringar, det som alltid gerupphov till animerade och långdragna diskussioner ochsamtal.

Ur filmen Vingar av glas har jag valt ut en scen därhuvudrollsfigurerna Nazli och Johan träffas på en restau-rang efter att Johan gjort ett tafatt och misslyckat rånför-sök i den videobutik där Nazli arbetar.

> Å K E S A H L I N

Samtal kring filmer En förutsättning för att förstå de stökiga pojkarnas liv är

att se det de ser. Det menar läraren Åke Sahlin. Han använder

sekvenser ur filmer som Vingar av glas, American history X och

Philadelphia för att nå fram till eleverna och starta samtal om

osäkerhet och rasism, homosexualitet och könsroller.

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 14


Johan går fram till Nazli och försöker förklara ochbortförklara det han gjort. Här stoppar jag filmen mitt ihans famlande och uppmanar åhörarna att säga ett ordom hur han beter sig.

Många säger ”osäker”, någon säger ”klantig”, enannan ”töntig”. Jag får den provkarta på känsloord somjag föreställt mig och kan under den närmaste tiden styrain samtalet runt den känsla, det begrepp, jag sedan tidi-gare valt ut.

Förtroendet byggs uppScenen tas om igen. Flera väljer att kommentera. Filmenengagerar – man identifierar sig och jag får det samtalkring osäkerhet som jag vet är så viktigt för dessa elever.Jag får tillfälle att undervisa om hur osäkerhet ofta styrbeteenden.

Av osäkerhet görs många dumheter. Av grupptryckkan man bli osäker och göra val som man inte hade tänktgöra.

När jag får tillfällen att återkommande upprepa attosäkerhet inte är farligt utan någonting man måste lärasig leva med, byggs förtroendet upp och medmänsklighetkan börja spira mellan pojkarna och mellan pojkarna ochmig. De dagliga mötena och konflikterna kan sedan här-ledas till någon filmsekvens vi arbetat med.

Motiveringen till att arbeta på detta sätt växte saktafram efter det att jag hade genomlevt flera omgångar medpojkar som uppträdde skrämmande för omgivningen ochoerhört destruktivt för sig själva.

Blivande lärare kommer med stor sannolikhet attstöta på den här kategorin av elever, men mig veterligensaknas än i dag en beredskap för detta på landets lärar-högskolor. När jag lämnade högskolan i mitten av 1970-talet nämndes problematiken mycket marginellt.Vi lärare får försöka hitta vägar som är möjliga. Jag harhittat en väg som går att använda.

Trygghet och mod som ledordPå varje högstadium i detta land borde det finnas minsten person som har till uppgift att regelbundet träffa demest destruktiva och utåtagerande ”strulputtarna”. Deborde bilda en liten grupp och träffas under hela stadieti-den. Helst ska ingen ny elev komma in i gruppen ochheller ingen lämna den.

I gruppen, (”gruppen för medmänsklighetsträning” –officiellt, ”filmgruppen” – för pojkarna) ska begrepp somförtrolighet, trygghet och mod vara ledord.

Svårt att avgränsaEn av svårigheterna i användandet av film i undervis-ningen ligger just i insamlandet av lämpliga sekvenser urfilmer. Ett särskilt förhållningssätt i filmtittandet är nöd-vändigt, en känslighet att uppfatta styrkan, kraften ochtydligheten i en filmhändelse, kopplat till något av bety-delse i det vardagliga skolarbetet.

Att sedan avgränsa sekvensen till just det som är verk-ningsfullt kan också ha sina svårigheter. Väl i klassrumssi-tuationen gäller det sedan att stå för den utvalda delenoch inte falla för trycket att visa fortsättningen. Dettrycket är konstant, men om man faller till föga och visarmer än vad som var tänkt, kan effekten av den utvaldasekvensen förtas. Detta faktum illustreras av min bok iämnet, Stäng inte av! Något som mer än en pojke ropatgenom åren.

Filmsekvenser kan vara allt mellan fem sekunder ochtjugo minuter, beroende av vad som ska belysas.

Följ upp reaktionerGrundregeln är att du som lärare ska vara så förtrogenmed det du visar att du med guidning av ljudet vet vadsom händer och därmed kan rikta all uppmärksamhetmot gruppen eller klassen för att skönja reaktioner somuppstår.

skapar kontakt

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 15

Här gäller det att vara ”på hugget” med fjärrkontrol-len i högsta beredskap. En väntad, eller oväntad, reaktionbör kanske följas av ett paustryck och medföljande still-bild, en reflektion, en diskussion som kan leda till enaha-upplevelse, en lärdom.

Ett tema som under åren varit ständigt återkom-mande och fortfarande är lika aktuellt är rasism. I vågorkommer rasistiska uttryck, och politiska grupperingardyker upp med underliga idéer som får fäste hos vissa ele-ver.Smygrasistiska beteenden, där man inte öppet uttalar sinaståndpunkter, är särskilt svåra att komma åt att bearbeta.Om skolan inget gör kan det uppfattas som ett tysterkännande av omänskliga beteenden och rasismen kan fåfäste.

Kräver stor medvetenhetSamtidigt måste påpekas att denna fråga har mycket storladdning. Elever med dessa värderingar har ofta hämtatupp dem från hemmet. Att ge sig in i detta kräver stormedvetenhet och beredskap.

Här har filmen American history X varit matnyttig. Jaghar valt en svartvit sekvens ur filmen där familjen är sam-lad vid matbordet. De båda pojkarna som är filmenshuvudrollsfigurer sitter tillsammans med sina föräldraroch har det trevligt på alla sätt.

Den äldste pojken börjar spontant berätta om en avsina lärare, som han uppskattar mycket. Läraren är svartoch den fina pappan börjar ifrågasätta pojkens lojaliteter.Pappan blir alltmer hätsk i sina uttalanden och bakomden fina fasaden visas rasismen upp i all sin bedrövlighet.I detta har många pojkar känt igen sig. Det är ställt utomallt tvivel att samtal kring dylika företeelser kan vara heltavgörande för hur en ungdom kommer att agera i dennamycket laddade fråga. Många är de lärare som beklagatsig över hur samtal kring just rasism har spårat ur. Derasistiska idéernas bärare har triumferat på grund av attläraren inte har varit tillräckligt medveten om eller förbe-redd på vilken intensitet denna fråga kan ha.

Ger tillfällen till kontaktHur produkter placeras i filmer är också ett område somalla svensk- och SO-lärare bör vara medvetna om. Hurkan det komma sig att filmer kan ha budgetar på en mil-jard kronor eller mer?

Titta på Terminator 2 från 1991. Den var först övermiljarstrecket och flera har följt efter den. Svaret är lättatt hitta när man ser hårdlanseringen av framför allt PepsiCola i filmen. Hur många hundra miljoner betalade före-taget för att få placera sin ”logo” på rätt ställen i filmen?Det här är ett samhällsfenomen som skolan bör upplysaeleverna om. Hur reklamen sprids, vad som är dess väsenoch framför allt hur kraftfullt den påverkar är inte sällandimmiga begrepp för många ungdomar.

Att arbeta med film i undervisningen kan ge mångatillfällen till kontakt med elever. Ungdomar är filmälskareoch filmslukare. Många kan mycket om hur film görsmen vill veta ännu mer.

Samtal kring film kan leda vidare till en fin kontaktmed elever som annars kan vara svåråtkomliga.

För lärare är det också ett tillfälle att få vetskap omjust den elevens liv. Hur ofta sker filmtittandet? Vid vilkatidpunkter? Ensam på natten eller tillsammans mednågon i familjen? Vilken typ av filmer? Finns det någrafunderingar?

Frågan ”Har du sett...” och sedan namnet på filmenär en inkörsport till nära samtal.

Viktiga teman görs tillgängligaKänsliga och nödvändiga teman som skolan har till upp-gift att arbeta med kan med filmens hjälp göras mer till-gängliga.

Förutom redan nämnda begrepp som rasism(American history X, Mississippi brinnar, Vingar av glas ),är homosexualitet/homofobi (Philadelphia ), könsroller (i princip hela actiongenren) och mobbning (En komikersuppväxt, Sanning eller konsekvens ) viktiga områden därrätt valda sekvenser på ett oslagbart sätt kan ge stoff tilldiskussioner och grupparbeten.

Om vi lärare inte tar del av den kultur våra ungdo-mar upplever och är en del av hamnar vi lätt i en förtro-endekris. Vuxna som förfasar sig över ungdomars val kaninte räkna med att bli trovärdiga.

I dagens oerhört mångsidiga mediesituation får vianstränga oss att försöka tränga in i det som är möjligt.Filmens värld är möjlig, spännande och fylld av utma-ningar.

åke sahlin

Åke Sahlin är speciallärare vid högstadieskolan Rotskärsskolan iSkutskär.

Artikeln är även publicerad i tidskriften Svenskläraren, nr 22003, som utges av Svensklärarföreningen.


Medverka i nästa nummer av RoLManusstopp är den 9 januari!

SKICKA DITT BIDRAG TILL

Sven-Göran OhlssonDjupadalsvägen 18 241 36 Eslöv

S A M TA L K R I N G F I L M ER S K A PA R KO NTA K T

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 16

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 17


We’re gonna smoke them out of their holes.

Nej, det är ingen ”oneliner” hämtad ur Terminator 2. Detär bara Bush som sätter hjärtan i brand med patriotiskvildavästernretorik medan bin Ladin sätter mjältar ibrand med postmodern mellanösternmetodik.

En fruktansvärd terrorattack ägde rum, både på tvoch i verkligheten, och då måste man ju få ge igen medsamma mynt.

FN, som kämpar för fred och barnens rättigheter,ansåg i alla fall detta. Vår regering och riksdag, mammaoch pappa tyckte också att talibanerna var skurkar somskulle få vad de förtjänade.

Är det då inte underligt att jag som elev får skäll närjag delar ut ett knytnävsslag till den som varit elak motmig på rasten?

Bombaderas med bilderBåde mina föräldrar och mina lärare blir besvikna. ”Dubryter mot skolans värdegrund”, säger de i kör och menaratt jag måste lösa konflikten genom samtal i stället förvedergällning.

Har skolan en värdegrund och samhället i övrigt enannan? Ser storebror dig eller är det du som ser BigBrother ?

Dagligen bombaderas barn och ungdomar av bilderoch budskap som talar om hur man löser konflikter.Förenklade fakta om krig i I-länderna (Irak och Israel)blandas med fiktion.

Eleverna får också tydliga budskap om hur de bordevara och se ut. Det räcker med att titta på ungdomsserieroch dokusåpor på tv under en dag för att hitta mönster.

Slagkraftig förmedlingTöntar har glasögon och satsar på skolan. De får ingatjej/killar men kan dock göras om och då förvånas allaöver vilken cool kille/tjej det fanns under det nördigaskalet. Ful görs fin och framgångsrik.

Silikonbröst, platt mage och pojkben ger dig rollernadu vill ha, eller åtminstone en plats på Temptation Island.

Testosteronstinna tvättbrädsmagar fångar skurkarna,får flickan eller blir en supande storebrorsa man kan seupp till på kanal 5. Tjocka får klara sig på sin humor ochsin självironiska inställning till sin övervikt.

Listan kan göras lång över schablonbilderna, som kan-ske borrar sig längre in än vi vet. Media förmedlar samhäl-lets värdegrund på ett sätt som är mer slagkraftig än sko-lans. Dessa medievärderingar med förenklingar, förvansk-ningar, vinklingar och ouppnåeliga ideal måste bearbetasoch diskuteras i skolan. Inte separeras utan sammankopp-las med skolans värdegrund. Hur kan man då arbeta meddetta i skolan? Och vem är jag som skriver?

Arbetar med olika temanJag heter Magnus Dahlöf och har under åtta års tid arbe-tat som lärare på Assaredsskolan i Göteborg. Underdenna tid har jag haft förmånen att arbeta som klassföre-ståndare, musiklärare och specialpedagog.

Med mig in i klassrummet har jag en grundskollärar-utbildning, svenska/SO 1–7, och en specialpedagogexa-men. Jag har länge varit intresserad av kompetensutveck-ling för lärare när det gäller media.

För den som är intresserad finns en c-uppsats attbeställa via Göteborgs universitet. Den heterVärdegrunden – nu även på video och dvd och handlar om

Använd Big Brother i skolan

> M A G N U S D A H L Ö F

Silikonbröst, platt mage och pojkben ger dig rollerna du vill ha, elleråtminstone en plats på Temptation Island. Läraren Magnus Dahlöf menar

att medias värderingar måste sammankopplas med skolans värdegrund –

inte separeras från den. Med hjälp av filmer diskuterar han med eleverna och

får dem att tänka till. Här förmedlar han några praktiska tips.

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 18


värdegrund och medias roll i lärarutbildningen.Under min första tid som klassföreståndare och speci-

alpedagog har jag och eleverna arbetat mycket med värde-grundsfrågor. Detta har nog att göra med att Assareds-skolan valt att ha social kompetens som sin profil sedanflera år tillbaka.

I praktiken innebär detta att hela skolan, F-9, använ-der en timma i veckan till kill- och tjejsnack. Killarna sit-ter tillsammans med en manlig lärare och tjejerna med enkvinnlig. Vi arbetar med teman som exempelvis kärlek,vänskap, sex, mobbning och ideal, och upplägget påmin-ner om program som Tigermuren eller Bullen. Det somsägs stannar inom gruppen.

Utgår från filmerMina killsnackslektioner inleds ofta med en filmsekvenseller en kortfilm. De rörliga bilderna för oss in på dettema som är aktuellt för stunden och fungerar som en litedistanserad utgångspunkt. Via den gemensamma upple-velsen närmar vi oss sedan känsliga frågor både på grupp-och individnivå, oftast utan att någon känner sig utpekad.

Min erfarenhet är att eleverna sätter ord på egna vär-deringar och känslor när de reagerar och reflekterar kringen film. Samtidigt lär de sig att ta del av sina kompisarstankar och respektera dessa. Stämningen är ofta avslapp-nad för här finns inga riktiga eller felaktiga svar. Detta ären lektion som handlar om individuella tolkningar av enfilm som kommunicerar, och då kan man inte som lärareta på sig Brasses skinnmössa och säga ”fel, fel, fel”.

Vi arbetar med filmer via värderingsövningar, dilem-manberättelser, sketcher, diskussioner och skriftliga upp-gifter.

Apropå skrivuppgifter är detta en viktig kanal i värde-grundsarbetet. Det är inte alla människor som uttryckersin åsikt i grupp. Se till att alla kan göra sin röst hörd pånågot sätt.

Inspiration till planering av killsnackslektioner hittarjag bland annat i kort- och långfilmer och tv-programsamt via kollegers berättelser. Här följer några förslag påolika teman och arbetssätt.

1. Hur vi borde vara och se utNär det gäller detta tema är utbudet i stort sätt obegrän-sat. De flesta filmer och serier presenterar tydliga stereo-typer, och reklamfilm och musikvideor är guldgruvor närdet gäller diskussionsövningar, värderingsövningar ochskrivuppgifter.

Jag inledde ett pass med att låta eleverna skriva nerhur de uppfattar medias idealbild av en man/kvinnautifrån aspekterna utseende och egenskaper. Därefter fickde skriva ner sina egna ideal med samma rubriker.

Hos en del elever skilde sig idealen åt, medan andraelevers ideal överensstämde med mediabilden.

Efter diskussionen tittade vi på ett halvt avsnitt avPacific Blue. Eleverna hade bra koll på hur man ska se utpå tv/film: stora muskler eller stora bröst.

Skådespelarna är smala, vältränade, självsäkra och sex-iga, men det som skiljer serien från andra är att även tjej-erna är modiga poliser.

Finns det fler kvinnliga hjältar? Är de annorlunda änden manliga hjälten?

En annan lektion inleddes med att vi tittade på treolika ”tjejvideor” från MTV.

Den första tjejen, Ms Dynamite, rappar om att hon

Det är en vacker vintermorgon i december och du är på väg tillAssaredsskolan. Just när du passerar Isdala hör du ett högt ylandeoch får syn på en kille i trettioårsåldern som står med sin hund. Hanpiskar och slår den lilla valpen.

Vad gör du?1. Du låtsas som om du inte ser och går vidare till skolan.

2. Du frågor honom vad han håller på med och ber honom sluta.

3. Du säger till en vuxen som kommer gående vid bensinmacken.

4. Eget alternativ.

Varje dag när du går till bamba ser du hur en liten kille i lågstadietblir retad av två killar i åttan. De brukar ta hans skolväska och fylladen med snö eller skräp och sedan knuffar de honom fram och till-baka när ingen vuxen ser.

Vad gör du?1. Du säger till en av de elever i din klass som är kamratstödjare.

2. Du väntar tills de stora killarna slutat och går därefter fram ochhjälper den lilla killen. Ni tömmer väskan tillsammans.

3. Du berättar hemma för dina föräldrar vad du har sett och ber dem att ringa till skolan.

4. Eget alternativ.

På nyheterna berättar man om kriget i landet X. En hel by med oskyldiga människor har utplånats och man intervjuar en av desoldater som var med i bombattacken. Han säger att han är ledsenöver det som skedde, men att det inte var hans fel. Som soldat måsteman ju lyda order.

Vad tycker du?1. Att soldaten borde ha vägrat att mörda oskyldiga

och bett om ett annat uppdrag.

2. Att soldaten gjorde rätt eftersom de var i fiendens land och var beordrade att döda. Han hade inget val.

3. Att soldaten borde ha kollat med de andra soldaterna.Antagligen var de flera som tyckte att uppdraget var omänskligt. De kunde ha gått samman och vägrat. Om flera soldater vägrat hade uppdraget inte gått att genomföra.

4. Eget alternativ.

Fyrahörnsövningar

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 19

är trött på den typiska hiphop-killen och trött på denstereotypa bilden av hotpantstjejer i rappvideor. Honrymmer helt enkelt från sin egen videoinspelning ochåker till en förort där verkligheten finns.

Den andra videon, Pinks Don’t let me get me, handlarom en tjej som har dåligt självförtroende men ändå intevill falla in i ledet bakom Britney Spears och andra ope-rerade tjejer. Videon driver med rockbranschens krav:stora bröst, stora pengar. Eleverna reagerade dock på attartisten själv är smal med stora bröst. ”Hon skriver kan-ske inte sina egna låtar”, föreslog en kille.

Den sista videon vi killar tittade på visar JeniferLopez i olika positioner och ljus. En typisk rockvideomed andra ord.

Efteråt diskuterade vi vad de olika regissörerna ochartisterna vill förmedla med sina videor. Samma övninghar även gjorts med Eminem och andra betydelsefullagrabbar i musikvideor.

Med hjälp av filmen Reklamfilmens fantastiska värld(Film i Skåne, Konsumentverket, Folkets bio) lärde vi osshur man med klipp, vinklar, ljus och perspektiv lurar ossatt känna och påverkas av film. Filmen innehåller ocksåreklamfilmer och teorier kring hur dessa är uppbyggda.En annan film som jag arbetat med och varmt rekommen-derar är Lisa Ohlins You can never be too rich or too thin. Ifilmen berättar tonårsflickor om hur de uppfattar samhäl-lets värdegrund. Samtidigt som reklamkampanjer syns ibild berättar de om vad som krävs för att vara en lyckad,smal människa. Filmen distribueras av Film i väst och minlärarhandledning kan laddas ner gratis via www.filmivast.se.I den finns diskussionsfrågor samt praktiska och skriftligaövningar, som kan användas även utan film.

Att blicka bakåt i historien är också spännande. Vihar bland annat diskuterat att det förr i tiden var fint attvara tjock och att Sveriges mest ariska kvinna har röstatsfram i en vanlig svensk veckotidning.

2. Hur man löser konflikterInom ramen för detta tema kan man använda nyhets-sändningar, tidningsartiklar och skolans mobbningsplan.Via AV/Media kan man låna många bra och dåliga kort-filmer. De dåliga filmerna utgör dock bra diskussions-underlag, eftersom eleverna genomskådar moralkakornasom ligger på fatet. Varför är filmen övertydlig? Hurkunde regissören ha gjort i stället?

AV-centralerna har även många spelfilmer. Jag använ-der ofta sekvenser ur sådana när vi ska diskutera mora-liskt ansvar, mobbning och konfliktlösning. Hand-ledningar finns gratis på www.sfi.se. Till dessa hittar jagpå ”fyrahörnsövningar”, där eleverna får gå till ett vissthörn i rummet beroende på vilket alternativ de väljer.

Några filmer som jag har använt inom detta tema ärFöre Stormen, Spindelmannen och kortfilmen Mellanspel.I Före Stormen finns två konflikter som ska lösas – ettbarn är utsatt för mobbning och en man konfronteras

med sitt förflutna. Konflikterna flätas samman, men vadär moraliskt riktigt? Kunde konflikterna ha lösts på ettannat sätt? Känner du någon som hamnat i en liknandesituation?Filmen Spindelmannen kan användas på många sätt. Härfinns kroppsideal och förvandling från tönt till respekte-rad hjälte. Man kan även arbeta med sorg och hur detkänns att förlora en äldre släkting.

I filmen finns mängder av exempel på konflikthante-ring. Jag har använt en sekvens på ungefär fem minuter. Iden dödas Spindelmannens farbror. Polisen finns på platsoch är redo att ta fast mördaren. Hjälten tar dock lagen iegna händer och han hanterar konflikten med hjälp avvåld och död. Som åskådare sitter man med ett ”det varrätt åt honom” klingande i huvudet, ända tills man appli-cerar filmen på verkligheten.

Vad är skillnaden mellan underhållningsvåld och rik-tigt våld i nyhetsinslag?

”Det riktiga våldet har inga ljudeffekter och fräckmusik”, sa en elev. När har man rätt att hämnas? Hurkan man lösa konflikter?

I filmen Mellanspel utsätts en ung kille för brutaltvåld i en svensk tunnelbanevagn. Många ser, men vemreagerar och tar sitt ansvar? Filmen distribueras av Film iväst, och även till denna film finns en gratishandledningpå deras hemsida. Detta är en väldigt bra film att använ-da i samband med diskussioner om exempelvis mobb-ning eller slagsmål på skolgården.

Varför står man i en ring runt de som bråkar? Vembrukar gå och hämta en lärare? Vad har gruppen förinverkan på de som slåss? Kan situationen vändas medhjälp av ett positivt grupptryck?

Media påverkarForskning visar på olika resultat när det gäller mediepå-verkan, men gemensamt för forskarnas slutsatser är attmedia i samverkan med andra faktorer påverkar barnsoch ungdomars värderingar.

Det har även framkommit att barn utan vuxna före-bilder är i riskzonen, eftersom de inte får bearbeta sinaintryck på samma sätt.

Forskning, läroplaner och kursplaner talar sitt tydligaspråk och du har en av huvudrollerna. Synd bara attlärarutbildningen än så länge har en statistroll...

magnus dahlöf

Magnus Dahlöf är specialpedagog och musiklärare på Assaredsskolan i Göteborg.

Artikeln är även publicerad i tidskriften Svenskläraren, nr 2 2003, som utges av Svensklärarföreningen.


A N V Ä N D B I G B R OT H ER I S KO L A N

Grundläggande värdenLpfö 98 s 7, Lpo s 5 och Lpf s 23 handlar om grundläggandevärden, förståelse och medmänsklighet. Hur arbetar ni på er skola med dessa värden? Skriv och berätta i RoL!

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 20

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 21

O R D F Ö R A N D E T I D E N S K U L L E nog bäst kunna beskrivas som entid då mina inre känslor (tron på religionskunskapsämnets storabetydelse, kärleken till de barn och ungdomar för vars skull ämnetmåste få finnas i skolan och hoppet om att det är möjligt attförsvara och bevara något som är så viktigt) mötte yttervärldenskrav på form, analys och argumentationsförmåga, strategiskttänkande och agerande. Därför var det mycket utvecklande ochlärorikt att inneha ordförandeposten i FLR.

G E N A S T E F T E R M I T T tillträde som ordförande var det dags attta itu med regeringens utvecklingsplan för skolan (1996/97:112). Idenna föreslogs, att religionskunskapen skulle bli valbar påyrkesprogrammen, något som FLR starkt motsatte sig. Jag gjordeen skrivelse, i vilken vi argumenterade för att ämnet skulle varakvar som kärnämne på samtliga gymnasieprogram. Vi gjorde ocksåen riksdagsuppvaktning, där jag minns att vi förklarade den föreleven så viktiga livstolkningsprocessen och religionskunskaps-ämnets roll i denna. Dåvarande styrelsemedlemmen ochreligionslärarkollegan Lena Holmberg och jag åkte även ut ochinformerade religionslärare i stockholmsområdet omutvecklingsplanen och FLR:s agerande.

U N D E R T I D E N 1997–99 diskuterade vi mycket FLR:s policy istyrelsen. Rågången mellan FLR:s och skolans konfessionslösahållning när det gäller religionskunskapsämnet och de intresse-grupper som har sin grund i olika trosriktningar är viktig attupprätthålla. Vi kan ha kampen för religionskunskapsämnetgemensam, men vi bottnar i olika grundsyner. Detta utgör ingethinder för samarbete med intressegrupper grundade på religiös tro,t.ex. vid uppvaktningar i utbildningsutskottet som vi gjorde bådeunder min ordförandetid och tidigare i föreningens historia.Svenska Kyrkans Råds Monica T. Sivberg, var ett av minabollplank. Jag minns särskilt när Monica och jag träffadedåvarande skolministern Ylva Johansson för att förklara ochberätta om vad religionskunskapsämnet i skolan handlade om.

T I L L P O L I C Y F R Å G A N under min ordförandetid hörde ävenstyrelsens funderingar kring hur FLR skulle utveckla sig iframtiden. Vi talade ofta om strategier för medlemsvärvning ochvar varken nöjda med antal eller tillströmning. Saken handladeockså om hur vi på bästa sätt skulle ta tillvara de bästa delarna avden gamla grunden i FLR, färgad av teoretiskt akademiskttänkande i mötet med klassrumsgolvets verklighet. Vi funderade påvad praktiskt arbetande religionskunskapslärare av idag och deraselever behöver från FLR. Det är alltid av största vikt att arbeta föratt möten sker, mellan forskning och pedagogisk praktik, mellan dåoch nu och mellan tanke och handling.

E T T I N T R E S S A N T utvecklingsområde under min tid somordförande, var hur ämnets båda dimensioner, den innehållsliga ochden existentiella, tillsammans skulle bidra till elevens livstolknings-process. Själv skrev jag inlägg i RoL och lyfte fram ämnetsexistentiella dimension och framförde idéer om hur metodiken fördenna kunde utvecklas, något som skapade debatt. Religions-kunskapsämnets kunskapssyn och kunskapsintresse hade vi redantidigare i styrelsen med tillfredsställelse konstaterat, väl gick i linjemed statsmakternas uppfattning om vad slags ”kunskap”framtidens skola skulle sträva efter att utveckla hos eleverna.Religionskunskapens många dimensioner är ju som gjorda förresonemang kring kunskapssyn och kunskapsintresse och dettaområde var nog det roligaste att arbeta med, minns jag.

F L R H A R G E N O M åren haft ett engagemang i fortbildning ochstudieverksamhet av god kvalitet. Under min ordförandetidanordnade jag och Lena Holmberg en välbesökt utbildningsdag påtemat ”nyandlighet”, med inbjudna företrädare för bl.a. shamanismoch numerologi.

E T T O R D F Ö R A N D E S K A P i FLR innebar en nyttig skolning som varlärorik och utvecklande. Många kontakter knöts och intressantamöten med människor skedde. Som nybliven ammande mammalämnade jag över ordförandeskapets stafettpinne till nästa hugade.

ewa hedberg

JA G E F T E R T R Ä D D E Ewa Hedberg som ordförande för FLR, ochåret måste ha varit 1999. Säkert vet jag i alla fall att jag lämnadeposten som ordförande våren 2003.

AT T VA R A O R D F Ö R A N D E dessa fyra år blev avslutningen på enlång period i FLR:s styrelse för min del, med olika uppgifter;sekreterare, årsboksredaktör, vanlig ledamot.

U N D E R M I N F Ö R S TA tid i FLR:s styrelse fördes en intensivdiskussion om hur lokala grupper skulle kunna startas vid de olikalärar-utbildningsorterna. I Göteborg gjorde vi några försök, menför mig blev det med tiden alltmer klart att FLR framförallt kundevara ett nätverk av personer som vill utveckla religionsämnet iskolan. Vår viktigaste uppgift som styrelse såg jag därför somtvåfaldig; dels hålla igång en god publikationsverksamhet medReligion och Livsfrågor som didaktiskt magasin och Årsboken sommer forskningsinriktad med längre artiklar på samma tema; delsatt vara remissorgan för Skolverk och departement i frågor somrör styrdokument och skolutveckling.

E N F R Å G A S O M ständigt återkommit är naturligtvis religions-kunskapens ställning som eget ämne. Men på den punkten verkardet som vi har fått viss framgång. Skollagskommitténs förslag tarupp de enskilda ämnen som skall förekomma i skolväsendet ochdär finns religionskunskap med. Likaså kommer religionskunskapatt fortsätta vara ett kärnämne i gymnasieutbildningarna.

U N D E R M I N T I D som vice ordförande och ordförande i FLRstartade vi en fortbildningsverksamhet i anslutning till Årsbokenspublikation. Första tillfället var på stiftsgården i Höör då årsbokenför 1996 om Etiska perspektiv utgjorde grunden för vår kurs.Många deltagare kom till ett par dagars intressanta diskussioneroch det gav mersmak. Så sedan dess har FLR fortsatt med attinbjuda till en fortbildningsdag då några av årsbokens författareframträder. De senaste åren har Överås i Göteborg blivit hemvistenför dessa kursdagar. Jag hoppas den traditionen kan leva vidare.

F Ö R M I G P E R S O N L I G E N är det kanske en helt annan sida somvarit särskilt stimulerande när det gäller FLR. Redan 1989skickade dåvarande ordföranden Anders Törnvall mig till EFTRE:skonferens i Nederländerna. Sedan dess har det varit min speciellauppgift att delta i det europeiska nätverket av olika organisationersom arbetar för religionsundervisning med delvis olika inriktning.Vart tredje år har EFTRE sin stora konferens. Men däremellan harvi i styrelse och arbetsutskott träffats någon gång årligen i olikaeuropeiska städer. På det sättet har jag fått flera vänner somarbetar med vårt ämne i England,Tyskland, Nederländerna, Norge,Danmark, Finland, Spanien. (Nu senast tror jag det var trettoneuropeiska länder representerade när vi möttes i Münster.) Mötenahar gett lärorika inblickar i vad kulturella skillnader och likheterbetyder och hur djupt mönstren är rotade i olika sätt att tänka.Men med dialog på knagglig konferensengelska har vi ändå till slutförstått varandra rätt bra! nils-åke tidman

> NILS-ÅKE TIDMAN, ORDFÖRANDE I FLR 2000–2002

MEDVERKANDE I DETTA NUMMERTomas Axelson, Högskolan Dalarna, 791 88 Falun Magnus Dahlöf, Eklandagatan 16, 412 55 Göteborg Ewa Hedberg, Björnbodavägen

5, 186 42 Vallentuna Peter Johansson, Högskolan Dalarna, 791 88 Falun Ulf Oom Gardtman, Högskolan Dalarna, 791 88 Falun,Åke Sahlin, Lillkilsgatan 6, 802 57 Gävle Nils-Åke Tidman, Timotejgången 3, 417 76 Göteborg

> EWA HEDBERG, ORDFÖRANDE I FLR 1997–1999

> Med FLR i tiden

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 22

THOMAS H. GROOMES RELIGIONSPEDAGOGIK 2:03 | 23

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 23

Gymnasieskolans och komvux Religion A Författare: Nils-Åke Tidman, Bengt Arvidsson, Hans Axelsson och Magnus Hermansson

Läromedelsutvecklare: Ulf Wagner tel: 040-20 98 43 e-post: [email protected]

Ge en påtaglig bild av det abstraktaReligion har två sidor. En abstrakt och en konkret. Alltför sällan sätts de ihop till den helhet som för-ståelsen kräver. RELIEF A PLUS är en bok för de studieförbered-ande programmen som beskriver både religionernas innehåll och hur de påverkar livet. Den rör sig ofta i vardagen, bland ungdom och arbet-

ande människor. Visar att även hinduer går på nattklubb. Att det finns muslimska kvinnor utan slöja. Att religion oftare är en del av samhället än tvärt om. Den reviderade och utökade upplagan gör det ännu lättare att jämföra religion erna. Deras likheter och olikheter i exem pel vis heliga rum, gudsbilder och livet efter döden. Intressanta frågeställ-ningar i olika svårighetsgrad är en del av den peda go giska tanken. I den nya lärarpärmen finns också goda tips på hur undervisningen kan varieras. Låt religionerna framträda. Börja med Relief.

Information och beställning: 020-999 333

[email protected] • www.gleerups.se

Lärare emellan

39274 FLR_4-03 09-06-10 10.47 Sida 24

numret innehåller

Documents