ny version t&s 3-12

68
Tid Smycken & Airborn! De bästa pilotklockorna nr3 2012 Enda tidningen för klock- och smyckesbranschen Vem betalar bäst för guldet? Skapa trygghet för din personal Ringar, massor av ringar

Upload: jesper-ohlsson

Post on 31-Mar-2016

225 views

Category:

Documents


5 download

DESCRIPTION

NY version T&S 3-12 fixad

TRANSCRIPT

Page 1: NY version T&S 3-12

Tid Smycken&

Airborn!De bästa

pilotklockorna

nr3 2012

Enda tidningen för klock- och smyckesbranschen

Vem betalarbäst för guldet?

Skapa trygghetför din personal

Ringar,massor av ringar

Page 2: NY version T&S 3-12

Stockholmsmässan 31 augusti—2 september

Nytt koncept. Ny adress. Nya vänner. Nya affärer.

www.preciousfair.se

STOCKHOLM NORDIC WATCH & JEWELLERY FAIR

BORN in the WATERSHAPED by the OCEAN

Snyggt, vattentätt

och tåligt från GUL Delva AB Tel:046-12 42 20 E-MAIL: [email protected]

www.gulwatches.com

Annons GUL white 38.indd 1 2012-05-21 13:21:35

Page 3: NY version T&S 3-12

BORN in the WATERSHAPED by the OCEAN

Snyggt, vattentätt

och tåligt från GUL Delva AB Tel:046-12 42 20 E-MAIL: [email protected]

www.gulwatches.com

Annons GUL white 38.indd 1 2012-05-21 13:21:35

Page 4: NY version T&S 3-12

4 TID&SMYCKEN 3/12

Tid Smycken

OMSLAGFOTO BÖRJE OHLSSON

Dags för enrånkommission!

Nr 3, 2012, Årgång 9.

Utges av Skrivarhuset Tid & Smycken,

för aktörer inom ur- och smyckesbranschen.

TID&SMYCKEN utkommer med 5 nr per år.

Under 2012: 3/2, 2/4, 1/6, 7 /8, 1/11

PRODUKTIONSkrivarhuset Tid & Smycken,

Fjällskärs Gård, 611 97 Stigtomta,

Tel 070-897 96 60.

ANSVARIG UTGIVARE:Lars Magnus Jansson. Tel: 070-897 96 60.

E-post: [email protected]

CHEFREDAKTÖRLars Magnus Jansson. Tel: 070-897 96 60

E-post: [email protected]

FACKREDAKTÖR: Börje Ohlsson. Tel: 0708-62 61 76.

E-post: [email protected]

REDAKTIONELLA MEDARBETAREKina Andersson, Per Andersson,

Sandra Nilsson, Svante Nilsson,

Jesper Ohlsson, Johannes Orstadius.

GRAFISK FORM: Lars Magnus Jansson

LAYOUTLars Magnus Jansson

([email protected])

ANNONSER:Ohlsson Reklam & Information,

Box 89, 273 22 Tomelilla.

Tel: 0708-626 176.

E-post: [email protected]

[email protected]

PRENUMERATIONERJanson&Jansson Musik och Media,

Fjällskärs Gård, 611 97 Stigtomta,

Tel 070-897 96 60.

E-post: [email protected]

HEMSIDAwww.tidochsmycken.se

TRYCK

EDITA Västra Aros, Västerås, 2012

ISSN 1652-2230

Citera gärna Tid & Smycken, men ange källan.

&PÅ SIDAN 24 I DENNA TIDNING presenterar vi ett djärvt förslag i kampen mot de kraftigt ökande rånen mot smyckes- och guldbutikerna.

Förslaget är inte vårt eget, utan kommer från en rutinerad person som arbetar på en brottsbekämpande myndighet.

Han heter Patrik Legersjö, men hans arbetsplats håller vi hemlig, då han just nu är involverad i operativt känsliga ope-rationer.

NäR ETT FLyGPLAN HAVERERAR – det må vara en enkel glider eller en jumbojet – tar sig en haverikommission blixt-snabbt till platsen för att undersöka vad som föranlett olyckan.

Man samlar in alla tänkbara data, registrerar och bygger upp en bank med orsaker, som i framtiden kan förhindra att det inträffar igen.

På samma sätt borde branschen, Smycken & Klockor, Stjär-nurmakarna och Smycka, gärna i samarbete med Guldfynd, inrätta en Rånkommission.

DENNA RÅNKOMMISSION skall ha till uppgift att omedel-bart efter ett rån, stort som litet, avståndet till brottsplatsen oväsentligt, bege sig till platsen och kartlägga vad som hänt.

Man ska titta på säkerheten i butiken, utrustning som ka-meror, stöldsäkra skåp och annan teknisk utrustning, och man skall framförallt intervjua personalen.

Vad gick snett? Hade det inträffade kunnat förhindras på något sätt? Vad kan det aktuella rånet ge för erfarenheter för framtiden?

Så småningom kommer Rånkommissionen kunna bygga upp en faktabank ur vilken vi kan lära oss mycket.

KOSTSAMT? Javisst. Men nödvändigt.

STRAx INNAN DENNA TIDNING går i tryck, meddelar Lena Carlsson på Smycken & Klockor, att organisationen efter att ha läst vår artikel, skall träffa föredträdare för hela bran-schen den 13 juni för att diskutera förutsättningarna att bilda en Rånkommission.

Föredömligt snabbt handlat!

Lars-Magnus Jansson

Stålsmycken från agnes&agnes

Page 5: NY version T&S 3-12
Page 6: NY version T&S 3-12

6 TID&SMYCKEN 3/12

Vet du vad ditt guld är värt?

De senaste åren har guldinköpande företag ökat explosionsartat. Förekomsten av oseriösa aktörer har blivit allt vanligare. Enligt Maria Johansson, jurist på Konsumentverket, har de under 2012 tagit emot lika många anmälningar mot ambulerande och internetbaserade guldinköpande företag, som under 2010 och 2011 tillsammans. Vanligaste klagomålen är dolda avgifter, oklara förutsättningar för kampanjpriser samt att utbetalning ej skett inom avtalad tid. Detta har i vissa fall resulterat i att personer polisanmält företag för att lyckas få sin betalning.

Säkrare och mer ekonomiskthos lokala guldsmedsbutiker

Många guldinköpande företag annonserar att dom ger de bästa priserna, men enligt Lena Carlsson, VD på Smycken & Klockor Branschorganisation AB, stämmer inte detta alltid med verklighe-ten.–Som regel är det mycket mer ekonomiskt lönsamt att gå till sin lokala guldsmedsbutik. Där är också risken betydligt mindre för konstiga avdrag och avgifter som annars ofta tillkommer. –De flesta lokala guldsmedsbutiker är måna om sitt rykte. Därför är sannolikheten större, att man som kund får rätt betalt för rätt vara. Där finns också möjlighet att få en korrekt värdering av en yrkesman. Dessutom, om man ångrar sig, så är det bra att veta att, enligt lag, ska det sålda guldpartiet ligga kvar hos uppköparen i fyra veckor, innan det kan skickas iväg för nedsmältning.” –Just tillgängligheten är en stor brist för de internetbaserade och kringresande guldinköpande företagen enligt SVT:s granskning.

Inget betalt för ädelstenar

–De flesta ambulerande och internetbaserade företagen ger inget betalt för ädelstenar, och i många fall tar de till och med ut en avgift för borttagandet av t.ex. diamanter, säger Lena Carlsson.–Detta innebär att man som konsument kan förlora stora summor på att sälja sitt guld, då ädelstenarna kan ha ett högre värde än guldet. Dessutom kan varan ha ett antikvärde som dessa företag väldigt sällan tar med i sin prisberäkning.

Mer ekonomiskt att omvandlasina gamla smycken till nya

Lena Carlsson fortsätter:–När jag hör att någon funderar på att sälja sitt guld, säger jag: ”Behöver du verkligen sälja guldet?” Genom att omarbeta gamla smycken till ett nytt smycke hos en guldsmed, kan man tillgodo-räkna sig mycket, mycket mer än genom att sälja guldet.–Detta är tydligt, om man kollar på guldets utveckling de senaste fem åren, då guldet har mer än fördubblats i värde. Och mycket pekar på att guldets värdeökning kommer att hålla i sig. Och säg vilken annan konsumtionsvara, som ökar i värde efter flera år…

Smycken & Klockorgår ut i pressen

och varnar för tveksammaambulerande gulduppköpare

Läs om TID&SMYCKENSblindtest

på sid 24-26

Noterat

ANDERS RyDBERG, Rydbergs Ur på Väla utanför Helsingborg, sålde ifjol fler Gant-klockor än någon annan i hela Europa. Gant säljs i femton länder, de flesta i Europa, men också till några länder utanför. Så, tillspetsat, är Rydbergs Ur till och med Världsmästare.–Fantastiskt kul, säger Anders.

EN STORSäLJARE genom åren har varit Park Hill. Nya Bradley med Natoband hoppas man mycket på.Kul idé är att fde ärgstarka banden matchar Gants klädkollektion.

Europamästare på Gant

Page 7: NY version T&S 3-12

7TID&SMYCKEN 3/12

Noterat

FÖR NåGRA åR SEDAN kunde man få bevittna ett modernt mirakel. På den rysk-ortodoxa kyrkans officiella hemsida fanns nämligen ett foto på kyrkans ledare, Kirill av Moskva, med en äkta Breguet runt handleden.Klockan, som uppskattas vara värd 200 000 kronor, fick flera ryska bloggare att höja på ögonbrynen. Men strax efter att bilden lades upp byttes den ut – den här gången med Kirill utan klocka på armen. Fast bluffen var inte perfekt; man hade glömt att sudda ut reflektionen av klockan i bordet som Kirill satt vid. Inciden-ten följde i spåren av vad kritiker menar, är kyrkans alltmer slösaktiga stil. När bildbytet uppmärksammades, gick Kirill ut i pressen och hävdade att han aldrig burit en Breguet, och att originalbil-den var fejk. Men i februari i år kunde Kirill återigen ses bära Bregueten under ett möte med Putin. Den här gången erkände Kirill att han ägde klockan, men underströk samtidigt att den alltid förvaras i ett skrin...

Den bortrolladeklockan

Tomas och charloTTE hEnrIKs-SON lämnar ägarskapet på Idéguld efter 17 framgångsrika år. Nina Holgersson kommer nu att driva butiken vidare tillsammans med befintlig personal.

nIna har En baKGrunD som butiks-chef och resande säljare och Tomas och Charlotte känner båda att hon kommer att ta väl hand om deras livsverk.

TOMAS OCH CHARLOTTE kommer nu kunna satsa all tid på utvecklingen av varumärket HAND i nya lokaler i centrala Borås, där både tillverkning, kontor och logistikavdelning kommer att inrymmas.–Det känns oerhört roligt att nu få jobba helhjärtat med HAND, tycker både Char-lotte och Tomas, samtidigt som de båda känner att de kommer att sakna alla kunder som de fått nöjet att hjälpa under de gångna åren.

HANDbyter ägare

2011 årsFinnfeelings

butikGulD & sIlvErsmIDE i Halm-stad har genom sitt engagemang och kunskap om produkterna lyft försäljningen av Finnfeelings. De-ras mottaglighet för nyheter inom både produkt och marknadsfö-ring har visat att man med enkla medel kan skapa en trygghet och bra försäljning med Finnfeelings koncept.

(Juryns motivering)

Joel Larsson, Ing-Marie Nilsson, Simon Ramsén, Barbro Hansson, glada och hedrade.

Page 8: NY version T&S 3-12

8 TID&SMYCKEN 3/12

När Loreen var vår omslagstjej

NoteratNy chans att

följa med till Indien

HÖSTEN 2009 åkte ett grupp ur branschen på en resa till Indien, för att titta närmare på den stora smyckesindustrin i landet.Några tog också tillfället i akt att göra inköp och knyta kontakter med tillverkare. Deltagarna fick dessutom vara med om mäktiga upp-levelsr, som hör det fascinerande Indien till.

NU PLANERAS EN Ny RESA, då en och annan hört sig för. Men för att resan skall vara ekonomiskt attraktiv för deltagarna krävs att 12-15 anmäler sig.Nu har du chansen att göra en intresseanmälan. Den är naturligtvis ingalunda bindande.Tidpunkt (preliminärt vårvintern 2013), resans längd och innehåll är alltså vare sig klar eller fastlagd. Till detta återkommer vi.Resan kommer att arrangeras av Swed-Asia Travels i samarbete med TID&smYcKEn.

Om du är intresserad, hör av dig tillPer Andersson, 0152-161 46, [email protected],

eller Lars-Magnus Jansson, 070-897 96 60,

[email protected]

Peter Markstedt granskar enintressant sten under resan.

Louise Axelsson, Hoffs i Hel-singborg handlade matta.

Då, 2005, kallade hon sig Lorén och marknadsförde Lorén Collection för Uni-que Jewellery of Sweden. Tillsammans med Calle Norberg, Juvelen Västerås, hade hon designat en egen smyckeskol-lektion.TID&smYcKEns börje ohlsson inter-vjuade den snygga tjejen, som hade blivit fyra i Tv-programmet IDol. se-

gern den gången togs hem av DanIEl, som för övrigt var Loréns (dåvarande) pojkvän.

vI valDE att ha henne på omslaget för att hon hade en gnistrande utstrålning.Och den har som bekant inte falnat sedan dess...

Tid Smycken& våren sommaren 2012

Massor avklocknyheterpå Baselmässan

Bästa råden attsälja ditt guld

Airborn!De bästa

pilotklockorna

Lars Wallingoes jewelry

Get Preppy!

Nu är konsumentutgåvan uteI mITTEn av maj började TID&smYcKEn Konsumentut-gåvan att distribueras av 250 utvalda smyckes- och klockbuti-ker i landet.Som vanligt vid den här tiden, har vi satt fokus på heta nyheter inför våren och sommaren.

MEN TID&smYcKEn vägleder också konsumenterna om de planerar att sälja gamla smycken och dra nytta av det höga guld-värdet genom att blindtesta en ambulerande uppköpare och en etablerad guldsmed.På sidan 12-14 i det här numret kan du läsa hur testet utföll.

NäSTA UTGåVA kommer ut i november månad.

Page 9: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 3/12

marIE lInDé DrIvEr Lindés Ur&Guld i Borlänge. Det har hennes far och farfar också gjort. Företaget har funnits i Borlänge centrum i 102 år. Marie har varit verksam i butiken sedan 2001.Tillsammans med en vän och kollega har hon skapat Ornässmycket. Lokal design, som börjar bli ett begrepp över hela Sve-rige.

ORNäSSMyCKET bygger på den mytom-spunna Ornäsbjörkens löv. De ärkända för sin skönhet, för den extrema flikigheten.– Ornäsbjörken är ett unikt träd, och Ornäs-smycket är ett unikt smycke, berättar Marie Lindé.Ornäsbjörken är också Sveriges riksträd sedan 1985.Smycket släpptes på marknaden i oktober 2011 och blev genast en försäljningssuccé i Dalarna med omnejd.Ornässmycket har också fått resa ut i världen till bland annat USA, England, Tyskland och Thailand. En perfekt present med Sverigeanknytning!Smycket tillverkas i silver eller guld.

I januarI I år visades Ornässmycket på Formexmässan i älvsjö.

–Det gick bra, säger Marie. Många känner till oss nu. Fler och fler hör av sig för att få sälja Ornässmycket.Till exempel säljer Bergianska trädgården i Stockholm smycket, liksom Zornmuseet i Mora och Dalarnas museum i Falun.

ornässmYcKET FInns nu i tre storlekar: Stora, mellan och nyfödda, lilla musöra. Det finns hänge, örhänge, brosch och pins.–Musöra kallas ju björkens löv när de är små, säger Marie. Det lilla smycket passar därför utomordentligt bra som dopgåva.

I sluTET av auGusTI visar marie lindé Ornässmycket på Precious i älvsjö.–Det ska bli hur spännande som helst. Jag har tidigare varit på mässan som inköpare. Nu ska jag dit i en annan roll och sälja något jag designat själv!

FOTNOT:Den första Ornäsbjörken hittades första gången år 1767 vid gården Lilla Ornäs strax norr om Borlänge. Alltså för 245 år sedan i år. Det är en mutation som bara kan förö-kas med människans hjälp.Trädet är mytomspunnet och känt för sin skönhet över hela Europa. Många falska björkar har varit i omlopp, men nu finns en äkta klon att köpa i plantskolorna.

Ornässmycket ute på segertåg

Noterat

Tel 060 - 64 14 40 • Fax 060 - 17 45 10

av livet.

Njut. Njut

Det lilla är det bästa.

Page 10: NY version T&S 3-12

10 TID&SMYCKEN 3/12

NoteratOlycksfalli arbetet?

så bEsKrIvEr Urmakarskolans rektor, claes beck-Friis, TID&smYcKEns artikel om skolan i Borensberg, som inte längre får utbilda sina elever enligt WOS-TER, och som en följd av detta förlorat sitt statsbidrag. Detta står att läsa på skolans hemsida.

bEcK-FrIEs uttrycker sin besvikelse över att han inte fått kommentera arti-keln. Dessutom är han upprörd över att vi använt en bild från hemsidan, som han tagit. Utan att be om lov.Anledningen till att han inte lät honom kommentera vår text, var att det inte var skolans agerande vi kritiserade. Det var SUF som var målet för vår kritik. Tack vare deras manipulerande riskerar nu skolan att gå omkull. SUF erbjöds självklart att kommentera, men avböjde.Det är är som bekant inte alltid lätt att se skogen för alla träd.

ATT OLOVANDES använda en bild från hemsidor är ett otyg. Tyvärr har det blivit vanligt, när sidorna inte sätter ut vem som har copyrighten. Och så var också fallet den här gången.TID&smYcKEn ber därför claes beck-Friis om ursäkt.

STRAx EFTER TID&smYcKEns artikel ställde Urmakarskolans styrelse sina platser till förfogande. Enligt uppgifter, som kommit oss till känna, har flera i styrelsen meddelat att de inte vill bli omvalda. Frågan har därför ajounerats.När denna tidning kommit ut till sina läsare har Urmakarskolan man haft en årsstämma.

Vad som hände där kommer att kunna läsas på www.tidochsmycken.Hur boven i dramat, Sveriges Urmakarför-bund (SUF), kommer att agera står skrivet i stjärnorna.Och om Urmakarskolan har en framtid vågar vi inte sia. Men det ser dystert ut.

MER 300 PERSONER kom till Juvel & Designs spännande modeshow i Jaguars bilhall i Hel-singborg, den 15 maj. En fartfylld och svängig show, där man visade smycken från Juvel & Design och kläder från Stenströms. Förutom Juvel & Design, stod Jaguar och Range Rover, tillsammans med Stenströms för arrangemanget.

Emma bär ett halsband ifrån Nora Norway.

Spännandemodeshow

Alla tjejerna bar vackra smycken från italienksa exklusiva Pianegonda, Therese främst hade både halsband, armband och ring.

Örhänge från Pianegonda

Page 11: NY version T&S 3-12
Page 12: NY version T&S 3-12

12 TID&SMYCKEN 3/12

Peter Sellén, Te Boon, Nyköping Han betalar40 procent merför guldetän Guld Adam!

AR FåR KONSUMENTEN bäst betalt för sitt guld?Hos de ambulerande gulduppköparna eller hos den lo-

kala guldsmeden.?TID&SMyCKENS konsumentutgåva, som distribueras

av 250 smyckes- och klockbutiker, gjorde ett blindtest i sitt se-naste nummer.

Resultatet talar för sig självt.

VI VILLE VETA, inte bara vad man betalar för guld, utan ock-så hur konsumenten blir mottagen och behandlad när man skrapat ihop sina gamla smycken ur byrålådorna lockad av det höga guldpriset, förväntar sig att tjäna en slant.

Vi valde därför nogsamt ur våra gömmor. Fem objekt beslöt vi oss för att testa.

En guldkedja, inköpt i Saudi Arabien för drygt 20 år sedan, till ett pris av 70 kr/g. Utlandsstämplad, 21 k

Guldkedja av okänt ursprung. Saknade helt stämpel, men vår förhoppning var 18 k

Ring i vitt guld med infattad briljant, 0,15 c

Guldkedja, svensk stämpel, 18 k

Armband, 14 k.

DEN 19 APRIL GäSTADE GULD ADAM, en av de stora guld-uppköparna, Hotell Ankaret i Oxelösund, 16 km från Nykö-ping där TID&SMyCKEN har sitt säte.

I en braskande helsidesannons i Sörmlands Nyheter lockade man hugade kunder.

Samtidigt kunde vi läsa en betydligt mindre annons från Ny-köpings-butiken Te Boon, att man gärna köper upp guld, men även tar emot guld som betalning för nya smycken.

Vi hade uppmärksammat att Te Boon regelbundet annonse-rat i tidningen, även att man i annonserna talade om vad man betalade för guldet, beroende på karathalt.

VI BöRJADE VÅRT TEST hos Guld Adam på Hotell Ankararet i SSAB-staden Oxelösund.

Någon större rusning tycktes det inte vara, när vi tog oss ige-nom receptionen och lunchmatsalen till ett bakomliggande rum. Där möttes vi av två stora bord täckta med vita dukar. Två yngre män, klädda i klanderfria vita skjortor, svarta byxor och väst, satt bakom var sin dator, guldvåg och diverse kemi-kalieflaskor.

Vi var den enda kunden för tillfället.

EN AV yNGLINGARNA lyssnade uppmärksamt, när vi förkla-rade att vi gärna ville omsätta vårt guld, men att vi först ville veta vad de var värda.

V

Page 13: NY version T&S 3-12

13TID&SMYCKEN 3/12

För detta hade ynglingen stor förståelse, men bad oss visa legiti-mation innan han gick vidare.

HAN BöRJADE MED KEDJAN från Saudi Arabien och förklara-de att trots att den var stämplad 21 k, måste han testa guldet. Det-ta gör man alltid när ett smycke inte har svensk kattfot-stämpel.

Efter att ha använt några olika syror, konstaterade han att den mycket riktigt var på 21 k. Han la den på vågen, som visade 24,5 gram.

Vi noterade.Därefter var det dags att bestämma karaten på den kedja som

helt saknade stämpel – den som vi hoppades på, skulle vara åt-minstone 18 karat.

Efter syratest och samspråk med sin kollega kom han fram till att det var just 18 karat.

När det var dags för vitguldsringen med briljanten, fick vi veta att Guld Adam inte köper stenar, så om vi bestämde oss för att sälja ringen så måste man peta bort stenen.

För att få fram vikten på ringen, plockade ynglingen fram en likvärdig sten ur en ask, vägde den och drog sedan av stenvikten från ringens totala vikt.

När vi frågade vad som skulle hända med ringen, fick vi svaret att vi självklart fick tillbaka den.

De övriga smyckena, 18-karats-kedjan och armbandet vägdes utan åthävor.

SÅ FICK VI DÅ ETT BUD. Guld Adam var villig att betala 10.228 kronor för vårt guld.

Vår första reaktion var överraskning. Vi hade inte vågat vänta oss ett så högt sammantaget värde.

Men då hade vi förstås inte varit hos den lokale guldsmeden.

TE BOONE på Brunnsgatan i Nyköping är en butik med högt an-seende. Här finns tre generationer guldsmeder i företaget. Det är första gången TID&SMyCKEN besöker butiken, trots när-heten. Och det är vårt första möte med Peter Sellén

Peter gick tillväga på samma sätt som Guld Adam. Han konsta-

Guldkedja 21 k, inköpt i Saudu Arabien.

Guldarmband, 14 k.

Guldkedja, 18 k.

Guldkedja utan stämpel (18 k)

Vitguldsring med briljant 0,15 c.

Guld Adam: 10.228 kronorTe Boon: 14.279 kronor

Page 14: NY version T&S 3-12

14 TID&SMYCKEN 3/12

terade guldhalten på de smycken som inte hade svensk, alternativt ingen stämpel.

Han kom fram till exakt samma resultat som Guld Adam.Peter sa sig heller inte vara intresserad av att köpa någon ädelsten

utan var bara intresserad av guldet i ringen.När han vägde smycke för smycke, fick vi tillfälle att jämföra med

den vikt Guld Adam uppmätte tidigare på dagenVågarna visade exakt samma vikter för respektive smycke.Men så blev skillnaden mellan de bägge uppköparna uppenbar.Peter Sellén på Te Boon ville betala 14 279 kronor för vårt guld,

detta helt enligt de uppgifter han annonserat om.Summa summarum: Te Boon i Nyköping, den lokale guldsme-

den, betalade alltså drygt 40 procent mer för vårt guld.–Och ändå betalar jag inte bäst, kommenterade Peter när vi av-

slöjade vad vi utsatt honom för.–Den som vill ha max för sitt guld kan säkert hitta butiker i

Stockholm som betalar mera. Men på landsorten är nog mina pri-ser representativa.

VI RINGDE LENA CARLSSON på branschorganisationen Smycken & Klockor och berättade om vårt blindtest.

–Resultatet är inte överraskande. Går man till sin lokala guldsmed får man praktiskt taget alltid bra mycket bättre betalt. Det är dessutom tryg-gare, och man behöver inte tvivla på att inte få rätt betalt för sitt guld.

Men Lena Carlsson menar att det finns olika sätt att omsätta sitt guld på. Något som man borde nå ut med till konsumenterna.

–Behöver någon kontanter, ska man sälja till sin guldsmed. Men det är alltid mer lönsamt att låta guldsmeden omarbeta gammalt guld till ett nytt smycke. Det kan då ge ett värde motsvarande nyvärdet.

Lena Carlsson vill också varna för att en del uppköpare kan påstå att stenar i smycken inte har något värde. Man lämnar därför inte

tillbaka dem och då förlorar säljaren pengar.Lena Carlsson menar också att man skall ta alla tillfällen att jäm-

föra vad man får för sitt guld, på samma sätt som TID&SMyCKEN gjort i sitt blindtest.

–Det är fritt fram för en uppköpare att betala vad han vill för gul-det. Och tänk på att du som lekman alltid är i ett underläge. Kolla och jämför! Det lönar sig.

MICHEL RUFLI PÅ GULDCENTRALEN fick också ta del av TID&SMyCKENS testresultat.

–Tack vare att SVT tagit upp det här med guldförsäljningen flera gånger den senaste tiden, står det klart att de ambulerande guld-uppköparna, och de som arbe-tar för att hitta kunder via nätet, nu blivit måna om att på alla sätt försöka ge sken av att man beta-lar det bästa för gammalt guld, säger han. Man använder argu-ment som inte är korrekta. Att förleda de som vill sälja sitt guld, är vanligt förekommande. Och de ambulerande företagen som köper guld på plats, är ofta de-samma som opererar på nätet. De använder bara olika företags-namn.

Michel avslöjar också att han själv testat en ambulerande guld-uppköpare. Han tog med sig två ringar för värdering, varav en platinaring på 36 gram.

Uppköparen påstod att platinaringen var av silver och att man inte köpte silver. Men i det här fallet kunde man göra ett undantag. Michel kunde få några hundralappar för ringen under förutsätt-ning att ha sålde den som var av guld.

Enligt Michel var platinaringen värd ca 10.000 kronor.

LARS MAGNUS JANSSON

Page 15: NY version T&S 3-12

Foss

il S

cand

inav

ia |

031

719

45

00 |

inf

o@fo

ssil.

se

fsl-ws3130_AD_tid&smycken_210x297.indd 1 21.05.12 15:53

Page 16: NY version T&S 3-12

16 TID&SMYCKEN 3/12

FLyGARURET UPPFANNS för att piloter behövde en smidigare klocka än dåtidens fickur, som var klumpiga och krävde att man måste använda händerna för att avläsa tiden.

Det ledde till att piloten fick släppa spakarna och riskerade att tappa kontrollen över flygplanet.

DEN FöRSTA PILOTKLOCKAN gjordes av smycke- och urtillver-karen Cartier åt den brasilianske piloten Santos-Dumont så tidigt som 1904. Han bodde i Paris och beklagade sig en dag för sin vän Louis Cartier över att hans fickur var klumpigt att ha när han flög.

Louis tog honom på orden och börja designa en klocka som upp-fyllde Santos-Dumonts krav.

I mars 1904 var han klar. Han hade gjort ett armbandsur med läderrem, som kunde fästas på armen.

EFTER LOUIS CARTIERS FöRSTA PILOTKLOCKA kom utveck-lingen igång på allvar, och klockor med fler egenskaper och funk-tioner växte fram med tiden.

SOM PROFESSIONELL FLyGARE tycker jag att en bra pilotklocka ska ha följande funktioner: –Lätt avläsning är viktigast. Därför har man stora, svarta urtavlor med vita ofta romerska eller arabiska siffror. Den analoga klockan har visat sig vara snabbare att läsa av än den digitala.

– Exakt tidvisning, speciellt för att kolla färdplaner. Många använ-der därför RC-tid (radiokontrollerade) för att få så exakt tid som möjligt.– Mörkeranpassad är en viktig egenskap för ett flygarur. Vanligast är självlysande visare och markeringar samt display-ljus.– En stark, robust konstruktion som klarar stötar och stora G-kraf-ter. Vid vanlig flygning kan det handla om 4-5 G. I extremfall i mi-litära sammanhang ända upp till 11 G.

Det är också viktigt att den är vattentät. även om cockpiten är relativt torr så bör uret klara blöta pre-flight-inspektioner. – Magnetsfälts-resistent. Eftersom ett flygarur är utsatt för magne-tism är någon form av skydd/korrigering mot magnetfält ett vik-tigt krav.– GMT och Tidszoner. För piloter som vill förenkla GMT tiden (Zulu-tid på flygspråk) och samtidigt röra sig mellan tidszonerna, är det här en behändig funktion.– Kronograffunktion: gärna upp till tio timmars tidtagning. även om tidtagningen oftast är kortare än så, kan det komma till pass vid långa flygningar.– Flight Computern (boettringen) – en roterande räknesticka för att räkna ut t ex hastighet, bränsle, distans, temperatur och luft-tryck. – Batteri/automatverk. Ett bra flygarur ska vara lätt att återladda/dra upp eller byta batteri på.– Pris. Finns i olika prisklasser. Den som ser uret som ett nödvän-digt instrument bör inte tveka att investera i en bra klocka.

Airborn!Proffsflygare testar pilotklockor

Page 17: NY version T&S 3-12

17TID&SMYCKEN 3/12

På en skala av 5Testbetyg: fem möjliga poäng på tio betygspunkter.

Toppresultat 5.0

BetygspunkterLätt avläsning

Exakt tid Användarvänlig

Mörkeranpassad urtavla GMT Tid/Världstid

MagnetfältsresistentFunktioner: kronograf, alarm, flight computer mm

Batterikapacitet/automatverk Vattentätt/stöttålig

Pris

Casio GW3500 casios GW3500 G-shock är en bra klocka för proffs och amatörfly-gare. Bra är solcellsladdning, tre miniatyr-urtavlor som bl a indikerar funktionsval, extra tidszoner och alarm. Speciella, praktiska funktioner är automatisk belysning av urtavlan och enkel tidszons omställning.

Pris 4 998 kronor. Betyg 4,3

Citizen Skyhawk Citizen Skyhawk A-T passar både privata och professionella piloter. Den har fyra miniatyrurtavlor som indikerar batterietid/RC-signal, sta-tion, UTC-tid, världstid och funktions/inställnings-läge. batteriet är solcellsdrivet. speciellt praktisk är flight computern på boettringen

Pris i stål 5 498 kronor, (titan 6 498 kr)Betyg 4,2

TID&SMYCKENS testpilot Björn Nilsson, utbil-dad vid Aviator College of Aeronautical Science & Technology and Sience, Bali. Nu anställd vid Ball International Flight Academy.

Page 18: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/0618

Seiko Solaraeiko solar är en klocka som passar den som flyger mest i en tidzon. Klockan har en flight computer på boettringen. Den har tre miniatyrtav-lor som indikerar alarm och stoppur. speciella funktioner är solcellsdrift och flightcomputer.

Pris 3 798 kronorBetyg 2,8

Tissot T-Touch Expert pilotT-Touch Expert pilot är en hig tech-klocka för privatpiloten som flyger utan tryckkabin. Klockan harh svart urtavla, digital display och touch-glas för att underlätta funktionsval. Klockan är batteridriven. Praktiskt med touch-display och termometer/höjdmätare vid pre-flight. Pris 8 850 kronor

Betyg 3,4

Breitling Navitimer WorldBreitling Navitimer World är en exklusiv, analog kronograf med au-tomatverk. Den har en extra visare som indikerar världstid och flight computer på boettringen. Extra skydd mot magnetfält.

Pris 73 700 kronor (stål) Betyg 3,5

IWc spitfirespitfire är en exklusiv, lättavläst analog automatkronograf med datum. Automatverket har 68 timmars gångreserv. Konstruerad för att klara kabintryckfall.

Pris 86 400 kronor (alligatorband. 96 600 kr stållänk)Betyg 3,4

Högst betyg ger jag till Casio GW3500, som uppfyller i stort sett alla pilotens krav. Ett minus är att den är lite svår att läsa av. Ett plus för enkel tidszonsbyte och automatisk display-belysning, vilket ger fria händer i mörkerflygning. Robust konstruktion som klarar G-krafter på hela 12G. Prismässigt är den mycket tilltalande.

Citizens Skyhawk A-T får en stark andraplats, tätt bakom Casio. Många praktiska funktioner, speciellt flight computern. Ledjuset är dock inte automatiskt. I övrigt likvärdig med Casio.

Breitling Navitimer tar en stark tredjeplats. Snygg design, men fär-re funktioner än Casio och Citizen. Lätt avläsning och en konstruk-tion som klarar magnetfältsstörning.

IWC Spitfire och Tissot T-Touch delar fjärdeplatsen.Exklusiva IWC klarar tryckfall i kabinen och är enkel att avläsa.

Den saknar dock tidszons-inställningar, vilket är en begränsning. Tissot T-touch Expert Pilot är en high tech-klocka med smidig

T-Touch funktione Men vissa är inte avsedda för tryckkabiner, vil-ket är en begränsning när man flyger på högre höjder.

Femma kommer Seiko. Bra urtavla för avläsning och enkla funk-tioner. Den får lägst betyg då den saknar tidszonsfunktion och har lägst vattentäthet.

Sammanfattning:

Page 19: NY version T&S 3-12
Page 20: NY version T&S 3-12

20 TID&SMYCKEN 3/12

NU NäR BARA NÅGRA MÅNADER ÅTERSTÅR till nya Precious Nordic Watch & Jewellery Fair, börjar temperaturen stiga i förbe-redelserna.

Det är mycket att stå i hos arrangörerna och deras samarbets-partners för att få till det där sista, vare sig det gäller designbyrån Ohlsonsmith som ansvarar för mässans gestaltning, Svenska Mo-derådets Sara Winter som förbereder modevisningar och presshan-tering eller Gemma Kommunikation som ser till att Precious syns och kommunicerar på Facebook.

Det är både stora och små frågor som dyker upp och måste han-teras, från fördelning och design av monteryta och vilka läcker-heter som ska serveras i mässcaféet, till var champagnebaren ska placeras i mässhallen och vilken av Berns många festmenyer som är allra godast.

MEN DET äR INTE BARA PRECIOUS-TEAMEt som har bråda dagar. Vi blev nyfikna på hur utställare och besökare planerar för mässan och tog därför temperaturen på ett urval av dem.

FöRST UT äR CARINA BJERNER, Brand Manager för Tissot inom Swatch Group:

Vad tycker du om att Precious har fått ny ”kostym”?–Det känns spontant som om hela mässan har gjort en nystart och det är helt rätt i tiden. Detta gör det nu möjligt att även välkomna fler besökare som kan ta del av höstens och vinterns nyheter. Tissot finns i över 160 länder och Norden är en viktig marknad för oss. Jag ser fram emot att möta våra kunder där vi gemensamt kan bidra till inspirerande inköp. Vad kommer besökarna att få uppleva i Tissots monter?–Vi vill visa Tissots stora produktbredd, eftersom den ibland har svårt att komma till sin rätt i butik. Vi vill också presentera Tissots nya skyltmaterial. För oss är det viktigt att använda mässan för att sätta Tissot på kartan så att butikerna känner sig stolta över och trygga med att sälja Tissot.

Vi fortsatte med att ringa Smycka där vi pratade med marknads-chef Catharina Becker:

Vad tycker du om nya Precious?–Vi ser fram emot att mässan flyttas. Vi har märkt att intresset är större från leverantörerna än det har varit de senaste åren. Jag tyck-er också det är bra för hela branschen att alla samlas samtidigt på ett ställe.

–Ibland måste man göra förändringar och justeringar för att mot-

svara efterfrågan, det gäller ju också mässor. Det nya formatet känns spännande och rätt genomfört kommer nya Precious säkert att generera ett allt större intresse från både utställare och besökare. Vad ser du för trender i smyckebranschen?–Jag tror att lite större smycken är på intåg. Att bära flera armband är en trend som håller i sig, likaså har intresset för örhängen ökat. Förlovnings- och vigselringarna är fortfarande klassiska, men har på senare år blivit både bredare och större.

Richard Martin är butiksägare i Uddevalla inom Smycka och Stjär-nurmakarna:

Hur ser du på Precious i dess nya kostym?– Jag har varit med sedan det hette Guldsmedsmässan för närmare 20 år sedan. Det är roligt att mässan växer och att hela branschen, inklusive kedjorna, samlas på ett och samma ställe. Ur- och smyck-ebranschen är ändå en sådan liten bransch och vi har alla nytta av att träffa varandra. Visst kommer jag att sakna InfraCity en del ef-tersom det var praktiskt med hotell och mässa i samma hus, men samtidigt ska det bli intressant att uppleva något nytt.

Som erfaren besökare av Precious, vad har du för tips att dela med dig av?– Inventera era lager före mässan, gör upp en plan och ta med ett bra underlag. Det sparar tid både för dig och för leverantörerna!

Niklas Pernwall är produktchef på Stjärnurmakarna:

Vad bör en branschmässa för ur- och smyckebranschen innehål-la? –Den måste ge butikerna något så speciellt att man inte vill missa den. Det måste finnas inspiration, saker som är unika för mässan och leverantörserbjudanden som bara gäller under mässdagarna. Varför tycker du att era medlemsbutiker ska besöka Precious? –För att få inspiration, träffa kollegor och ta del av alla mässerbju-danden. Till sist hör vi från Charlotte Settergren, brand manager på Fossil Scandinavia:

Hur ser du på nya Precious?– Vi har stora förväntningar på höstens Precious. Jag gillar den nya logotypen och valet av lokaler på Stockholmsmässan. Jag tror att det blir en nystart med mängder av härliga och fräscha inslag!

Preciousarbetar förhögtryck

“Det känns spontant som hela mässan gjort en nystart

och det är helt rätt i tiden.”

Carina BjernerBrand Manager, Tissot

Page 21: NY version T&S 3-12

21TID&SMYCKEN 3/12

Leenden vi kanske får möta igen

Page 22: NY version T&S 3-12

22 TID&SMYCKEN 3/12

Tid&Smyckensom vanligtpå plats i

KöpenhamnBELLAMäSSAN, ELLER CIFF JEWELLERy, som den numera heter, blir i år en del av Köpenhamns internationella mode-vecka. Därmed flyttas den också fram i tiden till 9-12 augusti. Det är den stora förändringen.

Den officiella bakgrunden är att smycken och modekläder är så intimt förknippade med varandra.

Den andra förklaringen, den icke officiella, är att smycke-mässan de senaste åren haft vikande besökssiffror och färre ut-ställare.

Med det nya greppet att slå ihop de två mässorna, hoppas man vinna tillbaka publik och utställare.

Utställarna på smyckemässan kan visa upp sig både på den slutna fackdelen och på den rena modemässan.

I ROyAL HALL visas de mer exklusiva märkena, och i Fashion Hall håller modemärkena till.

över 200 utställare väntas och säkert betydligt fler besökare än sist. Dessutom kommer en utställning med exklusiva klock-or att arrangeras.

Till detta naturligtvis också den traditionella tävlingen för rookies, Brand New och Nordiska guldsmedsmästerskapet.

Välkomna till ”Nya Bella”!

Sandra och Katarina Nilsson, del av Tid&Smyckens Team under förra årets mässa på Bella.

CIFF Jewellery, Bella

Page 23: NY version T&S 3-12

DELVA AB. TEL: 046-12 42 20, E-MAIL: [email protected]

Page 24: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/0624

Så kan du minska risken för rån

Hög tid att utbilda din personal

Stöldsäkra skåp, pansarglas, övervaknings-

kameror, sinnrika larm, rökridåer och

DNA-spray – de tekniska åtgärderna för

att förhindra ett rån är många. Och alllt fler

kommer. Men vi glömmer lätt det levande

material som finns i butiken. Personalen.

Nu är det dags att se rånrisken med andra

ögon. Att starta en utbildning,

TEXT LARS MAGNUS JANSSONFoTo scanPIX

Page 25: NY version T&S 3-12

25TID&SMYCKEN 3/12

NUMMER ETT AV TID&SMYCKEN berättade Ulrika Pe-scher hos Herberts Guld & Silver i Västervik, att hon aldrig kunde drömma om att butiken skulle utsättas för ett rån.

–Sådant händer inte i en liten stad som vår, sade hon i intervjun.

Hon berättade också att hon efter rånet är mycket uppmärksam på de kunder som kommer in i butiken, och att hennes medveten-het om riskerna numera är en helt annan.

TID&SMyCKEN har träf-fat Patrik Legersjö, som nu arbetar på en brottsföre-kämpande myndighet och som varit verksam inom säkerhetssektorn i snart 20 år. Han har bl a jobbat som butikskontrollant, väktare, ordningsvakt och skydds-ombud. Han har läst kri-minologi vid Stockholms universitet, är utbildad sä-kerhetsvakt, varit i utlands-tjänst och arbetat med vitt-nesskydd.

Tyvärr kan vi inte publicera någon bild på Patrik, då han av-böjde på grund av sitt nuvarande arbete.

PATRIK LEGERSJö MENAR att det naturligtvis är ett mås-te att butiker som säljer dyrbara smycken och klockor, måste skydda sig mot rån genom att utnyttja tekniken, d v s använ-da sig av övervakningskameror, installera larm, säkerhetsskåp och använda sig av t ex rökmaskiner som kan utlösas för att försvåra för rånare, liksom DNS-spray som identifierar både rånare och stulet gods.

–Det handlar om att göra det så svårt för rånarna som möj-ligt, säger han. Det skall vara så förenat med risker att miss-lyckas, att man avstår.

Patrik pekar på bankerna, som inte längre har speciellt mycket kontanter på sina kontor, sedlar som färgas och för-störs vid rån mot värdetransporter och säkrare uttagningsau-tomater.

Men samtidigt understryker Patrik att man till varje pris måste öka riskmedvetenheten hos den personal som jobbar i butikerna-

–Man kan inte resonera som så, att det händer inte oss, till-lägger han. Den ansvarige för säkerheten måste resonera att butik och dess personal kan bli drabbade av hot och våld i ar-betsmiljö och hur man på bästa möjliga sätt förebygger detta med försvarbara investeringar.

PERSONALEN är en mycket viktig faktor när det gäller att försvåra och förhindra inbrott.

–Bara det att man hela tiden är medveten om att det kan hända, är ett stort steg framåt. De som jobbar i dessa rån-att-raktiva butiker måste hela tiden vara skarpt uppmärksamma på alla som kommer in genom dörren. är det är en kund, eller är det någon som bara ser sig omkring och rekognoserar, kan-ske för ett framtida rån?

Patrik menar att varje butikspersonal borde ha en liten an-teckningsbok. Om man får dåliga vibrationer när någon kom-mer in i butiken, skall man anteckna tid och det man upp-märksammat. Notera kännemärken som tatueringar, kropps-byggnad och om man talar ett främmande språk eller har en brytning.

Man ska gå fram och tala med en butiksbesökare om denne rör sig mellan montrarna utan att verka vara intresserade av att få se något speciellt.

Domarna har

DEN 6 MARS i år tog sig tre män in i Atelier Ajours butik i Stockholm.En av rånarna ringde på butiksdörren, och när ägaren, Stig Granlund, kom för att öppna, tvingade sig männen in i butiken.En av rånarna riktade en pistol mot Granlund (en startpistol, skulle det visa sig) och avfyrade sedan ett skott i taket. Han hotade med att skjuta Granlund.Under tiden roffade de andra två rånarna åt sig smycken för nära 800.000 kronor. De hann lämna butiken.

sTIG GranlunD hanDlaDE IsKallT och lyckades låsa dörren så att den beväpnade rånarna inte kunde ta sig ut. När den nationella insatsstyrkan kom till platsen kunde rånaren gripas, liggande på golvet i butiken.

UNDER DE ANDRA TVå RåNARNAS FLyKT med bytet, avlossade polisen sammanlagt 11 skott. De gick alla igenom ett fönster till ett närliggande gym. Ingen person kom dock till skada. De två flyende medhjälparna greps.

rånarEn som hoTaDE sTIG GranlunD dömdes för rån till fäng-else i fyra år. Medhjälparna till två och ett halvt respektive ett och ett halvt års fängelse.Utredningen om polisens skottlossning är i skrivande stund inte klar.

I

avkunnats för rånet motAtelier Ajour

Elva kuloravlossade poliseni samband med rånet. Alla gickgenoim ett fön-ster till ett gym.

FoTo scanPIX

FoTo scanPIX

Page 26: NY version T&S 3-12

26 TID&SMYCKEN 3/12

VARDAGSRUTINER är till för att brytas om man jobbar i en butik med stöldbegärligt gods, menar Patrik. Det tar bara ett par minu-ter att ta en omväg runt kvarteret när man kommer på morgonen. Står det någon bil parkerad som bryter mot mönstret? Rör det sig personer i omgivningen som kan förefalla misstänkta.

–Man kan aldrig uteslutna och potentiella rånare kartlägger per-sonalen och deras rutiner, hävdar Patrik.

EN BUTIKSINNEHAVARE måste känna sin personal, det är en förutsättning, enligt Patrik. Ingen bör anställas utan att man gjort en personkontroll. Varje nyanställd skall presentera ett registerut-drag från polisen.

–Det går enkelt till så, att man själv begär utdraget och sedan får ett förseglat kuvert att överlämna till sin arbetsgivare. Men man bör känna till att handlingar stryks efter en viss tid ur registret, så det gäller att vara extra vaksam. Insiderbrott är ingalunda ovanliga.

–Dessutom måste varje butiksägare bygga upp ett förtroende för och hos sin personal och medverka till att de känner sig trygga, och vet att om det händer något, så kommer de att få hjälp.

–Man måste ha en tydlig beredskap när någonting hänt. Om en anställd ställs inför t ex vapenhot under ett rån, kan det medföra svåra trauman med följder som depression och alkoholism. Det räcker inte med att lita på det ssom amhället eller försäkringsbolag kan erbjuda. Man måste veta att hjälpen finns där, när det händer. Det är helt enkelt en fråga om god företagshälsovård.

PATRIKS NyCKELORD är utbildning. Han menar att kedjor som Stjärnurmakarna och Smycka med

sina många butiker, liksom branschorganisationen Smycken & Klockor med sina medlemsföretag, måste organisera en utbild-ning, där personal kan få möta och lära sig den verklighet de dag-ligen lever i. Medvetandet om riskerna måste ökas avsevärt. Hur man skall bete sig om butiken utsätts för ett rån, det bara en av frågorna.

–Ser man detta som en kostnad, ja då är branschen illa ute. Ut-bildningen måste ses som en ren och nödvändig investering.

EN ANNAN ÅTGäRD som Fredrik Lagersjö anser borde vara självklar, är att kedjorna och branschorganisationen tillsätter en kommission som utreder vad som hänt, när ett rån begåtts. På samma sätt som Luftfartsverket har en haverikommission som ut-reder alla olyckor i samband med flyg, skall en tillsatt rånkommis-sion snabbt rycka ut och besöka den butik som utsatts för rån i nå-gon form. Sedan får det ha hänt i Stockholm eller Jukkasjärvi, det skall inte spela någon roll.

–Kommissionen skall ta reda på exakt vad som hänt och doku-mentera detta, så att man kan ta reda på vad som gick fel, vad man kunde ha gjort för att försvåra för rånarna, hur personalen upp-trädde – dumt eller klokt? Det skulle kunna bli till en mycket viktig faktasamling att dra konsekvenser ur.

LENA CARLSSON på branschorganisationen Smycken & Klockor säger att man i högsta grad är mmedveten om personalens roll i samband med rå.

–Vi måste arbeta utefter vad som händer före, under och efter ett rån, och vi delar alla punkter som den intervjuade säkerhetsex-perten säger.

Men Lena Carlsson understryker att viljan att förhindra rån och rånförsök måste komma från butikerna. De måste höja sin medve-tenhet i riskfrågorna och själva inse vad de måste göra.

–Vi har gjort flera försök att samla butikspersonal till seminarier om säkerhet, men intresset har alltid varit klent. Men vi kommer naturligtvis att fortsätta detta arbete.

IDÉN MED EN RÅNKOMMISSION tycker Lena Carlsson är en utmärkt idé.–Det är något vi måste ta till oss och sen om och hur detta kan för-verkligas.

En alltför vanlig syn!

FoTo scanPIX

Page 27: NY version T&S 3-12

FoTo scanPIX

Since 1919www.since1919.se

Eléne

Bellatrix

Kärleksgåvan

Vega

Galaxia

Stjärnringen och Since 1919 finns hos din Juvelerare eller Guldsmed.

www.stjarnringen.se

Grundtanken med Stjärnringen är att alla skall kunna ha ett riktigt fint smycke oavsett om det är till förlovning, vigsel, som en present eller kanske bara för att unna sig själv en belöning.

Eftersom diamanten kan växa över tiden kan man börja med en mindre och successivt byta upp sig till en riktigt stor diamant, en gåva som kan ges om och om igen.

Du kan välja mellan fyra olika modeller. Samt­liga finns som ring, hänge och örhängen, i 18k rött eller vitt guld med briljantslipade diamant­er från 0,05 ct och uppåt.

Du kan byta in din Stjärnring hos alla Juvel­erare och Guldsmeder som för Stjärnringen, oavsett var du köpt ditt smycke. De talar om för dig vad ditt smycke har för inbytes värde och vad mellanskillnaden blir för ditt nya smycke. Du kan välja vilket smycke du vill inom Stjärn­ringens kollektion.

Diamanten som växer.

Vega är det senastetillskottet i Stjärnringens kollektion.

Kombinera hängen och örringar efter tycke och smak. Finns i sterling

silver, 18k rött eller vitt guld, med eller utan briljanter och pärlor.

Page 28: NY version T&S 3-12

28 TID&SMYCKEN 3/12

Smyckekonstnären Bjørg Nordli Mathiesen, eller Bjørg som hon kort och gott kallar sig, har alltid varit en sökande själ. Man skulle också kunna tillägga äventyrlig och nyfiken på vad livet har att er-bjuda. Det har gått som en röd tråd genom hennes liv, ända sedan hon lämnade det kärva nordnorska landskapet för konststudier i Oslo och modelljobb.

MEN LUSTEN FöR KLäDER och design tog över. 20 år gammal drog hon till Köpenhamn med nyinköpt symaskin för rita och sy kläder.

Hennes personliga stil gjorde lycka, och snart kunde man hitta hennes plagg överallt i chica boutiqer i hela Norden och i Tyskland – till och med i Japan. I nio år var mode och kläder hennes liv. I Köpenhamn träffade hon också sin stora kärlek i norrmannen Geir och fick tre barn.

Men någonstans i sitt inre har hon alltid haft en lust och längtan till smycken. Smycken och mode hänger så intimt samman, och under en resa till Indien med hela den unga familjen, blev kärleken till smycken övermäktig. I de doftande, myllrande städerna mötte hon människor som bar magnifika smycken på ett naturligt och okonstlat sätt.

Från och med den resan var det smycken som gällde för Bjørg. Meninte i någon försiktig skandinavisk stil. Nej, nu handlade det om stora och dramatiska former. Mycket färger. Full av inspiration av det mustiga Indien som hon mötte.

Bjørg Nordli Mathiesen

Världshistorienär hennes storainspiration

Page 29: NY version T&S 3-12

29TID&SMYCKEN 3/12

UNDER FLERA ÅR har sökandet efter livet mening och mytiska och historiska händelser inspirerat hennes smyckeskapande. De har inte alltid varit så enkla också självklara att förstå. Men definitivt personliga i uttryck och mening.

–Mina smycken ska inte bara ha en dekorativ roll utan också ge uttryck för bärarens personlighet. De ska var själens spegling, säger hon.

En period var det Darwin och utvecklingsläran, livets uppkomst, som inspirerade och resulterade i en kollektion med spännande smycken.

Memento Mori, avbildningar av avlidna människor i märkliga poser, gav också upphov till en serie annorlunda smycken.

IDAG SKRIVER VI MAJ 2012, och när vi betraktar årets kollektion så ser vi att Bjørg håller sig troget till sitt koncept. Och att det är framgångsrikt visar det faktum att man idag exporterar till 60-talet länder och har huvudkontor och showrum i Düsseldorf.

Själv föredrar hon att sitta hemma i Norge och tänka ut nya smyckeidéer. En och annan inspirationsresa ut i världen blir det självklart tid för.

I årets kollektion har mycket av inspirationen hämtats från den grekiska mytologin, med den trojanska hästen och rustningsde-taljer. Men också andra historiska händelser som gjort avtryck i världshistorien har varit en källa till inspiration, som exempelvis när Columbus upptäckte Amerika och trodde det var Indien.

Columbus var också fångad av att det mytomspunna Edens lust-

Sunrise at midnight - långa svepande örhängen i guldförgyllt brons.

Ringar ur Classicserien, silver och råa, äkta stenar, kristall och opal.

Page 30: NY version T&S 3-12

30 TID&SMYCKEN 3/12

gård. Vilket han också på sätt och vis fick uppleva när han kom till de paradisiska öarna i Karibien.

I Bjørgs värld har det blivit smycken inspirerade av indiansk folk-kultur. Kubrick framtidsfilm Odyssey från 2001 har gett namn åt den nya smyckekollektionen.

BJøRGS ”FRONTARE” I SVERIGE, om uttrycket tillåts, heter Ka-rin Nilsson från idylliska Bockeboda utanför Kristianstad. Hon har sedan ett år agenturen för Bjørg i Sverige. Hon är smart klädd i hel-svart och bär dramatiska Bjørgsmycken.

Själv har Karin varit i smyckesbranschen sedan 16 års ålder och har bland annat jobbat i juvelarbutik i många år. Men nu är det en-dast Bjørg som gäller.

–Sedan jag tog över har jag koncentrerat mig på fackhandeln. Märket låg tidigare spridd på butiker utanför branschen.

–Det är ju ett märke med fint renommé. Ett kvalitetsmärke. Som exempel är det genomgående äkta stenar. Med den image som märket har jobbar Bjørg genomgående med råa, oslipade diaman-ter, safirer och kristaller för att understryka det mytiska och råa ut-trycken, säger Karin

–Den dramatiska Odesseykollektion, där man mest finner my-tologiska förebilder, är i brons med förgyllning av roséguld. Clas-sicserien är genomgående i sterling silver. Stenarna är som sagt ge-nomgående äkta.

Vilket köper Bjørgsmycken?–Det är alla, skulle jag vilja säga. Det finns smycken för alla typer,

vågar jag påstå. Men gärna för den som vill sticka ut. Artister som Madonna och Rhianna är till exempel stora Bjørgfan. Och helt nyli-gen var hon på filmfestivalen i Cannes och visade sina smycken för en entusiastisk publik.

–Årets kollektion är fotograferad på Island i ett landskap som understryker Bjørgs visioner om livets mångtydghet.

TexT BöRJe OhLSSON

Bjørgs “frontare” i Sverige. Karin Nils-son. Obs det stora armbandet, Spine från After Eden.

Travel through, efter de stora världsupptäckarna.

Tankeväckande ringar i guldförgyllt brons. Ovan Spine (ryggrad).

Nedan: Ring med flyg- eller resekänsla. Travel through.

Page 31: NY version T&S 3-12
Page 32: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/0632

Vackra små krypRing och armband i förgyllt silver och stenar av kubic zirkoner. Från danska Heiring.

Page 33: NY version T&S 3-12

33TID&SMYCKEN 3/12

FOLK HAR I REGEL RäTT SVÅRT för insekter – annat än som smycken, för-stås. Och om det finns en insekt som fått lite extra kärlek så är det fjärilen.

GENOM TIDERNA HAR FJäRILEN prisats för sina praktfulla vingar, men den har också blivit en symbol för livets flyktiga sidor.

Riktigt när fjärilen först kom i ropet är svårt att säga, men det finns fog för att anta, att den varit en tidig inspirations-källa.

Fjärilen är en gammal insekt – nära 50 miljoner år – och finns på de flesta plat-ser som människan bosatt sig på.

ETT AV DE äLDSTA BEVISEN på vår fascination kommer från egyptiska hie-roglyfer, från 3500 f. Kr.

Experterna är inte helt ense om vad ristningarna betyder, men detaljarbetet tyder på att de troligtvis avbildades för sin skönhet, snarare än av religiösa skäl.

Men alla tolkningar av fjärilen har inte varit lika positiva.

I slaviska kulturer sägs vampyrer kun-na förvandla sig till en svärm vackra fjä-rilar, och i aztekernas mytologi är fjäri-len förknippad med eld och krig.

Grekland – och flera länder i Asien – har däremot en lite vemodig syn på fjä-rilen, då dess ryckiga färd liknats vid en själ på vift.

I MODERN TID var konststilen Art Nouveau, i övergången mellan 1800-tal och 1900-tal, en särskilt insektstung pe-riod. Stilen är vida känd för sina roman-tiskt böljande linjer, och detaljerna häm-tades ofta direkt från naturen.

För den som formgav smycken var in-sekter, med sina skarpa färger och intres-santa former, en tacksam inspiration.

Fjärilar var bland de vanligaste moti-ven när det gällde ringar och broscher, men det finns också exempel, där dags-ländor, syrsor och skalbagar fått stå mo-dell.

IDAG HAR ESTETIKEN betydligt friare händer, med mindre krav på att vara na-turtrogen. Men intresset för insekter le-ver kvar.

En teori kring varför insektssmycken blev – och fortsätter vara – så populära, är att de representerar något vackert, men också något i ständig förändring. Och kanske finns det en poäng i det.

De historiskt mest populära insekter-na – trollsländan, syrsan, skalbaggen och naturligtvis fjärilen – börjar livet som trista och gråa, och genomgår så små-ningom radikala – och ofta vackra – fy-siska förvandlingar.

En mer passande metafor för varför vi smyckar oss får man nog leta efter.

TexT JeSpeR OhLSSON, FOTO BöRJe OhLSSON m.fl.

Trollslända som halssmycke i silver med stenar av svarta kubic zirkoner och detaljer i 14 k guld. Från Pandora.

Efva Attling är också fascinerad av fjärilar.

Page 34: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/0634

Briljanter och olikfärgade safirer. Från Zoola.

Fjärilar som blir sommarens fluga, tror man på Fossil.

“Fjärlstunt” halssmcke från Scoop Silver.

Halsband från Scoop Silver. Ole Lynggaards makalösa fjärilsring i 18 k guld och briljanter.

Page 35: NY version T&S 3-12

HOMBRE_ loCo

_

Robert Friman & Co AB. Box 90 . SE-335 22 Gnosjö . SwedenTelefon +46 (0)370-992 70 . Telefax +46 (0)370-925 65 . E-mail: [email protected] . Webshop: www.robertfriman.se

NYHET!

Testa vårt coola golvskåp

med herrsmycken!

Page 36: NY version T&S 3-12

36 TID&SMYCKEN 3/12

M DU GILLAR GAMLA KLOCKOR kan vi rekommendera ett besök på Trelleborgs museum och deras fina utställning ”Har du tid? Trehundrafemtioelva klockor, tre solur och ett konstverk”.

Det är klockor från ystads Museums egna samlingar, men fram-för allt från antikurmakaren och klockentusiasten Bengt Svensson, Malmö. En man som hela sitt liv samlat och reparerat gamla klock-or, allt ifrån mäktiga tornur till sköna fickur.

UTSTäLLNINGEN äR EN ExPOSÉ över gamla tiders klockmode: vackra golvur, bordsur och väggur.

Soluret är alla klockors urmoder och den äldsta tidmätaren tros vara en obelisk som uppfördes utanför Kairo 3500 år f. Kr.

De äldsta klockorna som visas i Trelleborg är inte fullt så gamla, men ett solur och ett sandur från 1400-1500-talet är imponerande nog.

PÅ 500-TALET upptäckte den italienske matematikern Galileo Ga-lilei att en pendel svänger regelbundet två gånger. Upptäckten blev grunden till pendeluret som kom senare på 1600-talet i England.

Klockor var status och gjordes först för de välbärgade. Modet med klockor spred sig och på landsbygden tillverkades

enkla allmogeur av metall eller trä, som utställningen också visar några exemplar av.

–De gjordes av klensmeder, föregångare till dagens urmakare, sä-ger Bengt.

ALLMOGEUREN har intressant nog bara timvisare, vilket speglar den tidens behov.

Sverige var då fortfarande ett bondesamhälle. Klockor med mi-nutvisare kom senare, och sekundvisare uppfanns i samband med industrialismens genombrott och utbyggnaden av järnvägarna i synnerhet.

På 1700-talet reste duktiga klensmeder till Frankrike för att lära

Ställ kosan mot Trelleborgom du är intresserad

av unika gamla klockor!O

Antikurmakaren och klocksamlaren Bengt Svensson med några amerikaklockor.

Page 37: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/06 37

Antikurmakaren och klocksamlaren Bengt Svensson med några amerikaklockor. Brännförgyllda franska reseur.

Samlarexemplar av Swatch från Tillgrens Ur, Trelleborg.

Page 38: NY version T&S 3-12

38 TID&SMYCKEN 3/12

sig av dåtidens mästare att göra klockor. Det gjorde man så bra att klockor tillverkade av Stockholms urmakare ansågs, vara världs-ledande.

En av 1700-talets skickligaste urmakare var till exempel Jean Fredman, skildrad i Bellmans ”Fredmans Epistlar”.

Andra klockor som visas är brännförgyllda reseur från Frank-rike, som var högsta mode på 1800-talet.

–Vackra och populära klockor, men brännförgyllningen var livs-farlig, eftersom man använde kvicksilver i tillverkningen. Fångar som jobbade med det här dog, och metoden förbjöds i mitten på 1800-talet, säger Bengt.

Här finns också ett intressant golvur, som en gång varit stadens väktarur. Roligt och unikt, med sin urtavla utan visare. När väkta-ren gick sin runda vred han om en nyckel och en träpigg for ut i urtavlan och visade när kontrollen skett.

BETyDLIGT VANLIGARE är amerikaklockorna, som skeppades över Atlanten i massupplagor i mitten på 1800-talet. Enkla i kon-struktionen och med färggranna fodral.

De var billiga och blev var mans egendom. De kallades också för ”sillalådor”, säger Bengt Svensson förtjust.

Schwartzwald uren, från södra Tyskland, var en annan typ av vägg- och bordsur som var populära på 1800-talet. De var ofta fan-tasifullt dekorerade med djurmotiv. De kallades också för ”förläg-

gar-ur” eftersom delarna legotillverkades på olika håll och sattes sedan samman av en ”förläggare”.

Det var så den schweiziska urindustrin en gång startade.Till kategorin märkliga klockor hör också fantasi uren som ser

udda ut men inte är särskilt tekniskt märkliga. Här finns till exempel ett fotogen ur, en väckarklocka som larmar

när fotogenet börjar brinna.–Brandfarligt förstås, men fungerar perfekt, skrattar Bengt.

HäR FINNS OCKSÅ EN SPIONKLOCKA, som egentligen är en liten kamera, maskerad till klocka.

Men det mest spännande föremålet på utställningen, är nog trel-leborgsurmakaren Bernt Olof Kjerströms apostlaverk från 1770, med orgelpipor som spelar psalmer.

Det är egentligen ingen klocka utan en musikautomat. Efter att ha varit bortglömd i över hundra år, hittade museiman-

nen Per Ragnarsson, tidigare chef för Tekniska Muséet i Malmö, den unika pjäsen hos en nutida släkting.

Kjerströmarna har varit urmakare i sex generationer och gjort många vackra golv- och väggur.

Flera av dem kan man beskåda på utställningen.

TexT & FOTO BöRJe OhLSSON

Per Ragnarsson beröttade entusiastiskt om det unika apostlaverket tillverkad av Bernt Olof Kjerström i slutet på 1700-talet.

Page 39: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/06 39

Unikt väktarur, finns bara i Trelleborg.

En av flera s k fantasiklockor som visas.

Spionklocka från USA.

Livsfarlig väckarklocka som drivs av fotogen.

Vackert golvur, en äkta Kjerströmare.

Page 40: NY version T&S 3-12

40 TID&SMYCKEN 3/12

Kinastrendplock Kina Andersson, [email protected]

Modiga män – inte Mad menNäR JAG äN EN GåNG tror mig kunna konsta-tera att det är ord som klassiskt, tidlöst, elegant och skräddat som bäst beskriver dagens stil och kommande, möts jag av motsatsen. Nu är det nytt och lätt fantasifullt som gäller. I alla fall när det gäller mode för män.

h&m:s PrEssInFormaTIon för höstens herrkollektion når mig, mer skräddad än någon-sin. Kostymen med smala slag och kort byxa kombineras med polotröja, en halvlång rock och brogues. Självklart har de ett modernt snitt, här finns också starka färger och de ska mixas på ett personligt sätt. Men det är ändå den klassiska stilen som gäl-ler. Förutom kostymen märks andra nyckelplagg som chinos, manchesterbyxor, cardigans och udda kavaj. Viktiga accessoarer är slipsar och flugor i tweed, färgstarka strumpor, läderhand-skar och glasögon i 1960-talsstil. Den hyllade tv-serien Mad Men dyker osökt upp på näthin-nan. Olika modebloggare tipsar också redan om sina favoritplagg ur kollektionen. Och H&M är ju känt för att vara bra på att fånga trender, så det är väl ett säkert tecken på kom-mande stil. Eller?

För I samma vEva bloggar Sartorialisten (Scott Schuman som står bakom The Sartoria-list, världens kanske mest kända streetstyle-blogg) i lite mer radikal anda. Bland annat visar han en bild av en man i tajts med knälånga shorts över. En annan bär quiltad kjol över vita byxor. Inga slipsar och flugor så lång ögat når. Visserligen erkänner han att han nog inte själv skulle våga bära något dylikt – men det är ändå de bilder som inspirerar honom mest just nu. Här handlar det alltså inte längre om nostalgis-ka tillbakablickar, utan om att bryta mot regler och blanda på ett oväntat sätt. Lite mer vågat helt enkelt.

UNDER VåRENS MODEVECKOR här hemma, såg man också något av detta på visningarna. V Ave Shoe Repair visade bland annat upp kos-tymer på ett nytt sätt och J.Lindeberg visade shorts över tajts. Men också en dressad stil. Och det är väl så man kan tänka: att man inte behöver lägga undan den skräddade kavajen, utan blanda in lite mer ”tokiga” plagg i en redan befintlig garderob. På många utländska modesajter hittar man också råden att leka och mixa mer med sina tidigare inköp. Det kanske inte är en stil för den som känner sig mest bekväm i jeans och t-shirt. Men den är rolig – se den som inspiration.

På SMyCKESFRONTEN har dessutom en norsk smyckekonstnär, eller smyckeingenjör som han kallas, uppmärksammats rejält för sin lätt knasiga stil: nyligen fick sigurd bronger det prestigefyllda Torsten och Wanja Söder-bergs Designpris, för att han, som det heter i motivationen ”med sina objekt bjuder med oss på en resa i ett mekaniskt sagolandskap, fullt av pojkdrömmar och romantiska och lustfyllda spratt.”

Shorts och färgglatt hos J.Lindeberg. Kostym i ny tappning hos V Ave Shoe Repair.

Page 41: NY version T&S 3-12

41TID&SMYCKEN 3/12

H&M hösten 2012.

Cheap Monday höstkollektion 2012.

Obscur.

Pablo Ramirez.

UBI Sunt.

Page 42: NY version T&S 3-12

Cheap Monday höst-kollektion 2012. Obscur.Pablo Ramirez.

UBI Sunt.

Kinastrendplock

Sigurd Bronger med ballongbrosch.

Page 43: NY version T&S 3-12

Smycken & Klockor BRANSCHORGANISATION

Vad kan du få ut av ditt medlemskap i Smycken och Klockor BRANSCHORGANISATION?

Sammanställning av värdet på de medlemsförmåner vi erbjuder dig

Medlemsfömåner Liten butik Mellan butik Stor butik

Medlemsavgift 2.000:- 4.000:- 12.000:-

Försändelse försäkring 500:- 2500:- 5000:- Baserat på mellan- skillnaden på postens ordinarie priser för rek & värdeförsändelser in och utrikes S&Ks Reparationsprislista 500:- 500:- 500:- NJ Redovisning 3.000:- 5.000:- 8.000:- Baserat på NJ Redo- visnings specialpris för S&Ks medlemmar, 280kr/timme

Handelsbanken finans 1.500:- 1.500:- 1.500:- avbetalning Tid och smycken 300:- 300:- 300:-

Bildspel på hemsidan 500:- 500:- 500:-

Bildbank 350:- 700:- 1050:-

Försäkringsbonus Baserat på antalet försäkringar sålda per dag (röd siffra) 1x5x5x4x12= 1.440:- 2x5x5x4x12= 2.880:- 5x5x5x4x12= 7.200:- Rabatt på värderingar 100:- 200:- 300:-

Summa 8.190:- 14.080:- 23.850:-

Rabatten på Företagsförsäkringen är upp till 20% av premien för S&K medlemar. Unikt för våra medlemmar är även att man kan behålla sin tidigare premie då man tecknar Smycken och Klockors omfattande och skräddarsydda företagsförsäkring.

___________________________________________ Smycken & Klockor BRANSCHORGANISATION AB

Box 201 184 23 ÅKERSBERGA 070-7774988 www.smyckenochklockor.se [email protected]

Page 44: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/0644 TID&SMYCKEN 1/12

å SCANDINAVIAN WATCH i Malmö är det bråda dagar. ägarna Harry Bolt och Rose-Marie Bolt Olsson är i full

färd med att förbereda en världslansering av två helt nya klockmärken. Tillsammans med partnern Marcel Dierkes,

holländsk affärsman i Schweiz och ägare till Swiss SignsTimepie-ces Company (SSTC), har man tagit fram märkena Watzh och Otumm.

Premiären äger rum i juli månad, i samband med Swedish Open i Båstad 7-22 juli. Tävlingen ingår i tennisens ATP-turbering och brukar samla världseliten av de manliga och kvinnliga tennisspe-larna.

Harry berättar att man just fått klartecken att Watzh och Otumm blir officiella tidtagare, och Scandinavian Watch blir en av huvud-sponsorerna för herrtävlingarna.

TILL BÅSTADTäVLINGARNA kommer en speciell limiterad ver-sion av Watzh att tas fram och säljas.

De manliga toppspelarna tävlar i SkiStar Open och de kvinnliga i Sony Eriksson Open.

TENNISVECKORNA I BÅSTAD är inte bara platsen för tennis på högsta nivå, det är också ett av kändissveriges hetaste mingelstäl-len under sommaren. Inte helt oväsentligt i sammanhanget, enligt Harry .

För marknadsföring via diverse kändis-event står högt upp på Harrys agenda.

–Syns man i Båstad, så syns man i hela Sverige, resonerar han.

HARRy, FöDD I HOLLAND, men malmöbo sedan tretton år, är

Klockorna som skallsättas på världskartan

Harry Bolt och kollegan Rose-Marie Bolt Olsson.

P

Page 45: NY version T&S 3-12

45TID&SMYCKEN 3/12

en handlingens man och behärskar okonventionell marknadsfö-ring till fulländning. Det visade han till exempel för några år sedan när han gjorde klockmärket TW Steel till en hit i över 60 länder.

Den holländska bakgrunden förde honom samman med Mar-cel Dierkes, etablerad och välkänd i klockvärlden. Bland annat är han delägare i en klockfabrik i Kina och har jobbat med flera av de stora klockmärkena.

Men nu handlar det mesta om att tillsammans med Harry sätta Watzh och Otumm på världskartan.

FöRSTA STEGET I STRATEGIN blir som nämnts sommarens Swedish Open i Båstad. När vintern och skidsäsongen börjar sat-sar man på skidorterna Sälen och Åre.

–Vi kommer att synas frekvent i olika media där mycket folk syns och rör sig. Sälen och Åre är ju vad Båstad är på sommaren. Men det finns andra intressanta events som vi kommer att vara inblandade i.

På tal om att synas så kommer Harrys egen mäktiga Range Ro-ver Sport att vara täckt med reklamstripes för klockorna. På bi-lens nummerplåtar står det på välkänt kändismanér naturligtvis Watzh.

Bilen kommer för övrigt att delta i kändisrallyt Modball 16-21 juni från London till Ibiza via Paris, Saint Tropez, Barcelona och Valencia.

–Rallyt brukar få stor uppmärksamhet i media och bli bra re-klam för oss, säger Harry.

DESIGNMäSSIGT har Watzh en 8-kantig boettring i titan och

boett i stål, som ger den en sportig och annorlunda look. Watzh kommer att finnas i ett 20-tal olika färgkombinationer

–Klockorna säljs i snygga metallboxar. På klockorna sitter kraf-tiga armband i gummi, men ett extraband i svart medföljer gratis, säger Harry.

WATZHKLOCKORNA är vattentäta till 100 meter och har japan-ska Myotaverk. Storleksmässigt görs de med 45 och 50 millime-ters boetter.

Priset då?–Den analoga modellen kommer att kosta under 2 000 kronor

och kronografmodellen cirka 2 500 kronor, säger Harry.Otumm är lite exklusivare och dyrare. Priset blir strax under

3 000 kronor. Otumm har till skillnad från Watzh schweiziska Rondaverk och har armband i trendigt tjockt svart gummi. Stilen är sportig med lite high-class touche. Storlekarna blir med 45 och 53 millimeters boetter. Otumm, säljs i exklusiva träskrin.

BÅDE OTUMM OCH WATZH har specialglas som tål smällar och slitage långt över vad vanliga mineralglas klarar av.

–Alla klockor tillverkas vid Marcels fabrik i Kina, säger Harry. Han understryker att samarbetet mellan Scandinavian Watch

och SSTC är något nytt i branschen och ger unika möjligheter att snabbt fånga upp förändringar i trender.

–Vi vill ge våra kunder mycket värde för pengarna, säger Harry.Trendig design som håller länge, är vår slogan.

TexT OCh FOTO BöRJe OhLSSON

WATZH med japanska verk finns i 20-tal färgkombinationer. Pris runt 2 500 kronor.

OTUMM med schweiziska verk, lite lyxigare och lite dyrare- Pris strax under 3 000 krnor.

Page 46: NY version T&S 3-12

46 TID&SMYCKEN 3/12

FlEra av oss I sGrF har varit i Perth, Skottland, på skottarnas årliga gemmologiska konferens SGA (Scottish Gemmological Association). Det var en mängd olika spännande talare, t ex professor Henry Hänni från Schweiz som talade om pärlor, Dr Ulrich Henn från Tyskland höll ett föredrag om grön kvarts och Maggie Campbell Pedersen talade om elfenben. Allt var intressant och spännande rent gemmologiskt: att skottarna dess-utom är kända för att ordna fröjdiga och roliga konferenser med skotska danser och bra whiskey efter middagen, gör ju inte saken sämre.

I sambanD mED KonFErEnsEn, dagen innan den 4:e maj, bjöd Gemworld in till kurs om behandlade rubiner och safirer och hur de prissätts världen över. Gemworld International är en organisation som ger ut tidningen The GemGui-de. Den kommer ut 6 ggr/år och informerar om hur grossistpriser är för de oli-ka ädelstenarna och hur de förändras under året.Vi var 10 personer som anmält oss, främst skot-tar och engelsmän. Två föreläsare, Cigdem Lule, PhD, FGA och GG- gem-molog (Gia’s graduated gemologist), och Stuart M Robertsson, GG, och re-daktör på GemGuide, höll i kursen. Vi började dagen med en föreläsning om de olika behandlingarna som vi ser just nu på markna-den. Eftermiddagen fortsatte sedan med undersökning av rubiner och safirer med lupp och mikroskop.

rubInEr är En av DE mEsT EFTErTraKTaDE ädelstenarna. De tillhör korundgruppen. Korunder, d v s stenar som innehåller 2 delar aluminium och 3 delar syre finns på många ställen i världen, men så fort de är färgade med krom och järn och blir röda, så har vi betydligt färre källor. Den mest kända fyndorten för rubiner är Mogok i Burma, numera Myan-mar, och bara namnet gör att stenarnas pris ökar väsentligt. Tillgången är definitivt begränsad. Det finns ytterligare en källa för rubiner i burma och det är Mong Hsu.I afrika finns flera viktiga lokaler för tillfället: t.ex. mozambique, madagas-kar, Malawi och Tanzania.Från Kambodja och Thailand har extremt lite material producerats de senaste årtionden.

EFTERFRåGAN På äDELSTENAR har stadigt ökat, eftersom inkom-sterna ökat och medelklassen blivit större på den indiska och kinesiska marknaden och även i resten av världen.

Det gör att efterfrågan på rubiner definitivt är större än tillgången, vilket i sin tur gör att acceptansen för behandlat material ökar, både hos pro-ducenter, grossister, butiker, näthandel och kunder. Men tyvärr, ju längre ifrån källan, ju mindre vet man hur stenen har behandlats.Därför blir det mer och mer nödvändigt med deklaration av ädelstenar. Alla kan inte, eller vill inte köpa stenar för tiotusentals, hundratusentals eller miljontals kronor. Vissa kunder tycker det är fullt tillräckligt att köpa en 2 carat’s rubin för 500 kronor, oavsett hur den har behandlats. men, alla har rätt att få veta vad de köper, och hur stenen ska behandlas för att hålla.

rubInmarKnaDEn är just nu den som är mest utsatt för behand-lingar.Vad har vi då för valmöj-ligheter när vi vill köpa en rubin och vad kan vi förvänta oss för unge-färlig prisskillnad enligt GemGuide’s och mark-nadens prissättning. Och hur ska priserna deklareras enligt vår ädelstensmanual?I TabEllEn finns några exempel. Priserna grun-dar sig alltså på gros-sistpriser utan moms. Och som ni vet får ni ta dem med en nypa salt, priser kan ju fluktuera beroende på vem som säljer, var de säljs, på

tillgång och efterfråga m.m. Priserna är med för att ni ska få en vägled-ning om hur mycket det faktiskt skiljer, och ett ytterligare argument för varför ni kanske har dyrare stenar i er butik än de som säljs på nätet:

JUST NU SVäLLER MARKNADEN över av kompositmaterial. Komposit betyder att det är en blandning av korund i dålig kvalitet och glas som sätts samman. För tillfället kan vi se blandningar med upp till 70 procent glas. Läggs de i syra några dagar så blir det bara en hög med grus kvar. Om ni går igenom stenen noga bör ni kunna se vad för sorts sten ni har i handen.undersök genom att vinkla stenen så ni får en helt reflekterad yta. är fa-setterna genomkorsade av sprickor, har ni förmodligen något av dessa material. Den blåtonade färgflashen, olika reflektioner av glas och rubin plus blåsor i glaset är ytterligare kännetecknen.De här stenarna blir förstörda om ni värmer dem eller om det kommer syra på så se till att undersöka noga innan ni tar in rubiner för reparation eller infattning.

Linda Klein/SGRFGemmolog/geolog

nyttfrångemmologerna www.gemmologiska.se

Kurs i Skottland om behandlingar och prissättning

Page 47: NY version T&S 3-12
Page 48: NY version T&S 3-12

48 TID&SMYCKEN 3/12

Ring,ring, ring...

Rockspirit, färgstarka juvelringar från Lyxxa.

Norska Bjørg inspreras av mytiska berättelser och de naturliga elementen. Smyckena, som den här

ringen i Classicserien, blir alltid personliga. Silver och

roséförgyllning.

Ringar står för makt, rikedom och lycka. Men också

för evigheten – den har ingen början, inget slut.

Ringen är den perfekta gåvan.

Här har vi botaniserat bland nyheter på ringfronten.

Page 49: NY version T&S 3-12

49TID&SMYCKEN 3/12

Briljantring från Zoola, 18 karat guld. Cecilia, ringar från VJ Since 1890.

Spännande i silver från Opera & Co.

Söta silverringar från Guld Carlsén.

Moderingar i stål från DKNY och Armani, Fossil Scandinavia.Till både bröllop och prydnad– vitguld med briljanter och rosa morganit. Hand Sweden.

Page 50: NY version T&S 3-12

50 TID&SMYCKEN 3/12

Skön enstensring i vitguld och briljant från Gemma AB.

Matt titanring med briljanter och gudinfattning i 14 k guld. Finns också med infattning i siulver och med cubic circoner. 3D Art från Swepol.

Alltid annorlunda och spän-nande – Bjørgs smycken r en utmaning för både tanke och stil. Här ring i förgyllt brons från kollektionen Odyssey.

Stålringar från trendiga astrid&agnes.

Georg Jensens stora succé– Daisy som ring i guld och emalj.

Alliansringen Bellamonte med 0,65 ct briljanter och enstensringen Davos med smaragdslipad briljant, 0,30 ct. Från Gemma AB

Partyringar från TiSento och Ketonic. Underbar pistagegrön färg.

TiSento, ring med festkänska. Ketonic.

Från Bjørgs fantastiska värld, fågelring i silver.

Chica moderin-gar i stål från Armani, Fossil Scandinavia.

Härliga coctailringar i stål från Puss

Härliga coctailringar i stål från Puss

Page 51: NY version T&S 3-12

51TID&SMYCKEN 3/12

JAMES CAMERON – mannen bakom Titanic, Terminator och Avatar – är kanske mest känd för sina Hollywoodfilmer, men han är också en inbiten naturskildrare. Oftast är det världshaven som står i fokus, och så var det också denna gång. Den 26:e mars i år begav sig Cameron, i ett samar-bete med Rolex, på en färd ned till jordens djupaste punkt – Ma-rianergraven.9 timmar

MARIANERGRAVEN ligger hiskeliga 11 024 m under havsytan och har hittills bara besökts fyra gånger, Cameron inräknad. Men trots det extrema trycket finns det många organismer som lever på botten: forskare som besökte graven 2006 mötte bland annat en levande plattfisk. Att förstå hur liv kan trivas i en så ogästvänlig miljö var ett av må-len för Cameron, som både tog bilder och prover från havsbotten.

UBÅTEN SOM TOG CAMERON ned i djupet var ”Deepsea Chal-lenger”; en 7,3 meter lång limegrön farkost med två griparmar. Utifrån ser den mer ut som en torped än något byggt för män-niskor. Och värre är det inuti: cockpiten är bara 109 cm i diame-ter, och så kompakt att Cameron inte kunde sträcka ut armar och ben ordentligt på nära nio timmar. Innan resan tränade Cameron yoga, och lärde sig meditera för att hålla kropp och nerver i check.

PROJEKTET VAR ETT SAMARBETE mellan Cameron, Rolex

och National Geographics. Det här är inte första gången Rolex sponsrat ett djuphavsdyk – de var faktiskt med 1960, på den första resan till Marianergravens botten. Den här gången passade man på att testa en ny slags dykarklocka, som sattes fast på en av ubåtens griparmar. Klockan är en experimentell version av Rolex ”Sea-Dweller” kol-lektion, och beskrivs kanske bäst som ”robust”. Boetten är 51,4 mm, och urtavlan i syntetiskt safirglas, ligger på hela 14,3 mm. Glasets tjocklek, och dess något krökta yta, hjälpte till att stå emot det enorma trycket. Klockan klarade dyket galant, men sen är den också byggd att kla-ra 12 000 meter. Vanligtvis testar man dykarklockor i tryckkam-mare, där luft får simulera vattentrycket, så det här är en av få genuina tester av extremt vattentryck. Cameron skall enligt upp-gift ha varit mycket nöjd, och beskrev klockan som ett pålitligt sällskap under hela dyket. När – eller om – klockan kommer ut i handeln är inte känt.

UTFORSKANDET AV MARIANERGRAVEN har ett viktigt ve-tenskapligt värde, och om inget annat lär vi få se en dokumentär om resan. Men expeditionen har också en filosofisk poäng: Om vi kan nå havets djupaste punkt kan vi också nå vilken annan punkt som helst i havet. Det finns många liknande partier därute som tillsammans bildar den sista outforskade platsen på den här planeten, förklarar Cameron för amerikanska public service-bo-laget NPR.

Med Cameron och Rolex till havets botten

”Om vi kan nå havets djupaste punkt,

kan vi också nå vilken annan punkt som

helst i havet.

Det finns många liknande partier därute,

som tillsammans bildar den sista

outforskade platsen på den här

planeten”

Page 52: NY version T&S 3-12

52 TID&SMYCKEN 3/12

ET STåR ETT alldeles fantastiskt bord på Svenskt Tenn: Stockholmsbordet med graverad tennskiva. Stockholmsmo-tiv liksom flyter fram över bordet och ger ett både starkt ock skirt intryck på samma gång.

Bordet är en nytillverkning av Josef Franks bord från 1938 med skulptören Nils Fougstedts mönster, och det är gravören Mi-chiko Englund som har fått uppdraget att återskapa hans mönster.

DET äR ETT HäPNADSVäCKANDE arbete Jag blir nyfiken, snurrar runt på nätet, och hittar bland annat följande omdöme:

Jag samarbetar med Sveriges skickligaste handgravör, Michiko eng-lund.

Jag blir förstås ännu mer nyfiken och skyndar i väg till Michikos ateljé på östermalm för att få reda på lite mer.

MICHIKO äR I FULL FäRD med ännu ett bord i en limiterad serie om tio – plus visningsbordet på Svenskt Tenn.

Det är måndag, butiksdelen är stängd och Michiko passar på; ar-betet kräver full koncentration.

Jag häpnar över det arbete hon utför. Jag ser, jag hör henne be-rätta ingående om olika moment och hon visar andra jobb hon har gjort – ändå kan jag inte riktigt fatta hur det går till. Eller rät-tare sagt ATT det går.

Det är fantastiskt vad hon kan göra med sin stickel; med en boll-stickel arbetar hon fram konturerna, med en flackstickel arbetar

hon därefter fram skuggningen, som ger liv åt dekorationerna. Hon växlar mellan djup- och grundgravyr för att skapa mörka respek-tive ljusa linjer, och med tidens naturliga oxidering kommer resul-tatet att likna en blyertsteckning.

Michiko liksom vickar stickeln fram och tillbaka över ytan för att skapa mönstret, en teknik som kallas trambulering.

–Nej, då det är inte alls svårt, säger hon. Och hon tillägger att det är den enklaste tekniken man använder

inom handgravyr. –I det här fallet ligger det svåra i att få fram konstnärens (Nils

Fougstedt, reds anmärkning) intentioner med sitt konstverk, säger hon.

Det är också ett fysiskt arbete. Michiko jobbar kraftfullt uppifrån och ned och måste ibland sträcka sig över hela bordet. Hon berättar att det tar omkring 60 timmar att färdigställa ett bord.

–Jag tackade omedelbart ja, när jag fick förfrågan från Svenskt Tenn, men jag måste erkänna att jag blev lite tveksam, när de först pratade om ett tjugotal bord. Jag tänkte att det skulle slita för myck-et på ryggen.

MICHIKO TAR EN PAUS och visar några andra av sina arbeten. Till vardags arbetar hon mest med textgravyr, till exempel ringar, manschettknappar, skedar och pokaler, liksom vapengravyr.

Hon utför också sigill, som innebär ett både spegelvänt och tre-dimensionellt sätt att arbeta.

Mästerlig gravyrD

Page 53: NY version T&S 3-12

53TID&SMYCKEN 3/12

MASKINGRAVERINGEN har idag nästan slagit ut handgravyren – men handgravyr är så mycket vackrare. Med den kommer ju också något unikt.

I sin butik har Michiko en video som visar hur arbetet går till – i fall nu nå-gon skulle ifrågasätta varför handgravyr kostar mer än maskingravyr.

I henne ateljé finns också prov på Bulinogravyr; en speciell form av gravyr som ger ett fotorealistiskt slutresultat och som ofta används till att pryda olika samlingsobjekt.

Gravyren består av mängder av små punkter och fina linjer. Jag tittar närmare på en annan av Michikos gravyrer, en av en kimonoklädd

kvinnofigur och en annan en tiger. Jag häpnar igen. Och ännu mer när jag tit-tar på tigern genom ett förstoringsglas.

Jag lovar, den tittar på mig. Blicken är så levande.

ATT JOBBA SOM HANDGRAVör kräver en stadig hand, en skarp blick, ett oändligt tålamod – och konstnärlighet.

Själv säger Michiko att hon inte har vare sig talang eller anlag, men att hon däremot är envis som synden och också en utpräglad tävlingsmänniska.

Hon dyrkar också allt hantverk, älskar olika material, och det är nog med det som allt började. Michiko kommer från Japan och efter sin gymnasieut-bildning gick hon en sömnadskola för kimono och har även sytt en kimono åt kejsarhuset.

KäRLEKEN FöRDE MICHIKO till Sverige och nu har hon jobbat som hand-gravör i Sverige i närmare 40 år.

Den banan började i Luleå som lärling hos Hovjuvelerare Fritz Olsson, där hon lärde sig enklare mönstergravyr.

Hur det nu kom sig, så fastnade hon för yrket. Om det nu berodde på enbart envishet eller en inneboende talang, ska vi låta vara osagt.

Därefter gick flytten till Stockholm i sökandet efter mer kunskap. Här job-bade Michiko bland annat för Guldfynd som gravör, och på kvällarna övade hon på egen hand. 1983 startade hon sin egen verkstad, Michiko Gravyr.

MICHIKO äLSKAR VERKLIGEN sitt jobb men sticker inte under stol med att det inte alltid varit så lätt.

–Jag trivs verkligen med att vara gravör, särskilt de sista tio åren. Så var det inte riktigt tidigare, jag behövde mycket träning och utan läromästare var det inte lätt alla gånger.

–Men från och med år 2000 började jag åka till olika mässor som Basel, In-horgenta och Intergem, där jag träffade många superduktiga gravörer, juvel-fattare och stengravörer. Det var så inspirerande. Sedan dess har jag utvecklat mig och blivit bättre och bättre, och då är det klart att man trivs med vad man håller på med.

Det är roligt att se Michiko arbeta och lika roligt att höra henne berätta om sitt arbete. Så engagerat, så roligt, så initierat.

Hennes nyfikenhet har ständigt drivit henne framåt och gjort att hon hittat nya möjligheter för att förbättra sin teknik. I USA upptäckte hon bland annat att man kan arbeta med lufttryck, något som hon tycker har revolutionerat hennes arbetssätt; hon behöver inte längre trycka stickeln så hårt av egen kraft och det sparar såväl hennes tumme som armbåge och axel. Det här är också något hon brukar tipsa juvelfattare om.

MICHIKO HAR OCKSÅ FöRDJUPAT SIG I heraldisk gravyr i London, i ovan nämnda Bulinogravyr och sedelgravyr som gästelev hos Bottega Giova-nelli i Italien. Det senare beskriver hon som en ren fröjd och berättar att hon sett gravyrer med 45 linjer som korsar varandra för att uppnå en skuggnings-effekt – på ett område av en kvadratmillimeter.

–Tänk att få träffa alla dessa mästare i denna konstform, säger hon. Hon berättar också att hon nästan började gråta, när hon såg ett verk av

mästaren Fracassi, en bild av ett skrämt djur, där luften liksom darrar av räds-la.

Fracassi är känd för att gravera bara enbart punkter (Bulinodott) och är en av de absolut största namnen. Fracassi i sin tur föll för Michikos känsla och engagemang för yrket, och i dag har de två god kontakt.

MICHIKO ÅTERVäNDER till Stockholmsbordet. Jag undrar om det aldrig känns nervöst, tänk om hon slinter?

Hon skrattar och säger nej, hon känner sig trygg, men att det har tagit många år att nå dit.

–Men nu vet jag vet, vad jag kan. Och vad jag inte kan. Man blir aldrig full-lärd, slutar hon.

KINA ANDeRSSON

Kärleken förde Michiko till Sverige. Nu har hon jobbat här i 40 år

Page 54: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/0654

Klockan som skaticka i 10 000 år

“Prototyp 1” av klockan. Modellen är 2,5 meter hög. Foto Rolfe Horn.

Page 55: NY version T&S 3-12

55TID&SMYCKEN 3/12

åNGSYSSLAREN DANIEL HILLIS har en dröm. Han vill bygga en klocka som skall gå i tio tusen år. Och med miljo-ner i botten håller drömmen nu på att bli verklighet.

Klockan – eller ”Clock of the Long Now” som den ock-så kallas – är ett projekt som legat i startgroparna sedan 1986. Då fanns klockan mest på pappret.

Sedan dess har prototyper byggts och föredrag hållits. Men det riktiga arbetet kom igång först när Jeff Bezos – vän till Hillis och mannen bakom nätjätten Amazon.com – sköt in 42 miljoner till projektet ur egen ficka.

MyCKET PENGAR KAN TyCKAS, men den färdiga klockan kom-mer bli en mekanisk koloss, med två och en halv meter breda kug-gar, som var och en väger över 300 kilo.

För att skydda mot väder och vind – och ett tredje världskrig – kommer klockan stå i ett urholkat berg.

Och förarbetet har blivit ett projekt i sig. Bara spiraltrappan, som leder ned till klockans inre, har krävt att

helt nya grävmaskiner tagits fram, som kan mejsla ut stegen från berggrunden.

För Bezos del är 42 miljoner bara 0.3 procent av hans svindlande förmögenhet. Och än viktigare än pengar, är vad klockan kommer att representera:

–Att kunna tänka och planera utifrån ett långt perspektiv, är en egenskap som låter människor uppnå, vad de annars trodde var omöjligt, berättar Bezos i en intervju med den amerikanska po-pulärtidningen, WIRED. Människan har alltid haft en tendens att tänka ganska kortsiktigt, men i takt med att våra problem blir allt större och mer komplexa, så måste vi börja tänka mer långsiktigt.

OM BEZOS STÅTT FöR FINANSERNA, så är Hillis onekligen projektets hjärta.

Hillis är något av en renässansman; ett klassikt geni som ständigt har något nytt på gång. Han har byggt farkoster för NASA, sålt dis-playteknik till nyhetskanalen CNN. Han har hjälpt till att utveck-la medicinsk apparatur som kan upptäcka tidiga stadier av cancer. ändå är det arbetet med klockan som betytt mest för honom:

–Jag tror det här är det viktigaste jag kan hålla på med. Viktigare än cancer, berättar han för WIRED.

–I det långa loppet tror jag att det här kommer ha större betydelse för människor. Jag hoppas att de kommer börja tänka på hur värl-den kommer se ut om 10 000 år, på hur klimatet kommer föränd-ras. Om våra städer kommer stå kvar. När man väl börjar tänka i de banorna får man ett helt nytt perspektiv på världen.

ATT SäTTA IHOP EN KLOCKA av den här storleken är ingen lätt uppgift, och det finns ingen garanti för att den kommer stå sig så länge som Hills hoppas på. Få klockor är byggda för att hålla i hundratals år, än mindre tio tusen.

Arbetet försvåras också av Hillis önskemål om att klockan skall vara lättbegriplig – om något går sönder – men samtidigt inte vara beroende av ständigt underhåll.

Det här har gjort att man fått tänka till ordentligt när det gäller klockans rörliga delar. Klockans kuggar snurrar exempelvis på olje-fria, keramiska kullager. Olja torkar lätt ut, och det keramiska ma-terialet har fördelen att det inte rostar.

FILOSOFIN OM DET ENKLA gäller också klockans tidsappara-tur. Här har utmaningen varit att hitta en lösning som håller tiden rätt, är enkel att reparera, och kan synkronisera sig själv. Det är en svår balans: precisa klockor har ofta känslig apparatur, och enklare klockor går lätt fel, om man inte tar hand om dem.

Balanshjul, tryckkammare och stämgafflar var bara några av de tekniker som Hills ingenjörer övervägde – alla med sina för- och nackdelar, men ingen klar vinnare. Lösningen blev istället att kom-binera två metoder: en mekanisk pendel, som synkroniseras med solljus.

Varje dag kommer middagsljuset strömma in i klockan och vär-ma upp en metallplatta. När en viss temperatur nås, bildas en buck-la på plattan, som ställer om klockan till 12:00. Och när det är då-ligt väder får pendeln sköta jobbet tills solen skiner igen.

M

KLOCKANS DRIFT var en annan svår nöt. Och här fanns det än färre valmöjligheter att välja mellan.

Solpaneler var ett logiskt val, men risken är att de går sönder ef-ter några hundra år. Panelerna går också emot Hillis krav på tek-niskt enkla lösningar. Atomenergi var en annan kandidat som val-des bort av samma anledning. Till syvende och sist fick projektet tumma lite på Hillis önskemål, och låta klockan drivas av mänsk-lig, mekanisk uppvridning.

Men vad som började som en kompromiss blev en intressant, interaktiv del av klockans design. Klockans visare står nämligen stilla tills det att man vrider upp verket, och när det vrids upp får besökaren också se hur många dagar som förflutit sen visarna se-nast var aktiva.

En finurlig lösning, som både sparar energi och fungerar som en slags barometer för folks intresse av klockan.

DET KAN NOG DRöJA ETT TAG mellan besöken. Den slutgiltiga versionen av 10.000-årsklockan kommer stå i Mount Washington, mitt i Nevadas öken. Klockan i sig kommer huvudsakligen finnas under jord, men själva ingången ligger 450 meter ovan mark. Sti-gen dit är både brant och snårig.

Tanken är att klockans läge skall minska risken för vandalism. Berget är en del av en nationalpark, så området är också skyddat mot framtida industribyggen.

MEN INNAN KLOCKAN äR PÅ PLATS i Nevada har en klocka i samma skala byggts på Jeff Bezos tomt, i Van Horn, Texas.

Det kan låta som onödigt förarbete, men en klocka i den här ska-lan – och med den här livslängden – har aldrig byggts förut, och det är mycket som kan gå snett. De första borrningarna för Texas-klockan började 2009, och arbetet är ännu inte klart.

Hur besökstrycket kommer bli när den första klockan står klar får tiden utvisa. Men den som kommer förbi och vrider upp verket kan få höra en av klockans unika melodier – en ny för var dag som går. Tillsammans kan klockans tio bjällror klämta fram 3,65 mil-joner sekvenser innan de börjar upprepa sig. Bjällrorna drivs helt av mekanisk energi, på ett sätt som Hillis beskrivit som ”världens långsammaste dator”.

Den som har miniräknaren redo kan snabbt räkna ut att det går fler dagar på tio tusen år än 3,65 miljoner. Men då klockan bara ljuder, när den får besök är det nog ingen risk att någon märker en repris.

Det är en absurd detalj, som samtidigt fångar mycket av projek-tets poesi. Om vad vi bygger idag och lämnar över till nästa gene-ration. Om att tänka på den tid vi har kvar. Och om melodier, som väntar på att bli hörda. För mer information, besök http://www.longnow.org

JeSpeR OhLSSON

Hjulet på toppen visar datum och aktiveras för hand. Foto Rolfe Horn.

Page 56: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/0656

BÖRjAN AV 2012 var det dags att fatta ett stort beslut om den minsta av ting – skall skottsekunden få stå kvar?

Om du inte hört talas om skottsekunden, är du i gott säll-skap. även bland klockfantaster är den nämligen lite av en dol-dis. Rent praktiskt fyller skottsekunden samma funktion som

skottåret: den rättar till ett system som inte går helt jämt upp av sig självt. SKOTTSEKUNDEN BEHöVS eftersom vi har två olika sätt att mäta ut tid på: efter hur jorden rör sig runt solen, universell tid, och efter hur snabbt atomer vibrerar, atomtid.

Av de två är atomtid överlägset när det gäller att hålla tiden. De atomer som atomklockor utgår ifrån beter sig identiskt, vilket gör varje mätning – och varje klocka – ytterst exakt.

Universell tid, å andra sidan, har en tendens att bli mer oexakt ju längre tid som går. Det här beror på att jordens rörelser, både runt sin egen axel och runt solen, ständigt förändras, vilket i sin tur påverkar hur lång en dag, en timme – och en sekund – är.

Och det är här skottsekunden kommer in. För femtio år se-dan, när den första atomklockan konstruerades, var universell tid

och atomtid något så när i synk med varandra. Sedan dess har ett glapp skapats – ett glapp som ständigt växer och krymper. När glappet börjar närma sig 0.9 sekunder läggs en sekund på – eller dras ifrån – atomtiden.

Hittills har 34 sekunder lagts till. Eftersom jorden fortsätter snurra allt långsammare har det hittills inte funnits behov att ta bort några sekunder. Men även den trenden kan vända. Runt 2000 började jorden nämligen rotera något snabbare igen, vilket har gjort att allt färre sekunder behövts läggas till.

SKOTTSEKUNDEN äR EN SMART LöSNING på ett komplice-rat problem. Men den har också sina baksidor.

Det största problemet med skottsekunden är att det är svårt att veta i förväg när glappet blivit så stort att det behövs justeras. Jor-dens rotationer påverkas av många olika krafter, och ju mer pre-cist man mäter, desto fler krafter måste man ta hänsyn till. När det handlar om millisekunder kan faktiskt havens rörelser vara nog för att påverka mätningarna. Det matematiska arbetet är enormt och ständigt pågående.

Skottsekundens

I

Page 57: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/06 57

Skottsekundens öde uppskjuten

Det finns också rent praktiska problem med skottsekunden. Vi lever i ett allt mer datoriserat samhälle, och de system vi förlitar oss på blir i sin tur allt komplexare. Det är omöjligt att veta i för-väg vilket år som kommer behöva en skottsekund, vilket innebär att datorsystem måste uppdateras manuellt. Kritiker menar att slarv med ett känsligt system – likt de som styr flygtrafik – kan få katastrofala följder.

Försvarare av skottsekunden argumenterar å andra sidan att vi inte vet vad konsekvenserna av ett avskaffande blir i det långa loppet.

Samtidigt har också en viss romantik smugit sig in i frågan. Atomtid är det mest precisa tidsverktyget vi har, men det är också en relativt ny uppfinning. Solen, och jordens rotationer, har tjä-nat människan i tusentals år. Nog kan det kännas lite kyligt att byta ut ett så uråldrigt system för datorernas skull?

När det gäller själva upplevelsen av tid får man vänta väldigt länge innan man ser någon effekt. På hundra år spås skillnaden mellan atomtid och universell tid bara bli ett par minuter. Men om ett par hundra tusen år kan lunchtid teoretiskt sett hamna mitt i mörkaste natten.

Kritiker av skottsekunden menar att det problemet – om vi fortfarande lever då – lätt kan lösas med en skottimme, eller en skottdag.

SKOTTSEKUNDENS öDE har debatterats internationellt sedan 2007. Och med tiden har frågan allt mer kommit att handla om kultur. Kina har exempelvis länge varit tveksamma till ett avskaf-fande, vilket sägs bero på att kinesisk tradition har starka band till astronomin.

Storbritannien och Kanada är några av de länder som tillsam-mans med Kina visat sitt stöd för skottsekunden, medan Frank-rike, Tyskland och USA argumenterat emot. Och mellan dessa lä-ger finns Ryssland, Turkiet och Nigeria, som avvaktande inväntar mer forskning.

Och mer forskning är just vad det blev. När det så var dags att ta beslut tidigare i år sköts frågan upp till 2015.

JeSpeR OhLSSONN

Page 58: NY version T&S 3-12

58 TID&SMYCKEN 3/12

STRIDEN OM äDELSTENSVäRLDENS mest udda egenskap är en omöjlig fajt. En fajt som kräver tre vinnare. Den fosforescerande fluoriten, den diamagnetiska baryten och den hydrofana opalen.

FOSFORESCENS innebär att en sten absorberar energi, till exem-pel när man lyser på den, och sedan kastar tillbaka energin. En sten kan lysa av sig själv i timmar efter att lampan släckts. Hope-diamanten, världens största naturligt blå diamant, är ett ex-empel. När man belyser “Hope” med ultraviolett ljus lyser den ill-rött I fem minuter efter att lampan stängts av. Inte nog med att man kan lysa med ljus av en viss färg och få ljus av en helt annan färg tillbaka, man kan till och med ge vissa stenar värme och få tillbaka ljus. Det bästa exemplet är fluorit. Vid upp-värmning lyser fluoriter i mörkret. Vilken färg de lyser med går inte att förutsäga – det är sällan samma färg som stenen själv.

OM BARyT utsätts för ett magnetfält utifrån slår den tillbaka ge-nom att själv skapa ett magnetfält med motsatt riktning. Egenska-pen kallas diamagnetism.

DEN SISTA PLATSEN går till hydrofana opaler. Vissa kristallopaler, inte minst många av de från Welo i Etiopien, som tidigare uppmärksammats i Tid&Smycken, går från att vara vita till att bli genomskinliga och färglösa om de får bada en stund. Efter torkning återfår de sitt normala tillstånd. Processen är ett nöje att beskåda och kan upprepas i oändlighet. Ef-fekten uppstår när vattenmolekyler tränger in mellan de 170 nano-meter stora sfärer som opalerna består av.

Hårdast: DIAMANT

DE STARKA BINDNINGARNA mellan varje kolatom i en diamant ger den en oslagbar motståndskraft mot repning, och oslagbar för-måga att repa andra material. Detta ger diamant förstaplatsen i Mohs hårdhetsskala – där diamanten har fått definiera toppvärdet 10. Förmåga att motstå repning är dock den enda typ av påfrestning som Mohs hårdhetsskala tar hänsyn till. Som guldsmeder vet, men kunder lätt glömmer, ska diamantens förmåga att motstå slag och stötar inte överskattas.

Kuriosa om diamanter och hårdhet

INOM MATERIALFySIKEN har vetenskapsmän då och då under de senaste decennierna ifrågasatt om diamant verkligen är det hår-daste av alla naturliga material – andra former av sammanpressat kol som hittats nära meteoritnedslag har visat tecken på att vara hårdare än diamant. Dessa ”nästan-diamanter” tycks besitta flera andra spännande egenskaper. Undertecknad undersökte, tillsammans med professor Keith Nel-son vid universitetet MIT, fyra exemplar av materialet lonsdaleit, en sorts meteoritkol med samma kristallform som grafit men lika starka bindningar som diamant, för att påvisa att detta material är hårdare samt leder värme bättre än diamant. Experimentet kunde dock inte utföras på grund av att diamantsli-paren inte klarade av att slipa lonsdaleiterna. Ett tecken?

Ädelstensvärldens mest udda egenskaper

Demantoidkristall.

Page 59: NY version T&S 3-12

59TID&SMYCKEN 3/12

Högst brytningsindex – RUTIL

BRyTNINGSINDEx bestämmer förmågan att reflektera ljus och ger ädelstenar det vi kallar lyster. När ädelstensvärldens allra högsta brytningsindex listas, är vinna-ren inte, som man kanske hade trott, diamanten. Istället är det en sten som många nog hört talas om, men ironiskt nog i form av orenheter inuti andra stenar, snarare än som en egen ädelsten. Vinnaren är rutil, känd för att förekomma som nålar inuti s.k. ru-tilkvarts och för att utgöra de orenheter som skapar stjärnan hos många stjärnsafirer och stjärnrubiner. På vissa platser, som Minas Gerais i Brasilien, förekommer dock rutil som egna kristaller i ädelstenskvalitet. Dessa sällsynta rutiler kan nå ett brytningsindex på 2,900, att jäm-föra med diamantens 2,417 som ändå är högt med tanke på att de flesta refraktormetrar – de verktyg som används för att mäta bryt-ningsindex – inte kan mäta värden högre än 1,79. Andra smyckestenar, som har ett brytningsindex för högt för att mätas, är demantoidgranat, naturlig zirkon och kassiterit. även den brandgula spessartingranaten, och vissa blandningar av granatsorter, har mycket stark lyster. I slutänden beror dock lystern på kombinationen av högt brytningsindex och poleringens kvali-tet. Bland samlarstenar, som inte har tillräcklig hårdhet för använd-ning i smycken, finns ytterligare ett tiotal som besegrar diamanten.

Högst dispersion: DEMANTOID

DISPERSION äR ETT MÅTT på förmågan hos en ädelsten att bryta upp det vita ljuset i dess beståndsdelar och kasta tillbaka det som gnistor i alla regnbågens färger. Eller som vi kallar det – eld. Högst dispersion bland alla våra kända smyckestenar, högre än så-väl safir som rubin och diamant, har den gröna demantoidgrana-ten med en dispersion på 0,057. Hos smyckestenar med kraftig färg dränks elden ofta i färgens djup, till färgstensälskarens förtret. Men demantoidens dispersion är så hög att den gröna granatens eld slår igenom ändå.

Tyngst - KASSITERIT

DENSITETEN BESTäMMER hur stor sten du får för en viss ca-ratvikt.

Den tyngsta av alla ädelstenar är den sällsynta kassiteriten med en densitet på upp till 7,01 gram per kubikcentimeter. Som jämförelse är safir och rubin tyngst av våra välkända ädelste-nar med en densitet på 4,0 g/cm2. Diamant har densiteten 3,52 g/cm2 och smaragd väger så lite som 2,71 g/cm2. Om du vill att din 1-caratare ska vara så stor som möjligt - välj inte kassiterit.Kassiterit är mest känd som en tennmalm, men på några platser förekommer den som vackra gyllenbruna och genomskinliga kris-taller. Slipade ädelstenar är mycket eftertraktade av samlare, då kassiterit också har bland den bästa lystern och elden i hela ädelstensvärlden. Med en hårdhet på mellan 6 och 7 är sällsyntheten det enda som hindrar kassiteriten att användas i smycken.

Mest radioaktiva - EKANIT

EKANIT äR EN äDELSTEN som påträffas i Eheliyagoda på Sri Lanka. Ekaniten hade varit en anspråkslös ädelsten med sin jordigt gröna färg och hårdhet på omkring 5, om det inte varit för att ekaniten är den mest radioaktiva av alla ädelstenar. Med upp till 27,08 procent av stenens vikt bestående av det kraftigt radioaktiva grundämnet thorium, och ett par procent av uranföreningar, betecknas den som ansenligt radioaktiv och klassificeras enligt 49 CFR 173.403 (mer än 70 bequerel/gram).

Bästa köpet – PARAIBATURMALIN

NäR PARAIBATURMALINEN, en neonblågrön turmalin från Mina da Batalha i Brasilien, introducerades på Tucsonmässan i Arizona 1990, gick den första dagen att köpa för några hundra dol-lar per carat. I slutet av mässan, fyra dagar senare, var grossistpriset uppe på 2000 dollar per carat. Och ökningen har bara fortsatt för stenarna från den 400 x 200 x 65 meter stora brasilianska fyndighe-ten, idag kan toppstenar kosta 30 000 dollar per carat. Japp, man skulle köpt en i början.

JOhANNeS ORSTADIUS

Fluoriter

Page 60: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/0660

FrontLine

Modell med smycken från TiSento och keramikklocka från Bering.

Berings senaste keramiska klockor. Den tunna svarta med retroinspirerat meshband.

Långa haslband i stål från Hombre (Friman & Co).

Halsband med matchande armband. Allt stål. Från Hombre.

Sommarfint i silver från Guld Carlsén

Page 61: NY version T&S 3-12

61

REPARATIONSPÅSAR

Leveranstid 2-4 veckorOrdertel: 0142-800 85Orderfax: 0142-162 57

ESA Products KBBox 300 • 595 23 MJÖLBY

Även om Mors dag är förbi, så kommer det fler tillfällen att överaska . Silverhjärta frånScoop.

Fin ensamble av förgade cubic zirkoner, Guld Carlsén.

Vackra pärlörhängen i vitguld och briljanter från Gemma.

Princess baby, smycken från sagornas värld, Scoop Silver. Sommarfint i silver från Guld Carlsén.

Vi ställer ut på Precious 31/8 – 2/9

Page 62: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/0662

FrontLine

Nu kommer Curtis & Co till Norden, märket som filmstjärnorna och kändisarna i USA väljer för dess kvalité och design. Big Time World visar 3 eller 4 tidszoner beroende på vilken storlek man väljer på klockan.Klockorna finns i 50 mm och 57 mm, detta är klockorna som alltid visar att du åker i första klass. Billigaste klockan ligger på 14 000 sek och upp till 2,5 miljoner.Mer info på www.curtisandco.se eller sök upp “curtis & co. watches - nordic” på facebook.

Ring i oxiderat silver från danska Rabinovich.

Fusion som armband, Georg Jensen.

Nordic Klockor säljer engel-ska Sekonda, prisvärda och bra kvalitet. Ovan kronograf med förgyllning.

Trendiga stålarmband från Police, Ketonic.

Sensuella kulringar från Sävsjö Guld.

Page 63: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/06 63

På 60- OCH 70-TALET hade den svenska smyckedesignen en själv-klar position och en given plattform. På den tiden var vi jämförbara med våra grannländer Danmark och Finland, som också hade sina egna och tydliga formspråk. Men medan Danmark och Finland har behållit, utvecklat och fördju-pat sina inhemska designspråk och sin designkultur, kan man fråga sig vad som hände med den svenska formgivningstraditionen? Vart tog den egentligen vägen? Fanns det inga som tog vid efter dåtidens nestorer som Sigurd Pers-son, Torun Bülow-Hübe (som visserligen arbetade för det danska företaget George Jensen) och dessförinnan Wiven Nilsson? Alla tre hör till 1900-talets internationellt mest kända svenska formgivare.

VAD VAR DET SOM GJORDE att vårt fokus förändrades från att lyfta fram den egna designen till att låta import av smycken dominera? Från att lyfta fram individen bakom konsthantverket till anonyma produkter? Vad var den egentliga anledningen? Tappade vi vårt självförtroende? Hade vi inte tillräckligt stor tilltro till vår egen produkt eller individens kompetens? Eller handlade det om svårigheter med produktion och distribution? Ja, frågorna är många men svaren är färre.

I DE samTal och möTEn jag har, känner jag ett sug och en stark efterfrågan när det gäller att återta positionen för svensk formgivning och duktiga svenska designers. Att få känna en gemensam stolthet över vad svenskt gyllene formspråk förmår och kan visa.

mEn hur Tar vI oss DIT från där vi är idag? Hur kan denna resa för att återta positionerna se ut?

MåHäNDA äR RESAN redan påbörjad. Smyckebranschen har när-mat sig modevärlden; modemagasinet Damernas Värld har instiftat en ny disciplin (”accessoarer”) i tävlingen ”Guldknappen”, och för en tid sedan publicerade Dagens Nyheter tre helsidor under rubriken ”Det svenska smyckesundret”. men är detta tillräckligt? vad mer kan göras? och var finns ett forum för denna viktiga fråga?

vI har ForTFaranDE många duktiga svenska tillverkare i bran-schen. Och många duktiga enskilda guld- och silversmeder. Proble-met ligger kanske i mötet mellan dessa discipliner – hur kan vi lyfta fram individerna bakom tillverkarnas produkter? Vågar vi släppa fram nya starka formgivare, med risken att dessa kan bli viktigare och mer kända än producenten? Kan vi skapa större kännedom och uppskatt-ning för enskilda guld- och silversmeder som gör att dessa når en större publik och därmed får möjlighet till större försäljningsvolymer? För potentialen borde finnas.

DET FInns allTID En marKnaD för det handgjorda och exklusiva, men denna är förunnad ett fåtal. likaväl som att det finns en volym-marknad för enklare produkter som främst säljs på lågt pris. Men idag finns det också en växande marknad för ”mass premium”, d.v.s. lite exklusivare produkter men som ändå ligger inom räckhåll för en lite större målgrupp. För att lyckas här krävs en kombination av kvalitet och ett upplevt mervärde för konsumenten, där kontakten och relationen med människan bakom produkten ofta är en viktig del av upplevelsen. Men då måste branschen också våga agera för att utveckla den här marknaden, både i form av enskilda företag och i de gemensamma instanserna. Så handen på hjärtat, hur mycket berättar du om individerna som ligger bakom just dina produkter?

Maria Idänge:

Var finns de starka svenska formgivarna i dag?

Ring i oxiderat silver från danska Rabinovich.

Sommartider från DKNY, Fossil Scandinavia.

Sportig och kraftfull klocka från Tajms. Band i silocon.

Formsköna ringar i stål från Puss.

Page 64: NY version T&S 3-12

64 TID&SMYCKEN 3/12

När tillvarongick i svart-vitt

Högst personligtEn krönika avPer Andersson

ETT TYPIsKT aPrIlväDEr, småkallt och regnet smattrade mot rutan. Felix och jag satt uppkrupna i soffan och skattade tillsam-mans åt en gammal pilsnerfilm från förr. Felix är ett av mina barnbarn, 6 år (snart på det 7:e). Han skrattade hejdlöst, mest åt alla som ramlade, snubblade eller misslyckades. Själv garvade jag åt de töntiga replikerna och hur urbota fånigt klädda alla var på den tiden. Bara en sån sak som att man tillta-lade varandra med titlar och namn. Undrar om man la bort titlarna först på bröllopsnatten? Efter ett tag tystnade Felix och vände sig emot mig. Morfar: När du var liten, var allting bara svart-vitt?

när jaG sKraTTaT FärDIGT fastnade svaret i halsen. Grabben har en poäng där. Kanske inte riktigt som han menar – filmens ålder och svartvita bilder, tillsammans med hans vetskap om min ålder var frågan inte så obefogad. En längre utläggning följde om ögats konstruktion, nyansernas betydelse, färgerna som en förutsättning att ge signaler. Kort sagt utan färger skulle vi inte kunna existera som vi gör idag. han återgick till filmen efter bara ett kort ögonblick. Förmodligen ointresserad av min ytterst pedagogiska utläggning om färgernas betydelse för vår överlevnad.

HANDEN På HJäRTAT – förr satte man in pengarna på banken och så fanns dom där. Snodde man äpplen hos grannen och farsan fick reda på det – då åkte man på stryk. hängde man inte med på lektionerna fick man förklara sig hemma varför ”majen” skrivit brevet man var tvungen att visa upp. Det hände aldrig att mamma eller pappa tog mitt parti. skulle man ha en cykel fick man minsann jobba för den. Tro inte att jag längtar tillbaka. Men tillvaron var mer svart-vit. Klara skillnader mellan rätt och fel. Inte fasen kopplades det in någon psykiater om man råkade kissa i sängen eller inte fattade skillnaden på o och å. Det känns som att vi har förfinat öppenhet, tolerans och omtanke, till den milda grad att allt som förr hanterades enkelt och självklart numera analyseras till absurdum. För att lyckas, krävs det nu en färgpalett med alla färger. Du bör veta vilka kunder som kommer att köpa dina varor och inte minst varför. hur och med vilka förfinade argument du behöver. Det är inte bara att slänga ut en massa varor i skyltfönstret, öppna dör-ren, borsta mjällen från kragen och vänta på kunderna. Slaget om konsumenternas pengar hårdnar för var dag som går. Några ”äpp-len” går alltid att avvara, men om risken är att mista hela skörden är det dags att agera. Varför kan guldhandlare sitta på Stadshotellet och plundra våra kunder? Hur i helsike kan en väska vara mer värdefull än ädla smycken? Vilka krafter ligger bakom modet att permanenta mode-flugor för all framtid på kroppen?Mitt råd – öppna färgburkarna !FElIX – var i all världen har pojken tagit vägen!

TORGETANNONSERA GRATIS PÅ TORGET

(även på vår hemsida)Mejla annons till [email protected] eller skicka till

Tid&Smycken, Fjällskärs Gård, 611 97 STIGTOMTA

SÄLJES

GulDsmEDsvErKsTaD/aTElIEr I sTocKholm,Söker köpare till rymlig verkstad i Vasastan. Bra hyresnivå och funktionell planlösning. Lokalen rymmer 5 arbetsbänkar, kundmottagning och utställningsdel, kontor och separat slip och grovarbets-del.Ellen Curtis tel. 08-327202 eller 0737235562.

väl InarbETaD guld-, smyckes-, corpus- och klockbutik. Ensam på orten säljes pga pensionering. Nya diskar och brickor, nytt larm, övervakningskamera, personlarm och galler. Stort kassavalv.Verksamheten bedrivs i hyrd lokal med bra parkeringsmöjlighe-ter. Företaget drivs som AB och försäljningen avser bolaget eller inkråmsförsäljning (inventarier, lager och inredning).Sjöbo Guld och Ur AB. Anita Mårtensson. 0416/190 37 el 122 [email protected]

GULDSMEDSAFFäR MED VERKSTAD, AAATänker nu gå i pension inom 1-1,5 år och söker en köpare.Bolaget har funnits i två generationer sen mitten på 50 talet och är väl inarbetad. Läget på butiken är bland det bästa i sta´n med bra hyra. Se hemsida: www.stigsguld.se.Stig johansson tel 0224-77819, Sala

väl InarbETaD lITEn GULDSMEDSAFFäR med AA-läge i en mellansvensk större stad, säljes eller överlåtes. Låga omkostna-der och egen verkstad överlåtes utan varu/guld/metall-lager.För vidare info kontakta. Tel. 0727-404091

väl InarbETaD GulDsmEDsbuTIK på Stortorget i Simris-hamn säljes med vacker inredning och kassaskåp. Verkstad finns bakom butiken med två arbetsplatser. stort källarförråd. Hyra ca 8 000 kr/månad. Priset bör ligga kring 250 000 kr. Tel 070-309 86 11.

GULSMEDSVERKTyG, bl a svanhals och polermotor. Tel 0152-161 46

YRKESMAN SÖKES SÖKES

GulDsmED/buTIKssäljarE sökes. Guldsmed som även tycker om att sälja i affär sökes till [email protected]

JAG BEHÖVER OMGåENDE en duktig och helst erfaren guld-smed på heltid eller enligt övernskommelse. Du får syssla med tillverkning, omarbetningar och reparationer. Du kommer också att få hjälpa till med försäljning i butiken. Känner du att du är rätt person, ring mig.Lars Andersson, Skänninge Ur & Guld, tel 0142 401 14.

KÖPES

JAG SÖKER ALLT i form av nya eller begagnade verktyg och material för en nystartad silversmeds verkstad, t.ex. svan-hals, slipmaskin, polertrumma med tillbehör, ringbockningsma-skin, dragbänk, tänger mm. E-mail: [email protected] ring Judit Hedelius på: 0735 13 13 13

Page 65: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/06

Page 66: NY version T&S 3-12

66 TID&SMYCKEN 3/12

JAG HAR ALLTID FASCINERATS av människor som gör galenskaper bara för att synas. Som att vara en av 24 som försöker få plats i en liten Volkswagen eller i en telefonbox.

”Five minutes of fame”, brukar man kalla det.Att få synas, bli sedd, även om det bara är för ett ögonblick.

MEN IBLAND tar det sig groteska former.

Just nu följer några ameri-kanska tidningar, bland annat den för övrigt utmärkta nät-tidningen THE DAILy, ameri-kanskan Donna Simpson som bestämt sig för att bli världens fetaste kvinna!

Enligt senaste rapporten vä-ger hon 360 kilo och hon har bestämt sig för att bli dubbelt

så tjock och väga 720 kilo innan hon är nöjd.

FöR ATT UPPNÅ DETTA MÅL äter hon 30 000 kalorier om dagen. Det är tio gånger mer än vad en storväxt man behöver sätta i sig.

Men hon klarar det inte själv, så nu ska hon gifta sig med en kock som ständigt skall stå vid hennes sida (läs spis).

KANSKE äR DONNA SIMPSON ett utslag av den amerikan-ska matkulturen?

För 50 år sedan började en fetthysteri i USA. En obskyr lä-kare och forskare, Ancel Keys, lyckades genom att manipulera statistik bevisa sin tes, att om man äter fett blir man fet. Och så får man hjärtinfarkt eller stroke och livet tar slut.

Nej, skär ned på fettet så blir du smal och mår bra, var hans budskap som snabbt stöddes av en dynamiskt växande livs-medelsindustri.

DE SENASTE 30 ÅREN, sedan den fettsnåla kampanjen intensifierats, och livsmedelshyllorna fylldes med kolhydrats-stinna produkter, inte min s k light-produkter, har amerika-

narna skurit ned sin fettkonsumtion med 30 procent, vilket är imponerande.

Det märkliga är bara det att amerikanarna blir fetare och fetare, utan att någon – och helst inte livsmedelsindustrin och läkemedelsföretagen – vill förstå varför.

Detta trots att alla senare forskning kan tala om orsakerna.

NEJ, IDAG äR 34 PROCENT av alla amerikanare så feta att det är att betrakta som sjukligt.

På 50-talet var siffran 11 procent.

Mängder av barn under 12 år får åldersdiabetes, vilket naturligtvis är skrämmande

SITUATIONEN I SVERIGE är tack och lov inte lika hemsk. Men likväl oroande.

Sockerkonsumtionen är skyhög bland ungdomar. Fastfood ersätter riktiga måltider. Man stoppar i sig bröd, pasta och an-nat som är fyllt av kolhydrater.

För den som inte vet, omvandlas kolhydrater till socker när det kommer i tarmen.

FöR EN TID SEDAN tittade jag igenom mina gamla skol-kort. Kort från den tiden då man åt naturlig mat, inte minst därför att livsmedelsindustrin ännu inte kommit så långt att vi hade annat att välja på.

Av alla mina gamla skolkamrater var det inte en enda som var överviktig.

Tittar jag på mina döttrars skolkort från 90-talet är var och varannan elev överviktiga.

Hur ska det sluta?

Olle Nyman

Five minutes of fame– till vilket pris som helst

Page 67: NY version T&S 3-12

TID&SMYCKEN 1/06 67

Page 68: NY version T&S 3-12