nya högskoleprovet hösten 2011 - övningsprov

h

D

Ö

f

hög

Det

inf

Övn

för

gs

ny

förs

nin

r d

ko

a p

s hö

ngs

det

ole

prov

öst

sp

t n

epr

vfo

en

pro

nya

rov

rm

20

ov

a

ve

ate

011

et

et

Högskoleprovet

10 uppgifter. Rekommenderad provtid: 5 minuter

ORD – Ordkunskap

Här följer anvisningar till de verbala delproven ORD, LÄS, MEK och ELF. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 50 minuter.

Ägna inte för lång tid åt varje uppgift, utan gå vidare så att du inte drabbas av tidsnöd.

Verbal del

I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord i fetstil. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av det fetstilta ordet.

Exempel

fabel

A intetsägande fras

B högtidligt tal

C moraliserande saga

D dagdröm

E falsk anklagelse

En fabel är en moraliserande saga.

Rätt svar är C.

Verbal del 3 2011.indd 1 2010-11-10 09:24:37


LÄS – Svensk läsförståelse

Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varie-rande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt.

Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan.

Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.

Verbal del 3 2011.indd 2 2010-11-10 09:24:37


MEK – Meningskomplettering

Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts med en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag. Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.

Exempel

Den dåliga recension som hans sista skiva fick ____ av fansen, som anser att allt han gör visar prov på konstnärlig ____. A accepterades – kreativitet B ifrågasattes – kalamitet C ignorerades – genialitet D välkomnades – sublimitet

Orden ”ignorerades – genialitet” är de ord som tillsammans passar bäst in i sammanhanget. Rätt svar är därför C.

Verbal del 3 2011.indd 3 2010-11-10 09:24:37

ELF – Engelsk läsförståelse10 uppgifter. Rekommenderad provtid: 15 minuter

Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varie-rande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt.

Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan.

Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.

Verbal del 3 2011.indd 4 2010-11-10 09:24:37

Verbal del

Övningsprov Högskoleprovet

Delprovet innehåller 40 uppgifter

InstruktionDetta provhäfte består av fyra olika delprov. Dessa är ORD (ordkundkap), LÄS (svensk läsförståelse), MEK (meningskomplettering) och ELF (engelsk läsförståelse). Anvisningar och exempeluppgifter finner du i ett separat häfte.

Prov Antal uppgifter Uppgiftsnummer Rekommenderad provtid

ORD 10 1–10 5 minuter

LÄS 10 11–20 20 minuter

MEK 10 21–30 10 minuter

ELF 10 31–40 15 minuter

Alla svar ska föras in i svarshäftet. Det ska ske inom provtiden. Markera tydligt. Om du inte kan lösa en uppgift, försök då att bedöma vilket svarsförslag som verkar mest rimligt.Du får inget poängavdrag om du svarar fel.Du får använda provhäftet som kladdpapper.

På nästa sida börjar provet som innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 50 minuter.

BÖRJA INTE MED PROVET FÖRRÄN PROVLEDAREN SÄGER TILL!

Tillstånd har inhämtats att publicera det upphovsrättsligt skyddade material som ingår i detta prov.

Verb framsida.indd 1 2010-11-19 12:03:30

2. presumtiv

A giltig

B förmodad

C innehållsrik

D oundviklig

E vägledande

1. kolumnist

A nyodlare

B upptäcktsresande

C skribent

D bokförläggare

E militär

4. rendera

A ge i utbyte

B låta passera

C ge stöd åt

D låta hämta

E göra upp om

3. magnolia

A lös bergart

B färgämne

C tropisk sjukdom

D prydnadsträd

E målat porslin

6. tempererad

A överhettad

B nära fryspunkten

C livlig

D varmblodig

E lagom varm

5. aversion

A hot

B tveksamhet

C motvilja

D förtvivlan

E ilska

8. konsolidera

A inställa

B medföra

C förstärka

D överlåta

E undersöka

7. marimba

A pepparkrydda

B giftorm

C kycklingrätt

D indianstam

E musikinstrument

9. likvid

A betalning

B skuld

C böter

D skatt

E vinst

10. somatisk

A lindrig

B kroppslig

C obotlig

D överkänslig

E naturlig

– 2 –

NY PROVDELORD – ORDFÖRSTÅELSE

Ovningsprov ht 2010.indd 2Ovningsprov ht 2010.indd 2 2010-10-12 10:43:172010-10-12 10:43:17

– 3 – FORTSÄTT PÅ NÄSTA SIDA »

NY PROVDELLÄS – LÄSFÖRSTÅELSE

Fråga: Måste ett dotterföretag förhandla enligt 11 § med-bestämmandelagen, MBL, inför ett beslut om till exem-pel driftsinskränkning, som redan fattats av det utländska moderbolaget?

Svar: I dagens globala värld med internationella koncerner har frågan ett praktiskt värde. Den övergripande frågan är närmare bestämt hur MBL ska hanteras i samband med beslutsprocesser inom sådana koncerner.

År 2003 lämnade Arbetsdomstolen, AD, besked i frå-gan. Svensk Pilotförening hade stämt Britannia Airways AB, som är ett dotterbolag till ett engelskt bolag, för att det svenska bolaget inte hade primärförhandlat med Pilot-föreningen inför ett beslut om driftsinskränkning. Det svenska bolaget invände att bolaget inte var skyldigt att ta initiativ till förhandling eftersom beslutet fattats i det engelska bolaget.

Det måste rimligen vara så att MBL:s regler förutsät-ter att ett svenskt bolag råder över det aktuella beslutet. AD framhöll däremot att förhandlingsskyldigheten hos dotterföretaget i en situation som den aktuella givetvis inte förutsätter att dotterföretaget har fattat ett i egentlig mening ”formellt” beslut i frågan. Det är tillräckligt att dotterföretaget i sin egenskap av arbetsgivare accepterar och agerar i enlighet med det beslut som reellt sett har fattats av moderbolaget.

AD konstaterade att dotterföretaget brutit mot 11 § MBL eftersom förhandlingsskyldigheten åvilar den som är arbetsgivare för de berörda anställda samt att det för förhandlingsskyldigheten saknar betydelse om det egent-liga beslutsfattandet med hänsyn till de ekonomiska rea-liteterna ligger utanför företaget. Principen gäller oavsett om det reella beslutsfattandet äger rum hos moderbolaget i en svensk koncern, hos en enskild ägare till företaget eller hos en utländsk ägare. Dotterföretaget fi ck betala 100 000 kronor i allmänt skadestånd till Pilotföreningen.

Alldeles nyligt har frågeställningen dessutom uppmärk-sammats i EG-domstolen. Styrelsen för moderbolaget i koncernen Fujitsu Siemens Computers beslöt att det fi n-ska dotterbolagets produktionsanläggning skulle läggas ned, och dotterbolaget initierade därefter förhandlingar med sina fackliga motparter. Facken menade att beslu-tet om uppsägningarna i realiteten hade fattats innan för-handlingarna var avslutade, och den fråga som EG-dom-stolen ska ta ställning till, mot bakgrund av EG-direktivet om kollektiva uppsägningar, är att ringa in i vilket skede i beslutsprocessen som förhandlingsskyldigheten uppstår i en koncern.

Ulrika Runelöv

Uppgifter

11. Kan enligt Arbetsdomstolens beslut ett svenskt dotterbolag slippa förhandlings-skyldighet?

A Ja, om beslut redan fattats av moderbolaget.

B Ja, i de fall då även moderbolaget är svenskt.

C Nej, inte om de reella besluten fattas av bolaget.

D Nej, inte så länge bolaget har arbetsgivaransvaret.

12. Vad skulle det, av texten att döma, inne-bära om EG-domstolen tillbakavisade de fi nska fackens protest mot Fujitsu Siemens Computers?

A Att beslut om nedläggningar får fattas endast efter centrala fackliga avtal.

B Att förhandlingsskyldigheten ger arbetsgivarna möjlighet att frånsäga sig ansvar för känsliga beslut.

C Att beslut om nedläggningar kan verkställas utan att fackföreningarna får reservera sig.

D Att förhandlingsskyldigheten blir en formalitet utan betydelse för de beslut som fattas.

Måste dotterbolaget MBL:a?


– 4 –

LÄS

Rotogräs är fl eråriga ogräs med ett kraftigt och djuprot-system med stor förmåga att föröka sig genom rötterna. Rotogräs är besvärliga i växtodlingen på fl era olika sätt då rotsystemen ligger så djupt att det är svårt eller omöjligt att komma åt med jordbearbetning. Rotogräsen konkurrerar om näringen i marken och sänker fodervärdet i vallfodret.

I spannmålsgrödor bidrar kvickroten till en fuktigare miljö som befrämjar olika typer av svampangrepp och för-svårar tröskningen samtidigt som halmen blir blöt och svårtorkad. Rotogräsens djupa rotsystem är dock positivt på så sätt att det bidrar till kanaler för luft och vattentran-sport och organiskt material förs ned på djupet i mar-ken. Nackdelarna överväger dock så hur ska rotogräsen bekämpas?

Med dagens galopperande priser på drivmedel blir en mekanisk bearbetning ganska dyr men insatsvarorna i form av bekämpningsmedel har också ökat i pris och stra-tegin för att bekämpa rotogräsen ska i första hand läggas upp i den normala jordbearbetningen. De förebyggande åtgärder som man gör ”kostar” i regel inget eller marginellt varför dessa i första hand är att föredra. En bra, varierad och ogrässanerande växtföljd är det allra viktigaste i kam-

pen mot ogräsen. Kulturgrödan ska ges bästa möjliga start för att konkurrera bra mot rotogräs. Att marken är i god hävd, dränerad, fri från jordpackning och kalkad till ett lämpligt pH-värde är en grundförutsättning för en kon-kurrenskraftig kulturgröda. En noggrann plöjning med användning av förplog där tiltan och hela ytan verkligen skärs av ordentligt och vänds är en annan mycket vik-tig åtgärd för att göra livet besvärligt för rotogräsen. Vår-plöjning har en positiv eff ekt mot rotogräs jämfört med höstplöjning.

Rotogräsen kan i princip bekämpas genom utsvältning eller uttorkning. Genom att bearbeta de ovanjordiska växtdelarna med lämpligt intervall tvingar man plantan att hämta näring från rotsystemet för att skjuta nya skott. Bearbetningen ska göras när plantan uppnår sin kompen-sationspunkt d.v.s. då näringen till fortsatt tillväxt inte längre tas från rotsystemet utan då plantan börjar att med fotosyntesens hjälp bygga in näring i rotsystemet. Detta stadium inträff ar vid olika tidpunkter för olika rotogräs.

tilta = smal jordremsa som vid plöjning vänds av ett plogskär

Uppgifter

13. Hur bekämpar man rotogräset bäst, enligt texten?

A Naturligt – genom utsvältning eller uttorkning.

B Maskinellt – genom att mekaniskt bearbeta jorden där rotogräset fått fäste.

C Kontinuerligt – genom återkommande plöjning och gallring.

D Förebyggande – genom att göra den odlade grödan så livskraftig som möjligt.

14. Av vilket skäl är växtföljd en lämplig bekämpningsmetod mot rotogräs, enligt texten?

A Den kan användas både höst och vår.

B Den är kostnadseffektiv.

C Den kräver inga förberedande åtgärder.

D Den är allmänt miljövänlig.

Bekämpning av rotogräs



LÄS

När det gäller att skriva lite längre texter gör de fl esta skribenter först någon slags förplanering, antingen i sitt huvud, på papper eller på skärmen. De gör också en slut-genomläsning och kollar att allt hänger ihop.

Men kanske mer intressant med den skickliga skriben-ten är att hon kan bolla med alla de här delarna under hela skrivprocessen. Hon inte bara skriver ned de idéer hon hade innan texten börjar, utan genererar nya idéer utifrån sitt eget skrivande, anpassar texten och planerna till dem och utvärderar och ändrar hela tiden medan hon skriver för att verkligen anpassa till läsaren och målet med skri-vandet. Man kan säga att hon omvandlar både sina idéer och sin text allteftersom hon skriver den.

Nybörjarskribenten däremot har fullt upp med huvud-sakligen två saker. Det kanske absolut svåraste är att kom-municera med en icke närvarande mottagare. Innan man lär sig skriva innebär kommunikation med andra männis-kor oftast ansikte-mot-ansikte-kommunikation och ibland kanske telefonsamtal. I båda de här situationerna är båda konversationsparterna närvarande vid samma tidpunkt och det gör att den som talar omedelbart får återkoppling på om den som lyssnar har hört, förstått och reagerat på vad man just har sagt. Man använder också ett språk som är anpassat till att man mer eller mindre befi nner sig i samma kontext och troligen känner varandra. Man kan

peka och referera till saker i omgivningen utan att behöva förklara hur de ser ut och var de står osv. När man ska lära sig skriva måste man lära sig att kommunicera med någon som inte är närvarande och som man kanske inte ens känner. Det här kan ofta påverka ens ordval och val av grammatiska strukturer. Den andra biten som nybörjar-skribenter ofta har svårt med är inte särskilt förvånande, nämligen de ibland kallade ”mer mekaniska” delarna av skrivande, alltså att forma bokstäver, hitta bokstäver på tangentbordet och sist men inte minst att stava. Att detta är svårt är de fl esta nybörjarskribenter väl medvetna om och om man frågar en nybörjarskribent vad skrivande är säger de fl esta något i stil med att stava eller hitta bok-stäverna. Så länge man inte automatiserat de processerna har de en tendens att ta upp större delen av skribentens kognitiva resurser och det fi nns små möjligheter att lägga kraft på något annat. Det här beror enligt hypotesen om kognitiv kapacitet på att vi inte har obegränsade kognitiva resurser att ta till, utan för varje uppgift vi ska genomföra (t ex spela ett datorspel eller skriva en text) fi nns det bara en viss begränsad mängd kognitiv kapacitet att ta till och om en delprocess tar upp väldigt mycket kraft blir det helt enkelt inte så mycket över till den andra.

Åsa Wengelin

Uppgifter

15. Vad utmärker enligt texten skrivprocessen hos en skicklig skribent?

A Grundligt förarbete och noggrann planering.

B Fortlöpande bearbetning och korrigering.

C Förmåga att anpassa språket till ämnet.

D Att känna vad läsaren föredrar.

16. Vad är huvudpoängen i textförfattarens avslutande resonemang om kognitiva resurser?

A Att den kognitiva kapaciteten varierar mellan individer.

B Att skrivprocessen fordrar omfattande kognitiv kapacitet.

C Att den kognitiva kapaciteten efterhand automa-tiseras allt mer.

D Att automatiserade processer frigör kognitiv kapacitet.

Att skriva texter


– 6 –

LÄS

Unga och brott i FinlandEn kommission som berett en omfattande reform av det fi nländska brottspåföljdssystemet för unga har överlämnat sitt betänkande till landets justitieminister. Kommissio-nen anser att brott som begåtts av unga måste åtgärdas snabbt och eff ektivt. Både när ärendet behandlas och straf-fet döms ut måste man beakta den unga personens lev-nadsförhållanden och de faktorer som lett till brottet. En ung person måste få det stöd som han eller hon behöver i alla skeden av behandlingen av ärendet. Ungdomsstraf-fet måste beakta den dömdes specialbehov men ändå vara tillräckligt hårt så att det påverkar hans eller hennes liv.

Det ungdomsstraff som tillämpats på försök i vissa områden bör införas i hela landet, anser kommissionen. På grundval av erhållna erfarenheter föreslås dock en hel del ändringar i det nuvarande ungdomsstraff et. Strävan är att i ännu högre grad rikta det nya straff et till sådana ung-domar för vilka villkorligt straff inte är tillräckligt känn-bart och eff ektivt. Ungdomsstraff ets användningsområde utvidgas också till brott som begåtts av 18–20-åringar. Det ungdomsstraff som nu tillämpas på försök kan dömas ut endast för brott som begåtts när gärningsmannen varit under 18 år. Straff et skall liksom nu vara minst fyra måna-der och högst ett år. Den dömde skall övervakas under straff tiden. Kriminalvårdsväsendet skall fortfarande ansvara för verkställigheten.

Straff et uppdelas i ett grundstraff och ett ungdoms-straff förenat med arbetstjänst. Grundstraff et skall omfatta övervakningsbesök, uppgifter och program som främjar den övervakades sociala förmåga samt stöd och handled-ning i anslutning till dem. En dömd som försummat ett besök kan åläggas att infi nna sig till följande besök. En betydande ändring jämfört med nuläget är att det kan bestämmas att ungdomsstraff et helt eller delvis skall avtjä-nas i form av mental- eller missbrukarvård, som i regel kompletterar grundstraff et. Bakomliggande orsaker till ändringen är erfarenheterna av nämnda problem som en bidragande faktor till att unga begår brott.

Kommissionen anser inte att det fi nns skäl att sänka åldersgränsen för straff rättsligt ansvar, som i dagsläget är 15 år. I dag är det barnskyddet som förfogar över de lämpligaste metoderna när det gäller barn under 15. Det är inte förnuftigt att göra dem till en del av det straff -rättsliga systemet, och det fi nns inte heller några hållbara praktiska orsaker till det. Däremot innehåller kommissio-nens förslag en mängd rekommendationer gällande denna åldersgrupp. Det fi nns olika metoder att ingripa när barn under 15 år gör sig skyldiga till brott, och de borde också användas med större eftertryck än för närvarande, påpekar

kommissionen. Det är av stor vikt att barnskyddssystemet fungerar. Den som är under 15 år kan bli skadestånds-ansvarig. Förlikning kan tillämpas vid behandlingen av brottet, varvid barnet genom att träff a sakägaren kan fås att ta ansvar för sin gärning. Brottet kan bli föremål för polisundersökning, och kommissionen föreslår att polisen vid behov skall kunna gripa barnet för högst 12 timmar. Ett nytt sätt att få slut på ett barns brottsliga verksamhet som kommissionen föreslår är att socialväsendet vid behov ordnar ett särskilt diskussionstillfälle om barnets situation, där bl.a. alla berörda parter i barnets livsmiljö är med.

Man borde se till att föräldrarna till misstänkta som är under 18 år oftare deltar i förhören och rättegångarna och alla andra skeden under förhandlingen. För närvarande är föräldrarna mycket sällan närvarande vid rättsbehand-lingen av brott som deras barn har begått. I stället för del-tagandeplikt kunde föräldrarna t.ex. ges ekonomiskt stöd av kommunens socialväsende, om det fi nns ekonomiska hinder för deltagandet. Dessutom kunde meddelanden och kallelser formuleras så att föräldrarna uppmuntras att delta.

Kommissionen betonar att reseförbud som polisen utfärdar är användbara för att bryta ungdomars brottsspi-ral. Den som ålagts reseförbud får t.ex. inte avlägsna sig från en viss ort eller ett visst område, eller så kan han eller hon åläggas att befi nna sig på en viss plats (t.ex. hemma) eller förbjudas att vistas inom ett visst område.

En nyhet som föreslås är att åklagarna kan fatta beslut om åtalseftergift även på den grunden att den unge del-tar i något projekt som främjar den sociala förmågan. Åklagaren kan också skjuta upp sitt åtalsavgörande gäl-lande brott som begåtts av den som är under 18 år, t.ex. därför att man försöker komma överens om saken. Det kan gälla att den unge deltar i ett projekt av ovan nämnd typ, eller har sökt sig till social- och hälsovården, t.ex. till missbrukarrehabiliteringen.

Åklagaren kan också fatta villkorligt beslut om åtalsef-tergift. Beslutet kan återtas om den unga personen gör sig skyldig till ett nytt brott under en prövotid på sex månader. Beslutet om åtalseftergift skall alltid fattas vid ett person-ligt möte med den unga personen. Till mötet kallas även den misstänktes vårdnadshavare och en företrädare för de sociala myndigheterna. Kommissionen betonar betydel-sen av direkt respons. Om polisen inte för en sak vidare till åklagaren, skall polisen normalt ändå alltid tillrättavisa en person under 18 år som gjort sig skyldig till ett brott.

Nya former av straff som kommissionen funderat på är bl.a. arrest, av domstolen utfärdad straff varning och



LÄS

villkorlig domseftergift. Det anses dock inte nödvändigt att införa dem vid sidan av de övriga förslagen. Däremot fi nns det anledning att i framtiden utreda användningen av elektroniskt övervakad hemarrest mera ingående än vad som varit möjligt inom ramen för kommissionens arbete.

Kommissionen anser att förlikning är en bra och användbar metod vid behandlingen av brott som begåtts av barn och ungdomar. Kommissionen stöder planerna på att göra förlikningen riksomfattande.

barnskyddet = ett system av förebyggande åtgärder, öppenvårdstjänster och stödåtgärder, omhändertagande och vård utom hemmetförlikning = uppgörelse mellan parter i tvist

Uppgifter

17. Vilken är en av kommissionens grundtan-kar om påföljdssystemet för unga brotts-lingar?

A Det är framför allt brottets svårighetsgrad som ska styra valet av påföljd.

B Påföljden bör vara minst fyra månaders och högst ett års fängelsestraff.

C Det krävs kännbara fängelsestraff för att för-stärka påföljdssystemets avskräckande effekt.

D Påföljden ska utformas utifrån en klar hänsyn till individens situation.

18. På vilket sätt föreslår kommissionen att ungdomsstraffet ska förändras?

A Straffet ska kunna ersättas av elektronisk övervakning.

B Straffet ska kunna omvandlas till vård.

C Straffet ska på sikt kunna ersätta grundstraffet.

D Straffet ska kunna begränsas till att omfatta högst ett år.

19. Kommissionen anser att unga bör kunna slippa åtal under en viss förutsättning. Vil-ken?

A Att den unge accepterar att delta i social träning.

B Att föräldrarna aktivt deltar i rehabiliterings-arbetet.

C Att den unge accepterar förlikning som behand-lingsmetod.

D Att de sociala myndigheterna övertar straff-övervakningen.

20. Hur ser kommissionen på föräldrarnas roll i den rättsliga behandlingen av ungdoms-brott?

A Man bör på olika sätt underlätta för föräldrarna att närvara vid förhandlingar.

B Man bör kräva att föräldrarna deltar vid såväl förhör som rättegång.

C Föräldrarna bör ges fortlöpande information om hur processen fortskrider.

D Föräldrarna bör uppmanas att delta aktivt och framföra egna ståndpunkter vid förhandlingar.


– 8 –

21. Gamla trädgårdsredskap är ofta tunga och ____ ergonomiska, men vackra som pryd-nader mot en vägg.

A förmodligen

B onekligen

C föga

D synnerligen

22. Det fi nns teorier om att tvångstankar och tvångshandlingar ofta är relaterade till sådant som varit ____ mot människan tidigare under evolutionen. Från ett sådant perspektiv kan man dra slutsatsen att rädsla för att se ____ och icke-attraktiv ut har sin grund i skräcken för att bli utstött ur gruppen och därmed riskera att gå under.

A ett allvarligt hot – frånstötande

B förpliktigande – avdankad

C speciellt aggressivt – befl äckad

D olycksaligt – utrangerad

23. Det statistiska underlaget var unikt. För varje enskild arbetstagare fanns information om på vilken avdelning ____ hade arbetat varje månad under hela sitt yrkesverksam-ma liv.

A respektive

B vederbörande

C ställföreträdande

D förekommande

24. Begreppet ABC (Atom-, Biologiska och Kemiska stridsmedel) ____ på 1990-talet i fl ertalet länder till NBC (Nukleära, Biologiska och Kemiska ämnen) när även kon-sekvenser av kärnkraftsolyckor innefattades. I Försvarsdepartementets utredning (Ds 1999:3) Sveriges förmåga till skydd mot massförstörelsevapen diskuterades möjlig-heten att använda ____ NRBC, eftersom även radiologiska vapen uppfattades som ett hot. Begreppet massförstörelsevapen började användas som samlingsbegrepp mer ____ vid det första Gulfkriget.

A modifi erades – akronymen – frekvent

B synkroniserades – hyponymen – temporärt

C acklimatiserades – palindromen – kategoriskt

D reviderades – participet – metodiskt

NY PROVDELMEK – MENINGSKOMPLETTERING



25. Det var uppseendeväckande på fl era sätt. Dels är hon den första kvinna som erövrat titeln, dels var det hennes första tävling. Hon var en ____ helt enkelt.

A vinnarskalle

B högoddsare

C toppnotering

D lyckost

26. För matematikens grundvalar, liksom för fi losofi n om matematikens tillämpning på naturvetenskapen, blev 1900-talet de krossade illusionernas århundrade. Det ena trygga axiomet efter det andra exploderade rätt i ansiktet på matematikerna. Anta-gandet att ____ är precis och regelbunden visade sig vara en tidsinställd bomb.

A läran om livets helgd

B antroposofernas modell

C den darwinistiska världsbilden

D aritmetikens formella struktur

27. Vår världsdels litteratur börjar med de två grekiska ____ Iliaden och Odysséen, skrivna på epikens eget versmått, hexametern, alltså ____ daktylisk vers.

A eposen – sexfotad

B tragedierna – fyrtaktig

C myterna – korsrimmad

D elegierna – tretåig

28. Nu försöker en av våra största banker dra nytta av idrottsintresset och ____ en aktieindexobligation, där delar av pengarna ska gå till idrottssatsningar. Men den som vill satsa pengar här i ____ att stödja idrott bör nog fundera på om det inte fi nns bättre alternativ. Bidraget till Olympiska kommittén är ____ begränsat, och en insats på 10 000 kronor ger bara en tia till OS-idrottarna.

A realiserar – tron – storligen

B sponsrar – tanken – uppenbarligen

C premierar – avsikt – nämligen

D lanserar – syfte – tämligen

MEK


– 10 –

29. En av de personer som engagerat sig djupt sade i ett samtal att hon fann det särskilt viktigt att ____. Det skulle tolkas så, framhöll hon, att vårt största ansvar är att be-kämpa antisemitism och fördomar mot judar i vårt eget land.

A ta seden dit man kommer

B sopa framför den egna dörren

C inte gå i gamla hjulspår

D räcka ut en hjälpande hand

30. Jag ____ härmed att vända mig till Ers Nåd i en tämligen ömtålig fråga. Min ____ gäller nämligen gruvan i K. och dess möjligheter till fortsatt drift.

A dristar mig – hänvändelse

B nedlåter mig – förskrivning

C anbelangar mig – tillägnan

D förbehåller mig – åkallan

MEK



NY PROVDELELF – ENGELSK LÄSFÖRSTÅELSE

Children Under StressWhat is it that allows some kids to negotiate the tunnel to a brighter day, while others get lost or even crash? Psycho-logical resiliency, a concept fi rst popularized in the early 1970s, focuses on the positive. Its evangelists don’t dwell on kids who fail under stress but on those who, against long odds, succeed. “Th e hallmarks of a resilient child include knowing how to solve problems or knowing that there’s an adult to turn to for help,” says Robert Brooks, a clinical psychologist on the faculty of Harvard Medical School. “Resilient children have some sense of mastery of their own lives, and if they get frustrated by a mistake, they still feel they can learn from it.”

Quality BuildingsTraditional building materials such as brick and stone always weathered well, but the use of reinforced concrete and synthetic cladding in the 20th century led to a cata-strophic deterioration in weathering properties. Now our coatings technology is catching up, and today’s new buil-ding no longer has to be tomor row’s rust-streaked eye-sore.

Question

31. What are we told here?

A Some children seem to be more resistant to stress than others

B Psychological resiliency is an idea based on the worship of success

C Most successful people are known to have been resilient children

D All children are able to learn how to handle symptoms of severe stress

Question


A Future buildings will hardly need less repair than those built in the 20th century

B New building materials will stand up better to extreme weather conditions than the traditional ones

C The building industry seems to have learnt its lesson from the mistakes of the 20th century

D Recent developments in building technology are likely to be the end of traditional materials


– 12 –

Canada’s Multicultural MosaicFrom an article by Neil Bissoondath, a Canadian writer who emigrated from Trinidad to Toronto in 1973

In the near future, Toronto, Canada’s largest city, will mark an unusual milestone. In a city of three million, the words ‘minorities’ and ‘majority’ will be turned on their heads and the former will become the latter.

Reputed to be the most ethnically di verse city in the world, Toronto has been utterly remade by immigration, just as Canada has been remade by a quarter-century of multiculturalism. Th e stated pur pose of Canada’s Mul-ticulturalism Act (1971) is to recognize ‘the existence of communities whose members share a com mon origin and their historic contribution to Canadian society’. It promises to ‘en hance their de vel op ment’ and to ‘promote the under stand ing and creativity that arise from the inte-raction between individuals and com muni ties of diff erent origins’. Th e bicul tural (English and French) nature of the country is to be wilfully refashioned into a multicultural ‘mosaic’.

Th e architects of the policy – the Gov ernment of then Prime Minister Pierre Elliot Trudeau – were blind to the fact that their exercise in social engineering was based on two essentially false premises. First, it assumed that ‘cul-ture’ in the large sense could be transplanted. Second, that those who voluntarily sought a new life in a new country would wish to transport their cultures of origin.

But ‘culture’ is a most complex crea ture; in its essence, it represents the very breath of a people. For the purposes of multi culturalism, the concept has been reduced to the simplest theatre. Canadians, neatly divided into ‘ethnic’ and otherwise, en counter each other’s mosaic tiles mainly at festivals. Th ere’s traditional music, danc ing and food at distinctly untraditional prices, all of which is diverting as far as it goes – but such encounters remain at the level of a folkloric Disneyland.

We take a great deal of self-satisfac tion from such fes-tivals; they are seen as proof of our open-mindedness, of our wel com ing of diff erence. Yet how easily we forget that none of our ethnic cultures appears to have produced poetry or litera ture or philosophy worthy of our conside-ration. How seductive it is, how reassur ing, that Greeks are always Zorbas, Ukrainians always Cossacks: we come away with stereotypes reinforced.

Not only are diff erences highlighted, but individuals are defi ned by those diff e rences. Th ere are those who fi nd pleasure in playing to the theme, those whose ethni city ripens with the years. Yet to play the ethnic, deracinated and costumed, is to play the stereotype. It is to abdicate one’s full humanity in favour of one of its exotic features. To accept the role of ethnic is also to accept a gentle mar-ginalization. It is to accept that one will never be just a part of the landscape but always a little apart from it, not quite belonging.

In exoticizing and trivializing cultures, often thousands of years old, by sancti fying the mentality of the mosaic tile, we have succeeded in creating mental ghettos for the vari-ous communities. One’s sense of belonging to the larger Canadian land scape is tempered by a loyalty to a diff erent cultural or racial heritage.

Often between groups one looks in vain for the quality that Canadians seem to value above all – tolerance. We pride our selves on being a tolerant country, unlike the United States, which seems to demand of its immigrants a kind of submission to American mythology. But not only have we surrendered a great deal of ourselves in pursuit of the ideal – Christmas pageants have been replaced by ‘Winterfests’; the antiracist Writers Union of Canada sanc tioned a 1994 conference which excluded whites – but tolerance itself may be an overrated quality, a fl awed ideal.

Th e late novelist Robertson Davies pointed out that tolerance is but a weak sister to acceptance. To tolerate someone is to put up with them; it is to adopt a pose of indiff erence. Acceptance is far more diffi cult, for it imp-lies engagement, under stand ing, an appreciation of the human similarities beneath the obvious diff e rences. Tole-rance then is superfi cial – and perhaps the highest goal one can expect of Canadian multiculturalism.

New Internationalist

ELF



ELF

Questions

33. What is implied about Toronto?

A Multiculturalism has had obvious negative effects on the city’s original character

B Most of its population will soon consist of people with immigrant backgrounds

C It is an exaggeration to say that it is the world’s most multicultural community

D Ethnic minorities are running the risk of being swallowed up by the majority culture

34. What is suggested about Canada’s Multiculturalism Act of 1971?

A Its basic goals were questioned by many Canadians

B Its good intentions have never been put into practice

C It poses a threat to traditional Canadian customs and values

D It failed to take enough account of immigrants’ opinions

35. How does the writer feel about Canadian multiculturalism in action?

A It has given rise to confl icts between different ethnic groups

B It is based on a rather superfi cial interpretation of culture

C It is successful in fi ghting cultural prejudice among all Canadians

D It has considerably broadened the minds of ethnic Canadians

36. How can the writer’s basic attitude to cultural differences and ethnicity best be characterized?

He argues that ...

A the importance of ethnic membership for individuals should be more emphasized

B the heavy social costs of cultural and ethnic diversity were not foreseen

C there is a clear psychological danger in focusing on striking cultural differences

D different ethnic communities have rightly defended their cultural heritage

37. What is the writer’s main point about Canadian multiculturalism in the last two paragraphs?

A Tolerance is a dubious goal but all that can realistically be aimed for

B It has done more to promote tolerance than immigrant policy in the US

C Acceptance as a possible long-term goal should be warned against

D Neither tolerance nor acceptance can be regarded as a legitimate purpose


– 14 –

ELF

Online BankingAs corner banks disappear in the wave of mergers, there is no lack of alternatives. Not only are European customers checking their bank balances online, but they are also buy-ing insurance and trading stocks over the Internet. It is loss of this lucrative business that scares the conventional banks most. Yet bank mergers can’t do much to stop the fl ight of customers from bricks and mortar branches to the Internet. Th at will depend on a more perishable com-modity: old-fashioned service.

Judy Garland Judy Garland was one of the oddest movie stars in fi lm history – an awkward teenager with that show-stopping voice, a grown-up gamine with a biting wit. She never matched Hollywood’s idea of womanly glamour. Yet she refuses to fade into oblivion. She haunts us because we can’t fi gure her out. And what we can’t fi gure out is that standoff between talent and doom. Garland’s incandes-cence on screen seemed to equal her self-destruction off it. She married fi ve times, struggled constantly with depres-sion and died of a barbiturate overdose at the age of 47.

Question


A Improved personal service is now readily available on the Internet

B Customers’ increasing use of online services will mean reduced profi ts for ordinary banks

C The tendency towards bigger and bigger banks will be halted by Internet banking

D Bank mergers seem to be the main reason for online banking

Question

39. What are we told about Judy Garland?

A She was too fragile for the movies and instead became a singer

B Her destiny is part of the lasting fascination she holds for us

C She was a glamorous personality who lived up to the Hollywood ideal

D Her many marriages led to depressions and a tragic end


PROVET ÄR SLUT. FINNS TID ÖVER,

KONTROLLERA DINA SVAR.– 15 –

ELF

A Precious MetalPlatinum is the only metal that most consumers can expect to clap eyes on that is more expensive than gold. Sadly, it looks just like silver, at least within the limitations of the foils and coatings used in packaging things. More signifi cant than its appearance is the complicated snob-bery that attaches to this precious metal. If people realize at all that platinum is more desirable than gold, it is likely to be by reverse association, by knowing that a record goes platinum after it has gone gold or that a platinum credit card is harder to get hold of than a gold one.

Question

40. Which of the following statements in rela-tion to the text is true?

A Platinum is considered more vulgar than gold by rich people

B The real value of platinum has been exaggerated

C Platinum is of more practical use than silver

D Most people would fail to recognize platinum when seeing it


Högskoleprovet

Här följer anvisningar till de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 50 minuter.

Ägna inte för lång tid åt varje uppgift, utan gå vidare så att du inte drabbas av tidsnöd.

Kvantitativ del


XYZ – Matematik

Delprovet XYZ innehåller uppgifter inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. Till varje uppgift finns fyra svarsförslag varav endast ett är rätt.

Vad är x x x x$ $ $ ?

A 4x

B x4

C 4x4

D 4x

Rätt svar är B.

Exempel

Kvantitativ del 2011 konventioner sist.indd 1 2010-11-10 09:23:51


KVA – Kvantitativa jämförelser

Delprovet KVA innehåller uppgifter med beskrivningar av två kvantiteter (I och II). I vissa fall ges tilläggsinformation som ska användas vid lösningen. Till varje uppgift finns fyra svarsförslag varav endast ett är rätt. Din uppgift är att jämföra de två kvantiteterna.

Exempel

Kvantitet I: 98

811

+

Kvantitet II: 1271–

Lösning

Kvantitet I: 98

811

8173

+ =

Kvantitet II: 1

271

8178

=–

8178 är större än

8173 . Rätt svar är B.

A I är större än IIB II är större än IC I är lika med IID informationen är otillräcklig

Förklaring till svarsförslagen

A Kvantitet I är större än kvantitet II.

B Kvantitet II är större än kvantitet I.

C De två kvantiteterna är lika stora.

D Förhållandet mellan de två kvantiteterna kan inte entydigt bestämmas utifrån den givna informationen.



NOG – Kvantitativa resonemang

Delprovet NOG innehåller uppgifter där varje fråga markerats med fet stil. Uppgif-terna kan även innehålla viss inledande information. Därefter följer två påståenden, (1) och (2), som också innehåller information. Till varje uppgift finns fem svarsförslag varav endast ett är rätt. Du ska avgöra hur mycket information, utöver den som anges i inledningen, som behövs för att entydigt besvara frågan.

8x y2 2+ = . Vad är x?

(1) x y=

(2) 4x y =$

Tillräcklig information för lösningen erhålls

A i (1) men ej i (2) B i (2) men ej i (1) C i (1) tillsammans med (2) D i (1) och (2) var för sigE ej genom de båda påståendena

Förklaring till svarsförslagenA Den information som ges i (1) är tillräcklig. Enbart informationen i (2) räcker

inte till.

B Den information som ges i (2) är tillräcklig. Enbart informationen i (1) räcker inte till.

C För att få tillräcklig information måste man använda både påstående (1) och (2). Enbart (1) eller enbart (2) ger ej tillräcklig information.

D Antingen (1) eller (2) kan användas, eftersom båda var för sig innehåller till-räckligt mycket information.

E Inte ens genom att använda både (1) och (2) får man tillräcklig information.

Lösning

Uppgiften har två numeriska lösningar, x = 2 och x = –2. Eftersom uppgiften har fler än en lösning kan man inte entydigt besvara frågan. Rätt svar är därför E.

Exempel


Delprovet DTK innehåller diagram, tabeller, kartor och andra grafiska framställ-ningar. Uppgifterna ska lösas med hjälp av den information som finns på respektive uppslag. Till varje uppgift finns det fyra svarsförslag. Välj det som bäst besvarar frågan.

Det högsta vattenståndet som uppmättes i Mälaren 1996 var ungefär 0,55 m.ö.h. och det lägsta vattenståndet ungefär 0,21 m.ö.h. Skillnaden mellan det högsta och det lägsta vattenståndet var 0,34 meter (0,55 – 0,21). Det svarsförslag som bäst besvarar frågan är 0,35 m. Rätt svar är C.

Studera det högsta och det lägsta vattenstånd som uppmättes i Mälaren under 1996. Hur stor var skillnaden?

A 0,20 m

B 0,30 m

C 0,35 m

D 0,45 m

DTK – Diagram, tabeller och kartor

Exempel

Lösning


Vattenståndet i Mälaren. Medelvärde, minimivärde och maximi-värde för varje månad 1996, samt månadernas normalvärde. Meter över havet (m.ö.h.).

J F M A M J J A S O N D

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

m.ö

.h.

Medel 1996

Min 1996

Max 1996

Normal


Konventioner XYZ, KVA och NOG

• Alla variabler antas vara reella tal om inget annat anges.

• Om antalet objekt anges med ett heltal ska detta tolkas som det totala antalet av detta objekt. Om det står att det finns 10 bollar i en låda och 3 av bollarna är röda så skall detta tolkas som att det totala antalet bollar i lådan är 10 och att det finns exakt 3 röda bollar i lådan. De övriga 7 bollarna är således inte röda.

• Slumpmässigt urval innebär att alla objekt i populationen har samma möjlighet att bli utvalda.

• Med medelvärde avses det vanliga (aritmetiska) medelvärdet.

• I koordinatsystem är axlarna ritade i samma skala, om inget annat anges.

• Geometriska figurer syftar endast till att illustrera uppgiften och är inte nödvändigtvis ritade i skala. Uppgiften ska lösas med geometriska resone-mang. Mätning i figur eller uppskattning med ögonmått ger inte tillräcklig information för att lösa uppgiften.

• Alla figurer ligger i det tvådimensionella planet.

• Punkter på en linje eller en kurva (eller annat geometriskt objekt) antas vara i den ordning de förekommer i figuren. Punkter som ligger på motsatta sidor om en linje eller en kurva antas vara orienterade på det viset.

• Geometriska storheter (sidlängd, radie, area, volym, vinkel etc) antas vara större än noll.

• Geometriska objekt (t ex en triangel) antas vara godtyckligt ritade. Detta betyder att vinkeln på en triangel kan vara större eller mindre än den ser ut att vara. Detta betyder också att en till synes spetsvinklig triangel i själva verket också kan vara trubbvinklig.


• En linje som ser rät ut i en figur antas vara rät. En kurva som ser icke rät ut antas vara icke rät.

• Med AB menas sträckan mellan punkterna A och B. Med AB = CD menas att längden av sträckan AB är densamma som längden av sträckan CD.

• Vinklar anges i grader.

• Vinkelbeteckningar Den markerade vinkeln kan anges som ”vinkeln B” eller ”vinkeln ABC”.


Kvantitativ del

Övningsprov Högskoleprovet

Delprovet innehåller 40 uppgifter

På nästa sida börjar provet som innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 50 minuter.

BÖRJA INTE MED PROVET FÖRRÄN PROVLEDAREN SÄGER TILL!

Tillstånd har inhämtats att publicera det upphovsrättsligt skyddade material som ingår i detta prov.

InstruktionDetta provhäfte består av fyra olika delprov. Dessa är XYZ (matematik), KVA (kvantitativa jämförelser), NOG (kvantitativa resonemang) och DTK (diagram, tabeller och kartor). Anvisningar och exempeluppgifter finner du i ett separat häfte.

Prov Antal uppgifter Uppgiftsnummer Rekommenderad provtid

XYZ 12 1–12 10 minuter

KVA 10 13–22 10 minuter

NOG 6 23–28 10 minuter

DTK 12 29–40 20 minuter

Alla svar ska föras in i svarshäftet. Det ska ske inom provtiden. Markera tydligt. Om du inte kan lösa en uppgift, försök då att bedöma vilket svarsförslag som verkar mest rimligt.Du får inget poängavdrag om du svarar fel.Du får använda provhäftet som kladdpapper.

kva framsida.indd 1 2010-11-19 12:01:29

– 2 –

NY PROVDELXYZ – MATEMATIK

1. Vilket svarsförslag har det minsta värdet?

A 101102

B 9192

C 4243

D 1112

2. Vad är 30 000 + 4 400 000?

A 4,43 105$

B 4,70 105$

C 4,43 106$

D 4,70 106$

ovningsprov ht 2010 gr dtk sist.indd 2 2010-11-19 11:58:50


XYZ

3. Medelvärdet av tio tal är 0. Ett av talen är –5. Vad är summan av de övriga nio talen?

A –5B 0C 5D 10

4. Vad är x om 3 3 0,5x x+ = ?

A 6B 12C 18D 24


– 4 –

XYZ

5. Hur stor är den större vinkeln mellan siffrorna 4 och 11 på en analog urtavla?

A 210ºB 220ºC 230ºD 240º

6. Vad är

2575

1090

?

A 31

B 3

C 3

D 3 3



XYZ

7. Differensen mellan en tredjedel av ett tal och en femtedel av samma tal är 10. Vilket är talet?

A 45B 75C 90D 150

8. Om 7 <71x vad är då x?

A <491x

B <71x

C x < 1

D x < 7


– 6 –

XYZ

9. Vilka två linjer skär varandra i en punkt där både x-koordinaten och y-koordinaten är negativa?

A y = –x + 4 och y = xB y = x + 4 och y = –xC y = x – 4 och y = –xD y = –x – 4 och y = x

10. I en urna finns v stycken vita och r stycken röda kulor. Vilket uttryck beskri-ver sannolikheten att slumpmässigt dra en vit kula ur urnan?

A rv

B v rv$

C v rv+

D v rv-



XYZ

11. ABCD är en rektangel som skär en cirkel i punkterna E, F, G och H. BE = 10 cm, EF = 16 cm, AH = 6 cm och GD = 4 cm. Hur lång är AD?

A 30 cmB 32 cmC 34 cmD 36 cm

12. Vilket svarsförslag är mindre än 1?

A 32 0

` j

B 261

C 5 7 7 5− -^ h

D 53 3

1

` j

Figuren syftar endast till att illustrera problemet.Mätning i figuren ger ej information för lösningen.


– 8 –

NY PROVDELKVA – KVANTITATIVA JÄMFÖRELSER

13. En tärning kastades 11 gånger och visade följande värden: 1, 1, 2, 2, 3, 3, 3, 4, 5, 5, 6.

Kvantitet I: Medelvärdet

Kvantitet II: Medianvärdet

A I är större än IIB II är större än I C I är lika med II D informationen är otillräcklig

14. 3 < p < 76 < q < 9

Kvantitet I: p q+

Kvantitet II: p q$




KVA

15.

Kvantitet I: x

Kvantitet II: 60º


16. x > 0 och x + y = 0

Kvantitet I: x

Kvantitet II: y




– 10 –

KVA

17. Kvantitet I: Den tid det tar att köra 100 km med en medelhastighet av 50 km/h.

Kvantitet II: Den tid det tar att köra 72 000 meter med en medelhastighet av 10 m/s.


18. 0k

y kx m= +

!

Kvantitet I: ky m –

Kvantitet II: x




KVA

19. x2 – 4 = 0

Kvantitet I: x

Kvantitet II: –2


20. En kvadrat är inskriven i en cirkel, dvs. kvadratens hörn ligger på cirkeln. Samma cirkel är inskriven i en större kvadrat, dvs. cirkeln tangerar kvadratens sidor.

Kvantitet I: Arean mellan cirkeln och den mindre kvadraten.

Kvantitet II: Arean mellan den större kvadraten och cirkeln.




– 12 –

KVA

21. 0, 0x y! !

Kvantitet I: yx

xy

-

Kvantitet II: xyx y2 2

-


22. x > 0

Kvantitet I: 1x

2

` j

Kvantitet II: 1x

2-

` j




NY PROVDELNOG – KVANTITATIVA RESONEMANG

23. Klara har tre enfärgade godispåsar i olika storlek och färg. Vilken färg har den största påsen?

(1) De två minsta påsarna är en grön och en blå.

(2) De två största påsarna är en röd och en grön.


A i (1) men ej i (2)

B i (2) men ej i (1)

C i (1) tillsammans med (2)

D i (1) och (2) var för sig

E ej genom de båda påståendena

24. Den sammanlagda längden av medlemmarna i familjen Axelsson är 553 cm. Hur många medlemmar ingår i familjen?

(1) De två längsta i familjen är 191 cm respektive 181 cm.

(2) Familjemedlemmarnas medellängd är 138 cm.








– 14 –

NOG

25. Hur stor andel av företagets personal motionerar?

(1) 40 procent av männen och 60 procent av kvinnorna motionerar.

(2) Det finns lika många män som kvinnor vid företaget.







26. Hur många fler koppar kaffe får man av ett paket om man minskar mängden kaffe från 7 gram till 6 gram/kopp?

(1) Paketet räcker till 70 koppar om man beräknar 7 gram/kopp.

(2) Paketet innehåller 490 gram kaffe.









NOG

27. Hur långa är de båda sträckorna?

(1) Förhållandet mellan sträckornas längder är 3:7.

(2) Om den korta sträckan görs fyra gånger längre och den långa görs två gånger längre blir förhållandet mellan dem 6:7.







28. För att visa förändring över tid används index. År 1950 (index=100) hade Stockholms kommun 745 936 invånare. Hur många fler invånare hade Stockholms kom-mun år 2000 än år 1950?

(1) År 2000 var indextalet för antalet invånare i Stockholms kommun 100,59.

(2) År 2000 hade Stockholms kommun 750 337 invånare.








NY PROVDELDTK – DIAGRAM, TABELLER OCH KARTOR

Indu

stri

ns k

ostn

ader

för

milj

ösky

dd

BR

AN

SC

HK

OD

ER

:10

–14

Utv

inni

ng a

v m

iner

al15

–16

Livs

med

els-

, dry

ckes

varu

- och

toba

ksva

rufra

mst

älln

ing

17–1

9 Ti

llver

knin

g av

text

il-, b

eklä

dnad

s-

oc

h lä

derv

aror

20

Träv

arut

illve

rkni

ng21

–22

Mas

sa- o

ch p

appe

rsva

rutil

lver

knin

g

samtgrafiskproduktion

23

Tillv

erkn

ing

av s

tenk

ols-

och

pet

role

um-

pr

oduk

ter

24

Tillv

erkn

ing

av k

emik

alie

r och

kem

iska

prod

ukte

r25

Ti

llver

knin

g av

gum

mi-

och

plas

tvar

or26

Ti

llver

knin

g av

övr

iga

min

eral

prod

ukte

r27

M

etal

lfram

stäl

lnin

g28

M

etal

lvar

utill

verk

ning

29–3

6 Ö

vrig

tillv

erkn

ing

40–4

1 E

l-, g

as-,

värm

e- o

ch v

atte

nför

sörjn

ing

sa

mt k

ärnk

raftv

erk1

Kos

tnad

er fö

r m

iljös

kydd

inom

olik

a in

dust

ribr

ansc

her

i Sve

rige

åre

n 19

99, 2

001,

200

2 oc

h 20

03.

Milj

oner

kro

nor.

1 År

199

9 in

gick

inte

kär

nkra

ftver

ken.

– 16 – – 17 –


DTK

Upp

gift

er

29.

Fö

r h

ur

mån

ga a

v d

e re

dov

isad

e b

ran

sch

ern

a gä

llde

att

kost

nad

en

för

milj

ösk

ydd

min

skad

e fr

ån å

r 20

01 t

ill 2

002?

A

5

B 7

C

10

D

11

30.

Berä

kna

den

sam

man

lagd

a ko

stna

den

för

milj

ösky

dd u

nder

de

fyra

åre

n in

om

bran

sche

n Tr

ävar

utill

verk

ning

res

pekt

ive

bran

sche

n M

etal

lvar

utill

verk

ning

. H

ur

sto

r va

r sk

illn

aden

i ko

stn

ad m

ella

n d

e b

åda

bra

nsc

her

na?

A

10

0 m

iljon

er k

rono

r

B

450

milj

oner

kro

nor

C

1 15

0 m

iljon

er k

rono

r

D

1 60

0 m

iljon

er k

rono

r

– 16 – – 17 –

FO

RT

SÄ

TT

PÅ

NÄ

ST

A S

IDA

»


DTK

Läge

nhet

smar

knad

en i

Sver

ige

Ant

alet

färd

igst

älld

a ny

bygg

da lä

genh

eter

i fle

rbos

tads

hus

och

småh

us u

nder

per

iode

n 19

57–2

002.

Års

hyra

/års

avgi

ft p

er t

reru

msl

ägen

het

vid

olik

a äg

ande

form

er u

nder

pe

riod

en 1

991–

2001

. Kro

nor.

Prod

uktio

nsko

stna

d pe

r lä

genh

et i

flerb

osta

dshu

s oc

h gr

upp-

bygg

da s

måh

us u

nder

per

iode

n 19

84–2

001.

Kro

nor.

Ant

alet

out

hyrd

a lä

genh

eter

i fle

rbos

tads

hus

unde

r pe

riod

en

1976

–200

3.

– 18 – – 19 –


DTK

Upp

gift

er

31.

Jäm

för

anta

let

färd

igst

älld

a ny

bygg

da lä

genh

eter

i fle

rbos

tads

hus

1998

med

ant

alet

out

hyrd

a lä

genh

eter

i fle

rbos

tads

hus

sam

ma

år.

Hu

r m

ycke

t st

örr

e va

r an

tale

t o

uth

yrd

a lä

gen

het

er?

A

4 0

00

B 7

000

C

56 0

00

D

63 0

00

32.

Hu

r m

ycke

t h

ögr

e va

r m

ånad

shyr

an/m

ånad

savg

ifte

n å

r 20

01

för

en t

reru

msl

ägen

het

i al

lmän

nytt

an jä

mfö

rt m

ed m

ots

va-

ran

de

läge

nh

et i

ett

koo

per

ativ

?

A

2 10

0 kr

B 2

400

kr

C

4 50

0 kr

D

7 00

0 kr

33.

Jäm

för

årsh

yran

/års

avgi

ften

per

pri

vatä

gd t

reru

msl

ägen

het

år 2

001

och

år 1

991.

Hu

r st

or

var

den

pro

cen

tuel

la ö

knin

gen

av

årsh

yran

/års

-av

gift

en?

A

25 p

roce

nt

B 45

pro

cent

C

70 p

roce

nt

D

90 p

roce

nt

34.

Hu

r st

or

var

skill

nad

en i

anta

l ou

thyr

da

läge

nh

eter

i fl

erb

ost

ads-

hu

s m

ella

n d

e tv

å p

å va

ran

dra

fö

ljan

de

år d

å sk

illn

aden

var

so

m

stö

rst?

A

10 0

00

B 15

000

C

20 0

00

D

30 0

00

– 18 – – 19 –

FO

RT

SÄ

TT

PÅ

NÄ

ST

A S

IDA

»


DTK

Blod

givn

ing

Ant

alet

reg

istr

erad

e bl

odgi

vare

och

ant

alet

blo

dtap

pnin

gar

i sex

reg

ione

r nå

gra

år u

nder

199

0-ta

let.

– 20 – – 21 –


DTK

Upp

gift

er

35.

Vilk

en a

v re

gio

ner

na

had

e d

en s

törs

ta p

roce

ntu

ella

ökn

inge

n a

v an

tale

t re

gist

rera

de

blo

dgi

vare

199

9 jä

mfö

rt m

ed 1

992?

A

Göt

ebor

g

B Li

nköp

ing

C

Lund

D

Stoc

khol

m

36.

Vilk

et a

v d

e re

dov

isad

e år

en a

vses

?

A

ntal

et r

egis

trer

ade

blod

giva

re i

regi

on L

inkö

ping

var

stö

rre

än 3

0 00

0,

och

i reg

ion

Göt

ebor

g ut

förd

es fl

er ä

n 80

000

blo

dtap

pnin

gar.

I reg

ion

Um

eå u

tför

des

min

dre

än e

n bl

odta

ppni

ng p

er r

egis

trer

ad b

lodg

ivar

e.

A

1994

B 19

96

C

1998

D

1999

37.

Stud

era

hur

anta

let

blod

tapp

ning

ar, s

amm

anla

gt fö

r de

sex

reg

ione

rna,

förä

ndra

des

mel

lan

de r

edov

isad

e år

en. H

ur

sto

r va

r fö

rän

dri

nge

n

mel

lan

två

på

vara

nd

ra f

ölja

nd

e re

dov

isad

e år

när

den

var

so

m

stö

rst?

A

13 0

00

B 19

000

C

34 0

00

D

70 0

00

– 20 – – 21 –

FO

RT

SÄ

TT

PÅ

NÄ

ST

A S

IDA

»


DTK

Kolförsörjning till Uddeholmsverken

Uddeholmsverkens järnbruk i tio värmländska samhällen och brukens kolförsörjnings-områden i Uddeholms skogar 1859–1868. Tjockleken på strecken visar mängden kol uttryckt i hektoliter (hl). Längden på strecken visar avståndet mellan kolförsörjningsom-råde och bruk uttryckt i kilometer (km).

– 22 – – 23 –


DTK

Uppgifter

38. Vilket av följande bruk hade kolförsörjningsområden i rakt nordlig, rakt sydlig och rakt västlig riktning, men inget i rakt ostlig riktning?

A Loviseberg

B Motjärnshyttan

C Sunnemohyttan

D Uvanå

39. Hur mycket kol transporterades sammanlagt till Munkfors bruk, om man antar att samtliga kolförsörjningsområden bidrog med den största mängden kol som anges i respektive intervall?

A 30 000 hl

B 40 000 hl

C 50 000 hl

D 60 000 hl

40. Hur långt var avståndet mellan Gustavsfors bruk och det av bru-kets kolförsörjningsområden som låg längst bort?

A 15 km

B 20 km

C 30 km

D 45 km

– 22 – – 23 –PROVET ÄR SLUT. FINNS TID ÖVER,

KONTROLLERA DINA SVAR.


Övningsprov Facit

Kvantitativ del

Prov Uppgift Svar

XYZ 1 A

2 C

3 C

4 B

5 A

6 B

7 B

8 A

9 D

10 C

11 C

12 D

KVA 13 A

14 B

15 C

16 A

17 C

18 C

19 D

20 A

21 C

22 D

NOG 23 C

24 B

25 C

26 D

27 E

28 D

DTK 29 D

30 B

31 C

32 B

33 B

34 C

35 A

36 C

37 C

38 B

39 D

40 B

Verbal del

Prov Uppgift Svar

ORD 1 C

2 B

3 D

4 A

5 C

6 E

7 E

8 C

9 A

10 B

LÄS 11 D

12 D

13 D

14 B

15 B

16 D

17 D 18 B 19 A 20 A MEK 21 C

22 A

23 B

24 A

25 B

26 D

27 A

28 D

29 B

30 A

ELF 31 A

32 C

33 B

34 D

35 B

36 C

37 A

38 B

39 B

40 D

nya högskoleprovet hösten 2011 - övningsprov

Documents