och vårkorn gunnel hansson, hir skåne · 2018-01-27 · kväve i höstvete 2013 nytt från...
TRANSCRIPT
Kväve i höstvete 2013
Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn
Gunnel Hansson, HIR Skåne
Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete
Mattias Hammarstedt, HIR Skåne
Organiskgödsel till Höstvete2011-2013
Försöksutförande• Kvävestege 0 – 60 – 120 – 180 kg N/ha
• Vid T1 lades 60kg N komplettering vid T2
• Flytgödsel T1 eller T2
• Kycklinggödsel T1 eller T2
• T1 = När våren börjar, möjligt att köra med tunna i fält.• 2011- 11 april, 2012 - 21 mars, 2013 – 18 april
• T2 = Dc 30, dvs ungefär när veten är 10 cm hög.• 2011 – 3 maj, 2012 – 23 april, 2013 – 20 maj
Försöksutförande• Kvävestege 0 – 60 – 120 – 180 kg N/ha
• Vid T1 lades 60kg N komplettering vid T2
• Flytgödsel T1 eller T2
• Kycklinggödsel T1 eller T2
• T1 = När våren börjar, möjligt att köra med tunna i fält.
• T2 = Dc 30, dvs ungefär när veten är 10 cm hög.
Mål: Kväveutnyttjande
• Målet med försöket är att veta vilket kväveutnyttjande vi kan räkna med vid spridning.
• Kväveutnyttjandet räknas ut genom att jämföra skörden i stallgödslat led med skörden i mineralgödslat led.
• Detta förhållande anges MFE Mineral Fertilizer Equivalent. i internationell skrift och förslag är att det svenska namnet blir Mineralgödselvärde.
Flytgödsel från Slaktsvin
115%
83%78%
88%97%
73%
97%
80% 81%
128%
86%
74%
Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt
2011 2012 2013
Tidpunkt 1 Tidpunkt 2
Mineralgödselvärde i % av ammoniumkväve
80%
Mineralgödselvärde
Fastgödsel Slaktkyckling
49%
41%
37%
31% 32%35%
41%
50%
28%
36%
17%
25%
Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt
2011 2012 2013
Tidpunkt 1 Tidpunkt 2
Mineralgödselvärde i % av totalkväve
30%
Mineralgödselvärde
Slutsats
• Förändra era gödslingsrekommendationer!
Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH4-N) av flytgödsel från slaktsvin, vid spridning i höstvete på våren.
Räkna med 30% kväveutnyttjande (tot-N) vid spridning av fastgödsel från slaktkyckling i höstvete på våren.
Försök Sort-Kväve2014-2015
4000
6000
8000
10000
12000
14000
16000
0 50 100 150 200 250 300
Ax
elt
ite
l
Axeltitel
Skörd Bollerup
Bollerup 2015skörd och optimum
143
205
211
202
Kväveoptimum
L7-1010
PraktikMaribossCumulusBrons
4000
6000
8000
10000
12000
14000
16000
0 50 100 150 200 250 300
Ax
elt
ite
l
Axeltitel
Skörd KlagstorpL7-1010 skörd 2015, Klagstorp
CumulusBronsPraktikMariboss
205
228
222
216
Kväveoptimum
Kväveoptimum Sammanställning 14-15
Plats SortKväve-optimum
skörd vid optimum
Proteinhalt vid optimum
Stärkelsehalt vid optimum
Låg Mariboss 197 13774 10,0 71,0
Mineralisering Praktik 223 13996 10,9 71,9
Cumulus 208 13010 10,4 72,9
Hög Mariboss 121 13684 9,2 70,4
Mineralisering Praktik 220 14302 11,6 72,0
Cumulus 174 12876 10,1 72,8
Gödslingsstrategier i Höstvete2017
Höstvete 2017Sort Optimal
N-givabrödvete
kg/ha
Skördvid
optimumkg/ha
Protein vid optimum
% i ts
N-skörd i 0-led
kg N/ha
Halland Harplinge Ceylon 244 8 310 12,0 28
Västergötland Lidköping Brons 287 13 680 11,0 49
Västergötland Grästorp Reform 315 11 860 11,8 49
Skåne Ängelholm Ellvis 195 9 050 12,6 57
Skåne Lund Norin 209 10 460 12,2 66
Västmanland Västerås Julius 226 10 460 12,0 70
Uppsala Enköping Norin 100 8 140 12,0 107
Östergötland Linköping Julius 228 11 410 12,0 87
Närke Örebro Reform 320 11 860 13,0 53
Kalmar Mörbylånga Julius 158 10 800 12,2 116
Skåne Hammenhög Praktik 222 12 160 12,3 81
Kan vi förutsäga optimal giva?Kväveupptag i DC
37 i 0-ruta enligt
N-sensor
Rek. N-giva
”N-sensor och
skörd”
Optimal
N-giva
i försöket
Harplinge 26 204 244
Lidköping 34 306 287
Grästorp 20 295 315
Ängelholm 28 217 195
Lund 38 226 209
Västerås 49 203 226
Enköping 92 62 100
Linköping 48 226 228
Örebro 24 287 320
Mörbylånga 69 169 158
Hammenhög 39 262 222
Tidpunkt för komplettering
6 försök 2017
Sortanpassad kvävegösling2017
Sortanpassad kvävegödsling i höstvete
L7-150
8000
8500
9000
9500
10000
10500
11000
11500
12000
12500
120 180 240 300
Skörd kg/ha
Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford
TorpHerefordMariboss
BronsReform
LinusJuliusEllvisPraktik
Sortanpassad kvävegödsling i höstvete
L7-150
8,5
9,0
9,5
10,0
10,5
11,0
11,5
12,0
12,5
13,0
120 180 240 300
Protein % av Ts
Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford
PraktikLinusEllvisJulius
ReformBrons
HerefordTorpMariboss
Brons har svårt att
komma upp i proteinhalt
L7-150 6 –försök 2017 Sverige
Brödvete optimum200
187
273
194
228
300
232
300
284
229
232
300
10,5
11
11,5
12
12,5
13
13,5
14
0
50
100
150
200
250
300
350
Ellvis Reform Praktik Brons Julius Linus
Optimal kvävegiva
Fodervete Brödvete proteinhalt Brödvete proteinhalt fodervete
Linus, Praktik och Julius Högproteinsorter!
Samma proteinhalt oavsett avsättningsmål.
Ellvis, Reform och Brons Mellanproteinsorter
Variation i proteinhalt beroende på
avsättningsmål
Vete till eget foder
6 försök 2017
Värdeökning 5 öre
216
203 215
223
300
209 228
300
215
300
300
257
248
300
240 259
300
240
10
10,5
11
11,5
12
12,5
13
13,5
14
14,5
15
0
50
100
150
200
250
300
350
Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford
Optimal kvävegiva
Fodervete Fodervete eget proteinhalt Foder eget proteinhalt fodervete
Gödsla fodervete till egna djur som
kvarnvete!
Proteinhalten visar på optimal givaProteinhalt vid optimum
• Hög-proteinsorter 11,5-12,5 %
• Medel-proteinsorter 10,5-11,5 %
• Låg-proteinsorter 9,5-10,5 %
• Högre proteinhalt om gödslingsstrategi med sent kväve
Hög-proteinsorter: Praktik, Julius, Linus
Mellan-proteinsorter: Reform, Brons, Ellvis
Låg-proteinsorter: Mariboss, Torp, Hereford
L7-150
Netto och optimal kvävegiva
6 försök 2017
Protein 5 öre
Kr/kgFodervete 1,41Stärkelsevete 1,48Brödvete 1,52Torkn., transport mm 0,25N-pris 10,13
Brödvete Eget foder Foder avsalu Stärkelsevete
Optimal-giva (kg N/ha)
Netto ekonomi
(kr)
Optimal-giva
(kg N/ha)
Netto ekonomi (kr/ha)
Optimal-giva
(kg N/ha)
Netto ekonomi (kr/ha)
Optimal-giva (kg N/ha)
Netto ekonomi
(kr)
Ellvis 241 12 450 300 11 910 205 10 740 203 11 700
Reform 300 12 910 300 12 300 196 11 300 193 12 400
Torp 257 12 070 206 11 690 203 12 800
Mariboss 248 11 940 215 11 470 211 12 370
Praktik 298 12 070 289 11 680 268 10 270 259 11 160
Brons 221 12 540 240 11 870 200 11 300 199 12 350
Julius 240 12 760 259 12 110 228 10 940 214 11 960
Linus 300 12 970 300 12 550 300 11 030 209 12 130
Hereford 240 12 110 206 11 560 202 12 640
Linus bäst ekonomi till
brödsäd
Torp bäst ekonomi till
stärkelsevete