offentliga affärer nr-2 2008

Pr

ofi

len Acko Ankarberg

Avtalsnytt | Park- och lekmaterial, Konferenshotell och kursgårdar, Skyddsglasögon, Yrkeskläder och skor

Nr

2 20

08 |

Sext

onde

årg

ånge

nU

PPH

AN

DLI

NG

E

KO

NO

MI

jU

rID

IK

Utb

ILD

NIN

G

vå

rD

LED

ArS

KA

P

MIL

jö

KO

NfE

rEN

SPr

is 7

9 kr

300 Mkrska påskynda

införandet av LOV

LOV att välja

Att VERVA eller inte VERVA

Åsidosättande av LOUKKV vill att tre kommuner vidtar åtgärder för att häva kontrakt

MiljöbilsboomenTuffa miljökrav

i offentlig upphandling lade grunden till miljöbilsboomen

2 Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

Konica Minolta. The skills to win.

www.konicaminolta.se

2005_1_A4_Mag_CS2_Swe.indd 1 2008-03-27 14:29:04

3www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008

Konica Minolta. The skills to win.

www.konicaminolta.se

2005_1_A4_Mag_CS2_Swe.indd 1 2008-03-27 14:29:04

Är du redo?

Passa på att redan nu ta del av Upphandlingsdagarna 2008 på webb-tv!

www.upphandlingsdagarna.se/webbtv

Programrådet för Upphandlingsdagarna

2009 är samlat!

Anna Lindberg MiljöstyrningsrådetBernt Jakobsson Akademikerförbundet SSRFredrik Tamm UpphandlingsdagarnaJan Blom VHS UpphandlingKent Mossheden Offentliga AffärerKlas Färm Akademikerförbundet SSRLars-Göran Fröjd OreoLena Svensson Sveriges Kommuner och Landsting

Monica Widegren KonkurrensverketPeter Forsberg Advokatfirman VingeRoland Pettersson KommentusStefan Holm AlmegaSven-Eric Hargeskog AffärskolleganUlf Palm Sveriges Kommuner och LandstingUrban Nilsson Offentliga AffärerYlva Mannervik Ekonomistyrningsverket

Snart kan du ta del av nästa års program4-5 februari 2009

Sätt en bock i kalendern redan nu!

I programrådet ingår:


innehållOffentliga Affärer nr 2 2008

Tuffa miljökrav i offentlig upphandling grunden för miljöbilsboomenNu utgör miljöbilsförsäljningen en dryg tredjedel av nybilsförsäljningen. vad få insett är att tuffa miljökrav i offentlig upphandling la grunden för miljöbilsboomen.

Stabsutredare föreslår att Verva läggs nerregeringens särskilde utredare Mats Svegfors har överlämnat betänkandet ” Ett stabsstöd i tiden” där han föreslår att verva avvecklas.

Plastbilar som går på batterierNu rullar de första elbilarna ut från den norska fabriken. Intresset är megastort och 2 000 bilar är redan beställda i förväg.

ProfilenAcko Ankarberg johansson – Kvinnan bakom utredningen LOv, lagen om valfrihetssystem, är jönköpings första kvinnliga kommunalråd. Lagen är tänkt att träda i kraft 2009, men det är viktigt att vara på alerten redan nu med att söka stimulansbidrag.

JuridikDet gäller de nya reglerna om ramavtal för den klassiska sektorn. Advokat Anna Ulfsdotter forssell presenterar den nyhet i lagen om LOU som hon anser vara viktigast.

Klimatberedningens förslag ett steg i rätt riktningberedningen föreslår bland annat en storsatsning på järnvägen för att Sverige till år 2020 ska kunna minska de svenska utsläppen med 35 procent.

LedarskapCoachning och mental träning ger bättre resultat.Michael Södermalm fortsätter sin artikelserie om hur man kan coacha sig själv till ett friskare och bättre liv.

AvtalsnyttPark- och lekmaterial, Konferenshotell och kursgårdar, Skyddsglasögon, Yrkeskläder och skor.

24

32

39

16

30

24

16

32

10

30

39

40

51

AMERICAN EXPRESSBETALSYSTEM

American Express hjälper Försvarsmaktenatt spara 21 miljoner kronor per år

American Express Betalsystem ger dig full kontrollöver verksamhetens resekostnader

Det är bara en av anledningarna till att American Expressär världsledande inom betalsystem och resekostnads-hantering. Vi har kunskapen, processerna och produkternasom ger dig marknadens mest effektiva lösningar förhantering av resebudgeten.

Vi leder utvecklingen inom resekontohantering

Vårt resekonto, Business Travel Account, ger dig möj-lighet att sköta alla resebetalningar via ett centraliseratkonto som din resebyrå debiterar. Nu har du även möj-lighet att använda resekontot för bokning och betalninghos Hotelzon, SJ Prio, SAS TPC, Malmö Aviation,Netrevelation och Hertz. På så sätt slipper du hanterakostsamma direktfakturor, då kostnaderna hamnar påsamma faktura som dina övriga resekostnader.

Tack Försvarsmakten för förtroendet!

FM Log har valt American Express resekonto förbetalning med elektronisk voucher vid hotellbokningarhos Hotelzon.

- Vi har ungefär 60 000 – 70 000 hotellbokningar per år.Att slippa få en separat faktura för varje bokning innebären stor besparing för både oss och hotellen. Efter engenomgång av de första bokningarna är vi så pass nöjdaatt vi nu implementerar fullt ut. Fakturorna är brautformade och ekonomiavdelningen är nöjd, säger IngelaMildton-Patzelt, produktchef för hotell och konferens påFM Log.

Vill ni också få hjälp att effektivisera era processer och sparapengar? Kontakta Fredrik Öhrn, ansvarig Offentlig Sektorpå tel.08-429 5831, email: [email protected]

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM

Annons Offentliga affärer_210x297_ny_alt3 07-11-21 16.37 Sida 1

9

Avveckla Verket för förvaltningsutveckling, Verva, och satsa på Statskontoret som regeringens strate-giska utredningsmyndighet. Den uppmaningen kommer från landshövding Mats Svegfors, som har utrett hur regeringens stabsmyndigheter kan organiseras.

Mats Svegfors anser att Verva, som funnits i endast två år, har haft ett svårt uppdrag som utvecklingsmyndighet. Han föreslår en annan lösning där det bildas en ny delegation för elek-tronisk förvaltning (e-förvaltning), som ska arbeta i nära samspel med regeringskansliet. Dess uppgift blir främst att förverkliga regeringens e-handlings-plan, som antogs i januari i år.

Enligt Mats Svegfors bör Statskontoret, som i dag är en renodlad utvärderingsmyndighet, ges ett vidgat uppdrag och utökade resurser. En till-kommande uppgift blir att göra uppföljningar ur ett effektivitetsperspektiv alltså vad Riksrevisions-verket gjorde fram till dess nedläggning för fem år sedan.

Dags för en direktvald Stockholm-MälardalsregionHur landet ska indelas i regioner diskuteras i många länder. I Sverige har frågan utretts i snart 50 år.

Tre större förändringar har ägt rum under denna tid. I Stockholmsregionen i början av 70-talet och i de två övriga storstadsområdena i slutet av 90-talet.

Hälften av befolkningen bor nu i de tre stor-stadsregionerna. Och den andra hälften i de övriga 18 länen.

För drygt ett år sedan presenterade Ansvarskom-mittén ett förslag om att lägga samman Sveriges nuvarande 21 län till 6-9 regionkommuner.

Förslaget innebär också att de nya länsstyrel-sernas områden blir desamma som de nya region-kommunernas, att övriga statliga verk och myndig-heter får samma gränser samt att uppgifterna hos de nuvarande regionförbundne – som finns i de flesta län – skulle överföras till de nya regionkom-munerna.

Argumenten för bildandet av en ny politisk region är kanske starkast i Mälardalen. Skälet är att Stockholms län, Uppsala län och stora delar av Södermanlands och Västmanlands län alltmer blir en funktionell region.

Inom ett årtionde torde nästan hela området vara en funktionell arbetsmarknad. I dag finns i de fyra länen fyra landsting, fyra länsstyrelser, två regionförbund och två kommunförbund, två så kallade NUTS2-regioner (en indelning gjord för statistiska syften), ett myller av statliga regionin-delningar samt ett stort antal frivilliga samarbets-organ som Mälardalsrådet och Haga Forum.

Nästan allt detta skulle kunna ersättas med en direktvald regionkommun, en statlig regionstyrelse och en sammanfallande regionindelning för alla statliga myndigheter i Stockholm-Mälarregionen.

Det skulle bli både mer effektivt och mer tydligt för medborgarna, menar Bo Könberg, landshöv-ding i Södermanlands län.

Stockholmare får blixtsnabbt bredband70 mil rör för att lägga ut fiberkablar. Detta köpte precis Stockholms Stad av Fortum när kommunen nu bestämt sig för ge 90 procent av hushållen täck-ning för fiberanslutningar till internet. Stokab har anlitats för att se till att projektet realiseras. Affären gick lös på 130 miljoner kronor. Utbyggnaden rör sig om ett operatörsneutralt nät, som Stockholm stad står för, något som man räknar med ska främja konkurrensen, skriver Telekom idag.

Går 110 % av din arbetstid till möten?Ofta går vi på möten som är så dåligt förberedda och ostrukturerade att vi inte löser något och dess-utom har vi fått fler problem eller frågeställningar. Efteråt har vi ingen tid för sammanfattning och kanske vi till och med har svårt att konstatera vad mötet handlade om. Läs mer om problemet och idéer om möjliga lösningar.

Läs också om den norska elbilen Think City och om Miljöstyrningsrådets arbete för hållbar upphandling genom stöd till företag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete, för att ta några exempel ur innehållet i denna utgåva av Offentliga Affärer.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista,

kontakta vår annonsavdelning.

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

EkonomiMonika [email protected]

RedaktionsledningKlas [email protected]

JournalisterArne österIngrid SaarvaKent MosshedenKlas bergqvistLotta Engelbrektsontina Lundberg

Krönikörtina Lundberg

Annonser/TrafficHenrik tonströ[email protected]

Layout Henrik tonström

Prepress och tryckStromia-futurum Grafiska Abwww.stromia.se

Projektledning StockholmAnita Sanderholm [email protected] [email protected]öran [email protected]

Projektledning GöteborgAleksandar Capovski [email protected]

Adress/Namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg tel 031-719 05 00fax 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group AbDrakenbergsgatan 2117 41 Stockholmtel. 08-618 03 21, 08-618 03 17fax. 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Utredare vill avveckla utvecklingsverk

Offentliga Affärer utges av


profilen

när regeringen ville utreda hur förhållandet mellan individens valfrihet inom äldre och handikappomsorgen och lagen om upphandling ser ut i verkligheten, vände den sig till Acko Ankarberg Johansson, Jönköpings första kvinnliga kommunalråd.

lagen ska träda i kraft 2009 om den blir antagen, men det är viktigt att vara på alerten nu med att söka stimuleringsbidrag. Varje kommun som ansöker i höst kommer att få minst en miljon kronor.

Kvinnan bakom utredningen LOV Lag om Valfrihetssystem, Acko Ankarberg Johansson är född och uppvuxen i Jönköping 1964. Där gick hon i Rosenlundsskolan och sedan samhälls vetenskaplig linje på Per Brahegymnasiet.

– Jag hade tur och fick ett bra arbete direkt efter skolan, berättar hon. De jobb jag har haft, har jag stannat på i sju år vardera tidigare. Det verkade vara en bra tidsrymd innan det var dags att gå vidare.

Det har inte stämt när det gäller hennes politiska engagemang. Där är hon nu inne på nionde året som heltidspolitiker och det ser ut som att det kommer att bli många ytterli-gare. Det var 1986 hon blev politiskt aktiv, att det då blev Kristdemo-kraterna berodde på att det var där hon kände mest samhörighet. Vid valen 1991 och 1994 fanns hennes namn på Kommunfullmäktigelistan liksom på Riksdagslistan. Vid valet 1998 var hon partiets första namn på kommunlistan och då insåg hon att det var på det kommunala planet hon ville verka och att det dessutom inte var riktigt trovärdigt att samti-digt finnas med i rikssammanhang.

Acko Ankarbergs hjärtefrågor är kultur och sociala frågor. I de tidigare

jobben har hon varit musiklärare hos KFUM Studieförbund och i egna familjeföretaget var hon tillsammans med sin far begravningsentreprenör under sju år. Det har varit erfaren-heter och kunskaper som kommit väl till pass i de politiska uppdragen. De första åren var hon först ersättare, sedan ledamot i kulturnämnden. Något unikt för Jönköping är att musikskolan aldrig varit hotad med neddragningar.

– Den är nu en mycket bra kulturskola med stor bredd och stort djup. Idag anses den vara en av de bättre i landet, berättar Acko Ankar-berg, som brinner för kultur, sång och musik. Hon är mycket stolt över de förändringar som verkställdes under hennes tid i nämnden under 1992 – 1994.

– Det känns så bra att närings-livet här i Jönköping uttryckt att det är viktigt även för näringslivet att det finns ett attraktivt och livligt kulturutbud. Att det är viktigt för deras medarbetare att det finns andra värden i livet än att arbeta, äta och bo, förklarar Acko Ankarberg.

HV71 en plats i hjärtatPå fritid sjunger Acko Ankarberg gärna i kör och hon lyssnar mycket på

musik. Och så är det HV 71, förstås. Här har laget en stor anhängare, alla hemmamatcher hon kan, går hon på, men hon reser inte land och rike runt för att följa dem. Då får det duga att hålla tummarna och se dem på TV.

Hon bor i ett kedjehus i Huskvarna tillsammans med maken Bosse. Hon uppskattar att det är en liten tomt som hör till huset, för när semestern kommer är det inte rensa ogräs som gäller. Favoritse-mestern tillbringar hon med maken i den grekiska arkipelagen. Det ska helst vara nya öar att upptäcka och utforska varje gång.

Oftast blir det långa arbetsdagar för Acko Ankarberg, hon tillhör de som inte tar med sig arbetet hem. Varken att läsa, skriva eller represen-tera. Hemma är det mest skönlitte-ratur som gäller. På nattduksbordet ligger Ian Rankin I de dödas namn, visserligen utläst, men hon har inte hunnit ersätta den med någon ny än.

– Jag är bra på att laga mat, och vi är mycket förtjusta i de nya råvarorna som exempelvis bulgur, quinoa och avorioris, säger Acko Ankarberg.

På helgerna turas hon och maken om att regera i köket.

FrittvalutredningenDet främsta skälet att öka valfri-heten för de äldre och de handikap-pade är att de själva ska få bestämma vilken typ av vård och omsorg de önskar. Att öka lyhördheten för den enskildes behov och önskemål. Samtidigt som det är ett sätt att öka tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten inom äldreomsorgen såväl som i stödet till personer med funktionshinder. Innan utredningen var klar, fick den ett utökat uppdrag att även utreda om och i så fall hur valfrihet även kan tillämpas inom hälso- och sjukvården.

Acko Ankarberg tillfrågades om och utsågs till särskild utredare av Fritt val. Det var hennes bakgrund som bland annat vice ordförande i Svenska Kommunförbundets social-beredning 1999-2002 och opposi-tionsråd 1999-2006 med ansvar för bland annat äldreomsorg samt som ledamot i Ansvarskommittén, som gjorde att hon fick uppdraget.

– Acko har gedigen erfarenhet och kunskap på området och jag är väldigt glad att hon ställer upp. Denna reform är oerhört viktig för att äldre ska kunna känna sig tryg-gare i Sverige och jag ser mycket fram emot att just Acko leder det

LOvatt välja


arbetet, sa äldre- och folkhälsomi-nister Maria Larsson i samband med att utredningen presenterades.

Av uppdraget framgår att hon främst ska undersöka förut-sättningarna för att ge äldre och personer med funktionsnedsätt-ning en utökad möjlighet att välja utförare av socialtjänst insatser. Att förslaget ska innehålla ett valfrihets-system avstämt mot svensk lag och EG-rättslig upphandlingslagstift-ning, vara enkelt att tillämpa, öka valfriheten och inflytandet för äldre personer och personer med funk-tionsnedsättning samt främja en mångfald av utförare.

Stimulansbidrag gäller 2008För att underlätta för kommuner att övergå till ett valfrihetssystem har regeringen avsatt 300 miljoner kronor i bidrag för att stimulera och påskynda införandet. Acko Ankar-berg föreslår att den kommun som vill ha del av stimulansbidraget ska följa den föreslagna lagen om valfri-hetssystem och att 280 miljoner av medlen fördelas mellan de kommuner som ansöker om att få del av bidragen. Av resterande 20 miljoner anser Acko Ankarberg att tio miljoner ska gå till Ekonomi-styrningsverket för dess kostnader

att uppföra en nationell databas för annonsering av valfrihetssystem. Och att Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting får fem miljoner vardera för råd och stöd att informera om den nya lagen.

– Ansökan och utbetalning av stimulansbidrag ska ske under hösten 2008 och vara avslutad senast den 31 december 2008, poängterar Acko Ankarberg.

– Man kan fastslå att varje kommun som ansöker kommer att få minst en miljon kronor.

Utredningen utmynnade i betän-kandet LOV att välja – Lag om

Valfrihetssystem SOU 2008:15. Lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrens-pröva verksamhet som drivs i egen regi för att därigenom överlåta valet av utförare till brukaren.

Om arbetet med utredningen säger Acko Ankarberg:

– Det var spännande. Det är viktigt att de som behöver betydande insatser kan välja. Det är viktigt att öka egen makt även i en utsatt situa-tion. Jag är glad att få utreda något som jag tror är viktigt för människor. Folk vill vara med och bestämma

12

profilen

innehållet i biståndsarbetet. Hon tror att med fler utförare

blir det lättare för dem att profilera sig och det öppnar möjligheter för egenregi och alternativa utförare. Att det blir kvalitetskonsekvenser som gynnar brukarna.

Som utredare föreslår Acko Ankarberg att en ny lag om valfri-hetssystem, LOV, införs. Den före-slagna lagen är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling LOU (2007:1091) och kan tillämpas på handikapp- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster. Lagen innehåller regler om löpande annon-sering i en ny nationell databas för valfrihetssystem, krav på utförare, förfrågningsunderlagets innehåll, ansökan och tilldelning i kontrakt, information till brukarna/invånarna, brukarens/invånarens val av utförare och överprövning.

I betänkandet behandlas även frågor om uppföljning och kontroll av utförare, kvalitet, tilläggs-tjänster, kommunal samverkan och hur stimulansbidraget om 300 miljoner kronor bör fördelas, för att uppmuntra kommuner att införa valfrihetssystem. Även om lagen inte träder i kraft förrän 2009, är det viktigt för den som vill ha del av det statliga stimulansbidraget att ansöka om det i höst!

När Acko Ankarberg beskriver lagförslaget ser hon det som ett träd. I stammen, vid roten, finns den politiska förberedelseprocessen enligt kommunallagen. I stigande upp mot toppen finns Vilka krav ska ställas i förfrågningsunderlaget – Utarbetande av förfrågningsun-derlag. Minimum enligt svensk lag – Annonsering i nationell databas – Ansökningar inkommer från utfö-rare – Avtal träffas mellan kommun och utförare – Skriftlig information till medborgarna – Medborgarens val – Uppföljning – Rättsmedel.

Till detta kommer grenverket med synpunkter på vad som är viktigt i de olika faserna. Det rör sig om exem-pelvis personalens utbildningsnivå, ekonomiska krav, ledningskompe-tens, katastrof och krisberedskap och förslag hur information till medbor-garna kan genomföras.

– Ett krav som måste ställas på de externa leverantörerna i ett valfri-hetssystem är att de ska bedriva verk-samheten i enlighet med det i tiden gällande regelverket inom området. Det innebär bland annat att verk-samheten ska bedrivas med respekt för de övergripande mål och grund-läggande värderingar för samhällets socialtjänst som anges i SoL, att insatserna som ges ska vara av god kvalitet, att det i verksamheten ska finnas personal med lämplig utbild-ning och erfarenhet, och att kvali-teten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras, säger Acko Ankarberg.

Ingrid Saarva

”jag är glad att få utreda något som jag tror är viktigt för människor.”


nyheter

Översättning till alla språk

www.semantix.se [email protected]

Claes Norgren är född 1954. Han är civilekonom och sedan 2003 gene-raldirektör vid Konkurrensverket. Dessförinnan var han under tio år generaldirektör vid Finansinspek-tionen. Åren 1990–1993 var Claes Norgren vice riksbankschef och under 1987–1990 upplåningschef på Riksgäldskontoret. Tiden 1980–1987 arbetade han som utredare vid Riksbanken och Finansdeparte-mentet.

Claes Norgren har haft en rad uppdrag. Han har varit ordförande i Arbetsgivarverket, i Insättningsga-rantinämnden, i BAC, Europakom-missionens rådgivande kommitté för bankreglering, i översynen av

Claes Norgren lämnar Konkurrensverket för att bli riksrevisor

Generaldirektören Claes norgen utsågs den 9 april till ny riksrevisor och lämnar därför Konkurrensverket. Claes norgren tillträder den nya befattningen den 1 juli 2008 och efterträder då lennart Grufberg som går i pension. Vem som skall efterträda Claes norgren som generaldi-rektör för Konkurrensverket är inte känt.

kapitaltäckningsreglerna, Baselkom-mittén i bankregleringsfrågor och i FATF, Finacial Action Task Force against Money Laundering. Han har också varit medlem i regeringens råd för konsumentfrågor.

Riksrevisionen, som är en del av riksdagens kontrollmakt, började sin verksamhet den 1 juli 2003 och tog då över det statliga revisionsan-svaret från föregångarna Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket. Myndigheten leds av tre riksrevi-sorer. Riksrevisionens uppdrag är att granska den statliga verksamheten och därigenom medverka till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. •

14

nyheter

Denna vår pågår ett intensivt utveck-lingsarbete på Verva med att konkre-tisera tidigare förslag på modell för utfärdande och kontroll av e-legi-timationer. Utgångspunkten är en färdplan för e-legitimation, som Verva tog fram förra året.

I juni ska den konkretiserade modellen presenteras för regeringen. Just nu undersöks olika alternativ för finansiering.

– Vi tar avstamp från de behov som finns hos myndigheter, kommuner och landsting, säger Wiggo Öberg, projektledare Verva.

Fånga in synpunkter För att se till att Vervas förslag till lösningar motsvarar de behov som finns i förvaltningen har Verva till-sammans med representanter för sex myndigheter, länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Lands-ting (SKL) samt Stockholms stad

tagit fram ett förslag på målbild för utvecklingen.

– Med denna målbild har vi kommit en god bit på väg mot ett gemensamt förslag. Nu vill vi gärna höra vad andra intressenter tycker, säger Wiggo Öberg.

Målbilden har publicerats på Vervas webbplats. Där finns ett formulär där man enkelt kan lämna sina synpunkter elektroniskt, senast den 30 april.

Nästa steg är att realisera modellenNär Verva har rapporterat till reger-ingen i juni går arbetet in i en ny fas. Förslagen ska då realiseras och arbetet med att förankra och finjus-tera fortsätter.

Även om en ny lösning som öppnar för fler aktörer är angelägen, är användningen av e-legitimationer stor redan i dag. Varje månad

framtidens lösning för e-id i sikteför första gången finns nu en gemensam målbild för förvaltningens framtida hantering av e-legi-timationer. Målbilden har tagits fram av Verva i samarbete med representanter för stat, kommun och landsting.

används e-legitimationer för över 1,5 miljoner identifieringar eller under-skrifter i förvaltningen.

Omkring 160 e-tjänster med e-idI dag finns cirka 160 e-tjänster där e-id används. Populära exempel är Försäkringskassans anmälan av till-fällig föräldrapenning och Skattever-kets deklaration via webben.

Men e-legitimationer används även i e-tjänster hos kommuner och landsting. Av de totalt 48 organisa-tioner som beviljats Vervas finansiella stöd för kontroll av e-legitimationer är 37 kommuner eller landsting.

Utveckling av e-tjänster ett problemområde

Men e-id löser inte allt. Många kommuner har svårt att få igång sina e-tjänster på grund av svårigheter att integrera olika funktioner i e-tjänster och att leverantörerna i många fall haft bekymmer med att bli klara med sina applikationer i tid.

– I en uppföljning av Vervas start-paket för e-identifiering såg vi att kommunernas problem inte är e-id, utan själva utvecklingen av e-tjänster, säger Wiggo Öberg.

Arne Öster

Thomas Idermark tillträder 1 april tjänsten som VD i Kommentus Gruppen AB som ägs av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting genom SKL Företag AB, och som är ett av landets ledande företag inom upphandling och förlagsverksamhet riktad till främst den offentliga sektorn. Thomas har sin bakgrund inom både industrin och den finan-siella sektorn. Han har bl.a. varit verksam inom Cloetta, Candelia, Orrefors Kosta Boda, Coop Bank och Spira Invest. Under senare år har han arbetat som managementkonsult riktad mot främst industrin.

– Thomas får en mycket viktig roll och blir nyckelperson i den förnyelse och utveckling av Kommentus som vi nu har startat. Företaget står idag

SKL stärker ledningen i Kommentus – thomas Idermark ny vD

på en stabil grund ekonomiskt och verksamhetsmässigt, men det krävs delvis nya grepp, ny inriktning och ny kompetens för att vi ska behålla och stärka vår ledande roll, säger Kommentus styrelseordförande Thomas Håkansson.

Verksamheten inom Kommentus är sedan tidigare inriktad på upphandlings- och förslagsverk-samhet för främst kommuner och landsting men även för vissa andra företag och organisationer. Kraven på verksamheten, som är av stor ekonomisk och strategisk betydelse för kunderna, har delvis förändrats under de senare åren och man ser en fortsatt förändring både vad gäller inriktning och innehåll i framtiden. Speciellt upphandlingen ställer idag

nya krav inte bara lönsamhetsmässigt utan även i termer av exempelvis miljö-hänsyn och ekologisk hållbarhet.

– Med tanke på den förändringsfas företaget står inför ser jag arbetet på Kommentus som en extra spännande utmaning. Det finns en historik i före-taget som vi inte ska glömma men nu står vi inför helt nya förutsättningar och krav, säger Thomas Idermark.


nyheter

Ödeshögs, Mönsterås och Vimmerby kommuner har olagligt direktupp-handlat avfallshantering.

Konkurrensverket har i sina tre första beslut inom ramen för ett pågå-ende tillsynsprojekt av den kommu-nala avfallsmarknaden funnit att tre kommuner brutit mot LOU (lagen om offentlig upphandling) när de direktupphandlat avfallshantering.

Ödeshögs, Mönsterås och Vimmerby kommuner bröt mot LOU när de år 2002 tecknade avfallskontrakt med Tekniska Verken i Linköping utan föregående offent-liga upphandlingar. Det har Konkur-rensverket funnit i sina tre första beslut inom ramen för tillsynspro-jektet av den kommunala avfalls-marknaden.

De tre kommunernas avtal är totalt värda cirka 4, 10 respektive 15 miljoner kronor under hela den sjuåriga avtalstiden.

tre kommuner har olagligt direktupphandlat avfallshanteringDe tre kommunerna Ödeshög, Mönsterås och Vimmerby bröt mot lagen om offentlig upphand-ling när de direktupphandlade avfallshantering. Det har Konkurrensverket funnit efter en gransk-ning.

Trots att upphandlingsvärdena översteg då gällande tröskelvärde hade kommunerna vare sig annon-serat upphandlingarna eller i övrigt följt de förfaranderegler som gäller för öppet eller selektivt förfarande enligt LOU. Några omständigheter som kunde berättiga att kommu-nerna underlåtit att tillämpa dessa förfaranderegler har inte fram-kommit.

Konkurrensverket har förelagt kommunerna att redovisa vilka åtgärder de vidtar för att snarast avveckla kontrakten.

Konkurrensverket genomför under 2008 ett tillsynsprojekt av kommunernas och de kommunala avfallsbolagens hantering av avfalls-kontrakt. Som ett led i detta projekt granskas ett antal kommuners och kommunala avfallsbolags tilldel-ningar av avfallskontrakt.

Den första april 2008, fattade Sida beslut om en ny organisation som radikalt förändrar arbetssätt och rutiner. Sida genomför en rad viktiga åtgärder för att ytterligare förstärka kontrollen, förbättra uppföljningen och minska riskerna för oegentlig-heter. Målet är att stärka det svenska utvecklingssamarbetet och göra Sverige till en ännu starkare aktör internationellt.

– Nu får vi tydligare ansvarsför-delning, bättre möjligheter att redovisa resultat och vi fokuserar på de områden där vi kan göra mest nytta. Samtidigt ser vi till att förbättra systemen för kontroll och uppföljning för att vara säkra på att biståndet används rätt och ger de resultat vi vill, säger Sidas generaldi-rektör Anders Nordström.

De förändringar Sida gör kan sammanfattas i fyra punkter.

Sida inför landchefer, Country Directors, med tydligt ansvar och befogenheter för verksamheten i de olika samarbetsländerna. I uppdraget ingår tydliga krav på resultat och förmåga att redovisa dem.

I högre utsträckning än tidi-gare ska Sida fokusera på frågor där Sverige lyckats bra och har störst kunskap. Sida koncentrerar och utvecklar därför sin kompetens i enlighet med regeringens priorite-

Sida reformerar sin organisation

ringar till fem centrala områden: 1) miljö och klimat, 2) demokrati, jämställdhet och mänskliga rättig-heter, 3) kunskap och folkhälsa, 4) ekonomisk utveckling samt 5) fred och säkerhet.

Sida inför ett sammanhållet mål- och resultatsystem och förstärker internrevisionen. Ekonomiadminis-trationen centraliseras vilket redan skett med upphandlingen.

Sida ökar samarbetet med bland annat andra organisationer, företag och myndigheter både inom Sverige och internationellt. Samarbetet ska leda till nya vägar för att skapa utveckling och på så sätt bidra till att minska fattigdom.

– Förändringarna i omvärlden gör att Sida måste förändras. Vi har lyssnat på samarbetspartner, medar-betare och andra intressenter för att möta olika behov i de länder vi arbetar med. Den här lösningen ger en stark förankring i samarbetsländerna och en organisation som är ordentligt rustad för de krav omvärlden ställer på oss, säger Anders Nordström.

Sverige består idag av 290 kommuner. Hur och till vad marken ska användas i respektive kommun beslutas i planprocessen och via lokala detalj-planer. Den tekniska utvecklingen har bidragit till att planprocessen i allt större utsträckning sker digitalt. Kraven har ökat på att information ska vara åtkomlig och begriplig och även tillämplig i framtida e-tjänster, vilket förutsätter vissa regler och rekommendationer för struktur och format.

Nu har SIS, Swedish Standards Institute startat ett nytt projekt vars arbete ska underlätta denna process för kommunerna. Ett projekt som de senaste månaderna fått flera nya deltagare. Bland annat Falkenbergs kommun (Projektet är öppet för alla företag, myndigheter och organisa-tioner som vill delta). Alla projekt-

Många vill påverka kommuners framtida hantering av detaljplaner

deltagare kan vara med och påverka slutresultatet.

Standarderna ska förenkla och ge stöd vid framtagandet och använd-ningen av detaljplaner, översikts-planer och andra planer. Många kommuner tar till exempel idag in externa it-konsulter som gör mycket manuellt arbete och då är det lätt att det kan gå fel, tar längre tid och kostar mer än planerat. Med en framtida standard kan sådana fel minimeras. Då vet både kommunen och it-konsulterna hur det ”ska” ser ut eftersom standarden kommer kunna kan ge enklare och tydligare direktiv.

I en planprocess ska mängder av information hämtas in, samman-ställas och kunna presenteras på ett begripligt sätt för alla de intressenter som är berörda. SIS-projektet Fysisk

planering (SIS/TK 501) ska fastställa formerna för framtida informations-utbyte mellan planprocessens aktörer. Det innebär att de kommande stan-darderna kommer att omfatta detalj-

planer, områdesbestämmelser, mark- och vattenanvändning, allmänna intressen samt rekommendationer för bevarande och förändring av den fysiska miljön.


UpphAnDlinG

Det är tre huvudpunkter i Stabsut-redningens betänkande ”Ett stabs-stöd i tiden” som har överlämnats till statsrådet Mats Odell.

Stabsutredningen har haft i uppdrag att se över regeringens stabsmyndigheter dvs. Ekonomi-styrningsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verva, Verket för förvaltningsutveckling. Särskild utredare har varit landshövding Mats Svegfors.

– Under decennier har det i prak-tiken rått en kontinuitet i svenska förvaltningspolitiska utvecklingen. I

grunden har det varit en och samma föreställning som varit vägledande. Politiken styr genom uppdrag och mål och myndigheterna genomför politiken. Viktiga komponenter i förvaltningspolitiken kommer dock med stor sannolikhet att förändras under de närmaste åren. Detta gäller såväl synen på styrning och uppföljning som kring hur statsför-valtningen ska utveckla sina arbets-former, verktyg och personal. Stabs-stödet bör därför också organiseras och styras så att det blir en funk-tionell del av en fungerande helhet

tillsammans med uppdragsgivaren och statsförvaltningen i stort. Stabs-stödet måste också kunna ge stöd i alla led i processen och därför också ha förmåga att se utanför de egna ramarna och den egna organisa-tionen. Detta ställer särskilda krav på att stabsmyndigheterna arbetar flexi-belt, snabbt och att arbetet präglas av en stor närhet till och kunskap om regeringens och Regeringskansliets arbete, säger Mats Svegfors.

Mot bakgrund av denna grundsyn presenterar Stabsutredningen ett antal förslag, bland annat:

Utvecklingen av e-förvalt-ningen förstärks och sker i nya formerUtvecklingen av en modern e-för-valtning bör i fortsättningen ske i arbetsformer som säkrar att statens samlade kompetens och resurser tas tillvara. Utredningen föreslår därför att en delegation i kommittéform, Förvaltningsdelegationen, inrättas. Denna ska, i samspel med regeringen och Regeringskansliet, samordna och utveckla förverkligandet av regeringens e-handlingsplan som antogs i januari i år. Detta mycket speciella utvecklingsarbete kräver en ny typ av samverkansstruktur där regeringen, som visar vägen, kan interagera med myndigheterna, som har kompetens och resurser. Delega-tionen består av företrädare för såväl Regeringskansliet som myndigheter och syftar till att ta tillvara samtliga statliga resurser i ett samordnat och strategiskt utvecklingsarbete. Dele-gationens arbete, behov av kanslire-surser med mera finansieras genom att 14 miljoner kronor per år anslås till detta ändamål.

Statskontoret utvecklas och ges ett strategiskt uppdragFör att ge underlag för regeringens styrning av statsförvaltningen krävs tillgång till mycket kvalificerat utred-ningsstöd. Ett sådant åstadkoms bland annat genom att det finns väl fungerande uppföljningssystem och utvärderingsfunktioner. Utred-ningen föreslår att Statskontorets roll som ett uppföljnings- och utred-ningsorgan nära kopplat till Reger-ingskansliet stärks. Mot bakgrund av att avvecklingen av Riksrevisions-

Stabsutredare föreslår att Verva läggs nernya former för utveckling av e-förvaltningen skall skapas. Statskontoret förstärks och nya resurser tillförs. Statskontorets roll som regeringens strategiska utredningsstöd läggs fast. Verket för förvaltningsutveckling – Verva, avvecklas.

verket år 2003 lett till att regeringen sedan dess inte fått tillräckligt stöd när det gäller uppföljningar ur ett effektivitetsperspektiv blir detta ett prioriterat område för Statskontoret. För att ge goda förutsättningar för det nya bredare uppdraget ges Stats-kontoret utökade resurser om 22 miljoner kronor per år.

Verket för förvaltningsut-veckling avvecklasVerket för förvaltningsutveckling, Verva, har haft ett svårt uppdrag. Konstruktionen med en renodlad ”utvecklingsmyndighet” har inte gett rätt förutsättningar för att möta de krav som ställs och kommer att ställas. Utredningen föreslår därför att Verva avvecklas från och med år 2009.

Arbetet med att utveckla en kompetent förvaltning tar nya vägarAnsvaret för kompetensförsörjningen är, och ska vara, ett av myndig-hetsledningarnas primära uppdrag. Utredningens grundinställning är att myndigheternas behov av utbild-ningar inom skilda områden bör tillgodoses genom att kompetens på den privata marknaden samt inom universitet och högskolor tas tillvara. Men det finns också kompetens-behov som är tämligen specifika för statsförvaltningen. Exempel på detta är den statliga ekonomistyrningen och budgetarbetet, EU-frågor, ”statstjänstemannaskap” samt statlig chefsutveckling. Inom dessa områden finns det skäl för att staten själv svarar för vissa insatser. Ekono-mistyrningsverket och Försvarshög-skolan ges därför uppdrag inom dessa områden.

Regeringskansliets verksam-het renodlas ytterligare

Regeringskansliets främsta uppgift är att biträda regeringen med under-lag i dess roll att styra riket. För att kunna vara ett effektivt kanslistöd till den verkställande makten krävs att Regeringskansliet fokuserar sina insatser på områden som är strategiskt viktiga för regeringens arbete. För att Regeringskansliet ska kunna fokusera på sina huvudupp-gifter föreslås att vissa uppgifter av administrativt slag förs över från Regeringskansliet till Kammarkol-legiet.

Källa: Finansdepartementet, Stabsutredningen


UpphAnDlinG

Stabsutredningen har idag presen-terat sitt betänkande Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22) som innehåller förslag till förändringar i regeringens stabsorganisation. Förslaget innebär i vissa avseenden stora förändringar för samordning och utveckling av elektronisk förvaltning i Sverige.

Utredaren föreslår bland annat att Verva, Verket för förvaltningsut-veckling, avvecklas som myndighet och att den nuvarande verksamheten splittras upp.

Ett steg tillbaka– Offentliga e-tjänster berör allt fler människor. IT-utvecklingen går lavinartat snabbt. För förvaltningen ställer det stora krav, även i fram-tiden, på samordning, kompetens och möjlighet att kunna följa och delta i utvecklingen. I detta läge väljer utredaren att ta ett steg tillbaka och föreslår att den enda myndig-

Lena jönsson kommenterar Stabsutredningen

heten med en samordningsroll och ett helhetsperspektiv på området ska läggas ned. Detta försvårar förvalt-ningens möjligheter att leva upp till kraven på service från medborgare och företag.

– Utredaren ser inte heller den viktiga kompetensförsörjningsfrågan som en del i verksamhetsutveck-lingen, vilket är beklagligt.

– För sina slutsatser och förslag har utredaren haft den felaktiga utgångspunkten att Verva haft reger-ingens uppdrag att styra myndighe-terna. Ett sådant uppdrag har Verva inte haft.Allvarliga konsekvenser för förvalt-ningen:• Utredarens förslag innebär tre allvarliga konsekvenser för förvalt-ningens utveckling:• Kommuner och små myndigheter stängs ute• Kommuner och landsting samt

– Att splittra upp Vervas verksamhet skulle inne-bära att den viktiga samordningen och stödet för utveckling av svensk e-förvaltning upphör.Det säger lena Jönsson om Stabsutredningens betänkande som presenterades den 10 mars.

små myndigheter lämnas utanför det faktiska utvecklingsarbetet. Utvecklingen av en e-förvaltning med medborgarna och företagarna i fokus kan inte bara handla om stora myndigheter.

Lyckat EU-samarbete om e-förvaltning försvagasSveriges viktiga roll i EU-samarbetet och i internationellt arbete försvagas. För att vara slagkraftig i sådant samar-

Vem talar jag om, jo Mats Svegfors. I botten journalist och redan som ung liten grabb började han hålla längre anförande om samhällsfrågor varje nyår.

– Vi bodde i Småland i Aneby. Jag kommer ihåg hur jag ställde mig mitt på golvet och pratade om det som jag tyckte var viktigt, säger Mats och skrattar.

Längtan efter något merI unga tidiga år fanns den där längtan efter något mer. Efter något som han kanske själv inte förstod just då. Men ett minne kom ofrånkomligt att prägla Mats Svegfors kommande karriär.

– Jag minns min gamla folksko-lelärare, som förvisso var en duktig lärare, men som samtidigt kunde straffa oss elever om någon av oss

hade gjort fel. Kommer ihåg hur läraren kunde dra in gymnastik-timmen för oss alla och hur bestört jag blev. Jag tyckte det var ett sådant övergrepp, då jag tyckte så ofantligt mycket om dessa gymnastiktimmar. Det där var hårt för en ung grabb.

Detta minne var just det där minnet som kom att bli ödesdi-gert. Minnet som gjorde den unga 10-åriga Mats Svegfors fast besluten att en dag vara med och påverka i de större sammanhangen. Vid 12 års ålder hade han ett brinnande engage-mang för rättspolitiska frågor. Före-bilden var Dag Hammarskjöld.

– Jag var oerhört imponerad av honom. Dag Hammarskjöld var för mig en mönsterperson. Han var ständigt närvarande i tidningarna, och den personliga insatsen att ge allt för något han trodde på.

Och på den vägen blev det. Även för Mats Svegfors.

Djup livserfarenhetNär jag lyssnar på svaren han ger av mina ställda frågor, slås jag av en ovanlig värdighet. Registrerar hur jag tycker mig skönja en efter-tänksamhet som bara kan födas ur lärdomar sprungna ur djup livserfa-renhet. Samtidigt som när jag sitter här slås jag av hur sällsynt det är att personer i beslutsposition öppet står för både sina styrkor, så väl som mindre bra sidor.

– Jag är inte nöjd med några viktiga personfrågor där jag tycker att jag har rekryterat fel. Inser att ju äldre jag blivit desto mer kan jag se mina egna tillkortakommanden och hur jag kunnat agera på annat sätt, fortsätter Mats allvarligt.

– Sedan är jag nog rätt förtjust i mina egna projekt, säger han och skrattet bubblar upp. Vi är två chefer här i Västmanlands län, fungerar oerhört bra med Håkan Eriksson som är länsråd.

Verva avvecklas Mats Svegfors har verkat som chef i 40 år. Precis nyligen har han lämnat ifrån sig ”Ett stabsstöd i tiden” till

stadsrådet Mats Odell, där han har varit särskild utredare för Stabsut-redningen på uppdrag av regeringen. Uppdraget har inneburit att se över regeringens stabsmyndigheter, Ekonomistyrningsverket, Kammar-kollegiet, Statskontoret och Verva, Verket för förvaltningsutveckling. Syftet är att skapa nya former för utveckling av e-förvaltningen, där Stadskontoret skall stärkas som regeringens strategiska utrednings-stöd och nya resurser tillföras. I det sammanhanget föreslår Mats Sveg-fors att Verva skall avvecklas. Mats Svegfors har även lett utredningen om statens ansvar för evakuering av svenskar när det inträffar katastrofer i utlandet som presenterades i början av april.

Är det något särskilt som du skulle vilja förverkliga? – Jag skulle väldigt gärna vilja starta ett café och en restaurang uppe i Bergslagen kombinerat konsthant-verk och antikviteter, säger Mats med ett tonläge som ofrånkomligt leder mig till Bergslagens trolska natur och historiska platser, långt bort från Vervas nedläggning.

Tina Lundberg

bete krävs att man är en drivande kraft i den nationella utvecklingen. Förslaget motverkar detta. Nedlägg-ningen av Verva föreslås dessutom ske samtidigt som myndigheten har viktiga pågående uppgifter inför Sveriges ordförandeskap i EU 2009.

Kortsiktiga lösningar hindrar utveckling på lång siktUtredarens förslag är överraskande kortsiktiga. Utvecklingsarbete måste ha en långsiktig inriktning, liksom de lösningar som tas fram.

– Vervas existens är inget självän-damål, men de viktiga uppgifterna och de stora utmaningarna kan inte avvecklas. Att lägga ut Vervas arbets-uppgifter på annat håll är både felak-tigt och äventyrligt genom att den viktiga samordningen och det viktiga stödet för utveckling av svensk e-för-valtning upphör, säger Lena Jönsson, generaldirektör Verva.

Lena Jönsson

vem är mannen som vill lägga ner verva?inte nog med att han är landshövding i Västman-lands län sedan 2000. en gång i tiden var han ordfö-rande i fria Moderata Studentförbundet. Senare sakkunnig i ekonomidepartementet, därefter statssekreterare i bostadsdepartementet under fälldin-regeringen, för att mellan 1991-2000 vara chefsredaktör för Svenska Dagbladet.


UpphAnDlinG

Dagens ökande globalisering innebär en ständigt växande efterfrågan på översättning och tolkning. Semantix är Nordens ledande företag inom kvalificerade språk- och kommuni-kationstjänster. Det är 150 anställda och ett nätverk av mer än 5 000 tolkar, översättare och språkkon-sulter över hela världen som gör det möjligt.

Semantix har vuxit till att ha sju kontor i Sverige, från Umeå i norr till Malmö i söder. Sedan en tid finns även kontor i Finland och Norge. I kundkretsen finns många stora multinationella företag, bland annat inom IT- och telekombranschen. På den legala sidan har man de flesta större advokatbyråer i Sverige.

Spetskompetens inom alla områdenKvalitet sätts i första rummet när Semantix erbjuder sina avancerade språktjänster.

– Om vi exempelvis har ett uppdrag inom juridik så behövs en person som inte bara har språklig kompetens utan också fackkun-skap inom området, berättar Birgitta Stymne Göransson, vd för Semantix.

Förutom översättning växer även behovet av tolkning kraftigt inom både offentlig sektor och det privata

näringslivet. Kravet på kvalificerade tolkar ökar inom alla områden, till exempel rättstolkar. Även affärs- och konferenstolkning utgör en stor del av Semantix verksamhet. Likaväl vid affärsförhandlingar som i asylä-renden krävs kompetenta tolkar som har erfarenhet och språkkunskaper inom det specifika ämnesområdet.

Text och anpassad teknik för alla språkDe flesta företag och myndigheter är idag genom sin webbplats tillgäng-liga både nationellt och globalt. Det egna modersmålet och engelska är inte längre de enda språken som man kommunicerar på.

Ett multinationellt företag som bygger en webbplats kan idag behöva ha den översatt till ett fyrtiotal språk, och har också behov av en anpassad teknisk plattform för det. Då kan Semantix erbjuda en helhetslösning.

– Att kunna tala alla världens språk är en ouppnåelig dröm för en människa. Men hos Semantix är det verklighet, avslutar Birgitta Stymne Göransson.

Stina Rangmar

Språk som alla förstårMångkulturella samhällen och internationali-sering av företag ökar efterfrågan på tjänster inom översättning och tolkning. Behovet är stort inom både den offentliga och privata sektorn då både myndigheter och företag satsar allt mer på fungerande kommunikation.


UpphAnDlinG

Tillsammans med extern experthjälp från GoodPoint har Miljöstyrnings-rådet påbörjat ett genomgripande arbete med marknadsanalyser. Syftet är att få fram information om miljö-prestanda rörande produkter som förekommer i upphandlingssam-manhang. Analyserna skall belysa produkters kvalitet, från mindre bra till de så kallade ”frontprodukterna” och syftar till att inte bara kartlägga kommersiellt tillgängliga produkter, utan även produktkoncept och andra innovativa lösningar som finns men inte är kommersiellt tillgängliga.

KunskapsuppbyggnadEn systematisk kunskapsuppbyggnad om hur marknaden ser ut för olika produktgrupper ger Miljöstyr-ningsrådet en nödvändig och viktig bakgrundsinformation som underlag för att utveckla så kallade ”spjutspets-kriterier”. Samtidigt få den precision som krävs för att kriterierna skall kunna omfatta de mest miljöanpas-sade alternativen på marknaden.

Detta kan omfatta moment av genomgång av befintliga databaser, begäran om information från företag inom den aktuella branschen, branschkontakter och företagsbesök eller liknande, och begära ut och analysera utvärderingsunderlag från upphandlande enheter.

Miljöstyrningsrådet avser att hålla all information om resultaten av marknadsanalyserna öppet tillgäng-liga för att möjliggöra insamling av

Miljöstyrningsrådet

Arbetar för hållbar upphandlingMiljöstyrningsrådet som arbetar för att ge vägledning för hållbar upphandling, miljöled-ning och miljörelaterad produktinformation, vill nu bidra utveckling genom att stödja företag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete.

ytterligare information från leveran-törer som önskar komplettera den insamlade informationen.

Ökad användning av miljökrav Miljömålsrådet överlämnade i slutet av mars en utvärdering av reger-ingens arbete med de 16 miljö-målen till miljöminister Andreas Carlgren. Utvärderingen påvisar att regeringens miljöarbete är under-känt och visar att de insatser som planeras inom miljöområdet inte räcker för att uppnå miljömålen till år 2020. Miljömålsrådet upprättar förteckning över vilka åtgärder och styrmedel som krävs för att miljö-målen skall uppnås, och framhåller inte minst offentliga sektorns ansvar att vara föredöme genom att ställa tydliga miljökrav vid upphandling.

Miljöstyrningsrådet växer Under våren kommer arbetsgruppen på Miljöstyrningsrådet kompletteras med ytterligare en anställd, Joakim Thornéus. Thornéus har tidigare arbetat med att ställa krav på miljö och sociala och etiska aspekter vid upphandling. Han har ett stort intresse för att utveckla synergierna mellan miljövarudeklarationer och Miljöstyrningsrådets upphandlings-kriterier, vilket även blir hans huvud-sakliga uppgift.

Tina Lundberg Källa: Miljöstyrningsrådet


Affärstidningen för offentlig sektor


UpphAnDlinG

Upphandlare behöver inte längre ägna sig åt parafering 1 (signe-ring av alla sidor) av anbud. De flesta upphandlande enheter som i dag tar emot elektroniska anbud behöver inte heller jämföra dem med de signerade analoga anbud som måste skickas vid sidan om i det fall systemet man använder inte har godkända signaturer.

Leverantörerna i sin tur får lägre distributionskostnader och mer tid att fila på sina anbud då distribu-tionstiden minskar. Förfarandet är mindre diskriminerande eftersom samtliga anbudslämnare har samma distributionstid oavsett vilken ort de befinner sig på. Ett elektroniskt förfa-rande är dessutom mer miljövänligt eftersom behovet av att skeppa stora mängder papper fram och tillbaka helt försvinner.

Det låter utopiskt men det finns bara en liten hake, nämligen Internet.

Att kommunicera över Internet kan vara vanskligt då det är mycket enkelt att agera anonymt eller i någon annans namn särskilt via e-post. Vanlig e-post är dessutom i princip vidöppen för insyn.

Möjligheter och risker med elektronisk upphandlingDen nya lagen om offentlig upphandling ger upphandlande enheter möjligheten att ställa krav på elektroniska anbud och elektronisk avtalssignering vid offentlig upphandling. Ur detta perspektiv har den nya lagen potential att ge en mycket stor uppsida för både upphand-lande enheter och för deras leverantörer.

Användarnamn och lösenord som distribueras via e-post kan aldrig påvisas tillhöra en individ och är inte heller godkänt enligt lagen om elek-troniska signaturer, ens om de distri-buerats med SMS . Systemtillverkare hänvisar ofta till en omfattande logg-ning av händelser i sina system då juridik kommer på tal. Loggarna är intressanta men inte ur ett juridiskt perspektiv, då det ofta inte går att knyta någon till händelsen i loggen om alla identifierat sig med använ-darnamn och lösenord.

Om man vill använda Internet för affärskommunikation mellan företag kompliceras allt ytterligare eftersom det inte längre är individer utan organisationer med fysiska personer som representanter som kommuni-cerar. Vilken e-postlösning talar om vilken rätt motparten har att före-träda sin organisation? Vems system-loggar gäller som bevismaterial? Är systemägaren tillräckligt oberoende för att man inte ska kunna ifrågasätta bevisen i deras loggar? Svaret på den sista frågan är definitivt nej om syste-mägaren dessutom är en av parterna. Frågorna är i många fall både obesva-rade och oställda hos de upphand-

lande enheter som använder system för elektroniska anbud och avtal eftersom förvånansvärt många osig-nerade anbud skickas och tas emot.

Vad behöver systemtillverkarna och lagstiftarna göra för att lösa problemen?

Systemtillverkarna ställer förstås krav på en enklare (läs: mer tillå-tande) lagstiftning.

Jag hävdar att nuvarande lagstift-ning duger bra tillsvidare. Varför riskera att lämna komplexa juridiska frågeställningar obesvarade för att förenkla utvecklingen av system? En sådan förändring gynnar möjligen systemtillverkarna på kort sikt. På lång sikt gynnas ingen av att Inter-

netbaserade system blir obrukbara ur ett juridiskt perspektiv.

Tidigare har jag sagt att Verva tog sitt ansvar då e-tjänster som klarar av elektroniskt anbudsförfarande upphandlades. Nu har även lagstif-tarna tagit sitt ansvar genom att ge upphandlande enheter större möjlig-heter i nya LOU. Det är nu hög tid för systemtillverkarna att dra sitt strå till stacken för att vi alla ska kunna dra full nytta av Internet.

Ninos Daniel

VD, ChamberSign Sverige AB

Det är nu hög tid för systemtillverkarna att dra sitt strå till stacken, menar Ninos Daniel, vd för Chambersign Sverige AB.

Lisbeth Johnson har under lång tid varit engagerad i föreningen och var för några år sedan dess vice ordförande. Lisbeth var ledamot av dåvarande Nämnden för offentlig upphandling (NOU) och har tidigare erfarenhet av offentlig upphandling från såväl staten som landstingssek-torn. Lisbeth efterträder Sven-Eric

första kvinnliga ordföranden för Sveriges offentliga inköpareföreningen för Sveriges offentliga inköpare, Soi, har vid sitt årsmöte i Örebro utsett lisbeth Johnson, upphandlingsansvarig i halmstads kommun, till ordförande.

Hargeskog som efter sex år som ordförande nu lämnar över stafett-pinnen.

Den offentliga upphandlingen blir allt viktigare, säger Lisbeth Johnson i en kommentar. Stat, landsting och kommuner köper varor och tjänster under ett år för mellan 400-500

miljarder kronor om året. En profes-sionellt skött upphandling ger det offentliga och i slutänden skattebe-talarna stora effektivitetsvinster. Den kan dessutom bidra till att medbor-garna som kunder eller brukare får varor och tjänster av hög och rätt kvalitet.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, har setts över och förbättringar har skett men ytterligare steg bör tas för att underlätta för både upphand-lare och leverantörer. Föreningen har en viktig roll att spela både när det gäller att skapa opinion för fortsatt utveckling av regelverket och för att ge upphandlarna kompetensutveck-

ling, säger Lisbeth.Styrelsen består av representanter

från både kommun, landsting och statliga myndigheter.


UpphAnDlinG

SveafastigheterNorrlandsgatan 15111 43 StockholmTelefon 08-545 075 00www.sveafastigheter.se

Vi söker intressanta fastigheter och samarbeten.Vi på Sveafastigheter vill utöka och bygga ytterligare värden i vårt fastighetsbestånd. Antingen i egen regi, genom samägande eller som kapitalpartner. Vi söker därför kontakt med fastighetsägare i hela Sverige som är intres-serade av en försäljning eller samarbete rörande sina fastigheter för att frigöra kapital eller skapa nya möjligheter på fastighetsnivå.

Sveafastigheter har en mycket god genomförandeförmåga och en fl exibel affärsmodell, vilket ger oss bra förut-sättningar för att göra affärer snabbt och till rätt pris för båda parter. Vi erbjuder också möjlighet till samägande där fastighetsägaren ser utvecklingsmöjligheter, men saknar kapital för att göra de investeringar som krävs. Vi ser gärna att förvaltningen sköts lokalt av de som bäst känner beståndet.

Äger du fastigheter och vill sälja eller utveckla dem, eller är du förvaltare med uppslag om potentiella förvärvsmöj-ligheter? Kontakta Simon de Château eller Christer Andersson på 08-545 075 00.

Alla vet att regelbunden träning ger friskare personal. Men oftast är det bara de redan frälsta som utnyttjar arbetsgivarens möjlighet att subventionera friskvården. En undersökning på ett större telecom företag i Stockholm visar att när man införde Friskvårdschecken ökade antalet aktiva från 20 till 70 procent på ett halvår.

Vad är friskvårdscheckenFriskvårdschecken är en värdecheck, ungefär som de gamla Rikskupong-erna, som de anställda kan använda sig för att tillgodogöra sig friskvårds-bidraget som de flesta företag erbjuder. Checken är personlig och gäller på 1000 tals anläggningar runt om i landet. Allt från gym och rack-ethallar till naprapater och massörer. Har man andra önskemål brukar det också gå att ordna.

friskvårdschecken som ger friskare personalen av utställarna på Upphandlingsdagarna var företaget friskvårdschecken. i montern berättar Marcus Johansson och eszter Garpenfeldt om hur företaget är pionjärföretaget som har lyckats otro-ligt väl med att få anställda och medarbetare som aldrig tidigare motionerat att börja röra på sig.

Avdragsgill för arbetsgivareFriskvårdschecken är avdragsgill upp till 7 000 kronor per anställd och år. Med checken får också arbetsgi-varen ett synligt verktyg för att bättre utnyttja den skattefria friskvårds-förmånen. För arbetsgivaren är det naturligtvis ytterligare en fördel genom att all kvittohantering och annan administration kring friskvårdsbidraget försvinner.

Personlig förmån – skattefritt för anställdaEftersom checken är personlig, erbjudandet gäller enbart personen vars namn är tryckt på checken. Därmed är chansen mycket större att personen som får den verkligen kommer att utnyttja den. Erfaren-heten visar att checken är ett utomor-dentligt verktyg för att få igång de som inte redan är frälsta och de som

Marcus Johansson och Eszter Garpenfeldt

inte utnyttjar de friskvårdsbidrag som många arbetsgivare erbjuder. För medarbetarna betyder det att de får del av en skattefri förmån utan att behöva trassla med egna utlägg och

redovisning av kvittonLäs mer om Friskvårdschecken på

www.friskvardschecken.se

Klas Bergqvist


expertpAnelen SVArAr

Fråga: Jag gillar Offentliga Affärer för artiklarna som ofta spänner över många intressanta områden. Men det är egen-tligen bara en sak jag saknar. Skulle ni inte kunna ha lite skvaller, vem som börjat på nytt jobb etcetera. Vem som fått regeringens uppdrag frågor som rör offentliga affärer.Tack för ordet, Uppsala

Svar: tack för att du gillar vår tidning. vi diskuterar faktiskt just nu hur vi skall kunna lägga upp en skvallersida som du säger. Men för att komma igång behöver vi hjälp av er kära läsare. vi vill att ni tar tillfället i akt och mailar oss så fort ni har något att berättar.

Fråga: Ligger det någon sanning i att inköparna ibland själva tar initiativ till att åsidosätta LOU?Anonym

Svar: vi på redaktionen hör ibland inkö-pare medge detta. Men när vi ber dem framträda med sin kritik i vår tidning hänvisar man till att det man sagt varit ”off the record”. Kanske våra läsare vill bidra med vad de vet. Maila eller skriv till oss om vad du känner till.

Brev från läsareTyck till i Offentliga Affärer!

Vi vill ha glada, arga, reflekterande och annorlunda åsikter. Du är också välkom-men att skriva till oss om du har någon fråga som du vill att vår expertpanel skall svara på. Under Frågor & Svar finns plats för det mesta.

Maila din fråga till [email protected]

1. Skulle en gemensam mall för anbudsförfrågan kunna utarbetas utan att kraven på rättvisa minskas?

2. Ett förenklat anbudsförfarande borde innebära att man får fler offerter/ bättre konkurrens. Skulle inte detta kunna vara värt priset för kanske lite sämre objektivitet i förfrågan?

3. Redan nu begärs överprövning av alltför många avtal. Skulle en ge-mensam mall leda till ytterligare problem?

Bakgrund: Idag är alla offentliga upphandlingar, myndigheter, kommuner, landsting olika formul-erade, begränsade och definierade på olika sätt. För ett företag som har inriktar sig på att sälja till den of-fentliga sektorn innebär detta förfarande betydande merkostnader i offertarbetet.

hans Sundström,Chefsjurist på Verva

Sinikka Suutari,UpphandlingskonsultKommentusgruppen

1. – ja, självklart. Det har ju gjorts i SOI´s regi bl.a för livsmedel. Av leverantörer och flera upphandlare framtagen mall reder ut oklarheter som gör underlaget tydligare. Man kan enas om t.ex. tolkningar och definitioner. Gemensam mall är inget hinder för rättvisa. Den kan hjälpa till att skala bort mindre viktiga krav och hitta gemensamma lösningar på hur leverantörer ska bevisa sin kvalitet på ett i offertsammanhang enkelt sätt.

1. – frågan kanske är lite enkelt ställd eftersom det finns så väldigt många anbudsområden och produkter, tjänster som kan upphandlas av en offent-lig myndighet. Men om frågan kan förstås på det här sättet – att det skulle förenkla både för offentlig sektor och leverantörerna om enhetliga mallar utarbetades för olika anbudsområden - så är svaret definitivt ja på det. Det finns inget skäl att tro att det skulle bli orättvist, under förutsättning att dessa mallar är allmänt tillgängliga för de leverantörer som så önskar.

2. – jo förmodligen skulle man få fler offerter och bättre konkurrens, men i vissa fall så är det förmodligen inte möjligt att använda mallar eftersom situationen är så speciell och det som man skall upphandla. jag vill dock varna för att enbart beakta pris. Ibland kan det också vara nödvändigt att upphandla kvalitet och genom up-phandling genomdriva ny teknik, det vill säga upphandla innovationsteknik. I dessa fall kan en fixering på pris vara direkt negativt.

3. – Det är svårt att svara på, men det tror inte jag för om man skulle använda en gemensamma mallar inom olika anbudsområden så skulle det innebära att upphandlingarna förenklas och att det blev ett större fokus på priset. Det är ju alltid svårt att överpröva ett lägre pris givet från en konkurrent. Det problem jag ser framför mig är att det kan bli för stort fokus enbart på pris.

2. – Ett mer förenklat förfarande och objektivitet går mycket bra att förena. förenklat förfarande kan innebära bät-tre konkurrens. Paketeringen är minst lika viktig. Kommentus paketerar/delar upp upphandlingarna så att fler kan vara med och konkurrera. Problemet för en upphandlare är att de brukare och användare av de produkter och tjänster som vi upphandlar ställer många olika krav för att undvika problem som man tidigare upplevt. Dessutom försöker vi upphandlare skiva in tydliga förutsätt-ningar så att alla vet vad som gäller bland annat med hänsyn till domar efter överprövningar. Det skapar snabbt ganska omfattande förfrågningsun-derlag.

3. – Nej, det kan bli bättre. Dock kan det vara svårt att komma överens om innehållet i en mall då behoven varierar och därmed de krav man vill ställa. Om mallen inte innehåller de krav man vill ställa kommer den inte att användas av så många.


Hur upptäcker man karteller? Finns det några speciella tecken på detta?

•Omkonkurrerandeföretaguppträderenligt vissa mönster kan det tyda på att de samarbetar på ett otillåtet sätt.

Konkurrensverket har tagit fram en checklista över omständigheter som kan tyda på att företag samarbetar vid en upphandling. Checklistan är tänkt som ett hjälpmedel. Självfallet kan även andra omständigheter tala både för och emot otillåtna samar-beten.

•Vissaanbudärväsentligthögreäntidigare lämnade anbud, publicerade prislistor eller den uppskattade kost-naden för varan eller tjänsten i fråga.(Detta kan indikera ”skuggbud”, det vill säga att man är med och lämnar anbud för syns skull, väl medveten om att ett annat företag ska vinna.)

•Färreföretagännormaltlämnaranbud. (Detta kan indikera en överen-skommelse om att vissa företag ska hålla inne med att lämna anbud.)

•Ettochsammaföretagharunderviss(längre) tid lämnat det lägsta anbudet vid flera upphandlingar och därmed vunnit dessa.

•Marginalen(ikronor)äroförklarligtstor mellan det vinnande anbudet och alla de andra anbuden.

•Detfinnsettuppenbartmönsterförde låga anbuden, som att samma företag alltid lägger det bästa anbu-det i ett visst geografiskt område för en viss vara eller tjänst, eller att det bästa anbudet kommer enligt en fast turordning bland några anbudsgivare.

•Ettvisstföretagförefallerattlämnaväsentligt högre anbud i vissa upphan-dlingar jämfört med andra, utan att det finns några uppenbara kostnadsskill-nader som kan förklara detta.

•Ettiupphandlingarframgångsriktföretag ger vid upprepade tillfällen underentreprenader (eller mots-varande) till företag som lämnat högre anbud i samma upphandlingar.

•Detfinnskonstigheterideolikaanbuden till exempel identiska fel i kalkyleringen eller att samma brev-papper eller formulär har använts.

•Tvåellerfleraföretaglämnarettge-mensamt anbud även om åtminstone ett av företagen mycket väl skulle ha kunnat lämna ett enskilt anbud.

•Enanbudsgivarelämnarpersonligenin sitt anbud samtidigt som han ”agerar bud” och även lämnar in ett konkurrerande företags anbud.

•Konkurrerandeanbudsgivarelämnarofta in identiska anbud eller ändrar priser, ofta vid ungefär samma tid-punkter och ungefär lika mycket.

•Anbudsprisernaförefallerattsjunkanär en ny eller sällan förekommande anbudsgivare lämnar anbud.

•Konkurrerandeföretagträffasoftaelleri närheten av upphandlarens lokaler kort före anbudstidens utgång.

•Lokalaanbudsgivareläggerhögrebudpå hemmaplan än i andra regioner.

•Konkurrerandeföretagmötsförattutbyta någon form av information om priser.

Ann linde Koolman,UpphandlingschefAlingsås Kommun

Anna Ulfsdotter forsell,Advokat, Delphi & Co

1. – Skulle en gemensam mall för anbudsförfrågan kunna utarbetas utan att kraven på rättvisa minskas. Mallar är generellt bra. jag vill dock varna för en alltför stor användning av mallar. Mallar måste användas med förnuft och an-passas efter varje specifik upphandling. Det är inte bra när man ser mallskrivn-ingar med samma krav på omsättning i en stor miljardupphandling som i en liten upphandling av fotvård etc.

1. – Ett gemensamt upplägg är fullt möjligt. bra exempel i dessa samman-hang är upphandlingar som görs enligt exempelvis Aff eller Af AMA. Svårigheten består dock ofta i att på ett tydligt sätt beskriva produkten eller tjänsten och pga den stora mängden upphandlingsområden så finns det ingen rimlig chans att ha mallar till allt. Ett område som är bra på att beskriva kvalitet är vA och vvS -branschen med rSK-nummer. Inom livsmedel finns det goda möjligheter att beskriva produkterna, vilket dock kräver ett mycket omfattande förarbete. Inom diverse förbrukningsmaterial är det svårare, inte minst eftersom vi inte får riskera att utestänga likvärdiga produkter. Leverantörerna kanske mycket väl förstår vilken kvalitetsnivå som avses men eftersom priset är en viktig konkurrensfaktor så kanske inte efterfrågad kvalitet offereras i slutändan ändå? M.a.o. skulle en standardisering kunna framarbetas enligt exempel-vis Aff-modellen med undantag för

produktspecifikationer eller beskrivning av tjänster, där vi behöver hitta olika modeller beroende på vad som upphan-dlas. för att hjälpa varandra skulle vårt leverantörsled kunna hjälpa oss med att lyfta fram goda exempel kanske?

2. – Att eftersträva att förenkla proces-sen är alltid önskvärt och ett underlag bör i den mån det går anpassas till målgruppen. fokus måste vara att up-phandlingen resulterar i att efterfrågat behov tillgodoses. Med anpassning avses förenklad skrivning och måttlighet i användandet av skall-krav ibland även avskalning av icke nödvändiga “fackord”, med förenkling avses inte att frångå lagar och rutiner. Gällande frågan om sämre objektivitet så förstår jag inte frågan.

3. – Att överprövningar görs ingår i spelets regler, gemensam mall eller inte. Ansvaret ligger på bägge parter. Up-phandlarsverige blir för varje dag bättre (med bättre avses tydligare underlag) på att skriva underlag, där en av anlednin-garna kan vara att våra beställare blivit duktigare på att redogöra för sina krav och behov. Att upphandla är ett samar-bete inom organisationen samt kunskap om det man upphandlar. Anbudsgi-varna blir för varje dag duktigare på att lägga anbud, läsa innantill samt ställa frågor. En öppen och korrekt dialog inom olika forum (internt och externt) är bästa lösningen. Nej en gemensam mall borde ge positiva effekter.

2. – Ett förenklat anbudsförfarande borde innebära att man får fler of-ferter/ bättre konkurrens. Skulle inte detta kunna vara värt priset för kanske lite sämre objektivitet i förfrågan. jag förstår inte riktigt frågan. Alla upphandlingar måste ske i enlighet med gällande principer för offentlig up-phandling och en av dessa är likabehan-dlingsprincipen.

3. – redan nu begärs överprövn-ing av alltför många avtal. Skulle en gemensam mall leda till ytterligare problem? Det beror på, se mitt svar på fråga 1.


eKonoMi

– Hade det inte varit för offensiva kommuner som begärde det som marknaden inte kunde erbjuda, hade miljöbilarna fortfarande varit ett marginellt fenomen, säger Mattias Goldmann, kommungranskare på Gröna Bilister.

Strax efter millennieskiftet beslu-tade sig Stockholms stad och ett par andra kommuner för beställa en etanoldriven bil i Golf-storlek. Det fanns bara ett problem; ingen sådan bil fanns på marknaden, vare sig i Sverige eller någon annanstans.

Efter ett antal turer hade antalet beställningar kommit upp i 3 000 bilar, men det var inte tillräckligt för att övertyga något bilmärke att ta fram en sådan bil som kommu-nerna önskade. Svenska Ford gjorde en egen kalkyl på att det i slutändan bara skulle bli 500 verkliga köp, och det räckte inte på långa vägar för att huvudkontoret i Detroit skulle ge klartecken. Men Nils Lekeberg och några andra på Göteborgskontoret bestämde sig ändå för att bygga om en Focus till etanoldrift, i stort sett på fritiden och utan någon egentlig budget.

Resten är historia. Ford Focus Flexifuel blev omgående en stor framgång i kommunerna och

svenska Ford erbjöd den snart till vanliga konsumenter. I flera år har den utsetts till Miljöbästa Bil av Gröna Bilister, och de 500 bilarna i Fords kalkyl närmar sig 50 000 – Focus Flexifuel är Sveriges mest sålda miljöbil genom tiderna och Ford har slutat att sälja bensinvarianten av Focus, etanolversionen är default. I fjol började Ford sälja modellen också i andra länder, och snart säljs den på alla EU:s större bilmarknader.

– Historien visar vilken makt offentlig upphandling kan ha – inte nog med att man kan och ska begära bästa tillgängliga teknik, man kan också gå steget längre och stimu-lera fram miljöbättre lösningar som marknaden ännu inte kan erbjuda. Dessutom visar Flexifuel-fram-gången att en enskild tjänsteman i en enskild kommun kan driva utveck-lingen åt rätt håll, vilket jag som före detta kommunaltjänsteman tycker är oerhört glädjande och stimulerande, säger Mattias Goldmann.

Naturvårdsverket och Vägverket anger i sin gemensamma rapport Bilindex att den som tankar etanol E85 istället för bensin, minskar bilens klimatpåverkan med cirka 60 procent. Kommunernas omfattande inköp av etanolbilar – först Focusen,

men nu allt fler modeller i takt med att konkurrenterna insett vilken framgång modellen blivit för Ford – har alltså stor klimatbetydelse.

Gröna Bilister bedömer att miljö-bilsboomen knappast hade hänt om det inte varit för Ford Flexi-fuel. Innan den kom, fanns en liten skara bilar som kunde framföras på förnybara drivmedel, och den enda etanolbilen var en stor amerikanare med en bränsletörst som gjorde den klart tveksam ur resurshushållnings-perspektiv. Övriga miljöbilar gick på biogas; ett ur klimatsynpunkt än bättre bränsle men inte relevant för flertalet kommuner och privatper-soner, eftersom antalet biogasmackar är för få.

Kommunen själv är ofta den största arbetsgivaren inom kommunen, och få andra aktörer köper en sådan volym bilar att de kan ställa sådana krav som kommunen kan. Det gäller också på bränsleområdet – även där ser Gröna Bilister ett antal kommu-ners agerande som helt avgörande för att det nu finns etanol E85 att tanka på drygt var tredje mack i landet.

– De volymer E85 Södertälje kommun ville köpa för sina etanol-bilar räckte inte för att övertyga bensinbolagen om att sätta upp en pump. Då satte kommunen hela sin bränsleupphandling på spel, som ju omfattar mycket stora volymer. För att få leverera bensin och diesel till kommunen, var man tvungen att också erbjuda E85 på dygnet-runt-öppen-mack, tillgänglig för allmän-heten. På så vis fick man sin första etanolmack, och var med att lägga grunden för att riksdagen längre fram skulle kunna lagstifta om att större mackar ska saluföra något förnybart bränsle.

Den senaste tiden har etanol varit

Tuffa miljökrav i offentlig upphand-ling grunden för miljöbilsboomenMiljöbilsförsäljningen slår ständigt nya rekord. Generalagenternas prognos är att det kommer att säljas över 100 000 miljöbilar i år, motsvarande en dryg tredjedel av totalmarknaden – med stor marginal högst andel i hela europa och en viktig del i regeringens klimatpolitik. Vad få insett är att tuffa miljökrav i offentlig upphandling lade grunden för miljöbilsboomen.

Miljöstyrningsrådet har just avslutat en studie om hur teknikupphandling effektivt kan bidra till utveckling av innovationsteknik. Rapporten visar goda resultat från områdena bygg och sjukvårdsartiklar och kan beställas via Miljöstyrningsrådet. Foto: Eric Bleckert.

Mattias Goldmann, Gröna Bilister, ser offentlig upphandling som miljöbilsboomens startmotor. Foto: Tove Zetterström


eKonoMi

ifrågasatt i vissa medier. Men Gröna Bilister betonar att en del av kritiken är riktig, inte minst vad gäller de dåliga arbetsförhållandena på sock-errörsodlingar i Brasilien, varifrån huvuddelen av råvaran till svensk E85 kommer.

– Det är förstås ännu mycket värre i en oljediktatur, men det är ingen ursäkt, säger Mattias Goldmann. Arbetsförhållandena måste snabbt bli bättre i etanolproduktionen, och offentlig upphandling bör kliva in och skynda på utvecklingen. Vi utmanar staten, landets kommuner och lands-ting och offentligägda kollektivtrafik-bolag att begära fordonsbränslen med arbetsvillkor som minst uppfyller relevanta ILO- och FN-stadgar. Det blir svårast för bensinen och dieseln, men också en rejäl och viktig utma-ning för etanolproducenterna.

Göteborgs stad trafikkontoret ställer sedan i fjol långtgående sociala krav när man köper gatsten från bland annat Kina. Åtskilliga andra kommuner har anammat kraven och Swedwatch har granskat på plats att kraven faktiskt följs. Gröna Bilister bedömer att kraven är i stort sett direkt tillämpbara också på bränslen.

– I Göteborgs beslut om sociala krav på leverantörerna av gatsten, står det att kraven också gäller för andra produktområden, och så har även andra kommuner beslutat. Det betyder egentligen att en rad kommuner redan idag begär fordons-bränslen framställda på ett rimligt sätt, även om det ännu inte uttryckts i ett upphandlingsunderlag.

När Gröna Bilister nyligen frågade samtliga bensinbolag vilka sociala och miljömässiga krav de ställer när de köper in bränslen, var resultatet nedslå-ende. Ett enda bolag, Statoil, ställde någon som helst form av krav, medan samtliga övriga bolag endast hade streck och nollor i sin genomgång.

– Det är egentligen inte konstigt, säger Mattias Goldmann. ”Det ingen begär, får man inte heller. Om någon enskild fair trade-konsument begär det, händer inte heller särskilt mycket. Men när det blir volym bakom kraven, får vi en snabb omställning till det bättre. Varje dag offentlig sektor dröjer med att ställa dessa krav innebär ett onödigt lidande som jag tror att kommun-ledningar runt om i landet skulle ha svårt att försvara”.

Gröna Bilister har granskat drygt hundra kommuner ur miljöbilsper-spektiv och åtskilliga av kommu-nerna är granskade både två och tre gånger, allt med en metodik fram-tagen med stöd av Naturvårdsverket. Granskningarna visar svart på vitt det Mattias ständigt återkommer till; offentlig sektor kan göra mycket stor skillnad. Det handlar bara om att orka och våga.

Anna Lindberg Kommunikationsansvarig

Miljöstyrningsrådet

Metoden har visat sig vara mycket framgångsrik när det gäller att till-fredställa kundbehov särskilt inom energiområdet, gett goda miljöef-fekter och samtidigt stimulerat näringslivsutveckling. I vissa fall har den nya teknik som framkommit inneburit energieffektivitetsvinster på mer än 50 % jämfört med den bästa befintliga tekniken på mark-naden, vilket i sin tur har bidragit till att lägga grunden för nya industri-grenar och produktionstekniker.

Offentlig upphandling uppgår idag till närmare 500 miljarder kronor per år, eller motsvarande ca 25 % av BNP. Det innebär att de offentliga organisationerna har stor makt att förändra och styra utveck-lingen av miljöanpassade produkter genom att använda teknikdrivande kriterier i sina upphandlingar.

Traditionellt innebär teknikupp-handling att man köper en vara eller tjänst som inte finns på marknaden och som kräver utvecklingsarbete för att uppfylla en köpares mål och krav. Teknikupphandling har formen av en anbudsprocess som ska stimu-lera och skynda på utveckling och marknadsintroduktion av ny teknik. Resultatet av en teknikupphandling leder ofta till en omfattande mark-nadsintroduktion av de produkter som utvecklas. En teknikupphand-ling kan sålunda fungera som kataly-sator när stora volymer upphandlas.

Det finns inte någon nationell aktör i Sverige som har övergripande ansvar för teknikupphandling. Frågan om teknikupphandling för att stimulera miljöteknik är aktuell inom EU, den nämns bl.a. som en av punkterna i EU-kommissionens miljöteknikhandlingsplan (Envi-ronmental Technology Action Plan, ETAP). Miljöstyrningsrådet har regeringens uppdrag att utarbeta miljöteknikdrivande kriterier för hållbar upphandling. Att metodmäs-sigt knyta de inledande stegen i en teknikupphandling till Miljöstyr-ningsrådets arbete med upphand-lingskriterier kan vara ett första steg mot ett sammanhållet svenskt program för miljödriven teknikupp-handling.

Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterierMiljöstyrningsrådets upphand-lingskriterier består av förslag till

miljökrav som kan användas vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader. Kriterierna syftar till att göra det enklare för upphandlare att ställa miljökrav men också att upplysa leverantörer/anbudsgivare om vilka miljökrav som kan före-komma i upphandling.

Miljöstyrningsrådet utvecklar nu spjutspetskriterier, d.v.s. miljötek-nikdrivande kriterier som ska ligga i framkant vad gäller miljöinnova-tioner för att stimulera utveckling av frontprodukter. Dessa ska fungera som hjälp för upphandlande organi-sationer som vill ta ytterligare steg mot en hållbar utveckling. Med effektivare miljökrav i upphandling kan marknadens utbud av miljöan-passade produkter öka (se Fig. 1).

Miljöstyrningsrådets upphand-lingskriterier utarbetas på olika nivåer där så är möjligt:

Nivå 1: Baskrav – omfattar produkter som uppfyller en basnivå av miljöprestanda.

Nivå 2: Avancerade krav –omfattar produkter i bästa miljö-prestandakvartil (25 %), ungefär på samma nivå som dagens miljömärk-ningskriterier.

Nivå 3: Spjutspetskriterier –omfattar produkter i frontlinjen av befintlig miljöanpassning, dvs. som bygger på BAT (bästa tillgängliga teknik).

Ett exempel på ett spjutspetskri-terium är att i en fordonsupphand-ling hänvisa till att fordonen ska uppfylla miljöbilsdefinintionen som Vägverket tagit fram eller till att kyl/frysar ska hålla energiklass A++.

Detta är liktydigt med den bästa till-gängliga teknik/prestanda som finns kommersiellt på marknaden.

Vissa initiala delar av teknikupp-handlingsprocessen kan på kort sikt ingå inom ramen för ordinarie upphandlingsrutiner, där identifie-rade frontprodukter kan omfatta såväl existerande miljöteknik som sådan miljöteknik som finns i konceptform, men inte är kommersiellt tillgänglig. En fördel med detta arbetssätt är att upphandlare får större möjlighet att i sin löpande upphandlingsverk-samhet vara pådrivande och stimu-lera fram ny miljöteknik. Med tanke på de stora volymer som upphandlas skulle detta vara en katalysator för innovativt miljöteknikarbete.

Verifiering av innovationsteknikEnvironmental Technology Veri-

fication (ETV) är ett verifierings-system för prestanda och funktion hos nya produkter/tekniker. Ett trovärdigt verifieringssystem bidrar till att öka förtroendet hos investe-rare och potentiella köpare för ny lovande miljöteknik, vilket därmed

kan underlätta introduktionen av dessa inom såväl EU som i andra länder. EU-kommissionen förbe-reder ett lagförslag till ett ETV-system under 2008 med en eventuell introduktion under 2011.

Ett ETV-system har anknyt-ning till miljöanpassad upphand-ling då det innebär ett objektivt, oberoende och standardiserat sätt att verifiera nya miljötekniker. Ett ”ETV-bevis” från olika leverantörer skulle kunna komma till användning som underlag i utvärdering/bedöm-ning av inkomna anbud. Systemet skulle också kunna tänkas komma till användning som krav i en teknikupphandling om anbudsgivare måste använda ett ETV-underlag för att verifiera prestanda i ny offererad miljöteknik.

Spjutspetskriterier och teknikupphandling – nya hjälpmedel för Miljöstyrningsrådet för effektiv miljöanpassad upphandling

i mer än ett decennium har teknikupphandlingar genomförts i Sverige. i teknikupphandlingar används marknadens aktörer för att stimulera fram nya produkter med bättre miljöprestanda.

Figur 1. Beskrivning av hur marknadens utbud av produkter med god miljöprestanda ökar om det ställs drivande miljökrav vid upphandling.


it

Programvara

InstallationFinansiering

Miljö & kvalitet

Hårdvara

Konfiguration

www.dustin.se

Dustin har närmare 20 års samlad kunskap om statliga ramavtal. Vi erbjuder Sverigesbredaste utbud av IT-produkter och är idag den mest kompletta IT-leverantören tilloffentliga och kommunala förvaltningar.

Dustin har närmare 20 års samlad kunskap om statliga ramavtal. Vi erbjuder Sverigesbredaste utbud av IT-produkter och är idag den mest kompletta IT-leverantören tilloffentliga och kommunala förvaltningar.

Sveriges mest kompletta IT-leverantörSveriges mest kompletta IT-leverantör

Från: Vad kostar det? Till: Vad får vi för pengarna?

Vi hjälper er med en målstyrning som ger fokus, helhetssyn och styrkraft.

www.ekan.comExperter på styrning i offentlig sektor

– Våra klara strategier och tydliga rutiner enligt iDOC-modellens* fyra steg leder till ett positivt resultat för ditt företag eller organisation i form av sänkta kostnader, säger Göran Åslund, marknadschef på Konica Minolta.

Analys– För att få en klar kostnadsbild kartlägger vi antalet utskriftsenheter, mängden utskrifter, fördelningen av svartvitt/färg, vem som ringer service, beställer förbrukningsvaror och administrerar det hela. Detta görs antingen via intervjuer eller programvara. Men vi nöjer oss inte med det. Med professionella verktyg går vi steget längre. Vi definierar och utvärderar informationen, förklarar Göran Åslund.

KonceptPå basis av utvärderingen skräddarsyr Konica Minolta en utskriftsmiljö för ditt företag/organisation, beroende på behov och ekonomi. En miljö där utskrifter och kopiering över-vakas av speciell programvara för alla nätverksanvändare, där utskrifter kan avbrytas, omdirigeras eller begränsas och debitering sker efter kostnads-ställe, projekt eller kundkod.

Optimering– Optimering innebär inte alltid att vi byter ut alla små utskriftsenheter mot en stor maskin. Det kan även vara tvärtom! Vi förklarar när och varför en förbättring behöver göras. Med marknadens bredaste sortiment av lösningar och lång erfaren het på området är det lätt för oss att hitta den optimala lösningen för just ditt

iDOC för kontroll av alla dokument på ditt företagpappersförbrukningen bara ökar och ökar. Vet ditt företag hur mycket pengar det lägger ned på utskrifter, kopiering, dokumenthantering och förbrukningsvaror? eller tillhör ni de 95 procent som saknar kontroll över sina utskrifter? Konica Minolta hjälper dig både att överblicka kostnaderna, ta kontroll över och sänka dem med 20-30 procent.

företag eller organisation, påpekar Göran Åslund.

Resultat– Vårt resultat ger ditt företag resul-tatförbättringar i form av minskade kostnader för utskrifter och doku-menthantering, ökad effektivitet eller helt enkelt en klart bättre arbetssitu-ation, säger han.

Undersökningar visar att cirka 10 procent av ett företags IT-budget går åt till utskrifter och dokument-hantering. Det motsvarar 3 procent av företagets intäkter. Med våra lösningar kan de pengarna användas på bättre sätt. Är du intresserad att höra mer om Konica Minoltas iDoc koncept? Kontakta Göran Åslund på 08-627 75 00.

*iDoc står för Intelligent Document Consulting, men det har du förstås redan listat ut.


it

Det Varbergsbaserade företaget Uni Safe AB har sedan 1997 samarbetat med försäkringsbolag, polis och användare för att utveckla stöld-skydd till servrar, såväl stationära som bärbara datorer, tunna klienter, projektorer, platta datorskärmar och andra kontorsmaskiner. Många av produkterna har testats och godkänts av SSF Svenska Stöldskyddsfören-ingen.

– Våra produkter säljs via de flesta datoråterförsäljare i Sverige. Vi samarbetar i dag även med bland annat HP, Samsung, Fujitsu Siemens, IBM, Philips samt andra större till-verkare, för att utveckla stöldskydd till deras produkter. I flera fall kan vi som underleverantör till dessa företag erbjuda våra säkerhetslösningar till deras kunder inom den offentliga sektorn via Vervas och Kommentus it-ramavtal. Naturligtvis anpassas våra stöldskydd även för övriga varumärken på marknaden, berättar Marie-Louise Janson, VD och ägare

till Uni Safe AB. Företaget startades 1984 och har

i dag fyra medarbetare. Produk-terna tillverkas av Habe Produktion AB i Varberg och Wabeno AB i Falkenberg. Därefter förpackas och lagras produkterna i Varberg innan de sänds till återförsäljare eller slut-kund.

– Vi föredrar att inte lägga ut produktion i lågkostnadsländer utan vill ha full kontroll i alla led, garan-terat hög produktkvalitet och en hög servicegrad, säger Marie-Louise Janson.

Det mobila klassrummet– Det mobila och stöldskyddade konferensrummet/klassrummet är ett helt nytt koncept med trådlösa resurser för en hel skolklass. Den gamla tidens datasal är ett stort slöseri med lokalresurser i skolorna och vår lösning är både säkrare och flexiblare, förklarar Marie-Louise Jansson.

Med SSF-intygad datorsäkerhetDatorstölderna förorsakar företag och offentlig förvaltning stora problem. ekonomi, sekretess och återskapande av information skapar onödiga bekymmer. Därför har Uni Safe utvecklat stöldskydd med hög säkerhet och kvalitet som dessutom har en tilltalande design.

Systemet består av en datorvagn med klar elinstallation och plats för upp till ett 30-tal bärbara datorer med dockningsstationer som står stabilt på utdragbara vagnar. Lärar-datorn är bekvämt placerad i lagom arbetshöjd, laserskrivaren är placerad i mittpartiet och den digitala projek-torn är tillgänglig i en utdragbar vagn på vagnens sida. Det är enkelt för eleverna att lösgöra datorerna från dockningsstationerna vilket gör att de snabbt kan börja lektionen. På baksidan av vagnen öppnas luck-orna enkelt så att teknikerna får god tillgång till datorerna för servi-ceåtgärder. Då vagnen inte används förvaras den i låst utrymme där den låses fast i väggen.

Brett sortiment av datorsäkerhetsprodukter– Våra högsäkerhetsboxar till servrar/datorer har bjudit stort motstånd för tjuvarna och har lovordats av alla dem som fått behålla sin datorutrustning.

Sedan 2002 har vi även sålt cirka 10 000-15 000 stöldskydd för platta skärmar per år. Våra övriga säkerhets-produkter inkluderar stöldskyddslös-ningar för projektorer med kätting och klass 2 lås eller säkerhetsboxar med takförankring. Stöldskyddet för bärbara datorer fungerar perfekt när man arbetar med datorn eller då locket är stängt. Gångjärnslåsningen täcker inte portar eller kontakter på datorn och fungerar även i de flesta dockningsstationer. För att göra förflyttning av datorn så enkel som möjligt, har vi utrustat Lap Top Hinge Safe med två lås, vilket innebär att låset som håller vink-larna vid datorn alltid förblir låst och det lås som sitter i kättingens eller vajerns slutända användes till att förankra skyddet i till exempel medföljande U-bult. Uni Safe har dessutom ett eget unikt låssystem, berättar Marie-Louise Jansson.

Arne Öster


it

Införandet av e-fakturor i statsför-valtningen är ett enormt projekt som ska ge staten besparingar på fyra miljarder kronor de närmaste fem åren. Förra året beslutade den ansva-rige ministern Mats Odell att snabba på införandet och satte en deadline till den 1 juli 2008.

Då ska samtliga myndigheter hantera alla fakturor elektroniskt. Men med mindre än tre månader kvar är läget problematiskt.

För att uppnå önskade effektivise-ringsvinster är viktigt att införandet sker samordnat och utifrån myndig-heternas behov. Följande beslut är tagna: • Ramavtal finns upphandlade för

att få en god teknisk infrastruktur.• Obligatorium att införa elektro-

nisk hantering av fakturor i staten senast den 1 juli 2008.

• Svefaktura är statens standard för e-faktura.

• ESV har fått uppdraget att leda och samordna arbetet.

Med mindre än tre månader kvar tills samtliga myndigheter måste börja använda e-fakturor är läget pressat. Stora tekniska brister, dåligt stöd från leverantörerna och för sena avrop gör att flera myndigheter kommer att missa målet.

E-fakturan får svidande kritikMycket av problemen med den statliga e-fakturan kan härledas till den tekniska lösning som valts, menar kritiker. Fakturastandarden Svefaktura bygger på en ameri-kansk standard som utanför Sverige bara används av danska staten. Den valdes trots att det redan finns en i näringslivet vitt utbredd standard från FN-organet UN/Cefact.

Tekniska problem Att sedan också välja modellen med en så kallad fakturaväxel som ett slags universaltjänst – för att omvandla företagens e-fakturor till statens stan-dard – och att bara upphandla två leverantörer var dåligt genomtänkt och ett säker väg till problem, hävdar kritikerna.

Peter Norén på ESV försvarar teknikvalet.

– Fakturaväxeln var ett klokt val som hjälper myndigheter som saknar den tekniska kompetensen. Det

finns många små myndigheter som har mindre resurser.

– Det har funnits tekniska problem med att ansluta faktura-växeln till befintliga system för elektronisk fakturahantering hos myndigheterna. De problemen är nu lösta, säger Peter Norén.

– Svefakturastandarden var också ett bra val. Vi har testat den och den fungerar. 90 procent av de 100 största leverantörerna till staten har också sagt att de ska ta fram stöd för Svefaktura under året, förklarar han.

ESV tvingades nyligen gå ut med en skarp uppmaning till myndighe-terna att se över sina prioriteringar och underförstått trycka gasen i botten. Många myndigheter har

enligt Peter Norén också hörsammat kraven.

– Läget ser helt annorlunda ut nu än vid årsskiftet, min uppfattning är att de flesta myndigheterna kommer att vara färdiga till den 1 juli. Det finns flera skäl till att vissa myndig-heter startat sitt införande sent. En bidragande orsak är de initiala tekniska problemen, men också att många myndigheter under 2007 gjort en stor uppgradering av sina ekonomisystem, vilket varit nödvän-digt före e-fakturainförandet.

Arne Öster

Kommer den statliga

e-fakturan att klara deadline?

Men hittills har de lagliga förutsätt-ningarna saknats. Bland annat har skyddet av patienternas integritet varit vagt i dagens lagstiftning.

Den nya patientdatalagen som träder i kraft den 1 juli 2008 ska ändra på detta.

Som det ser ut i dag är dock få landsting och regioner förberedda för de möjligheter som öppnas i och med den nya lagen. Det visar en sammanställning gjord 2007 av Slit-gruppen, ett nätverk bestående

av landstingens it-strateger.En orsak till att sammanhållen

journalföring dröjer är den stora spridningen av journalsystem i vården. I många landsting måste systemen länkas samman och tvingas att kommunicera. Andra landsting fasar ut sina gamla journalsystem och ersätter dem med ett enda nytt och enhetligt. Sammantaget är detta förändringar som tar tid, i många fall flera år.

Något bättre förberedda är lands-

tingen och regionerna på de säker-hetskrav som ställsnär de väl går igång med gemensam it-baserad journalföring. Men till den 1 juli kommer de inte att hinna. Först i slutet av 2008 räknar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL med att alla landsting ska ha den nödvän-diga säkerhetslösning som ser till att bara behörig personal kan logga in i patientjournalen och som berättar ven det var och när detta skedde.

Landstingen har hittills kommit olika långt i det arbetet, en del är redan klara medan det dröjer för andra. Men målet är att alla ska ha dessa tjänster innan slutet av året.

De tjänster som krävs är:En datoriserad katalog över

personal och vårdenheter, den så kallade HSA-katalogen, Hälso- och sjukvårdens adressregister.

Ett slags kortbaserat inloggnings-system för personal. Dessa så kallade

tjänstecertifikat talar om vilka system som varje enskild anställd har rätt att komma in i.

Att patientdatalagen också öppnar för patientinloggning i den egna journalen riskerar dock att få en rätt marginell effekt nationellt. Hittills är det bara landstingen i Uppsala län och Östergötland som har sådana system på gång även om det är i liten skala.

Det är inte enkelt att införa detta i stor skala. Nya tekniska lösningar behövs som delvis inte finns i dag. De måste bli så bra att landstingen får ett ekonomiskt incitament att låta patienterna logga in, att de exempelvis sparar pengar på att patienterna själva sköter tidbokning och skriver i hälsodeklarationen via Internet.

Arne Öster

Långt kvar till en gemensam journal trots ny lagGemensamma elektroniska patientjournaler med direktåtkomst för olika vårdgivare över organisa-tionsgränserna. Detta betraktas som avgörande för den nationella it-strategin för vård och omsorg. tanken är att felbehandling ska bli lättare att undvika när journalen följer med patienten.


SupraPlus™Gör ett smart val, skydda dina öron.

• Oslagbar komfort och prestanda.

• Välj ljud i ett eller två öron samt bullerdämpande mikrofon eller talrör.

• Finns som trådlöst variant.

• Använd till mobiltelefon, stationär telefon eller både och. Det enda som behöver bytas är en nedre sladd.

Plantronics headset finner du hos återförsäljare i hela landet IsiCom AB - Svensk leverantör av Plantronics headset - www.isicom.se


I denna artikel tänkte jag presen-tera den nyhet i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (”Nya LOU”) som jag anser vara den vikti-gaste. Jag tänker på de nya reglerna om ramavtal för den klassiska sektorn. Jag kommer att presen-tera reglerna på ett så objektivt sätt som möjligt. Samtidigt lämnar jag mina, högst personliga, synpunkter på innebörden av dessa nyheter i sitt sammanhang.

De nya reglerna om ramavtalReglerna om ramavtal finns i 5 kap. Nya LOU. Reglerna är helt nya och saknar motsvarighet i den gamla upphandlingsrättsliga lagstiftningen för den klassiska sektorn. Trots detta har vi i Sverige en lång tradition av ramavtal, såväl ramavtal med en leve-rantör som s.k. parallella ramavtal (dvs. med flera leverantörer). Bestäm-

Den viktigaste nyheten i den nya lagen om offentlig upphandling

Reglerna om ramavtalmelserna om ramavtal är den enda delen av direktivets frivilliga delar som genomförs i svensk rätt från och med den 1 januari 2008. Övriga frivilliga delar bereds fortfarande på departementet.

Det finns tre typer av ramavtal och generellt gäller för samtliga typer av ramavtal följande.

• Ett ramavtal får inte löpa under längre tid än fyra år om det inte finns särskilda skäl (5 kap. 3 § Nya LOU)1

• Ett ramavtal kan avse varor, vilket är av intresse här, men också byggentreprenader och tjänster (5

kap. 1 § Nya LOU).• Ett ramavtal kan upphandlas med

hjälp av alla olika upphandlings-former, såväl över tröskelvärdet som under.

• En tilldelning av ett ramavtal kan bli föremål för ansökan om över-prövning och skadestånd enligt reglerna i 16 kap. Nya LOU.

• Vid tilldelning av själva ramav-talet skall Nya LOU:s regler i övrigt gälla, vilket givetvis också inkluderar tillämpningen av den viktigaste bestämmelsen i lagen, nämligen den om principer för offentlig upphandling i 1 kap. 9 § Nya LOU.

De tre typer av ramavtal som finns är:1. Ramavtal med en leverantör2. Ramavtal med flera leverantörer

med alla villkor fastställda (leve-rantörerna rangordnade på första,

andra, tredje plats m.m.)3. Ramavtal med flera leveran-

törer utan alla villkor fastställda (förnyad konkurrensutsättning skall ge genom att leverantörerna får lämna in nya anbud)

Om ramavtal tecknas med fler än en leverantör måste dessa minst vara tre till antalet, förutsatt att det finns ett tillräckligt antal leverantörer som uppfyller urvalskriterierna och ett tillräckligt antal godtagbara anbud som uppfyller de tilldelningskriterier som angetts i förfrågningsunder-laget till ramavtalet (5 kap. 5 § Nya LOU).

Ramavtal med en leverantörEn upphandlande myndighet som har ramavtal med en leverantör får vid tilldelning av kontrakt skriftligen samråda med leverantören och vid

JUriDiK

1) Exempel på särskilda skäl för längre löptid än fyra år är: stora investeringar som skall betala sig under avtalstiden, produktutveckling krävs eller att det ställs särskilda krav på kontinuitet i tjänsternas tillhanda-hållande (t.ex. vid äldrevård).

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och delägare i Advokatfirman Delphi, Stockholm. Anna är ansvarig för Delphis grupp för Offentlig upphandling och Offentliga projekt. Inom gruppen bistår hon tillsammans med sina medarbetare såväl upphand-lande myndigheter/enheter som leve-rantörer till den offentliga sektorn i alla upphandlingsrelaterade frågor. Gruppens verksamhet kring Offentliga projekt har utvecklats mycket under det senaste året och uppdragen från upphandlande myndigheter som vill investera i större projekt, exempelvis arenor och olika typer av friskvårds-anläggningar, ökar stadigt. Fokus för gruppens arbete liksom Delphis juri-diska råd i allmänhet är att alltid finna den för klienten bästa lösningen.


Ramavtal och överprövningNär en upphandlande myndighet tilldelar ramavtal (oavsett det är med en eller med flera leverantörer) skall upplysningar om tilldelnings-beslut skickas som vanligt och den s.k. tiodagarsfristen löper också som vanligt. En missnöjd leverantör kan ansöka om överprövning vid läns-rätten.

När ramavtalet är tilldelat och den upphandlande myndigheten skall tilldela kontrakt skiljer sig reglerna åt.

Ramavtal med en leverantör kräver inga upplysningar om till-delningsbeslut (det finns ju bara en leverantör att skicka upplysningen till och det är den som har tillde-lats kontraktet). När tilldelning av kontrakt sker kan inte heller någon överprövning ske.

Ramavtal med flera leverantörer där alla villkor är fastställda kräver inte heller någon upplysning om tilldelningsbeslut (den upphand-lande myndigheten följer bara rang-ordningen och tilldelar kontrakt till den som har placerats på en första plats). Inte heller om avsteg görs med hänvisning till patients behov (med stöd i ramavtalet, se ovan) behöver upplysning om tilldel-ningsbeslut lämnas. Jag frågar mig dock i hur stor utsträckning denna undantagsmöjlighet kan användas? Det finns en risk att en placering på första plats inte alls leder till så många tilldelningar av kontrakt som kan förväntas. Inte heller här uppkommer någon överprövningssi-tuation (så länge den upphandlande myndigheten håller sig till villkoren i ramavtalet).

Däremot är situationen en annan då tilldelning av kontrakt sker efter en förnyad konkurrensutsättning. Leverantörerna har lämnat nya anbud och har ett intresse av att få veta hur anbudstävlan har gått. Den upphandlande myndigheten måste skicka upplysningar om till-delningsbeslut och avvakta den s.k. tiodagarsfristen innan kontraktet kan tecknas. Under tiodagarsfristen kan någon av de andra leverantö-rerna vilka lämnade anbud i anbud-stävlan ansöka om överprövning i länsrätten.

Det finns alltså en risk för att en tilldelning av kontrakt efter en förnyad konkurrensutsättning kan dra ut väsentligt på tiden varför den upphandlande myndigheten bör välja ut kontrakt som lämpar sig för förnyad konkurrensutsättning med stor omsorg. De kontrakt som enligt min mening lämpar sig för förnyad konkurrensutsättning är sådana som 1) omfattar stora värden (så att den administrativa kostnaden inte över-stiger värdet på själva avropet) och 2) inte måste göras under tidspress.

Anna Ulfsdotter Forssell Advokat och delägare

Advokatfirman Delphi, Stockholm

Sommarmöten på Yasuragi

För information och bokning telefon 08-747 63 00 eller gå in på www.yasuragi.se

Visste du att Yasuragi är minst lika härligt på sommaren som på vintern? Yasuragi Hasseludden erbjuder dig och dina kollegor en fridfull och stimulerande miljö mitt i den vackra skärgården. Båten från Strömkajen tar er hit på 25 minuter. Arbeta på våra stora altaner med utsikt över fjärden, eller i Rundillen, vår mötesplats mitt i den vackra naturen. Här samsas japansk frid och effektivitet – såväl inomhus som ute finner ni platser som inbjuder till samtal och reflektion. Vi hjälper er att skapa det optimala mötet i en inspirerande miljö där ni vinner energi till att fatta viktiga beslut. Oavsett om ni är tre eller 300 är ni självklart välkomna att övernatta.

behov uppmana denne att komplet-tera sitt anbud. Med komplettering avses här preciseringar såsom pris enligt prisjusteringsklausul eller närmare uppgift om vad en tjänst skall avse och hur och när den skall utföras. Leverantören får inte genom kompletteringen ersätta en tidigare uppgift med en ny utan bara konkre-tisera en redan ingiven uppgift.

Ramavtal med flera leverantörer där alla villkor är fastställdaUpphandlande myndigheter som har avtal med flera, (minst tre, se ovan), och där alla villkor är fastställda skall vid tilldelning av kontrakt tillämpa villkoren i avtalet. Kontrakt skall till-delas den leverantör som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de villkor som angetts i ramavtalet. Ramavtalet måste innehålla villkor i form av en rangordning eller annan fördelningsnyckel som säkrar att tilldelningen sker på ett objektivt sätt. Detta betyder i korthet att den upphandlande myndigheten skall tillämpa en fast rangordning på så vis att tilldelning av kontrakt skall ske till den leverantör som har place-rats på första plats och bara om inte denne kan skall turen gå vidare till den som placerats på andra plats osv. Upphandlingen kan givetvis delas upp geografiskt eller per produkt, men för varje avrop skall rangord-ningen följas. När en vara eller tjänst skall väljas kan avsteg göras från rangordningen om hänsyn skall tas till en patients eller vård- eller omsorgstagares behov. För att så skall kunna ske måste detta framgå av förfrågningsunderlaget och dess-utom följa av ramavtalet.

Ramavtal med flera leverantörer där förnyad kon-kurrensutsättning skall skeNär en upphandlande myndighet har ramavtal med flera och där till-delning av kontrakt skall ske genom en förnyad konkurrensutsättning skall leverantörerna inbjudas att på nytt lämna anbud. Detta kallas ”mini competition” på engelska eller ”mini udbud” på danska och är som ett nytt anbudsförfarande bland de leverantörer som antagits för ramav-talet. Dessa nya anbud skall lämnas in senast en viss tidpunkt och utvärd-ering och tilldelningsbeslut skall ske precis som i en vanlig upphandling. Det finns inget som hindrar att den upphandlande myndigheten har olika utvärderingskriterier vid de olika tilldelningarna. Den upphand-lande myndigheten kan mycket väl tilldela själva ramavtalet till den som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån (kvalitet (noggrant specificerat förstås) 75 % och pris 25 %) och sedan välja att tilldela kontrakt efter den förnyade konkurrensutsättningen till den som har lämnat anbudet med lägst pris. För att så skall kunna ske krävs dock att detta framgår av förfrågningsun-derlaget till själva ramavtalet.


– Efterfrågan beror mycket på den klimatdebatt som har varit, gissar Ingvil Ladehaug, presschef hos producenten Think Global i Norge.

Företaget som tidigare ägdes av Ford har funnits ända sedan 1992, men har kantats av stora ekonomiska problem. Intresset för elbilar har nämligen varit ljumt hos allmän-heten, och när Ford övergav Think Global i början av 2000-talet höll det

Plastbilar som går på batterier är ingen dålig Norge-historiathink Global lanserar bilen som ska få oss på bättre tankar.

Under april rullar de första elbilarna ut från fabriken i eidskog utanför oslo. Då är serietillverkningen igång och tanken är att så småningom till-verka 10 000 plastbilar om året.

Men redan nu är intresset megastort för den lilla bilen, och två tusen exemplar är beställda i förväg.

på att riktigt gå i stöpet. Och det var först 2006 som miljöengagemanget nådde investerarna på allvar.

– Men det här är också en helt annorlunda bil än den vi tillverkade förut, försäkrar Ingvil Ladehaug.

Både designen och tekniken har utvecklats sedan det först begav sig. Men framförallt har batterierna en helt annan uthållighet numera. Den nytillverkade elbilen Think City har en räckvidd av 180 kilometer,

vilket är dubbelt så mycket som man lyckats få till det tidigare.

– Vi tar också fullt ansvar för batterierna som har en livslängd på mellan sju och tio år, förklarar press-chefen.

Ett batteri kostar omkring 80000 norska kronor, men Think Global har valt att inte lägga den kostnaden på bilen. Istället hyr kunden batte-riet, och får det utbytt av företaget när det har tjänat ut.

– Själva bilen kostar ungefär 200 000 norska kronor i handeln, säger Ingvil Ladehaug.

Idag är också elbilen global i flera bemärkelser. De återvinningsbara plastdelarna tillverkas i Turkiet och monteras på en stålställning från Thailand – i Norge.

Och när Think Global söker folk till företaget, gör de det mer än gärna i sitt grannland. Redan nu är en tred-jedel av de 50 anställda ingenjörerna från Sverige.

Think City, den nya tvåsitsiga elbilen från Norge. 2000 bilar är redan beställda i förväg. 18 mil kommer man på en laddning.

forDon


INFORMATION OM UGL 2008Försvarshögskolans kurs “Utveckling av Grupp och Ledare” UGL, finns nu i en ny version, UGL 2008. Kursen är en grundläggande ledarskapsutbildning som fokuserar på grup-pens dynamik och ledarskapets anpassning till denna. UGL är upphovsrättsligt skyddad och varumärkes-registrerad.

Försvarshögskolan ansvarar för UGL utveckling och kval-itetssäkring och utbildar och certifierar handledare för UGL. Under år 2008 kommer befintliga handledare att vidareut-bildas och omcertifieras till UGL 2008.

UGL-kursen skall ledas av dessa särskilt utbildade och behöriga handledare. Den skall genomföras under fem sammanhängande dagar och med de riktlinjer, fastställda mål och bestämmelser som finns för kursen. FHS uppma-nar därför köpare och brukare av UGL att kontrollera båda handledares behörighet i Försvarshögskolans handledar-register eller kontakta Försvarshögskolan för vidare information, vilket görs hos Försvarshögskolan i Karlstad, tfn 054-10 40 32.

För mer information om UGL 2008, Fördjupad UGL, handledarutbildning UGL och handledarinformation gå in på www.fhs.se

FÖRSVARSHÖGSKOLANInstitutionen för Ledarskap och Management

– Vi söker hela tiden efter fler folk. Just nu är vi i behov av ett 20-tal personer, både inköpare, designers och ingenjörer.

I framtidsplanerna finns också en utökad tillverkning i fler länder. Först på tur står Nordamerika under nästa år – året därpå Asien. Tids nog hoppas Think Global även kunna lansera Think Ox, som är en femsitsig modell med ännu lite längre räckvidd. Allt hänger på om marknaden är tillräckligt mogen, och om det finns investerare som vågar satsa – en gång till.

– Elbilen som kommer nu är tvåsitsig med möjligheten att bygga ut med barnsäte därbak. Om man offrar bagageutrymmet får det plats två vuxna och två barn i den, förklarar Ingvil Ladehaug.

Kunderna då? Vilka tänker före-taget ska susa omkring i den lilla globala bilen?

– Stadsbor i första hand. Men bilen är också perfekt som en andrabil i familjen, är presschefens snabba svar.

Lotta Engelbrektson

Think OX är en femsitsig modell som är tänkt att lanseras längre fram.

forDon


UtBilDninG

– Gymnasiets individuella program har varit det svenska skol-väsendets mest misslyckade insats. Man lägger ner miljarder kronor varje år i Sverige på att försöka lära 16-17-åringar att läsa och skriva när vi borde göra de insatserna redan i grundskolan, säger skolminister Jan Björklund till Ekot.

Tionde grundskoleårKraven för att komma in på gymna-siet vill gymnasieutredningen skärpa. Elever som går i nian idag och inte klarar av kunskapskraven för att komma in på gymnasiet föreslås istället att gå ytterligare ett år i grundskolan. Det individuella programmet, IV, på gymnasiet, dit

dessa elever idag med ofullständiga betyg hittills hänvisats, vill gymna-sieutredningen lägga ned.

– Vill man gå vidare på gymnasiets utbildningar måste man komplet-teringsläsa. Det blir ett frivilligt tillägg till grundskolan om man vill gå vidare till gymnasiet efteråt, säger Jan Björklund.

IV, Individuella programmet, där främst elever går som inte har fått godkända betyg i svenska, engelska och matematik, är idag det största programmet i årskurs ett på gymna-siet. Men det är bara 20 procent av eleverna som fullföljer sin gymnasie-utbildning. Enligt Björklund kostar det för mycket att ha ett särskilt program för elever som inte är

Skärpta krav för gymnasiestudierGymnasieutredningen har nyligen föreslagit att gymnasiets individuella program, iV, skall läggas ned. regeringen och skolminister Jan Björklund stöder förslaget och vill istället lägga resurserna på större insatser tidigt i grundskolan.

godkända i basämnena matematik, svenska och engelska.

Krav på fler godkända betygIdag räcker det med att ha godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik för att få komma in på gymnasiet. Utredaren Anita Ferm vill att eleverna, utöver kärnäm-nena, också skall ha godkända betyg i nio andra ämnen. För dem som vill gå på ett yrkesprogram tycker hon att behörighetskravet skall vara godkända betyg i åtta ämnen.

Var fjärde elev invandrareEnligt gymnasieutredningen är var fjärde elev på det individu-ella programmet invandrare, som går introduktionsprogrammet för invandrare. Utredningen förslår att detta skall finnas kvar för att elev-erna för att senare kunna gå över till andra gymnasieprogram när kunska-perna är tillräckliga. Skolministern anser att invandrareleverna inte skall behöva gå tillsammans med elever som är skoltrötta.

– Elever som kommer från andra delar av världen i tonåren, sätter vi ihop med de mest skoltrötta eleverna

i Sverige, även om de är motiverade att läsa. Det är en konstig behand-ling av dem. Vi inrättar ett särskilt språkintroduktionsprogram för invandrade elever, så att de så snabbt som möjligt ska lära sig så mycket svenska att de kan gå över i ordi-narie gymnasieutbildning, säger Jan Björklund.

Lärarfacken positivaGymnasieutredningen vill att de nya reglerna skall införas redan hösten 2011. Lärarfacken är positiva till förslaget bara det satsas tillräck-ligt med pengar på förstärkning av undervisningen i grundskolan. Det kravet har också socialdemokraterna, som kritiserar regeringens planer.

Frågan är vad som händer när Individuella programmet tas bort tas bort. Hur många är det som kan tänka sig att stanna ett extra frivilligt år i grundskolan?

Enligt gymnasieutredningens förslag skall obehöriga elever som behöver mer stöd, erbjudas mer indi-viduella alternativ.

Tina Lundberg


inSänDAre

– med både EG-direktiv och svenska regler!

I denna regelsamling finns alla väsentliga regler om offentlig upphandlinglättillgängligt samlade.

I boken hittar du bl.a.

• Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

• Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter ochposttjänster (LUFS)

• Prop. 2006/07:128 Ny lagstiftning om offentlig upphandling m.m.

• Direktiv 2004/18/EG om offentlig upphandling (klassiska direktivet)

• Direktiv 2004/17/EG om upphandling inomförsörjningssektorn (försörjningsdirektivet)

Pris450 kr (exkl. moms och porto)

Beställning Telefon: 08-506 112 60 • E-post: [email protected] • www.farsrsforlag.se

Boken för dig som arbetarmed offentlig upphandling

Utkommer i maj!

OffentlUpp_OA_185x132 08-04-09 15.56 Sida 1

Hur kan det komma sig att Sveriges medborgare så förbehållslöst köper det som landets frivilligorganisa-tioner och socialtjänsten påstår att människor behöver? Frågan känns angelägen av den anledningen att dessa organisationer uteslutande uppehåller sig vid de olika diagnoser och symtom individen uppvisar. Att människor saknar ett tryggt hem att gå till förvandlas i de hjälpandes ögon till en åkomma. En åkomma som bara förvärras för varje dag den drabbade tvingas gå med på de hjäl-pandes villkor.

Tror verkligen Sveriges skatte-betalande medborgare att hemlösa individer har särskilda grundläg-gande behov? Skiljer sig deras behov sig från en människa med ett hem att gå till? Vid de föreläsningar jag håller brukar jag ställa en fråga till åhörarna: ”Om ni blir tvungna att välja bort jobbet eller bostaden, vilket skulle ni välja” På denna fråga har ingen ännu valt bort bostaden vilket jag tar som en bekräftelse på

30 000 människor i Sverige lever på att hjälpa hemlösa

hur viktig den anses vara för vår exis-tens. Har människor som förvägras ett hem inte samma grundbehov? Sveriges medborgare borde känna en djup oro kring det faktum en hemlös missbrukas så systematiskt av de som säger sig vilja hjälpa. Så som det ser ut i dag utgör den hemlöse en stor inkomstkälla för ett stort antal organisationsmänniskor. Något som bara kan fortgå så länge definitionen hemlös kvarstår.

Det finns idag ca 900 organisa-tioner i Sverige med inriktning på hemlöshet, dessa sammanslutningar avlönar ca 30 000 människor, lägg därtill alla volontärer de syssel-sätter som hjälp åt våra ca 18 000 hemlösa. Så i praktiken blir hjälpen avsedd för våra hemlösa istället en hjälp att sysselsätta redan etablerade människor.

Rolf Nilsson Ordförande

Föreningen Stockholms hemlösa


VårD

– Det är en viktig milstolpe i Caremas utveckling att vi nu har ISO-certi-fierat en av våra verksamheter inom äldreomsorgen. Vi har dessutom fått ISO-certifikat för samtliga över-gripande stöd- och ledningsfunk-tioner inom Carema Omsorg, säger Bengt Marcusson, affärsområdeschef Carema Omsorg.

– Vi är övertygade om att detta är en mycket viktig kvalitetsmarkör för våra uppdragsgivare i kommu-nerna. Vi har nu arbetat igenom alla de funktioner som har betydelse för vårt sätt att bedriva omsorg oavsett om det handlar om äldreomsorg, omsorger om personer med funk-tionsnedsättningar eller inom vår sektor för psykiatri/missbruk, säger Bengt Marcusson.

ISO-certifieringen avser all styr-ning och stöd till samtliga driftverk-samheter, t ex interna revisioner, avtal med leverantörer HR, ekonomi & finans, infrastruktur, utveckling och avveckling.

SFK Certifiering AB, som har upprättat och godkänt certifie-ringen, omnämner särskilt Carema Omsorgs modell för kvalitetsled-ning – Qualimax – samt att detta har implementerats genom ett omfat-tande utbildnings- och introduk-tionsprogram inom hela företaget med all personal. Vidare noterar certifieringsföretaget att Carema Äldreomsorg arbetar efter ett koncept som kallas Den Goda Dagen och att

detta styr hur driftverksamheten ska hanteras.

Från certifierings- företagets protokollOm Rönnbacken sägs bland annat: ”Den interna avvikelsehanteringen fungerar fortlöpande väl. Aktuella ärenden tas upp på varje kvalitetsråd samt vid behov även på personal-möte. Verksamheten har efterfrågat möjlighet för fler att kunna skriva avvikelser direkt i systemet, vilket möjliggörs. Vidare sägs att ”place-ringsavtal, dagliga rutiner, medicin-hantering är funnet i mycket god ordning”. Sammanfattningsvis sägs att ”Det råder en god ordning och reda och engagemanget är mycket gott”.

Om Carema Omsorgs Lednings- och stödfunktion sägs ”att företaget har ett väl utvecklat system för uppföljning av nyckeltal för mätning av kundnöjdhet, klagomål, förbätt-ringslogg, sjukfrånvaro och medar-betarenkäter”. ” Företaget har på ett bra sätt genomfört ledningens genomgång innehållande faktaun-derlag, analys och vilka åtgärder man beslutat att vidta av bl a full-koll-möten, interna revisioner, kundsyn-punkter och förbättringsverksam-heten”.” Företaget har bra system för egenkontroller av samtliga driften-heter, har ett väl uppbyggt system för bedömning och uppföljning av leverantörer”.

ISO-certifiering för Carema Äldreomsorgrönnbackens äldreboende- och Carema omsorgs övergripande lednings- och stödfunktioner har nu iSo-certifierats.

Rekrytering och uthyrning av kvalificerade tjänstemän.Poolia är ett auktoriserat bemanningsföretag.

KOMPETENS. JÄMSTÄLLDHET. MÅNGFALD.

Vi går bara efter kompetens.Det förutsätter vi att du också gör.

Några av våra kunder är Försäkringskassan, Huddinge Kommun, Försvarsmakten och Finansinspektionen.

Läs mer om oss på www.poolia.se

Bengt Marcusson, affärsområdeschef Carema Omsorg


VårD

Allt du behöver!Allt du behöver för professionell städning hittar du hos oss. Ergonomiska städredskap, effektiva rengöringsmedel och städmaskiner för alla typer av uppgifter. Kontakta oss på 08 555 944 00 så berättar vi mer!

Automatisk kemdosering!

Vård- och omsorgsbranschen står inför en rad utmaningar i form av internationell konkurrens, demo-grafiska förändringar och finansie-ringsproblem. Kan organisatoriska innovationer skapa en ny våg av utveckling i vård och omsorg? En ny rapport från Nutek, ”Mer vård för pengarna – genom organisato-riska innovationer”, visar att vården av prostatacancer och multisjuka skulle kunna effektiviseras med 20 procent. I fallet prostatacancer skulle organisatoriska innovationer göra det möjligt att sänka tiden från undersökning och diagnos till en till tre dagar jämfört med upp till ett år i dag.

Regeringen har gett Nutek i uppdrag att under år 2008 och 2009 skapa ett handlingsprogram för entreprenörskap inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Syftet är att förenkla arbetet för kommuner och landsting i offentliga upphandlingar, så väl som för företagen som leve-rantörer. Programmet som omfattar 30 miljoner kronor skall fokusera på rådgivning och utbildning för poten-tiella företagare.

Grunden för handlingsprogramDet var ett hundratal aktörer som

följde Nuteks inbjudan den 2 april i Göteborg. Idéer och åsikter lade grunden till det långsiktiga hand-

Vård och omsorg – en framtidsbranschhur kan vi få mer vård för pengarna? Kan organisatoriska inno-vationer skapa en ny våg av utveckling i vård och omsorg?

lingsprogram som Nutek har fått i uppdrag att ta fram.

– Genom studier ser vi att tjäns-

tesektorn håller på att förändras. I den sektorn är vård och omsorg det största området där såväl produkter som sysselsättning har goda förut-sättningar att växa, sa Nuteks gene-raldirektör Sune Halvarsson inled-ningsvis. Uppdraget är Nuteks första från Socialdepartementet. Men Sune Halvarsson tror att Nuteks erfaren-heter om näringslivsutveckling, före-tagande och entreprenörskap kan ge en god grund till att utforma hand-lingsprogrammet.

Aktiviteter regeringen har genomförtStatssekreterare Karin Johansson inledde med att berätta om den ena biten efter den andra. Hon beskrev de aktiviteter som regeringen har genomfört och är på väg att genom-föra sedan valet. Hon nämnde bland annat betänkandet om lagen om valfrihet, LOV, utredningen om fri etablering inom primärvården, utökat ansvar för företagshälso-vården och stimulerande åtgärder för bra ledarskap inom vården.

– Nutek har fått två uppdrag av oss, sa Karin Johansson. För det första att ta fram verktyg och vägled-ning kring upphandling, fastställa en handlingsplan för ökat entrepre-nörskap inom vård och omsorg samt kunskapsutbyte. En slutrapport för uppdraget skall ligga på Socialdepar-tementens bord den sista oktober i år. Det andra uppdraget är att driva ett program för ökat entreprenör-skap inom vård och omsorg genom rådgivning och utbildning.

Tina Lundberg Källa: Nutek

”Genom studier ser vi att tjänstesektorn håller på att förändras. I den sektorn är vård och omsorg det största området där såväl produk-ter som sysselsättning har goda förutsättningar att växa.”

Sune HalvarssonGeneraldirektör, Nutek


MilJÖ

– Marknaden styr. Och om alla vill ha miljöanpassade varor, plockar producenterna fram vad vi kräver, säger han nöjt.

Det heller ingen liten pott pengar som den offentliga upphandlingen har att vifta med. 500 miljarder kronor, motsvarar nästan 25 procent av Sveriges bruttonationalprodukt.

– Köper vi rätt grejer för dem, så flyttar vi fram positionerna. Det kommer att smitta av sig på det privata näringslivet, säger Peter Wenster övertygat.

Men det har funnits en osäkerhet ute i kommunerna om vad som är tillåtet eller inte. Vilka krav får man ställa på leverantörerna och hur mycket får det egentligen kosta? Rädslan har varit stor över att göra

Miljö- och rättvisemärkta varor för 500 miljarder kronor om året

nästan alla kommuner, landsting och regioner i landet har miljö- och rättvisefrågor uppe till diskussion när en upphandling ska ske. Det är ett engagemang som påverkar vår omvärld, försäkrar peter Wenster, miljöexpert på Sveriges kommuner och landsting.

Den offentliga upphandlingen i Sverige kan förändra världen.

fel, och därmed orsaka långdragna tvister i länsrätterna.

– Det gjordes också en del misstag i början, som var baserade på god vilja men där inte kraven var veri-fierade på ett särskilt bra sätt, säger Peter Wenster.

Pionjärerna på området gjorde också en del dyrare upphandlingar än vad de gjort tidigare - vilket inte alltid sågs med blida ögon. Men de höga priserna har varit barnsjuk-domar som nu är på väg att gå över, enligt Peter Wenster.

– Det blev självklart dyrare när det fanns få miljövänliga produkter på marknaden att välja mellan. Men som alla andra processer är det här en förändring som tar tid att genom-föra, förklarar han.

Och som allt annat nytt, kräver miljöanpassad upphandling att man faktiskt lär sig hur det går till, förklarar Peter Wenster. Att kraven som ställs är synliga och relevanta, och att de även följs upp ordentligt efteråt.

– För om de inte efterlevs, så vaknar de andra leverantörerna till liv och blir förbannade fortsätter han.

Miljöstyrningsrådet formule-rar kriterier för miljökravTill upphandlarnas hjälp finns Miljöstyrningsrådet som tar fram kriterier för miljökrav vid upphand-lingar. Men under de senaste åren har även frågan om etiskt korrekta affärer kommit upp på agendan. Ambitionen är att de varor som upphandlas även ska vara produce-rade under rättvisa arbetsvillkor.

Här har osäkerheten i många fall varit ännu större ute i kommuner och landsting - särskilt som EU inledningsvis ställde sig skeptiskt. Motivering var att de etiska kraven kunde leda till smygprotektionism.

Men idag har opinionen svängt och det finns inte längre några

hinder för att ställa rättvisekrav vid en offentlig upphandling. Och flera svenska kommuner och landsting har haft etiska hänsyn på sin kravlista sedan flera år tillbaka.

– Ett exempel är Skåneregionen, Stockholms landsting och Västra Götalandsregionen som utgår från FN organet ILO:s grundläggande konventioner om rimliga arbets-villkor, berättar Peter Wenster.

De åtta kärnkonventionerna ska garantera att varorna inte har produ-cerats genom tvångsarbete, straff-arbete eller diskriminering. Även rätten till att organisera sig fackligt finns med som en viktigt punkt.

Peter Wenster är dock medveten om att den etiska upphandlingen riskerar bli en kostnadskrävande process för de mindre kommunerna. Åtminstone till en början.

– Det är klart att det kan vara komplicerat att kolla upp, om leve-rantören i Pakistan, till exempel uppfyller alla de krav som ställts upp, medger han. Men det kommer att lösa sig med tiden.

Lotta Engelbrektson

fakta:

enligt loU, lagen om offentlig upphandling är det tillåtet att ta hänsyn till miljö och etik.

Det finns en eG-dom som kan tolkas som att kommunerna får ställa krav på rättvisemärkt. en annan eG-dom uppfattas som att kommtunerna också är skyldiga att kontrollera att kraven efterlevs.

först ut i landet med etiska krav vid offentliga upphandlingar var Marie-stad och Örebro.

Skåneregionen, Stockholm läns landsting och Västra Götalandsre-gionen har infört etisk upphandling inom fem områden, instrument och rostfria sjukvårdsartiklar, opera-tions- och engångsartiklar, handskar, sprutor och kanyler, förbandsartiklar och textilier.

i mars mottog Västra Götalandsre-gionen Miljöstyrningsrådets pris för ”Utmärkt Grön Upphandlare 2008”.

Källa: Göteborgsposten och Sveriges Kommuner och landsting


MilJÖ

Hinner du inte läsa detta borde du nog läsa detta. Förmodligen är du en av Sveriges många tusenkonstnärer. Under en arbetsdag rycker du in här och hjälper till där med allt mellan himmel och jord. Det är väldigt fint gjort. Men hinner du med det du egentligen ska göra? Det som du är så duktig på. Vi på Posten kan avlasta dig. Vi tar hand om företagets brev och paket, hämtar och lämnar, frankerar och sköter svarspost. Vi hjälper dig att hitta rätt målgrupper och distribuera infor-mation snabbt och effektivt. Och vi fixar även större utskick av fakturor och meddel anden. Såväl digitalt som analogt. Fundera på detta. Vi lovar att det sparar dig tid, pengar och många fjärilar i magen. Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. Ha en fi n dag.

Låt göra jobbet.

POME084_185x132.indd 1 08-04-02 14.30.23

Klimatberedningens förslag ett steg i rätt riktningKlimatberedningen föreslår att Sverige till år 2020 skall minska de svenska växthusgasut-släppen med bara 35 procent jämfört med 1990.

– Förslaget försämrar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Med en så låg minskningstakt drivs de långsiktiga kostnaderna för klimatomställningen upp vilket hotar välfärden för våra barn och barnbarn, kommenterar Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.

Klimatberedningens förslag är dock ett steg i rätt riktning, menar Naturskyddsföreningen. Förslaget skall utgöra underlaget för den klimatproposition som regeringen skall presentera i höst.

– Det regeringen glömmer är att vi till syvende och sist måste minska utsläppen med 90 procent till 2050. Så även om det finns billiga åtgärder i till exempel Kina att köpa nu, så blir det inte billigare för Sverige på lång sikt eftersom vi ändå måste göra vår egen hemläxa. Ett mål som inte tydligare tar sikte på det långsiktiga målet till 2050 på uppåt 90 procent kan drabba svensk välfärd och indu-stri efter 2020 eftersom vi därefter kan tvingas ta till mycket dramatiska åtgärder. Därmed drivs de långsik-tiga kostnaderna upp helt i onödan, menar Svante Axelsson.

Han menar dessutom att bered-ningen inte ser realistiskt på de krav

Naturskyddsföreningen välkomnar många av de kon-kreta förslag klimatberedningen enats kring – högre skatt på bensin och diesel, ändrad beskattning av förmånsbilar, ändrade regler för reseavdrag och fria kollektivtrafikkort, storsatsning på järnvägen.

EU kommer att ställa på Sverige. EU har satt ett mål på 20 procent, men EU:s regeringschefer har samtidigt beslutat att det målet skall höjas till 30 procent om de internationella klimatförhandlingarna når resultat.

– Allt tyder på att EU ökar på sitt mål till 30 procent och då kommer Sverige sannolikt att få ett högre krav än de 30 procent som beredningen nu föreslår, eftersom Sverige är ett av de länder som har potential att minska utsläppen mer än genom-snittet, säger Svante Axelsson.

N a t u r s k y d d s f ö r e n i n g e n välkomnar många av de konkreta förslag klimatberedningen enats kring – högre skatt på bensin och diesel, ändrad beskattning av förmånsbilar, ändrade regler för rese-avdrag och fria kollektivtrafikkort, storsatsning på järnvägen.

– Det saknas dock kraftfulla styr-medel som påverkar nybilsförsälj-ning i mycket mer bränslesnål rikt-ning. Med bilar som drar hälften så mycket bli milkostnaden rimlig även vid en dubblering av bränslepriset, menar Svante Axelsson.

Tina Lundberg

Källa: Naturskyddsföreningen

40

leDArSKAp

Populariseringen av begreppet coaching har inneburit att många människor idag känner att det nästan gått inflation i ordet. Följaktligen så finns det en stor risk för att coaching kan misstolkas, missuppfattas och

Coaching och mental träning ger ett bättre resultatMichael Södermalm är en av landets främsta och mest meriterade mentala coach och utbildare inom mental träning, coaching och ledarskap. Michael visar i den här artikeln på alla de möjligheter som coaching har och hur det kan hjälpa dig att utveckla och förändra ditt liv på ett friskt och positivt sätt. Ökade kunskaper om vad coaching är och vad det kan användas till kan ha en genomgripande effekt både på ditt arbetsliv såväl som privatlivet.

avfärdas, då själva företeelsen i sig är varken ny eller annorlunda på något sätt. Alla människor coachar mer eller mindre dagligen men allt handlar om hur du gör det. Michael träffar många chefer inom närings-

livet som är helt övertygade om att de alltid använder sig av coaching, men så är inte fallet.

– Eftersom dessa personer inte har några jämlikar som kan ge dem feedback om motsatsen och dess-

utom har underställda som aldrig skulle våga upplysa dem, fortsätter de i total okunnighet att utföra sitt chefsskap som de alltid gjort, kommenterar Michael.

Det kanske inte är så konstigt att konsekvenserna av ett alltför tradi-tionellt och stelt ledarskap blir att många medarbetare inte känner sig varken sedda, betydelsefulla eller motiverade för sitt arbete. Det vikti-gaste i allt ledarskap är, förutom att kunna leda sig själv först, att få andra människor att växa och utvecklas. Det kan endast utföras om man skapar en ökad känsla av delaktighet genom att bekräfta sina medarbetare och ge dem kontinuerlig feedback. Att ge positiv feedback är en mycket viktig del i ledarskapet men ändå missar vi detta på grund av okun-skap, oförmåga och tidsbrist, samt den dagliga stressen med ständigt ökade förväntningar på att leverera resultat.

– Det ska inte spela någon roll hur mycket du har att göra eller i vilken bransch du är i, alla människor vill känna sig sedda, hörda, betydelse-fulla och bekräftade, säger Michael bestämt.

Samma gäller ju i vårt föräldrar-skap. Oavsett hur mycket vi har att göra bör vi aldrig skylla på omstän-digheterna när barnen klagar på att vi inte ser, hör eller bekräftar dem. Vi har alltid ett val. Antingen väljer vi att vilja eller så väljer vi att inte vilja – valet är alltid ditt.

Ett förhållningssätt med fokus på resultatDet är här coaching kommer in. Att välja coaching och det coachande ledarskapet har visat sig vara ett mycket effektivt och bra sätt att nå bättre resultat. Coaching är ett förhållningssätt som går att träna sig till och som handlar om hjälp till självhjälp. De resultat som uppnås inom coaching beror i hög grad på relationen mellan coachen och den som blir coachad. Den coachade söker kunskaper och svar, inte från coachen, utan från sig själv med stöd och stimulans från coachen. Ett av syftena med coaching är naturligtvis att nå sitt mål och förbättra sina resultat. Men nyckeln med coaching är HUR man bäst kan uppnå det.

Allt du behöver för att må och lyckas ännu bättre finns redan inom dig. Det är inte verkligheten som sätter gränserna, utan det är du som sätter gränser på verkligheten. Coaching innebär att frigöra en persons möjligheter att maximera sina prestationer, där coachens roll är

Med fokus på resultatet!


leDArSKAp

ovärderlig. Relationen och person-kemin som etableras mellan coachen och den som blir coachad kan ha en avgörande betydelse för resultatet. Inledningsvis är det alltså A och O att skapa en bra avspänd känsla och rela-tion mellan varandra. Det handlar om att skapa förtroende och respekt för den man coachar. Inom coaching säger vi att vi skapar allians men det beskriver egentligen en relation. En person har inte allians, de bygger en bra relation med den andre. Båda har allians. Allians kommer från ett ärligt försök att försöka förstå den andra personen utan bedömande. Det är ett försök att kliva in i den andres skor. En coach måste vara villig att förstå den andre personen ur deras synvikel. Dock är allians inte samma sak som vänskap. Du kan ha allians med någon du inte gillar även om det är en tuffare utmaning.

Du kan ha allians och ömse-sidig respekt och ändå inte bli för personlig. Tänk bara på att en allians mellan människor kan upprättas lika fort som den kan raseras. Så alli-ansen/relationen som skapas är en mycket viktig del i hela coachingen.

Kraften ligger i frågornaVi söker alla svar på de frågor som livet framställer. Människor söker sig till coaching för att få svar. Coachen har emellertid inte svaren, det är du som har svaren. Vad coachen har är kraftfulla, bra och öppna frågor som tillåter dig att få komma fram till dina egna svar. Dock är det svårt att få fram ett bra svar om du inte ställer en bra fråga. Eller hur?

Så låt mig förklara vikten av att ställa kraftfulla bra frågor. När du ställer en kraftfull fråga ger du den du coachar möjligheten att granska sina erfarenheter och tillgångar på ett annorlunda sätt. Frågor är som ”spotlights” som skiner på mörka platser. En bra fråga kommer lysa upp platser där den du coachar aldrig har sökt svaren tidigare och därmed möjliggöra för den coachade att hitta svar som dem trodde dem inte hade.

Därför är en av de viktigaste delarna i coaching att träna sig på att ställa bättre, kraftfullare och mer öppna frågor. Michael använder vad han kallar för ”the 5 magic ques-tions”: Vad? Hur? När? Vem? Varför? Frågor som börjar med varför är vanligtvis inte särskilt kraftfulla men är användbara om frågan foku-serar på en persons värderingar. Till exempel, varför gjorde du detta? Den varför-frågan söker ju då värdering-arna bakom en specifik handling. Det är bättre att använda sig av vad-frågor istället. ”Vad?” är oftast kraft-fullare. Den mest använda coach-ingfrågan som finns är – vad vill du? Hur-frågorna är mycket värdefulla då de skapar och öppnar upp nya tankebanor. Frågor som hur tänker du göra det? Hur går du tillväga? ”Hur ser ditt första steg ut?” får dig att både tänka och handla framåt i en positiv riktning.

Kraftfulla frågor är inriktade på

framtiden, är målinriktade snarare än probleminriktade, utvecklande, skapar ett eget tänk och leder till handling. Coachen får aldrig lägga in sina egna värderingar eller antaganden under ett coachsamtal. En coach ger inte heller några råd om man inte först frågar om lov eller den man coachar ber om det. I början är detta oerhört jobbigt för många eftersom vi är mer vana att tala om för andra vad dom borde göra istället för att låta dem själva komma fram till svaret. Men träning ger färdighet. Det är därför man kan träna till sig mer lycka i livet om man bara väljer att fokusera mer på rätt saker.

Testa själv genom att ställa följande frågor till dig själv:

Börja med att ställa dig frågan: om allt vore möjligt att uppnå under 2008 vad skulle du vilja ha uppnått då? Använd hela din fantasi och brainstorma med alla dina sinnen.

Skriv gärna ner dina svar och se hur mycket av det du skrivit ner som faktiskt är helt möjligt att uppnå. Du kommer bli förvånad! Detta är en bra övning att göra för att frigöra all den potential och kraft som vi besitter men oftast inte använder eller tar fram på grund av för mycket begrän-sade övertygelser om oss själva och om framtiden. Allt är möjligt, det gäller bara att hitta de rätta vägarna, ha rätt fokus, prioritera rätt, välja rätt umgänge och tro på sig själv.

Vad vill jag med mitt liv 2008? Vad vill jag uppnå med min hälsa, mitt arbete, mina relationer? Vad vill jag ha uppnått inom varje målom-råde ett år från dagens datum? Foku-sera på en sak i sänder. Det viktigaste är att sätta upp mål som tänder och inspirerar dig i första hand och realistiska mål i andra hand. Syftet med mål är att det ska ge dig ökad mening, energi och lust i nuet. Vet du vad du vill så ändra aldrig målet utan ändra vägarna dit. Det gör att du bibehåller din fokus och energi, som är A och O för att orka nå dina mål.

Vad vill jag ha uppnått inom ett år? Beskriv hur det ser ut, i konkreta bilder inom dig. Hur ser din fysiska hälsa ut om 1 år? Hur mycket väger du? Vilka kläder har du på dig? Vad säger du till dig själv? Vilka umgås du med? Hur mycket orkar du? Hur känns det när du är framme vid målet? Hur firar du? Vad vill du mer uppnå? Involvera så många sinnen som möjligt. Ju fler sinnen du invol-verar, desto mer verklig blir känslan och desto större chans att du når det du vill och önskar. Gå sedan vidare och arbeta likadant med dina andra målområden.

Vad hindrar dig? Vilka vanor håller dig tillbaka? Hur löser du det? När ska du starta? Beskriv konkret vad som hindrar dig egentligen och vilka eventuella vanor som håller dig tillbaka. När du sedan konkret defi-nierat eventuella hinder så ställ nya kraftfulla och öppna frågor som till exempel: Vad är det första steget jag kan ta för att lösa dessa hinder? Vilka

Portal för mental träning och personlig utveckling

Michael Södermalm har startat gratissajten Starkare.nu – en webbportal för mental träning, där man finner all hjälp man kan få för att nå sina mål. Med ett gratis medlemsskap kommer man åt många resurser för att ta sig framåt i sin utveckling och prestera och må bättre.

Besök www.starkare.nu för mer information.

resurser behöver jag för att gå vidare? Vilket stöd behöver jag för att lyckas? Vilka valmöjligheter har jag? Om allt vore möjligt, hur skulle lösningen då se ut?

Vem äger ansvaret? Vilka personer behöver du umgås med för att lyckas ännu bättre? Vad behöver du för att lyckas? Viktigt är att umgås med människor som ger dig stöd, tro och energi. Det är lätt för många att påverkas och brytas ner negativt av omvärlden. Därför är det av yttersta vikt att välja rätt umgänge.

Kontentan är alltså att alltid utgå från vad du vill och sedan skapa de resurser och vägar du behöver för att nå dit. Många utgår från sina resurser och sätter målet som en konsekvens av resurserna. Då är det lätt att man

inte når enda fram. Det som kan hjälpa dig att lättare nå dina mål med hjälp av ett coachande förhåll-ningssätt är att integrera detta med hjälp av mental träning.

Vad väntar du på? Tiden är nu! Skillnaden som gör skillnaden mellan människor är att gå från tanke till handling. Så sätt igång och fundera på vilka mål som tänder och inspirerar dig mest och som gör att du börjar agera redan nu med full glöd och energi.

Lycka till med att coacha dig själv och andra till ett friskare och rikare liv!

Michael Södermalm

Certifierad mental coach


Ofta går vi på möten som är dåligt förberedda och så ostrukturerade att vi efteråt har fler problem och fråge-ställningar än svar. Ingen tid finns för sammanfattning, kanske vi till och med har svårt att komma ihåg vad mötet skulle handla om.

Ett annat problem kan vara att disciplin saknas. Någon tar kommandot och talar oupphörligt om sina egna problem, eller kommer med påståenden som får andra att gå i försvar. Följden blir oftast att många aldrig kommer till tals.

Mötet – snacket går men inget vettigt blir sagtNästan alla kommer till mötet. Men Claes kommer tio minuter för sent och Cecilia efter ytterligare fem minuter. Jan har glömt mötet och är på kundbesök .

Under tiden frågar Pelle om någon har kontakter vad gäller lägenheter. Stina ondgör sig över p-lisor. Hans är förbannad på ineffektiva möten och i synnerlighet på dem som ”stjäl tid av andra”. Rolf undrar vad som skall diskuteras idag.

Snacket går men inget vettigt blir sagt och inga beslut tas utan det dyker bara upp fler frågeställningar.

Per:s mobiltelefon ringer och han går ur rummet. Birgit ursäktar sig och säger att hon måste rusa till dagis och hämta barnen. Olle ursäktar sig och säger att bussen går om tio minuter. Till sist säger Claes att nu är vi så decimerade att vi inte kan ta några beslut.

Detta är en nidbild men vi kanske kan känna igen oss. Här ovan har bara nämnts hur tidstjuvarna

... aldrig annat än mötenMöten...Många av oss är så totalt nertyngda av möten att vi inte tycker oss hinner med vårt egentliga jobb. Dessutom finns ingen tid att förbereda oss för viktiga möten. Vi hamnar i ekorrhjulet. ingen planering, problemen hopar sig och ingen tid för framtidstankar.

uppstår. Men hur löser vi eller får effektiva möten?

FörberedelserEn enkel kallelse som beskriver Vem, Var, När, Hur, Varför och Hur vi kan förbereda oss. Med en bra kallelse kanske det visar sig att problemet löses redan innan mötet. Se exemplet från en mailad kallelse. Agendapunkten, de problemlösande frågorna beskrivs senare i denna artikel. De problemlösande frågorna kan mycket väl sätta igång processer som gör att vi helt undermedvetet finner lösningar utan att vi behöver lägga energi på dem.

Struktur och disciplinVid mötet väljs en Ordförande (en som skall styra mötet) och en Sekre-terare (en som skall sammanfatta och föra ett protokoll). Detta kanske låter högtravande men det behöver inte betyda mer än att vi har ett par personer som ser till att vi följer agendan och skapar resultat.

Valet av dessa personer kan med fördel göras med handuppräckning-utpekning och bör göras så att vi får olika personer att ta ansvar. Med andra ord, se till att vi fördelar ansvaret så att vi får flexibilitet och spontanitet.

OrdförandeDen personens huvuduppgift är att styra mötet och att fördela ordet. Det behöver inte vara en rättvis fördelning och det behöver inte vara tvingande att säga något men han/hon skall ge alla möjligheten. Hur många möten har inte skapat goda

resultat genom att den som suttit tyst och tänkt kommer med det försik-tiga och trevande inlägget som gör att alla kommer till nya tankebanor.

Det är dock viktigt att Ordfö-rande eller den styrande talar minst och visar gott ledarskap genom att nå resultat genom andra. Se checklista.

SekreterareDen personens huvuduppgift är att protokollföra vad man kommer överens om och att sammanfatta var man står. Den absolut viktigaste uppgiften är att se till att uppgif-terna för vem som är ansvarig, vad som skall göras, vid vilken tidpunkt och ibland till och med hur de skall utföras. Se checklista.

MötesstrukturMan väljer ordförande och sekre-terare och under lättsamma förhål-landen. Ordföranden hälsar samtliga välkomna och presenterar kort delta-garna eller startar upp en presen-tationsrunda (”Jag heter…min huvuduppgift…är här som…har tidigare…). Därefter ger ordförande en kort bakgrund eller delegerar detta till någon i gruppen som han anser vara objektiv. Efter detta bör ordföranden se till att det är klart för samtliga vad som förväntas av mötet. Därefter när alla är klara på vad som skall avhandlas och vilka som deltar går man över till att använda en strukturerad jordnära metod t ex de problemlösande frågorna.

Som generell regel gäller: • att angripa problemet, inte

personen• att försöka undvika direkta påstå-

enden• att undvika ordet men• att tala i vi-form• samt att inse att ordet problem

även inrymmer ordet möjlighet

Först konstateras att de har ett gemen-samt problem. Därefter konstaterar de att man måste isolera fram det egent-

liga problemet. Vilka är orsakerna till problemet.

Först nu får gruppen fundera på möjliga lösningar. I detta skede är det viktigt att inte diskutera eller värdera uppkomna förslag. Mötet konstaterar att bästa möjliga lösning/ar är.

Handlingsplan Vad, När, Vem och Hur. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av hur man använder de problemlösande frågorna. Dessutom är de tidsatta för att få ett hum om storleksord-ning på respektive frågedel. Vems är problemet? (2-3 minuter)

Det kan verka övermaga att ta fram ”vems är problemet” om man inte har diskuterat nästa punkt. Men ibland är det inte helt uppenbart om vi har behörighet och kompetens för att lösa ett uppkommet problem.

Vad är problemet? (3-5 minuter, ev med tillägg för nödvändig förlängning)

leDArSKAp


Här är det mycket viktigt att inte sätta igång en känslomässig diskussion utan att enbart ta fram problemet. Det kan till och med bli så att man kommer fram till att det inte räcker med ett problem utan att det är flera. Dessa kan lösas samtidigt eller delas upp.

Under denna fråga får inga lösningar diskuteras för då förstörs mötesstrukturen och då blir det total anarki i gruppen. Det är ingen mening med att fortsätta mötet om man inte kan isolera fram distinkta problem.

Vad är orsaken/erna till problemet? (3-5 minuter)Här listar man orsakerna till att problemet finns. Ibland kanske det är så uppenbart att denna fråga inte behövs. Ofta när man listar orsa-kerna kan man få tankar och idéer för lösning av problemet. Gå inte i den fällan utan ta bara fram orsakerna.

Vilka är de möjliga lösningarna? (3-5 minuter, ev med förlängning)Här är den kreativa fasen med andra ord den ”gröna mössan på”. Ingen diskussion, värdering eller förring-ning av någons förslag utan lista allt hur korkat det än kan låta. En tokig idé kan genom någon annans asso-ciation ge en helt ny och paradoxal lösning.

Vilken är den bästa möjliga lösningen? (2-3 minuter)Här tar man fram bästa möjliga lösningen eller lösningarna genom ”demokrati”. I en del fall kan det bli tvunget med röstning. I känsliga fall till och med, med sluten röstning.

Vad, När, Vem och Hur? (3 minuter)Här sker utdelning av aktiviteter och ansvar för dessa. Samtliga fyra nyck-elord bör beröras för att delegeringen skall bli klart definierad. Givetvis skall ovanstående dokumenteras så

att det går att följa upp.

AvslutningKanske den viktigaste punkten på hela mötet. Här har man en unik möjlighet att ge personlig utveckling. Alla känner sig riktigt upprymda, ser med en ny tillförsikt och inspiration på möjligheten till nya utmaningar. Varför gick det så bra? Bland annat därför att deltagarna har förtroende för varandra. De klarade dessutom av att arbeta sig fram till en gemensam syn på problemet och behovet av ett lösande. De lyckades också sätta upp ett gemensamt och realistiskt mål för problemet. De hade siktet mot att lösa problemet genom att kommuni-cera och föra en konstruktiv dialog. Detta är typiska kännetecken på bra grupparbeten.

Som engelsmännen säger: There is no “I” in “TEAM”.

Till sist några ord om personlig utvecklingEtt av de viktigaste och bästa sätten att motivera medarbetare på är genom personlig utveckling. Genom att stötta kollegor till att växa och utvecklas personligen börjar de känna en passion för livet, andra människor och sitt jobb. Detta gör att de vill bidra mer. Detta gör vi i känsla av personlig stolthet snarare än av yttre tryck. Det innebär inte att man skall ha ett belöningsprogram, bara att vi bör se till att vi har med det starkaste incitamentet av alla, vilket är att stötta människor att växa och utvecklas.

Gösta Palmqvist


Kalix: Fyra skolor läggs nerDet blir fyra skolor som läggs ner. Det beslutade kommunfullmäktige i Kalix den 25 februari 2008 efter en lång debatt och många voteringar.

När den nya skolstrukturen fastställdes finns det inte plats för Vitvattnet och Morjärv och det blir vidare bara en skola för årskurserna 7-9. Det betyder att ”högstadie-delarna” i Innanbäcken och Töre flyttas till Manhemsskolan i Kalix. Förändringarna gäller från och med nästa läsår.

Förslaget att avveckla skolan i Pålänge drogs tillbaka. Den besparing som var tänkt att ske genom avveck-lingen av skolan i Pålänge kommer barn- och grundskolenämnden att finansiera inom sin budget.

Umeå: Peab bygger ut univer-sitetssjukhuset i UmeåPeab har fått uppdraget att bygga ett nytt hus för barn, kvinno- och onkologiverksamheter vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Bestäl-lare är Västerbottens Läns Lands-ting och kontraktssumman för Peab uppgår till 204 miljoner kronor.

Uppdraget är en samordnad generalentreprenad och Peabs andel består av en stomentreprenad, som pågår, en husbyggnadsentreprenad som börjar i april 2008 och mark-arbeten. Den nya kliniken beräknas vara färdig under våren 2010.

Strängnäs: Victoria Park och Svenska Hem planerar för etablering i Strängnäs Bolaget Victoria Park har inlett ett samarbete med Svenska Hem om att etablera en Victoria Park-enhet i Strängnäs. Företaget har utvecklat ett boendekoncept i form av så kallat livsstilsboende. I konceptet ingår att de bygger bostadsrätter med tillgång till stora gemensamma faciliteter där hög standard, aktiviteter och service prioriteras av de boende.

Etableringen av Victoria Park i Strängnäs planeras att omfatta en byggrätt om cirka 30 000 kvadrat-meter på den mark där Jehovas vittnen i dag har sin sammankoms-

thall. Man planerar för 200-300 bostadsrättslägenheter och gemen-samma faciliteter om cirka 2 500 kvadratmeter. Målet är att inflyttning ska kunna ske under 2011/2012.

En sådan här anläggning kan ge cirka 50 arbetstillfällen inom anlägg-ningen och ytterligare cirka 50 arbetstillfällen i form av olika externa servicetjänster.

Uppsala: Kvalitetsmärkt stadskärnaUppsala och samverkansorganisa-tionen Vi i Stan AB/Uppsala City har fått utmärkelsen Quality Mark för sitt arbete med att utveckla Uppsalas stadskärna.

Quality Mark är ett kvalitetskvitto på att Uppsala genom Vi i Stan AB/Uppsala City jobbar på rätt sätt med utvecklingen av stadskärnan. Kvali-tetsmärkningen innebär även att Uppsala kan ansöka om utmärkelsen Årets Stadskärna.

Vi i Stan AB/Uppsala City har godkänts av Tocema Europe, ett europeiskt nätverk i Town Centre Management-frågor. Kvalitetsmärk-ningen, som gäller under tre år, är ett bevis på att organisationen arbetar enligt Tocemas utvecklingsmetod. Metoden borgar för etablerad samverkan, långsiktighet och håll-barhet.

Utöver Uppsala har även samver-kansorganisationerna Cesam i Örnsköldsvik och Sundbybergs Stadskärneförening kvalitetsmärkts.

Uddevalla: Bodagen 2008Det finns många funderingar kring att byta boende. Tonåringen som vill flytta hemifrån för att plugga, barn-familjen som vuxit ur lägenheten och längtar efter ett hus, någon som längtar efter att se havet från köks-fönstret, pensionärsparet som vill flytta nära utbud och service...

Uddevalla är en populär inflytt-ningskommun och efterfrågan på bostäder är stor. Många är intresse-rade av vad som planeras framöver. Nya områden tas i bruk för boende och det finns intressanta planer vad gäller läge, form och miljötänkande.

En informationsdag kring boendet – lediga bostäder, aktuell bostadspla-nering, energi- och uppvärmnings-metoder, äldreboende med mera. Utställningar, information, presenta-tioner. Beslutsfattare och tjänstemän fanns på plats på Bohusläns museum för att svara på frågor under Bodagen den 29 mars 2008.

Kungälv: Kungälvs kom-mun ska stå modell för hela EuropaKungälv ska bli Sveriges första kommun där man alltid – oavsett störning – kan ringa 112. Kungälv deltar i ett referensprojekt för robus tare infrastruktur vars resultat kan komma att stå modell för hela Sverige, ja hela Europa.

Initiativet kommer från Sve riges kommuner och landsting som anser att Kungälvs kommun är lämplig för ett referensprojekt för att utveckla tekniska lösning ar i kritisk infra-struktur.

Projektet ska identifiera sårbar-heter och beroendeförhållanden såväl inom som utom kommu nen. Målet är robusta system.

Projektet genomförs tillsam mans med näringslivet och ett antal stat-liga myndigheter. Det finansieras huvudsakligen av företagen som får möjlighet att sälja de lösningar som utvecklas medan kommunen ställer perso nal till förfogande och gör sina tekniska system tillgängliga.

– Vi hoppas på en win-win-si-tuation när de nya systemen sit ter på plats. Det är spännande att just Kungälv kommer att göra svensk infrastruktur robustare, konstaterar säkerhetschef Joachim Törngård.

Karlskrona: Strategi Karlskrona – Stortorget Så här vill man utveckla Stortorget i Karlskrona efter tankar från medbor-gare och med arkitekt Jan Gehls utredning i botten.

Solgatan vid Stortorget kommer att få fler sittplatser från den 1 juni 2008. Det innebär att bilarna mellan Norra Smedjegatan och Klaipeda-platsen försvinner. Torghandel får

större utrymme. Antalet p-platser minskar med 120. Detta görs för att lyfta fram byggnaderna kring Stor-torget och skapa fler mötesplatser för gående på torget.

När det gäller stensättningen på torget kommer det inte att ske någon förändring inför sommaren. Avsikten är att kullerstenen på torget ska placeras kring Fredrikskyrkan och ersättas med gatsten någon gång innan sommaren 2009. I Ristorgs-backen kommer det att byggas en vattentrappa som ska utformas så att också funktionshindrade har möjlighet att kunna använda den.

Grönytan runt Karl XI-statyn kommer att tas bort. Nya grönytor kommer i stället att byggas på andra platser på Stortorget.

– Med dessa förändringar kommer Stortorget att bli en attraktivare plats för Karlskronas invånare, säger Carl-Göran Svensson, ordförande i Miljö- och byggnadsnämnden. Totalt har det kommit in 200 synpunkter och idéer från allmänheten som besökt våra utställningar om Stortorget den 16-17 februari. Vi har även låtit gymnasieskolorna och företagarna komma med synpunkter kring Stor-torget.

Den 28 och 29 mars var politiker och tjänstemän på plats i affärshuset Wachtmeister och i Miltärhemmet för att presentera förslagen för allmänheten.

Arne Öster

VAD hänDer i er KoMMUn?Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunen-käten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till [email protected] om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

ta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Kalix i norr till i Karlskrona i söder.

Landet runt

Lantligt beläget i den sörmländska myllan ligger Wreta Gestgifveri med anor från 1200-talet utmed den gamla Eriksgatan. I nuet hålls histo-rien levande och det är lätt att före-ställa sig hur livet utspelat sig i olika epoker. Ur resterna av ett nedgånget gestgifveri från sent 1600-tal har visioner och gediget hantverk lockat fram en plats med charm och själ som inbjuder till inspirerande möten för arbete, kultur och fest. Det är en njutning att vistas i fräscha salonger, matsalar och sällskapsrum där histo-

Slott och koja i skön förening

riens vingslag finns påtagligt närva-rande.

Utmed den gamla Riksettan mellan Norrköping och Nyköping dyker den enda vägskylten om var Wreta Gestgifveri är beläget upp bakom en krök i Kiladalen. Stra-tegiskt placerat innan eller efter Kolmården, beroende på vilket håll man kom från, finns det belagt att det varit skjutshåll här sedan 1300-talet. Här var det lagom att byta hästar, samla sig inför eller pusta ut efter passagen genom den djupa

skogen med alla sina faror. Idag är den dramatiken borta, stråtrövarna har funnit nya jaktmarker. I mitten av 1600-talet ersattes många skjuts-håll med gästgiverier och Wreta fick sina gästgiveriprivilegier vid ett allmogeting i Stigtomta år 1664.

Linnés bibliotekNär jag besöker Wreta Gestgifveri är vi ett fåtal gäster. I stället för buffé dukas det upp portionsvis afternoon tea i Linnés bibliotek. För dagen serveras små snittar med kalkon, skaldjurssallad och/eller vegetariska varianter. Plus färska scones med ost, marmelad, vispgrädde, hallon och lemoncurl som tillbehör, kakor, bullar, hallonmoussepuck, bakelse och tårta gör att portionen känns som en hel buffé att välja från. Samti-digt som testunden får sinnena att lugna ner sig, får ögat sitt lystmäte

av skönhet - överallt små tidstrogna detaljer som smälter in i helheten.

Hela Wreta genomsyras av de små detaljerna som utgör helheten. Varje rum har sin speciella karaktär, eget namn och tema speglar olika tids-epoker från barockens 1600-tal till Carl Larssons nationalromantiska sekelskifte.

Carl von Linné är en av de berömdheter som vistats här. Bland andra kan Axel von Fersen, Carl Jonas Love Almqvist, Carl Hårleman, Karl IVX Johan och Albert von Mecklen-burg nämnas. Besökarna har varit mer skiftande än användningen av det som nu är den gustavianska matsalen.

– Sedan 1910-talet har här varit skolsal, kalkonfarm, mopedverkstad, sädesmagasin och lagerlokal, berättar Pär Wihag.

Smaka på namnen Bernadottesrummet, Karo-linersviten, Mamsells kammare eller rosen-rummet, Samtliga finns på Wreta Gestgifveri till-sammans med några till. en stil för varje smak. lägg till detta ett kök där passion råder.

KonferenSGUIDEN

Boka vårens konferenser, aktiviteter & events nu!

08-541 333 [email protected]

Vår konferensanläggning rymmer 10-500 personer

Stärk teamet med t ex ”Fångarna på Kastellet”


Affärstidningen för offentlig sektor

KonferenSGUIDEN

Annons 90x41_080402.indd 1 2008-04-02 11:20:55

tastyeveryday

Solna AccessRestaurang & CateringTelefon 08 - 730 10 75www.fazeramica.se/solnaaccess

Mat och Möten. Fräscha och flexibla konferenslokaler, vällagad mat, behaglig miljö, lättillgängligt i Solna.

En sagolik plats för kloka möten

Friiberghs Herrgård. Tel 08-611 41 41. E-post [email protected]. www.friibergh.se

En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som

inspirerar. Endast 65 km från Stockholm. Välkommen

till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs

samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

06-0324 Annons_90 x 65 06-12-07 08.30 Sida 1

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22.www.wreta.com

För att se klart på sin egen världbehöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningaratt ha din konferens hos oss.Välkommen till Wreta. Inte somandra ställen.

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anled-ningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

Njutning eller spänningDekor, arrangemang och matlagning spelar en viktig roll i upplägget av hela konferensen. I samråd med den duktiga och erfarna personalen kan ett stort utbud av sysselsättningar av olika karaktär erbjudas inomhus eller utomhus på Wreta eller i dess omgivningar.

För njutning och avkoppling finns vedeldad tunna och bastu, matlag-ning över öppen eld i Wretas Kåta, provningar av vin eller choklad, Tai Chi, Qi Gong eller energimassage. För den som är ute efter spänning och utmaning finns det annorlunda och utmanande alternativ, som till exempel Klappa vargar i Kolmårdens

djurpark, glödvandring, naturrid-ning, femkamp eller kreativt måleri i teambuildingsyfte med energiö-kande effekt.

En källa till njutning är det goda köket. Kokkonsten har alltid stått högt i kurs på Wreta. Den har rötter i den svenska traditionen och inspi-reras av den övriga världen. Wreta Gestgifveri är vida känt för sin mat, rätterna anpassas efter säsong och ingredienserna ska helst vara närpro-ducerade och om möjligt ekologiska, men det finns även plats för sådant som inte tillverkas i Sverige, till exempel en god von Dambeerost.

I köket arbetar tre kockar och en konditor tillsammans med köksmäs-

tare är Jonas Hammare från Gryt-hyttans restaurangskola. Konditorns specialitet är tryfflar (underbara).

Maten kan serveras i Kokhus-köket från 1600-talet där det ryms 16 personer och i den Gustavi-anska matsalen finns plats för 75 gäster. Lägg märke till den speciella dukningen, ren, vacker och annor-lunda, den har anor från 1700-talet!

Unika lokalerWretas unika lokaler inspirerar till samspel mellan kreativitet, inspi-ration och kunskap. Här finns ett 1600-talskök för upp till 14 personer, en luftig sekelskiftesateljé för 18 personer eller Fersenska Salen,

en sakralt vacker miljö med plats för 90 personer. Den är även lämplig för bröllop och för den som vill gifta sig i kyrkan och sen ha bröllops-middag och fest på Wreta, finns fem kyrkor inom en radie av två mil att välja på. För övernattning finns fyra sviter, sjutton dubbelrum och två enkelrum. Carl Jonas Love Almqvist sägs ha funnit inspirationen till sin Tintomara på Wreta och i dess omgivningar.

Vilka stordåd blir du inspirerad till?

Ingrid Saarva

Tar Ni Ert ansvar?

Vi har tagit vårt.Miljökvalitetsansvar, Mål 2020.

100% VINDKRAFT EL

100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT.

100% LEGIONELLAFRI ANLÄGGNING

100% RESERVKRAFTSÄKRAD

DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERS.

SHR KVALITETSSTANDARD

ENERGIDEKLARERAD FASTIGHET

www.sarohus.se

S�r� hus Konferenshotell

Nytecknade ramavtal med offentlig sektor.


Tänk att i stället ha ett integrerat system där alla är med och förbättrar verksamheten.

Ett modernt verksamhetsledningssystem är baserat på information i stället för dokument och kan på ett enkelt och överskådligt sätt presenteras för de anställda och andra intressenter. Ett modernt system visar sambanden mellan strategier, processer, kvalitet och miljö och ger underlag till beslut som går i linje med visioner och mål.

QualiWare Lifecycle Manager, programvaran som kan realisera ett grafiskt och integrerat verksamhetsledningssystem, är ledande i Skandinavien och rekommenderad lösning inom verksamhetsutveckling för offentlig förvaltning i Sverige.

Vill ni ha ett ledningssystem som hjälper er att möta utmaningarna på dagens snabba, rörliga och globala marknad? Kontakta oss så berättar vi mer om vad QualiWare Lifecycle Manager kan göra för er organisation.

Varför nöja sig med ett ledningssystem som bara består av en samling dokument?

qualiware.com

08-429 12 [email protected]

VER

KE

T F

ÖR

FÖRVA LTNINGSU

TV

EC

KLI

N

GVERVA

Park- och lekmaterial

Skyddsglasögon

Yrkeskläder och skor

Konferenshotell och kursgårdar

AvtALSnYTT / PArK- OCH LEKMAtErIAL 2008 / KOMMENtUS

Park- och lekmaterial 2008 Upphandlingen omfattar produkt-grupperna lek- och parkutrustning för utemiljö, barnvagnar, cyklar, leksaker samt hobby-, pyssel- och sysselsättningsmaterial.

Upphandlande organisationKommentus Gruppen AB

Ansvarig upphandlareAlexandra AnastasiouTelefon: 08-709 59 18E-post: [email protected]

Antagna leverantörer:ABA-Skol ABBRIO Lek & LärCorporate Express Sverige ABDica Form ABHAGS Aneby ABKompan Barnland AB

Lek- & FritidsprodukterSimonsen Material AB (endast för Stockholms stad)Slottsbro ABSöve AB

Avtalsperiod är 2008-02-01 – 2010-12-31.

Den totala volymen är beräknad till runt 87 miljoner kronor under avtalsperioden.

AvropsordningAvrop sker direkt från leverantören.

Kriterier som kan tillämpas vid avrop är:• Produktens funktionalitet• Produktens pris – enligt netto-

prislista (efter avdrag för fastställd rabatt)

• Produktens utseende i förhållande till omgivande miljö samt eventu-ellt

• Produktens anpassning till andra produkter.

Ett avropsförfarande som stöder redovisat avropssätt kommer att ske enligt nedan:1. Avroparen analyserar och doku-

menterar sitt behov.2. Avropar de produkter som bäst

motsvarar detta behov. Endast efterfrågade produkt-

grupper på gällande ramavtal kan avropas. Garantitiden för Park- och lekma-

terial för utemiljö ska vara lägst 5 år samt att reservdelar ska finnas tillgängliga i minst 5 år efter att en produkt slutar tillverkas.

Varför beslutade ni er för att göra en ny upphandling? – I samband med att det tidigare ramavtalet för Stockholms stad

gick ut så fanns ett intresse från en rad kommuner av en gemensam upphandling som omfattade bland annat lek- och parkutrustning för utemiljö. Det innebär att det nya avtalet har breddats till att omfatta fler produktgrupper. Kommunerna har här lite olika behov, därav de olika kriterierna som kan tillämpas vid respektive avrop. När det gäller den typen av upphandling finns det ingen möjlighet att kontrollera samt-liga produkter och därför valde vi att ställa generella krav på bland annat säkerhet och miljö, säger Alexandra Anastasiou.

Alexandra Anastasiou

AvtALSnYTT / PArK- OCH LEKMAtErIAL 2008 / KOMMENtUS

MARKNADENS BREDASTE SORTIMENT!

www.corporateexpress.se

Allt förLEK & PARK!

och dessutom datatillbehör, kontorsvaror, servering,

torkpapper & städAllt du behöver!

Lekplatsen är den plats där flest barn skadar sig. Varje år inträffar omkring 12 000 lekplatsolyckor i Sverige. Över hälften av fallen är hjärnskak-ningar, benbrott eller leder som hoppat ur.

Nytillverkade lekredskap är i regel bra ur säkerhetssynpunkt. Däremot är underhållet av lekplatser ofta eftersatt. I en kontroll som Konsu-mentverket genomförde 1997, hittades många fel på kommunala lekplatser. Över 200 säkerhetsbrister upptäcktes i de fem kommuner som ingick i undersökningen.

Anmäl felDet är viktigt att en lekplats inte tillåts förfalla. Om man ser att något är trasigt eller verkar felaktigt ska man klaga hos den som är ansvarig.

Det är viktigt att vissa mått och

avstånd är riktiga för att lekande barn inte ska riskera att fastna med kläder eller kroppsdelar och göra sig illa.

Fastighetsägaren har ansvaretAnsvaret för att en lekplats uppfyller de säkerhetsregler som finns ligger hos fastighetsägaren. Det kan vara en kommun, en skola, ett fastighetsbolag eller en bostadsrätts- eller samfäl-lighetsförening. Vilka regler som gäller framgår av en folder som tagits fram av Boverket, Konsumentverket och Svenska Kommunförbundet, ”Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap”. Kommunförbundet har även tagit fram en handbok, ”Säkra lekplatsen”, som ger vägledning till hur lekplatser ska vara utformade.

regler för lekplatser

Regler i Sverige för lekplatser och lekredskapRegler för utemiljön finns i plan- och bygglagen, 3 kap. 15 – 18§§ PBL. Under rubriken Tomter, allmänna platser m.m. anges krav på anord-nande av friyta för lek- och utevis-telse samt krav på att lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycks-fall begränsas.

I Boverkets byggregler (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS

1998:38), föreskrifter och allmännaråd, anges i avsnitt 8:234:”Fasta lekredskap skall anordnas

så att risken för personskador begränsas.”

Råd: Underlag till gungor, klät-terställningar och dylika redskap bör vara stötdämpande och i övrigt så utformat att risken för personskador begränsas --- ”De kommunala bygg-nadsnämnderna är tillsynsmyndighet för lekplatser med stöd av plan-och bygglagen.

Barn har rätt till en stimulerande och samtidigt trygg och för barnanpassad miljö. fn:s barn-konvention från 1989 understryker mycket klart behovet av olycksfallsförebyggande arbete.

AvtALSnYTT / KONfErENSHOtELL OCH KUrSGårDAr / fMLOG

Försvarsmakten har tecknat nya ramavtal med anläggningar på ett trettiotal nya orter. Kontaktperson på den ramavtalsansvariga myndig-heten är Ingela Mildton-Patzelt.

Avtal har tecknats på följande orter:

Södra Sverige:Alingsås, Eslöv, Grebbestad, Göteborg, Halmstad, Hjo, Hässleholm, Kalmar, Lund, Tranås, Varberg och Växjö.

Mellersta Sverige:Borlänge, Djurhamn, Enköping, Eskilstuna, Falun, Flen, Gävle, Järna, Köping, Ramnäs, Sandhamn, Sand-viken, Sollentuna, Solna, Stjärnhov, Stockholm-Kista, Strängnäs, Sunne, Söderköping, Upplands-Väsby, Västerås, Åkersberga och Örebro.

Norra Sverige:Bispgården, Luleå, Oviken, Sollefteå, Sälen och Transtrand.

Avtalsperiod är från och med 2008-01-01 till och med 2008-12-31 med möjlighet till två års förlängning, dock längst till och med 2010-12-31.

Konstruktionen med ettåriga avtal med förlängningsoption under två år gör det naturligt att varje år omförhandla en tredjedel av avtalen. (Övriga avtal förlängs med prisjus-tering i ytterligare ett år.) Det blir också lättare att på ett flexibelt sätt anpassa antalet och typen av anlägg-ningar till aktuella behov, menar Ingela Mildton-Patzelt.

KontaktpersonIngela Mildton-PatzeltRamavtalsansvarigTelefon: 08-5143 9092E-post: [email protected]

Upphandlingen avslutad inom området för konferenshotell och kursgårdar

BÖRJA I BARCELONA, RUNDA AV HOS GUNDE SVAN.Bosön ligger vackert beläget på Lidingö, med utsikt över Askrikefjärden. Det kan vara svårt att förstå att man inte befinner sig mer än 15 minuters bilfärd från Stockholms innerstad.

Bosön inrymmer två olika konferensanläggningar, Mästarvillan och Olympiahuset. Här kan du arrangera det mesta, såväl liten som stor konferens, middag eller event med upp till flera tusen personer. Valmöjligheterna är oändliga!

www.boson.nu | 08-699 66 06

Bräcke 0693-160 20www.bjorknasgarden.com

Oasen i Jämtland

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22.www.wreta.com

För att se klart på sin egen världbehöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningaratt ha din konferens hos oss.Välkommen till Wreta. Inte somandra ställen.

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anled-ningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

Förra året blev ett nytt rekordår för den svenska mötesindustrin och 2008 inleds om möjligt ännu star-kare. Många letar också efter en annorlunda miljö eller en naturupp-levelse för sin konferens. Att uppleva och göra något ovanligt och att göra det tillsammans är en erfarenhet som stärker gruppen.

I dag finns det nästan alltid ett genomtänkt syfte med en konferens eller annan typ av möte. Aktivitets-planeringen bör då komma in på ett tidigt stadium, så att helhetsresul-tatet blir bättre.

Det behövs tid för människor att verkligen hinna prata med varandra, att smälta alla intryck och all infor-mation som förmedlas. Rätt aktivitet som passar väl in i programmet kan då ge avkoppling och energi som gör hela konferensen mer effektiv.

Allt fler dagkonferenser En tydlig trend i konferensbranschen under senare år är allt fler korta möten eller konferenser. I Stockholm hålls varje år cirka 100 kongresser och oräkneliga företagsmöten. Även myndigheterna samlar gärna sina medarbetare till möten, konferenser och utbildningar i Stockholmsom-rådet. Det är resultatet av ett lång-siktigt marknads- och försäljningsar-bete som har pågått under många år och som bygger på samarbetsprojekt mellan Stockholms stad och mötes-industrin.

Liksom inom näringslivet finns det hos myndigheterna ett behov av personliga möten, trots alla de möjligheter som dagens moderna teknik erbjuder. Mest efterfrågade är då kursgårdar som ligger inom rimligt avstånd från en flygplats eller det egna kontoret. Konferenser i

närmiljön kan ju ofta erbjuda både kunnig personal och en unik miljö. Varje tid och plats har sina speciella egenskaper med det där lilla extra och minnesvärda. Ta sedan gärna med dig lugnet, harmonin och välbefin-nandet till vardagen, året om.

Fina utmärkelser till Hotel Gothia TowersHotel Gothia Towers och Göteborg Convention Centre (GCC) vann fina utmärkelser vid utdelningen av Scandinavian Service and Quality Award – Sveriges största kvalitetsut-märkelse inom mötesindustrin.

SSQ Award är en kvalitetsutmär-kelse och ett program för kvalitetsut-veckling av företag inom hotell- och konferensbranschen.

19 företag hade anmält intresse av att delta i de omfattande under-sökningarna som ligger till grund för utmärkelsen (gäst- och medarbe-tarundersökningar, anonyma besök, gästkontakter och miljökartlägg-ning).

Göteborg Convention Centre fick för andra gången (första gången år 2005) utmärkelsen ”SSQ Award 2007” som bästa dagkonferensan-läggning.

– Det är förstås jätteroligt att bli uppmärksammad på det här sättet – speciellt med tanke på att det är ett branschpris som fokuserar på kvalitet i alla led, säger Charlotte Tellermark, direktör för Hotel Gothia Towers.

Scandinavian Service and Quality Award delar också ut olika heders-omnämnanden. Dessa delas ut till deltagare som arbetat seriöst, målmedvetet och innovativt med sin verksamhet utifrån olika perspektiv.

Mötesindustrin fortsatt het

AvtALSnYTT / KONfErENSHOtELL OCH KUrSGårDAr / fMLOG

Quality Hotel ÖrebroInvid E18/E20 lätt att hitta hit, gratis parkering.

Ring för offert: 019-20 50 00

Mycket förmånliga priser både för dagkonferenser, helpension och logi.

Vill du veta mer?Gå in på www.lovik.se eller ring vår bokning på telefon 08-506 180 90

Lovik – En del av Fazer Konferens!

konferenser mötenkickoffer fester

Mötesplatsen för alla

Konferera prisvärt och bekvämt medert Kronavtal. Garanterat bästa pris!08 520 205 90 - www.nynasgarden.se

Aldrig mer än 1 278 kr /p exkl moms

Konferens i KirunaBerikar dina sinnen

www.kirunacongress.se

Namnbyte 1 maj!Quality Hotel Winn Haninge heter hotell- och konferensanläggningen i södra Stockholm (tidigare Park Inn Haninge).

Vi är fortfarande en �exibel och prisvärd anläggning med stor konferenskapacitet och bra kommunikationer.

Bo & konferera!08-566 217 20

Godkända kursgårdar med avtal

Yasuragi Academy Frigör människors inneboende

kraft och kunskap

För information och bokning telefon 08-747 63 00 eller gå in på www.yasuragi.se

www.hemavantarnaby.nu tel 0954-301 50

En mötesplats

för händelser och känslor

SpenshultSpenshult AB, 313 92 Oskarström Tel: 035-263 50 00, Fax: 035-263 50 25

E-post: [email protected], Internet: www.spenshult.se

Inspirerande konferensmiljöHär är alla sorters företag väl kom na att hyra in

sig under en eller fl era dagar. Vi erbjuder full kon fe rens ser vi ce.

Gör det enkelt.Boka allt- i-ett-paket hos oss.

08-517 517 10scandichotels.se

Hos oss på Solbacka är begreppet "ingenting är omöjligt" personifierat av glada medarbetare. Välkomna!

www.solbacka.seTel: 0158-406 00

Konferens på slottet?

www.sundbyholms-slott.se

016 - 42 84 00Vid Mälaren, Eskilstuna, ca.1 timme från Stockholm.

Statligt avtal!

98 hotellrum, 160 bäddar

Konferens | möten | festi vacker miljö på

Villa Söderås, Lidingö08 765 28 95

www.villasoderas.se

STJÄRNHOLM MED SLOTTSPARK OCH HAVET INPÅ KNUTARNA

0155-22 27 00 www.stjarnholm.seHOTELL • RESTAURANG • KONFERENS • SKULPTURPARK

Skytteholmaktiviteter golf konferens www.skytteholm.seTelefon: 08-560 236 00 Bokning: 08-560 236 79

AvtALSnYTT / SKYDDSGLASöGON / förSvArSMAKtEN

Arbetsgivaren ska bekosta arbets-tagaren särskilda glasögon om en synundersökning visar att det behövs och att glasögon för normalt bruk inte kan användas.

Från och med den 7 mars 2008 gäller nya avtal för glasögon för bild-skärmsarbete och skyddsglasögon. Avtalen är giltiga till 2009-12-31. Förlängning kan därefter ske med 12 månader.

Upphandlande organisationFörsvarsmaktenKontaktpersonYvonne Andersson

Telefon: 08-5143 9043 E-post: [email protected]

Avtal är tecknade med Synsam Service AB och Synoptik Sweden AB, avtalen är rangordnade.

– Som en av de ramavtalsan-svariga myndigheterna är Försvars-makten ansvarig för att genomföra statliga upphandlingar av bland annat glasögon. Föregående avtal var tecknat att gälla till och med 071231. Omsättningen under före-gående avtalsperiod uppgick till cirka 9 miljoner kronor per år. Avropen avser glasögon för bildskärmsarbete och skyddsglasögon.Det är svårt att förutsäga omsättningen i förhand men Försvarsmakten beräknar att omsättningen blir som tidigare år,

någon garanti kan dock inte lämnas, berättar Yvonne Andersson, ramav-talsansvarig på Försvarsmakten.

– Nuvarande avtal är i stort sett identiskt med föregående avtal. Det omfattar paketpris på glasögon för bildskärmsarbete och skydds-glasögon. Om behov föreligger finns möjlighet att göra tillägg till upphandlat paket med exempelvis progressiva glas i flera olika utfö-randen, ytbehandlingar och andra glas än standard/lagerglas. Bågar finns i 10-15 modeller, i flera stor-lekar och färger, förklarar Yvonne Andersson.

Några nyheter?– Som tidigare följer upphand-

lingen bestämmelserna i AFS:1998:5. En förändring från föregående avtal är att leverantörerna denna gång är rangordnade. Med detta

erhålls en geografisk täckning över i stort sett hela landet, säger Yvonne Andersson.

Ramavtal är tecknade med två leverantörer där Synsam är rang-ordnad med ordningsnummer 1 och Synoptik med ordningsnummer 2. På orter där inte Synsam finns repre-senterad är Synoptik rangordnad med ordningsnummer 1.

Varje myndighet kan ha sin policy för vem som har rätt att erhålla glasögon och i vilken situation. Vid avrop bör man ange aktuella arbets-synavstånd och annat som behövs för att optikern eller ögonläkaren ska kunna ordinera rätt glasögonkon-struktion.

Yvonne Andersson

Nytt avtal tecknat inom området glasögonförsvarsmakten har avslutat upphandling av glas-ögon för bildskärmsarbete och skyddsglasögon.

Ögat är ett invecklat instrument som tillsammans med hjärnan arbetar med en otrolig mängd information varje sekund. Blicken skiftar rikt-ning upp till 50 000 gånger under en vanlig arbetsdag framför bild-skärmen. Blicken går från skärm till korrektur och från skrivbordet ut i rummet. Under dessa förutsättningar kan ögat lätt överansträngas och ge besvär som huvudvärk, grusskänsla och koncentrationssvårigheter.

I de flesta arbetsmiljöer är en god syn en förutsättning för en bra arbetsinsats. Ju sämre syn, desto mer påfrestande blir arbetet och desto mer sviktar vår förmåga att koncen-trera oss.

Orsaker till besvär kan vara felkor-rigerade synfel, otillfredställande belysning eller fel arbetsställning.

Glasögon för bildskärmsarbete är tillpassade efter personliga behov

och är en förutsättning för god syn på jobbet.

Till skillnad från privata glasögon med annan styrka eller konstruktion i glaset är de bildskärmsglasögon som du bör använda utprovade för ett specifikt arbetsavstånd för att du till exempel ska kunna läsa tydligt och obehindrat kunna arbeta med datorn.

Tips och idéer för datorarbetsplatsenDin skärm bör placeras på ett avstånd till dig på 60-80 cm.

Den översta textlinjen du använder ska vara placerad i skul-derhöjd eller motsvarande 15-20 cm under ögonhöjd.

Se till så att du sitter med sidan till fönstret och ett par meter in i lokalen.

Grundbelysningen ska vara som

var rädd om din synnär du tittar på TV, kompletterat med en arbetsplatsbelysning där du själv sitter. Var försiktig med halo-genlampor då de ger en koncentrerad hög belysningsstyrka.

Ljusfördelningen mellan lokalen och bordsytan böra vara 1 till 3.

Undvik störande reflexer i bild-skärmen.

Skyddsglasögon räddar synenDet är med ögonen den anställde oftast samlar den information som krävs för att fatta rätt beslut, eller att bedöma kvaliten till exempel i en svetsfog.

De flesta ögonolyckor orsakas av flygande partiklar, smuts och damm. Sådana olyckor går att undvika med skyddsglasögon.

Det finns olika varianter att välja på. En typ av skyddsglasögon liknar vanliga glasögonbågar, men har sido-

skydd och hållfasta linser av antingen glas eller plast. Andra varianter är så kallade korgglasögon, skyddsglas-ögon som liknar skidglasögon. Ett tredje slags ögonskydd är visir, som antingen kan bäras på huvudet eller hållas i handen.

CE-märkning av skyddsglasögonSedan den 1 juli 1995 måste all ny personlig skyddsutrustning var CE-märkt enligt Arbetsmiljöver-kets anvisningar i enlighet med EU direktiv 89/686 EEC. Tänk på att för skyddsglasögon krävs att både glas och båge testas som en enhet. Det är arbetsgivarens ansvar att uppge den nödvändiga säkerhetsklassifie-ringen för skyddsglasögonen, så att dessa klarar skyddskraven på aktuell arbetsplats.

Arne Öster

AvtALSnYTT / YrKESKLäDEr OCH SKOr / KOMMENtUS

Kommentus Gruppen AB har på uppdrag av ett 30-tal kommuner genomfört en upphandling av yrkeskläder och skor. Genom att samordna upphandlingen blir den mer attraktiv för anbudsgivarna vilket i sin tur medför prismässigt goda villkor.

Upphandlingen omfattade yrkes-kläder och skor till olika yrkes-grupper enligt följande: varselkläder, arbetskläder, kläder till vård och omsorg, kläder till kök och restau-rang, profilkläder, handskar samt skor och har resulterat i avtal med ett antal leverantörer.

Avtalsperioden är 2007-12-11 – 2010-12-31 och den totala volymen är beräknad till runt 78 miljoner kronor under avtalets löptid. Anbud kunde lämnas på en, flera eller samt-

liga produktgrupper och kommuner för att på så sätt ge möjlighet till även de lokala leverantörerna att lämna anbud.

Öppen upphandlingUpphandlingen genomfördes som en öppen upphandling enligt lagen om offentlig upphandling med avsikt att träffa s.k. ramavtal, med en (1) eller tre (3) företag inom varje produkt-grupp och per kommun.

Vissa upphandlande enheter/myndigheter har valt en (1) leve-rantör och andra tre (3) leverantörer per produktgrupp. Om avtal finns med fler leverantörer skall beställ-ning ske enligt avropsordning.

Utvärderingen av inkomna anbud blev omfattande, bland annat gick vi igenom att efterfrågade frekventa

artiklar inom varje produktgrupp uppfyllde ställda kvalitetskrav. Under avtalets giltighetsperiod kommer Kommentus att ha fortsatt ansvar för avtalsvård. Det innebär bland annat att Kommentus svarar för informationsspridning om avtalen, prisförhandlingar samt löpande dialog med både uppdragsgivande kommuner och leverantörerna, allt för att säkerställa att avtalen används på rätt sätt och fånga upp eventuella synpunkter på avtalen.

Antagna leverantörer: AB BlåkläderAB Ferms AgenturerAlmedahls Alingsås ABBjörnkläder ABG-ESS Yrkeskläder ABHejco Yrkeskläder Kwintet Fristads AB

Invite Europe ABJ:son Gislaved ABJ:son Handels ABJobi Footright ABLidén & Co Textil ABMercus Yrkeskläder ABProcurator ABPromoters TextilTools Sohlbergs ABTriffiq Företagsprofilering AB

Mer information om ramavtalet finns på www.e-avrop.com eller också kan Ni även ringa direkt till mig Alex-andra Anastasiou, avtalsansvarig på Kommentus Gruppen AB, tel. 08-709 59 18 alt via e-post [email protected].

Upphandling av yrkeskläder och skor

Varselplaggens främsta funktion är att bidra till säkerheten för dig som arbetar i utsatta miljöer där det är viktigt att vara väl synlig.

I Sverige är det lag att arbetare på väg ska bära denna typ av kläder, så kallade varselkläder. Om man inte följer detta lagkrav blir det böter för den enskilde eller för aktuell arbets-givare.

Kläderna är klassificerade i tre olika synlighetsklasser. Dessa beror på hur stor yta av material man använder. Varselkläderna består dels av ett fluorescerande material för dagsynbarhet och dels ett reflekte-rande material för nattsynbarhet. För varselkläder med klass 3 har kläderna en stor area av båda typerna av mate-rial och sedan faller areastorleken ned mot klass 1 som har minst aktiv yta. Vilka klasser som ska användas bestämmer den aktuella arbetsgi-varen i samråd med sina anställda. Vid mycket trafikexponerade platser rekommenderas klass 3 till samtliga anställda.

Vid användning av varselkläder är det mycket viktigt att hålla kläderna rena för annars är varseblivnings-effekten försämrad. Regelbunden tvättning måste ske för att skyddsef-fekten ska kunna bibehållas.

Reflexmaterialet i kläderna fung-erar som en bil- eller cykelreflex eller som vägskyltar, de kastar tillbaka ljuset i samma riktning som det kom ifrån. Vid mörkertrafik gör detta att annalkande trafikanter lätt obser-verar personer vilka bär reflexma-terialet. Trafikantens strålkastarljus återreflekteras.

Dagtid används i stället det fluo-rescerande materialet som höjer kontrasten gentemot omgivningen. Detta material omvandlar kortvågig strålning (UV) till synligt ljus och materialet får en ljushet som klart överstiger omgivningen. Det är lätt att upptäcka en person i dessa kläder då han i både i färg och ljushet skiljer sig från andra ting i vägens grann-skap. Samma fast omvänt gäller för

det fluorescerande materialet att det på natten inte har någon funktion. Då finns ingen UV-strålning som kan omvandlas varför kläderna blir lika mörka som andra kläder.

Vad är fördelarna med profilkläder?Att målmedvetet arbeta med profil-kläder är ett bra sätt att stärka dina relationer med kunder, anställda och samarbetspartner. Det finns många fördelar med profilkläder som beror lite på hur de används. Några gene-rella fördelar är att profilkläder är;

Målgruppsinriktat. Det är sändaren som avgör vem mottagaren ska bli.

Flexibelt. Det finns ett stort utbud av profilkläder som kan användas till många olika ändamål – allt från kampanj-T-shirts till fina affärsskjortor.

Personligt. Budskapen förmedlas oftast på ett personligt sätt eftersom man måste träffa bäraren av ett profilplagg för att kunna motta budskapet.

Långsiktig kommunikation i bemärkelsen att profilkläder är beständiga.

När man klär sig i ett profilerat plagg, blir man ”automatiskt” en tydlig representant för varumärket: Man agerar utifrån de normer varu-märket står för.

Möjligheterna är många, screen-tryck, transfertryck, direktbrodyr eller vävda och broderade märken. Vid större volymer på enklare plagg, speciellt i tunna material, kan screen-tryck vara att föredra. Både med tanke på funktion och pris.

Funktionella yrkeskläderFör många typer av arbeten är funktionella, bekväma och hållbara plagg ett måste. Det kan handla om specialdesignade kläder för vård och omsorg, kök och restaurang med flera.

Arne Öster

varselkläder och andra yrkeskläderhar du sett alla orange och gula gubbar på vägarna nu för tiden? De syns rätt så bra, eller hur? Bakom dessa färgglada kläder ligger ett europadirektiv som styr användningen av dessa kläder och en europastandard som talar om hur kläderna ska vara utformade.

FAKTA

Företagsnamn: Almedahls Alingsås Ab

Antal anställda i Sverige: 25 st

Etablerat år: 1862

Huvudkontor: box 591, Hemvägen 17441 16 ALINGSåS

Regional representation i Sverige: rikstäckande, för mer information ring 0322-66 93 00.

Aktuellt ramavtalsområde: Arbetskläder för vård & Omsorg, Kök & restaurang

Giltighetstid: 2007-12-11 – 2010-12-31, med möjlighet till 2 års förlängning

Referenser/ramavtal: Göteborgs Stad, Haninge KommunLandstingets MA-enhet i västervik (landstingstvätteri)fMv - försvarets materielverk

Kontaktperson:johannes Samuelssontelefon: 0322-66 93 05, 0705-11 20 35telefon växel: 0322-66 93 00fax: 0322-66 93 49E-post: [email protected] [email protected]

Hemsida: www.almedahls.nu

AvtALSnYTT / KOMMENtUS» Yrkeskläder och skor «

Almedahls Alingsås AB

Sveriges kommuner och landsting har skrivit ramavtal med Almedahls Alingsås AB. Avtalet gäller arbets-kläder för vård och omsorg, kök och restaurang.

Idag är vi rankade av Kommentus som bästa leverantör av vårdkläder. Tack! Vi lovar att vi ska fortsätta att sträva efter att vara våra kunders favorit. Och vår nästa utmaning är naturligtvis att stå högst på pris-pallen även när det gäller plagg för kök och restaurang.

Att Almedahls har hängt med i snart 150 år saknar inte betydelse. Men i ärlighetens namn har det hänt väldigt mycket sedan Charles Hill startade väveriet år 1862. Dagens kunder ställer helt andra krav och produktionen har naturligtvis förändrats. Inte minst har den glöd-heta klimatfrågan satt ett helt nytt fokus på textilindustrin. På Alme-

”Almedahls är ett stycke historia. Men framför allt väldigt mycket

nutid och framtid.”

dahls arbetar vi sedan många år med Öko-Tex, som är en humanekologisk märkning som garanterar mycket låga gränsvärden för kemikalier.

Kläder med funktion och designModeller, sömmar och färgval spelar roll för dig som går i våra kläder varje dag. Kläder ska vara sköna att jobba i. Almedahls har lång tradition av att utveckla arbetskläder och vi vet att funktionen är viktig. Våra kunder är de bästa recensenterna och vårt långa, nära samarbete med tvätteri-branschen, har gett oss en betydande erfarenhet och kunskap. Och ibland kan kvalitet bokstavligen hänga på en tråd. På vårt laboratorium säkerställer vi att kläderna klarar våra högt ställda krav. Krav som måste gälla för textilier som ska tvättas – om och om igen.

Det är enkelt att prova och du har flera valmöjligheter

Det ska vara enkelt och roligt att köpa kläder av oss. Därför åker vi gärna ut till dig och din arbetsplats så att du och dina kollegor kan prova ut era arbetskläder i lugn och ro. Då kan ni också ta del av alla våra modeller och färger och prova dig fram till ditt favoritplagg. Och om ni vill profilera er med tryck eller brodyr på plaggen, så ordnar vi självklart med det.

Johannes Samuelsson

Röd Khaki

Vit

Marinblå

plagg för energi på

jobbet

designochfunktion

Almedahls Alingsås AB • Box 591 • 441 16 Alingsås • Tel: 0322 - 66 93 00 • www.almedahls.nu

AvtALSnYTT

IT-produkter med tillhörande tjänster 2008

Det nya avtalet kommer att presen-teras närmare i kommande utgåva av Avtalsnytt.

Upphandlande organisation:Kommentus

Kontaktperson:Roland PetterssonTelefon: 08-709 59 60

Avtalsperiod är 2008-04-01-2010-03-31.

BrevförmedlingstjänsterSkatteverket inleder en ny brevupp-handling för sydöstra Sverige.

Upphandlande organisationSkatteverket

KontaktpersonNils-Gunnar SträngE-post: [email protected]

En del av ramavtalsområdet brev-förmedling är avtalslöst. Detta beror på att ramavtalet med Postexperten i Scandinavien AB hävdes i februari 2008 eftersom leverantören inte haft tillräcklig kapacitet för att sköta sitt uppdrag.

Skatteverket avser därför att under sommaren/hösten 2008 påbörja en ny ramavtalsupphandling av brev-förmedlingstjänster för berörda områden.

Upphandlingen kommer att omfatta postnummerområden i sydöstra Sverige, där bl.a. följande orter ingår: Hässleholm, Kristi-anstad, Olofström, Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Växjö, Karls-krona, Kalmar, Nybro, Högsby, Borgholm och Oskarshamn.

Nytt ramavtal för de aktuella områdena beräknas komma att tecknas under januari 2009 och gälla för avrop från och med den 1 april 2009.

Hygien och städprodukterVerket för högskoleservice (VHS upphandling) har startat arbetet med en ny upphandling av det stat-ligt ramavtal för hygien och städpro-dukter. Det nuvarande avtalet går ut den 14 november 2008.

Upphandlande organisationVerket för högskoleservice

KontaktpersonAnnette AnnerstigE-post: [email protected]

En mindre förstudie har genomförts och arbetet med förfrågningsunder-laget har påbörjats.

RekryteringskonsulterKommentus Gruppen AB genomför upphandling av rekryteringskon-sulter.

Avslutade upphandlingar

Planerade upphandlingar

Lös köksutrustning – förlängning

Försvarsmakten (FMLOG) har för avsikt att förlänga befintligt ramavtal med Menigo Foodservice AB (tidi-gare ICA Meny AB), inom området för lös köksutrustning.

Avtalet gäller bland annat för avrop av köksmaskiner, knivar, kantiner och kärl. Med förlängning är avtalet giltigt till och med den 31 maj 2009.

Upphandlande organisationFörsvarsmakten (FMLOG)

KontaktpersonChristina HolmTelefon: 0589-406 01E-post: [email protected]

Ansvarig upphandlareSinikka SuutariTelefon: 08-709 59 15E-post: [email protected]

Upphandlingen avser Kommunernas redovisade behov resulterar i att Kommentus avser genomföra upphandling av rekryte-ringskonsulter dels ”search” och dels övriga rekryteringskonsulter.

AnnonseringUpphandlingen planeras att annon-seras i vecka 15, 2008.

Planerad avtalsperiodAvtalstid planeras till tidigast den 1 september 2008 t.o.m. 30 augusti 2011, med 1 års förlängningsmöj-lighet.

Vitvaror 2008Kommentus inbjuder till samordnad upphandling av storköksmaskiner-, fastighetstvättmaskiner och vitvaror.

Ansvarig upphandlareJeanette HemmingssonTelefon: 08-709 59 63 E-post: [email protected]

Upphandlingen omfattar tre delområdenUpphandlingen omfattar köp av produkter inom nedan angivna tre (3) delområden inklusive installation

och service. Möjlighet ges till leve-rantören att offerera på ett eller flera delområden. Avtal avses att tecknas med upp till tre (3) leverantörer inom varje delområde för respektive upphandlande enhet.

A. Vitvaror och hushållsprodukter (Vitvaror avses t.ex. kyl, tvättma-skin, ugn, spis m.m. med hushålls-produkter avses t.ex. dammsugare, köksapparater etc. för hushållsbruk)

B. Fastighetstvättmaskiner (Tvätt-stugemaskiner, torkskåp, mopptvätt-maskiner, manglar)

C. Storköksmaskiner

InbjudanInbjudan att delta i samordnad upphandling skickades till de upphandlande enheterna (cirka 1 300) den 16 januari 2008.

Sista anmälningsdatumSista dag att för upphandlande enhet att inkomma med upphandlingsfull-makt var den 3 mars 2008.

A v t a l s t i d Avtalet tecknas för tre (3) år med möjlighet för Kommentus att förlänga avtalet med upp till ett (1) år. Avtalet beräknas träda i kraft under slutet av oktober eller början av november 2008.

Övrig informationEn mer detaljerad tidplan samt annan nödvändig information gällande upphandlingen kommer att meddelas underhand.

TjänstekortRikspolisstyrelsen har ansvaret för ramavtal avseende tjänstekort och nuvarande ramavtal upphör 2008-08-31.

Upphandlande organisationRikspolisstyrelsen

KontaktpersonBo StålhammarE-post: [email protected]

UtvärderingskriterierDet ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till nedan angivna krite-rier;

1. Pris 40%2. Leveranstid 35%3. Börkravspoäng 20%4. Säkerhetsmedvetande 5%

Sammanfattning av upphandlings-arbetet:

En referensgrupp för framtagning av förfrågningsunderlag sattes ihop i oktober 2007.

Förfrågningsunderlaget var klart 2008-02-12.

Upphandlingen annonserades 2008-02-18

Rikspolisstyrelsen har beslutat att förlänga anbudstiden avseende tjäns-tekort att gälla till och med 17 april 2008.

På grund av att skallkravet i bilaga 5a vad gäller att kortet skall förses med SIS-symbolen i relief har tagits bort så har Rikspolisstyrelsen även förlängt anbudstiden.

eID 2008Ramavtalsupphandling eID 2008 är publicerad i Europeiska Unionens Tidning (EUT).

Upphandlande organisationVerva

KontaktpersonIrene AnderssonE-post: [email protected]

Syftet med upphandlingen är att välja leverantörer som både kan tillhanda-hålla myndigheterna eID-tjänster för kontroll av e-legitimationer och kan utfärda e-legitimationer till stora grupper användare i enligt med de krav som staten ställer.

Verva avser att teckna ramavtal med leverantörer som redan har försett ett stort antal privatpersoner i Sverige med någon form av medel för elektronisk identifiering och som omgående kan förse dessa med e-le-gitimationer enligt statens krav.

De leverantörer som Verva tecknar ramavtal med svarar helt för de e-le-gitimationer man utfärdar, för avtal

och kontakter med privatpersoner och för att detta som helhet bildar en infrastruktur för e-legitimationer och e-underskrifter som uppfyller de krav som staten ställer.

Målet är att de privatpersoner som skaffar e-legitimationer ska kunna använda dessa för att legitimera sig elektroniskt och utföra e-under-skrifter i samband med alla offentliga e-tjänster som kräver detta.

Upphandlingen kommer att genomföras som en förhandlad upphandling enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphand-ling (LOU), kap. 5.

Datakommunikation, nätverk och telefoniUpphandlingen Datakommuni-kation, nätverk och telefoni 2008 (Dante) är annonserad i EUT.

Upphandlande organisationVerva

KontaktpersonInger HöglundE-post: [email protected]

Följande upphandlingsområden genomförs som Förhandlad upphand-ling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU).

Kommunikation som tjänst – upphandlingsområde A

Fasta- och mobila operatörstjänster samt transmissionstjänster – upphandlingsområde C

Följande upphandlingsområden genomförs som Selektiv upphand-ling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU).

Kommunikationsutrustning – upphandlingsområde B

Telefoner, kommunikationsutrust-ning och tillbehör - upphandlings-område D

Sista ansökningsdag är 2008-05-05.

Verva avser att besluta vilka anbuds-sökande som ska inbjudas att inlämna anbud under augusti 2008. Verva planerar att sända ut förfråg-ningsunderlag till utvalda anbuds-sökande i anslutning till ovanstående beslut. Tilldelningsbeslut planeras i december 2008.

Verva kommer under april/maj att skicka ut inbjudan till kommuner och landsting att delta genom full-makt.

Pågående upphandlingarInrikes hotelltjänsterFörsvarsmakten (FMLOG) har inlett ny upphandling av inrikes hotell-tjänster. Sista dag att lämna anbud är den 9 april 2008.

Upphandlande organisationFörsvarsmakten (FMLOG)

KontaktpersonIngela Mildton-Patzelt, Telefon 08-514 390 92 E-post: [email protected]

El 2009-01Kommentus Gruppen AB genomför samordnad upphandling av elenergi.

Ansvarig upphandlareTony HanssonTelefon: 08-709 59 65E-post: [email protected]

Sista anbudsdagSista dag att inkomma med anbud var den 10 mars 2008.

AvtalsstartLeveransstart är den 1 januari 2009.

Personaluthyrning – Adminis-trativ personal med mera Kommentus Gruppen AB genomför upphandling av personaluthyrning - administrativ personal m.m.

Ansvarig upphandlareSinikka SuutariTelefon: 08-709 59 15E-post: [email protected]

Upphandlingen avserKommunernas redovisade behov resulterar i att Kommentus avser genomföra upphandling av admi-nistrativa tjänster, information- och marknadsföringspersonal samt IT-personal.

Område administrativa tjänster kommer att utökas med ett antal andra tjänster som man anmält behov av.

Det är bibliotikarie, biblioteks-assistenter, kompetensutvecklare, bygglovshandläggare, innesäljare, säljadministratör, chaufför med c-kort och vissa fastighetsrelaterade drifttjänster.

Sista anbudsdagSista dag att inkomma med anbud var den 4 april 2008.

Planerad avtalsperiodAvtalstid planeras till tidigast 1 juli 2008 t.o.m. 30 juni 2011, med 1 års förlängningsmöjlighet.


Det finns stunder i livet som jag aldrig kommer att glömma. Stunder som har etsat sig fast. Stunder som har varit så berörande att de sedan har kommit att bli avgörande för min fortsatta vandring. Vissa har kommit, andra gått, några har kommit tillbaka medan vissa vandrat bort.

Vissa har gett så mycket gott, medan andra slitit sönder.

Varje gång har jag haft valmöjlig-heten att välja hur jag skall ta hand om det jag fått.

Det tog ett tag innan jag insåg att de möten som fördärvat kunde omvandlas och ur det födas något gott.

Det tog ett tag innan jag insåg att varje stund är upp till mig.

Det tog ett tag innan jag insåg att

Det enda vi har är ossjag alltid erbjuds valmöjligheten att kunna hantera saker på sätt som för mig är rätt.

Det tog ett tag innan jag insåg hur viktigt det var att hjälpa den syster som smärtas av sitt dilemma, att stå kvar främst då.

Det tog ett tag innan jag insåg att det inte bara handlade om mig, utan även om dig och alla er andra.

Insåg att det handlade om att vara avstämd med mitt innersta och då även ta ansvar för det. Att stå upp för min röst. Att be om mod när stunden är svår. Att det handlade om att tillåta mig leva fullt ut. Rakt av. Rätt upp och ner.

Det har haft sitt pris. Vissa har tyckt att det har varit till ett jävla besvär, medan andra har förstått. Här har frukterna av gången sådd

Att väsentliga frågor om arbetstidens psyko-sociala betydelse saknar enty-diga svar kan knappast förklara att de under senare år hamnat utanför den politiska debatten. Snarare har de ekonomiska realiteterna lagt en hämsko på diskussionerna om lagstiftad arbetstidsförkortning. Men i TVs Agenda den 16 mars återupp-väcktes något överraskande frågan och detta trots de negativa erfaren-heterna, som rapporterats från både Tyskland och Frankrike. Möjligen berodde det nymornade intresset på erfarenheterna från en Toyota-verkstad i Göteborg, som utgör det hittills enda exemplet i Sverige på framgångsrik tillämpning av arbets-tidsförkortning.

De politiska partier och fackliga organ som i sina program alltjämt bibehåller kravet på arbetstidsför-kortning, hanterar frågan på samma sätt som den om införandet av repu-blik i Sverige. Visionen lever kvar, men bedöms uppenbarligen inte som förenlig med den ekonomiska och politiska verkligheten. Det är få som idag tror att samhälleliga funktioner och levnadsstandard kan

upprätthållas på nuvarande nivå om tex 36 timmars arbetsvecka införs. Däremot är det många som tror att en sådan reform skulle innebära mindre påfrestningar i vardagen, mindre stress och ökade möjligheter att få ihop livspusslet. Detta måste ses som ett rimligt antagande. Lika-fullt existerar det vare sig kunskap eller ens politisk-facklig uppfattning om hur balansen mellan arbete och privatliv borde se ut om man kunde bortse från de ekonomiska konse-kvenserna? Vad är önskvärt i psyko-social mening? Skulle 30 timmars arbetsvecka ge optimal livskvalitet? 20 timmar? Ju mindre desto bättre? Det vore onekligen av intresse att från företrädarna för arbetstidsför-kortning få besked om deras uppfatt-ning i denna hypotetiska fråga, som bortser från de ekonomiska aspek-terna, men berör den grundläg-gande synen på arbete och mänskliga behov.

Under senaste decennier har kraven på meningsfull fritid kommit att bli allt högre i våra ambitioner till personlig utveckling, bättre hälsa, tätare familjeliv och större

engagemang i barnens aktiviteter. Därför kan man fråga sig om den stress som idag tillskrives svårighe-terna att få ihop livspusslet beror på 40-timmars arbetsvecka eller ökade fritidsambitioner. Kan det rent av vara så att varje arbetstidsförkortning med automatik leder till ytterligare expansion av fritidsaktiviteterna så att livspusslet aldrig går ihop?

Förvisso är det många frågor kring arbetstiden som söker sitt svar, men till förvirringen bidrar onekligen de politiska partier och fackliga organ

som nu förespråkar arbetstidsför-kortning dvs mindre än 40 timmar per vecka och samtidigt kräver att alla skall ha rätt till heltid dvs 40 timmar per vecka. Förklara det, den som kan? Överhuvudtaget borde vi i arbetstidsfrågan kunna förvänta oss mindre av ogenomtänkt retorik och mer av kunskap, sans och vett hos våra politiska och fackliga represen-tanter.

Monica Johansson

Tid och facklig-politisk retorikVåra politiker undviker klokt nog att försöka detaljstyra våra liv, men användningen av vår tid vill dom gärna reglera. främst gäller det arbets-tiden, som ju i sin tur bestämmer utrymmet för fritiden. Men hur bör då balansen mellan arbete och privatliv se ut? Vem har svaret?

fötts. Här har ordet livskvalitet fått en mening.

Detta är så lätt att glömma bort. Så lätt att glömma av att ge den där varma uppbackningen och klappen på axeln. Så lätt att bli fartblind. Så lätt att sätta kronor och ören före vårt mänskliga rum.

Just detta, hoppas jag, att jag äger klarsyn nog att välja bort.

Tänker på alla er som inte har glömt av att vi alla är människor före allt annat. Alla er som så väl vet om vikten av att tillåta känslor, liv, hopp. Tänker på dig som äger mitt hjärta. Tack.

Tina Lundberg

Affärssystem utan bäst före-datum

God morgon! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpas-sas till nya behov. Oavsett om ditt företag växer snabbt eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. Vill du veta mer: www.agresso.se

Ingen vet hur morgondagen ser ut.

1. 2. 3.

rEtUrADrESS:Hexanova Media Group Ab

fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborgposttidning

Med Eurocard får ni smartare administration, istället för många fakturor från olika håll samlas allt på en faktura. Vilket spar både tid och pengar. Men Eurocard erbjuder även system för sammanställning, analys och uppföljning av era inköp. Ni får bättre ordning på kostnader-na, helt enkelt. Och vill ni ha kort med specifik köpgräns för respektive

innehavare, väljer ni inköpskortet Purchasing. Detta är några av anledningarna till att Eurocard utsågs till nummer ett i det statliga ramavtalet inom kort- och betalnings-tjänster. För fler, kontakta oss gärna. Välkommen in på eurocard.se, eller ring vår försäljningsavdelning på 08-14 67 45.

eurocard.se

SVERIGES LEDANDE KORT- OCH BETALNINGS-TJÄNSTER FÖRSTATLIGA MYNDIGHETER.

offentliga affärer nr-2 2008

Documents