ol 12/13 #3

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

Your energy shapes the future.

Hr str Martin och stller om det svenska energisystemet.Varje r investerar vi p E.ON cirka 1 miljard kronor i nya svenska vind-kraftverk. Det gr vi fr att ka andelen frnybar energi i energisystemet och p s stt ge hushll och fretag tillgng till lngsiktigt hllbar elfrsrjning. Det r ocks drfr vra projektledare tillbringar s mycket tid ute i naturen.

Vill du hjlpa Martin och hans kollegor att hitta Sveriges blsigaste platser? Ls mer om att jobba hos oss p eon.se/jobb.

OSQLEDAREN #3 2012/2013

DESSUTOM:DESSUTOM: MNNISKOTANDE SVAMPARMNNISKOTANDE SVAMPAR KONSPIRATIONSTEORIERKONSPIRATIONSTEORIER GIFTER IBLAND OSS GIFTER IBLAND OSS SEEK/DRISEEK/DRIVAD GR THS OCH KTH?VAD GR THS OCH KTH? FRGA FYSIKERN FRGA FYSIKERN VEM HOTAR KLIMATET? VEM HOTAR KLIMATET? GRN KOMMUNIKATIONGRN KOMMUNIKATION

DET GRNANUMRET

DET GRNADET GRNAI rets frsta temanummer ska vi moralisera och skuldbelgga som om det inte fanns ngon morgondag! Nejr, s jobbar vi inte men dremot kollar vi in katastrofcontainern, Frsvar-

shgskolan, och Mushroom Death Suit. Med mera.

DET GRNATEMA

#3

20

12/2

013

HEJ. VI R TJUREN PROJEKTPARTNER. Vi kommer vara p Lavadagen med en liten utstllning som vi hoppas kommer vara bst p plats. Fr det r s vi vill jobba. Vi vill vara bst. Om du ocks vill vara bst och r intresserad av att jobba med VVS-projektering s fr du grna komma och hlsa p oss (om du redan r lite bttre n bst och vill bli projektledare, fr all del kom frbi, men vi r mest ute efter frstrkning p VVS-sidan).

Vi anstller rtt sllan folk utan branscherfarenhet. Men under Lavadagen kommer vi hlla en enkel kreativitetstvling dr frsta pris r en middag med Niklas (VD/projektledare/Ozzy-imitatr) och/eller med Bengt-Erik (delgare/chef ver VVS-delen/trollkarl) dr du antingen kan f lite grym karr irrdgivning, alternativt passa p att bertta varfr vi ska anstlla dig eller varfr du ska f gra exjobb hos oss.

Tvlingsreglerna r enkla: samla ihop s mnga reklamprodukter du vill frn de andra fretagen som r p plats och skapa ngot med dem. Lmna in din (eller er, max tv pers fr jobba tillsamm ans) kreation hos oss eller maila ett foto till [email protected]. Tvlingen stnger en vecka efter sista Lavadagen. Den eller de som r bst p att sl oss med hpnad vinner. Trstpris till alla som deltar. Om vi fr tid ver kommer vi kanske lgga ut mer information p vr blogg, www.tjuren.nu/blogg, s ls grna dr.

Vi hrs. XOXO

vinner. Trstpris till alla som deltar. Om vi fr tid ver kommer vi kanske lgga ut mer information p vr blogg, www.tjuren.nu/blogg, s ls

TJUREN annons Osqledaren 2013 200x225.indd 1 2013-01-21 09:28ol_3_exp_omslag.indd 1 2013-01-22 07:18

Internationella mjligheterKTH erbjuder mnga olika stt att komma utomlands i olika skeden av utbildningen.

Ofta finns stipendier som tcker merkostnader. Nedan fljer ngra exempel:

Utbytesstudier vid kth:s partneruniversitet Examensarbete eller andra projekt utomlands Dubbeldiplomstudier vid utvalt partneruniversitet Fretagspraktik och studier i Singapore (iLEAD) Internationella masterprogram ssom Erasmus Mundus eller EIT

Besk www.kth.se/student/utlandsstudier fr mer information.

Internationella mjligheterKTH erbjuder mnga olika stt att komma utomlands i olika skeden av utbildningen.

Ofta finns stipendier som tcker merkostnader. Nedan fljer ngra exempel:

Utbytesstudier vid kth:s partneruniversitet Examensarbete eller andra projekt utomlands Dubbeldiplomstudier vid utvalt partneruniversitet Fretagspraktik och studier i Singapore (iLEAD) Internationella masterprogram ssom Erasmus Mundus eller EIT

Besk www.kth.se/student/utlandsstudier fr mer information.

Internship with a world-class challenge

Do you want an international challenge this summer?The world-leading Atlas Copco Group offers you the unique opportunity to work on exciting projects this summer for instance in China, India or the U.S. You will go abroad for two months and join one of our teams on-site. This will provide you with exclusive insights into what life at Atlas Copco is all about. But more importantly you will get the chance to attain valuable work experience along with a stimulating challenge. We set you up with a supervisor, accommodation and of course an experienced team to work in. Afterwards you will complete your masters thesis with Atlas Copco. With us you will get the chance to make a real contribution.

Are you a masters student in Engineering or Business and Administration, have the confidence and intellectual edge to tackle complex problems and ready for a real world-class challenge? Then you are probably keen on finding out more about joining us this summer.

Learn more at www.atlascopco.se/internship

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 1 2013-01-22 06:57

12.12.

Chefredaktr och ansvarig utgivareAxel Hammarbck

gra sk form och layoutAxel Hammarbck, Sara Edin

tryckEdita Vstra Aros

PapperInlaga, 90g Arctic mattOmslag, 250g Arctic matt

annonsKontakta chefredaktr p nedanstende uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera

kontakt08/070 790 98 [email protected]

kontakta redaktionen[frnamn.efternamn]@osqledaren.se

PostadressOsqledarenTekniska Hgskolans Studentkr100 44 Stockholm

om osqledarenOsqledaren r sedan 1959 Tekniska Hgskolans Studentkrs tidning. Tidningen ges ut fem gnger per r med en upplaga p ca. 16 500 exemplar och r helt annonsfi nansierad.

Osqledarens uppgift r att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH.

I tidningen gjorda uttalanden r endast, om s an-ges, att betrakta som THS eller Osqledarens sikt.

omslagKyriaki Sarampasina, Caro-line Arkenson, Sara Edin, Axel Hammarbck

bidragVill du bidra till tidningen? Maila [email protected] frbehller sig rtten att korta i eller refusera insnt material.

OL4 kommer runt 18 mars, och manusstopp r 27 feb.

Agnis es doloribus et mil expelique er-natqui conecep uditat.

Bitiusam et volorit apedipsum fac-cusc ipiendit dellatia nonsecum quam que sum simin provid minus et, ipsaece rnatur, toresto et fuga. At faccuptatur, sinist, vo-lor anditatior adi ut aruptaspe delent ex et qui int enti rem vid molorunt omnimodia veliqui diti blaborum voluptatius, con per-rovid quis sit, sit, o cimilit aspid explabo riosant am, inctur, vollora qui namet qua-sit, sunt quatium quo magnam simin rem quis a con re omnis cus quodipi ciissimus.

Tamust, ut rentiis itatint alit volendel iunditatque voluptatia vit, eossi conse-quam, soluptu rernatur, o cipiet reper-rorem quibus, nes parchit et apis audaep-tatem explit autemodi de porum earum lam voluptia aut odi ad mossectur, qui bea acest exceptate maximus doloris con-sequodis cum enda volorat idelige ndende venemqu asperunt qui audae perum rem remporest adignam qui duciendi odia que quam acerro magnam volore volest volo-rem ollitio iur?

Ut fugiae. Elique voluptuscia di si do-lorer ovitati simusciis et facere, sus, torei-um quatum nonsequi andandit rem id unt eatquidebit omnis dolupta tectatendis es

mod quis as nobis rendige ntibero to do-luptatiis sandelent velignienem. Ut ant, ea venditatem quo temoditatur ratemporum est, nonserit odis rem explit erum con pli-gent ad est, omni dolupiendic totat.

Me alis pedi cus, ide liquuntum nis es moditate nobitatiur mo mi, sitatur aut fu-git voluptas everatiorum volorun ducimin-cimi, velia niet eventem essequod qui si qui se nis mo blaccaerro modigen imusda estiate nonet doluptaectur santibus, vel moluptium debit iuntus nimusant et ma quatum il ist ex explaut pre endunto que vid et verit, quundessunt etur?

Rat hic te volupit velit hicit enemporae sitat omniendipis cumquib eribeaquis sitia everio vent.

Em volesto que sit, elecaboribus eribus, te nullabo raerori busae. Ehent, solupis aut lant dolest, que nimaximenis inis re denec-es mo quam volutempos reptam ea nime quis eliquo ilibus seque veligent rehenda ecepelestia assition cullit volorestia apit ut ut vendem qui ut aborro bea et harum eum, sus de mo quis-citate nus elit, ipi-endunt utam volorro volland aepelig

Axel HammarbckChefredaktr 12/13

medverkande i detta nummerFrn vnster: Caroline Arkenson, Elisa-beth Ingvar, Hugi sgeirsson, Eva Ols-son, Gabriella Sanchez Karlsson, Karl Bol-mgren, Ingrid Kjellstrm, Nadan Gergeo, Martin Barksten, Niclas Ericsson, Philip Wessman, Rickard Norberg, Sara Edin, Stephen Kirk, och Kyriaki Sarampasina.

Dessutom: Jenny Svensson, Elham Kalhori, Per-Viktor Bryn tesson, Sara Blomqvist, Emilia Wallin, Rob in Nor-strm, Denise Fuglesang, Gran Man-neberg.

FOTO: SARA EDIN

//ledare

@osqledaren

/osqledaren

@osqledaren


12.

38.37.

26.

14. 20. 23. 33.

12.

INNEHLL Ol#3

Ol GRfRSVARS-HGSKOlAn DE SOM SKA

RDDA VRlDEn

KOnSpIRERA MERA!

lInDGREn

KATASTROfcOnTAInERn

KTH R InTEHllbART

MUSHROOM DEATH SUIT

GRn KOMMUnIKATIOn

I OL Gr i detta num-mer besker vi blivande o cerare, diplomater och krishanterare. Elisabeth Ingvar och Sara Edin tog sin in bakom vggarna och brjade p en gng tveka kring sina karrir-val.

Nr Naturvrdsver-ket rankade svenska lrostens miljar-bete kom KTH p sista plats. En ny miljchef har inrttats och lovar bttre placeringar i framtiden. Men hur? Och vad gr THS?

En del studenter tar sig igenom KTH utan att engagera sig i

ngot annat n att klara sina kurser. Andra vill f oss att rd-

da vrlden. Ls vilka DRI Den Refl ekterande Ingenjren och SEEK Sustainable Engineer-ing Everywhere, r, och var fr

de under tv veckor i vr kom-mer frska f oss att tnka ver vr situation.

Nine-eleven arranger-ades av George Bush,

mnskorna skapades av utomjordingar, och gravi-

tationskraften fi nns, men bara om man tror p den.

Ls vad du ska tro p p sidan tolv.

Ja det r ungefr s coolt, konstigt, skrmmande som det lter, men... all-

deles, alldeles underbart.

Ibland r det svrt att se praktiskt tillmpningar p mycket av den forskning som grs. Katastrofcontainern r direkta mot-satsen. Ls om ett av KTH:s just nu coolaste projekt.

Kommunikation str fr en fr-vnansvrt stor del av utslppen av vxthusgaser. Ls om CESC Centre for Sustainable Communications som berttar om vad de gr.

Vi tar tempen p super-datorn Lindgren, som str p KTH campus Valhallav-gen. Den sparar in miljontals kronor i vrmekostnader varje r, d man anvnder spillvrmen till att vrma upp kemihusen.


4 OSQLEDAREN #2

kilogram koldioxid krver en bit ntktt p 144 g (2 oz)

TIll ATT bRjA MED...

TWITTER-fRGAn@Osqledaren: Hur bidrar du till att rdda vrlden?

2

13,6281600

34

miljoner ton koldioxid ge-nereras av Facebook varje r. Hur mycket en poke genererar r oklart, men vi antar att det r frsumbart.

[klla: General Electric]

[ klla: GE http://invent.ge/VIywgq ]

[klla: http://bit.ly/13UVgxq]

[ klla: http://bit.ly/YhXS8y ]

maria Wetterstrand @M_WetterstrandJag har kpt en fi nsk cykel.

liviJa ginters @livijagintersGenom att logga ut frn kontoret, tillbringa tid med mina nrmaste, komma ihg vad som r viktigt i vrlden. & ett fritt sinne.

tHerese @LundbladThereseStannar och pratar med tanter som ser ensamma ut. Oftast s r allt man behver gra fr att rdda deras vrld att lyssna

sHaYan eFFati @shayaneffatiRapporterar spam p Twitter och slnger min Metro i tidningstervinningen.

JennY svensson @jenny_sveSlutat ta jtterkor fr att rdda man-groveskogen och kper ekologiska bananer istllet fr besprutade (vanliga) bananer

Caroline @arkieyDrar alltid ut laddaren nr laddning r klar. Mest fr att rdda eventuell sladdtuggande katt frn elstt, men ven spara el

vide riCHter @viderichterker tg/bt inom Europa fr att undvika ondigt fl ygande, samt ter inte p djur pga hgre utslpp och plgade individer

elin malmgren @eMalmgrenFrsker gra mitt absolut bsta i alla situ-ationer. Man vet aldrig vad det kan leda till i det lnga loppet.

Fairtrade sverige @FairtradeSeHej! Fairtrade skapar frutsttningar fr odlare och anstllda i utvecklingslnder att frbttra sina arbets- och levnadsvillkor

gabriella molinder @gmolinderPluggar Energi och Milj sklart!

gram koldioxid slpps ut av en timmes atletiskt sex, rknat p att man brn-ner ca 200 kcal/timme, och att man genererar ca 0,38 gram koldioxid fr varje brnd kalori.

ton koldioxid genererar genom-snittsamerikanen varje r. Detta r betydligt mer n genomsnitts-kinesen, som endast kan st till svars fr

ton.

hamstrar i hamsterhjul krvs fr att driva en ka ekokare, om de springer s snabbt de kan. En vltrnad hamster ger en e ekt p ungefr 0.5 watt.

76RA-RA-DARDAR

RA-RA-DARDAR0,5

3,3

grader Celsius. S mycket fll den globala temperaturen efter ett stort vulkanutbrott i Filippinerna r 1991. Vissa forskare undersk-er nu om det gr att snka jordens temperatur genom att slppa ut svaveldioxid i atmosfren.

svenska lroverk undersktes i Naturvrds-verkets ranking av lrostenas miljarbete, och KTH hamnade p 34:e plats. Ls om vad miljchef Birgitta Westin ska gra t saken, p sidan 2022.

Ingenjren Saul Gri th har rknat ut att fr n mlet om 450 ppm koldioxid i atmosfren samtidigt som vi mter vrldens energibehov behver vi tcka

7 500 000 km2 med frnybara energikllor. Det r en yta lika stor som Aus-tralien.


5OSQLEDAREN #2

FOTO: SARA EDIN

BAKG

RUN

DSF

OTO

: FER

MIL

AB

VISU

AL

IMA

GE

SERV

ICES

SVAR: Di raktion av den hr typen r ju ett ganska svrver-skdligt fenomen. Eftersom hin-dret bara kommer frn en sida och man dessutom befi nner sig i det som kallas nrzon kommer all de fi na formlerna fr enkelspalt med mera att bli oanvndbara eller t-minstone i behov av frndring.

Efter en rak kant blir ju frst sp-ridningen cylindrisk som du sger, men efter bara ngra meter blir det snarast elliptisk och p stora avs-tnd sfrisk.

Detta gller i det ganska troliga fal-let att den plt du anvnder inte r ondligt bred och att den inte befi nner sig ondligt lngt frn ra-

darn. Avbjningsvinkeln minskar med avstnd och ges i radianer grovt av roten ur kvoten mellan vglngd och avstnd. Det r allts som om vgen frst bjer av en ganska stor vinkel och sedan inser sitt misstag och gr mer och mer rakt fram. Som nollan i introduk-tionsperioden kanske man kan sga.

r det frmtet att undra vad du vill bygga? Det r ju mycket lt-tare att svara konkret om man vet. Det jag ser r att det inte r ngon av de vanligaste frgorna frn en blossande yngling p sista raden som just hller p att bli av med sitt krkort (Ja den hndelsen r vanligare bland unga mn n bland unga kvinnor)

99% av alla frgor om fartradar faller i en av fljande kategorier:

a/ Polisen mtte upp att jag krde 112 km/h p 30-vg. Kan jag klara mig undan genom att hnvisa till cosinusfaktorn i uttrycket fr dopplere ekt? Svaret p den r nej. Man kan kanske bortfrklara ngra enstaka procent, men det r redan inrknat i radarns felmar-ginal.

b/ Hur kan jag mrka att polisen hller p att mta mig och allts sakta ner farten? Lika omjligt det! Det krver inbromsning till laglig hastighet p ngra hundradelar av en sekund. Trghetskrafterna skulle bli 100 - 1000 g, vilket inte ens stridfl ygspiloter i speciell dress klarar. Och kanske inte den aldrig s upp-hottade bilen heller.

... och nu fi ck jag allts en chans att svara p dem ocks hr..

/Gran

FRGA: Om man rkar ha en liten fartradar och rkar vilja maska av synfltet framfr den s kan man

stta en plt vinkelrtt framfr. (Plten kan ven belggas med en dmpmatta). D uppstr di rak-tion och saker jag minns frn gym-nasiet ssom Huygens vgutbred-ningsprincip, vilket gr att radarn nd kan se runt kanten p plten. Men om man lutar plten s att den refl ekterar ner halva strlningen i marken enl skissen till vnster. Vart tar d den refrakterade vgen v-gen? Fr den en cylindrisk utbred-ning lngs pltkanten s att den bl.a. viker av uppt i himlen? Det vore vldigt nskvrt. Jag har sett fl era fr mig obegripliga uppsatser p ntet och ingen behandlar den hr aspekten p sned plt, att hlf-ten av elementarvgorna stryker snett ver hindrets kant. Med hopp om klyftigt svar!

/JH

HAR DU EN FRGA TILL MANNEBERG? MAILA TILL [email protected]! FLER FRGOR OCH SVAR FINNS P OSQLEDAREN.SE

Professor Gran Manne berg r universitetslektor i fysik p KTH. Tv gnger har han blivit utsedd till rets lrare. Fr OL svarar Gran p dina frgor om stort och smtt.

DIFFRAKTIONDIFFRAKTION

PLT PLT

REFLEXREFLEXREFLEXREFLEX

????

RA-RA-DARDAR

PLT

RA-RA-DARDAR PLT

Hur den raka plten funkar fi nns i alla ex-empelbcker, men hur sprider sig vgorna frn kanten p den sneda plten?


pUbbAR p cAMpUS

tisdag

onsdag

torsdag

Fredag

Kistan, IN Konsulatet, F

Grttan, CL+W

META, Data Hardox, Bergs

Bar Nymble META, Media

Idyllien, I oaSen, S

Kistan, IN Mequa, IsT

TCentralen, Flyg Smrjis, M

Bjrns, IsH Draget, K

Mequa, IsT 1) Veckopubar p torsdagar, frutom efter lning d det r fredagspub. 2) Varannan vecka torsdag/fredag. Se festschema: http://bit.ly/QVjqzc

Med stor sannolikhet har de fl esta pubbar stngt ver jul, s kolla med varje sektion innan du taggar jrnet en torsdagkvll!

[2]

[1]

1 Ol P CAMPUS 2WHATS UP?WHATS UP?

Hll koll p vad som hnder p KTH! Anordnar ni evene-mang man inte bara fr missa? D borde det sklart st med i Osqledarens kalender! Maila [email protected]. Osqledaren reserverar sig fr eventuella fel i kalendern.

Kemisektionens idrottsnmnd hlsar att man kan komma och idrotta med dem vid behov. Det r lpning som utgr ifrn Draget varje mndag kl. 17:15, idrott p GIH varje onsdag kl. 18, och torsdagar r det vxelvis yoga och utefys. Kontaktuppgifter r [email protected] om man vill veta mer. GIH-aktivititeterna (fotboll, innebandy, basket, m.m.) har sjlvkostnadspris p 20 kr per gng eller 100 kr/termin fr THS-medlemmar, och det dubbla fr icke-medlemmar.

KOM IGnG MED IDROTTAnDETfRGKODnInG

Fest

sPex/teater

nringsliv/mssa

viktigt om tHs/ktH

vrigt


1 Ol P CAMPUS 2WHATS UP?

fEb

Biljetter tyvrr slutslda sedan ett tag tillbaka.

16 Plums

Stt p dig smokingen/cocktailklnningen och kom till denna specialkvll p Nymble.

21 tema nYmble CoCktailkvll

Fira eller srj tentorna p nymble eller ngon av de mnga sektionspubbar som har ppet p KTH:s alla campi. Kemi har PS-sittning (rtsoppa, punsch, sng) innan festandet bryter ut tycker man detta lter som en trevlig id gr man bst i att maila [email protected]

16 tentaPub!

Ett skert vrtecken r att Squvalp drar igng! Tr a den nya staben, ta en brs, och fnula ut det allra bs-ta bidraget i Squvalp 2013. Vl mtt![http://www.squvalp.se/]

19 ritPub, sQuvalP!

Ta bla till Kista och rocka med TMEIT som bjuder p stor fest fredagar efter lning, med start denna fredag.

1 tmeit FredagsPub!

Sektionen fr Medieteknik har en gng varje mnad storpub, vilket innebr redigt med rj, liveband, och dryck fr alles.

28 storPub meta roCkPub

Stor fi nal i Starcraft 2-turneringen! [http://www.unisl.se/]

910 uNIsl-Final, nYmble

1820 ol#4 slPPs

LAVA den av en sektion ordnad strsta mssan p KTH. Samhllsbyggnads arbetsmarknadsmssa r som vanligt p Nymble, mellan kl. 10:0016:00. [http://www.lava2013.se/]

7 lava

KTH Haninges arbetsmarknadsdag![http://www.khad.nu/]

7 kHadSverigepremir fr rets frestllning P Grnsen el-ler Vikten av att prickskert signalera sin mening. Kl. 15:00 p Maximteatern, och biljetter kpes p:[http://www.karspexet.se/]

2, 3 krsPexet PremirHelg

Fretagen fl ockas i Sveriges Silicon Valley fr att ha a de bsta teknologerna frn programmen p campus Kista![http://kam.ictcontact.se/]

13 kam kista arbetsmarknadsdag

MyExpo r Ingenjrssektionen Telges frsta arbets-marknadsdag ngonsin, och man r sjukt pepp! Frmst till fr sektionens ca 400 maskinstudenter, men alla r sklart vlkomna. Det ryktas om fest eftert, dessutom.[http://www.myexpo.se/]

21 mYexPo iSt

E-ljusgrden campus Valhallavgen, kl. 1015

14 kaka kemis arbetsmarknadsdag

MAR

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

F

L

S

M

T

O

T

F

L

S

M

T

O

T

F

L

S

M

T

O

T

F

L

S

M

T

O

T

F

L

S

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

F

L

S

M

T

O

T

F

L

S

M

T

O

T

F

L

S

M

T

O

T

F

L

S

M

T

O

T

19 ktH arC utlandsstudierUtlandsstudier vssar din utbildning. Lunchsemi-narium, F1. 12:1513:00. Lunchsmrgs till de frsta.

11-16 tentaPeriod

14 krFullmktigemte #3

21 krFullmktigemte #4

24 PPet Hus ktHVarning fr gymnasieelever. Utmrkt tillflle att ta med din kttigaste kurslitteratur och stta dig p en vl syn-lig plats, fr att ge dem ett gott frsta intryck.

26 arC skrivandets PentagonKTH:s Academic Resource Center fortstter med sina lunchseminarium, och denna tisdaglunch fr du lra dig hur du skrivet bttre uppsatser och rapporter, shr i kandidatexamensjobb-tider. 12:1513:00 i F1.

26 ktH arC Frga alumniFrga dem dr ute r ett lunchseminarium dr du kan stlla frgor till alumni om arbetslivet, och f en lunch-macka p kpet! 12:1513:00, F1.


SandbergNybrogatan 9, Stockholm

08-679 90 20, www.examensring.commn - fred 10-18, lrd 10-15

J ag dricker upp juicefrpack-ningen och tittar p den, funderar sedan om jag ska slnga den i de vanliga hushllsoporna eller om jag ska kllsortera den. Kanske borde jag skruva av korken och slnga den samt kanske sklja ur frpackningen? Fast det kan knappast vara vettigt att slsa p vatten, d knns det hela minst sagt ondigt, rent vatten r en riktig bristvara Inte hr men i typ resten av vrlden

Jag flyttade fr precis ett r sedan, i sedvanlig ordning brukar ngon form av mlning vara aktuellt och d str man dr med en mlarpensel och en mlar-burk med lite rester i botten. Penseln borde tvttas rent och den dr lilla mlarburken avlgsnas p ngot stt. Det r vl bara att spola av och hlla ut allt. Inte fr att jag skulle vilja simma i mlarfrg om jag var en fi sk men an-dra sidan skulle jag inte vilja simma i urin heller s Det vore dessutom rik-tigt bekvmt att bara spola ner det och slnga burken i hushllsoporna.

Ja, det r ganska intressant hur myck-et man bryr sig, det r inte ndvndigt-vis s att jag alltid agerar som resterande skulle nska men jag tnker i alla fall till innan jag tar eventuellt dliga beslut.

Och borde jag egentligen bry mig? Borde jag kllsortera och hushlla p resur-serna nr Sverige importerar sopor frn andra mindre duktiga grannlnder fr att brnna upp i vra vrmekraftverk. Det r knappast som att de lr sig ta ansvar genom vrt agerande. Fr att inte prata om tredje vrlden, med tanke p bilden som frmedlas i media skulle en naiv person kunna tro att strre delen av Asiens himmel r tckt av smog och strre delen av Afrikas mark r tckt med sopor.

Men nu skall man nog ta sig en djup funderare. Kan det inte vara s att vi helt enkelt har mjligheten till att bry oss? Vi hr i de demokratiska och de utveck-la lnderna. Vi som generellt har ftt vra fysiska behov uppfyllda, knner trygghet och gemenskap samt har en identitet och knner ett sammanhang. Vi har ftt vra fyra frsta steg i Maslovs behovstrappa uppfyllda. Vi om ngra har mjlighet till att faktiskt gna oss t det femte steget, sjlvfrverkligan-de. Att bry sig om sin milj r p inget stt nytt men det r egentligen frst p senare r som det verkligen anammats av den breda massan och jag skulle inte helt vilja sga att detta skulle bero p ti-digare okunskap. Jag tror att eftersom vi nu mer ter oss mtta, har tak ver hu-

vudet, aldrig upplevt krig, har stdjande nra och upplever ett sammanhang s kan vi helt enkelt ta oss en funderare kring det hr med vr milj.

D et vore bra konstigt att krva detta av personer som inte har ett hem, som r rd-da fr sitt liv, saknar en familj eller som lever under ett frtryck. De lr knappast bry sig fr nrvarande och kanske inte heller har frmgan till att bry sig om den gemensamma miljn in-nan de lgre behovsstegen r uppfyllda.

Och nskar man dra en parallell, och det nskar vi, s r det svrt att f en studerande att ta till vara p sina kunskaper och konkretisera sina drm-mar om denne inte fr ta sig mtt, bo ngostans och vara social. Av de hun-dratals renden - gllande missade stud-iepong, som jag sttte p under min tid i bostadsdelegationen - s kan inte mer n en handfull antas berott p lathet.

VGEN TILL SJLVFRVERKLIGANDE

ROBIN NORSTRM

//krnika

9Robin Norstrm lser femte ret p Samhlls-byggnad, sitter med i THS och SSSB:s styrelse samt arbetar med fastighetsvrdering p NAI Svefa. Fr OL:s rkning skriver han vanligtvis krnikor om bostadsfrgor.

FOTO: AXEL HAMMARBCK

8 OSQLEDAREN #2

SSIF OCH FRESCATIHALLENHLSOFRMJANDE OCH TOPPMODERN

TRNING FR ELIT- OCH MOTIONSIDROTTARE!

BRETT OCH HGKLASSIGT TRNINGSUTBUD - Grupptrning, Gym, Badminton, Bollsport, Dans m.m.

VLUTBILDAD OCH KUNNIG INSTRUKTRSKR - Personlig trning, Kostrdgivning, Massage m.m.

ALLTID RABATT FR DIG SOM R MEDLEM I THS

www.frescatihallen.com www.ssif.su.se SSIF Frescatihallen T-Universitetet SSIF: 08-15 10 75

ppettider: Mn-tor 07-23 Fre 07-21 Lr 08-19 Sn 08-22

VLKOMM

EN ATT

TRNA M

ED OSS!

Vi erbjuder GRATIS BADMINTON, GyM & GRUPPTRNING under ppet hus 17/3!

Besk vr hemsida fr mer information om hela vrt utbud, vrens nyheter, evenemang, schema m.m!

Hmta d

itt ex av

VRE

NS BR

OSCH

YR

i Fres

catiha

llen ell

er

vid di

n kre

xped

ition!


SandbergNybrogatan 9, Stockholm

08-679 90 20, www.examensring.commn - fred 10-18, lrd 10-15

SSIF OCH FRESCATIHALLENHLSOFRMJANDE OCH TOPPMODERN

TRNING FR ELIT- OCH MOTIONSIDROTTARE!

BRETT OCH HGKLASSIGT TRNINGSUTBUD - Grupptrning, Gym, Badminton, Bollsport, Dans m.m.

VLUTBILDAD OCH KUNNIG INSTRUKTRSKR - Personlig trning, Kostrdgivning, Massage m.m.

ALLTID RABATT FR DIG SOM R MEDLEM I THS

www.frescatihallen.com www.ssif.su.se SSIF Frescatihallen T-Universitetet SSIF: 08-15 10 75

ppettider: Mn-tor 07-23 Fre 07-21 Lr 08-19 Sn 08-22

VLKOMM

EN ATT

TRNA M

ED OSS!

Vi erbjuder GRATIS BADMINTON, GyM & GRUPPTRNING under ppet hus 17/3!

Besk vr hemsida fr mer information om hela vrt utbud, vrens nyheter, evenemang, schema m.m!

Hmta d

itt ex av

VRE

NS BR

OSCH

YR

i Fres

catiha

llen ell

er

vid di

n kre

xped

ition!


10 OSQLEDAREN #2

LT INTE

TV CFU BLIR TRE

10 OSQLEDAREN #2

MAKE ALGEBRAIC

EQUATIONS,

NOT WAR!

ILLUSTRATION: KARL BOLMGRENILLUSTRATION: KARL BOLMGREN

LT INTE STUDENTERNA HAMNA I KLM!

ROPEN SKALLA - ALGEBRAIC ROPEN SKALLA - ALGEBRAIC KVALITET T ALLA!ALGEBRAIC KVALITET T ALLA!ALGEBRAIC

EQUATIONS, KVALITET T ALLA!EQUATIONS,

Hej alla OL-lsare!

J ag heter Emilia Wallin och har just brjat jobba i THS led-ningsgrupp som Chef Fr Utbild-ningsinfl ytande (CFU). Jag blev vald i hstas och kommer sitta p pos-ten hela 2013. Vi kommer allts vara tre personer som jobbar heltid med alla stu-denters utbildningsbevakning fram till sommaren d det vljs en ny till posten och vi tergr till att vara tv CFU igen.

Tidigare har CFU varit tv personer som bda tilltrtt under juni mnad, ar-betat parallellt och gtt av posten sam-tidigt. Frn och med i r kommer en ny struktur infras dr CFU har olika verksamhetsr som gr omlott. Detta frvntas underltta kunskapster-fring och kontinuitet i arbetet med utbildningsinfl ytande. Sjlvklart fi nns det potentiella nackdelar med den nya strukturen, som att den person som suttit ett halvr r mer insatt och kan hamna i ett verlge trots att man har helt jmlika poster. En annan aspekt r att det kan bli en stelare arbetsfrdeln-ing mellan de tv som sitter p posten i och med att man som ny troligtvis kom-mer ta ver uppgifter direkt frn den som gr av posten. Efter vervgning har THS styrelse gjort bedmningen att frdelarna med kunskapsverfring och kontinuitet kommer vervga nackde-larna i det hr fallet.

Det som gller fr alla i THS led-ningsgrupp r att man har en mnads verlmningsperiod innan fretrdaren slutar. Under den tiden ska man som ny hinna lra sig posten och stta sig in i mnga nya uppgifter. Fr CFU innefat-tar detta allt frn att knna till KTH:s minst sagt omfattande struktur s bra att jag ska kunna svara p skillnaden mellan prodekanus och vicerektor om ngon ringer mitt i natten, lra sig hur alla KTH:s instanser fungerar och vilket infl ytande vi har i dem till att sklart skriva om ngot utbildningsrelaterat i varje nummer av Osqledaren. Att skriva en artikel i en tidning som nr alla stu-denter p KTH r ngot jag inte alls gjort frut. Det r nstan lite lskigt att sitta hr och veta att den snart kommer g i tryck.

Det kan vara svrt som ny att hinna lra sig allt man kommer hlla p med p en mnad. Man hinner en hel del, men det dyker nd upp frgor under arbetets gng och nu under vren kom-mer jag ha tv kollegor med ett halvrs erfarenhet av arbetet och det knner jag kommer vara till stor hjlp.

Att vi nu under vren r tre personer p posten som CFU innebr att vi r en extra person som jobbar med utbildning. Sjlvklart kommer vi jobba med alla de uppgifter som vanligtvis ligger p vrt bord, men i och med att vi r en per-

son mer n normalt kommer vi kunna lgga mer energi p olika projekt och uppgifter som annars inte hinns med. Vi kanske kommer vidga vra arbetsup-pgifter ngot, men framfr allt handlar det om att ta tag i extra projekt som det fi nns ett behov av men som kanske inte riktigt hinns med i vanliga fall.

I det dagliga arbetet r en grundup-pgift fr CFU att fra fram studenter-nas sikter till KTH - sjlvklart bryr sig vrt universitet om studenterna, men ofta kan de missa studentperspektivet och det r drfr viktigt att vi bevakar och fokuserar p just studenternas in-tressen. Att vi r tre CFU kan bidra till att vi kommer kunna lgga mer tid p att vara nnu mer genomtnkta i vr ar-gumentation fr eller mot olika frgor. Detta gynnar oss studenter, fr ett argu-ment har oftast mer kraft ju mer genom-tnkt det r - detta kan glla allt frn frgor om kursutvrderingsprocesser till lsrsindelning.

Och nu r det dags fr dig. Du som lser det hr r frmodligen student p KTH, och det r fr dig vi jobbar. S, vad vill du att vi ska gra? Hr mer n grna av dig - maila ([email protected]), ring (08-790 98 89 eller 08-790 98 90), eller kom frbi vrt kontor p Nymble och snacka - CFU vill tr a dig!

ILLUSTRATION: KARL BOLMGRENILLUSTRATION: KARL BOLMGREN10ILLUSTRATION: KARL BOLMGREN10ILLUSTRATION: KARL BOLMGRENOSQLEDAREN #2ILLUSTRATION: KARL BOLMGRENOSQLEDAREN #2ILLUSTRATION: KARL BOLMGRENILLUSTRATION: KARL BOLMGRENILLUSTRATION: KARL BOLMGRENILLUSTRATION: KARL BOLMGRENILLUSTRATION: KARL BOLMGRENILLUSTRATION: KARL BOLMGRENILLUSTRATION: KARL BOLMGRENILLUSTRATION: KARL BOLMGRENILLUSTRATION: KARL BOLMGREN

VAD VILL VI HA? LT INTE VAD VILL VI HA? LT INTE STUDENTERNA VAD VILL VI HA? STUDENTERNA -KVALITET! NR VILL STUDENTERNA -KVALITET! NR VILL STUDENTERNA HAMNA I KLM!

-KVALITET! NR VILL HAMNA I KLM!VI HA DEN? -NU!HAMNA I KLM!VI HA DEN? -NU!HAMNA I KLM!

KVALITET!


LT INTE

//tHs utbildning

NY UTVRDERINGSMETOD FR SVERIGES UNIVERSITET MEN R DEN BRA?

S vad r den hr utvrdering-en som det surras om i hg-skolevrden? Jo, Hgskoleverket (HSV) har bland annat i uppdrag att utvrdera sveriges hgskoleutbildn-ingar. Det arbetet utfr de kontinuerligt, men uppdraget har under det senaste ret haft kat intresse frn omvrlden och en hel del publicitet i media. Detta p grund av att de under vren 2011 lanserade ett nytt upplgg fr sina ut-vrderingar och har sedan dess startat fyra omgngar av utvrderingar. KTH:s utbildningar ingr i omgng fyra som pbrjades under hsten 2012.

Den strsta frndringen i det nya systemet r att man har flyttat fokus frn process till resultat. I det nya systemet r det tnkt att man un-dersker: Nr studenterna upp till examensmlen?. Om svaret r Ja s r allt frid och frjd om inte s ska det tgrdas. HSV anvnder huvudsak-ligen studenternas exjobb fr att gra den bedmningen, men hgskolorna har ven mjlighet att skriva ett do-kument som punkt fr punkt frkla-rar hur studenterna uppnr mlen genom olika kurser i utbildningen, en s kallad sjlvvrdering. Sist men inte minst genomfrs intervjuer med ak-tiva studenter, och enkter skickas ut till alumner i syfte att f in studenternas perspektiv i bedmningen.

Intressant med utvrderingen r ocks att det inte r utbildningsprogram som utvrderas utan examina, vilket in-nebr till exempel att det frn brjan var tnkt att alla civilingenjrsprogram p KTH skulle utvrderas som en enhet. Detta omfrhandlades senare till att varje civilingenjrsprogram utvrderas fr sig, men s r inte fallet med mas-terprogrammen. Alla KTH:s masterpro-gram delades in i 11 kategorier efter mnesomrde, s som maskinteknik eller Data-IT-Media och varje kat-egori utvrderas som en enhet. En an-nan spnnande detalj r att alla KTH:s kandidatexamina utom fr arkitekter r inom omrdet teknik och utvrderas i en stor klump.

Under hsten har den frsta delen av utvrderingen pgtt; exjobben som ska bedmas har slumpats fram bland de som skrivits de senaste ren, och lrarna p KTH har frfattat sjlvvrderingar fr de utbildningar som ska bedmas. Nu under vren r det dags fr del tv och intervjuerna av studenter.

Resultatet av utvrderingen kommer sedan att meddelas ngon gng under sommaren och kommer best i att varje utbildning p KTH mrks med en av tre etiketter: mycket hg, hg el-ler bristande kvalitet. My-cket hg kvalitet kommer

medfra extra pengar till lrostet frn staten i form av s kallade kvalitetspen-gar. Bristande kvalitet leder istllet till att KTH inom ett r mste visa hur man tnker hja kvaliteten p utbildningen, annars riskerar man att frlora examina-tionsrtten det vill sga att man inte kommer att kunna anta ngra nya stu-denter till de utbildningarna. Det r dock viktigt att pongtera att alla studenter som redan blivit antagna till en utbildn-ing p KTH eller annan statlig hgskola har rtten att slutfra sin utbildning dr. Dessa omdmen kommer dessutom att visas p studera.nu fr att ge vgledning t de som ska vlja utbildning. Fr till exempel mnesomrdet ekonomi, som utvrderades i omgng ett s fi nns resul-taten redan uppe den intresserade kan kolla p www.kvalitet.hsv.se.

Att utvrderingen och dess resul-tat r viktigt och potentiellt kommer att pverka bde sktryck och anseende hos utbildningarna rder det allts ingen tvekan om. Hur utltandet kommer att se ut fr KTH:s utbildningar fr vi allts vnta ett tag p, men oavsett resultat s r det viktigt att man tar tillvara p det material som arbetats fram under pro-cessen och redan nu identifi erar starka och svaga punkter i vra utbildningar.

LT INTE STUDENTERNA HAMNA I KLM!

JAG SG SKYLTAR JAG SG SKYLTAR I DE TV FRSTA I DE TV FRSTA

TIDNINGARNA OCH VILLE TIDNINGARNA OCH VILLE OCKS SKRIVA EN!OCKS SKRIVA EN!

PERVIKTOR BRYNTESSON, SARA BLOMQVIST OCH EMILIA WALLIN

VAD VILL VI HA? LT INTE VAD VILL VI HA? LT INTE STUDENTERNA VAD VILL VI HA? STUDENTERNA -KVALITET! NR VILL STUDENTERNA -KVALITET! NR VILL STUDENTERNA HAMNA I KLM!

-KVALITET! NR VILL HAMNA I KLM!VI HA DEN? -NU!HAMNA I KLM!VI HA DEN? -NU!HAMNA I KLM!


12 OSQLEDAREN #2

//konsPirationsteorier

nda sedan grundskolan har vi ftt hra hur viktigt det r att vara kllkritisk - att ifrgastta det som str och sgs fr att skapa oss en egen uppfattning. Ibland ifrgastts det till en sdan grad att det utvecklas till konspiration-steorier, och sdana nns det mnga av. 9/11 var en attack ordnad av George W. Bush sjlv, Tupac lever, hstar nns inte - och vissa skulle t.o.m. sga att 7-Eleven r en konspiration. Vissa konspirationsteorier r mer omtalade n andra, och fr den insatte konspirationsteoretik-ern kanske de fljande teorierna r vlknda. Fr er andra kanske de kan vara ett bra samtalsmne p p nsta sektionsoub eller ka med vnnen.

text//Caroline arkensonillustration//karl bolmgren oCHgabriella sanCHeZ karlsson

KOnSpIRATIOnSTEORIERTOPP FYRA


13OSQLEDAREN #2

//konsPirationsteorier

text//Caroline arkensonillustration//karl bolmgren oCHgabriella sanCHeZ karlsson

alienslavar r vi alliHoPa, alliHoPa, alliHoPa...

G lm allt vad Darwins fi nkar och evolutionsteori heter, fr det var inte alls p det viset Homo Sapiens kom till. Enligt exogenesisteorin skapades Homo Sapiens med hjlp av genmanipu-lation nr utomjordingar fr en vldans massa r sedan, fl era tusen r innan Je-sus fdelse, beskte jorden. Arten uti-

frn vilken dessa utomjordingar skapade mnniskan med, var Homo Erectus. Utomjordingarna gjorde sina robotska-pelser dvs det vi kallar mnniskan till sina slavar, med syftet att bland annat bygga stder. Runt var 3600:e r fr vrt solsystem besk av dessa aliens, kanske fr att se till att deras slavar skter sig eller fr att fylla p med egen energi.

Ngon som blev extra fascinerad av denna teori r en av bandmedlemmarna i Muse Matthew Bellamy. Mnga av hans ltar r inspirerade av olika kon-spirationsteorier, men utifrn denna skrev han inte bara en lt, utan en tre ltar lng symfoni vilken avslutar albu-met met Th e Resistance.

... Jag med, och du med...

rePtilernas stYre

T rodde du att de som styr vrlden bestr av samma upp-sttning DNA-strngar som du och jag? D har du, en-ligt David Icke, blivit frd bakom ljuset. Hgt upp-satta ledare, som samtliga presidenter i USA och the Royal Family, vljs varken i demokratiska val eller fr att de utgr ett kungligt slkte. De r helt enkelt en urldrig ras hamnskiftande (eng. shapeshifting) reptiler som r hr fr att manip-ulera mnsklighetens de

och styra en global super-stat. Reptilerna livnr sig p mnskligheten och vr en-ergi, speciellt den frn barn, och gr oss till deras slavar. Mnen r dessutom inte heller en satellit som ska-pades samtidigt som resten av vrt solsystem. I sjlva verket r mnen en artifakt, ett rymdskepp, frn vilken reptilerna kontrollerar vra sinnen. De skickar drifrn ut signaler som blockerar vra hjrnor, och hindrar oss frn att uppfatta vad som egentligen sker.

s det r DRFR Fglar kan FlYga

H an fick ett pple i huvu-det, tnkte en stund och s vips hade Sir Isaac Newton fnulat fram en gravitationste-ori. Den verkade dock ha ngra brister, men det fi xade Albert Einstein till. Hr-ligt, det var den korta versionen gllande hur vi kom fram till varfr alla objekt hller sig kvar p jordens yta. Men... grav-itationsteorin innehller faktiskt ordet teori, vilket gr att det uppkommer nya teorier om detta fenomen frn andra hll.

Inom tron p the Flying Spaghetti Monster, pratar man om att gravita-tionen endast r en illusion skapad av den jttelika fl ygande spaghettin. Tack vare hans enorma godhet, hller han oss nere p marken genom att konstant hlla ett tryck av sin spaghettighet p oss. Ju kortare man r, desto mer krlek frn Spaghettimonstret. Fljare av en annan tro sger att det r manen tillhrande the Invisible Pink Unicorn som hller oss bundna mot jordskorpan.

En helt annan id sger att det enda sttet att motst gravitationen r helt en-kelt att sluta tro p den. Det r anlednin-gen varfr fglar kan fl yga. Ingen fgel utom mjligtvis strutsen, pingvinen och kiwifgeln tror att ngot som gravita-tion skulle existera. Simpelt, va?

att vara en vdergud

Hur ofta r man inte osams med v de r guda rna och svr ver vilket kasst vder de vljer att ge oss? Skulle det inte vara sknt att kunna frhandla lite bttre med de som styr vrt vder? Tyvrr verkar vdergudarna inte lyssna p vra bner om hur vdret ska vara, vilket r varfr ett gng forskare i Alaska har spekuleras det om tagit saken i egna hnder. HAARP the High

Frequency Active Auroral Research Program r ett forskningsinstitut fr militr och civil kommunikation, med mlet att ka frstels-en fr de fysikaliska och elektriska egenskaperna i jonosfren. Dock frfaras det att verksamheten p HAARP och forskningen i jonosfren egentligen r ett frsk att kontrollera vdret, och drmed kunna anvnda det som vapen vilket skulle vara en ypper-ligt bra frdel i krig.


14 OSQLEDAREN #2

//katastroFContainern

D et r kallt och det snar fredagen den 21 december, dagen d jorden frfaras g under. Jag och min fo-tografkollega Niclas Ericsson kan inte riktigt bestmma oss fr om det beror p en slump, eller om det r ett tecken men vi ska i alla fall f en visning av Katastrofcontainern som fi nns placerad p campus. Katastrofcontainern r dock inte ngot man gmmer sig i fr att ska skydd under en pgende apokal-yps, utan dess syfte r att fungera som ett portabelt kraftverk som kan stllas upp i katastrofdrabbade omrden. Vi mts upp i kylan av Anders Malmquist universitetslektor vid institutionen fr Energiteknik, samt ansvarig fr forskn-ingsomrdet Polygeneration och Tracy Nilsson, som ska bertta mer om detta projekt fr oss.

Visionen att knyta ihop olika typ-er av energiforskning till ngot som gr nytta och skillnad fr mnskligheten, speciellt fr de som lider i exempelvis

naturkatastrofer, r ngot som funnits i mnga r, berttar Anders Malmquist. Katastrofcontainern eller Emergency Energy Module, som den ocks kal-las r ett projekt som uppkommit ur denna vision, dr fl era olika typer av smskaliga system knyts ihop. Syftet r att skapa en produkt som snabbt kan stllas upp p en plats och tillhandahlla tjnster i teruppbyggnadsarbetet av ett katastrofomrde bde efter en natur-katastrof eller i slumomrden med avs-aknad av energi. Det r primrt el och renat vatten som efterstrvas, men det gr ven f ut vrme ur den gasmotor som anvnds en vanlig byggmotor som ger motorvrme. Motorvrmen kan an-vndas till nyttig vrme, vilket behvs i kalla klimat, eller transformeras till kyla som drefter kan kyla exempelvis vac-cin.

Idn r att knyta ihop entreprenr-skap, forskning och utbildning till ngot gemensamt, och projektet r ett sa-marbete InnoEnergy mellan KTH,

stora och sm fretag, olika universitet samt

att std fs frn EU.

Projektet konkretiseras av olika fak-torer, dr en av dem r att smfretag erbjuder sina diverse nyckeltekniker. Inom projektet fi nns ven ett antal mas-terstudenter vars studentprojekt som bland annat bestr av marknadsstudier, systemstudier och inkp av utrustning blir en del i att skapa modulen. Projektet blir till fr att uppmuntra kunskap och att gagna kreativitet. Anders pongter-ar att detta r sdant man ska kunna tillgna sig som student, att f pong fr olika projekt och detta d genom en applikation som r till nytta bde fr hela InnoEnergy men ocks att det kan komma att bli framtida produkter.

Flertalet av de studenter som r engagerade i projektet kommer frn Sri Lanka, Etiopien och andra omrden dr man lever med bristfllig energi vilket gr dem extra fokuserade p att bidra till frndring, menar Anders. Mnga r dessutom drivna att starta fretag runt detta projekt, och de fr d ven mj-lighet att ta kurser i entreprenrskap. Meningen r att alla som bidrar till pro-jektets framgng ska f ngot utbyte av det i lnga loppet. Anders berttar som exempel att en utbytesstudent som r engagerad i Katastrofcontainern skulle kunna ka hem till Bangladesh och dr

bli projektets lokala representant.

OL BESKERKATASTROFCONTAINERN

9 text//Caroline arkensonFoto//niClas eriCsson oCHanders malmQuist


15OSQLEDAREN #2


K ata s t r o f c o n ta i n e r -projektet innefattar mnga personer med my-cket vilja och driv, men han-dledningen kan bli lite besvrlig nr den industriella erfarenheten saknas. Drfr r det bra att de fretag som tillhandahller teknik, frutom att er-bjuda support kring deras prylar, ven har projektledare som kan vgleda vad som fungerar och inte, samt stta struk-tur p entusiasm, d de tidigare job-bat i omrden, bland annat stafrika.

Meningen r att den ska vara sjlvgende i

strsta mjliga utstrckning, och

sedan anvnda sig av fjrrdiagnos fr att

lsa av status

P frgan hur ser framtidsplanen ut?, gllande ifall det r menat att con-tainrarna ska skapas kontinuerligt och skickas ut, eller om det ska fi nnas ett lager av katastrofcontainrar som skick-as ut vid behov svarar Anders att ha de stendes i ett lager r... det r dyra prylar och fortstter med att frklara ett mjligt scenario. Anders ser framfr sig att de str inkopplade i ngot omrde, och att de d r bundna till ett avtal som sger att de kanske blir bortryckta vid behov men att omrdet i s fall ska bli ersatt med en ny container inom ngon mnad.

Detta r ett exempel p sdant olika studentgrupper inom projektet tittar p ssom a rsmodeller och vem pen-garna ska komma frn. Inom rddn-ingsorganisationer fi nns ofta en rddn-ingsbudget som strvar efter maximal nytta i stunden. En Katastrofcontainer betalar sig frst efter ett par r, medan exempelvis 500 nya tlt ger nytta p en gng s att hitta vem som ska betala initialt r inte det lttaste. Och hur lnge en container str p plats varierar. Anders frklarar att en katastrof har tre olika faser, dr den frsta innefattar de frsta dygnen, med fokus p att rdda liv och att fi nna en frsta infrastruktur fr rddningsarbetet. Den andra fasen r p ngon vecka till ngon mnad, och den tredje ngon mnad till ngot r ber-oende p om det exempelvis utvecklas till ett permanent fl yktinglger. Den allra frsta etappen ger vi oss inte p... men frn tv veckor och upp till tv r eller ngot sdant.

Genom att vlja en standardcon-tainer som skal frenklas all logistik. I och med att containrar av denna sort nd staplas p lastfartyg i van-liga fall, fraktas Katastrofcontainern med enkelhet p ett sdant fartyg. Allt det som r menat att sitta utanp con-tainern ska fi nnas packat inuti, och vl p plats vecklas de ut och monteras p sin rtta plats. Anders drar parallellen till Musse Piggs husvagn, att det r lite av den funktionaliteten man nskar uppn. Katastrofcontainern ska kunna fl yttas snabbt och det ska vara ltt att f igng den. Att det fungerar smidigt r dessutom nnu viktigare under en

naturkatastrof, nr man mste agera snabbt. Nr Katastrofcontainern sedan r p plats r det viktigt att ha folk som kan utrustningen, och som kan skta om containern. Meningen r att den ska vara sjlvgende i strsta mjliga utstrckning, och sedan anvnda sig av fj rrdiagnos fr att lsa av status. An-ders frklarar att det fi nns mnga ut-maningar inom projektet som inte r tekniska, som att f containern p plats och att det mste fi nnas ett intresse fr underhll. Om man stller fram den, och personen inte gillar eller inte vill ha den d gr den snder. r personen in-tresserad fr man mycket hjlp och feed-back p vgen.

H ur fungerar d Katastrof-containern, om man tittar p de mer tekniska bitarna? Utanp containern fi nns vin-dkraft och solpaneler. Insidan r uppde-lad i tv rum dr det ena har en gas-motor som gr p frgasad pellets, fl is eller annan biomassa. Den brnnbara gasen bestr av kolmonoxid och vtgas. Det r giftigt som tusan, men brnn-bart. Gasmotorn r sedan kopplad till en generator som i sin tur r kopplad till vindkraftverket och solpanelerna. Drmed utnyttjas tre energikllor varav tv vind och sol r slumpmssiga och beroende av dygns- och rstidsvari-ationer, medan gasmotorn r beroende av brnsle. Anders ppekar att dessa tre energikllor var fr sig r ganska oplitliga, men genom att kombinera fl era energikllor fr man ett hyggligt energifl de in. Det man fr ut r sedan el och vatten, samt vrme eller kyla.


16 OSQLEDAREN #2


I det andra rummet fi nns en batteribu ert samt en vatten-renare som renar smutsigt och saltat vatten fr att det ska bli drickbart. verskottsenergi gr in i bat-teriet, och nr energi istllet efterfrgas kan man hmta det ur batteriet. En el-

central knyter ihop allting i systemet.Det man efterstrvar r att f ett system som r behovsstyrt att vrida p kranen ska ge vatten, och att trycka p strm-brytaren ska ge el och att f de oplitli-ga energikllorna att tillsammans jobba stadigt. Jobbet p reglerteknik grs fr att f rtt styrning av delarna, vilket blir ett typiskt forskningsarbete att para ihop reglerteknik med elteknik

och termodynamik. Exempelvis mste man veta i frvg med hjlp av sensorer ifall det kommer sluta blsa, fr att f igng den trgstartade gasmotorn i tid. Har det lagts stor mda p att f ut el vill man heller inte att fr mycket av den elen frbrukas p intern frbrukn-ing som pumpsystem och fl ktar. Sedan behvs ven ett bu ertsystem som inte kostar fr mycket eller r alltfr under-hllskrvande, fr att f det s e ektivt som mjligt. Idn r att genom frny-bar energi komma ifrn transporten av diesel, som bde r fossilt och har stort vrde. frklarar Anders, och ppekar ven att det r andra som ocks behver diesel och att det ven stjls. Genom att anvnda lokalt frnybar energi blir det en skillnad i hur man frsrjer ett fl yk-tinglger.

V ad hnder d hrnst? Nsta steg i projektet r att ta fram en container som ska sttas upp i Kenya. Vi har en projektledare som har bra erfarenhet av just Kenya, som vet att det r ett hyg-

gligt stabilt land som r p gng. Det r civiliserat i stderna, men det fi nns sam-tidigt en landsbygd som r underutveck-lad och saknar energi. Den Katastrof-container som nu str p KTH campus r till fr att samla ihop erfarenheter infr projektet i Kenya.

Nr Anders Malmquist har pratat sig hes och vi har slut p frgor tackar vi fr oss och gr drifrn med frusna ftter, medan Anders och Tracy km-par med att lsa Katastrofcontainern med ett igenfruset ls. nnu har jorden inte gtt under, och vi behvde sledes inte ska skydd i containern pga inkom-mande asteroider, jordbvningar eller en ddlig snstorm. Katastrofcontainern str allts kvar p sin plats, och om ni skulle vilja slnga ett ga p contain-erns yttre str den bakom stngsel p Drottning Kristinas Vg 48.

Det r giftigt som tusan, men

brnnbart


17OSQLEDAREN #2

//rubrik

OL GR OL, INFOGRAPHIC


18 OSQLEDAREN #2

//gmo

H ur mnga tror att vi kan producera tillrckligt med mat t vrldens befolkning r 2050? Ungefr hlften av skdarna rcker upp handen.

Hur mnga tror att vrldens befolkning kommer ha tillrckligt med mat 2050?Mnga hnder snks igen. Jag befi nner mig p historiens frsta Nobel Week Dialogue, dagen innan nobelfesten, och temat r den genetiska revolutionen och dess inverkan p samhllet. I panelen sitter ngra av fltets mest framstende forskare. De brjar med att bekrfta skdarnas farhgor. Under de kom-mande 40 ren kommer vi behva ka jorbruksproduktionen med minst 70 procent, utan att anvnda strre yta n vi gr idag, samtidigt som vi minskar jordbrukets miljbelastning.

Gentekniken, menar forskarna p seminariet, r helt ndvndig fr att alla dessa ml ska kunna uppfyllas samtidigt. Under morgonen har Steven Chu, USAs skojfriske energiminister til-lika nobelpristagare i fysik och professor i cellbiologi, hllit ett fredrag om de genombrott han vill belysa. Han brjar med att frklara det som alla frelsarna under dagen terkommer till, att de gr-dor vi tar fr sjlvklara idag r skapade genom generationer av mdosam vxt-frdling. P ett stt r gentekniken bara nsta steg p vgen.

Det r relevant att knna till lite frdlingshistoria innan man diskuterar de nya landvinningarna. Fregngarna till majs och vete r knappt igenknn-bara. Vild majs ser ut som minisparris och det ursprungliga vetet hade ngra f grnaktiga korn per str. De grdor vi

odlar idag skulle precis som vra domes-ticerade djur inte verleva i naturen utan att frndras tillbaka till ngonting som mer liknar de ursprungliga varianterna. Mnga av dem har dessutom frdlats genom synnerligen onaturliga metoder, redan lngt fre genteknikens intg.

En av de ldre metoderna r muta-tionsfrdlning. P tjugotalet brjade man experimentera med att utstta frn fr stark strlning. De fl esta fi ck inga el-ler skadliga frndringar och frkasta-des, men i ett ftal frn uppstod nya gynnsamma egenskaper. Dessa odlades sedan, och str till grund fr mnga kommersiella grdor. Metoden anvnds fortfarande i viss utstrckning, och gr-dor framtagna p detta stt kan sljas som ekologiska och naturliga utan ngra som helst anmrkningar.

I november hlls Nobel Week Dialogue. Temat var genteknik, och nrvarande var bland andra USAs energiminister Steven Chu. Os-qledaren var p plats fr att hra det nyaste om hur tallar som producerar diesel och vxter som ter upp sig sjlva kanske kan lsa mnga av nutidens stora miljutmaningar. text//Hugi sgeirsson

illustration//karl bolmgren

GMO INGEN GAMMAL SKPMAT


19OSQLEDAREN #2

D et som idag kallas gen-teknik anvnder ett antal me-toder som p mer eller min-dre riktat stt introducerar frndringar. De mest gynnsamma vljs sedan ut, och frdlas ytterligare. Ngra framgngsrika exempel r vxter som str emot perioder av torka och grdor som r resistenta mot svampangrepp. Man kan berika ris med vitaminer fr att bota de bristsjukdomar som plgar mnga utvecklingslnder, eller skapa vxter som i symbios med jordbakterier kan fi xera kvve och sledes behver mindre gdsel. Frdelarna fr ett e ek-tivare jordbruk r uppenbara.

Problemet, frklarar Steven Chu, r inte bara att man vill odla till-rckligt mycket mat. Man vill ocks ha plats fr att odla grdor som kan omvan-dlas till biobrnsle. Att anvnda matgr-dor som brnsle r bde ine ektivt och kontroversiellt. Det leder till hgre mat-priser och, katastrofalt fr studenter, dyrare l. Idag undersker man istllet mjligheten att anvnda cellulosa - den viktigast bestndsdelen i tr och andra vxter, vars lnga och hllbara kedjor inte kan brytas ned av de fl esta dggdjur.

Fr att bryta ner cellulosa till min-dre enheter tillstter man enzym i stora kvantiteter, ngonting som r bde dyrt och ine ektivt. Fretaget Agrividia

frsker istllet f plantorna att sjlva att producera det enzym som bryter ned dem. Dessa sjlvfrstrelseplantor skulle g ett bistert de tillmtes, om det inte vore fr en genialisk bioteknisk lsning. Enzymet som plantan produc-erar har frndrats p sdant stt att det inte aktiveras frrn temperaturen r minst 70 grader, och kommer allts inte att pbrja nedbrytningen innan plan-tan skrdats och vrmts upp.

Att kunna utvinna biobrnsle frn vxter utan att behva plantera nya skulle ge stora miljvinningar, och ven fr vrt barrskogsbetckta land fi nns ett spnnande forskningsprojekt. Genom att ka produktionen av mnet terpen i tallar kan man suga ut det ur trdet genom en kran som borrats in i stam-men. Terpen kan i sin tur anvndas fr bilda biodiesel, och minska vrt ber-oende av fossila brnslen. Om de pro-duceras p rtt stt kan denna typ av biobrnslen anses klimatneutrala med avseende p koldioxid, eftersom vxter-na anvnder koldioxid fr att producera biomassan.

Det finns allts stora vinningar att gra med genteknisk vxtfrdling. Samtidigt kan det inte ha undgtt ngon att frgan om genmodifi erade grdor r mycket kontroversiell. Under nobelsem-inariet vill de fl esta forskare mena att

den kritik och rdsla som fi nns i stort sett r ogrundad. De senaste 20 ren har EU satsat tre miljarder p riskforskning kring genmodifi erade grdor och enligt Torbjrn Fagerstrm, f.d. prorektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, r slut-satsen att riskerna r sm.

Under de senaste ren har tonlget hjts frn de forskare som nu anser att tillrckliga frsiktighetstgrder runt tekniken tagits. Professor Sten Stymne, ocks han vid Sveriges lantbruksuniver-sitet, vdjade till regeringen i en debat-tartikel i januari om att jobba fr att luckra upp regelverket, ngonting som mste ske p EU-niv. Han menar att rdslan fr tekniken har drivit fram ett system som gr det s dyrt att lansera nya produkter att det bara r de allra strsta fretagen som har rd med det. Forskningen p omrdet r frlamad, menar han, och allt fl er projekt frsvin-ner frn Europa.

Forskarna p nobelseminariet i december var optimistiska. Allt fl er br-jar tro p att miljrrelsen och gentekni-ken kan hitta varandra och gra gemen-sam sak, nr den infekterade konfl ikten har lagts sig. Nr det som str p spel r om vi kan frse vrlden med mat om 40 r, s r det hg tid att ta fram fred-spipan. Kanske kan man snart fylla den med ofarlig genmodifi erad tobak?

Att anvnda mat-grdor som brnsle r bde ineffektivt och kontroversiellt. Det leder till hgre

matpriser och, katastrofalt fr stu-denter, dyrare l


20 OSQLEDAREN #2

F r ungefr ett r sedan fi ck KTH en rejl baklxa nr Naturvrdsverket slppte sin senaste genomgng av Svenska myndigheters miljarbete, dr de stat-liga lrostena ingr. KTH hamnade av 34 statliga lrosten sist. Trkigt, minst sagt, men det var andra tider. Sedan dess har saker brjat hnda, och allt tagit en ny vndning.

Den som leder detta arbete r den nya miljchefen Birgitta Westin som tog ver stafettpinnen fr ungefr ett r sedan, som frklarar den bristande rankingen.

Det sattes upp ml som senare inte fljdes p rtt stt under 2011 och detta resulterade i att KTH dessvrre frlorade pong p rankingen och sledes fi ck en hgst blygsam placering, sger Birgitta.

Birgitta leder nu en ny grupp personer som jobbar med att verk-lighetsgra ett nytt miljledningssys-tem som ska tydliggra vilka regler som gller var samt hur man skall rapportera resultat utifrn dessa. Den senaste tiden har vi jobbat med att underska vilka regler och lagar som skall glla vilka verksamheter och olika skolor. Detta arbetet r frdigt och kom-

mer att skickas ut till respektive skola den kommande mnaden, sger Birgitta.

Fr att KTH ska uppn det hgsta be-tyget p Naturvrdsverkets lista mste KTH miljcertifi era sin verksamhet enligt den s kallade ISO 14001-stand-arden vilken r en punkt och sledes en pong i Naturvrdsverkets rankning. Vi siktar p att KTH ska uppn detta senast i slutet av 2014 och det r ngot som nnu bara fem lrosten i Sverige har, sger Birgitta.

nyA TIDER fR

MIljARbETET p KTHtext//riCkard norberg

Foto//kYriaki saramPasinaillustr//gabriella sanCHeZ karlsson

Nu r det dags att rikta miljkikaren mot vr egen hemmaplan KTH och THS, samt hur de str sig i konkurrensen.


21OSQLEDAREN #2

//ktH:s milJarbete

N yligen har KTH:s led-ningsgrupp tagit beslut om nya ml i form av en ny miljpolicy som skall ligga till grund fr det nya miljledningssys-temet. Drtill har ven KTH:s vicerektor och chef fr miljgrenen av KTH:s for-skningsverksamhet Gran Finnveden uttalat sig i Campi, personaltidningen p skolan, om att KTH:s ambition r att vara bland de ledande tekniska univer-siteten i Europa inom

miljomrdet. D kan vi naturligtvis inte hamna lgt p en lista ver enbart svenska lroten. Vi mste hgre upp p listan, det r sjlvklart.

Den frra miljchefen talade ppet om hur organisationskulturen p KTH var svr att frndra vilket gjorde dess arbete svrt att genomfra. Upplever ni samma problem?

Frst mste man inse att frndringar som dessa tar tid eftersom KTH r en myndighet dr det krvs mnga beslut p byrkratisk vg. Jag anser dock att KTH:s styrelse tydligt visar initiativ nr de nu antagit vr nya miljpolicy som ett steg p vgen mot miljcertifi ering samt vi har en mycket bra dialog i det fortsatta arbetet dr jag bland annat sitter med p deras sammantrden, p-pekar Birgitta.

Det r tydligt att en stor frn-dring som denna kommer att pverka vardagen p KTH och studenterna r en stor del av den. Hur kommer deras var-dag att pverkas nr allt detta vl kom-mit p plats?

Frndringen kommer att vara tydlig, men den pverkar mest de olika skolornas verksamheter. Miljarbete handlar till stor del om att samla in re-sultat fr att veta ifall frbttringar grs enligt mlen. Fr studenterna kan det tydligast ses som frbttringar i avfallshantering. Till exempel har vi nyligen handlat upp en sorteringsentre-penad, sger Birgitta. Den tidigare lga nivn i arbetet har ven gllt THS.

OSQLEDAREN #2 21

Det sattes upp ml som senare inte fljdes p rtt stt under 2011, och detta resul-

terade i att KTH dessvrre fr-lorade pong p rankingen

Birgitta Westin


22 OSQLEDAREN #2

//ktH:s milJarbete

Under mnga r har engagemanget och det faktiska arbetet med miljfrgor varit nst intill obefi ntligt hos THS, sger kanslichef Charlotte Permin-Fag-er. Detta r dock ngot hon hoppas ska bli ndring p. Nr jag brjade som kanslichef p THS fr ungefr ett r sedan insg jag direkt hur lite man arbetade med miljfrgor. Visst man har haft en miljpolicy tidig-are, men den har inte beaktats i alla avs-eenden. Det vill sga, att ha en miljpol-icy behver inte betyda att man har ett bra miljarbete.

Om man ser p till exempel Gteborg och Chalmers s har bde skolan och kren ett vldigt aktivt miljarbete dr skolan och ven delar av kren r miljcertifi erad.

Gr skolans niv igen hos kren? Ja, det skulle jag pst. THS r trots allt en ideell verksamhet och fi nansieras av sina medlemmar. Vi ser grna ett ak-tivt samarbete inom miljarbetet med Akademiska Hus och KTH fr att kunna ta vara p stordriftsfrdelar vid uppkp. Vi har inte musklerna att kunna g vid-are med detta sjlva ven fast vi vill.

Vad r det ni jobbar med att gra t detta just nu? Vi frsker kartlgga vad vi kan gra. Jag tycker det r viktigt att vi frsker se alla de delproblem som utgr helheten.

Vad kan ett sdant delproblem vara? Jag ser ett problem i att vi i lunch-utrymmena idag inte har ngon direkt form av sortering fr avfall. Till exempel slngs burkar i samma behllare som matrester. Detta r ngot vi kan aktivt gra ngot t. Jag skulle vilja se ett sys-tem dr burkar, brnnbart, och matrest-er separeras snarast.

Hur fungerar hanteringen av allt pap-persavfall p THS? Vi har ett problem ven dr men terkommande med sorteringen i stort och hanteringen av kartonger speciellt. Vi p THS anvnder mycket kartonger och wellpapp i olika delar av verksam-

heten och fr att e ektivisera denna hantering skulle en komprimerings-maskin behvas. Denna skulle gra det mycket enklare att hantera de mng-derna.

Fr en frening med begrnsade me-del som THS vad kan man gra fr att snabbt f till frbttringar? Som sagt r vi en ideell frening och drfr mste vi vara innovativa. Drfr ser jag bara mjligheter och en sdan skulle till exempel vara att utnyttja all den kunskapen som redan fi nns p KTH. Vi har ett hus fullt av mjligheter och s lnge de inte ingriper fr stort, eftersom Nymble r ett byggnadsminne, r jag p-pen fr det mesta vi kan tjna p.

Engagemanget p KTH och THS fi nns. Nr man nu tagit sig ur sin linda s kom-mer arbetet och resultaten frhoppnings-vis bara bli bttre. Rankingar betyder inte allt, utan det viktigaste r att man ser vad som r viktigt att en dag kunna bedriva verksamheter vilka inte lmnar ngot skadligt avtramp p miljn. P vgen dit r det viktigt att stanna upp ngon gng ibland och tnka p vad man kan gra fr miljn. Om det s bara r att slnga rtt sak p rtt plats.

Det r viktigt att vi frsker se alla de delproblem som

utgr helheten Charlotte Permin-Fager

Att ha en miljpolicy behver inte betyda att man har ett bra

miljarbete


23OSQLEDAREN #2

//rubrik

J ag jobbar ganska mycket hr, inleder Greger Henriksson doktor i etnologi och forskare p CESC och fortstter med Det fi nns de som jobbar ganska lite hr, fr det hr r ett center i en speciell kon-struktion. CESC r nmligen ett stort forskningsprogram med egna lokaler, och utgr en samlingsplats fr mnga forskare frn olika delar av KTH, men ven fretag och deras forskare. S alla kan komma hit, sitta hr och jobba eller ha mten. Vissa r hr en gng i veck-an, andra en gng om ret, andra varje dag. Formellt r KTH r en av sju part-ners., fl ikar Bernhard Huber, kommu-nikatr, in. Partners till CESC bestr av tre fretag, ett forskningsinstitut samt tv myndigheter. Dessa r Ericsson, Telia Sonera, Coop, Interactive Institute, Stockholms Stad och Tillvxt, milj och regionplanering p Stockholms lns landsting. Bernhard Huber, tillsammans med Mattias Hjer frestndare fr CESC r de enda som r direkt anstll-da p CESC, medan forskare plockas in fr samarbete i diverse projekt.

CESC, som funnits sedan 2007, job-bar i perioder dr varje period pbrjas med att gra en verksamhetsplan med

alla partners, bestmma forskningsom-rden att jobba inom samt att ta fram konkreta projekt. Just nu r man inne i brjan av tredje perioden, p vg att

utarbeta nya projekt. Som std har vi fyra strategiska forskningsomrden, frklarar Bernhard. De har lite klatsch-iga namn - Cities, Methods, Impact och People., och det r inom dessa det ska tas fram fyra projekt. Kommunikation r ju ett ganska brett omrde vad an-vnder man fr riktlinjer nr projekten bestms? Alla projekt ska handla om hllbarhet, och en innovativ anvndn-ing av informationsteknik. Att det ska behandla informationsteknik r ett grundkrav. Sedan r det ganska fritt vad vi hittar p, svarar Bernhard.

E n sak som underskts r an-vndandet av videokonferens-er, men d inte frmst den tekn-iska lsningen utan p varfr det inte anvnds oftare. Ofta fi nns sak-erna p plats, men man mste f ihop beteende och praktik, bland annat med hjlp av policys och organisationsfrn-dringar menar Bernhard, och Greger tar upp att anstllda exempelvis kan f mer ln ifall de ker ivg p en resa fr ett mte n om de har ett telefonmte. En positiv e ekt av samarbete p distans r minskandet av bde resekostnader och miljpverkan. Greger berttar att de har gjort en studie p Telia, dr det har infrts tillflliga resstopp infr mten med andra avdelningar. Mten p Telia sker alltmer ver telefon eller video. Vill man resa fr ett mte mste man ska tillstnd. De bad oss kolla vad deras an-stllda tycker. Nr funkar det bra och nr funkar det dligt? Intervjuer visade att telefonmten knns smidiga i och med att det bara r att plocka upp telefonen och ringa ett samtal. Bilden, den kom man p att den var inte alltid s viktig. sger Greger och fortstter med att man ofta utvecklar en egen frestllning om nr man tycker det gr bra. Den vanli-gaste frestllningen, tror vi, r att

GRn KOMMUnIKATIOn

text//Caroline arkensonFoto//PHiliP Wessman

CESC sysslar bland annat med E-waste... ...och Green Hackathon

//Forskning P ktH

I slutet av korridoren p plan fyra i E-huset r Centre for Sustainable Commu-nication skrivet p vggen i grna bokstver. Hr ligger kontoret till CESC, som det ven kallas, vilket fungerar som en samlingsplats fr forskare inom de olika projekt som CESC r delaktiga i. Att informationsteknik och miljn gr hand i hand kanske inte r ngot alla tnker p. Men det gr man p CESC, dr man forskar just inom informationsteknik och hllbarhet.

De har lite klatschiga namn

Cities, Methods, Im-pact och People


24 OSQLEDAREN #2

//rubrik

nr man knner varandra och vl haft ett riktigt mte blir det enklare att fortstta med telefon- eller videomten. Men vi har ven sett exempel p motsatsen, att det kan fungera jttebra direkt. Det r sdant vi frsker frst, att ofta r det inte tekniken som r hindret utan att mnniskor egentligen inte uppmuntras att anvnda den.

Fr Telias del sattes resstoppet in fr att minska p de konstnader det in-nebar att resa p mten. Att miljpver-kan sedan minskat har varit en positiv e ekt man fi ck p kpet. Sedan om det r pengarna eller miljn som ligger till grund fr initiativet r inte det vik-tiga, menar Greger. Om mnniskor gr p ett stt som funkar, hur viktigt r medvetandet? Miljdebatten surrar ju i bakhuvudet hela tiden, och man kan tnka p sig sjlv i termer att man gr ngot bra fr miljn ven om det inte var orsaken. Ibland kommer miljmed-vedandet efter en handling, ibland kom-mer miljvetandet aldrig. Huvudsaken r att Telia lyckats hlla ned sina reseko-stnader, men att de nd kan ha projekt och att deras anstllda kan samarbeta.

Ett annat projekt som frt med sig positiva e ekter man kanske inte rknade med frn brjan, r Green Hackathon. Green Hackathon anord-

nades p KTH i oktober 2011, och var mer som ett experiment som lyckades vldigt bra. Bernhard berttar att det fi nns mycket miljinformation i olika databaser som inte anvnds srskilt mycket. P KTH fi nns mnga duktiga programmerare och apputvecklare. Om de bara fr tillgng till data kan de gra roliga saker, koppla ihop det p spn-nande stt. Denna programmeringstv-ling med fokus p det grna har sedan spridit sig och blir allt strre. Svl som i London, Helsingfors och Aten har Green Hackathon anordnats och snart ska det hllas ett i Zrich i samband med en stor hllbarhetskonferens.

P rogrammering med fokus p miljn fi nns det dessutom gott om. Exempelvis hade CESC en examensarbetare, Da-vid Kjelkerud, som d gjorde fl era olika mobillsningar inom information om miljpverkan. David Kjelkerud gjorde en sms-tjnst, Fisk.cc, till vilken man kan SMS:a namnet p en fi sk och f reda p en miljbedmning grn, gul eller rd. Greger frklarar att Det r ju ett annat omrde vi tittar p sm, smarta lsningar fr att tillhandahlla miljinformation vid exakt rtt tid och sammanhang. Numera r Kjelkerud i Berlin och har startat ett bolag, Re-admill, som r en social plattform fr lsning och delning av e-bcker. En an-nan webbtjnst som Kjelkerud program-merade med doktoranden Jorge Zapico samt Henrik Berggren, r http://carbon.to, p vilken man kan kolla upp vilken koldioxidpverkan olika produkter och tjnster har. Vrdena jmfr ven mot andra produkters och tjnsters pver-kan. Jorge Zapico var ven med och anordnade det frsta Green Hackathon.

Hur skter sig KTH p miljfronten d? Jttebra. Jag tycker att dr kommer man in lite p mitt omrde som miljso-ciolog och etnolog. Det jag menar r att man p KTH i olika discipliner och p olika skolor fr mer miljhllbarhet-sperspektiv i bland annat forskning. Vi har bra bredd., menar Greger medan Bernhard fl ikar in med Om man tittar p sjlva campus fi nns det mycket att gra. Tjnsteresor, kllsortering och

miljpverkan per student r sdant som kan frbttras. Ett annat exem-pel r videokonferenser - det fi nns in-get snabbt stt fr forskare p KTH att hlla ett mte med ngon p annan ort. Prylarna fi nns tillgngligt p KTH, men tillhandahlls inte som en service fr de anstllda, ppekar Bernhard. Det r intressant, fortstter Greger, vi r inte s bra p att inom vr egen milj testa och visa upp det vi forskar p. ven hr terkommer frgan till vilket system och vilka policies man tillmpar - upp-muntrande av videokonferenser eller ett system som ger mer betalt? Jag skulle nog luta lite mot det senare. Vi freslr

Bernhard Huber

Greger Henriksson

Shakila Umair


25OSQLEDAREN #2

//Forskning P ktH

mycket fr resten av samhllet, men har inte infrt det p oss sjlva. Forskarna... De klarar inte riktigt av att sjlva bed-ma om miljavtrycket av resan motsva-rar nyttan av att delta i mtet. Greger ppekar dock att forskare r mnskliga precis som andra, att det inte alltid r ltt att leva som man lr, att prster inte alltid heller r snlla.

M an kanske kunde tycka att det inte skulle vara alltfr svrt att stta upp ett videokonferensrum p KTH, med tanke p alla kunniga per-soner som fi nns p campus. Det fi nns ju men... Det fi nns ju inte. svarar Bern-hard, och menar att de tekniska prylarna fi nns p ett stlle, medan kunskapen p ett annat. Att ha blinkande apparater i ett rum som ingen vet vad det r, det fungerar inte. Det behvs i s fall ut-vecklas en service kring det, en tjnst med bland annat bokningssystem. Det r ett sociotekniskt system, brukar vi sga. Som inte fi nns, r Gregers kom-mentar.

Ett helt annat omrde som det tit-tas p, som inte r lika teknikinriktat p samma stt, r tervinning av elekt-roniskt avfall och framfrallt behandlar den sociala och ekonomiska aspekten

inom hllbarhet. Shakila Umair, for-skare p CESC, har tv gnger rest till Pakistan fr denna frga, som handlar om att rika lnders elektroniska prylar till slut hamnar i fattiga lnder oftast illegalt. Fattiga mnniskor plockar isr delarna, brnner upp dem och anvnder

syra fr att f fram delmetaller. Detta utan ngon skyddsutrustning, och utstts drmed fr giftiga gaser och far-liga material. Fretagen som tog fram produkten har ofta ngot sorts ansvar fr tervinning, ett produktansvar. Ar-betarna i Pakistan som sysslar med det-ta, de har inte s stor chans att hitta an-nat jobb. Detta blir deras enda inkomst, sger Bernhard. Greger frklarar att det i denna frga fi nns tv framtidss-

cenarier. Antingen reformerar man s att de kan fortstta tervinna datorer, fast med skyddsutrustning och under mnskliga former, vilket Greger menar r vad de fl esta skulle fredra. De har hittat ett stt dr de r en del av den globala ekonomin och lyc kas tjna lite pengar. Annars fr man se till att det elektroniska avfallet tas hand om s som det var tnkt, genom tervinningsindus-trier. Men det r klart - det hamnar p konstiga omvgar genom luckor i lagen. Man kan kpa trasiga datorer p Inter-net som kallas fr begagnade.

Centre for Sustainable Commu-nications ger en inblick i information-steknikens pverkan p miljn vilket kanske r ngot som r vrt att snda en tanke lite d och d, exempelvis in-fr inkpet av en ny teknikpryl - vad hnder med mitt elektroniska avfall?. Annars kan man alltid ta en titt p hur mycket koldioxid en resa p 1 km med ett tg motsvarar antal lystimmar fr en gldlampa (4 timmar) - mest fr att det r kul att veta. Eller varfr inte utveckla ett fungerande videokonferenssystem fr KTH?

Carlos Viktorsson

Fattiga mnniskor plockar isr de-

larna, brnner upp dem och anvnder syra fr att f fram

delmetaller.


26 OSQLEDAREN #2

THE OTHERSOl GROl GROl GREfter besken hos sknsjungande rster och gravitations -ignorerande akrobater r det dags att komma ner p

jorden fr att beska en ny verklighet. Ett stenkast frn Nymble ligger det relativt nya huset med en framsida

av glas och bredvid en guldfrgad vapenskld str det skrivet med versaler: Frsvarshgskolan.skrivet med versaler: Frsvarshgskolan.skrivet med versaler: Frsvarshgskolan.

E ntrn har hgt tak och lnga trappor p bda sidorna och det frsta som slr oss nr vi kliver in r tystnaden. Till skillnad frn vrt allknda Nymble med skrapande stolar, musikspelande Platoon, lampskruvande RN och plug-gprat mts vi nu av en lugn och sansad omgivning. Sttliga, rakryggade kvinnor och mn i bde uniformer och civil kld-nad samtalar lgmlt och vi rr stegen mot receptionen. Dr fr vi visa legiti-mation fr att f en beskbricka fastsatt p trjan efter att vi har angett vem vi

ska tr a och hur lnge. Vi tar emot ett fast och korrekt handslag av vicerektor Bengt Axelsson, som tillsammans med civilstudenten Anna Bergstrand och Anders kermark, studerande o cier, mter upp oss fr vr rundtur. De tar med oss till en pampig sal med guldiga stolar, sidentyger, vackra mattor och med vggarna fulla av tavlor p viktiga mn. Med stora glosgon kan vi inte lta bli att sucka hnfrt och kommen-tera salens urtjusighet. Mblerna r frn ett riktigt regemente, men faktiskt r det vrt fulaste rum, sger Axels-

son skmtsamt, och Bergstrand fyller i att det hr rummet heter Mssen och fungerar som studenternas pub. Vi un-drar fr tydlighetens skull om det allts r i det hr rummet de drggar, men fr svaret att len inmundigas civiliserat ihop med bde lrare och studenter. Dr de, som verallt annars i skolan, har hela eller delar av uniformen p sig.

Vi ser p varandra och ler. Delar av uni-formen? lar de skjortlsa med slipsen runt huvudet och baskern bakochfram? Nja. kermark frklarar att man ibland

text//elisabetH ingvar oCH sara edinFoto//sara edin


27OSQLEDAREN #2

ol gr

hnger av sig kavajen. Anledningen till att de br sin uniform p heltid (och inte bara de frsta mottagningsveckorna som oss teknologer) r att de r i tjnst ven under studietiden. Dessutom r det lite tjusigare med medaljer istllet fr tygmrken. De frstr inte riktigt varfr vi frgar hur det kommer sig att ker-mark har uniform och Bergstrand inte. Fr dem r det sjlvklart att major ker-mark, anstlld av Frsvarsmakten men studerande fr tjnstgring p hgre niv, ska ha uniform, och att Bergstrand som inte har direkt koppling till det mil-itra ska vara civilkldd.

Frsvarshgskolan har funnits sedan 1952 och inrttades efter andra vrldskriget nr det mrktes hur dlig den militra kunskapen var i Sverige. Ti-digare har begreppet hgskola anvnts lite slarvigt runtom i landet (Axelsson mumlar exempelvis Polishgskolan och militrhgskolor, alltmedan studen-terna ler roat). Dremot, varfr Frs-varshgskolan fr kallas hgskola idag, r fr att de sedan 2008 uppfyller de defi nierade kraven fr hgskoletiteln. Skolan satsar ven p att inom rimlig tid utveckla forskarutbildningar och drmed f kallas universitet.

H gskolan flyttade till campus valhallavgen r 2005 och Axelsson berttar att skolan str p fyra olika ben. Dels de grundlggande o cierspro-grammet, de civila kurserna (dr Berg-strand lser dubbla examina stadsvet-enskap och civilmilitrt ledarskap) och uppdragsgivning med akademiska pong (som vr o cer kermark lser) och up-pdragsgivning utan akademiska pong. Vrt att veta r att alla kurser r fria, de har nnu inga hela program utver o cerprogrammet och vem som helst kan ska en kurs via antagning.se. En behver varken dansa eller kunna sjun-ga opera fr att kunna ska deras kurser och program, och Frsvarshgskolan som helhet har alltifrn nittonringar till sjuttioriga gamla rvar studerandes p skolan. Det r allra hgst sktryck till det program som Bergstrand lser, vilket gr henne stjrnan ibland oss, enligt Axelsson. Till den utbildning


28 OSQLEDAREN #2

som kermark gr, en tvrig uppdrag-sutbildning bestlld av Frsvarsmakten, har de som sker tjnstgjort fl era r in-nan. Frsvarsmakten har en helt egen antagningsprocess, skild frn antagning.se men som lnkar till skolan.

U ngefr 2500 studenter passerar skolans system p ngot stt varje r och det r mest mn som gr p skolan. Bergstrand uppskattar att det r om-kring en femtedel kvinnor p hennes program medan kermark ger oss si ran 6 kvinnor av 73 p den hgre stabsutbildningen.

Vi funderar vidare. Om det nu r en mycket tydlig grns mellan civila och militra studenter, kan man undra om de har ngot samarbete alls under studi-

etiden. Bergsmark berttar att bda parterna brukar bli inbjudna till att op-ponera p olika seminarium och ha vn-ingar tillsammans. De har ocks en stor rlig internationell vning i Enkping. Nr detta kommer p tal brjar alla tre smila och nstan prata i mun p varan-dra. P vningen, som ocks kallas mil-itr stabsvning, r det en mngd delta-gare, runt 1200 st frn 25 olika lnder. Dr fr studenterna praktiskt trna p att hantera frgor p militrt och civilt plan.

Det som redan lter urcoolt ver-skuggas nr de sedan brjar prata om Vikingvningen. Dr r det fl er nationer inblandade och s mnga som 2600 personer samlas ungefr tv veckor var tredje r. Alla studenter fr jobba med fi ktiva scenarion, gruppdynamik och

hndelseutvecklingar. De rollspelar som om det som skedde i Balkan och det som idag sker i Afghanistan. De fr ag-era reportrar, domare, och presidenter och frhandla, krishantera och va sig i nrap riktiga situationer. Studenterna mste frbereda med mycket teori som frutsttning fr att spelet ska bli bra. Det r ven en bra chans fr Frsvars-makten att trna sina skarpa staber, sger Axelsson och kermark nickar. Trots jargongen frstr vi nog nd och knner stor fascination ver de serisa spexerierna. Vi blir s ivriga att vi mste brja plugga dr med en gng. NU!

Bergstrand lugnar oss med att det faktiskt inte r var dag de fr sol-datlajva. Studenterna hnger mestadels i Anna Lindh-biblioteket och lser. Vr vardag ser ut som p andra sidan vgen

Bengt Axelsson, Anna Bergstrand och Anders kermarkBengt Axelsson, Anna Bergstrand och Anders kermark

Det som redan lter urcoolt verskuggas nr de sedan brjar prata om Vikingvningen.


med frelsningar, vningar, seminar-ier, tentor tillgger kermark. Vice-rektor Axelsson ppekar att det nstan inte frekommer ngra praktiska vnin-gar (terrngtrning, lumpen, led av sol-dater) p skolan. Dremot kan lrarna exempelvis presentera en militr situa-tion varp studenterna d ska gra plan-er och trna p olika hndelseutvecklin-gar. Ibland sker fltvningar (pangpang, kamouflage, armhvningar) i skarp ter-rng i Kiruna, Skne, Belgien och Italien bland annat. Strsta delen av studierna innebr dock en hel del eget lsande, sger Axelsson, varp kermark och Bergstrand bda terigen nickar lng-samt och menande.

ntligen r det dags fr en rundtur. Vi lmnar det fula, pampiga rummet och beger oss mot trapporna och gr ned ngra vningar. Vggarna r mer avskalade frn viktiga mn och lysrren flimrar ltt. Basdunket frn en pep-pande houselt ljuder frn gymmet dr vi med bylsiga jackor, stor kamera och anteckningsblock klampar in och glor. En man sitter p en trningscykel och kmpar medan en annan lyfter vikter. Vi lmnar gymmet och gr mot en frels-ningssal. Vi noterar att det fr frsta

gngen under det hr besket brjar likna vra lokaler, om n renare och med mjukare stolar. Lite som att beska Riks-dagen. Vi fortstter och trippar frbi lnga kldhngare med marinbl ko-stymer med guldiga rnder p axelklaf-farna. Fortfarande r det en lugn milj vi rr oss i och vi ser studenter sitta med nsan i bckerna utspritt runtom i byggnaden. Vi frgar om studentlivet och om de har insparksveckor, vilket de inte har. kermark berttar att de flesta p skolan r familjefder eller mdrar och ker drfr hem mot veckoslutet. Studenterna har ledigt fyra veckor varje sommar, och passar d grna p ta det lugnt med familjen. De umgs mycket genom att trna tillsammans eller att ta en l i Mssen.

R undturen lider mot sitt slut och p vg mot recep-tionen igen passerar vi tv glada uniformkldda student-er. Ni gr t fel hll! sger Axelsson pltsligt ganska strngt. Studenterna skrattar och gr en honrhlsning med ena handen varp Axelsson hlsar tillba-ka. Var skulle de? undrar vi frsiktigt och kermark frklarar med ett snett leende: till Mssen.


30 OSQLEDAREN #2

- nrmare n du tror

O m ngon sger ordet miljproblem, vad r det frsta du tnker p d? Mn-ga, inklusive mig sjlv, hade svarat klimatfrndringar/vxthusef-fekten eftersom det r det som fr mest uppmrksamhet. Men det fi nns mnga andra miljproblem. Ett som det inte talas lika hgt om och som ligger och ruvar nrmare n du tror, som vi mn-niskor utstts fr varje dag ofta inte ens medvetna om det r hlsovdliga kemikalier. Kemikalierna fi nns p fl era stllen n i burkarna markerade med en ddskalle p i skolans labbsal och de r inte enbart skadliga fr miljn utan kan ven pverka vr hlsa. Denna fara har exempelvis lett till att svenska mn idag producerar frre spermier, drabbas av testikelcancer i strre utstrckning n tidigare och fl er pojkar fds med miss-bildade knsorgan. Det har till och med gtt s lngt att Naturskyddsfreningen 2011 startade en kampanj, som inte gick ut p att rdda fglar eller fi skar, utan att Rdda mannen.

G in i badrummet, ta frsta bsta fl aska du fr syn p och ls innehlls-frteckningen. De fl esta av mnena r svra att gissa sig till vad de r fr ngot.

Kan ngra av dem tnkas vara skadliga? Flaskorna ser i alla fall vldigt ofarliga ut. P vilket stt kan innehllet vara ohlsosamt om vi inte mr dligt av att anvnda produkterna? Mnga litar an-tagligen p att produkterna som fi nns p marknaden r godknda av ngon myndighet och drfr inte skadliga, men s r oftast inte fallet. Ett problem med anvndandet av kemikalier r att vi inte kan bedma den s.k. cocktailef-fekten, dvs. hur kemikalierna samverkar nr de blandas och pverkar vr hlsa. Ett annat r att det kan ta lng tid in-nan de negativa e ekterna upptcks, dr ett exempel som fi ck allvarliga kon-sekvenser fr vr hlsa r DDT. Kemi-kalien gav skador p nervsystemet och minskad fortplantningsfrmga. DDT introducerades 1942 och anvndes som insektsbekmpningsmedel. Ngra r senare belnades upptckten med No-belpris i medicin eftersom kemikalien ansgs vara ofarlig och samtidigt den slutliga lsningen p plgan med skade- och sjukdomsspridande insekter. mnet r lnglivat och halterna ackumuleras p vgen genom nringskedjan. Drfr tog det lng tid innan e ekterna av DDT uppmrksammades, nrmare bestmt nda fram till 1963, och d i samband

med att havsrnars ggskal frtun-nades vilket ledde till att arten brjade frsvinna, s smningom frbjds DDT.

Tillstts en halv tesked mjllscham-po till ett 1000 liters akvarium kommer hlften av fi skarna d inom fyra dygn

Nu tillbaka till badrumsskpet. Ke-mikalierna dr r mnga och det skulle krvas en hel bok fr att redogra vilka som har negativa e ekter p hlsan och miljn. Fr att hjlpa dig att inte frgifta fi skarna, men framfrallt din kropp kommer ngra exempel ges p mnen som br undvikas. Zinkpyrition anvnds som konserveringsmedel i ko-smetika men ven i mjllschampo fr att frhindra tillvxt av mjllbildande jstsvampar. P baksidan av min Head & Shoulders-fl aska i badrummet fanns precis som befarat zinkpyrition med

O

text//JennY svenssonFoto//sara edin

FARLIGA KEMIKALIER


31OSQLEDAREN #2

bland ingredienserna. mnet r gift-igt det r ocks frbjudet i mlarfrg fr fritidsbtar fr att det r farligt fr vattenlevande organismer. Halterna r dremot inte lika hga i mjllscham-pot som i mlarfrgen. Anvnds mnet i hundschampo mste fl askan mrkas med en symbol som visar att det inne-hller ett milj- och hlsofarligt mne. Mnga reningsverk r som tur bra p att bryta ner zinkpyrition och drmed sprids det inte ut i havet, om du inte tar din dusch direkt i Mlaren. Tillstts en halv tesked mjllschampo till ett 1000 liters akvarium kommer hlften av fi skarna d inom fyra dygn.

S edan br ven konserver-ingsmedel undvikas, exempelvis parabener och Kathon. Dessa r svra att hlla sig borta ifrn d de fi nns i de fl esta schampo- och tvlfl askor fr hllbarhetens skull. Konserveringsmedel kan vara hor-monstrande eller allergiframkallande och vissa r giftiga nr de kommer ut i naturen. Hormonstrande kemikalier kan exempelvis leda till att fl ickor tidi-gare kommer in i puberteten vilket kar

risken fr brstcancer eller ggstocks-cancer senare i livet. Ett stt att minska sin konserveringsmedelskonsumtion r att byta ut sin fl ytande tvl till en fast. Fasta tvlar rcker ven lngre vilket gr dem mer ekonomiskt frdelaktiga, beroende p vilka mrken som jmfrs. Som student kan det ju ocks vara kul att ha ngra kronor extra att lgga p roligare saker n tvlar.

En annan kemikalie som du utstts fr, inte enbart i badrummet, men ven p andra stllen i ditt hem, r ftalater. Denna kemikalie anvnds som mjuk-grare i plaster och frekommer i bl.a. duschdraperier, leksaker, plastfl askor, matfrpackningar, tryck p trjor och som brare av parfymer. Ftalater r inte kemiskt bundna till plasterna, i och med det sprids de ltt till omgivninge

ol 12/13 #3

Documents