ola magnell eva andersson lantto - textalk · 2015. 9. 11. · föreläsning om...

1Ögontrycket | Nr 3 2015

32015

TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET

Ola Magnell – en legend inom

svenskt musikliv kämpar med sitt glaukom

Eva Andersson Lantto– en sprudlande ögonsyrra som startat både Glaukomskola och ny ögonklinik

Hans Lingblom med gravt synhandikapp ser hellre möjligheterna än problemen

2 Ögontrycket | Nr 3 2015

INNEHÅLL

Nr 3 – 2015Tidning från

Svenska Glaukomförbundet

Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll:

Lars SteenEwy Engström

Ansvarig utgivare: Lars SteenRedaktör: Örjan Andersson

Ej signerat material är författat av redaktören

Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören

ISSN: 1653-4069Redaktionens adress:

Ögontrycketc/o Örjan Andersson

Ekhovsvägen 20, 647 32 MariefredMail: [email protected]

Om du vill ha Ögontrycket som taltidning i DAISY-format så kontakta

din glaukomförening.Produktion:

DanagårdLiTHO, ÖdeshögOmslagsbilder:

Eva Andersson Lantto Hans Lingblom

(Foto: Örjan Andersson)

GLAUKOMFÖRBUNDET

Ledare

Glaukomskola i Piteå

Aktiv glaukomförening

Fullvärdigt och aktivt liv trots grav synnedsättning

Fråga Doktorn

Familjeföretag lanserar ögon-spegeln

Taltidningen ger möjlighet för fler att delta i samhällsdebatten

Utblick! Se Människan!

Landet Runt

349

101618

202224

Ett stort tack till er som donerat och skänkt pengar

till glaukomforskningen!

Använd SGF:s plusgirokonto:

56 42 28-5SGF donationer

Utgivning av Ögontrycket 2015

Nr 4 Utgivning vecka 50 Manusstopp måndagen 16/11


LedareBästa medlemmar och läsare!

Jag tror att det är bra att tänka igenom existentiella frågor, inte bara ens roll och tillvaro som människa, utan även vad en organisation eller förening har för exis-tensberättigande. Vi är för närvarande 13 regionala föreningar och cirka 2 500 med-lemmar och har varit i ökande de senaste åren. Den utvecklingen tyder onekligen på att det finns ett intresse och behov av att vara med i föreningen.

Vad har man då för nytta av att vara med i en glaukomförening? För det för-sta ett skäl av medmänsklig karaktär, med föreningen och dess verksamhet hjälper man både sig själv och andra genom att bidra till att öka kunskaper och medveten-het om glaukom. Något som kan bidra till bättre följsamhet och resultat av behand-ling. Vidare kan föreningen genom sina kontakter med ögonsjukvården och dess beslutsfattare påverka såväl resurstilldel-ning som kvalitet i vården. Många ögon-kliniker menar att tillgången till en glau-komförening på orten eller länet är positiv och ger tillgång till samlad information om hur vården uppfattas och värderas. För att göra detta kan man till exempel göra

medlemsenkäter eller liknande. Det kan också vara värdefullt att knyta kontakter med sjukvårdspolitiker i närområdet.

Det är viktigt för Glaukomförbundet att vi fortsätter att öka medlemsantalet. Det innebär bland annat att statsbidraget ökar och ger en angelägen förstärkning av eko-nomin. Medlemsrekrytering har varit en prioriterad fråga och kommer därför fort-sätta att så vara.

Om några veckor hoppas vi att kunna lämna glädjande besked angående nya förening(ar) i Dalarna. Dessutom uppma-nar jag er alla att stötta era styrelser och gärna erbjuda er att göra insatser.

Lars Steen, förbundsordförande

Medlemsrekrytering en prioriterad fråga

NorrlandsresaAv både tidsskäl och ekonomiska aspekter är det lätt att en tidskrift av Ögontryckets karaktär blir Mälardalscentrerad. För att i någon mån bryta den trenden tilläts ÖT:s redaktör att i augusti göra en kombinerad semester- och reportageresa där Glaukomförbundet bidrar med bilersättning. Det blev nedslag i Leksand, Östersund, Piteå, Luleå och Söderhamn.Därför kommer detta nummer och nästa att präglas av inslag från Sveriges norra delar.


Ögonsjuksköterskan Eva Andersson Lantto i Piteå:

Startade glaukomskola och öppnade ny ögon-klinik i Arvidsjaur för att glaukompatienterna skulle få närmare till vården.


Eva Andersson Lantto i Piteå är ögonsjuksköterskan som är full av entusiasm och nya idéer och med stark känsla för sina patienter med glaukom. Och hon får också gehör för sina förslag både hos patienter och vårdapparaten. På kort tid har hon startat och driver en Glaukomskola för nydiagnostiserade patienter men också startat en helt ny ögonmottagning i Arvidsjaur. Det innebär kortare väg för patienterna från Arvidsjaur och Arjeplog men också både samhällsekonomiska och miljömässiga vinster.

Det är en helentusias- tisk, sprudlande och

glad ögonsjuksyrra ÖT träffar i fiket på Piteå sjukhus i mitten av augusti. Här berättar hon om sin bakgrund och sitt viktiga jobb. Hon utbildade sig till sjuksköterska i slutet av 80-talet och började inom akutsjukvården.

– Det var lite tufft och hänga med ambulansen och det var absolut det roligaste jobbet på den tiden, säger hon. Jag jobbade landet runt i Skara, Stockholm, Kiruna och i Arvidsjaur.

Fick jobbetNär barnen flyttade hem-ifrån så blev det akuten i Piteå, även om det var minst betalt. Vid ett till-

fälle lyssnade hon på en föreläsning om katarak-toperationer i Arvidsjaur. Föreläsaren Siv Domeij tyckte vid det tillfället att Eva skulle söka en tjänst som ögonsjuksköterska i Piteå.

– Jag blev mäkta för-vånad, det enda jag kunde om ögon var att en del är blå, andra är bruna och en del kräver glasögon!

Men hon fick jobbet och en vidareutbildning under ett år på Karolinska i Stockholm. Väl tillbaka på ögonkliniken i Piteå kän-de hon starkt för att göra något extra för klinikens glaukompatienter.

– Ja, jag gjorde min för-sta enkät till glaukompa-tienterna där en fråga var

om de var intresserade av en glaukomskola och re-sultatet visade att de defi-nitivt gillade förslaget, sä-ger hon.

Hon fick klartecken från sin chef att köra igång en glaukomskola två timmar på fredagar och där glau-komskolan vände sig i första hand till nydiagnos-tiserade glaukompatienter.

– Och folk kom ända från Arjeplog och en del ännu längre ifrån med 30 mil enkel väg och jag kon-taktade läkemedelsföre-tag som fick sponsra fikat, minns hon.

Stopp i avloppetHon berättar vidare att de under träffarna försö-ker att prata generellt om

Eva Andersson Lantto tog initiativ till en ny ögonklinik i Arvidsjaur. Patienterna som jobbar får närmare och slipper att ta ledigt från jobbet hela dagen. De äldre med ledsagare behöver heller inte sätta en heldag för besök på ögonkliniken i Piteå.


glaukom så att det inte blir så individanknutet. Hon delar ut ett häfte om glaukom och ögats ana-tomi, kör ett powerpoint-program och berättar om hur undersökningarna går till. Men också vad pa-tienterna ska förvänta sig av vården och vad vården kan förvänta sig av pa-tienterna.

– Jag försöker att berät-ta om glaukom på ett en-kelt sätt, jämför med stopp i avloppet eller värmepan-nan, världar som patien-terna känner till. Vi har fantastiskt roligt på träffar-na och vi pratar inte bara glaukom. Här finns ock-

så plats för att prata barn, barnbarn, jakt och fiske.

Enligt Eva är det kolos-salt viktigt att vara enga-gerad och ha fullt fokus på patienterna. Det är då det skapas ett starkt för-troende och anhöriga får gärna följa med till Glau-komskolan.

– Det är viktigt att de anhöriga får ett ansikte på mig, det skapar relation och trygghet.

Numera är det rutin när ögonläkaren sätter diag-nosen glaukom att också erbjuda glaukomskolan. När man fått 10 nya pati-enter med glaukom kallar Eva till Glaukomskolan.

ResestipendiumOch hennes initiativ har också uppmärksammats genom ett resestipendium som läkemedelsföretaget Alcon delar ut varje år.

– Jag ansökte om rese- stipendiet, fick rekom-mendation av min chef, och berättade om Glau-komskolan och att jag varit med och utvecklat vårdprogrammet för Norrbotten. Ansökan an-togs och jag fick åka till USA och fick bland annat delta i olika föreläsningar om glaukom i American Academy Ophthalmologys regi.

7Ögontrycket | Nr 3 2015 7Ögontrycket | Nr 2 2015

Hon står också bakom en jättestor enkät om livs-kvalitén hos glaukompa-tienter. Det blev 68 ut-skick och svarsfrekvensen var i det närmaste hundra-procentig. Resultatet vi-sade bland annat det som patienterna upplevde som

brister i vården – till ex-empel fanns ett önskemål att få samma läkare varje gång.

– Man måste försöka få den braiga relationen till varje patient, säger en övertygad Eva och fort-sätter:

– Det kan bland annat handla om att se andra åkommor som patienten har. Man har svullna ben eller någon vill visa sina utslag på ryggen efter att ha använt ett nytt tvätt-medel. I sådana fall kan jag lotsa patienten vidare inom vården.

Men nu har hon bör-jat med något nytt. När hon var lite trött på Piteå och ögonkliniken tog hon tjänstledigt i ett halvår och tog jobb i Stockholm och Norge.

– På Södersjukhuset i Stockholm hjälpte jag till att beta av ett antal syn-fältsundersökningar och fick ju samtidigt en massa input utifrån, från både Stockholm och Norge.

Nytt projektTillbaka i Piteå med nya erfarenheter startade hon ett nytt projekt i Arvids-jaur till gagn för patien-terna som har lång väg till Piteå. Halva tiden är hon nu tillbaka på ögonklini-ken i Piteå och den andra halvan i Arvidsjaur.

– Jag har en liten ögon-mottagning i Arvidsjaur där jag har bra teknisk ut-rustning och kan ta emot patienter två eller tre da-gar i veckan, berättar Eva med stor entusiasm och fortsätter:

– Patienterna som job-


Text och bild:Örjan Andersson

Internationellt pris till LVI

Det Växjöbaserade företaget LVI, Low

Vision International har ännu en gång vunnit det internationella priset red dot award för sin pro-duktdesign, med den bär- bara läskameran Magni-link Zip. Detta innebär att alla läskameror i sor-timentet nu fått utmärkel-sen red dot award.

Målet för LVI är att designa tekniskt innova-tiva synhjälpmedel som är moderna, hållbara och an-

vändarvänliga för att per-soner med synnedsättning ska få de bästa möjliga produkterna. MagniLink Zip utmärker sig med sin smidiga design och sin enastående bildkvalitet samtidigt som den har alla funktioner som finns i en stationär läskamera.

Henrik Blomdahl, ut-vecklingschef och vice VD: Red dot-utmärkelsen är ett resultat av det strategiska fokus vi har på produkt-utveckling och vårt mål

är att vara ledande i bran-schen. Synsvaga personer ska få produkter av bästa kvalitet och design och det är viktigt för oss att få en internationell bekräf-telse på att vi gör rätt.

bar får närmare och slip-per ta ledigt från jobbet hela dagen för att ta sig till Piteå 12,5 mil bort och de äldre med ledsagare slip-per sätta en hel dag för be-sök i Piteå. Själva besö-ket på ögonkliniken tar ju max en timma. Från Arje-plog är det 9 mil till Ar-vidsjaur istället för 28 mil till Piteå.

Eva tar bilder och skickar till ögonläkaren i Piteå – kanske behöver patienten ett läkarbesök i Piteå om tre månader. Det är också en stor fördel med ett känt ansikte som tar emot i Arvidsjaur och Eva har redan en lista på

500 patienter som ska be-tas av före jul.

– Har du hört att Eva är här och jobbar på den nya ögonkliniken? Det kan man höra på byn och det skapar trygghet hos pa-tienten.

MiljövinsterProjektet kommer att pågå under 2015 och 2016 och sedan utvärderas. Visst kostar det lite mer i landsting-ets budget men förmodligen försvinnande lite sett mot de vinster projektet med-för.

– Närheten och trygg-heten för patienten och med stora tidsbesparing-

ar för patienter och med-följare, det är stora sam-hällsekonomiska vinster, avslutar Eva Andersson-Lantto.Och stora miljövinster med mindre bilåkande vill ÖT lägga till. Kanske an-dra landsting med stora avstånd borde ta efter och ÖT:s redaktion ser gärna efterföljare.


Stockholm i nära samarbete med ögonläkarna

Vad är glaukom? Ja, det var inte särskilt

många som kunde svara på den frågan när den ställdes 1987, då Hud-dinge glaukomförening startades av ögonkliniken på Huddinge sjukhus. De två ögonläkarna Berit Ca- lissendorff och Per-Arne Granström ansåg, att det fanns ett stort behov av att delge information om grön starr, som är ett mer känt namn på sjukdomen.

Så småningom insåg man att en glaukomförening var en angelägenhet för hela Storstockholm och 1993 bytte den namn till Glau-komföreningen i Stock-holm, som den alltjämt heter.

ReferensgruppNu – 28 år senare – har föreningen vuxit och har drygt 600 medlemmar och en fungerande verksam-het, som vi tror har en stor betydelse. Vår ambition är, att locka till oss ännu fler av det stora antal glau-komiker, som vi vet finns i vårt område. Vi erbjuder ett varierat program då vi kommer samman för att

få information om och diskutera problemen med sjukdomen. Vi arbetar till-sammans med ögonläkar-na Bertil Calel och Helena Svedberg på Sophiahem-met, med docent Enping Chen på S:t Eriks sjuk-hus och doktor Lena Ots på Huddinge sjukhus. I en referensgrupp, som träffas två gånger om året, disku-terar vi med dem om hur vi bäst skall arbeta, för att tillgodose våra medlem-mars behov av informa-tion. Vi anordnar sam-talsträffar, då ett mindre antal medlemmar bjuds in för att över en kopp kaf-fe diskutera sjukdomens problem med varandra. Dit kommer också en av läkarna och svarar på de frågor som framkommit.

HöjdarkvällEn gång varje termin an-ordnar vi någon form av

föredrag, som kan locka besökare och så försöker vi göra en intressant dags-utflykt till subventionerad kostnad. Nu i september åker vi till Hagabergs folkhögskola i Södertälje, som har kurser för synska-dade. Nämnas bör att vår styrelsemedlem Christer Ekman engagerar sig med stor energi i körkortsfrå-gan.

Till vårt höstmöte den 22 oktober kommer pro-fessor Björn Tengroth och berättar om hur det blev när S:t Eriks ögonsjukhus skapades. Men också om ny intressant forskning beträffande glaukom och det tror vi blir en riktig ”höjdarkväll”, som ska locka många medlemmar att vara med!

Kristina Lundgren, ordförande

AKTIV GLAUKOMFÖRENING

FaktarutaHuddinge glaukomförening startad 1987 var föregångaren till Glaukomföreningen i Stockholm som startades 1993 och omfattar Stockholms län. Drygt 600 medlemmar. Ordförande: Kristina Lundgren


Hans Lingblom, Östersund, gravt synhandikappad men med en positiv livssyn:

– Jag ägnar mig hellre åt möjlighetsanalys än probleminventeringKan man leva ett fullödigt och aktivt liv med endast 0.002 kvar av synen? Ja, Hans är ett lysande exempel på detta. Hans Lingblom är 75 år, född på Frösön, Östersund och sedan 70-talet boende med sin fru i den egna villan i Brunflo 15 km utanför Östersund. Han har rakt igenom ett synnerligen aktivt liv med varierande och spännande jobb. Dessutom politiskt aktiv och ett brett föreningsliv i bagaget. Däremellan entusiastisk boksamlare av svenska deckare och med många resor världen över.


Med sitt grava syn-handikapp handlar

det ändå om att ha en positiv inställning till livet eller som han själv uttrycker det:

– Jag ägnar mig hellre åt möjlighetsanalys än probleminventering!

Hans menar att positi-vism handlar mycket om grundtrygghet och att göra saker själv trots kraftig synnedsättning.

– Jag kokar ägg varje morgon och går ut i naturen – en slinga på 20–25 minuter som jag känner väl, säger han och fortsätter:

– Huset där jag bor sedan 70-talet är en trygg plats för mig. Jag känner mig hemma och är bekant med varje vrå och hittar ganska lätt om ingen råkat flytta på mina grejor.

ÖT möter en glad pen-sionär med vita käppen ut- anför Östersunds bibliotek, något av Hans andra hem. Hit kommer han med bussen från Brunflo varje måndag för att byta och låna nya talböcker.

– Det är så bra inrät-tat att det finns en buss-hållsplats alldeles utanför hemmet i Brunflo och så stannar bussen efter 15 kilometers färd, strax ut-anför biblioteket, säger en nöjd Hans Lingblom och tillägger:

– Vi är bilburna ge-

nom att min fru kör men vi har också månadskort hos Länstrafiken som kostar endast 250 kronor och som gäller hela länet. Jämför med en enkelbil-jett till Strömsund som kostar 180 kronor, säger han övertygande.

BoksamlareVäl inne i det vackra biblioteket viker han ihop sin vita käpp medan per- sonalen morsar igenkän- nande. Här finns en väl-rustad talboksavdelning där man kan få det man önskar sig. Och som bok-

Hans Lingblom utanför sitt andra hem, biblioteket i Östersund, där han är en flitig besökare.


samlare är Hans väl insatt i biblioteksverksamheten och det stora utbud som finns av inlästa talböcker.

Hans boksamlande bör-jade i mitten av 60-talet när han bodde och arbe-tade vid sjukhuset i Sveg. I samband med bokrean köpte han lådvis med

böcker i Söderkvists bok-handel. Intresset för att samla svenska deckare och kriminalromaner tog fart och hade sin topp 1979 då han gav ut en bibliografiupplaga med 1257 svenska titlar i äm- net. En heltäckande sam-manställning av allt som

givets ut 1893–1979. I de egna bokhyllorna har han samlat 2 600 titlar av svenska deckar- och kriminalromaner och han har läst alla! När ÖTs redaktör som tidigare bokhandlare imponeras av detta är Hans själv mer imponerad av att hela hans omfattande samling finns inläst som talböcker samtidigt som han berättar:

– Vid ett tillfälle bad jag min fru om att söka reda på om en gammal deckare från 40-talet fanns inläst och den fanns bland talböckerna. Då blev jag så nyfiken att vi kollade igenom hela mitt ”sortiment” på 2 600 titlar och samtliga fanns att tillgå som talböcker. Det är det som är imponerande, menar Hans.

– Häromdagen beställ-de jag via Legimus Stig Claessons ”Blå Måndag” och den kommer i brev- lådan efter två dagar – helt otroligt. Tänk att allt det döda som finns runt omkring mig i mitt egna bibliotek finns inläst och därmed tillgängligt för mig och alla andra syn-skadade.

Klassisk musikUtöver boksamlingen finns 31 hyllmeter CD med klassisk musik i hemmet i Brunflo.

Hans Lingblom är sedan många år en engagerad boksamlare med 2600 titlar i kriminalromaner och deckargenren.


– I sommar har jag klämt Wilhelm Stenhammar, jag har till exempel via min Daisyspelare lyssnat till stråkkvartetten nr 6 – det är helt fantastiskt!

Och klassisk musik är verkligen hemmaplan för Hans. Under hela 18 år har han skrivit musikre- censioner i Östersunds-posten. Det handlar om jazz och klassisk musik men även teater och han menar själv att han haft ett fantastiskt skrivarliv.

Det är sällan som man får lyssna till ett så rikt och varierat yrkesliv som det som Hans Lingblom haft. Han började som 15-åring som springpojke på en herrekipering och kontorsbud på Jämtlands tidning. Sedan blev det jobb på ett fotolabb i Ånge, för övrigt det första utanför Stockholm. Hit skickade fotohandlarna sina filmer och fick bild-kopior i retur.

Snart blev det flytt till Luleå och NKR – National kassaregister.

– Jag sökte som service-mekaniker, fick jobbet och fick utbildning i me-kanikerskola i Stockholm som ledde till att jag fick ansvar för en stor bokfö-ringsmaskin – allt var ju mekaniskt på den tiden – vi talar början av 60-talet, berättar Hans.

Bröder och systrarI början av 60-talet var han tillbaka i Östersund och under hela tiden var han engagerad i nykterhetsrö-relsen i SGU och IOGT. Här var man bröder och systrar och hjälpte varan-dra med det mesta. Ge-nom kontakter i nykter-hetsföreningen blev han erbjuden ett 14 dagars vikariat på Frösö sjukhus – ett mentalsjukhus med 1000 patienter där Hans aldrig tidigare satt sin fot.

– Jag kontaktade syster Astrid, fick två vita rockar och en nyckelknippa till avdelning 3 – bättre ar-betsplats har jag aldrig haft, säger Hans.

Här fick han städa, lägga upp mat och hjälpa patienterna, ja han fick till och med stoppa strumpor. En dag när han hade hand om dagrummet kom che-fen och sa att idag var det Klippdag och han skulle klippa håret på alla pa-tienter.

– Det var bara att ta sax- en och sätta igång. Vis-serligen var min mamma frissa men jag hade ald-rig i mitt liv klippt någon. Chefen tröstade mig med att om något blir fel så växer det ut igen…

Hans hade kommit in i vårdsektorn för att stanna.

Han fick mentalskötarut-bildning, blev förestån-dare för ett ålderdomshem och sedan dess har han jobbat med allt inom äld-reomsorgen. Efter lärarut-bildning i Göteborg inom vårdsektorn hamnade han som lärare på vårdgym-nasiet i drygt fem år. Han avslutade sin karriär som biträdande rektor på vård-högskolan och senare ut-bildningssekreterare på landstingets utbildnings- och kulturförvaltning. Här hade han ansvar för vård-utbildning och jord och skog men också folkhög-skolorna i länet.

Kommunpolitiker2001 när han var 61 år pensionerade han sig men han blev inte sysslolös.

– Både min fru och jag är i högsta grad förenings-människor med nykter-

Östersunds bibliotek har en välrustad avdelning för människor med synhandikapp.

Väl skyltat och med god service.


hetsrörelsen där vi träffa-des som bas.

Hans har också varit ak-tiv kommunpolitiker för socialdemokraterna, suttit i kommunfullmäktige och vård- och omsorgsnämn-den i 10 år men också fackligt aktiv i SKTF. Och självklart sitter han i styrelsen i Glaukomfören-ingen Jämtland/Härjeda-len.

– Mina ögonproblem började redan 1974 då jag helt plötsligt fick djävulu-siskt ont i höger öga. Fick kortison och två år senare drabbades även det andra ögat, berättar Hans och

tillägger att han blev stor-kund på ögonkliniken där de menade att han hade världens risigaste syn-nerv!

Försämringen av synen har gått långsamt och idag har han bara 0.002 i syn och synfälten är borta, men det är enligt Hans med sin positiva livssyn, inga pro-blem.

– Jag har tur som får göra det jag vill till ex-empel vara med i PRO:s programkommitté, jag är ju intresserad av kultur och samhällsfrågor. Jag saknar ingenting och kan trots mitt synhandikapp

förnimma det gröna och man får acceptera sin si-tuation.

Men hur är det då för en bokmal som Hans att lyssna till böcker istället för att få läsa dem?

– Fördelarna med lyss-nandet är att man gör det mer intensivt jämfört med läsandet. Det blir mera kött – mera koncentrerat, avslutar Hans Lingblom.

Hur var det nu han sa? Jo, möjlighetsanalys istället för probleminventering!

Hans botaniserar bland talböckerna och provlyssnar.

Text och bild:Örjan Andersson


KuriosaUlf Nyström som är vd för familjeföretaget Siella som gör ögonspegeln har en bakgrund som uppfin-nare. Han har bland annat i högsta grad påverkat den svenska landskapsbilden. För ett tjugotal år sedan konstruerade han och hans kompanjon Örjan Laurin en apparat som gick att koppla till traktorns kraft-uttag. Genom den upp-finningen kunde man rulla in ensilaget i stora plast-

balar. De vita balarna ute på bondens ägor förändra-de utseendet i det svenska jordbrukslandskapet. Ett resultat av Ulfs uppfinning. Alla har vi sett dem ibland liggande var och en för

sig, ibland ihopsamlade i stora högar. Nu vet vi också vem som är pappatill uppfinningen.

Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för dig som behöver hjälp med droppningen!

Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar.

Droppstödet gör det lättare att hålla droppfl askan stadigt över ögat.

Droppstöd fi nns även till endos- behållare.

Fråga din läkare eller sköterska om du önskar prova.

SantenPharma AB • Solna Torg 3 • 171 45 Solna • Tel 08-444 75 60 • www.santen.se GLAU

1306

-04S

E

HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT?

Ulf Nyström uppfinnare

och egenföretagare.

Foto: Catherine Andersson


FrågaGick till ögonläkare på grund av röda ögon och smärta i ögonen. Jag hade 21 i tryck på båda ögonen och fick ta Lumi-gan 0,1 mg 1 månad till nästa återbesök. Då hade det gått ner till 15. Har ingen smärta längre men fortfarande röda och torra ögon. Nu säger läkaren att jag måste fortsätta med dessa droppar som har otrevliga biverkningar HELA MITT LIV?! Jag blev så chockad så jag visste inte vad jag skulle fråga. För-står ingenting av detta, kan man inte sluta med dessa droppar när man väl börjat med dem eller? Läkaren talar tyvärr dålig svenska och har nog inte så lätt att uttrycka sig och informera heller. Har själv fått fram information på nätet angående vad detta möjligtvis kan handla om och hamnat hos er.

SvarDet finns ingen riktig gräns för ögon-trycket men studierna är baserade på en gräns kring 21 mmHg. Trycket i sig är ingen sjukdom, det är en riskfaktor för att utveckla grön starr. Trycket under 30

Frågor & Svar

Fråga Doktorn!

mmHg kan lämnas obehandlat men det finns inga studier om vad som händer med synnerven när ögontrycket är över 30 mmHg. Det vill säga i ditt fall är jag inte 100% säker på att du behöver någon behandling, men varje fall ska bedömas individuellt.

FrågaHur långt har man kommit i forskning-en angående nervtillväxthormon?

SvarVad jag vet ligger fortfarande frågan på grundforskningsnivå, det vill säga finns det inga ögondroppar för människor som innehåller nervtillväxtfaktor.

FrågaVar i dag hos ögonläkare för diffus smärta i höger öga. Läkaren gjorde en mängd tester och gav mig recept på ögondroppar, Taptiqom, samt beordra-de mig att komma tillbaka om 3 dagar för vidare undersökning. Tydligen hade

Har du frågor som du vill ställa till våra ögondoktorer Marcelo Ayala och

Hans Eriksson, maila till hemsidan: www.glaukomforbundet.se


jag högt tryck i båda ögonen men fram-för allt i höger. Vä 24 Hö 43. Med tanke på reaktionen och brådskan undrar jag ”hur” högt är 43 i tryck och är det ”far-ligt”? Tacksam för svar.

SvarDet finns ingen riktig gräns för ögon-trycket men studierna är baserade på en gräns kring 21 mmHg. Trycket i sig är ingen sjukdom, det är en riskfaktor för att utveckla grön starr. Trycknivån måste all-tid värderas till omfattning av synnervens skador. Trycket under 30 mmHg kan läm-nas obehandlat men det finns inga studier om vad som händer med synnerven när ögontrycket är över 30 mmHg. Vanligtvis behandlas alla patienter med ögontrycket över 30 mmHg.

FrågaÄr det något man ska undvika att göra i vardagen? Kan grön starr komma av stress eller hård träning?

SvarNej, vi kan inte påverka glaukom genom att göra vissa saker, eller undvika att göra vissa saker.

FrågaJag går regelbundet och kollar trycket som började som 26/27 men under de två se-naste åren sakta ökat till numera 29/30. Tar Timolol ögondroppar 2 ggr/dag. Har frågat min läkare om jag inte kan få star-kare droppar men läkaren tycker inte det är någon fara! Men det tycker jag! Är väl-digt orolig för mina ögon och undrar om jag ska byta läkare eller kan jag ta drop-parna 3 ggr/dag på eget bevåg?

SvarDu ska inte ta dropparna 3 ggr/dag på eget bevåg, du ska alltid följa den ordination som läkaren gett. Timolol 3 ggr/dag sän-ker inte trycket mer än att ta dem 2 ggr/dag, och vad som gäller för varje ögon-droppe känner läkaren till. Man bestäm-mer ett måltryck för varje person, och det är många faktorer som påverkar vilket tryck som är acceptabelt just för dig. Frå-ga läkaren varför hon/han bedömer att du inte behöver sänka ögontrycket ytterligare så får du veta vad som gäller för just dig.

FrågaHur fort kan glaukom utvecklas till blindhet när man haft det i många år och trycket börjat stiga trots flera laser-behandlingar? Dessutom har jag blivit allergisk mot dropparna men tar dom ändå, engångspipetter. Kan man en dag vakna och upptäcka att man ingenting ser eller blir det en gradvis försämring av synen? Kan man så att säga vara förbe-redd, ”veta” när man har det att vänta?

SvarBlindhet på grund av glaukom i Sverige är ovanligt. Men i vissa fall är sjukdomen så svårbehandlad att det inte går att hindra. Ibland får man inte tillräckligt lågt tryck trots ögondroppar, laserbehandlingar och operationer. Synförsämringen vid glaukom sker långsamt och succesivt. Det går inte att svara på frågan hur lång tid det tar tills man blir blind. I ditt fall beror det framför allt på hur stor synskada du har nu. Glau-kom utvecklas så olika, vissa har liten synskada även om man har haft glaukom i många år och hos andra sker synskadan snabbare. Men du kommer inte vakna en morgon och vara blind, utan försämringen är succesiv.


Ögonspegeln som förenklar dropptagningenFamiljeföretaget Siella AB utanför Söderhamn med pappa Ulf Nyström och sonen David Nyström i spetsen har konstruerat en ögonspegel till hjälp för alla som är beroende av att ta dagliga droppar eller salva.

Ögonspegeln består av en liten förstorings-

spegel med fem gånger förstoring och som är fäst i en plastställning som man med hjälp av resår-band fäster runt huvudet. Spegeln hamnar automat-iskt i ögonhöjd och man kan med lätthet pricka rätt med sin ögondroppe.

Det var så sent som i december 2013 som Ulf Nyström via en bekant kom över en första pro- totyp till ögonspegeln och var övertygad om att det finns ett stort behov av det här hjälpmedlet.

– Vi har ju idag 1,2 mil-joner pensionärer i landet och där säkert 20% är beroende av ögondroppar eller salvor, säger Ulf Nyström övertygande.

Sagt och gjort, Ulf star-tade familjebolaget Siella AB tillsammans med sina tre söner och utvecklade prototypen för produktion.

Men innan starten blev

det många turer för att hit-ta finansiering av projek-tet.

– Som litet familjefö-retag vill man ju inte låna upp en massa pengar utan vi satsade en del eget be-fintligt kapital samtidigt som vi sökte stöd från medfinansiärer.

ALMI och Tillväxtkas-san i Söderhamn gick in med riskkapital.

Idag knappt två år sena-re är man i full gång med

marknadsföring, försäljning och produktutveckling.

– Vårt motto är: Min-dre, lättare och bättre, sä-ger David Nyström, 26, som är den idag som job-bar mest med ögonspe-geln och berättar om pro-duktionen:

– Själva spegeln köper vi från Kina men i övrigt är det svenska komponen-ter från olika håll. Och vi försöker hela tiden att för-bättra produkten.

David Nyström jobbar med marknadsföring och produktutveckling.


I bästa familjeföreta-garanda monteras sedan komponenterna till kom-plett ögonspegel hemma vid köksbordet.

– En klar miss vi gjor-de i början var att beställa kartonger för distribution med posten men emballa-get blev för tjockt för att Posten skulle acceptera det som brev, säger David med en talande grimas.

Numera skickas ögon-speglarna till kunderna i vadderad påse och hittills har det blivit hela 700 stycken.

– Sämre än våra mål och vad vi tänkt men det är inte alldeles enkelt att hitta de rätta säljkanaler-

na och all marknadsföring kostar pengar, förklarar David.

Efter annonsering i SPF och PRO:s medlemstid-ningar i oktober förra året small det till med beställ-ningarna.

– I övrigt jobbar vi med egen hemsida, genom återförsäljare och hjälp-medelsmässor men dröm-återförsäljarna är ju apote-ken men där är vi inte än, säger en engagerad David som också är mitt uppe i sin produktutveckling.

Nu gör man om ögon-spegeln för att den ska bli bakterieokänslig och sta-digare via en helgjuten konstruktion utan fickor

där smuts kan samlas.Och de beställande

kunderna tar ingen risk. För 310 kronor exkl. frakt får man ögonspegeln ända hem i brevlådan med 20 dagars betalning mot faktura och lika lång ångerrätt.

– Vi har väldigt få re-klamationer, de allra flesta kunder är nöjda och glada men den som tror att spe-geln ska förbättra deras synhandikapp är lite fel ute, avslutar David Ny-ström.

Text och foto: Örjan Andersson

I familjeföretaget Siella får Ulf Nyströms fru Ingrid agera fotomodell.



Gudrun Fleetwood vill gärna komma i kontakt med dig som använder taltidning.Maila: [email protected] Tel: 018-53 01 20

Gudrun Fleetwood

Man kan alltså välja själv vilka nyheter

man vill ta del av, och enkelt hoppa över det som inte intresserar. Eftersom det skulle ta för lång tid för en person att läsa in en enda dagstidning, man räknar med ungefär 17 timmars speltid, har man valt att an- vända talsyntes. Numera är talsyntesen riktigt lättlyss-nad. Dagstidningarna an-vänder sig av systemet ReadSpeaker och rösten Erik. Trots att den är synte- tiskt genererad är den både tydlig och lättlyssnad. De nya taltidningarna inne- bär att över en halv miljon svenskar äntligen kan delta i kultur- och samhällsde- batten på sina egna villkor.

Taltidnings-kampanjenAlla dagstidningar som ges ut i Sverige kan an-söka om att bli taltidning. Dagstidningar som ger ut ett tillgängligt format för personer med läsnedsätt-ning får ekonomiskt stöd och teknisk support av ett beslutsorgan inom MTM, som heter Taltidnings-nämnden. Läsarna köper sin taltidningsprenumera-tion direkt av tidningen, som bestämmer priset för prenumerationen.

Under våren genom-förde MTM en kampanj för att göra taltidningarna till ”suoerkändisar”. Först informerade man olika intressegrupper. Det var bib-

liotekarier, äldreboenden, vårdcentraler och läsom-bud. De fick affischer och broschyrer att sätta upp på lämpliga platser och spri-da vidare. MTM annonse-rade också i deras bransch-tidningar, så en hel del av er kanske redan kände till kampanjen.

Som ni vet så kan inte vem som helst prenume-rera på en taltidning. Det beror på att kostnaderna för DAISY-spelare, in-ternetuppkoppling, pro-duktion av tidningen med mera bekostas av statliga medel öronmärkta för per-soner med läshandikapp. Andra intressegrupper till exempel lastbilschauf-förer får alltså inte pre-

Nytt system ger en halv mil-jon svenskar möjlighet att delta i kultur- och samhälls-debattenI förra artikeln i Ögontrycket skrev jag om dagstid-ningar för synskadade och andra med läsnedsätt-ning. Som ni minns kom de första taltidningarna för ungefär 30 år sedan. Då fick man som läsare nöja sig med cirka 90 minuters material, ett urval av da-gens nyheter som en person läst in på kassett.

Men 2013 infördes ett helt nytt system, som inne-bar att den som prenumererar får hela tidningen varje utgivningsdag.



Gudrun är också beredd att komma ut till din glaukomförening för att föreläsa om medier för synhandikappade.

numerera, fast det skulle vara praktiskt att lyssna på tidningen under långa körningar.

Därefter informerades alla chefredaktörer för det hundratal dagstidningar som ges ut som taltidning. De uppmanades göra tal-tidningen till en självklar och tydlig del av prenume- rationserbjudandet. Gent-emot landets journalis- ter genomfördes en twit-terkampanj. Här samarbe- tade man med ett urval av landets mest lästa jour-nalister. Deras twitter- flöden var under hela kam-panjperioden tillgängliga med talsyntes på kampanj- webben.

Har ni tillgång till dator gå gärna in på www.tal-tidningarna.se och läs och lyssna. Det är klart att det känns lite konstigt till en början att höra Göran Gre-ider och Peter Wolodarski twittra med kvinnlig röst, men man vänjer sig förvå-nansvärt snabbt.

I Upsala Nya Tidning som är min lokaltidning hade man en kampanj med kvartssidor 5 gånger un-der maj månad. Det var fyra olika annonser, alla

trevliga och infor-mativa. Världs-ledandeNästa etapp rull-lade igång under sommaren och den riktade sig till all- mänheten. Radio- reklam, utomhus- tavlor och tid- n ingsannonser. Taltidningskam-panjen deltog till exempel i DN:s rek lamtävl ing DN-cupen, med två helsidor på sidan 3 i tidning-en. Ni kanske lade märke till den. Det gjorde jag. Under hösten 2015 kom-mer fler moment.

Sverige är faktiskt världsledande vad gäller att göra dagstidningarna tillgängliga.

Här vill jag komma med ytterligare en positiv nyhet. På Stadsbiblioteket i Uppsala kan man numera lyssna på Upsala Nya Tid-ning som taltidning. Det är alltså biblioteket som prenumererar, liksom man sedan länge prenumererar på den ”vanliga” UNT.

Den uppdateras varje

dag, så den som vill testa

hur det låter och fungerar rekommenderas ett besök. Bredvid spelaren finns en manual, men persona-len hjälper mycket gärna till. Och Uppsala är inte ensamt. För närvarande finns det taltidningar på 53 bibliotek i Sverige. Kolla gärna på ditt lokala bibliotek. Om de inte har ortens tidning som taltid-ning be att de prenumererar.

Gudrun Fleetwood

Med den nya taltidningen får alla personer med läshinder tillgång till hela papperstidningens innehåll. Du kan bläddra mellan de olika avsnitten i tidningen, till exempel nyheter, kultur och sport.

För att kunna spela in hela tidningen så läses tidningen upp av en syntetisk röst.

Vill du veta mer?

Mer info:www.taltidningen20.se

Taltidningen - nu med mer innehåll!Taltidningen

”Jag tycker att det är jättebra att det kommer hem någon och visar hur man ska göra för att använda knapparna, det är ju ganska svårt när det är så mycket nytt i början.”Gun, 76 år

Kontakta oss på telefoneller mejl [email protected] så berättar vi mer!

018-478 10 50


Se Människanstigen:

En tätortsnära naturstig med konstupplevelser för allaEtt pilotprojekt, som utgår från den konstnärliga processens möjligheter. Det unika är att personer med olika funktionsnedsättningar arbetar tillsammans med yrkesverksamma konstnärer för att gestalta ett offentligt verk.

Nära Leksands folk-högskola strax utan-

för Leksand hittar vi den fantastiska stigen som går genom landskapet och är en stark upplevelse både för seende och människor med synnedsättning. Här kan man följa den svart-vita rampen, uppleva na-turen och all sköns konst och bara vara.

Vid entrén står följande att läsa: Välkommen till Se Människanstigen! ”Låt oss bjuda in dig till en an-norlunda värld. Här möts människa och konst i skön harmoni och platsen är tillgänglig för alla. När som helst på året, vem du än är, njut av den fina na-turen och konstverken. Vi hoppas att denna plats ska

väcka tankar, inspirera och få dig att växa i sjä-len.”

Vid varje station finns en skylt med telefonnum-mer så man som synska-dad kan ringa och få in-formation om platsen. Vid ”Gläntan” som är konst-händelse nr 6 på stigen kan man få höra följande:

Utblick!Se Människan-Stigen slingrar sig

under lövverket. Det är spännande vad som döljer sig bakom nästa krök.


Hej och välkommen till konstpausen Gläntan. Vi som har gjort konst-pausen heter Eva och Maj. Här fortsätter ledsagnings-slingan genom verket i 15 meter. På andra sidan stigen fortsätter slingan i marknivå och följer bryg-gans kant.

Två meter framför dig finner du konstverkets stenbänkar och ströms-näckrosor.

Tanken med gläntan är att ge en känsla av vad man som synskadad upp-lever av platsen. Men ock-så att den ska andas en air av vad jag känner är uni-versums egenskap samt

medkännande och tålmo-dig.

På stenbänkarna finns en dikt i punktskrift på ovansidan och i svartskrift på baksidan.

Dikten:Sitt vid min sida Slut dina ögonDikten inbjuder till att sätta sig ner och blunda, uppleva alla ljud och dof-ter vid gläntan men också att stilla sinnena. Näck-rosorna mellan bänkarna är mjuka och vänliga att känna på både för seende och synskadade. Den vita näckrosen växer också ute i tjärnen, den är en släk-

ting till den asiatiska lo-tusblomman som i Asien symboliserar människans inre tillväxt. Blomman växer genom mörka vat-ten och kommer upp i ljuset där en vit vacker blomma vecklar ut sig likt en människa som går igenom livets svårighet och kommer till insikt och inre mognad.

Sätt dig gärna ner och upplev gläntan med alla dess sinnen.

Eva Johansson, synskadad och journalist Maj Lindholm, konstnär

Gläntan är en plats där man kan sätta sig ner och blunda, uppleva alla ljud och dofter men också stilla sinnena.


Landet runt

Glaukom-appenhjälperdigattminnasdinaögondroppar

Glaukom-appen finns att ladda ner på AppStore och på Google play Android. Glaukom appen – för min syns skull

AllerganAB Johanneslundsvägen3-5 SE-19481UpplandsVäsby

SW/0

049/

2015

Dat

e of

pre

p. A

pr 2

015

NYHET!

Laddanerdenidag–fördinsynsskull

Sökefter:

Västernorrland

Vårresa till blommande tulpaner Årets resa 2015 gick till Backsjön utanför Sollefteå där vi besökte Norrlands Tulpanfestival den 4 juni. Våren och tulpaner hör ihop så vi tyckte det var ett lämpligt mål. Vi såg fram emot en fin dag på festivalen där 100 000 tulpaner fanns planterade, otroligt mycket för att vara så långt norrut.

Vid framkomsten ser- verades kaffe och tunn-brödsrulle och vi fick en presentation av anlägg-ningen. Tyvärr hade vå-rens kalla väder gjort att

blomningen försenats så man kunde bara se en liten del av färgprakten. Utöver tulpaner fanns också djur vid anläggningen bland annat hundar, Siberian Husky och åsnor. Efter en rundvandring och inköp av tulpaner gick färden vidare till Sollefteå där vi åt lunchbuffé på Nipans restaurang.

Mätta och belåtna pro- menerade vi till Textilar- kivet där vi fick en guidning och information om enastående textiliers bevarande. Mycket intres-

sant och uppskattat av deltagarna.

Vi styrde åter mot Sundsvall och trots att vädret inte varit det allra bästa verkade alla vara nöjda med dagen.

Text: Britt-Marie Wernhager


Produkter som hjälper dig se!När synen blir sämre har LVI mycket att erbjuda dig – från smidiga elektroniska förstoringsglas till läskameror med förstoring och uppläsning av tryckt text.

LVI har funnits i branschen i över 35 år och är en av världens ledande tillverkare av synhjälpmedel.

WWW.LVI.SE

Är du berättigad till ett fritt hjälpmedel? Läs mer på www.lvi.se/se/produkter eller vänd dig till ögonkliniken.

Nya MagniLink Zip- bärbar & med

bästa bildkvalitet

Skåneland

15-årsjubileum i Kristianstads VattenrikeKristianstads Vattenrike be- står i dag av 22 besöks- platser med varierande natur såsom strandängar, skogar, havsstränder och stadsnära natur. Det är 3,5 mil långt och 3,5 mil brett. Inom området bor omkring 70 000 invånare. Från att ha varit ett område med sumpmark, som man ansåg inte hade några naturvärden alls, lyckades eldsjälen Sven Erik Magnusson efter enträget arbete övertyga Kristianstads politiker om

att området hade värdefull natur och var värt att satsa på.

År 2005 utsågs Kristian- stads Vattenrike till bio-sfärområde av UNESCO, vilket innebär att området skall vara tillgängligt både för forskning och för all-mänheten. Människor och djur skall arbeta tillsam-mans och målet är att bevara och utveckla området. Ett intensivt arbete har till ex-empel inneburit att malen nu finns i Helge å och var-

je vår rastar ett stort antal tranor vid Pulken. Det- ta har blivit en stor turist-attraktion.

I slutet av maj, firade glaukomföreningen Skåne-land 15-årsjubileum. 27 personer var anmälda och dessa representerade både Skåne, Halland och Ble-kinge.

VattenriketVi började på Naturum som byggdes 2010 och som ligger centralt med en vidsträckt utsikt över Kris- tianstad och omgivningar-na runt staden. Detta är ett populärt besöksområde för både vuxna och barn. Här


finns möjlighet att få kunskaper om naturen i Kris-tianstads Vattenrike genom föreläsningar och utställ-ningar med mera. Vi sam-lades i hörsalen där vår ordförande Nils Widenfors hälsade deltagarna välkom-na och Sara, som är anställd på Naturum, gav oss en innehållsrik information om Vattenriket och när vi var nästan fullärda var det dags för lunch, som vi åt i restaurangen på Naturum.

Efter en kort glaukom-information av Leopold Ericson fortsatte dagen med en två timmars båttur med Stora Safaribåten på Helge å. Där berättade guiden Jan Olsson om Kristianstads byggnader, växter och djur som vi såg under färden. Havsörnen och några torn-seglare flög också över den molnrika himlen.

Vi fick uppleva att nam-net Kristianstads Vattenrike också kan innebära att

vattnet kommer uppifrån i form av regn. Det var omväxlande uppehåll, sol och regn och då det regnade som mest fick några av deltagarna hjälpa till att dra kapellet över båten och när vi gick i land var vi en aning blöta men fulla av nya intryck efter dagens aktiviteter.

Text: Karin Christensson

Örebro

Historisk resa till Stjernsunds slottGlaukomföreningen i länet gjorde den 25 au-gusti det vi nu får kalla den sedvanliga sommar-utflykten. Jag vet inte när det börjas kalla tra-dition men det är tredje året nu som vi åker nå-gonstans och i år gick färden till Stjernsunds slott, strax söder om As-kersund.

Vi var 19 personer som klev på bussen i Örebro för att åka de sju milen sö-derut. Slottet är vackert beläget på en udde i sun-det som förbinder sjön Al-

sen med Vättern. Det är byggt i nyklassicism med sällsynt väl bevarad in-redning från 1850-talet då slottet ägdes av famil-jen Bernadotte. Men his-torien går tillbaka ända till 1600-talet när Johan Oxenstierna – därav nam-net Stjernsund – lät upp-föra en sätesgård 1664.

1785 köpte brukspatron Olof Burenstam godset och igångsatte bygget av godset till det utseende det har idag. Under mitten av 1800-talet ägdes Stjern-sund av den Bernadottska familjen. Kung Karl XIV Johan använde slottet som återkommande övernatt-ningsställe under sina re-sor mellan Stockholm och Oslo. När ”sångarprinsen” tog över slottet lät prinsen utföra en genomgripan-


Ett oumbärligt hjälpmedel vid

användning av ögondroppar

och linser. 5 gångers

förstoring på spegeln.

www.siella.se

070-64 00 191

Beställ på hemsidan

eller ring!

de nyinredning av slottet. Stjernsund kan idag visa upp en av de rikaste och bäst bevarade interiörer-na från 1800-talets mitt. Tänk er ett middagsbord med tretton iläggsskivor – ett riktigt pussel att sät-ta ihop, om jag inte minns fel var det dessutom tju-gofyra bordsben att hål-la reda på. Kristallkronor från Tyskland som inte går att beskriva. Tyvärr var det fotoförbud inne på slottet varför vi inte har några bilder därifrån.

Mönsterjordbruk1860 köpte familjen Cas-sel godset och utveck-lade det till ett mönster-jordbruk, känt för sin kreatursavel och stamort för svensk rödbrokig bo-skap. Slottets sista pri-vata ägare, fru Augus-ta Cassel avled 1951 och överlämnade i testamen-te Stjernsunds slott med inventarier till Kungli-ga Vitterhetsakademien. År 1965 förklarades slot-tet med parker som bygg-nadsminne enligt kultur-minneslagen. Detta och mycket mer fick vi lära oss av en mycket duktig guide.

Så var det dags att ta en kort promenad till Slotts-caféet och en välkommen lunch-buffé. Därefter gick många av oss och inhand-

lade delikatesser i gårds-butiken.

Styrelsen vill tacka alla som deltagit och som med sitt goda humör gjort da-gen så fantastiskt trevlig.

Nu är det bara att hoppas på något lika trevligt om ett år.

Text: Anders Nyström Bild: Tord Larsson


Svenska GlaukomförbundetOrganisationsnummer: 802 408–7325

Plusgiro: 46 06 00–0 • Bankgiro: 5424–1211Tel. 070-291 56 66 vardagar 09.00–10.00

www.glaukomforbundet.se • e-post: [email protected]

Vill du bli medlem?Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt.

c/o Örjan AnderssonEkhovsvägen 20647 32 Mariefred

GLAUKOMFÖRBUNDET

Välkommen till SGF!

ww

w.danagardlitho.se

Glaukomföreningen i GöteborgTel. 0761-42 59 21 • Pg 439 67 40-5

[email protected]

Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen

Tel. 063-208 [email protected]

Glaukomföreningen NorrbottenTel. 070-673 95 00

Bg [email protected]

Glaukomföreningen SkånelandTel. 070 – 612 01 76

Pg 444 14 [email protected]

Glaukomföreningen Småland Tel. 070-661 02 12

[email protected] 568-8999

Glaukomföreningen i StockholmTel. 08-33 38 36Pg 495 80 90-5

[email protected]

Glaukomföreningen i SörmlandTel. 070-342 00 83


Glaukomföreningen UpplandTel. 018-34 33 37


Glaukomföreningen VärmlandTel. 054-52 52 45


Glaukomföreningen VästerbottenTel. 090-12 26 89


Glaukomföreningen VästernorrlandTel. 060-12 85 21


Glaukomföreningen Örebro länTel. 070-591 86 34


Glaukomföreningen ÖstergötlandTel. 0125-611 14


ola magnell eva andersson lantto - textalk · 2015. 9. 11. · föreläsning om...

Documents