UD Protokollet

UD ProtokolletImmunitet och privilegier

Vad gr UD:s Protokoll?Besk (in- och utgende statsbesk, ministerbesk)Rttsfrgor: vrdlandsbyrimmunitet och privilegier uppehllstillstnd och viseringar fr utlndsk ambassadpersonal diplomat- och tjnstepass fr svenskar

Vrdlandsbyr107 Ambassader3 Karrirkonsulat i Gbg190 Honorrkonsulat14 Internationella organisationer (CBSS, ECDC, ESA, EU-KOM, EU-PARL, GWPO, IDEA, NDPHS, UNDP, UNEP, UNHCR, WMU, EIB, ESS)

OkrnkbarhetPersoner, egendom eller fastigheter mot vilka tvngsmedel ssom husrannsakan, kroppsvisitering och beslagtagning av egendom, inte kan tillmpas p ordinarie stt.

Ex: En diplomat fr inte anhllas/frihetsbervas

Straffrttslig immunitet

Det frhllandet att en domstol i mottagande staten saknar behrighet att ta upp ml mot den som skyddas av immunitet. Torde omfatta ven frhr i samband med brottsutredning.

Ndsituationer

Utan hinder av reglerna om okrnkbarhet och immunitet kan polis och andra myndigheter ingripa fr att avbryta pgende brottslighet, srskilt om det freligger fara fr liv och hlsa. Ndvrnsrtt mste dock anvndas med strsta frsiktighet och endast i den mn som krvs fr att avvrja akut fara.

Civilrttslig immunitetImmunitet mot mottagande stats domsrtt ven i tvisteml och administrativa ml

Undantag civilrttslig immunitet:- Tvist rrande privat, fast egendom- Arvstvist i egenskap av privatperson - Tvist rrande kommersiell sidoaktivitet

Protokollet kan inta medlande stllning vid civilrttsliga tvister (ex hyra, kpeavtal, anstllningsavtal, entreprenadavtal) med svenska kontraktsparter

Olika typer av immunitetsreglerNationell rtt om immunitet i egna landet (statschef, riksdagsledamter m.fl.)Wienkonventionen om diplomatiska frbindelser (1961)Wienkonventionen om konsulra frbindelser (1963)Sedvanerttsliga regler om:Statschefer, regeringschefer, utrikesministrar, andra ministrarAd hoc-diplomaterStatsimmunitet Andra internationella verenskommelser:Avtal om internationella organisationer, vrdlandsavtal, fredsfrmjande insatser, strre konferenser m.m.

Varfr finns immunitet och privilegier?Staters jmlikhetKommunikation i krisFunktionalitetsprincip skydd frn ptryckningarFr tjnstens utvande, inte fr personligt nje

Wienkonventioner

Wienkonventionen om Diplomatiska frbindelser (1961)Wienkonventionen om Konsulra frbindelser (1963)

Infrlivade i svensk lag genom Lag (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Wienkonventionen om diplomatiska frbindelserHur upprttas diplomatiska frbindelser?Vad gr en beskickning och vad fr den inte gra?Vem fr vara beskickningsmedlem?Hur fungerar ackreditering av beskickningschef?Beskickningslokaler (okrnkbarhet m.m.)Fri kommunikation (kurirpost m.m.)Immunitet (skydd) och privilegier (rttigheter) fr fyra olika kategorier (diplomater, A/T-personal, tjnstepersonal, privattjnare)

Hur uppstr och upphr immunitet och privilegier?Vid ankomst/anmlan till UD. Sitter inte i passet eller diplomatkortet, dock viktig indikation.Sndande staten kan hva. Frbud mot affrsverksamhet.

Var gller immuniteten och privilegierna?Bara i vrdlandet (och ev. sidoackrediteringslnder).Viss immunitet vid genomresa i tredje land.

Vad kan hnda om man bryter mot vrdlandets lagar?Vrdlandets tgrder (protest, varning, begra hvning, begra lmna, PNG)Persona non grataLagfring i hemlandet

Wienkonventionen om konsulra frbindelser

Wienkonventionen om konsulra frbindelser utgr i huvudsak en kodifiering av de sedvanerttsliga reglerna fr den konsulra verksamheten (24 april 1963).

179 stater har ratificerat konventionen.

Wienkonventionen om konsulra frbindelser

Preambel och artikel 1 med definitionerKapitel I. Konsulra frbindelser i allmnhetKapitel II. Lttnader, privilegier och immunitet fr konsulat, karrirkonsuler och andra konsulatsmedlemmarKapitel III. Regler fr honorrkonsuler och konsulat som frests av sdana konsulerKapitel IV. Allmnna bestmmelserKapitel V. Slutbestmmelser

Vad r skillnaden?

Karrirkonsulfr lnanstlld av den sndande statenmedborgare i den sndande statenfr inte fr egen vinning utva yrkes- och nringsverksamhet i den mottagande staten

Honorrkonsulfr inte ln utan har accepterat arbetet mer som ett hedersuppdragprivatperson som har ansvar fr ett konsulatofta medborgare eller stadigvarande bosatt i den mottagande statenutvar yrkes- och nringsverksamhet i den mottagande staten

Hur upprttas konsulat?

Artikel 4

Ett konsulat kan upprttas p den mottagande statens omrde endast med denna stats samtycke (samtycke begrs genom notevxling).

Konsulatets ste, dess klass och konsulatdistrikt faststlls av den sndande staten och ska godknnas av den mottagande staten (enligt svensk praxis kan ett honorrkonsulat inte upprttas i Stockholm om det finns ambassad hr).

Konsulra uppgifter

Artikel 5

Bist medborgare av, eller personer bosatta i, den sndande staten.

Hjlpen kan best i att lmna rd och upplysningar om hur Sverige fungerar och att finnas till hands vid exempelvis migrations-, sjukvrds- och passrenden.

Honorrkonsulat ska som huvudregel st i direktkontakt med, och rapportera till, nrmaste verordnade utlandsmyndighet.

Artikel 36 i Wienkonventionen om konsulra frbindelser

Frihet att meddela sig med medborgare i den sndande staten och beska dem.

Konsuln ska underrttas, nr medborgare frihetsbervas. Konsul skyldig att vidarebefordra meddelanden till myndigheten frn den som frihetsbervats.

Rtt att beska en medborgare som r fngslad, hktad eller tagen i frvar och brevvxla med honom/henne och att ombesrja att han/hon fr rttsligt bitrde. Konsuler ska dock avst frn att ingripa till frmn fr en medborgare.

Exekvatur Erknnande att utva konsulra uppgifter

En konsul tillstts av den sndande staten och fr av den mottagande staten tilltelse att fullgra sina uppgifter (artikel 10).

En konsul ska av den sndande staten frses med en handling i form av en fullmakt, som upprttas fr varje tillsttning och anger hans/hennes fullstndiga namn kategori och klass, distrikt och ste (artikel 11).

Konsulatchefen fr tilltelse att fullgra sina uppgifter genom ett erknnande frn den mottagande staten exekvatur (artikel 12).

Hur gr det till?

En ambassad/utrikesministeriet skickar in curriculum vitae fr den person de nskar utnmna till konsul.

Protokollet begr yttrande frn Lnsstyrelsen i den region personen arbetar.

Lnsstyrelsen gr en personkontroll och i de flesta fall har lnsstyrelsen ingen erinran.

Ambassaden/utrikesministeriet kan drefter komma in med en formell begran om exekvatur.

Immunitet och privilegier vid karrirkonsulatKarrirkonsul Viss okrnkbarhet samt straffrttslig immunitet svitt angr handlande i tjnsteutvningen. Tullfrihet och skattebefrielse motsvarande vad som gller fr en diplomatisk fretrdare.

Konsulattjnsteman Saknar okrnkbarhet men tnjuter straffrttslig immunitet vid fullgrandet av konsulra uppgifter. Motsvarande skattebefrielse som en karrirkonsul samt tullfrihet fr freml som infrs vid tiden fr hans/hennes frsta installerande.Familjemedlem Familjemedlemmar till karrirkonsul har samma skattebefrielse som konsuln sjlv. Motsvarande gller fr familjemedlemmar till konsulatstjnstemn vid karrirkonsulat. Tullfrihet fr freml avsedda fr personligt bruk av karrirkonsuls familjemedlem.

Honorrkonsulatens frihet att kommunicera

Sverige ska som huvudregel tillta och vrna om honorrkonsulats kommunikation med den sndande staten (artikel 58.1 och 35.1).

Sverige har dock reserverat sig mot honorrkonsulats rtt att anvnda sig av kurirer och kurirpost i sin verksamhet i Sverige

Okrnkbarheten fr honorrkonsulat

Skydd av konsulatslokaler (artikel 59)Den mottagande staten skall trffa alla ndvndiga anstalter fr att skydda honorrkonsulatets lokaler mot varje form av intrng eller skadegrelse och fr att hindra varje ofredande av konsulatet eller krnkning av dess vrdighet.

Okrnkbarheten fr honorrkonsulat

Konsulatsarkivs och konsulra handlingars okrnkbarhet Arkivet r okrnkbart. En frutsttning r att handlingarna i arkivet frvaras skilda frn andra handlingar och srskilt frn honorrkonsulns och medarbetarnas enskilda korrespondens samt frn material, bcker och handlingar som berr deras yrkesverksamhet eller nringsutvning (artikel 61).

Viktigt att en honorrkonsul som bedriver enskild verksamhet, ven hller konsulatets bibliotek och kassa fullstndigt skilda frn bcker som hr till honorrkonsulns rrelse eller enskilda verksamhet.

Skatte- och tullprivilegier fr honorrkonsulatHonorrkonsulatets lokaler r befriade frn statliga, regionala eller kommunala skatter och avgifter av alla slag, om de gs/frhyrs av den sndande staten (artikel 60). Honorrkonsuler tnjuter skattebefrielse enbart fr den inkomst de uppbr frn den sndande staten

Tullfrihet rder fr de varor som r avsedda fr tjnstebruk vid honorrkonsulatet (artikel 62).Tullfriheten omfattar inte honorrkonsuler.

Immunitet och personlig okrnkbarhet fr honorrkonsulerHonorrkonsuler tnjuter immunitet mot domsrtt och personlig okrnkbarhet fr tjnstetgrder fretagna vid fullgrandet av deras uppgifter (Artikel 71). Tjnstetgrderna betraktas som den sndande statens tgrder.

Familjemedlemmar tnjuter inget skydd enl. artikel 58.3

Straffrttsligt frfarandeArtikel 63. En honorrkonsul kan talas och hktas fr handlingar som inte utgr tjnstetgrder. Dock ska en ev. rttegng bedrivas med den aktning som br visas honom med hnsyn till dennes officiella stllning och (om personen inte r anhllen eller hktad) p sdant stt att den konsulra tjnsten strs s litet som mjligt.

Bilaterala avtal

Fr honorrkonsuler vid Storbritanniens och Nordirlands, Frankrikes, Rumniens, Rysslands och USA:s honorrkonsulat gller utver Wienkonventionen srskilda bilaterala avtal mellan Sverige och dessa lnder. I dagslget medfr avtalen inte utkad immunitet och privilegier fr honorrkonsuler som r svenska medborgare.

Wienkonventionen om diplomatiska frbindelser + Wienkonvention om konsulra frbindelserFakultativt protokoll om obligatoriskt bilggande av tvister.

Stater anslutna till protokollet. underkastar sig den internationella domstolens obligatoriska domsrtt i slitandet av tvister rrande tolkningen eller tillmpningen av konventionen.

THE DIPLOMATIC PORTAL

http://www.government.se/diplomaticportal