Augusti 2013

Om kreosot, kraftledningar och vår miljö

3/25

Innehåll

Inledning ............................................................................................................................. 5

1 Kraftledningar i stamnätet ........................................................................................ 7

1.1 Luftledningar ............................................................................................... 7

1.2 Fundament ................................................................................................... 7

1.2.1 Jordfundament ............................................................................. 8

1.2.2 Bergfundament ........................................................................... 10

1.2.3 Pålfundament .............................................................................. 11

2 Kreosotbehandlat trä och miljöpåverkan ............................................................... 11

2.1 Regler för användning av kreosot i stolpfundament .............................. 12

2.1.1 Miljöbalken .................................................................................. 12

2.1.2 Reach ............................................................................................ 13

2.1.3 Biociddirektivet ........................................................................... 14

2.1.4 Samlad bedömning av rättsläget............................................... 15

2.2 Spridning av kreosot från behandlade slipers ........................................ 15

2.2.1 Tidigare studier av stolpar ......................................................... 15

2.2.2 Fundament ................................................................................... 18

3 Alternativ till kreosotbehandlade slipers .............................................................. 20

3.1.1 Kreosotbehandlade stolpar och slipers......................................22

3.1.2 Betong ..........................................................................................22

3.1.3 Stål................................................................................................23

4 Samlad bedömning av miljöpåverkan ................................................................... 24

4/25

5/25

Inledning

Kreosot används sedan 1800-talet för att impregnera trä. Kreosotimpregneringen

skyddar bl.a. telestolpar och kraftledningar från att angripas av röta och skadeinsekter.

Nu använder Svenska Kraftnät inte kreosot i ledningsstolpar. Stamnätets 400 kV-

ledningar består nämligen av mer än 30 meter höga stålstolpar. Däremot använder vi

ofta kreosotimpregnerat trä i de bottenplattor som grävs ner under stålstolparnas

fundament och stagförankringar.

Det gör vi av två skäl. Det ena är den hållbarhet som säkerställer att våra stora stål-

stolpar kan stå stadigt i minst ett halvt sekel. Det andra är att kreosotimpregnerat trä

är det minst dåliga valet ur miljösynpunkt. Det senare kan låta konstigt men utred-

ningar har visat att alternativ som betong och stål sammantaget leder till större ut-

släpp av miljöförstörande ämnen och en större total negativ miljöpåverkan.

Kreosot sprider sig mycket korta avstånd i marken. Det handlar om decimetrar från

det impregnerade virket. Svenska Kraftnäts fundament ligger djupt ner i marken och

kommer därmed inte i kontakt med växtlighet eller människor och djur som befinner

sig ovan mark. Det finns ingen risk för att kreosot ska kunna påverka t.ex. grundvatt-

net. För säkerhets skull använder Svenska Kraftnät heller inte kreosotslipers i närhe-

ten av dricksvattenbrunnar eller i skyddsområden för vattentäkter.

Svenska Kraftnät har en legal grund för dagens kreosotanvändning. Kraftledningar är

ett tillåtet användningsområde för kreosot enligt den europeiska kemikalieförordning-

en (Reach) som sedan 2009 är en del av svensk lag.

Icke desto mindre skapar kreosotanvändningen oro och föranleder frågor till såväl

Svenska Kraftnät som till berörda kommuner och länsstyrelser. Förhoppningsvis kan

detta dokument ge svar på en del av de frågorna.

Sundbyberg i augusti 2013

Mikael Odenberg

generaldirektör

6/25

7/25

1 Kraftledningar i stamnätet

1.1 Luftledningar Stamnätets kraftledningar för 400 kV består normalt av ca 30 meter höga stolpar av

stål, vanligen tvåbenta s.k. portalstolpar. Dessa är väl beprövade och har använts i det

svenska stamnätet under flera decennier. Konstruktionen är robust, enkel att montera

och erbjuder hög driftsäkerhet.

I skogsmark används normalt sett stagade portalstolpar (s.k. A-stolpar) medan osta-

gade portalstolpar (s.k. B-stolpar) används i jordbruksmark. Vid linjebrytningspunk-

ter, d.v.s. där luftledningen ändrar riktning mer än ca 10 grader, uppförs i regel tre-

benta vinkelstolpar. Dessa är oftast försedda med staglinor utbredda vinkelrätt mot

linjeriktningen. Principskisser av stolptyper redovisas i figur 1.

Ostagade stolpar har kraftigare fundament, eftersom de ska stå stadigt utan hjälp av

stag. De stagade stolparna har mindre fundament för stolpbenen men är istället bero-

ende av stag för att stabiliseras. På vissa platser med särskilda förutsättningar uppförs

ostagade, enbenta stolpar.

Figur 1. Principskisser av standardstolpar. Från vänster: stagad A-stolpe, ostagad B-stolpe och trebent vinkelstolpe.

1.2 Fundament Stolpar och stag kan uppföras med tre olika typer av fundament. Det är jordfunda-

ment, bergfundament och pålfundament. Val av fundamentstyp beror på de geotek-

niska förutsättningarna på varje plats.

Varje stolpe och varje stag uppförs med separata fundament. Olika fundamentstyper

kan därför vara aktuella för de olika stolpbenen eller för de olika stagen. Exempelvis

8/25

kan en stolpe som har bergförankrade stolpben samtidigt ha stag som är anlagda med

jordfundament eller så kan en stolpe ha ett ben som har bergfundament medan det

andra har jordfundament. Med utgångspunkt i vissa standarder utformas och dimen-

sioneras varje fundament individuellt, utifrån förutsättningarna på platsen.

1.2.1 Jordfundament

Jordfundament anläggs i fast mark där avståndet till berg är så stort att stolpen eller

staget inte kan förankras direkt i berget. Man gräver ett 1,8 – 3 meter djupt schakt för

varje fundament respektive stagförankring. I lösare marker läggs geoduk och singel i

botten på schaktgropen. En sliperbädd (figur 2) läggs ner i schaktet och sliprarna

sammanfogas med varmförzinkade stålbalkar.

Stolpen respektive staget förankras sedan i sliperbädden (figur 3, 4, 5 och 6). När fun-

damentet är färdigbyggt fylls schaktet igen.

Det virke som normalt används till slipers är kreosotbehandlat. I sällsynta fall kan stål

eller betong användas som material i stället. Det är till exempel aktuellt i direkt an-

slutning till dricksvattenbrunnar och inom vattenskyddsområden där skyddsföreskrif-

terna förbjuder träimpregneringsmedel.

Figur 2. Bädd av träslipers sammanfogade med stålbalkar.

Dimensionerna på slipers och fundament är beroende av de geotekniska förutsättning-

arna, liksom av stolptyp, stolphöjd och avstånd till närmaste intilliggande stolpe. De

skiljer sig därför åt från stolpplats till stolpplats.

9/25

Figur 3. Principskiss jordfundament med slipersbädd, avsedd för A-stolpe.

Figur 4. Principskiss jordfundament med slipersbädd, avsedd för B-stolpe

Figur 5. Principskiss stagförankring

10/25

Figur 6. Fotografi av jordfundament till en B-stolpe på sin bädd av impregnerade träslipers.

1.2.2 Bergfundament

Bergfundament används när avståndet till berg inte är längre än ca två meter från

fundamentets överyta. Fundamentet anläggs då genom att marken ner till bergytan

avtäcks genom schakt och ett fundament i betong gjuts på berget. Stolpen förankras

sedan i fundamentet med bultar (figur 6). När fundamentet är färdigbyggt fylls schak-

tet igen.

Figur 6. Principskiss bergfundament.

11/25

1.2.3 Pålfundament

Pålfundament används på platser där avståndet till berg är för stort för d bergfunda-

ment och markens stabilitet otillräcklig för jordfundament, t.ex. i myrmarker. Stolpar-

na anläggs på pålar som slås ner i marken. På pålarna gjuts en betongplatta där stolp-

benet förankras (figur 7). På pålar används alltid ostagade stolpar.

Figur 7. Principskiss pålfundament.

2 Kreosotbehandlat trä och miljöpåverkan

Kreosotbehandling är den standardteknik som elbranschen sedan länge använder för

kraftledningar på alla spänningsnivåer. I 400 kV-nätet används dock inte trästolpar

utan stolpar av stål, varför Svenska Kraftnäts kreosotanvändning här endast gäller

bottenplattor för fundament och stagförankringar.

Utifrån det användningsområde som Svenska Kraftnät har är det få alternativ på

marknaden som går att motivera utifrån de krav som finns på vår byggnation. De al-

ternativ som är aktuella är stål och betong. En jämförelse mellan de olika alternativen

beskrivs i avsnitt 3.

12/25

Kreosotolja har använts som impregneringsmedel för slipers sedan 1850-talet. Andra

typer av impregneringsmedel har inte visats sig ha tillräckligt motstånd mot röta. Vid

impregnering av stolpar och slipers är det splintveden som impregneras då själva kär-

nan i virket inte kan tillföras någon kreosotolja. För stolpar är målet att splinten ska

tillföras 110 kg kreosot per m3 splintved, motsvarande för slipers är 55 kg/m3 på grund

av att de innehåller mindre splintved. De kreosotoljor som används idag är flytande

vid rumstemperatur. Vid de lägre temperaturer som råder en bit ner i marken är oljan

mycket trögflytande.

Kreosot är en blandning av många olika ämnen och erhålls främst genom torrdestilla-

tion av stenkol. Ämnet används idag främst för impregnering av järnvägsslipers, el-

och telefonstolpar.

Kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med

hälsofarliga egenskaper. Antracen, fluorenten, pyren och fenantren i kreosot, har s.k.

PBT-egenskaper. De är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bio-

ackumulerbara) och är giftiga (toxiska).

2.1 Regler för användning av kreosot i stolpfundament

2.1.1 Miljöbalken

I 14 kap. miljöbalken finns miljöbalkens regler om kemiska produkter. Dessa bestäm-

melser är av ramlagstiftningskaraktär och de mer specifika reglerna rörande kemiska

produkter återfinns i regeringens förordningar och i EU-lagstiftning. I 2 kap. miljöbal-

ken finns de allmänna hänsynsreglerna. Dessa gäller för all verksamhet och alla åtgär-

der som inte har försumbar betydelse i det enskilda fallet. I korthet innebär det att alla

verksamhetsutövare är skyldiga att

> skaffa sig den kunskap som behövs,

> vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka

skada eller olägenheter på människors hälsa eller miljön,

> tillämpa bästa möjliga teknik,

> undvika att sälja eller använda kemiska produkter som kan ersättas med mindre

farliga produkter,

> hushålla med råvaror och energi,

> välja en lämplig plats för sin verksamhet eller åtgärd,

> ansvara för att avhjälpa eventuella miljöskador som verksamheten orsakat,

13/25

Det är verksamhetsutövarens ansvar att visa att kraven efterlevs. Alla dessa krav ska

uppfyllas om det inte kan anses orimligt och vid varje skälighetsavvägning ska nyttan

av försiktighetsåtgärder vägas mot kostnaderna.

För Svenska kraftnät innebär denna skälighetsavvägning att nyttan av skyddsåtgärder

ska vägas mot t.ex. den samhällsekonomiska kostnaden.

2.1.2 Reach

Användningen av kreosot regleras i EU:s kemikalieförordning (EG) nr 1907/2006, den

s.k. Reach-förordningen. Denna EU-förordning är svensk lag sedan juni 2009. Regler-

na rörande kreosot i Reach finns i punkt 31.1 bilaga XVII.

Punkt 31.1 anger ett generellt förbud mot användning av kreosot till behandling av trä

samt att trä som har behandlats med kreosot inte får släppas ut på marknaden. I punkt

31.2 anges undantagen från detta generella förbud. Ett undantag (punkt 31.2 b) gäller

bl.a. yrkesmässigt och industriellt bruk av kreosotbehandlat trä för järnvägar och

kraftledningar.

Som framgår av förordningstexten är uppräkningen av undantag exemplifierande och

den ska inte tolkas uttömmande. Idag saknas närmare tolkningar av EU-domstolen

om vilka verksamheter som kan vara tillåtna inom ramen för undantaget. Därför ska

bestämmelserna tolkas direkt utifrån sin ordalydelse samt mot bakgrund av syftet med

bestämmelserna. Utifrån den bakgrunden måste begreppet ”kraftledningar” anses

innefatta hela kraftledningsbygget, både stolpar och fundament. Detta eftersom varken

ordalydelsen i bestämmelsen eller syftet med densamma ger någon anledning till upp-

delning mellan olika delar av en kraftledning.

Bland de uppräknade undantagen i punkt 31.2 b anges även verksamheterna ”hamnar

och vattenvägar”. Riskerna med att kreosotbehandlat virke kommer i kontakt med

vatten har därmed ansetts så pass låga att man inte förbjudit dessa användningsområ-

den.

I punkt 31.3 anges ett antal fall där förbudet i punkt 31.1 ska gälla även om det behand-

lade träet är sådant att det omfattas av undantaget i punkt 31.2. Här räknas främst

situationer upp där kreosotbehandlat virke kommer i kontakt med konsumenter (t.ex.

genom hudkontakt). Detta förtydligar syftet med förbudet och stämmer väl överens

med tolkningen att både kraftledningsstolpar och fundament omfattas av undantaget.

14/25

2.1.3 Biociddirektivet

Kreosot är klassat som bekämpningsmedel och omfattas därför även av det s.k. bio-

ciddirektivet (direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden).

Direktivet är införlivat i svensk rätt genom 14 kap. miljöbalken, förordning (2000:338)

om biocidprodukter samt Kemikalieinspektionens föreskrifter (2008:3) om bekämp-

ningsmedel.

Kreosot har utvärderats inom ramen för direktivets granskningsprogram och utvärde-

ringen ligger till grund för EU-kommissionens beslut i juli 2011 att godkänna ämnet. I

enlighet med kommissionens beslut togs kreosot upp i bilaga 1 till biociddirektivet från

och med den 1 maj 2013. Kreosot är därmed godkänt för användning i fem år från

detta datum. Efter perioden om fem år kan upptagandet förnyas, efter att en jämfö-

rande riskbedömning i enlighet med direktivets artikel 10.5 andra stycket utförts.

Användning av produkter i Sverige som innehåller kreosot kräver även att dessa pro-

dukter har godkänts av Kemikalieinspektionen (KemI). Vilka produkter som är god-

kända finns angivet i det s.k. bekämpningsmedelsregistret. I registret finns idag tre

produkter som innehåller kreosot.

Den bedömning som KemI har gjort och som ligger till grund för beslutet om godkän-

nande är att viss användning av kreosot anses vara acceptabel. Detta eftersom det bl.a.

finns betydande socioekonomiska fördelar med kreosot vid vissa tillämpningar. T.ex.

kom man fram till att ett förbud mot kreosot i Sverige skulle innebära en samhällseko-

nomisk kostnad på cirka 100 miljarder kronor. KemI konstaterar även att det i vissa

fall inte finns några lämpliga alternativ till kreosot som är mindre skadliga för miljön.

I samband med godkännande av produkter anger KemI de villkor som är förknippade

med godkännandet av varje enskild produkt. Villkoren riktar sig till den som är inne-

havare av godkännandet och anger ett användningsområde som enligt KemI ska ses

som en yttre ram för de anvisningar som ska finnas på medlets förpackning eller i

anslutning till den. Användningsområdena som KemI anger utgör alltså primärt en

anvisning för hur medlet ska märkas på förpackningen vid försäljning och är inte en

bindande föreskrift för hur medlet ska användas. Användningsområdet för de av Ke-

mikalieinspektionen godkända produkterna innehållande kreosot är

> mot röta i trä som skall användas i yrkesmässig verksamhet till järnvägssyll eller

som rundvirke till linjebyggnad eller marina anläggningar,

> för tryckimpregnering.

15/25

Svenska Kraftnät använder virke som är tryckbehandlat med träskyddsmedlet WEI

Typ B. Det är samma träskyddsmedel som i bekämpningsmedelsregistret kallas VfT-

Kreosotolja M regnr. 3386. Detta ämne är godkänt av KemI för användning till tryck-

impregnering av trä.

KemI:s prövning avser den produkt som används vid impregneringen och inte an-

vändningen av behandlat virke. Svenska Kraftnät varken kan eller behöver därför söka

godkännande eller dispens från KemI för att få använda kreosotbehandlat virke. Själva

användningen av impregnerat virke reglereras i stället av Reach-förordningen.

2.1.4 Samlad bedömning av rättsläget

Kreosot har varit föremål för omfattande utvärderingar som resulterat i att det är god-

känt att använda under vissa förutsättningar. De begränsningar som finns för använd-

ningen anges i Reach-förordningen och biociddirektivet.

I Reach anges kraftledningar som ett specifikt område där användning av kreosot är

tillåten. Detta omfattar hela kraftledningsbygget och därmed både stolpar och funda-

ment.

Enligt den prövning som Kemikalieinspektionen (KemI) har gjort utifrån biociddirek-

tivet är ett antal kreosotprodukter godkända för användning i Sverige. De slipers som

Svenska Kraftnät använder i fundament är tryckbehandlade med ett av dessa god-

kända träskyddsmedel. Sammantaget är därför Svenska Kraftnäts användning av kreo-

sotbehandlade slipers i fundament en tillåten användning enligt gällande svensk lag-

stiftning.

2.2 Spridning av kreosot från behandlade slipers På grund av kreosotets hälsofarliga karaktär har ett flertal studier utförts de senaste

åren. Bland annat i form av livscykelanalyser och provtagning av mark för att kartlägga

läckaget från kreosotbehandlat virke till omgivande mark.

2.2.1 Tidigare studier av stolpar

Ett flertal studier har utfört av läckage av kreosot från slipers och fundament runt om i

världen. Läckaget skiljer sig dock mellan olika länder på grund av varierande träslag

och impregneringsmetoder. Därför är det viktigt att främst beakta studier utförda i

Sverige, Finland eller Norge för att kunna uppskatta läckaget från kreosotbehandlade

slipers i Svenska Kraftnäts fundament.

Under 2011 genomfördes en undersökning av kreosothalter i jorden kring kraftled-

ningsstolpar i Sverige ”Status Report on Soil Contamination in the Proximity of Creo-

16/25

sote-Treated In-Service Utility Poles in Sweden” (Jernlås, 2012). Stolparnas ålder var

omkring 20 år och deras bas sträckte sig ned i marken till ca två meters djup. Träslaget

var tall. Totalt undersöktes marken kring 19 stolpar på olika marktyper, såsom stenfri

mark dominerad av antingen lera, silt eller sandjord. Alla stolpar hade behandlats

enligt nordisk standard och hade godkänd märkning som visade detta (NTRA-skyltar).

Förutom prover kring stolparna togs bakgrundsprover på varje provtagningsplats på

ca 30 meters avstånd från närmaste stolpe.

Analyserna i studien har inriktats på 16 polyaromater (PAH) som finns i kreosot, ef-

tersom vissa av dessa har cancerogena egenskaper.

Tabell 1. Olika grupper av PAH vid analys.

Proverna tagna kring stolparna analyserades därutöver även för benzo(e)pyrene, 1-

methylnaftalene, 2-methylnaftalene och biphenyl.

Som man kan se i tabell 2 så utgår Naturvårdsverkets riktvärden (”Riktvärden för föro-

renad mark” (2009)) ifrån PAH L, M och N. PAH 16 som analyserats i denna studie är

en summa av PAH L, M och H (tabell 1).

Riktvärdena anger för olika ämnen den föroreningshalt under vilken ämnet inte för-

väntas ge upphov till några skadliga effekter på människor och miljö. Värt att notera är

även att ett överskridande av riktvärdet inte nödvändigtvis medför negativa effekter,

17/25

utan värdena är satta med försiktighetsprincipen i åtanke. Naturvårdsverket PAH-

riktvärden framgår av tabellen nedan.

Tabell 2. Naturvårdsverkets PAH-riktvärden.

Jämförelsen i tabell 2 anger riktvärden för PAH i mark för känslig mark (KM) eller

mindre känslig mark (MKM) enligt Naturvårdsverket. Känslig mark och mindre käns-

lig mark beskriver olika scenarier och riktvärden för markanvändning.

Markanvändningen kan påverka hur människor exponeras för föroreningar samt vilka

krav som ställs på skydd av markmiljön. Känslig markanvändning kan exempelvis vara

områden där människor vistas permanent så som bostäder, skolor eller odlingsmark.

Mindre känslig markanvändning är områden där människor vistas enbart under sin

yrkesverksamma tid så som kontor, industrier eller vägar (Naturvårdsverket, 2009).

Resultatet från studien visar att kreosotoljan hade följande spridning från förorenings-

källan:

> I sand var spridningen av kreosot begränsad till max fyra decimeter ut från stol-

pen. Vid två decimeter ut från stolpen låg halterna under riktvärdet för PAH för

känslig markanvändning (KM). För de flesta stolparna som står i mark bestående

av sand är spridningen begränsad till en centimeter ut från stolpen.

> För de flesta stolpar i silthaltig jord återfanns inte halter av kreosot högre än rikt-

värdet för KM längre ut än en centimeter från stolpen. Vid enstaka fall hade det

spridit sig längre ut men då till max fyra decimeter.

> I lera spred sig kreosotet för de flesta stolpar inte längre ut än två decimeter från

stolpen i halter högre än riktvärdet för KM. Även i de avvikande fallen tycks hal-

terna åtta decimeter ut från stolpen vara lägre än riktvärdet för KM.

18/25

Sammanfattningsvis visar studien att föroreningarna från de kreosotbehandlade stol-

parna tydligt minskar med ökat avstånd och djup från stolpen. Ungefär fyra decimeter

i lateral riktning från stolpen visade sig nivåerna på kreosotets mest toxiska innehåll-

sämnen (PAH-halterna) ligga under riktvärdet för KM. Det innebär i praktiken att det

skulle vara tillåtet att bygga bostadshus på marken samt ha odlingsmark ca fyra deci-

meter från stolparna sett till PAH-halterna. I vertikal riktning var motsvarande nivåer

ofarliga vid åtta decimeter.

2.2.2 Fundament

Resultaten från Jernlås omfattande studie på kreosotföroreningar kring ledningsstol-

par i Sverige (2012) kan antas vara överförbara till den spridning som finns kring fun-

damenten i mark. Detta eftersom stolparnas bas ligger på samma djup som funda-

menten, kreosotoljan sprider sig mycket korta sträckor och vid studien gjordes även

provtagningar under stolparna.

För att styrka att resultaten från studien på stolpar är överförbara på slipers nedgrävda

i mark har Rikard Jernlås på uppdrag av Svenska Kraftnät genomfört beräkningar på

kreosotoljans spridning från fundament i mark. Detta har sammanfattats i ett PM

”Kreosot och dess uppträdande i mark” (2013). Beräkningarna är gjorda med teore-

tiska förväntningar utifrån de kemiska och fysikaliska förhållanden som finns i mark.

I studien på ledningsstolpar (Jernlås, 2012) användes antagandet att stolpar har en

livslängd på 20 eller 40 år. Men eftersom rörligheten och nedbrytningsprocessen är

mycket lägre i mark än ovan mark påvisar Jernlås i sina beräkningar (Jernlås, 2013)

kreosotets rörlighet är överdrivna jämfört med verkligheten för fundament.

Halterna av kreosot kring fundamenten kan därmed väntas vara lägre i praktiken,

eftersom PAH har en lägre löslighet i vatten än vad som tagits med i beräkningen.

Därmed finns inget tvivel om att beräkningarna på föroreningens spridning från led-

ningsstolparna väl täcker in föroreningarna från ett stolpfundament.

I nedanstående tabeller redovisas beräknade halter av kreosot i jord och i vattenfas på

olika avstånd från föroreningskällan. Jämförelse har gjorts mot ”Generella riktvärden

för förorenad mark” (Naturvårdsverket, 2009). Grön bakgrund motsvarar halter lägre

än KM (känslig markanvändning). Gul bakgrund motsvarar halter mellan KM och

MKM (mindre känslig markanvändning). Röd bakgrund motsvarar halter över MKM.

I tabell 3 redovisas halterna av och hur långt PAH i kreosotet sprider sig i ett tänkt

scenario där det är en relativt hög infiltration av nederbördsöverskott intill fundamen-

ten.

19/25

Tabell 3. Infiltration av nederbördsöverskott (150 mm/år), halter i jord (mg/kg)

Ämne Avstånd (m)

0 0,05 0,1 0,5 1 5 10 50 100

PAH_L 34,07 15,81 10,18 1,01 0,06 0,00 0,00 0,00 0,00

PAH_M 11,26 3,09 1,23 0,04 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

PAH_H 1,71 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

Enligt beräkningarna sprids inte de olika PAH i kreosot längre än en decimeter i halter

högre än KM. Detta oberoende av hur höga halter/mängder som finns i förorenings-

källan eftersom kreosotämnena binder hårt till organiska material. De får därmed en

låg utspädningseffekt och små transportmöjligheter oberoende av vattenmängden.

I motsvarande beräkningar på grundvattentransport i så kallad normal jord (0,315

meter/år) är beräkningen gjord utifrån den tänkta situation där en sliper/stolpe står i

grundvatten och omströmmas av grundvatten med ett flöde av ca tre decimeter per år.

Även i dessa beräkningar blir situationen tämligen lik den som tidigare beskrivits. Det

nästan fördubblade flödet medför att PAH-ämnena transporteras något längre innan

nedbrytningen avslutar transportprocessen.

Eftersom slipers i fundamenten kan förväntas komma i kontakt med grundvatten har

även beräkningar gjorts på grundvattentransport. I tabell 2 beräknas sliper/stolpe stå i

grundvatten och omströmmas av grundvatten med ett flöde av ca tre decimeter per år.

Tabell 4. Grundvattentransport i normal jord (0,315 m/år), halter i vattenfas (µg/l)

Avstånd (m)

0 0,05 0,1 0,5 1 5 10 50 100

Bensapyren 1,72 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

PAH4 6,87 0,19 0,05 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

20/25

Tabell 5. Grundvattentransport i normal jord (0,315 m/år), halter i jord (mg/kg)

Ämne Avstånd (m)

0 0,05 0,1 0,5 1 5 10 50 100

PAH_L 34,07 22,32 16,25 4,43 1,16 0,00 0,00 0,00 0,00

PAH_M 11,26 5,80 3,26 0,28 0,05 0,00 0,00 0,00 0,00

PAH_H 1,71 0,11 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

Tabell 4 och 5 visar att situationen blir tämligen lik den som tidigare beskrivits. Det

nästan fördubblade flödet jämfört med vanlig nederbörd medför givetvis att PAH-

ämnena transporteras något längre innan nedbrytningen avslutar transportprocessen.

Men det visar att när föroreningskällan står i kontakt med grundvatten tycks inte kreo-

soten sprida sig mer än maximalt en halv till en meter ut från föroreningskällan i hal-

ter över KM. Oberoende av hur höga halterna är vid källan.

Sammantaget visar de teoretiska beräkningarna utförda på fundamenten att resultaten

från fältstudien av stolpar går att överföra till nedgrävda fundament. På grund av hög

adsorption, långsam transporthastighet och nedbrytning av ämnen i mark drar Jernlås

(2013) slutsatsen att en föroreningsspridning på längre distanser är omöjligt i jordar

med normal genomsläpplighet.

3 Alternativ till kreosotbehandlade slipers

De material som är aktuella för Svenska Kraftnäts stolpfundament och som har möj-

lighet att uppfylla verkets krav på hållbarhet och livslängd är

> kreosotbehandlat virke

> betong

> stål

I KemI:s bedömningsunderlag för kreosot till EU ingick en livscykelanalys. KemI ville

vidga beslutsunderlaget så långt det var möjligt inom ramen för biocid-direktivet.

Man begärde in en analys av olika materialvals miljöpåverkan, vilken utvärderades av

Svenska Miljöinstitutet (IVL) i form av en livscykelanalys. I studien har ledningsstol-

par av kreosotbehandlat trä, stål, komposit och betong jämförts med hjälp av livscyke-

lanalysmetodik (Erlandsson et al 2009, 2011).

21/25

Studien på ledningsstolpar ger även relevant information för Svenska Kraftnäts an-

vändning av slipers i fundament eftersom

> det är samma materialslag och kreosotolja som används i fundament och stolpar,

> stolparna sträcker sig ned till samma djup som sliprarna i fundamenten ligger på,

> studierna på läckage som behandlats i förra kapitlet visar även att precis som för

stolpar sprider sig kreosotoljan mycket korta avstånd från fundamenten.

Sammantaget visar resultatet av IVL:s livscykelanalys att ledningsstolpar av kreosot-

behandlat trä är det bästa alternativet med avseende på de miljöaspekter som livscyke-

lanalysen omfattar, följt av stolpar av betong.

Det övergripande resultatet från livscykelanalysen illustreras i figuren nedan. Där visas

miljöpåverkan från de olika stolpalternativen uppdelade på olika miljöpåverkanskate-

gorier.

Figur 8. Miljöpåverkan (mPe) för de olika stolpalternativen uppdelat på olika miljöpå-

verkanskategorier (Erlandsson et al 2011)

Med humantox menas den risk ämnet innebär för att orsaka hälsoskador hos männi-

skor. Begreppet kan innebära både risk för långtidseffekter samt omedelbar risk för

ohälsa. Ekotoxiska ämnen är ämnen som omedelbart eller på sikt innebär risk för en

22/25

eller fler miljösektorer. Det innebär att ekotox är ett mått på hur skadligt ett ämne eller

en produkt är för omgivande djur och natur.

3.1.1 Kreosotbehandlade stolpar och slipers

Utifrån figur 8 kan det utläsas att kreosot jämfört med betong och stålstolpar har

> lägre miljöpåverkan utifrån kategorierna klimat, övergödning, försurning och

marknära ozon,

> lägre human- och ekotoxicitet jämfört med stål, samt

> lägre humantoxicitet jämfört med betong.

3.1.2 Betong

Resultatet från livscykelanalysen visar att jämfört med kreosotbehandlade stolpar

> är humantoxiciteten för betong högre sett över stolparnas hela livscykel. Betong

bidrar framför allt till större utsläpp av humantoxiska ämnen vid tillverkningen än

vid installation och drift.

> bidrar betongstolpar betydligt mer till klimatpåverkan och övergödning,

> har betongstolparna mindre påverkan på ekotoxicitet.

Nedan följer en jämförelse av användning av kreosotbehandlade slipers och betong-

fundament utifrån teknisk information.

Tabell 6. Jämförelse mellan träslipers och betongfundament

Träslipersfundament Betongfundament

Konstruktion Träslipersfundament består utav en enkel konstruktion av två huvudbalkar samt fästan-ordningar för träslipers

Betongfundament består utav en betongplatta med plint med ingju-ten stålarmering samt grundbult.

Tillverkning Lätt och snabb att tillverka av vanliga stålbalkar samt furu. Kräver lite energiförbrukning.

Kräver mer energi och tidskrä-vande tillverkning. En gjutform skall spikas ihop på stolpplatsen. Färdigblandad betongen levereras från betongfabrik. Armeringsjär-nen fogas ihop innan betongen hälls över. Normal härdningstid till full hållfasthet är cirka 28 dygn. Vid gjutning vintertid måste fundamentet täckas över och vär-mas för att gjutning skall kunna utföras.

23/25

Vikt Cirka 10 gånger tyngre

Transport till stolpplatsen

Här kan transporten av delar-na ske med mindre fordon.

Anslutningsväg måste byggas till stolpplatsen för att betongbilen skall kunna komma fram vilket kräver bland annat större miljöin-trång och större åtgång av bränsle.

Installation Stolpen kan resas direkt efter det att fundamentgropen har fyllts igen och packats.

Fundamentet måste härdas i cirka 28 dygn innan full hållfasthet uppnås och stolpen kan installeras ovanpå.

Kvalitetssäkring och väder-påverkan vid in-stallation

Materialen kvalitetssäkras vid leverans från tillverkaren. Montage inte väderberoende.

Formsättning, armering och gjut-ning måste kvalitetssäkras i fält. Vid gjutning vintertid måste fun-damentet skyddas mot is, snö och kyla för att gjutning överhuvudta-get skall kunna utföras.

Underhåll Inget underhåll på slipers under ledningens livslängd.

Det förekommer sprickor i pelaren samt vittring av betongen bero-ende på utförandet vid gjutningen. Detta måste åtgärdas för att upp-fylla ledningens livslängd.

Rivning Rivningen måste utföras genom bilning vilket är tidskrävande och svårt. Mer vikt skall transporteras bort.

Totalkostnad material, tillverk-ning, installation

Kostnaden ökar med mer än 60 % av kostnaden för träslipersfunda-ment.

Slutsatsen utifrån jämförelsen i tabellen ovan är att kreosotslipers i stolpfundamenten

är mer konkurrenskraftigt jämfört med betongfundamenten såväl miljömässigt som

kvalitetsmässigt och ur kostandssynpunkt.

3.1.3 Stål

Resultatet från livscykelanalysen visar att stålstolpar har den största miljöpåverkan av

alla stolptyperna på grund av att

> humantoxiciteten och ekotoxiciteten för stålstolpar är högre sett över stolparnas

hela livscykel. Det är framförallt de stora utsläppen av metaller från stålstolparna

som bidrar till eko- och humantoxicitet.

24/25

> stål även är det material som har den största inverkan på klimatförändringar,

övergödning, försurning och marknära ozon.

Stålslipers är för Svenska Kraftnät ett mycket sämre alternativ än betong och kreosot-

behandlat virke rent tekniskt. De är ett dåligt alternativ för serieinstallation. Stålslipers

väger nästan dubbelt så mycket som kreosotslipers, vilket försvårar och fördyrar han-

teringen vid transport och installation. Sammantaget är stålslipers inte konkurrens-

kraftiga, varken utifrån kostnad eller samlad miljöpåverkan jämfört med betongfun-

dament och kreosotslipers.

4 Samlad bedömning av miljöpåverkan

Vid val av stolptyp och fundament måste Svenska Kraftnät ta hänsyn till många

aspekter. Viktiga kriterier är bland annat hållbarhet och hållfasthet samt påverkan på

människor och natur under hela livscykeln, både vid byggnation och under drift. Även

den positiva klimatpåverkan av byggnationen av Sveriges framtida stamnät för el

måste vägas in. Vilka val som än görs går det inte att undkomma påverkan på den

mänskliga miljön och naturlivet.

Betong och stål är tänkbara alternativ till de kreosotbehandlade slipers som används

idag. Men användningen av stål och betong är inte problemfri och i dagsläget pekar

informationen mot att en övergång till dessa produkter skulle vara sämre ur både mil-

jösynpunkt och ekonomisk synpunkt. Stål- och betongfundament kräver mer energi att

tillverka, transportera, installera och destruera. De livscykelanalyser som gjorts visar

att dessa alternativ med stor sannolikhet leder till större klimatpåverkan, totalt sett

större utsläpp av humantoxiska ämnen samt medför praktiska nackdelar.

På grund av kreosotets hälsofarliga karaktär har ett flertal studier utförts där provtag-

ning av mark utförts för att kartlägga läckaget från kreosotbehandlat virke till omgi-

vande mark. Studien av Jernlås (2012) visar att föroreningarna från de kreosotbehand-

lade stolparna tydligt minskar med ökat avstånd och djup från stolpen. Ungefär fyra

decimeter i lateral riktning från stolpen visade sig nivåerna på kreosotets mest toxiska

innehållsämnen (PAH-halterna) ligga under riktvärdet för KM. I vertikal riktning var

motsvarande nivåer ofarliga vid åtta decimeter.

Sammantaget visar de teoretiska beräkningarna utförda på fundamenten att resultaten

från fältstudien av stolpar går att överföra till nedgrävda fundament. På grund av hög

adsorption, långsam transporthastighet och nedbrytning av ämnen i mark drar Jernlås

25/25

(2013) slutsatsen att en föroreningsspridning på längre distanser är omöjligt i jordar

med normal genomsläpplighet.

Precis som alla verksamheter i Sverige måste Svenska Kraftnät följa miljöbalkens hän-

synsregler och tillämpa bästa möjliga teknik. I miljöbalken ingår dock att man alltid

ska göra en skälighetsavvägning. Bästa möjliga teknik blir därmed den bästa teknik

som idag finns tillgänglig att använda till en skälig kostnad och arbetsinsats.

Utifrån de alternativ som idag finns tillgängliga för Svenska Kraftnät när det gäller val

av fundament är fundament med kreosotimpregnerade slipers den bästa möjliga tek-

nik som är skälig att använda. Det är den lösning som enligt livscykelanalyser och

spridningsstudier har visat sig ge lägst total miljöpåverkan.