områden av riksintresse för friluftsliv.pdf

RIKSINTRESSE

FRILUFTSLIV

HALLANDS LAN

Del III

Underlag för tillämpning av lag om hus- hhllning med naturresurser = NRL

2 kap 6 Q

3 kap 1 Q

3 kap 2 Q

3 kap 4 §

Mark- och vattenområden som har betydelse från all- män synpunkt på grund av områdenas naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Be- hovet av omraden för friluftsliv i närheten av tät- orter skall särskilt beaktas.

hråden som är av riksintresse för naturvården, kul- turminnesvården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

De områden som anges i 2-6 $$ är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. I Inom följande områden skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtlig- heten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön : - - - '1 - - - It - - - - - I' - - - 'I - - - It

- Kustområdet i Halland - Kullaberg och Hallandsas med angränsande kustom&- den

Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp - - - " - - - " - - - " - - - " - - - får .fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgo- doser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregio- nerna .

I N N E H A L L S F O R T E C K N I N G

1. SAMMANFATTNING

1.1 Natu r resurs lagen

1.2 Bakgrund - l a n s s t y r e l s e n s och c e n t r a l a verkens s tä l l n i ngs tagande

1.3 Allmänna kommentarer t i l l u r v a l e t

1.4 Områden med sammanfallande r i k s i n t r e s s e n

1.5 R i k s i n t r e s s e n i den kommunala öve rs i k t sp lanen

2. RIKSINTRESSEN - FRILUFTSLIV

2.1 Kommentarer t i l l u r v a l e t

2.2 Kommentarer b e t r ä f f a n d e f r i t i d s f i s k e

2 . 3 Berörda områden i Hal lands l a n

- ö v e r s i k t s k a r t a

- t a b e l l e r

- r e g i s t e r b l a d

3. SÄRSKILDA HUSHALLNINGSBESTÄMMELCER - RIKSINTRESSEN

3.1 Berörda områden i Hal lands l a n

3.2 Sä rsk i l da kommentarer t i l l avgränsningarna

ö v e r s i k t s k a r t a

Riksint ressena f ö r f r i l u f t s l i v å t e r f i n n s på fö l j ande sida:

Särö skärgård - Val lda Sandö

Sandsjöbacka

Lygnern - Rolfsån

Onsalalandet - Kungsbackafjorden

Viskan

Getterön - Arnäs - Balgöf jorden

Aku l l a bokskogar

Ätran - Högvadsån

Skrea s t rand - Tylösand

Nissan

Sirnlancjsdalen - Fy l leans da.l.qang

Oolrnenomridet

Lahnlrnsbukten

Hallandsas

16

2 o

24

Tjolöholrn 28

32

3 5

38

42

4 6

5 l

54

50

6 2

67

Stora och L i l l a Niddelgrund, Rödebanke Fladen 7 1

1. Sammanfattning

1.1 Naturresurslagen

Riksdagen har tagit beslut om en ny lag om hushåll- ning med naturresurser m m NRL, som trädde i kraft den 1 juli 1987.

Införandet av NRL innebar att hushållningsbestammel- serna för användningen av mark och vatten i riksdagens riktlinjer för den fysiska riksplaneringen har lagreg- lerats.

NRL innebar en precisering av d e allmänna intressen för användningen av marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt som skall vagas in i beslut.

NRL syftar till att

- bevara en god natur- och kulturmiljö

- trygga landets försörjning med naturresurser på lång sikt

- främja ett ändamålsenligt samhallsbyggande

NRL ar inriktad mot skydd av långsiktiga och för landet väsentliga varden. Detta innebar inte att NRL en- sidigt framjar bevarandeintressen och långsiktiga

. försörjningsbehov. Lagens grundläggande s y f t e är att främja en användning av naturresurserna som ar för- nuftig för samhället vid en allsidig, samlad bedöm- ning, både i ett långsiktigt och i ett kortsiktigt perspektiv. NRL:s hushållningsbestämmelser utgör en för olika lagar gemensam grund för att avgöra konkur- rensfrågor i samband med beslut som rör ändrad anvand- ning av mark- och vattenresurserna.

I NRL:s 2 kapitel anges grundlaggande hushållnings- bestämmelser för olika verksamheter och intressen. För vissa av dessa verksamheter och intressen kan områden av riksintresse anges.

I- NRL:s 3 kapitel anges särskilda hushållningsbestam- melser för vissa angivna områden, som med hänsyn till deras natur- och kulturvärden i sin helhet ar av riksintresse.

Om ett område ar av riksintresse för flera oförenliga ändamål, ska företräde ges åt det eller d e ändamål som på lämpligaste satt framjar en långsiktig hushåll- ning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt.

För i denna rapport redovisade sektorer ä r i första hand lagtexten som anges i rutorna på omslagets in- s i d a tillämplig.

1.2 Bakgrund - länsstyrelsens o c h centrala verkens ställningstaqande

I e n tidigare planeringsomgång i samband med d e n fysiska riksplaneringen under 1970-talet redovisades områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv s a m t miljöer och större områden av betydelse för k u l - turminnesvården. Under hösten 1985 och 1986 utformade planverket, naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet allmänna råd för det översynsarbete av riksintressena som länsstyrelserna ombads göra under 1986. Länssty- relserna sammanställde de förslag och material som underlag för de centrala verkens ställningstagande till riksintressen.

Detta arbete bedrevs inom planeringsavdelningen med insatser från främst plan- och naturvsrdsenheterna samt från länsantikvarien- Underlag hämtades från dels material inom länsstyrelsen och dels från uni- versitet, högskolor, organisationer eller personer med särskilda kunskaper. Landsantikvarien vid Hallands länsmuseer samt fiskenamnden i länet har bistått med ett omfattande faktaunderlag.

I oktober '1906 informerades länsstyrelsens förtroendc- mannastyrelse om arbetet och de förslag som därvid tagits fram för Hallands lan.

Naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet har i beslut den 8 februari 1988 resp 5 november 1 9 8 7 tagit beslut om vilka omr2den s o m ar av riksintresse i lä- net enligt naturresurslagens 2 kap 6 § . I enlighet härmed omfattar föreliggande redovisning e n beskrivning och avgränsning av områden för naturvård (del I), kulturminnesvård (del II) samt friluftsliv och områ- den med särskilda hushållningsbestammelser (del III).

1.3 Allmänna kommentarer till urvalet

Genom översynsarbetet har e n god genomgång av kunskaps- laget skett. Inom många områden har kunskaperna ökat väsentligt - våtmarker, lövskogar, s j ö a r , vattendrag och hagmarker - under de senaste åren. Antalet områ- d e n av riksintresse har därför ökat dels genom att kun- skapen om länets natur- och kulturförhållanden är av- sevkirt större an vid den tidpunkt d å riksintressena tidigare utpekades av de centrala verken, d e l s för att flera tidigare större områden har preciserats i flera mindre delområden.

O m r å d e n a v r i k s i n t r e s s e f ö r n a t u r v å r d e n a r o m r å d e n som h a r f å m o t s v a r i g h e t i r e g i o n e n , i r i k e t e l l e r i n t e r - n a t i o n e l l t s e t t p å g r u n d a v s ä r s k i l t s t o r a n a t u r v ä r d e n . E x e m p e l k a n v a r a d a r d e t f i n n s l a n d s k a p s t y p e r e l l e r n a t u r t y p e r som s ä r s k i l t v a l v ' i s a r l a n d s k a p e t s u t v e c k - l i n g i o l i k a e k o l o g i s k a s y s t e m s å v ä l p å l a n d som i v a t t e n . Det k a n o c k s å v a r a v ä s e n t l i g e n o p å v e r k a d e om- r å d e n med f r ä m s t e n e k o l o g i s k e l l e r b i o t o p b e v a r a n d e b e t y d e l s e , o m r å d e n med m y c k e t r i k f l o r a e l l e r f a u n a , s a m t o m r å d e n med h o t a d e , s å r b a r a e l l e r s ä l l s y n t a b i o - t y p e r o c h a r t e r . A n d r a k r i t e r i e r t i l l g r u n d f ö r e t t r i k s i n t r e s s e k a n v a r a om e t t o m r å d e a r a v m ä r k l i g e l - l e r s ä r e g e n b e s k a f f e n h e t i f ö r h å l l a n d e t i l l d e n i r e - g i o n e n v a n l i g a n a t u r t y p e n .

O m r å d e n a v r i k s i n t r e s s e n f ö r f r i l u f t s l i v e t h a r s å s t o r a f r i l u f t s v a r d e n p å g r u n d a v s ä r s k i l d a n a t u r - o c h k u l t u r k v a l i t e t e r o c h t i l l g ä n g l i g h e t f ö r a l l m ä n h e t e n a t t d e a r e l l e r k a n b l i a t t r a k t i v a f ö r b e s ö k a r e f r å n h e l a e l l e r e n s t o r d e l a v l a n d e t e l l e r u t l a n d e t . Med f r i l u f t s l i v a v s e s v i s t e l s e i n a t u r e n f ö r n a t u r u p p l e - v e l s e r , f y s i s k a k t i v i t e t o c h a v k o p p l i n g . F r i l u f t s v a r - d e n a k a n h ä n g a samman med g o d a m ö j l i g h e t e r t i l l b a d , f r i t t s t r ö v a n d e , f r i t i d s f i s k e , b å t l i v , c a m p i n g , s k i d - å k n i n g , s k r i d s k o f ä r d e r e t c . T i l l v ä s e n t l i g a n a t u r k v a - l i t e t e r f ö r f r i l u f t s l i v e t h ö r v a r i a t i o n e n i l a n d s k a p e t . F r i l u f t s v a r d e t p å s i k t k a n b e t i n g a s a v e t t o m r å d e s f ö r - u t s ä t t n i n g a r a t t t a e m o t b e s ö k a r e u t a n a t t n a t u r m i l j ö n s k a d a s e l l e r s t ö r s . De k a n ö k a s genom l a n d s k a p s v å r d a v o l i k a s l a g . T i l l g ä n g l i g h e t e n a r o c k s å v i k t i g o c h b e - t i n g a s a v k o m m u n i k a t i o n e r t i l l o m r å d e t , b o e n d e o c h ö v e r n a t t n i n g s m ö j l i g h e t e r s a m t a n l ä g g n i n g a r o c h a n o r d - n i n g a r f ö r f r i l u f t s l i v som k a n v a r a a l l t i f r å n s t o r a f r i l u f t s a n l ä g g n i n g a r t i l l r a s t p l a t s e r o c h s t i g a r i o b a n a d t e r r ä n g .

1 . 4 O m r a d e n med s a m m a n f a l l a n d e r i k s i n t r e s s e n

E t t o m r a d e s n a t u r k v a l i t e t e r o c h n a t u r v ä r d e n ä r g r u n d - l ä g g a n d e f ö r s å v ä l n a t u r v å r d e n s som f r i l u f t s l i v e t s i n t r e s s e n . D e s s a a r t i l l s t o r a d e l a r gemensamma o c h o f t a a v l i k a r t a d k a r a k t ä r som k u l t u r m i n n e s v å r d e n s . F r a m f ö r a l l t ä r d e t f ö r n a t u r v å r d , f r i l u f t s l i v o c h k u l t u r m i n n e s v å r d gemensamma i n t r e s s e t t y d l i g t i d e t ä l d r e o d l i n g s l a n d s k a p e t .

Nar d e t g a l l e r n a t u r v å r d e n o c h f r i l u f t s l i v e t a r d e t gemensamma i n t r e s s e t o f t a t y d l i g a r e . S t o r a f r i l u f t s - v a r d e n g r u n d a s v a n l i g e n p å s ä r s k i d l a n a t u r k v a l i t e t e r h o s e t t o m r å d e v a r s b e t y d e l s e f ö r f r i l u f t s l i v e t ö k a s genom F ö r b ä t t r a d t i l l g ä n g l i g h e t . O m r å d e n a v r i k s i n - t r e s s e f ö r f r i l u f t s l i v e t k a n t i l l v ä s e n t l i g a d e l a r s a m m a n f a l l a med r i k s o b j e k t f ö r n a t u r v å r d e n , d ä r n a t u r - o c h f r i l u f t s v ä r d e n a s t ä r k e r v a r a n d r a . I H a l l a n d s l ä n

ar detta påtagligt i kustområdet, men särskilt också i vissa större områden i Hallands inland t ex Sand- sjöbacka, vid sjön Lygnern, Rkulla bokskogar, Sim- långsdalen samt Hallandsåsområdet.

Många av områdena av riksintresse för naturvärden har också s a stora naturvärden att de har betydelse för friluftslivet utan att för den skull dra till s i g be- sökare frän andra delar av landet. Exempel p5 sådana områden i Hallands län ar t ex s j ö n Favren och s j ö n Fegen.

I d e fall omrjden med olika riksintressen eller sar- skilda hushållningsbestämmelser berör varandra har gränserna i största möjliga mån fatt sammanfalla. Helt naturligt har sammanfallande riksintressen inne- burit en Förstärkning av rikslntresscna liksom att hiinsyn tagits till vilka riksintressen för främst friluftslivet som ar utvecklingsbara med tanke på olika bevarandeintressen.

'1.5 Riksintressena i d en kommunala Oversiktsplanen

För omräden av riksintresse galler att de skall s k y d d a s mot Atgarder som påtagligt kan skada det aktuella in- tressct.

Det a r en kommunal angelägenhet att planlägga anvand- ningen av mark och vatten. Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. I översiktsplanen skall redovisas allmänna intressen s o m bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. översiktsplanen skall i stort ange hur mark- och vattenområden ar avsedda att användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske.

Kommunen skall i översiktsplanen redovisa hur kommunen avser att havda och beakta riksintressena. Oversikts- planen utformas efter samråd med länsstyrelsen. I d e flesta fall torde enighet kunna uppnås om hur riksintressena skall tillgodoses. I d e fall länsstyrelsen inte delar kammunens uppfattning om hur ett riksintres- s e bör tillgodoses skall länsstyrelsen ange detta i s i t t granskningsyttrande.

Med utgångspunkt från h u s h å l l n i n g s b e s t a m m e l s e r n a i det planeringsunderlag som framställts och från över- väganden i översiktsplanen fattar kommunen, länssty- relsen och andra prövningsmyndigheter rattsverkande beslut om hur riksintressen skall tillgodoses i planen, mål och ärenden, där olika mark- och vattenan- vandningsintressen vags mot varandra.

Föreliggande underlag bör ge goda förutsättningar för det samarbete mellan statliga myndigheter och kommuner som behövs för att sakerstalla från nationell synpunkt viktiga skyddsvarden. Enigheten har i allmänhet varit stor mellan staten och kommunerna under 1 9 7 0 - talets planeringsarbete nar det galler behandlingen av områden av aktuellt slag.

2. FriIuftsIiv - riksintressen

2 . 1 K o m m e n t a r e r t i l l u r v a l e t

F l e r t a l e t a v o m r å d e n a ö v e r e n s s t a m m e r i h u v u d s a k med d e som r e d o v i s a d e s i d e n F y s i s k a r i k s p l a n e r i n g e n . Genom n a t u r v å r d s v e r k e t s b e s l u t h a r t i l l k o m m i t s e x n y a o m r å d e n .

D e s s a kornment e r a s k o r t Fat. L a t n e d a n :

S a n d s j ö b a c k a f r i l u f t s o m r å d e h a r t i d i g a r e b e t e c k n a t s a v r i k s i n t r e s s e i O - l a n . K a r a k t ä r e n o c h n y t t j a n d e t a v d e t t a i v å r t l a n s k i l j e r s i g i n t e n ä m n v ä r t f r å n d e t i G ö t e b o r g s - o c h B o h u s l ä n . A v y r a n s n i n g e n f ö l j e r h e l t i n a t u r r e s e r v a t e t s g r ä n s e r .

V i s k a n f r å n h a v e t t i l l l ä n s g r ä n s e n h a r s t o r t v a r d e p å g r u n d a v s p o r t f l s k e . i n t r c s s e r ? n . S ä r s k i l t å I f i s k ~ t h a r b e d ö m t s v a r a e t t a v d c b a s t a i l a n d e t .

A t r a n o c h H ö g v a d s å n a r v i i s t k u s t e n s v i k t i g a s t e l a x - v a t t e n . F i s k e k a n b e d r i v a s i s t ö r r e d e l e n a v v a t t e n - d r a g e n u p p t i L1 H o c k a r p s j ö r i . A a r r i a r ;.r-irier qer iom e t t l a n d s k a p med r n y c k c t s t n r a v a r d e n f r i i i t i a d e l a r i d s k a p s - , n a t u r v å r d s - o c h k u l t u r r n ~ n n e s v ~ r d s s y n p u n k t .

N i s s a ~ n s v a t t e n a r n u m e r a a v s a d a n k v a l i t e t a t t l a x e n å t e r g 2 r u p p i der-i. Ccriom o l i k a f i s k e v a r d a n d e S t g a r - d e r k a n f ö r v a n t a s a t t N i s s a n s b e t y d e l s e F r å n s p o r t - f i s k e s y n p u n k t kommer a t . t ö k a v ä s e n t l i g t f r a m ö v e r .

B o l m e n o m f a t t a d e s i d e n f y s i s k a r i k s p l a n e r i . n g e n a v g e o g r a f i s k a r i k t l i n j c r f ö r s t u r r e i n s j ö a r . O m r i d e t h a r a v g r ä n s a t s med l e d n ~ n g a v d e n å r 1 9 7 9 a n t a g n a m a r k d i s p o s i t i o n s p l a n e n f 9 r o m r å d e t o c h s a m o r d n i n g d ä r v i d s k e t t med K r o n o b e r g s o c h J ö n k ö p i n g s l a n .

S t o r a o c h L i l l a M i d d e l q r u n d m f l i K a t t e g a t t . D e s s a g r u n d o c h s a n d b a n k a r ä r a v s t ö r s t a b e t y d e l s e f ö r a l l t f i s k e i K a t t e g a t t u t m e d H a l l a n d s k u s t e n .

F ö r n e d a n s t å e n d e o m r å d e n h a r f ö l j a n d e f ö r ä n d r i n g a r g j o r t s :

L y g n e r n med o m y i v n i n g a r : D e t g a m l a r i k s i n t r e s s e t o m f a t t a d e s t o r a p a r t i e r s k o g s m a r k s ö d e r om s j ö n s a m t ä v e n j o r d b r u k s m a r k e r n a v ä s t e r om F j ä r a s b r a c k a u t t i l l h a v e t . De nämnda s k o g s o m r å d e n a h a r i f ö r s t a h a n d e t t r e g i o n a l t i n t r e s s e f ö r f r i l u f t s l i v o c h h a r

därför utgått. Området har utvidgats med Rolfsåns dalgång främst på grund av dess stora varde från fritidsfiskesynpunkt (genuint laxbestånd).

Simlånqsdalen - Fylleåns dalgånq: Det gamla riksintresset omfattade stora partier skoqsmark såval

2

norr om ådalgången (Enslövs skogsallmanning) som söder och sydväst om dalgången (lönnersjöhedens försökspark). I syfte att få en överensstämmelse med de riktlinjer som angavs i kommunöversikten för Halmstad har därför nämnda områden utgått. En utvidgning har däremot skett med västligaste delen av Fylleåns dalgång, i huvudsak det område som redan ar skyddat enligt 1 9 5 naturvårdslagen.

Hallandsäs har utvidgats något mot norr s å att Stens- ans dalging ingår, i första hand betingat av fiskeintressena i ån (genuint laxbestirid). Därigenom har detta område samma avgränsning som gäller för Hal- landsås enliqt 3 kap N R L . S e avsnitt. 3.

2.2 Kommentarer betraf f'aride f r1 t iclsf isket

Fritidsfiskets intressen, utöver de som ar gemensamma med fiskenarinqens, sammankopplas med frilufts- frågorna. Bestämmelserna till skydd för områden av betydelse för Friluftslivet ar således tillämpliga också på d e reproduktions-, u p p v a x t o c h fångstomraden som har särskild betydelse fir frilicisficket.

Liinets fiskenämnd lamnade t i l l fiskeristyrelsen i juni 1987 förslaq t i l l omrader1 av riksintresse för Fritidsfisket. Harefter har fiskeristyrelsen i december 1987, efter samråd med fiskenamnden och natur- vårdsverket, beslutat om vilka områden som ar sarskilt betydelsefulla För fritidsfisket. Denna redovisning tillsammans med länsstyrelsens förslag bil- dade därvid underlag för naturvårdsverkets beslut om vilka områden som ar av riksintresse för f'~\ilufts- livet.

I Hallands lan ar i princip alla laxförande åar och vattendrag av stort nationellt intresse. ilar med Iax, men aven havsöring, ar i ett riksperspektiv mycket värdefullt och förhållandevis ovanligt. Som exempel kan också namnas att en liten å i Halland k a n , vad beträffar lax, ge lika stort utbyte i fängst som en älv i Norrland.

Vid bedömningen av åarnas varde För friluftslivet tillkommer emellertid också faktorer som tillganglighet och praktiska möjligheter För allmänheten

att bedriva ett sportfiske. Allteftersom d e fiske- vårdande åtgärderna ökar och fiskevårdsområden bil- d a s kommer därför fler åar o c h vattendrag, som idag ar av regionalt intresse för fritidsfisket, a t t k u n n a klassas som riksintresse för friluftslivet.

D e t bör noteras nar det gäller avgransning av de riksintressanta vattendragen s å har i regel endast huvudfåran markerats på kartan. Härtill kommer också c k influensområden, vilket innebar att det egentliga riksintresset k a n omfatta ett mycket större område på grund av att ett ingrepp eller en åtgärd i vattensystemets biflöden kan få effekter aven i huvudfåran.

2.3 Berörda områden i Hallands lan

Med utgångspunkt från ovan finns underlag att ange 15 områden av riksintresse for friluftslivet. Sex av dessa ar nya och resterand? r110 kvarstär om a n med modifierade gränser och preciserade verkningar. I förhållande t i l l d e q a m l a riksintressena har två ut- gått.

En sammanfattande karakteristik frarngii, av tabellerna sid 12-15. Områdena visas på följande översiktskarta.

--- Lansgrans

---- Komrnungrans

Forsamlingsgrans

O Kornmuncentrum

Skala 1 : 600 000 o 1 o 20

HALLANDS LAN

RIKS INTRESSE

FRILUFTSLIV

Februari 1988

' Upprattad p.4 uppdrag av Kungl lantrnateri- styrelsen. statens naturv.4rdsverk och statens planverk av AB Svensk Kartt~anst-SRA

I

Hallands lan Områden av riksintresse Fri h f f SI iv

Kungsbacka kommun

Siirö skärgård - Vallda Sandö

Sandsjöbacka

utgått

Lygnern - Rolfsän

Onsalalandet - Kungs- backafjorden - Tjolö- holm

Karaktäristik

Kustavsnitt med ädellövskog vid Särö, skargärd med öar, kobbar, skar för bad, båtsport, fiske. Vallda Sandö också med fågelrika kusthedar. Flera naturreservat i området, golfba- nor och stora fritidsbåthamnar. Etablerat friluftsutnyttjande.

Etablerat ströv- och rekrea- tionsområde på höjdplats med kulturlandskap, hällmarker och l junghedar. Hel a området ar naturreservat.

Lygnern, vacker och valkind in- landssjö, lövskogskladda slutt- nlngar utmed stränderna, storslagen citsiktspunkt vid F j2,rås bracka, ocksa med stort jarn- Sldersqravfalt. Äskhult valbe- varad 1700-talsby. Stensjön och Sundsjön representativa för nordhal.landsk insjönatur. Del- vis vildmarksartade och mycket kuperade skogspartier. Rolfsån med genuint laxbestånd mycket värdefull för fritidsfisket.

Nordhallandsk skärgård med vax- ling mellan kala klippor, betade strandängar och ljunghedar samt lövskogsklädda strandpartier. För båtsport, bad och fritidsfiske länets viktigaste område. Tjolöholm med attraktiva omgivningar och sevärt kulturhistoriskt värdefullt slott. 75 5% av området ar naturskyddat.

Hallands Ian Områden av riksintresse Friluff S ~ V

Beteckn

Varberas kommun

Viskan

Getterön - Arnas - Balgöfjorden

Varbergs och Falken- bergs kommuner

Akulla bokskogar

Falkenberas kommun

Ätran - Högvadsån

Halmstads och Falken- beras kommuner

Skrea strand - Tylö- sand

Karaktäristik

För fritidsfiske värdefullt vattendrag för bl a laxöring O C ~ al.

Kustavsnitt med skärgård som präglas av ganska flacka, betade öar. Utsiktspunkter och Omväxlande natur, mycket vardefullt för båtsport, bad och fritidsfiske. Strövstigar och cykelleder.

Säregen och vacker natur i inlandet genom de många sjöarna och bokskogarna. Fri.luftsgård med leder och strövstigar. För vintersport ett av lanetc mest attraktiva. Ganska glesbefo\lkat och orört men mangsidigt för friluft.sliv.

Ätran med Högvadsån är vast- kustens viktigaste laxproducent och en av Sveriges bästa laxåar Aarna rinner genom ett kulturlandskap som ar omväxlande, na- turskönt och kulturhistoriskt värdefullt-

Omväxlande kustavsnitt, delvis sandstränder med dyner, delvis klippkuster, vacker landskapsbild, stor tillgänglighet och etablerat fritidsutnyttjande. Bad, båtsport och fritidsfiske samt strövområden, flera natur- skyddade, med spår, stigar och frit idsvagar.

Områden av riksintresse Fri 1 uff SI

Beteckn

H a l m s t a d s kommun

N i s s a n

S i m l å n g s d a l e n -

F y l l e a n s d a l g a n g

H y l t e kommun

O o l m e n o m r 5 d e t

H a l m s t a d s o c h L a h o l m s korr imuner

L a h o l r n s b u k t e n

Karaktäristik

F ö r f r i t i d s f i s k e t v ä r d e f u l l l a x a med s t o r a p o t e n t i e l l a t i l l . g s n q a r . A n s d a l g å n g a r n a t u r - s k ö n o c h o m v ä x l a n d e .

N a l u r s k ö n t , k u p e r a t o c h s j ö r i k t i n l a n d s o i n r a d e , I a t t i l l q a n q l i q t o c h med c t a b l e r a d f r i l u F t s v e r k - s a m h e t . F ö r v i n t e r s p o r t e t t a v l ä n e t s t r e b a s t a . C y k e l l e d e r , v a r j d r l r i q s l e d e r - o c h k a n o t l e d e r . G o d a ö v e r n a t t r i i n q s m ö j l i g h e t e r . Avc r i v i 1dniark:; : i r t ;ide s k o q s o m - r r i d c r i nied i m y r a r . F y 1 l t . a r i s d a l - qGnq rnetl y e r l l o r j i s k t i n t r e s s a r i t r i a t l i r o c h g e n u i . r i l a x s t a m , v ä r - d e F u l l t F ö r f ' r i t i d c f i s k e t .

S k o q r i k t i n l a n d s o m r å d e med < u n i k s k ä r q i r d i H o l m e n . F ö r f r i t i d s - u t i 5 v a n d e v a l k a n t i s y d s v e r i g e , s a r s k i l t f ö r b a t s p o r t , f r i t i d s - f i s k e o c h b a d s a m t n a t u r - o c h k u l t u r u p p l e v e l s e r . P å B o l m e n s m s n q a ö a r F i n n s o c k s å k u l t u r e l - l a o c h v e t e n s k a p l i g a u t f l y k t s - m a l .

K u s t s t r ä c k a med e n a v l a n d e t s l ä n g s t a s a m m a n h ä n g a n d e s a n d - s t r ä n d e r , s t ä l l v i s med m y c k e t h ö g a d y n e r , ä v e n v e t e n s k a p l i g t i n t r e s s a n t a . F ö r b a d e t t a v s y d s v e r i g e s m e s t v ä l b e s ö k t a . P o p u - l ä r c y k e l l e d u t m e d h a v e t . W i n d - s u r F i n g o c h a v e n f r i t i d s f i s k e . C a m p i n g p l a t s e r o c h ö v e r n a t t - n i n g s m ö j l i g h e t e r . S t ö r r e d e l e n av d e o b e b y g g d a k u s t a v s n i t t e n ä r n a t u r s k y d d a d e .

Hallands lan Områden av riksintresse Fri Iuf t d iv

REGISTERBLAD

Februari l988

O&E AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV I HALLANDS L:&T

Nr EN 1 Namn: SÄRO s!C&dRD - V W SANIB KUNGSBACKA KOMMUN

ARFAL: 4 600 ha varav 1 300 ha land 3 300 ha vatten

-SK m1m: l5 d Ljungheds- och kustskogsområden langs svenska västkusten Havet: I Skagerack och II Kattegatt

ITEFUZXEAS- (rangordnade) : Båtsport, bad, fritidsfiske, naturstudier (ornitologiska) och kulturstudier

URVAISKRITEZIRR (rangordnade ) : I särskilt goda förutsättningar för hatsport och bad

F Särskilt goda förutsättningar för positi.va upplevelser och för natur- och kulturstudier

J Goda tillfällen till fritidsfiske

I X ~ ~ Ä T I I N I _ N G A R FOR m &DEE JISP~RDEN SKALL B&: - att skärgårdens och strändernas tillgänglighet bibehalles

Områdets varden kan minskas av försämrad t illganglighe t (vägnätet ) samt utökad bebyggelse.

. - PLANERING OCH S-E: I kormnunvöersikt för Kungsbacka kommun ges riktlinjer för friluftsliv och naturvard.

era områden ar säkerställda som naturreservat: Vallda Sandö (349 ha), Hör- dalen (31 ha), Särö Västerskog (55 ha) och Kedholmen (l8 ha). Skydd enligt 19 3 naturvårdslagen finns för ett område vid Hamra (110 ha) och för Lådd- holmsviken (32 ha). Totalt 595 ha i huvudsak landområden.

Strandskydd om 300 m på land och 100 m i vattnet gäller för hela kustremsan med öar.

Området-omfattas av naturresurslagen 3:2 resp 3:4 Kustområdet i Halland med särskilda bestämmelser för friluftsliv och turism samt för fritidshebyg- gelse.

OMRADET BEROR RIRC~DGSE FOR: Naturvård nr NN I Särö västerskog och hW 4 Vallda Sandö-Hördalen samt Kulturminnesvård nr KN 1 Särö.

OmÅDm m m Ä m m I: Göteborgs kommun i Göteborgs och Bohus län

REGISTERBLAD

Februari 1988

OME&FIIS HUVUDDRAG: Nordhallands klippkust, som har utgör övergången till Bohusläns mera kala urbergskust, ar mycket kontrastrik genom sin blandning av nakna bergspla- tåer, buskkladda partier och lummiga lövskogsklädda bergssluttningar. Sär- skilt värdefulla ar lövskogarna inom reservaten Särö västerskog och Hörda- len. Från de högre partierna inom Särö västerskog har man vacker utsikt över den kringliggande skärgården. Detsamma galler för fornborgen vid Börsås vid Hordalen som också ger utsikt över landskapet.

Inom fastlandsdelen från länsgränsen vid Kullavik och ned till Särö utgörs bebyggelsen av blandad permanent- och fritidsbebyggelse. Exploaterings- trycket ar och har under de senaste decennierna varit starkt, bl a beroende på den fortfarande i stora delar vackra naturen. Ett svårlöst problem i detta område ar tillgängligheten till vissa strandpartier via enskilda vägar i byggnadsplanelagda områden.

Trots omfattande bebyggelse och begränsad tillganglighet utgör detta kust- område en för friluftslivet mycket attraktiv och delvis unik skargårds- kust.

Öarna utanför skärgården har många siiikolonier och för turister ordnas s k "salsafaris".

Större fritidsbåthamnar finns t ex i Kulavik, Malevik, Vallda Sandö och Lerkil. Enligt en inventering 1981 fanns hälften av konmens fritidsbå- tar inom detta område. (Kungsbacka kommun har ungefar hälften av hela 1a- ne ts båtbestånd. ) Därtill finns et t 15-tal mindre fri tidsbåthamnar med varierande antal båtplatser från 30 till ca Soo-talet.

Kommunala badplatser finns vid Sältetången, Bukärr, Vallda Sandö och Ler- kil. Därtill ett tiotal andra badplatser som sköts i privat regi t ex genom vägföreningarna.

Cykelleden Ginstleden går delvis genom området.

Camping eller andra övernattningsmöjligheter finns inte i området.

Vid Hördalen finns en 18 håls golfbana och vid Särö planeras en 9 håls- bana.

Inom Saröområdet finns ett stort antal fornlämningar särskilt i närheten av Kullavik. Vid Vallda Sandö finns bronsåldersrösen. På Säröhalvön finns många kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer. Särskilt kan nämnas t ex ett flertal större villor, dels från 1800-talets badortsperiod, dels från 1900-talets bör jan ( "köpmannaaristokratin" ) alla med individuellt ut- formad arkitektur. Nämnas bör också den f d järnvägsstationen Blomstermå- la, numera restaurang samt byggnaderna i det centrala området vid kyrkan och stallbacken, dar tidigare säteriet låg, vilka årligen besöks av många turister. Hela halvön med denna bebyggelse utgör riksintresse för kultur- minnesvården.

- - V ~ E I O M W M E : Halvön Särö utgör turistiskt centrum i hela detta kustavsnitt med en na- turskön skärgård, rik på öar och kobbar med utsökta tillfällen till båt-

REGISTERBLAD

Februari 1988

sport, fritidsfiske och på vissa platser bad. Övernat tningsmö jligheter eller större fritidsanläggningar saknas dock i området.

Enligt önskemål från Kungsbacka kormun kvarstår skargirden i norr som riksintresse och gränsar till Göteborgs och Bohus lan. Samordning har skett. Områdets grans p i land har justerats i förhållande till gamla riksintresset si att den följer naturliga gränser, stränder och vägar samt utökats söderut så att även strandpartiet omkring Lerkil ingar.

R l 3 m G m x R : Kommunöversikt för Kungsbacka kommun, 1978 Markdispositionsplan för kustområdet, 1977 Natur i Hallands län, länsstyrelsen, 1977 Naturinventering samt förslag till skötselåtgarder - Vallda Sandö natur-

reservat, Statens naturvardsverk, 1979, SNV PN 675 Särö Västerskogs naturreservat - botanisk inventering samt förslag till

skötselatgarder, Statens naturvårdsv~rk, 1976, SIW PM 712 Fritidsbåthamnar utmed havskusten i Hallands Ian-inventering och för-

slag till program, Länsstyrelsen, meddelande 1982:8 Bygd att bevara - program för kiilturmlnnesvård Kungsbxka kormun, Ar-

betsbok, januari 1907 Turismens fysiska förutsatt.~ingar i Hall-ands lan, JJansstyrelsen, '1982 Upptäck Hallands cykelleder, Stiftelsen Hallandsturist

REGISTERBLAD

Februari 1958

oMRÅDE AV RIICXYTRESSE FOR FRILUFTSLIVET I HALLQDS LAN

Nr FW 2 Namn: SAND!~ORACKA KUNGSBACKA KOMMUN

.ARFAL: 1 770 ha land

N m u R ~ F I S R REGION: 15 d Ljungheds- och kustskojisområden langs svenska västkusten

lXlXBWPEWTER (rangordnade) : Natur- och kultttrstudier, strövande och vandring.

URVAiSKlUTERIER (rangordnade) : F Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur-

och kulti~rstudier

G Särskilt stora förutsättningar för vandring och ibland långfärder på skidor i obebyggda områden

~ ~ R U T S ~ ATT OYRhJXS vÄRDI~I SKALL REST% - att det aldre kulturlandskapet i dalghgarna fortsatt havdas och hålles öppet

- att beteshavden och branning av ljungheden fort& enli.gt fastställd skötselplan

- att vildniarksartade partier inom vissa delar lämnas orörda

PLANERING m s ? & ~ R ~ T ~ L A ~ : Hela området ar avsatt som naturreservat.

OMRADET BEROR R I X S ~ X E S S E FOR: Naturvård nr NN 2 Sandsjöbacka

OMR&DET ~ R T S A T E R IN I: Mölndals kommun i Göteborgs och Bohus lan

OMRÅDFTS FiWUDDRAG: Sandsjobacka naturreservat utgör ett väsentligt ströv- och rekre~tionsom- råde för Cateborg som storstadsregion. Inom Hallands lan utgör naturreservatet 1 770 ha och ar darmed länets till ytan största. Inom Göteborgs och Bohus lan ar området tmgefar lika stort.

Hela reservatet 'iiestår huvudsakligen av en höjdplatå som delas av en öst- västlig dalgäng mellan Lindome och Kullavik. De större sammanhängande bergsområdena finns dels i norr, inom O lan, dels i söder, inom N J ~ T , med höjder omkring 75-100 meter ö h. I området däremellan finns flera dalsan- kor som till stor del är uppodlade.

Berggrunden består av olika typer av granit. Från flera höjder j-nom områ- det har man en stralande utsikt över kala hällar, sjöar och hav.

Reservatet inom Hallands Ian utgör ett representativt exempel på det nordhallandska hedlanclsliapet, präglat av i x t e och brbning. De kala bergen och ljunghedarna omv2xlancIe med sprickdalar och en del småsjöar bildar tillsam-

REGISTERBLAD

Februari 1988

mans ett öppet och kargt landskap av stor skönhet. I anslutning till sjö- arna Kringlevattnet, Råbbesjön, Långevattnet m fl ar området av vildmarks- karaktär. Här finns också rasbranter och raviner samt vinterekskogar på dalsluttningar.

Söder om Sandsjön domineras landskapet av en mäktig långsträckt grusås klädd med ljung och enbuskar, den s k Sandsjöbackadrumlinen. Den bildades under istiden och ar sällsynt för områden av detta slag.

Syftet med reservatet är att bevara områdets hed- och vildmarkskaraktär. Inom Hallandsdelen av reservatet ar bebyggelsen sparsam, aven beträffan- de anläggningar för rörligt friluftsliv.

Informationsplatser med parkering och startpunkter för strövstigar finns bl a vid Ekenas och Hagryd-Dala i väster, samt vid Björkris och Sandsjö- backa motell i öster. Vid Iglakärr finns ett vindskydd.

Den sydöstra delen ar delvis svårtillgänglig. Har förekomer varken hus eller anordningar.

vm-: Sandsjöbackareservatet utgör ett ströv- och friluftsområde med rik till- gång på strövstigar. Det ar mycket välbesökt, främst av befolkningen i Göteborgsregionen men även angränsande regioner. Dess största varde ligger i att på förhållandevis kort avstånd från större befolkningskoncen- tration, kunna nå ett ostört och vildmarksartat rekreationsområde. Dar- till utgör området ett värdefullt exempel på ett inom denna region för- svinnande kulturlandskap med hällmarker och ljunghedar.

f m m K N l x : Nytt riksintresse. Samordnat med Göteborgs och Bohus lan.

REFERENSER: Komunöversikt för Kungsbacka kommun, 1978 Regionplan 82, Göteborgsregionen Skötselplan för Sandsjöbacka naturreservat, Västkuststiftelsen, januari

1985 Turismens fysiska förutsättningar i Hallands län, Länsstyrelsen, 1982 Våra friluftsområden, Göteborgsregionens kommunalförbund och Stiftel-

sen för västsvenska fritidsområden

FN 3

har utgått

REGISTERBLAD

Februari 1988

oMRÅDE AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV I HALLANDS

Nr FN 4 Namn: LYGNEEY - ROLJFSÅN KUNGSBACKA KOMMUN

KAR'D3ILD: 6B NO ARFAL: 4 400 ha varav 6B SO 2 500 ha land

1 900 ha vatten MATURGWC*'RAFJsK mrm: 21 b Södra Vastergötlands sprickdalsomrAde

INIRESSEAC- (rangordnade ) : Natur- och kulturstudier, strövande, cykling, fritidsfiske, bad- och båt- spor t

URVALSWUFXTER (rangordnade): F Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur-

och kulturstudier

J Särskilt goda tillfällen till fri ti.ds fiske, bar- och svampplockriing

G Stora förutsättningar för strövande och vandring f obebyggda områden

I Cada förut sattningar för bad- och båtspoct

Fö~mkrmmw FOR ATT 04lfRADm VARDEN SK IV;^ BESTA: - att den naturliga vattenregimen i sjöarna och i Rolfsan bevaras - att bokskogen i området bevaras och inte minskar - att täkt av berg eller grus inte sker

PLANmnE m SÄK-E: I kornmunöversikt för Kungsbacka kommun och i rnarkdispositionsplan för Lygnern ges riktlinjer för naturvård och friluftsliv.

Två områden ar säkerställda som naturreservat: Fjarås bracka (135 ha) och Gaddevik (37 ha). Skydd enligt 19 5 naturvårdslagen finns för ett område vid Stens jön (520 ha) och ett område vid Äskhiilts by (138 ha). För Borg- udden galler speciella skötselföreskrifter (76 ha). Totalt 906 ha i huvudsak landområden.

För Lygnern galler strandskydd orn 300 m på land och 100 m i vattnet, för Stensjön och Sundsjön 200 m på land och 100 m i vattnet samt för Rolfsån 100 m på land och 100 m i vattnet.

Bokskogslagen och adellövskogslagen är tillämpbara.

OMRÅDFT B ~ G U RIKSINIIRESSE HR: Naturvård nr NN 6 Lygnern-Fjärås bracka samt Kulturminnesvård nr KN 4 Hjälm-Rossared, KN 10 Fjarås bräcka och KN 11 Askhul ts by.

&ET FORTSA= m I: Marks kommun i Alvsborgs lan

REGISTERBLAD

Februari 1988

0 . a n s HUVUDDRAG:

1. Stensjön och Sundsjön

Stens jön och stranderna kring denna är e t t representativt exempel på nordhallandsk insjönatur. Onirådet bjuder på växlande natur. I norr berg med branta stup och utsiktspunkter, stränder med botaniskt intressanta lövskogspartier samt kring Rossared och Jorred ett mera öppet delvis park- artat odlingslandskap. Det ar ett värdefullt strövområde och sjön erbjuder möjligheter till fritidssysselsättningar. Vid Algårda och Hjälm samt vid Rossared finns miljöer av kulturhistoriskt riksintresse.

2. Fjarås bräcka och Lygnern

Högt över den nordhalländska slätten reser sig Fjarås bracka, en mäktig israndsbildning eller ändmorän av största vetenskapliga värde. Brackan, som i landskapet bildar en långsträckt höjdplatå dämmer upp Lygnern till en nivaav15 meter över havet. Från brackans krön har man åt ena hållet en vidsträckt utsikt över den 2 mil långa sjön Lygnern och åt andra hål- let den plana Fjäråsslatten som mynnar ut i Kungsbackafjorden. På själva brackans sluttande torra grusmarker vaxer backsippa. Ett mindre ljung- hedsområde finns också. På nedre delen av brackans vastsluttning utbreder sig förmodligen länets största och mest kända järnåldersgravfalt med mer an 100 res ta bautastenar. Även fornminnen från bronsåldern och s tenåldern finns p2 brackan och gör denna till ett arkeologiskt objekt av högsta klass.

Från den mycket välbesökta utsiktsplatsen på brackan inrarnas sjön av bl a Borgudden som har ett artrikt fågelliv och vackra lövskogar framför allt bokskog. Har finns också rester av en fornborg.

På själva brackan finns stora parkeringsplatser och rastplatser, samt trev- liga naturstigar. Vandringsleden Hallandsleden har sin sträckning över bräckan, likaså cykelleden Gins tleden . Önskemål finns at t anordna något slag av naturum på brackan.

Ek- och bokskogsområdet vid Gäddevik vid sjöns södra strand ar delvis av ursprunglig karaktär och har därför värden utöver de för friluftslivet.

Utmed sjöns norra strand kan särskilt nämnas området vid Schweizerdalen, branta stup och säregna bergformationer son givit området dess namn, bok- skogsområdena vid Fagared, det öppna kulturlandskapet vid Annabo som ger de mest storslagna utblickarna över sjön från norra sidan samt de lodrätt stupande förkastningsbranterna och rasbranterna vid Dagsnäs-Fågelsång.

Sjön Lygnern är en klarvattensjö av för distriktet ovanlig typ (limnolo- giskt referensobjekt). På grund av utmärkt vattenkvalitet har sjön stort varde såväl som ytvattentakt för norra Halland som för fisket, t ex stor- öring och sik. Fiskevårdsområde har bildats för Lygnern med kortförsälj- ning. Fr o m 1985 kalkas Lygnerns tillflöden.

3. Rolfsån

Rolfsån ar den enda storlaxån i Halland. Har finns ett genuint laxbestånd

REGISTERBLAE

Februari 1988

. . på hela sträckan från saltsjön över Sundsjön och till Stensjön. Aven havs- öring vandrar upp i ån. En fiskeklubb förfogar över delar av vattnet på denna s träcka.

Vid Svinsjön ligger på en vackert välvd drumlin &skhults by med sina grå- nade 1700-talsbyggnader. Omgivningarna med lövängar, uppodlade områden, den gamla fagatan ned mot Svinsjön, de breda och vallagda stenmurarna ger en tidsenlig inramning åt den gcmla byn som ar en kulturhistorisk miljö av högsta rang. Området besöks årligen av en mängd turister bl a via ar- rangerade turistresor.

vÄRDBIMI%ME (hela området) : Valbelaget omrade i förhallande till Göteborgs storstadsregion med relativt oexploaterad natur i form av skogar och sjöar. Den storslagna ut- siktspunkten över sjön Lygnern vid Fjarås bräcka, gravfaltet vid Lii samt Äskhul t s valbevarade 1700- tals bymil jö ar nagra vallGinc1a turis trnål i on- radet. Brackan ar ocksa utgangspunkt för friluftsaktiviteter som cykling, vandring, drakflygning samt bad- och hatsport. Till detta kommer möjlighe- ter för fritidsfiske i en av länets basta laxåar.

Övernattningsmöjligheter saknas dock i omr&det.

lwaÄmmK: Gmr5det har minskats i förhållande till det gamla riksintresset. Skogsom- rådena söder Lygnern samt de öppna markerna vid Fjäråsslatten och ut till havet (ca 3 300 ha) har utgått. Helt nytt omrade ar Rolfsan fran Stensjön till havet. Samordnat med Alvsborgs lan.

RlcmmNsER: Kornmunöversikt för Kungsbacka kommun, 1978 Markdispositionsplan för Lygnern, 1978 Natur i Hallands lan, Länsstyrelsen, 1977 Botanisk inventering över Fjarås bräcka naturreservat, Ensstyrelsen,

meddelande 1978:7 Turismens fysiska förutsättningar i Hallands lan, Lansstyrelseen, 1982 Upptäck Hallands cykelleder, Stiftelsen Hallandsturist Hallandsleden, Stiftelsen Hallandsturist Broschyrer och skrifter t ex över Fjarås bracka

REGI STERBLAD

Februari 1988

RIKSINTRESSE LAN

Nr FN 5 Namn : o E X r X M W E T - D C R A F J O R D E N - T J O ~ L M KITNGSBAm KOMMUN

iWY5LAD: 6 B SV, 6 B SO 6 B NO

AREAXI: 9 500 ha varav 3 000 ha land 6 500 ha vatten

-1% RGGIW: 15 d Ljungheds- och kustskogsområden längs svenska västkusten Havet: II Kattegatt

TPJIIRESSEIISPEKTER (rangordnade) : Båtsport, bad, strövande, naturstudier, fritidsfiske

URV- (rangordnade ) : F Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser, natur- och kul-

turstudier i ett naturskönt skogsområde

I Synnerligen goda förutsättningar för bad och båtsport och därmed samman- hängande naturupplevelser

J Mycket goda tillfällen till fritidsfiske

F ö ~ m m m ATT OmÄDm vmm SKALL BESTA: - att den relativt oexploaterade skärgården består - att det öppna betes- och hedlandskapet bedrivs med naturvårdshänsyn - att tillgängligheten för bad och båtsport inte minskar

Ingrepp och förändringar i markanvändningen som påverkar värdena negativt är t ex kraftigt utökad bebyggelseexploatering eller annan exploatering, omförande av öppet jordbrukslandskap till barrskog, fiskodling i vissa om- råden och förorening av vattnet. I viss mån konflikter mellan fiskerepro- duktionsintressen och båtlivet.

PUMXDZ S-E: I kormunöversikt för Kungsbacka kommun och i markdispositionsplan för kust- området ges riktlinjer för naturvård och friluftsliv.

En stor del av landområdet är säkerställt genom naturvårdslagen. Inom områ- det finns fem naturreservat : Svängehallar-Fjärehals (290 ha), Malön (96 ha), Lotshdmarna (94 ha), Tjolöhoims och Äskatorps strandängar (139 ha) och Nas- bokrok (90 ha). Skydd enligt 19 naturvårdslagen finns för Hållsundsudde- Sönnerbergen (1 920 ha) och Kungsbackaf jordens öar (160 ha). Totalt 2 789 ha varav 1 419 ha landområde.

Reservatsbildning för hela Kungsbackafjorden pågår.

Strandskydd om 300 m på land och 100 m i vattnet galler för hela kustremsan med öar.

Omradet omfattas av naturresurslagen 3:2 resp 3:4 Kustområdet i Halland

REGISTERBLAD

Februari 1988

med särskilda bestämmelser för friluftsliv och turism samt för fritidsbebyggelse.

ombm BEROR I U X S ~ S E FOR: Naturvård nr NN 5 Kungsbackafjorden-s Onsalahalvön-Nidingen-Rolfsån och Rdturminnesvård nr KN 5 Onsala Sandö, KnT 6 Mönsters lotsplats och KN 12 Tjolöholm.

OMRÅDETS HUWDDRAG: Onsalalandets västra och södra kustområden utgör rester av det fordom öppna, karga hedlandskap dar de små jordbruksenheterna och närheten till havet och skärgården satte sin prägel på landskapet och bebyggelsen.

Området ar karaktäristiskt för skargårdstypen i norra Halland och präglas av ljung- och enbuskkladda klippor och med den för ljungheden typiska ve- getationen. Landskapet blir också omväxlande genom att det har och var finns kala berghällar, betade strandängar och klapperstensfält samt också täta blandskogar och lövskogar.

Öarna i Kungsbackafjorden är också typiska för denna skargårdstyp med kala bergspartier, ljung och grashedar.

Yttre delen av Olmanashalvön, Näsbokrok, ar en storslagen, bergig kus thed som krönes av mäktiga bronsåldersrösen.

De tre gnejs- och gnejs-granituddarna Sönnerbergen, Skallanäs och Håll- sundsudde torde vara de enda kvarvarande sammanhängande kusthedsområdena som ännu inte i större utsträckning tagits i anspråk för bebyggelse.

Kungsbackafjordens inre och östra sida vid bl a Tjolöholm präglas av låg- länta strandängar med rikt fågelliv och ett långgrunt vattenområde av stor betydelse för fiskereproduktionen.

Genom det bergiga och öppna landskapet finns inom hela området en mång- fald platser med storslagna utsiktspunkter över hela skärgården. Vid Svängehallar finns en högklassig och livligt besökt badplats med tillgång till såväl sand- som klippstrand. Mindre badplatser finns även vid Orrvi- ken och mellan uddarna på södra Onsalahalvön. Vid Buera och Gottskär finns friluftsbad i kommunal regi. Vid Tjolöholm finns en vacker sandstrand.

Inom område t f inns f lera na turhamnar, t ex Öckerösund, Kyrkef jällsund , Mönster och Skallagras. Större anlagda hamnar ligger främst vid Gottskär och Skallahamn. Efterfrågan på båtplatser ar stor. Antalet fritidsbåtar har i Kungsbacka nästan fördubblats sedan 1972.

Förutom de naturliga utsiktspunkterna och utflyktsmålen i alla naturskyd- dade områden utgör Tjolöholmshalvön ett fritidsområde av högsta rang genom framför allt det sevärda slottet, öppet för allmänheten, med dess träd- gårdsanläggning, park och lummiga lövskogar.

Övernat tningsmö jligheterna inskränker sig till et t vandrarhem på Ölmanas- halvön och ett mindre pensionat i Gottskar.

Tillgängligheten i området ar flerstädes begränsad genom fritidsbebyggel-

REGISTERBLAD

Februari 1988

sen. Vid naturreservaten, de största badplatserna och båthamnarna finns anlagda parkeringsplatser.

Fisketurer för turister utgår från Gottskars hamn. Öarna i Kungsbackafjor- den kan enbart nås med egna fritidsbåtar men är icke desto mindre mycket ponulära utflyktsmål.

vmM;En)OME: Onsalalandets södra och västra kustområden utgör ett representativt exempel på den nordhallandska skargårdstypen där omväxlingen mellan kala ltlip- por, betade strandängar och ljunghedar sarr,t lövskogsklädda strandpartier utgör ett unikt inslag. För såväl bad- och batentusiaster som för fågel- skådare ges attraktioner utöver det vanliga.

ANMARKNING: Omrjdet följer i stort sett samma avgränsning som det gamla riksintresset. Viss utvidgning har skett i Kungsbackafjorden med vattenområdet utanför Gottskär. I nordvästra delen avslutas området vid Vinbarsholmen strax sö- der Lerkil.

REFERENSER : Kommunöversikt för Kungsbaclta komrriun, 1978 ku ark dispositionsplan för kustomradet, 1977 Natur i Hallands län, länsstyrelsen, 1977 Turismens fysis!ca förutsättningar i Hallands län, Länsstyrelsen, 1982 Fritidsbåthamnar utmed havskusten i Hallands lan - inventering och för-

slag till program, Lansstyrelsen, meddelande 1982:?3 Vegetationsundersökning i Kungsbackafjordens övärld, Statens naturvårds-

verk, 1976, ShV PM 1970 Kungsbackafjordens strandängar - biologisk inventering, Lansstyrelsen,

meddelande 1982:6

1 31 Skala 1:iOQ 000

z . 7

I

[email protected]

(0 ,,+A&

x. x.

0, ,.---x- ',, -<.:*L;.,. ,,

j / RIKSINTRESSE FRILUFTSLIV r*: -*<R'

1. / \ q

-r",... -.>b,,.,. \I .

n ---r

J

.&.A- ,/,-.- !

s + ' ONSALALANDET - KUNGSBACKAFJORDEN -

. b -

: TJOLÖHOLM

A Förordnande enligt naturvPlrdslagan - (siffran anger -3)

Februari L988

OMRÅDE AlT R I K S I h T R E S S E FOR FRILmSLIV I HALLANDS L&

hrr FN 6 Namn: VISKAN VARBERGS KOPPIUN

KARTBLAD: 6R SO AREAL: ca 1 000 ha

NfCLURCXERAFISK REION: 1 5 d Ljungheds- och kustskogsonr6den längs svenska vas tkus ten

~SEACPEI(TER: Fritidsfiske

URVIVSRRITERIrn: J Sarskil t goda tillfallen till frit.idsfislce

FOR UT SA^ FDR m m m s vAwm m,~ R-: - att bestanden av lax och havsöring bes t i r och helst ökar - att fislcefrrWjandë åtgärder kan genomföras och ökar, t ex fortsatt kalkning av biflödet Surtan i Älvsbnrgs 1An

- att kraftverksutbyggnad inte sker och ciRmed samanh;?ngande varidringshin- der, torrlaggingar eller kanaliseringar

- a.tt bifl.ijdenas smoltproduktionsEönnAga bibehalles och helst förbättras.

lTdWNXG OCII s ~ ~ M > B : Strandskydd g33ler for Viskan om l00 rri på land och l00 m i vattnet.

OMRADm BEROR R I K S ~ C E HR: Xaturvården nr m 7 Viskan (Veselången) och P?? 9 JLIosterfjorden-Getterön

0MRÅDEl-s HUVUDDRAG: I norra Hallands sprickdalsterrang rinner Viskan i en uppodlad dalgång. Flellan Veddige och länsgränsen har dalgangen en fjordliknande topografi som dock numera iir utjämnad genom att bottnen avlagrats med sand och lera. Frdn kvartargeologisk synpunkt finns hiir flera intressanta terrasser och andra strandbil.ctlj.ngar. Dalgången har ocksa i övrigt stora 1andsIcapsbilds- rilassiga varden.

Fran sportfiskesynpunkt ar hela Viskario f rån länsgränsen mo t Älvsborgs lan och ned till havet av stort intresse. An har lek- och uppvaxtornråden för lax och havsöring samt utgör vandringsstråk för lax, öring och ål.

Fisket ar upplåtet som kortfiske av Varbergs kommun, Varbergs Amatörfiske- klubb samt Viskadalens fiskevardsförening. Ett bildande av fiskevårdsområ- de pågår. Fritidsfisket i an sker inte enbart efter lax, öring och å1 utan ock& efter gadda, abborre och vitfisk. Fångsten efter lax och havsöring varierar dock mycket niellan olika år beroende på hård vattenreglering (torra. somrar O-tappning i ans mynning) och nederbördsmängd.

Chrådet bör kunna producera ca 18 000 laxsmolt (därav ca 11 000 i huvudfå- ran) och ca 1 5 O00 havsöringssmolt årligen genom att vissa biflöden ar mycket produktiva, främst Surtan men aven Skuttran och Syllan.

I området finns de utrotningshotade arterna farna och flodparlmussla.

REGISTERBLAD

Februari 1988

Sportfisket efter å1 har bedömts vara ett av de basta i landet.

VÄRDWME : Ett av de förhållandevis få vattendrag i sydsverige med möjlighet till sportfiske av bl a lax, havsöring och ål.

ANMmmx: Områdets avgränsning utmed Ans stränder ar schematisk då biflödena, speciellt Surtan, Syllan och Skuttran. utgör influensområden och ev ingrepp eller påverkan i dessa får effekter även i huvudfåran.

: Fiskenamnden i Hallands län Fiskerikonsulenterna i Hallands län Natur i Hallands lan, Lansstyrelsen, 1977

REGI STERBLAD

Februari 1988

OMRÅDE AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV I HALLANDS LAN

Nr EN 7 Namn: G ~ ~ ~ N - Ä R N Ä S - ~ J O R D ~ ~ VARBERGS KOMMUN

AREAL: 5 000 ha varav 1 400 ha land 3 600 ha vatten

r w m l R ~ I S R REGION: 10 Södra Hallands kustland 15 d Ljungheds- och kustskogsområden längs svenska västkusten Havet: II Kattegatt

INIRESSEAS- (rangordnade) : Bad, båtsport, naturstudier (ornitologiska), cykling, strövande, fritidsfiske

URVALSRRI'IIERIW (rangordnade) : I särskilt goda förutsättningar för bad och båtsport och därmed sman-

hängande positiva upplevelser

J Särskilt goda tillfällen till fritidsfiske

F Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur- och kulturstudier

. J%RUTSÄTIMXAR @R ATT OHRÄDETS VÄRDEN SKALL BEST%: - att områdets karaktär av oexploaterad skärgård bibehålles - att beteshävden på vissa strandängar och öarna fortgår

Områdets värden kan reduceras av utökad bebyggelse inom vissa strandav- snitt samt intressekonflikter mellan båtlivet och fågellivet, i viss mån även mellan båtliv och fiskeintressen.

V 0(=8 S-E: I kornmunöversikt för Varbergs kommun (1977) riktlinjer för naturvård för öarna och vattenområdet.

Fyra områden är säkerställda som naturreservat: Västra Getterön (Gubba- näsan, 183 ha), Getteröns fågelreservat (350 ha), Gamla Varberg (45 ha) samt Arnäsudden (65 ha). Totalt 643 ha varav 398 ha landområden. Bildande av naturvikdsområde för Balgö med omgivande vatten (2 200 ha) pågår.

Strandskydd om 300 meter på land och 100 meter i vattnet galler för hela kustremsan med öar.

Området omfattas av naturresurslagen 3:2 resp 3:4 Kustomrfidet i Halland med särskilda bestämmelser för friluftsliv och turism samt för fritidsbebyggelse.

&ET BEROR R I K S ~ ~ E S S E FOR: Naturvård nr NN 9 Klosterfjorden-Getterön.

REGISTERBLAD

Februari 1988

Kuststräckan mellan Getterön och Arnäshalvön präglas av Balgöf jordens skärgård med ganska flacka, betade öar. Dessa ligger på ett stråk av flera parallella andmoranryggar som fortsätter under havsytan. Särskilt markanta åsryggar finns på Getterön, Balgö och på Uddarna vid Trön- ningenas.

Delar av området erbjuder vida och storslagna landskapsbilder samt strander för såväl bad som båtsport.

Delvis inom, men till större delen utanför det avgränsade riksintresset för friluftsliv, ligger det internationellt kända våtmarksområdet vid Getterön, naturskyddat genom Getteröns fågelreservat.

Hela området ar därtill intressant för fågellivet genom att hela skar- gården fungerar som rast- och övervintringslokal för ett stort antal Rnder, vadare och rovfåglar. Havsörn finns t ex på Stenskar och Tarne- skar. Bland häckningsskaren kan namnas Söndre Holmarev, Balgö Stenskar (även saltillhåll liksom vid Store och Lille både), Sadeln och Vindel- skar.

Västra Getteröns naturreservat utgörs av ett område med mäktig topografi som markeras ytterligare genom en serie högt belägna bronsåldersrö- sen. Geologin är intressant med exempel på glacialslipade hallar, jatte- grytor, strandvallar m m.

Gamla Varberg är ett vårdkaseberg - därav namnet - vars sluttningar är kladda med ljung och sparsam buskvegetation.

Naturreservatet Arnäsudden utgör en l jungkladd kus thed med talrika forn- lämningar (rösen) samt m?d inslag av betade, delvis sanka strandängar.

Området ar ganska välförsett med övernattningsmöjligheter genom cam- pingplatserna på Ge t terön samt vid Kärra och Aspevik. Vandrarhemmet på Varbergs fästning ligger också nara till.

Cykelleden Ginstleden går i den östra gränsen av området.

Större småbåtshamn finns pi5 Getterön (ca 700 pl) och några mindre t ex vid Trömingenäs och Kråkeberg.

vm-: Lanets sydligaste skärgårdsområde med utmärkta tillfallen till bad och båtsport. Området har dessutom en säregen och vacker natur och bjuder den specialintresserade på sällsynta naturupplevelser inom t ex geologi och ornitologi.

Vissa smärre gränsjusteringar i vattnet i förhållande till det tidigare riksintresset.

REGISTERBLAD

Februari 1988

REFERENSER : Kommunöversikt för Varbergs komun, 1977 Varbergs kommun, Kustområdena, särskild redovisning, 1977 Natur i Hallands län, Länsstyrelsen, 1977 Getteröns naturreservat - undersökning och slcötselförslag, Statens natur-

vårdsverk, SNV PM 1264 Turismens fysiska förutsättningar i Hallands län, Länsstyrelsen, 1982 Fritidsbåthamnar utmed havskusten i Hallands län - inventering och för-

slag till program, Lansstyrelsen, meddelande 1982:8 Upptäck Hallands cykelleder, Stiftelsen Hallandsturist

RIKSINTRESSE FRILUFTSLIV

GETTER

A Skala

REGISTERBLAD

Februari 1988

Nr FN 8 Namn: lklJIJA BOKSROGAR VARBERGS OCH FALKENBERGS KOMMUNER

KARTBLAD: 5B NO, 5C NV

ARFAL: 5 000 ha varav 4 O00 ha land 1 000 ha vatten

MATURGWGRAFISK E I O N : 11 Sydsvenska höglandets och smålandsterrangens myrrika västsida

INEESSKPERIIER (e j rangordnade) : Strövande, vandring, turåkning på skidor, utförsåkning på skidor, natur- och kulturstudier, bad, kanoting, fritidsfiske, cykling, bär- och svarnp- plockning

URVALSRRI'IIERIER (rangordnade ) : F Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur-

och kulturstudier

J Särskilt goda tillfällen till fritidsfiske, bär- och svampplockning

H Särskilt goda förutsättningar för strövande, cykelturer eller skidåk- ning i bebyggda områden

I särskilt goda förutsättningar för bad, båtsport, kanoting eller skrid- skofärder

F Ö R U T S ~ FÖR ATT CBRÄDE~S vÄRDEN SRAI;L BE!~TÅ: - att jordbruket bedrivs med särskilda naturvårdshänsyn - att bokskog och övrig adellövskog inte minskar

Områdets varden kan reduceras av en omfattande nyexploatering för bebyggelse eller grustäkt,

Riktlinjer i kommunöversikter för Varbergs resp Falkenbergs kommuner till förmån för friluftsliv och naturvård.

Tio områden är säkerställda som naturreservat : ~jörka (10 ha), Byaberget- Holma ö (51,4 ha), Djupeåsen (21 ha), Hiaklitten (51 ha), Hurnnas (18 ha), Mjallbjar (44 ha), Nabben (42 ha), Skärback (145 ha), Stegared (6,7 ha) och Valaklit t (31,5 ha). Total t 4ZO,6 ha i huvudsak landområden. Fågel- skyddsområde med tillträdesförbud vissa tider finns för en ö i Björka- sjön, tre öar i Skärs jön, Valaön och Valaklitt. Överensl~omrnelse om in- trångsersättning galler för ett lövskogsområde om 37 ha i anslutning till Skar sjön . Strandskydd om 200 m på land och 100 m i vattnet galler för Byasjön, Otter- sjön, Skarsjön, Valasjön och Yasjön. För övriga sjöar galler det generella strandskyddet.

Bokskogslagen och ädellövskogslagen ar tillämpbara.

Februari 1988

tXRkDrn r n~ R T K S n FOB: Naturvård nr NN 10 kulla bokskogar och Kul turminnesvård KN 16 Dagsas.

O M R h I E E HWUDDRAG: Området har en f& länet ovanligt riklig förekomst av bokskog (10 % av arealen jamfört med 2 % för laet i övrigt), ett stort antal sjöar samt ett mycket omvaxlande och kuperat landskap.

Mellan sjöarna och bokskogarna finns har och var ett vackert odlingslandskap med inslag av hagmarker, ängar och stengärden. Speciellt kdturhisto- riskt vardefullt ar det vid Björkekullen.

Omkring Dagsås i områdets sydvastra del är landskapet av geologiskt stort varde genom många tydliga spår av smältvatten och inlandsisens inverkan, såsom t ex rullstensåsar, deltabildningar, ändmoräner och terrassbildningar.

Bokskogarna ar utmarkta från ströv- och rekreationssynpunkt. Ett flertal naturreservat har skapats, vilka bl a genom stigar och spår leder till en del storslagna utsiktspunkter. Vandringsleden Hallandsleden går genom område t.

S jörikedomen ger goda möjligheter till bad, vat tensport och fiske. Stran- dernas beskaffenhet, mestadels av morantyp och vassbevuxna, medför dock endast möjligheter för s k naturbad eftersom allmänna anläggningar för bad saknas, liksom båtbryggor.

Inom omrCidet finns en betydande fisktillgång på främst gadda. Fiskekorts- försäljning förekomer vid Skarsjön, Ottersjön, Byasjön, Humsjön, Kalvsjön, Grytsjön, Rörsjön, Valasjön och Björkasj8.

Friluftsgården i &cdla utgör den naturliga samlingspunkten för allmänhe- tens besök, m r finns även övernattningsmöjligheter och servering. Från fritidsgården utgår skidspår av olika langd. E r finns också teknikbacke med 40 m fallhöjd. De flesta besöken i området sker vintertid.

CXnrådet 8.r förhållandevis lattåtkomligt från Varberg (ca 10-15 km) och väg E 6 samt vagarna 153 och 154, men saknar allmanna konnnunikationer. Ett flertal mindre vägar löper genom området.

vm-: Akullaomr~det är sedan garrnual t känt för den säregna och vackra naturen ciellt genom de många bokskogarna och sjöarna. Det besöks Arligen, främst vintertid, av ett stort antal manniskor. Av särskilt värde ar att har ligger en av lmets fA etablerade friluftsgardar. CXnrådet torde vara det mest mångsidiga i länet vad gäller möjligheter för ett rikt och onvaxlande friluf tsliv.

fmmmmG: Område t' har tidigare b e n m ts Cen tralhallbdska bokskogsområde t. Under senare år har emellertid använts namnet "Akulla bokskogar" bl a i turistbro- schyrer men aven i naturvårdsverket s informationsfoldrar över naturreservat. Området bör defijr andra namn och i fortsättningen betecknas Åkulla bokskogar.

i ?EGISSERBM

Februari 1988

REFERENSER : Varbergs kommun, Centralhallandska bokskogsornrAdet, särskild redovis-

ning, 1977 Natur i Hallands lan, Ginsstyrelsen, 1977 Centraihalländska bokskogsområdet, Brunnsberg, 1971-72. (Utförlig littera-

turförteckning i denna.) Turismens fysiska förutsättningar i Hallands län, Länsstyrelsen, 1982 Upptäck Hallands cykelleder, Stiftelsen Hallandsturist Hallandsleden, Stiftelsen Hallandsturist

Februari 1988

oMRÅDE AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV I HALLANDS L,ÄN

Nr EN 9 Namn: ÄmAN - r 3 k V N E h FALKENBERGS KOMMUN

N A m R ~ s K RFX;ION: 10 Sdra Hallands kustbygd 11 Sydsvenska höglandets och smålandsterrängens myrrika västsida Havet: II Kattegatt

~ E S S E I I S P D U X R : Primärt: Fritidsfiske. sekundärt: Natur- och kulturstudier, strövande, cykling, kanoting

U R V m 1 E 8 (rangordnade ) : J Särskilt goda tillfallen till

F Särskilt goda förutsättningar och kulturstudier

II Särskilt goda förutsättningar områden

fritidsfiske

för positiva uppleveiser och för natur-

för strövande och cykelturer i bebyggda

- att den naturliga vattenregimen i åarna bevaras - att pågående försurning motverkas, t ex genom viss kalkning i Högvadsan - att smoltproduktionsförmågan i %rna bestar och helst fikar så att Set unika laxbeståndet kan bevaras

- att ytterligare kraftverksregleringar inte sker

m SÄKERSCÄLTANDE: Vissa riktlinjer till skydd för naturvården ges i Falkenbergs kommuns "Atradalsområdet - program för naturvård", 198%.

Ett område, Sumpafallen (56 ha), är säkerställ t som naturreservat.

Strandskydd on 100 m på land och 100 ni i vattnet galler för Ätran och IXö p a d &n .

B ~ O R RIKS~TREX FOR: Naturvård nr NN 12 Atradalen-Nogvadsån samt Kulturminnesvård nr KN 19 Ätradalen och KN 21 Falkenbergs innerstad

OMRÅDETS BWUDDRAG: Atransys temet ar vas tkus tens viktigas te område för naturlig reproduktion av lax. Laxstammen ar genuin, d v s världsunik. Ätran med Högvadsån har lek- och uppvaxtområden inte bara för lax utan också för havsöring och i någon mån kustsik. Åarna ar också vandringsstråk för ål. Farna och flod- pärlmussla, vilka är utrotningshotade arter, förekomer.

Särskilt värdefullt ar laxfisket från mynningen i havet upp till Ätrafors i Atran sanit upp till Lia damm i Högvadsån. Inom Falkenbergs stadsområde finns kortförsaljning för sportfisket. kngre upp i Ätran och Högvadsån arrenderasvattnet av sportfiskesammanslutningar, aven viss kortförsaljning förekommer. Fiskevårdsområde planeras i Högvadsån.

Februari 1988

Lax£isket i Ätran lockar besökare från hela landet och aven frh andra länder t ex Danmark, Tyskland och Hollmd. Under 1985 var fisket efter lax i Ätran klart bättre an i nagot annat svenskt vattendrag och det fång- ades 4,3 ton lax. Även fångsterna av havsöring ar stora och överträffas för landets del endast av Lagan.

hrådet prodilcerar idag ca 80 000 laxsmolt och ca 6 000 havsöringssmolt. Produktionen skulle krma öka med uppskattningsvis ytterligare 40 000 laxsmolt om kraftverket vid Ätrafors kördes utan korttidsreglering.

Ätranlax används för avel och ger vid utsättning i andra åar (bl a Nissan) mycket goda iterfångster.

P5 sträckan från Falkenberg och upp till Koinge rinner &tran genom Hallands vackraste jordbrukslandskap. m r moter kixitslcitten det smAlandska höglandet och bildar ett övergångslandskap som ar öppet och mjukt böljande, stundom dramatiskt kuperat med markerade lövskogskladc1a höjder. Clnrådet kan anses vara relativt oexploalerat, om man bortser från tätorterna, och hyser endast jordbruksbebyggelse spridd över landskapet. Att en av Sveriges högklas- sigaste layaar befirmer sig just i detta natursköna landskap får betraktas som en omistlig resurs för friluf Ls1.i ve t.

s.

v Ä R D ~ : Ätran med biflklet Högvadsan utgör v3stkristens viktigaste laxproducent och ar en av Sveriges basta laxäar. Därtill rinner ån genom ett synnerligen na- turskönt och omvaxlandc landskap som ock& ar kulturhistoriskt mycket var- defiitlt. &I ger, förutom ett omfattande sportfiske i s jalva ån, upphov till ett omfattande fiske efter lax och havsöring i havet. Vattensystenict hyser, förutom lax och havsöring, bl a flodpar-lmussla och farna. Sportfiskets varde i ån u p p & - till minst 4 milj kr/;r.

lwMmmmz: Omr-ådet ar nytt som riksintresse för friluftsliv men var i tidigare FRP klassat som riksintresse för fritidsfisket-. Avgränsningen är schematiskt eftersom vissa biflöden och backar utqör influensområden. madet får dar- för sagas vara sådant typexempel dar avgränsningen int~ kan användas kate- goriskt utan det ar själva intresset som arviktigast. Alla ingrepp och fijr- andringnr som skadar möjligheterna för laxreproduktion och laxfhgst berör aven riksintresset oavsett dess avgr5nsning.

REFEREMR: Fiskenämnden i Hallands lan Fiskerikonsulenterna i Hallands lan Natur i Hallands lan, Iänsstyrelsen, 1977 Atradalsömråde t - program för naturvård, Falkenbergs kommun, 1982

REGI STERBLAD

Februari 1988

O&E AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV I HALLANDS LÄN

Nr EN10 Namn: !XRFASIRANI)-TYL&IND FALKENBERGS OCH HALMSTADS KOMMUNER

KARTBLAD: 5B SO-5C SV, 4C NTJ

AREAL: 3 600 ha (i huvudsak land)

-1% Rmm: 10 Sdra Iiallands kustland I-hvet: II Kattegatt

- P m (rangordnade) : Rad, båtsport, fritidsfiske, cykling, natur- och kulturstudier

URV-ER (rangordnade) : I Särskilt stora förutsättningar för bad och båtsport

IS Särskilt stora förutsättningar för cykelturer och strövande i bebyggda orrnklen

F Sarskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur- och kulturstudier

J Cdda tillfällen till fritidsfiske

~RUTSÄTDENUR ATT O~RÅDE~S VÄRDD? SKALLT, BEST& - attsnnd~tranderna,havsvattnet och sanddynerna inte ändrar karaktär så att attraktiviteten för bad minskar

Områdets varden kan ocksa reduceras av vasentligt utökad fritids- och hel- Arsbebyggelse eller annan exploatering som begränsar tillgängligheten eller hotar värdefulla naturavsnitt med känslig landskapsbild.

l?rmmmG m s-E: I komGversikt för Halmstads kommun samt markdispositionsplan för kust- området i Halmstads kommun ges riktlinjer till skydd for naturvård och friluftsliv (ingen tillkommande bebyggelse).

I markdispositionsplan för Falkenbergs södra kustorrdde ges riktlinjer för bevarande av vissa naturområden men också förslag till ganska omfattande utvidgning av fritidsbebyggelsen.

ta områden ar säkerställda som naturreservat : Smörkullen (14 ha), Vess- lunda (35,5 ha), Stensjöstrand (160 ha), Steninge (52 ha), Enet (32 ha), .%verdal (357 ha), Vilsharad (14 ha) och Tylön (91 ha). Skydd enligt 19 9 nx turv4rdslag~~ galler f 7r ett område vid Vesslunda (33 ha) och ett områ- de vid Vilsh$irad (10 ha), båda i anslutning till naturreservaten med sam- rna namn. Totalt 798,5 ha varav 621 ha landområden.

Strandskydd om 300 m p& land och 100 m i vattnet galler för hela kustremsan med öar. Strandskydd om 100 m på land och 100 m i vattnet galler ock- så för Suseån, Skintan och Nyrebacken.

REGISTERBLAD

Februari 1988

Onrådet omfattas av naturresurslagen 3:2 resp 3:4 Kustområdet i Halland med särskilda bestämmelser för friluftsliv och turism samt för fritidsbebyggelse.

OPiRijDm B~OR R I K S ~ ~ E S S E FOR: Xaturvård nr NN'15 Bobergs udde-Ringenäs och h l 16 Slissån-Suseån samt Kulturminnesvård nr KN 22 Vastaddalen och KN 34 Tyludden-Tylöns fyrplats.

~ ~ R ~ E T s HUWDDRAG: Området utgörs av hela den ca 3,5 mil långa kuststräckan mellan tatorter- na Falkenberg och Halmstad. Landskapet är omväxlande, delvis flackt och öppet med sandstränder eller skogbevuxet, delvis kuperat med kala klippor narmast havet eller lummiga skogar och hagmarker.

Bebyggelsen i området ar flerstädes ganska omfattande samtidigt som de för friluftslivet värdefullaste partierna ar skyddade som naturreservat, t ex det stora Haverdalsreservatet, strandängarna vid Bobergs udde och klipp- kusten vid Steninge och Stensjöstrand. Landskapet i området är det troli- gen mest karaktäristiska för halländsk kust och har också länge varit en inspirationskälla för denna bygds många konstnärer och författare. De langa sandstränderna med höga dyner, t ex vid Tylösand och Haverdal, delvis aven vid Skrea strand, har sedan länge varit de mest attraktiva plat- serna för badlivet utmed Hallandskusten.

Större badplatser finns vid Skrea strand, Ringsegårdsstrand, Langasand, Ugglarp, Steninge, Haverdal och Frösakull-Tylösand.

Inom Falkenbergs kommun finns större campingplatser vid Skrea och Hansa- gård (2-300 p1 vardera) och en mindre vid Ugglarp. Inom Halmstads kommun finns campingplatser med 3-400 p1 vardera vid Villshärad, Karlstorp och Tylösand. Stugby för uthyrning planeras också i Tylösandsområdet.

Småbåtshamnar finns vid Stensjöstrand, Skallen s av er dal) och Grötvik, den senare med gästservice.

Cykelleden Ginstleden följer kusten utmed hela sträckan från Tylösand till Skrea Strand.

berna t tningsmö jlighe terna i område t ar goda. Vandrarhem f ims i S teninge och i Falkenberg. Utöver i centralorterna finns hotell också i Tylösand och Steninge. Därtill finns flera mindre pensionat och stugor för uthyrning.

Cblfbano-r finns i Tylösand, Ringenäs och Skrea.

VARD- : Ett omväxlande kustavsnitt med dels sandstränder med dyner och dels klipp- stränder samt flera orörda naturområden med vacker landskapsbild. Området har stor tillgänglighet och är lätt åtkomligt via vägar och kollektivtra- fik. I området har sedan länge funnits en etablerad friluftsverksamhet och ett fritidsboende av nationellt intresse.

A-mmmxm: I förhSllande till det gamla riksintressethar området i stort sett samma avgränsning, dock med en mindre utvidgning av Suseåns dalgång upp till Hallarnas hembygdsgård.

REGISTERBLAD

Februari 1988

ltlzmmmrn: Kommunöversikt för Halmstads komrnun, 1984 Kornmunöversikt för Falkenbergs kommun, 1977 Markdispositionsplan för Falkenbergs södra kustomride, 1977 Natur i Hallands lan, Lansstyrelsen, 1977 Turismens fysiska förutsättningar i Hallands lan, Länsstyrelsen, 1982 Fritidsbåthamnar utmed havskusten i Hallands Ian - inventering och för-

slag till program, Länsstyrelsen, meddelande 1982:8 Biologisk inventering av Haverdals naturreservat, Lansstyrelsen, medde-

lande 1979:3 Upptäck Hallands cykelleder, Stiftelsen Hallandsturist Broschyrer och skrifter

RIKSINTRESSE FRILUFTSLIV l . ; , , I I?

II l e , 1 3'

SKREA STRAND - TYLÖSAND ~ a " h o 1 h s b u k ~ e n ~ 1 ' *

I Förordnande enligt naturvhrdslagen (siffran anger 9 )

Skala 1:100 000 so -- -- -- - - -

REGI STERBLAD

Februari 1988

OMRÅDE AV RIKCINTRESSE FOR FRILUFTSLIV I HALLANDS L h J

Nr FN 11 Namn: MSSAN HALMSTADS KOMMUN

NATURGEOC;RAFIsK REGIOH: 10 Södra Hallands kustland

I U I n E S S E A S P m : Primärt: Fritidsfiske. sekundärt: Natur- och kulturstudier, kanoting

fJRVALSRRLTIiRIm (rangordnade) : J Särskilt goda tillfällen till fritidsfiske

F Goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur- och kulturstudier

~RUTS?&YNNXR Ef& ATT OBRÄDE~S vÄRJ.)EN SKALL BES%: - att beståndet av lax och havsöring består och helst ökar - att biflödenas smoltproduktionsförmåga bibehålles och helst förbättras - att fiskefrämjande åtgärder kan genomföras och helst ökar, t ex genom fortsatt kalkning av biflödena

- att ytterligare fiskodlingar eller minikraftverkinte anläggs i huvudfå- ran eller dess biflöden samt att föroreningsbelastningen från t ex pap- persindustrin skärs ned kraftigt

~ O C B ~ E : Strandskydd om 100 m på land och 100 m i vattnet galler för Nissan. Vid Pramma Eke och Sperlingsholm ingår Nissan i ett område skyddat genom 19 5 naturvårdslagen.

OMRADEC BEWR RIKSIMRES% FOR: Kul turminnesvård nr KN 32 Sperlingsholms gods, KN 33 Slot tsmöllan-braby och KN 35 Halmstad, innerstaden och Östra förstaden

mRÅDm IIUVUDDRAG: Nissan var fram.till för 100 år sedan en av de viktigaste laxåarna på västkusten, Genom i första hand skogsindustrins och vattenkraftverkens ut- byggnad förstördes laxens reproduktionsmöjligheter. Nissans vatten ar dock numera av sådan kvalitet att laxen åter går upp.

Området-ar lek- och uppvaxtområde för bl a lax, havsöring och färna och ut- gör vandringsstråk för lax, havsöring och ål. Färnan är en utrotningshotad art.

Nissan har tillsammans med biflödena Sännan, Boarpsbäcken, Teglebäcken m fl, stora reproduktionsområden för lax och havsöring och tillsmans be- räknas de kunna producera närmare 10 000 lax- och havsöringssmolt årligen. Därutöver sker kompensationsutsattningar av 18 000 laxsmolt årligen, vilka framöver kommer att öka till 30 000 smolt. Nissan ar också försökså for skilda västkuststammar av lax och öring.

REGISTERBLAD

Februari 1988

Fem laxtrappor har byggts med statsbidrag varav två i Nissans huvudfåra och två i Sannan. En skall byggas i biflödet Boarpsbäcken.

Fisket i ån ar idag delvis upplåtet som kortfiske och fiskevårdsområdet som bildades i december 1987 kommer att upplåta långa delar av ån upp till Oskarström fr o m våren 1989. Nissans betydelse för sportfisket efter lax och öring kan öka väsentligt. Området har dessutom goda kommunikationer och god service. Vid dess mynning finns småbåtshamn och i övrigt inom stadskär- nan och hamnområdet i Halmstad finns flera kajer och pirar varifrån omfattande sportfiske bedrivs.

Nissan rinner på den avgransade strackan genom ett naturskönt landskap som bl a upparksarrniats i länets naturvårdsprogram. För sportfisket kommer strömrna i Nissan i Sennanområdet att bli mycket attraktiva.

ANlmmIK: hrådet ar nytt riksintresse. k t sträcker sig från Nissans mynning i havet upp till Oskarströms nedre kraftverk. Områdets avgränsning utmed Ans stränder är schematisk. Nissans biflöden, varav Sannan utgör den viktigaste och största, ar influensområden och ev ingrepp eller påverkan i dessa får effekter aven i huvudfåran.

ImEmmsER: Fiskenämnden i Hallands lan Fiskerikonsulenterna i Hallands lan Natur i Hallands lan, LAnsstyrelsen, 1977

rnISTERBLAD

Februari 1988

o M R ~ E AV R ~ I ~ E S S E FÖR FRILUFTSLIV I HALLANDS LÄN

Nr EN 12 Namn: S- - EYHEhS l 2A IdNG HAI-NSTADS KOMMUN

KluumAD: 4C NV, 4C NO

AREXL: 4 500 ha varav 4 100 ha land 400 ha vatten

-SK mrm: 10 Sijdra HaIZands kustland l1 Sydsvenska höglandets och smålandsterr2ngens myrrika västsida

INlRESSFfiPFKER (rangordnade) : S trijvaride, vandring, natur- och klil turstudier, cykling, skidå!cning, bad, spor t liske, Ivmoting, bar- och svampplockning

URPB- (rangordnade) : F Sarskilt goda förutsattningar för positiva upplevelser och för natur-

och kul turs tudier

H 3arskilt goda förutsättningar för strövande, cykelturer eller skidåk- ning i bebyggda omr a " d en

I SSrskilt goda förutsättningar för bad, båtsport, kanoting eller skrid- skofärder

J SSrskilt goda tillfallen till fritidsfiske, jakt, bar- och svarnpplock- ;ting

m-: X4ngsidighet, tålighet för slitage, framkomlighet, tillgänglighet, an- läggningar och anordningar som fr%jar friluftslivet.

~RU~ISÄTDKNW? I%R ATT @ ~ D E C S vÄRDEN !KALL, B&: - att dagens markanvandninq inte nämnvärt försndras t ex att lövskogen inte minskar och att killti~rlandskapet h3lles öppet

- a l t vatton!cvalit~tcn i sjöarna och Fylleån inte försämras

Ett hot mot områdets varden ar alla ingrepp som kan försämra möjligheterna f ör laxreproduktion i Evlleån.

ETAiKKTNG OCH S-E: I komur~irioversikt för Halmstads komun ges riktlinjer till skydd för fri- lu£tslivets och naturvårdens intressen i området.

&t ta områden ar sakers tallda som naturreservat : Klövaberget (6 ha), Bröda (44 ha), Veka, norra och södra ( 63 ha ) , Hule, norra och södra ( 19 ha), Sundsholm (32 ha) och Brogård (14 ha). Skydd enligt 19 naturvårdslagen ghl le r för tre omraden: Eriksköp (65 ha), Fagrilt (45 ha) och hela Fylle- aris dalgan8 mellan Marhack och Snöstorp (ca 630 ha). Totalt ca 920 ha i huvudsak landområden.

Stranskydd om 200 m p; land och 100 m i vattnet gäller för Gyltigesjön,

Februari l988

Töddesjön, Simlången och Brearedssjön. Strandskydd om 100 m på land och l00 m i vattnet galler också för Fylleån med Lillan.

CMRhlT BE&S AV RIKS- FÖR: Natilrv2rd nr 1% 18 Simlångsdalen-Tönnersjöheden.

mrbm HUVUDDRAG: Landskapet omkring Simlingsdalen ar vslkant för sina långsmala sjöar och lcv,sltogskladda sluttningar och ett omgivande ganska kuperat skogslandskap. Genom de tre största sjöarna - Gyltigesjon, Simlången och Brearedssjön - samt Töddesjön rinner Fyllean och fortsatter sedanopå sin väg till havet genom en dalgång av mycket varierande utformning. An ar utefter vissa sträckor utbildad i moranavlagringar, i andra i glacifluviala avlagringar, i marina sediment och aven direkt i urberget. Eftersom underlaget skiftar mycket snabbt utefter dalgången finns har en provkarta på flera dalforms- typer och detta gör i sin tur att en vandring utefter Fylleån ar en fasci- nerande naturupplevelser.

Iiijr finns flera forsar och fal.1, varav kan nämnas de mest kända och besök- ta sasom Danska fall, Tolarpsfallen och Xorteforsen.

FyileAns vatten har ett stort varde genom sin laxrikedom och ar ett av de f,: i lam t nied en genuin l axs tam.

Dal-%?ngen Iiger i en g m a l kulturbygd med talrika fornminnen, t ex gång- griften vid Tolarp och andra minnesmärken från äldre och senare tid bl a skvaltkvarnen vid Ulfs112s och vaivbroarna vid Skarkered och Zjartevads- bron.

U t m d de största sjöarna har Jblmstads kommun inköpt ett antal fastigheter, skyddade som naturreservat. Dessa omraden, Hule, Veka och Bröda, utgörs f r&is t av lövs!togsklädda (bok och ek) sluttningar och kul turlandskap med åkrar samt betes- och hagmarker. HEir finns strövstigar och vandringsleder med flera vackra utsiktspunkter.

Simlhgsgården vid Gyltigesjön ägs av Halmstads kommun och utgör centrum fijr vintersporten i regionen. 1 anslutning till denna friluftsgård med övcrnattningsmöjligheter (ca 40 baddplatser) finns också raststuga, sla- lombacke och skidspår.

Vandririgsleden I-Iallandsleden g& genom hela området från Brearedssjön i södcr till. Simlingsgården i norr (ca 8 km). Från Halmstads tätort till Gyltige pch vidare mot Hyl te går en cykelled benämnd Hylteslingan. Ca 2% mil av denna utgörs av den nedlagda Bolmenjarnvagens banvall.

Bacbnöjligheterna ar goda i flera av sjöarna. Kommunala badplatser finns bl a vid Brearedssjön och Toftasjön. Ivlöjligheter för fiske och kanoting rims ocksa samt långfärdsiilviing på skridskor.

Vid Skedala skog och gården Ön, som ags av Halmstads korrun~m, drivs ett na- t~rvårdsanpassat skogsbruk ned syfte att bl a vara ett åskådningsexempel för skol.ornas undervisning och aven för forskningsverksamhet (bl a genom det angransande Tönnersjöhedens försökspark som ägs av Domänverket). Skedala skog utgör ett valbeläget friluftsområde för Halmstads tätortsbefolkning

Februari 1981;

och har finns markerade motionsspår, strövstigar, vandringsleder och skidspår.

Vid Marback ligqer Bzckavat tnets golfbana (2 x 9 hål).

S-Unlsngsdalens samhälle ar ett utnzrkt exempel på en ort dar turisrnen sedan l ange har ,wats och ännu bygger p5 landskapets natur- och kulturvar- den. Har finns t ex flera matstailen alltifrån friluftsgard till vkirdshus, restauranger och hotell med konferensservice.

vmFX)̂ 1MME: Ett naturskönt, omvaslande och sjörikt område i Hallands inland som genom sin tillgänglighet och mångsidighet är av mycket stort v3rde för det rör- liga friluftslivet. I omradet ges en provkarta på i Halland förekommande landskapstyper frAn det skogrika inlandet p i höjdplatåer, till lövskogs- !dadda sjösluttningar och vida Adalgångar med kuperade odlingsmarker.

. - &-\@NI:

I förhAllande till det tidigare riksintresset har omradet begränsats till de mest frekventerade partierna omkring sjöarna och l?ylleåns dalgång. OmrAdet har- i vrister utvidgats till att aven omfatta landskapsskyddsområ- det från Skedala till Snöstorp sanlt dalgangen darifrån till SlleAns ut- lopp (Fyllebro). Sj3lva arealen har dock minskat med ca 5 000 ha främst genom att de stora skogarna inom Tönnersjöhedens försökspark har utgått.

Kornmmöversikt för Halmstads komin~m, 1984 Natur i Kallands lan, 1Snsstyrelsen 1977 Turismens fysiska förutsättningar i IIallands lan, Länsstyrelsen, 1982 Upptäck Hallands cykelleder, Stiftelsen Hallandsturist FI~llandsleden, Stiftelsen Hallandsturist Broschyrer och skrifter utgivna av naturvårdskommittén i Halmstads kommun,

t ex över Skedala skog och Simlångsdal.en

XXISTERBTUD

Februari 1988

O ~ ~ E AY RIKSIiTlRESSE FOR FRIUTFTSLIV I HALLANDS L&Y

Nr FN 13 Namn: ~ ~ ' o ? R Ä E = c HYLTE KOMMUN

NITAL: 3 200 ha varav 1 100 ha land 2 100 ha vatten

xm-SIC m o r : Il Sydsvenska höglandets och smAlandsterrangens myrrika västsida

(rangordnade): Ratcport, kanoting, fritidsfiske, bad, natur- och liulti~rstudier, strövande, cykling, bar- och svampplockning

U R V I ? L s R R m (rangordnade ) : I Särskilt goda förutsättningar för båtsport, kanoting och bad (ibland

skridskofärder)

J Sarskilt goda tillfallen till fritidsfiske samt bär- och svampplockning

F Nycket goda fi-irutsattningar för pusitiva upplevelser och för natur- och ln~ltusstudier i ett mangformigt och relativt oexploaterat insjöområde

F~R~PTS- FÖR KiT 0!m~bKE VÄREN SKALL BETÅ: - att jordbruket bestar for att behålla landskapets nuvarande karaktär - att vattnets kvalitet och regleri-ngsförhåll.anden inte andras med hänsyn till möjligheter för fiske och bad

- att omföring av lövskog till barrskog inte sker

Eh viss utökning av anläggningar för det rörliga friluftslivet kan området tXa, liksom begränsad utveckling av fritidsbebyggelsen.

RANERDE CCH SA~*UWE: I konmunöversikt för Hyl te komiun (antagen av komrnunfullmaktige 28 februari 1985) finns riktlinjer för större delen om området som innebar att jordbruket samt det rörliga friluftslivets behov ska prioriteras framför annan markanv3ndning.

Et t område, Tira öar (728 ha), är säkerställ t som naturreservat.

Strandskydd om 200 m p2 land och 100 m i vattnet galler för hela sjöns öar och st rL%der.

OMRhDm m m m m 1: Ljungby k o m m i Kronobergs lan samt Gislaveds kommun i Jönköpings lan.

O?BL!I~DS HUVUDDRAG: Bolmen ar södra Sveriges största insjö (183 km2) och ar belagen på sydsvenska höglandet som utmarks av stora skogar, många sjöar och flack terrang. Nivaskillnaderna i området ar med något undantag endast 25 meter. I Bolmen finns flera hundra småöar med en sammanlagd yta av ca 1.0 km2. Inom Hylte kommun och Hallands lan ligger drygt 10 % av Bolmens vattenområde.

REGISTEKBLAD

Februari 1988

~olneris stränder består av klappersten och sand eller grus och goda förut- sättningar för bad finns på en rad platser. Sjöns vatten är mycket rent cch väl lämpat för fiske med bl a rikliga gös- och gaddbestånd. Gös, gadda, ål, siklöja, sik och abborre ar de viktigaste konsumtionsfiskarna med stor betydelse för fritidsfisket och aven för yrkesfisket. Bolmen är också riksintresse för yrkesfisket. Organiserad fiskeupplåtelse förekommer.

Genom de stora vattenytorna ar klimatet i omgivningarna en klass gynnsamma- re an högplatån i övrigt, vilket från växtlighetssynpunkt innebar att löv- sprickningen konuner en vecka tidigare i sjöområdet.

I Bolmenområdet finns goda förutsättningar för de flesta tänkbara friluftsaktiviteter. Endast för vintersport som kräver stora höjdskillnader, är om- ridet mindre intressant. För bad och båtsport erbjuder Bolmen kvaliteter som ytterst få inlandsområden kan visa upp. Klart vatten, vida fjärdar, vi- kar, sund och en rikedom av öar ger Bolmen en karaktär som i vida stycken p&-inner om skargårdskust. För segling är sjön idealisk, dock med den nack- delen att de långgrunda stränderna gör att tilläggsplatser för djupgående hatar är begränsade. Möjligheterna för rodd, paddling och kortare b2itut- flykter, t es i samband med bad ar utmärkta.

Chom områdets naturkvaliteter och mhga sevärdheter ar det vidare lämpligt som semesterområde antingen man färdas med bil, båt eller cykel eller till fots. Det största hindret i detta sammanhang är dock bristen på övernatt- nirigsrnö jlighe ter.

Sjöfagelfaunan i området är rik, bl a finns fiskgjuse, brun kärrhök, orm- vrak och lom och bl a med anledning härav Övervägs en fartbegränsning av motorbatstrafiken i sjön.

Nedan beskrivs de anläggningar som finns inom Hylte kommuns del av Bolmen- område t.

Utcver en mängd mindre naturbadplatser finns ordnade badplatser med sandstrand vid Tiraholm samt Tira öar, vilka dock kan nås endast per båt. Någ- ra av de främsta sev~rdheternaärutsiktcplatsen p; Jaranas udde - förmod- Iigen den mest storslagna inom hela Bolmenomr2det -, en utsiktspunkt på Krakenabb och naturen p2 Tira öar och Hogaholm (ö med lindskog). Vidare kan nämnas kulturmiljöerna vid Möllekvarn (gammal ångbåtsbrygga) och vid b e - kvarn.

Vid Tiraholms säteri finns fiskrökeri med försäljning av fisk.

Camping finns inte inom det avgränsade området i Hallands län men några kilome ter utanför vid TJnnaryd och Vallsnas udde. Privat s tuguthyrning fö- rekomer också i omradet.

vÄRDmm: Bolmenomradet ar mycket mångformigt och variationsrikt naturskönt och attraktivt med utsökta tillfallen till båtsport, bad, fiske samt natur- . . och kulturstudier. Aven förutsättningarna för landbaserat friluftsliv ar goda med hänsyn till den förhållandevis låga exploateringsgraden och orör- da naturen som finns. hernattningsmöjligheter samt större anläggningar för rörligc eller organiserat friluftsliv saknas dock inom Hallandsdelen.

REGISTERBLAD

Februari 1988

Nytt riksintresse. Tidigare omrade med geografiska riktlinjer för större insJöområden. OmrAdets avgränsning har samordnats med Jönköpings och Kro- nobergs lan.

mm: Bolmen 76 (utförlig litteraturhänvisning finns i denna) Bolmen 79 - markdispositionsplan för delar av Gislaveds, Hylte, Ljungby

och Varnamo kommuner Ko!rimiiriöversikt för Hyl te kormiun, 1984 Natur i Hallands lan, 1977 Turismens fysiska förutsättningar i Hallands lan, Lansstyrelsen, 1982

FRILUFTSLIV

t naturv&rdslagen

REGISTERBLAD

Februari 1988

Nr PN 14 Namn: LAHOLMC OCH HAI$ISTADS KOfdMUNEX

KARTBLAI): 4C SV, 4C so, 4C W , 4C NO

AREAL: 3 200 ha varav 2 400 ha land 800 ha vatten

NI\TIJR(-1SR m m 10 Södra Hallands kustland

INIRESSFASl?iKUB (rangordnade ) : Bad, batcport, fritidsfiske, naturstudier, strövande, cykling

U R V M S U W E U X (rangordnade) : I Utsökta förutsättningar för bad, windsurfing och batsport

F S2rskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser, natur- och kultiirstudier utmed länets i särklass längsta kustområde med sandstrand och dyner

J Cada tillfallen till fritidsfiske

I%R~S;- F@R ATT WRÄDEE VÄRDI~N SKALL BISJ& Slitage p2 sanddyner, föroreningar i vattnet, parkering och anläggningar inom känsliga naturavsnitt kan minska eller förstöra områdets friluftsvär- den.

IUNlZlX OCA s&DETÄx;L~LwE: I hwndsak samtliga obebyggda strandområden är säkerställda som naturreservat. Dessa ar Skummeslövs sanddynsreservat, norra och södra (73+38 ha), Snapparp och Höka flygsandsfal t (380 ha) , Tönnersa-Siiapparp (222 ha), Gull- bramm (73 ha) och Hagön (78,5 ha). Skydd enligt 19 $ naturvårdslagen galler för strandomradet mellan Psarp och F'yllehs mynning (80 h?). Totalt 944,5 ha.

Fågelslyddsområde med tillträdesförbud vissa tider finns för Skäret och Trönningzangarna.

Strandskydd om 300 m på land och 100 m ut i vattnet gäller för hela kustremsan. Strandskydd om 100 m på land och 100 m i vattnet gäller också för Genevadsan, Lagan och Smedjeån.

Differentierade riktlinjer för friluftsliv/naturvård i Laholms och Hälm- stads kommunöversikter.

Omradet omfattas av naturresurslagen 3:2 resp 3:4 Kustområdet i Halland med särskilda bestämmelser för friluftsliv och turism samt för fritidsbebyggelse.

OMRADET BERÖR RIKSINIRESE R~R: NaturvArd nr NN 19 Laholmsbukten-Eldsbergaåsen-Genevadsån-lan och Kulturminnesvård nr KN 37 Eldsbergaåsen, KN 40 Lagadalen samt KN 41 Laholms innerstad och Lagaholm.

REGISTERBLAD

Februari 1988

OEnIADm m m ~ m I: Båstads komun i Kristianstads län

OMRÄDEE mmvr,DRAG: Kustområdet i Laholms och södra Halmstads kommuner hyser länets och landets längsta samnanhängande sandstrand. Flerstädes förekommer mycket höga dyner som vid Mellbystrand och Tö~ersa. Baklandet är delvis begränsat genom vägar (t ex E 6) och bebyggelse. Mellan Lagans och Genevadsåns mynning- ar ar sanddynsomådena flera hundra meter breda. Detta område (Tömersa) ar ett av de mest välutbildade sanddynsområdena i länet och samtidigt också myclcc? t känsliga för slitage.

Stnrre sammanhängande skogsområde (planterad tallskog) utmed denna kuststr&.ka ar främst det ca 400 ha stora Hökafältet, skyddat som naturreservat.

'Hela kuststräckan är mycket attraktiv för besökare från såväl Hallands inland som från stora delar av angränsande landskap. Samtidigt utgör de fria och obebggda områdena ocksa narströvområden för befolkningen. Speciellt galler detta inom kuststräckan i Laholms kommun.

Större delen av stranden är långgrund och där förekommer omfattande bräd- segling.

Strandens beskaffenhet gör att möjligheter för att förtöja småbåtar ar be- gransade. .Wndre småbåtshamnar finns dock vid Lagans mynning och vid Lax- vik. Ett visst fritidsfiske utgår från dessa platser.

Det basta fritidsfisket ges annars i Lagan från Laholms tätort till mynningen samt i Smedjeån från Lögnas till utloppet i Lagan. I Smedjeån fångas främst havsöring och allmänheten har, genom att ett fiskevårdsområde bildats har, möjlighet att köpa fiskekort.

Lagan är ett av Sveriges bästa havsöringsvatten. Även lax fångas. Allmänhe- ten har tillträde genom kortförsäljning som bedrivs av Sydkraft och olika fiskeklubbar.

Cykelleden Ginstleden följer kusten genom området från kommungränsen mot Bastad till Snapparp, varefter den viker av inåt land.

Av andra anordningar för det rörliga friluftslivet kan framhållas frilufts- gården Hökagården vid Mellbystrand samt två campingplatser, Marias camping och Olles camping (sammanlagt ca 400 pl). Kapaciteten i Laholms kustområde ar inte tillräcklig och i avvaktan på att finna plats för ytterligare camping anordnas tillfälliga reservcampingplatser under sommaren.

Campingen i Halmstads kustområde tillgodoses främst genom Hagöns camping som har en kapacitet på 700 - 1000 platser. Vid Gullbrannagården finns stug- uthyrning och plats för 150 - 200 husvagnar.

Av intressanta utflyktsmål i området kan nämnas klapperstensfältet vid Påarp (Steglebacken).

REGISTERBLAD

Februari 1988

. . vm-. I .

Denna kuststräcka utgör en av landets längsta sammanhängande sandstränder. mno!r~rådet vid Tönnersa är ett av de mest välutbildade och vackraste i ].andet. Hela kuststräckan, som ar lättillgänglig, har ett etablerat fri- luftsiitnyttjande med stor besöksfrekvens från bl a sydsveriges inland.

AM-: I förhAlianc1e till det garnla riksintresset har vissa delar öster om vag E 6 utgått. Samtidigt har tillkommit några kilometer av Genevadsåns, La- gans och Srnedjeans dalgångar med hänsyn till fritidsfiskeintresset.

mm: Koamöversikt för Laholms kommun, 1977 Konxnun~versik t f ör Halms tads kommun, 1984 Natur i Hallands lan, Länsstyrelsen 1977 IJtveci~lingsprogram för det primära rekreationsområdet Kullaberg-Hallands- i s , 1'382 Bo tani.s!c inventering av Laholmsbuktens och Ski.naneslövs sanddynsreservat ,

Lailsstyrelsen, meddelande 1978:ll Turismens fysiska förutsättningar i Hallands lan, Lansstyrelsen, 1982 Fritidsbåthamnar utmed havskusten i Hallands lan - inventering och för-

slag till program, Länsstyrelsen, meddelande 1982:8 Upptäck Hallands cykelleder, Stiftelsen Hallandsturist

REGISTERBLAD

Februari 1988

O&E AV RIKSINTRESSE FOR FRILUFTSLIV I HALLANDS J&

NrEN15 N ~ ~ ~ : H A L G A N D S & LAHOLMS KOMMUN

KARTBLAD: 3C NO 4C sv 4C so

AREAL: 8 000 ha

NA'IuRGFKX;RAFISR REK;IoN: 8 Nordöstskånes skogslandskap

lNCWSSEASPERIIW (rangordnade): Strövande, vandring, turskidåkning, utförsåkning, natur- och kulturstudier, bär- och svampplockning, fritidsfiske, cykling, jakt

URVAISRRITEXUER (rangordnade ) : G Särskilt stora förutsättningar för vandring, skidåkning, cykling och

därmed sammanhängande positiva upplevelser i obebyggda områden

F Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur- och kulturstudier i naturskönt, högt belaget skogsområde

J Särskilt goda tillfällen till bar- och svampplockning, i viss mån även fiske och jakt

F ö ~ m Ä m HR ATT (MRjiDm VÄRDEN SKALL B&: hföring av bokskog till barrskog, skogsplantering på öppna marker, större bebyggelseexploatering, vag- eller ledningsföretag kan minska områdets fri- luftsvärden.

För Stensån förutsattes att fortsatt kalkning kan ske av vattensystemets övre delar och vissa biflöden samt att vattenuttag, kanalisering och vat- tenkraftutbyggnad starkt begränsas.

PLANERING K H S-E: Riktlinjer för friluftsliv/naturvård ges i kornmunöversikt för Laholms kommun.

Tre mindre områden är säkerställda som naturreservat: Rödhög (0,5 ha), Ekered (2 ha) och Björsåkra-Bölinge (44,8). Totalt 47,3 ha.

Strandskydd om 100 m på land och 100 m i vattnet gäller för Stensån.

Bokskogslagen och adellövskogslagen ar tillämpbara

hådet omfattas av naturresurslagen 3:2 resp 3 : 4 Kustområdet i Halland med särskilda bestämmelser för friluftsliv och turism samt för fritidsbebyggelse.

(mRADm BEROR RIKS- FOR: Naturvård nr NN 23 Hallandsås-Stensån och Kultunnimesvård nr KN 42 Dömestorp m m

omhm ~ T S A T I X R IN I: Bås tads , Ängelholm och Örkelljunga kommuner i Kristians tads län

RmISTERBLAD

Februari 1988

(IFmADrn mmG: Hallandsas Hallandsh är en i landskapet mycket framträdande urbergshorst som reser sig, framför allt inom Hallands län, ca 150-200 m över nedanförliggande jordbruksslatt. Den i stora delar lövskogskl8dda sluttningen av Hallands- ås är e t t av regionens mes t högklassiga na turvardsob jek t. Ängsbokskogarna ., .. här har en sSrstallning bland Hallands bokskogar.

Hallandsås ar förhållandevis obebyggt. Särskilt galler detta sjafva platan, men aven nordsluttningen nannast slatten har i princip enbart jordbruksbebyggelse. Dessa förhållanden betr landskapets karaktär tillsammans med läget i sydsverige och närheten till Danmark gör att Hallandsås sedan länge ut- gjort ett. vildmarksartat ströv- och friluftsområde av högsta rang.

Den skogsklädda platån har flera både gamla och delvis ursprungliga hkbe- stånd, t ex inom Vallåsens kronopark och vid Hasslöv, dar landstinget äger och iordningställt ett strövområde om ca 300 ha. I sluttningen finns pi3 sina stallen imponerande raviner med rasbranter, t ex Flintarpsbäcken samt sevärda vattenfall, t ex Hälleforsen.

Flera botaniskt intressanta områden finns, t ex Tjuvhultskarret, Vindrarps löväng och Björsåkra-Bölinge ljunghed. Se i övrigt under beskrivning av Hallandsås som riksintresse för naturvård.

Längs med och uppe på åsen går en vandringsled, Skåneleden. Vid Koarp för- grenar sig denna vidare åt norr i Hallandsleden.

P5 Hallandsås finns ett relativt rikt förgrenat nät av småvägar, huvudsakligen enskilda bilvägar, skogsvägar och brukningsvagar. Framkomlighe- ten för bilar ar varierande och många vägar ar kuperade. Cykling på åsen innebar möjligheter till fina naturupplevelser i ostörd miljö, men sjalv- klart ocksi ett rejält mått av arbete för att klara den kuperade terrang- en.

Flera strövområden med rastplatser och markerade leder har iordningställts. Vissa partier som i och för sig lämpar sig för vandring och strövande ar också av stort intresse för naturvården. I något fall kan störnings- eller slitagekänsliga områden behöva undanhållas från alltför kraftigt friluftsutnyttjande.

På Hallandsåsen ar förutsättningarna för vintersport goda. I de stora och starkt kuperade skogsområdena kan man bedriva såväl längd- som utförsåk- ning. Klimatet ar mer av inlandskaraktar, d v s snötäcket ligger länge och antalet dagar med minusgrader är förhållandevis många. Koarp, på platån vid gränsen mellan Skåne och Halland, ar kant som en mycket snösäker plats och här finns en friluf tsgård med en större längdAkningsaniaggning. Ut- försåkning har hittills mest bedrivits $ mindre backar i Rollstorp och Hasslöv, men fr o m 1986/87 finns en större utförsbacke vid Kungsbygget. För närvarande byggs också en större utförsakningsanläggning vid Vallåsen i närheten av VAxtorp. Denna skidbacke k m e r såväl i fraga om backlängd som fallhöjd att bli en av de största i sydsverige.(Ndmst befägna backe med motsvarande förutsättningar ar Isabergstoppen vid Hestra i Jönköpings län.)

&ena t tningsmö jlighe tema på s jalva åsen är mycket begränsade, liksom serviceutbudet. Området försörjs emellertid av service från orter i åsens närhet, t ex Våxtorp och Hasslöv inom Hallands i.%. Pi3 Hallandsås motell,

REGISTERBLAD

Februari 1988

utmed vag E 6, finns enstaka rum för övernattning samt matservering. Fri- 1uftsg;rden i Koarp kan tillfälligtvis användas för viss övernattning. Mindre camping, som för närvarande saknas i området, har diskuterats. Pla- nering aTT utökad service för de båda skidbackarna vid Kungsbygget och Vall- åsen p&&-.

S t ens511 NedmEör åsen ringlar sig Stensån i meanderslingor, nedskurna i Laholms- slättens finkorniga material. Speciellt vid Vindrarp är det öppna jord- t'rukslmdskapet mycket vackert utbildat med dalar och betade raviner.

Stensån ar et t av de få vattendrag i länet som har en genuin laxs tam. Området är lek- och uppväxtområde också för havsöring och ingår i vandringsstråk för lax, havsöring och ål. Srnol tproduktionsförmågan per år kan uppskat tas till 14 900 för lax och 3 000 för havsöring.

Fritidsfiske bedrivs särskilt i Stensåns nedre del och ar upplåtet som kortfiske av Hemmeslövs-Eskilstorps fiskevårdsförening. Fiskevårdsområde ar under bildande. Från sportfiskesynpunkt är Stensån val tillgänglig och har goda korniunikationer.

vm-: Ett omr5de i inlandet som genom läge, storlek och lättillgänglighet samt vacker vildmarksartad natur är ovärderligt för frilutsanvändning. Därtill har det sydsveriges basta förutsättningar för vintersport. Serviceutbudet på sjalva Hallandsås är emellertid för närvarande begränsat.

m: Området har, i förhållande till det gamla riksintresset, utökats något norrut till och med Stensån, med hänsyn till fritidsfisket. Avgränsningen i norr ar dock schematisk eftersom biflödena till Stensån utgör influensom- raden. Ingrepp eller förändringar i dessa kan aven få effekter i huvudfå- ran . RJmxmsm: Kommunöversikt för Laholms kommun. 1977 Utveckli.ngsprogram för det prhäri rekreationsområdet Kullaberg-Hallandsås,

1982, Inventering av Hallandsås nordsluttning - arbetsmaterial, Lansstyrelsen,

1988 Stensån - geologisk inventering, Länsstyrelserna i Hallands och Kristian-

stads län, 1976 Stensan - inverkan av olika markanvändning på hatten, Länsstyrelserna i

Hallarids och Kristianstads lan, 1976 Natiir: i Hallands län, Länsstyrelsen, 1977 Turismens fysiska förutsättningar i Hallands lan, Länsstyrelsen, 1982 Hallandsleden, Stiftelsen Hallandsturist

REGISTERBLAD

Februari 1988

Nr EN16 Namn: ~ O ( J i ~ M Z W ) E I X ; R U N D , RODE- m, m m

KARTBLAD: Sjökort AREN,: ca 90 000 ha vatten

N A T V R G ~ I S K RM;ION: II Kattegatt

r n E S S M P ~ : Fritidsfiske

URVAISRRITERIER : J Särskilt goda tillfallen till fritidsfiske

F O R U T S A ~ FOR A n amhm VARDEN SKALL BES'& - att dagens förutsättningar för att utöva fritidsfiske består - att havets vattenbalans och grundens bottenbeskaffenhet inte förändras

Ett väsentligt hot mot fiskeintressena är sandexploateringen vid Stora och Lilla Middelgrund eftersom grunden utgör viktiga uppväxtplatser för sill.

PMWRlX OM S-E: I länsstyrelsens redovisning av den fortsatta fysiska riksplaneringen 1982 har länsstyrelsens styrelse påtalat för regeringen att problemen med t ex fiskevård utmed havskusten och sandexploateringen vid Middelgrunden måste uppmärksammas.

OMtlADm BEROR RIKSINLRFSCE POR: Naturvård nr NN 24 Stora och Lilla Middelgrund, Rödebanke, Fladen

CPBÅDETS HUVUDDRAG: Områdena är viktiga reproduktionsområden för bl a sill. Fiskbestånden i Kattegatt utgör en av förutsättningarna för ett rörligt friluftsliv till sjöss. Fisket här är ett uthavsfiske och fritt för envar. Områdena är välkända fiskebankar och turbåtar besöker grunden.

vm-: På grunden bedrivs ett mycket omfattande fritidsfiske. Fångsterna består av så gott som alla i Kattegatt förekommande fiskarter.

Viktiga reproduktionsområden för bl a sill.

AN!aRKNmG: Nytt riksintresse. Avgränsat så att även områden utanför territorialgran- sen har tagits med. Hela havskusten och särskilt de grunda kustvikarna ar influensområden och åtgärder dar påverkar fisket vid alla grunden.

I tidigare fysisk riksplanering har Stora och Lilla Middelgrund upptagits bland fiskets viktigaste intresseområden.

REGISTERBLAD

Fysisk riksplanering, Lansstyrelsen, 1977 och 1982 Fiskenarnnden i Hallands lan Västkusten, Statens planverk, 1970, rapport 5:2

meker - riksintressen

3.1 f jer i i rda o ~ i r a d e n i H a l l a n d s Lan

tln'l!.iir ids ].än a r b e r ö r t av t v i r ienqra Fiska rimrhden v i l k a s ä r s k i l t

f i f i ~ i i r , . ; i l a r 3 t . e ~ t e n :

3 kap 4 5 Nlll.. , bestamrnel.ser Fiir

F r i t i d s b e b y q q e l s e och m i l j ö s t ö r a n d e

i n r l u s t; r l

I 3 krip 4 5 NIIL siiqes "Y\iist_onir~dena och sk i i rgá r t l a rna f r i r i B r o f j o r d e n

t i l! tiiriirievarp.. . . . . l 1 v i l k e t iitqsr a m r k l e suin i cferi f y s i s k a r i k s -

i)!ani:rinqen benämndes " h ö g e x p l o a t e r a d kust" .

"K!iilaberq och l - i a l l ands8sen med ani l rSnsande kustoiiir?iden" benärmdes

'r i c ! i q a r c "pri .niär t r e k r e a t i o n s o r n r a d e " .

'5. Z 5 i i r sk i . l da kommentarer t i l l a v m a n s n i n a a r n a

L ; r i l e d i i ~ n q s p a r t i g r a f e n t i l l 3:e knp i INKL f i n n s undan tag f ö r d e

a k t u e l l a nrnridena. Har sages: l 'Eectamrnelserna i d e t t a k a p i t e l u t g ö r

] ! i l e i ~ l n c l c r f o r u tveck l i r i qen av b e f i n t l l q a t i i t o r t e r e l l e r av d e t

Jiiicala r i a r i n q s l i v e t e l l e r f ö r ut iörccnde a v a n l ä g g n i n g a r som behövs

f R r ? o t a l f ö r s v a r e t " . En nä rmare p r e c i s e r i n g och t u l k n i n g av d e t t a

ur:da;it.ag qiirs i NRIL-propositionen l985/86: 3 s i d 172.

P,vqriinciilnqen av den d e l a v K u l l a b e r g - I i a l l a n d s a s som l i q g e r i

ll;i!.~aridc l i n t iar j u s t e r a t s ri&lcit, i förhGl las ide t i l l d e t gamla p r i -

r1iiir.3 r e k r c ~ t i o n x ~ m r a d e t s å a t t en d e l a v jordbruksniarken s ö d e r n m

L atiolms t ä t o r t h a r c;tc$ t t . L 2 n s s t y r e l s e n s f ö r s l a q överensstiirnnier

a l l . t s5 i n t e e x a k t med d e t c i t veck l ingsp rog ram sorn u p p r ä t t a t s f ö r

or;ir.;3c!et av t ~ ~ r ö r c i a koriimuner 1977. F ö r a n d r i n q e n m o t i v e r a s d e l s av

nt:t utvecklingsprogrammet a n g e r i n g e n f ö r ä n d r i n g a v n u v a r a n d e mark-

a r i v a r h i n q i d e t t a o m r å d e , d e l s h a r d e t s y n t s a n g e l ä g e t a t t h a samma

r;räi:sor f ö r H a l l a n d s å s som a v e n a r b e r ö r t a v r i k s i n t r e s s e f ö r f r i -

.i ILI :--t. s 1- l. v .

K!i.;t.:inirridet i I i a l i a n d kan s a y a s u t g ö r a en u t v i d q n i n g a v o v a n s t a e n d e . -.

,> . , k l i i ~ r i i : ~ : : r h a r t k u s t s t r ä c k e i n f r ä n s ö d r a 1.ansqransr:n t i l l H a l m s t a d . ,, ~ . i i i i ; ! r , u t a n o c k s å r e s t e r a n d e k u s t s t r ä c k a i H a l l a n d .

\ ; : d s v q r i i n c n i n q a v d e t t a nya omrade h a r p r o p o s i t i o n e n a n g e t t v i s s a

r l k t l i r - i j e r . L a n s s t y r e l s e n h a r d ä r f ö r F ö r e s l a q j t a t . t d e t t a b ö r h a samma

z \~! j r%r ;n inc j som t i d i g a r e qUllcle f ö r hCjcjexploaterad k u s t . Denna a v q r a n s -

rilriq h a r b e h a r i d l a t s i kommunala rnarkdispoui.I-iririsplaner o c h kommun-

ö v e r s i k t e r oc:h i n q å r i l i i n s s t y r e l c e r i s I \ ? P - r e d o v i s n i n q till r e q e r i n g e n

,1977. Vissa smarre q r i i n s j u s t e r i n q a r * har: skett i s y f t e a t t h e l t f ö r -

:;iila f ö l j a der! nya var] E6 s t r i ickr i i - i t ( ) ca l a r i q t iferi a r u t b y g g d e l l e r

p l a r - i c r a d , i p r i n c i p f r i n Kunqsbacka t i l 1 F a l k e n b e r q .

Kustr ini i~r idets cjriins i h a v e t b ö r e n l i q t nämnda N I ? L - p r o p o s i t i o n bes tämmas

moix :.r! r o n 1-3 s j ö m i l u t a n f ö r d e n s k b a s l i n j e n . B a s l i n j e n d e f i n i e r a s

sax den l i n j e som sammanbinder d c y t t e r s t a u d d a r n a , h o l m a r n a o c h s k a r e n

v i a 1 : : q v a t t e n s t å n d . (SFS 1966:375 om S v e r i q e s s j ö t e r r i t o r i u m ) .

L i i n s s t y r e l s e n h a r t i l ls v i d a r e f ö r e s l a g i t a t t k u s t o m r a d e t s g r a n s i

t i a \ ~ z t b ö r s t r ä c k a s i g 3 s j ö m i l u t a n f ö r b a s l i n j e n f ö r s a v a l d e t o m r å d e

son o m f a t t a s a v t u r i s m - o c h friluftslivbestamrnelser som d e t med r i k t -

L i n j e r f ö r f r i t i d s b e b y g q e l s e och n i i l j ö s t ö r a r i d e i n d u s t r i . En m i n s k n i n g

n v a v s t a n d e t kan d i s k u t e r a s i samråd m e l l a n kommuner o c h l ä n s s t y r e l s e n

i sarrhand med a t t d e kommunala ö v e r s i k t s p l a n e r n a u p p r ä t t a s .

T a r d e namnda omrädena h a r a v g r ä n s n i n g a r n a s i v a l på l a n d som t i ll h a v s

s n i k i . i ! n a t s med r e s p K r i s t i a n s t a d s l a n o c h G ö t e b o r g s - o c h B o h u s l ä n .

K a r t a n p i f ö l j a n d e s i d a v i s a r e n g r o v b i l d ö v e r d e t / d e omraden d a r d e

s i r s k i l d a hush~llningsbestammelserna g a l l e r . En p r e c i s e r i n g a v q r ä n s e r n a ,

s p t : r i e l l t k r i n g d e s t ö r r e t ä t o r t e r n a , f å r s k e i samband med a t t d e

konimunala Ö v e r s i k t s p l a n e r n a u p p r a t t a s .

QmrEden som :' sin helhet ur av riksintresse med hiinsyn till notur - och kulturv6rden Fe brvori 7988

LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LAN

Meddelande n r 1988: 18

Text: Ingegard Widerström

K a r t o r mm: Barbro Bengtsson

Ritat av:

Ber t i l Fr ies , Lansstyrel l988

områden av riksintresse för friluftsliv.pdf

Documents