omvärldsanalys januari

Omvärldsanalys 2013

Sid 2 (43)

Omvärldsanalys 2013 Region Skånes omvärldsanalys 2013 har tagits fram med syfte att vara ett underlag i budgetprocessen inför budgetåret 2014. Denna analys omfattar inte behovsanalys. Uppdraget har varit att ta fram en rapport och att utveckla omvärldsanalysarbetet i Region Skåne. Omvärldsanalysarbetet är under utveckling och ett flertal medarbetare inom Region Skåne har bidragit med trender, händelser, analyser och goda tankar i arbetet. Delar av koncernkontoret har inte deltagit i arbetet, vilket innebär att vissa områden saknas i omvärldsanalysen. Konsultfirman Wide Narrow har varit ett stöd i arbetsprocessen. Enheten för samhällsanalys har varit ansvarig för uppdraget och samordnat processen. Omvärldsanalysen har utgått från Region Skånes strategikarta för att identifiera fokus. Tre strategier valdes ut, samtliga med en utåtblickande riktning: ”Högre andel nöjda medborgare”, ”Vara en drivande utvecklingsaktör” samt ”Verka för en långsiktigt stark och hållbar ekonomi”. De omvärldsfaktorer som analysen bygger på har väsentlig påverkan på en eller flera av dessa strategier. Omvärldsanalysen avser att blicka utåt och framåt, det vill säga att se vad som är på gång i omvärlden snarare än inom Region Skåne. Fokus för analysen har varit trender och händelser på 1-5 års sikt som har betydelse för Region Skånes strategier, ledning och verksamheter. Trenderna och händelserna som återfinns i rapporten har placerats in i en modell efter graden av strategisk påverkan och graden av brådska. HÖG STRATEGISK PÅVERKAN HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Brådskande

Informationen är av högsta strategiska vikt och påverkar en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation agera under de nästkommande två till tre åren.

Informationen är av högsta strategiska vikt och påverkar en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation agera på detta under nästkommande år.

LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Brådskande

Informationen har lägre strategisk påverkan på en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation följa utvecklingen under kommande år.

Informationen har lägre strategisk påverkan på en eller flera av våra strategiska fokusområden. Vi bör som organisation följa utvecklingen under de kommande två åren.

BRÅDSKA

STRA

TEGISK

PÅVER

KA

N

Sid 3 (43)

HÖG STRATEGISK PÅVERKAN HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Brådskande

• Åldrande befolkning • Urbanisering • Ökat fokus på hälsa och hälsans

bestämningsfaktorer inom hälso- och sjukvården

• Fokus på styrning och ledning utifrån patientprocesser

• Ökad efterfrågan av standardiserade kvalitetsindikatorer för hälsoområdet

• Strategier och styrning mot värdebaserad vård • Kraven på anpassning ökar när

sjukdomspanoramat ändras • Vårdvalen ökar • Translationell forskning och dess betydelse

ökar

• Svag makroekonomisk utveckling i Skåne • Dämpad skatteunderlagstillväxt • Låg sysselsättningsgrad och samtidigt

arbetskraftsbrist • Tillverkningsindustrin tjänstefieras • Regional obalans inom näringslivet • Minskad tillit till samhällsinstitutioner och

minskat socialt deltagande • Hälsoskillnaderna ökar • Psykisk ohälsa bland ungdomar ökar • Fler unga söker hjälp på akuten • Individanpassad medicin tar fart • Ökat krav på inflytande från medborgare och

patient • Ökat krav på medfinansiering av infrastruktur • Nytt svaveldirektiv införs 2015 • Fehrman Bält-förbindelsen öppnar 2021 • Ny period för EU-program och fonder • Driftsstart för ESS och Max IV ger möjligheter

LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Brådskande

• Nya lösningar för sjukhusbyggnationer • Miljömedvetenhet och klimatkrav • Tid värderas allt högre • Förändrad flygmarknad • Fler juridiska organ (EGTS) över statsgränser • Svensk-danska skatteavtalet utvärderas • Utredning pågår kring kommunallagen • Utredning om system för nationella taxan för

läkare och sjukgymnaster

• Färre elever behöriga till gymnasieskolan • Digital medicinsk forskning ökar • Digitaliseringen står inför en explosion • Ökad global konkurrens genererar nya

samarbetsformer • Öresundssamarbetet inom hälso- och

sjukvården ökar • Läkemedels- och biomedicinindustrin drar ner

på FoU globalt • Nya regelverk och lagar från EU

Sid 4 (43)

HÖG STRATEGISK PÅVERKAN – BRÅDSKANDE

SVAG MAKROEKONOMISK UTVECKLING I SKÅNE

Skånes makroekonomi utvecklas svagt. Sedan mitten på 80-talet har Skånes andel av rikets befolkning stigit, medan Skånes andel av rikets BNP har sjunkigt svagt. Utvecklingen av bruttoregionprodukten (BRP) i Skåne har däremot i stort sett följt utvecklingen i riket. BRP per invånare har dock utvecklas väsentligt svagare i Skåne till följd av att BRP ska fördelas på ett snabbt stigande antal invånare i Skåne. Den svaga utvecklingen av BRP är till stora delar en följd av att endast en låg andel av befolkningen är sysselsatt och att arbetsproduktiviteten är låg. I ett internationellt perspektiv framstår dock utvecklingen i Skåne som stark, vilket beror på att Sverige som helhet har haft en relativt stark tillväxt efter krisen i början av nittiotalet. Antalet nya arbeten har ökat i Skåne men trots det har regionen den lägsta sysselsättningsgraden av alla län i Sverige. Orsaken till den låga sysselsättningsgraden är därmed inte en låg sysselsättningstillväxt, utan en mycket hög befolkningstillväxt. Arbetsmarknaden lyckas inte skala upp tillräckligt snabbt i relation till den växande befolkningen för att Skånes sysselsättningsandel ska närma sig rikets. En låg sysselsättningsgrad avspeglar sig på skattekraften. Själland och Skåne ligger idag på ungefär samma sysselsättningsgrad och danska regionala prognoser förutspår en relativt långsamt växande arbetsmarknad. Det finns därför incitament att öka pendlingen från Själland till Skåne i form av prognostiserade överskott på yrken som lärare och omsorgspersonal. Den befarade låga danska tillväxten och den svaga danska kronan gör att pendlingen från Skåne till Själland kan förväntas utvecklas svagare i framtiden.

Konsekvenser Strategiskt råd

• En svag utveckling av skattebasen innebär svårigheter att finansiera den offentliga välfärden.

• Skåne är sårbart för förändringar av regelverket runt skatteutjämningen.

• Ökad arbetslöshet ställer krav på ökat regionalt engagemang.

• Utvecklingen på den danska arbetsmarknaden kan medföra en risk för svagare engagemang för öresundsintegrationen och svårare att få medfinansiering till Öresundsregionala projekt.

• Arbeta för att höja sysselsättningsgraden och för att bättre ta tillvara kompetensen hos personer med svag förankring på arbetsmarknaden.

• Starkare skånsk betoning på att Skånes arbetsmarknad ger möjligheter för danskar i framtiden.

• Arbeta med långsiktiga insatser för utbildning och kompetensförsörjning inom ramen för Strukturfondsprogram och Socialfondsprogram.

Påverkar strategi Vara en drivande utvecklingsaktör Verka för en långsiktigt stark ekonomi Högre andel nöjda medborgare

Sid 5 (43)

DÄMPAD SKATTEUNDERLAGSTILLVÄXT

Skåne har den sjätte lägsta skattekraften i landet. Prognoserna är osäkra för den ekonomiska utvecklingen men mycket tyder på en lågkonjunktur den närmsta tiden. Lågkonjunkturen förväntas leda till minskande sysselsättning och därmed färre arbetade timmar och leder ytterst till en något dämpad skatteunderlagstillväxt.


• En dämpad skatteunderlagstillväxt leder till en pressad finansiering av Region Skånes verksamhet samtidigt som kostnaderna ökar. Nettokostnads-utvecklingen drivs av löne- och prisuppräkning på mellan 1,6- 2,7 procent per år, medicinteknisk utveckling på 0,5- 1,0 procent per år samt kostnader för demografisk utveckling motsvarande omkring 1 procent årligen.

• Sätt olika finansieringslösningar i relation till varandra. Kostnadsdrivande långsiktiga strategiska planer likt trafikförsörjnings-program, strategiska investeringar och liknande bör sättas i relation till den långsiktiga finansieringen av verksamheten.


Sid 6 (43)

LÅG SYSSELSÄTTNINGSGRAD OCH SAMTIDIGT ARBETSKRAFTSBRIST

Enligt Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos kommer inte sysselsättningsgraden i Skåne att stiga fram till 2020. På grund av obalanser mellan elevers utbildningsval och arbetsmarknadens efterfrågan samt utpensioneringar kommer det dock att uppstå brist på bland annat lärare, omsorgspersonal, ingenjörer och yrkesutbildade industriarbetare. Exempelvis står industrin för 64 000 arbetstillfällen i Skåne samtidigt som det utexamineras endast 100 elever per år från gymnasieskolans industriprogram. Visserligen pekar den långsiktiga utvecklingen mot att antalet direkt sysselsatta inom industrin minskar, men samtidigt växer industrins betydelse som beställare från tjänstesektorn. Färre lärare på högstadie- och gymnasienivå utexamineras med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Hälften av alla yrkeslärare är över 55 år. Lunds tekniska högskola diskuterar att dra ner antalet utbildningsplatser för civilingenjörer beroende på svårigheter att finansiera utbildningen, trots att arbetsmarknaden är god och det råder ett starkt söktryck. Öresundsuniversitetet har lagts ner, dialogen mellan universiteten har minskat.


• Behov av bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad ställer krav på Region Skåne som har regerings-uppdraget att bygga en kompetens-plattform, men saknar mandat att styra över utbildningsfrågorna.

• Minskat gränsregionalt studentutbyte. Den stora potentialen i en gemensam utbildningsmarknad utnyttjas dåligt. I förlängningen blir integration och förståelse sämre.

• Utveckla dialogen med utbildnings-institutioner och näringslivet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne.

• Utveckla den Öresundsregionala samverkan för att förbättra matchningen på arbets-marknaden inom Öresundsregionen.

• Fokusera på konkreta samverkansprojekt såsom: utbildningar i samverkan med Kommunförbundet, samverkan inom teknik- och vårdcollege samt YH-nätverk.

• Engagera arbetslösa ungdomar för att minska utanförskapet och verka för en mer långsiktig hållbar ekonomi.


Sid 7 (43)

TILLVERKNINGSINDUSTRIN TJÄNSTEFIERAS

Antalet sysselsatta inom industrin minskar, vilket dels är en följd av skärpt global konkurrens, men också av en mycket kraftig produktivitetstillväxt. Enligt den senaste i Långtidsutredningen antas antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin i Sverige fortsätta att minska fram till 2030, samtidigt som industrins andel av BNP tvärtemot ökar. Samtidigt som antalet direkt sysselsatta inom tillverkningsindustrin minskar ökar andelen indirekt sysselsatta genom att tjänstenäringar knyts till tillverkningsindustrin. Detta är bland annat en följd av att verksamheter inom tillverkningsindustrin outsourcas och köps in av externa tjänstebolag. Skånes tillverkningsindustri utanför Malmö/Lund är till stora delar dåligt rustad för att hantera strukturförändringar. ESS och MAX IV kommer att växa i betydelse för tillverkningsindustrin genom att de erbjuder en möjlighet att bygga upp en leverentörskompetens för utrustning till stora forskningsanläggningar i global skala.


• Risk att tillverkningsindustrin i Skåne utvecklas sämre än i riket som helhet och i övriga storstadslän.

• Den regionala obalansen förstärks om den stora tillverkningsindustrin i nordöstra Skåne inte klarar det ökande konkurrenstrycket.

• Skånes ekonomiska tillväxt försvagas om konkurrenskraften inte stärks inom industrin.

• Ökade krav på insatser från industritäta kommuner.

• Fokusera på en sammanhållen industri-strategi med insatser på kompetens-utveckling, affärsutveckling och produktutveckling.

• Fortsätt utvecklingen av befintliga framgångsrika insatser som till exempel exportsäljarprogram, Cate och Vinnväxt samt förändringsarbetet runt Sibbhult.

• Stärk Teknikcollege som en arena för kompetensutveckling inom industrin.

• Utveckla innovationsmiljön runt ESS och Max IV för att bygga upp en generell kompetens att leverera till stora forskningsanläggningar samt att tillvarata möjligheterna i materialforskning.


Sid 8 (43)

REGIONAL OBALANS INOM NÄRINGSLIVET

Sydvästra Skåne präglas av en stark dynamik och höga utbildningsnivåer inom näringslivet, medan östra Skåne har haft en svag utveckling under de senaste tio åren. Medan hela Skåne under perioden 2002-2010 ökade antalet arbetstillfällen med nästan 44 000 personer, uppgick motsvarande ökning i nordöstra Skåne endast till cirka 60 personer. Sydvästra Skåne hämtade sig snabbt från finanskrisen 2008 medan utvecklingen i övriga Skåne varit svag. Turismnäringen har förutsättningar att skapa sysselsättning inom delar av regionen för relativt lågutbildad personal.


• Svag utveckling av Skånes skattekraft. • Ökade inomregionala spänningar. • Ökad pendling som leder till nya krav på

kollektivtrafiken. • Ökad regional obalans i hälsa/ohälsa.

• Sträva efter en balanserad mix av åtgärder för att stärka tjänstesektorn utanför sydvästra Skåne, men satsa samtidigt på att höja nivån på den delen av tillverkningsindustrin som har potential och vilja att växa.

• Utveckla goda pendlingsmöjligheter. • Utveckla instrument för att främja

strukturomvandlingen inom tillverkningsindustrin.

Påverkar strategi Vara en drivande utvecklingsaktör Verka för en långsiktigt stark ekonomi

MINSKAD TILLIT TILL SAMHÄLLSINSTITUTIONER OCH MINSKAT SOCIALT DELTAGANDE

Socialt kapital kännetecknar sociala relationer mellan människor och grupper av människor, vilket har betydelse både för hälsa och för tillväxt. Begreppet operationaliseras ofta som socialt deltagande/sociala nätverk och/eller tillit. Det finns en neråtgående global/nationell och regional trend angående nivån på socialt kapital, där partier och organisationer förlorar medlemmar, valdeltagandet sjunker, och politikermisstron stiger.


• Lågt förtroende och lågt socialt deltagande påverkar det demokratiska samhället.

• Arbeta med att stärka medborgardialogen • Rikta insatser till grupper som är svårt att nå

på ett traditionellt arbetssätt. • Förstärk och utveckla samverkan med den

idéburna sektorn.


Sid 9 (43)

HÄLSOSKILLNADERNA ÖKAR

Hälsoläget har generellt sett förbättrats i Sverige/Skåne under en längre tid. Däremot har skillnaderna i hälsa ökat mellan olika grupper i samhället vilket under flera år har rapporterats, bland annat från Region Skåne, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut. Skillnaderna i hälsa är särskilt kännbara på den lokala och regionala nivån och tar sig olika uttryck. Det finns generellt en tydlig socioekonomisk gradient i hälsoutfall mellan olika grupper. I lägre socioekonomiska grupper kan det också finnas en ökad sårbarhet för ohälsa och sjukdom. Personer med kort utbildning har i de flesta avseenden sämst hälsa och skillnader i dödlighet mellan grupper med olika utbildningsbakgrund har ökat. Befolkningen blir allt mer heterogen. Det ger ett mångfacetterat samhälle med fler kulturyttringar, språk och krav samt andra förutsättningar. Exempel på denna samhällsutveckling kan ses i form av: - Ökade skillnader i hälsa relaterat till socioekonomisk bakgrund, utbildning mellan olika grupper i samhället. - Större andel äldre som kan vara mer svårinformerade och ha svårare att tillvarata sina intressen i en allt mer mångfacetterad och fragmentiserad offentlig sektor. - Ökade skillnader mellan stad och landsbygd avseende möjligheter och tillgänglighet. Genom insatser för att minska skillnaderna i hälsa kan en mer hållbar samhällsutveckling och en effektivare användning av resurser förutses. Förutsättningarna för att bli lyckosam i detta arbete är en ökad samverkan mellan olika aktörer, en ökad samverkan med det gemensamma ansvaret för en god hälsa i befolkningen.


• Hälsa är en drivkraft för en hållbar utveckling och ojämlik hälsa bör ses en av vår tids mest angelägna utmaningar.

• Osäkert om hälso- och sjukvården kan möta denna utmaning eller om skillnaderna i befintligt system förstärks.

• Utveckling av vården antigen som marknad för köpstarka/ röststarka eller som ett gemensamt solidariskt finansierat samhällsuppdrag.

• Risk för att vissa grupper underkonsumerar och att andra grupper överutnyttjar vårdtjänster.

• Arbeta systematiskt för likvärdig vård för hela Skånes befolkning. Den behöver inte nödvändigtvis vara likadan, utan likvärdig utifrån individens behov och preferenser.

• Tänk helhetsperspektiv i samhällsplaneringen och vidta åtgärder som förbättrar bostads-, boende- och närmiljön.

• Satsa på sociala investeringar för framtiden. • Skapa förutsättningar för kunskapsallianser. • Satsa på förebyggande insatser kring

levnadsvanor redan i tidig ålder hos barn och unga.

• Mät och förstå problemen, bedöm effekterna av de åtgärder som vidtas samt skapa system för uppföljning och utvärdering.

• Förstärk och utveckla samverkan med den idéburna sektorn som understödjare för integration, delaktighet, inflytande och goda levnadsvanor.


Sid 10 (43)

PSYKISK OHÄLSA BLAND UNGA ÖKAR

Psykisk ohälsa hos ungdomar, så som nedstämdhet och oro, har ökat sedan mitten av 1980-talet. Andelen av skånska flickor med psykiska besvär har i vissa fall dubblerats eller tredubblats. Pojkarna följer flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre anger att de känner nedstämdhet och oro. Fler och fler ungdomar tycker också att de mår psykiskt dåligt. Stressen och oron som ungdomar känner kan ha en koppling till den höga ungdomsarbetslösheten.


• Psykisk hälsa har betydelse för samhällsutvecklingen. Att inte arbeta med förebyggande insatser kostar mer på lång sikt.

• Fortsätt arbeta med förebyggande insatser och för att ge alla barn och unga en bra start i livet.

• Förstärk och utveckla samverkan för en bra start i livet för barn och unga, t.ex. insatser via familjecentraler

• Verka för ökad sysselsättning och ökad integration.

Påverkar strategi Verka för en långsiktigt stark ekonomi Högre andel nöjda medborgare

FLER UNGA SÖKER HJÄLP PÅ AKUTEN

Allt fler unga människor uppsöker sjukhusens akutmottagningar istället för att kontakta primärvården eller sjukvårdsupplysningen när de blir eller känner sig sjuka. I många fall sker detta helt i onödan, utifrån att det rör sig om tillstånd som kan tas omhand på primärvårdsnivå eller genom egenvård. Detta är en trend som ses generellt i Sverige. Det handlar i stor utsträckning om personer i 18-29 års ålder som söker på vård helger och på kvällstid (efter arbetstid) eller inte har fått information om var de ska vända sig när de behöver vård. Det är en ny generation 80- och 90-talister som är mer pålästa och vill ha hjälp här och nu. Det tycks också vara ett storstadsfenomen, ju närmre man bor ett akutsjukhus desto mer benägen är man att söka vård på akuten istället för på primärvårdsnivål. Motsvarande bild kan skönjas för Skåne där antalet unga på akuten har ökat med 38 procent på tio år. I Västra Götalandsregionen pågår en utredning i syfte att få klarhet i orsakerna till att antalet unga på akuten har trefaldigats på knappt tio år.


• Ökande kostnader • Ansträngt läge för personal • Missnöjda patienter • Patienter kommer inte till rätt vårdnivå

• Skapa verktyg för systematisk uppföljning som innehåller relevanta variabler för uppföljning av akuta flöden i primärvården.

• Anpassa informationskanaler och informationsinnehåll så att det passar åldersgruppen unga.


Sid 11 (43)

INDIVIDANPASSAD MEDICIN TAR FART

Inriktningen mot mer individanpassad medicinsk forskning och behandling (Personalized medicine) blir allt tydligare. Forskningen syftar till att behandling anpassas till hur den enskilda patientens sjukdom ser ut på gen- eller molekylnivå. Aktuella områden för mer individanpassad medicinsk forskning och behandling är exempelvis cancer och neurologi.


• Rätt behandling till rätt patient. • Bättre behandlingsresultat – botar/lindrar

fler, samtidigt som andra ”slipper” fel behandling.

• Samhällsekonomiska nyttor – minskade kostnader för omsorg, sjukskrivning, högre livskvalitet.

• Dyrare behandlingar för hälso- och sjukvården.

• Mycket dyra läkemedel och medicinsk-teknisk apparatur.

• Se till den samhällsekonomiska nyttan och hälsonyttan och inte enbart till kostnaderna för hälso- och sjukvården.


Sid 12 (43)

ÖKAT KRAV PÅ INFLYTANDE FRÅN MEDBORGARE OCH PATIENT

Medborgaren gör idag i större omfattning sin röst hörd och ställer ökade krav på inflytande via till exempel stödaktioner, patient- och brukarföreningar, sociala medier och inte endast genom den traditionella politiska "val-vägen". Detta har uppmärksammats av offentliga organisationer vilka i ökad omfattning bjuder in till bla medborgardialoger. Även inom EU syns detta där 2013 är utnämnt till "EUROPEAN YEAR OF CITIZENS" i syfte att underlätta för EU-medborgarna att utöva sin rätt att fritt röra och uppehålla sig i EU genom ökad tillgänglighet till information om dessa rättigheter. När det gäller hälso- och sjukvård finns det en tydlig vilja att underlätta rörelsefrihet, ge bättre information och möjliggöra medvetna val för patienter. Utvecklingen går mot ett paradigmskifte där man i större utsträckning utgår från den enskilde patientens behov och vilja. För att understödja denna viljeinriktning och säkra patientens rätt till likvärdig vård stiftas såväl nationella som internationella. Denna demokratisering av vården innebär att patienten inte nöjer sig med att informeras om sin sjukdom och behandling, utan kräver att, i samarbete med vårdpersonalen, få påverka vårdens innehåll och utformning. Viktigt att beakta är att det finns skillnader mellan olika patientgrupper vad gäller individuella förutsättningar och förväntningar oaktat att alla ska ha rätt till samma vård, oavsett kön, ålder, etnicitet, geografi, etc. Morgondagens vårdkonsumenter kommer att ha än högre förväntningar och kräva ännu mer av vården än idag. Redan nu ses exempelvis krav på kortare väntetider, besökstider utifrån patientens önskemål, mer individualiserat omhändertagande och professionellt bemötande. Med välstånd, utbildning och tekniska framsteg flyttas förväntningarna från lindring till bestående resultat och en önskan om perfekt hälsa. Målet skiftar från överlevnad till välbefinnande.


• Patienter kan känna sig delaktiga och ta ansvar för sin egen vård och behandling i större utsträckning.

• Alternativa vårdformer utvecklas (till exempel att vårdas hemma).

• Konkurrens mellan vårdgivare (nationellt och inom EU) kan öka kvalitetsutvecklingen .

• Mer patientfokuserad vård. • Om utvecklingen sker i otakt och utan

diskussioner om prioriteringar, offentliga åtagandets ramar etc. kan både undanträngningseffekter och suboptimering av resursanvändningen ske.

• Utvecklingen kan resultera i missnöjda medborgare om vården inte kan leverera det som förväntas.

• Svårare att planera vårdutbudet om patienter väljer vård inom EU/EES.

• Verka för möjligheten att patienter blir partners/medaktörer i sin egen vård och behandling.

• Överväg styrning utifrån patientprocesser. • För dialog kring olika frågor samt

vidareutveckla olika fora och instrument för medborgar- och patientinflytande.

• Använd patient- och anhörigföreningar som partners i hälso- och sjukvårdsutvecklingen.

• Verka för att sjukvårdspersonalen får ett anpassat förhållnings- och arbetssätt.

• Förnya och anpassa sjukvårdens stödsystem, t.ex. kommunikativa system som sociala medier och patientjournalsystem.


Sid 13 (43)

ÖKAT KRAV PÅ MEDFINANSIERING AV INFRASTRUKTUR

Det har blivit allt vanligare med olika finansieringsmetoder för infrastruktur, exempelvis genom utvecklade partnerskap mellan stat, region och kommun eller brukarfinansiering. Traditionellt är det staten som haft huvudansvaret för investeringarna i väg- och järnvägssystemet. Denna princip gäller fortfarande, men det kan betecknas som ett trendbrott när regeringen i proposition 2008/09:35, Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt, uttalade att trafikverken ska pröva medfinansiering som ett obligatoriskt inslag för alla de projekt som ingår i de olika infrastrukturplanerna.


• Det regionala utvecklingsuppdraget och rollen som planupprättare ger Region Skåne en nyckelroll.

• Ökade krav på finansiella åtaganden för Region Skåne.

• Utveckla samspelet mellan planering och finansieringsmetoder.

• Arbeta medvetet med och utveckla metoderna för finansiering i den strategiska planeringen.

• Följ utvecklingen i andra jämförbara regioner och medverka i demoprojekt.


NYTT SVAVELDIREKTIV INFÖRS 2015

Konkurrensförhållanden för sjöfart kommer att förändras genom att svaveldirektivet (MARPOL) implementeras 2015. Svaveldirektivet kan medföra att sjöfartens transportkostnader ökar med 30 procent.


• Omfördelning från sjö- till landtransport vilket ökar trafiken på land. Eftersom järnvägssystemet i Sverige har kapacitetsbrister är det sannolikt att landtransporten går på väg.

• Ersättning av bunkerolja med nya bränslen.

• Analysera konsekvenserna för hamnar/terminaler och landtransport-infrastrukturen i Skåne.

• Identifiera kortsiktigt genomförbara åtgärder för effektivare landtransporter, både väg och järnväg.

Påverkar strategi Vara en drivande utvecklingsaktör

Sid 14 (43)

FEHMARN BÄLT FÖRBINDELSEN ÖPPNAR 2021

Fehmarn Bält förbindelsen öppnar år 2021 vilket innebär betydligt bättre tillgänglighet och möjligheter för skånska företag till norra Tyskland. Restider och transporttider till stor-Hamburg kommer att bli kortare än till Storstockholm. Potentiellt kan detta stärka Skåne/Öresundsregionen som skandinavisk logistiknod och stärka de stora noderna norrut. För transportsystemet i Skåne kan det dessutom medföra förändringar i form av ändrat ruttval för långväga lastbilstransporter i riktning Öresund samt ökad järnvägstransport genom Skåne. En speciell problematik är de omfattande landanslutningarna på järnväg där standarden inte är beslutad i Tyskland och tills viss del även i Danmark. Standarden kommer att få betydelse på den potentiella tillgängligheten för Skåne. Dessa beslut fattas 2013/14. Efterfrågan på färja-järnvägsvagnar har minskat trendmässigt under många år, och med en fast förbindelse via Fehmarn så förstärks denna trend.


• Bättre tillgänglighet till norra Tyskland via Fehmarn Bält men standarden på landanslutningarna får betydelse.

• Potential för Skånes näringsliv att nyttja den nya geografin via Fehmarn Bält.

• Risk för nedläggning av järnvägsfärjor på sikt. Det ökar kraven på kapacitet via Öresundsförbindelsen och ev. på Malmö godsbangård. Troligen får det liten betydelse för kapaciteten på Trelleborgsbanan.

• Arbeta för att påverka statusen på landanslutningarna genom STRING-samarbetet och med svenska staten.

• Ta ställning angående järnvägsfärjor.

Påverkar strategi Vara en drivande utvecklingsaktör Högre andel nöjda medborgare

Sid 15 (43)

NY PERIOD FÖR EU-PROGRAM OCH FONDER

Nuvarande EU-programperiod avslutas 2013. Budget, struktur och innehåll för program och fonder för en ny period, 2014-2020, förhandlas under 2013. Dessa delar är beroende av hur förhandlingarna för EU:s långtidsbudget slutförs, vilken innehållsmässigt ska vara knuten till Europa 2020-strategin (särskilt tydligt för sammanhållningspolitiken). En rad förändringar föreslås. Som ett exempel kan nämnas det kommande programmet för forskning och innovation, "Horizon 2020" . I förslaget för programmet ligger ett ökat fokus på innovation, det vill säga finansieringen kommer vara mer inriktad på att få ut ny eller befintlig kunskap på marknaden i form av kommersialiseringsbara produkter, processer och tjänster. En del av programmet kommer avsättas för forskning och innovation med syfte att möta ett antal större samhällsutmaningar. Det kommer bli viktigare att ha med företagspartners i ansökningar för innovationsprojekt och att skapa partnerskap tvärsektoriellt i olika branscher och discipliner för att adressera samhällsutmaningarna.


• Krav/förändrat innehåll kan innebära såväl svårigheter som ökade möjligheter att få tillgång till medfinansiering för projekt.

• Följ utvecklingen och var beredd på informationsinsatser för projektansökningar.

• Fortsätt samordningsarbetet mellan högskolorna/universiteten och Region Skåne samt involvera fler aktörer i ett mer systemiskt arbete, till exempel innovationsarenorna och andra innovationsaktörer i Skåne.

• Skapa nya samarbetsstrukturer och modeller för att upprätthålla eller öka nivån på ansökningarna.


Sid 16 (43)

DRIFTSSTART FÖR ESS OCH MAX IV GER MÖJLIGHETER

Etableringen av ESS och MAX IV innebär en mängd möjligheter för Region Skåne. Exempelvis affärsmöjligheter för näringslivet, teknik- och kompetensöverföring mellan industri och forskning, ökad innovationskraft i regionen, ökat intresse för teknik och naturvetenskapliga utbildningsval, ökad konkurrenskraft för Skånes universitet och högskolor samt effektivt incitament till infrastruktursatsningar. Det innebär också möjligheter för kommunerna att attrahera nya invånare och företag samt att locka fler forskningsintensiva verksamheter till sig. Dessutom kan etableringen bidra till ett stärkt regionalt varumärke. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet är att ett intensivt institutionellt samarbete och gränsregionalt forskningssamarbete kommer till stånd mellan anläggningen som etableras i Lund och dataprocessandet som sker i Köpenhamn. Skåne har med andra ord förutsättningar att bli ett globalt nav för forskning och innovation inom området materialvetenskap. De danska myndigheterna har sett potentialen och initierar insatser för att ESS-etableringen ska generera affärer för danska företag redan nu. Vetenskapsrådet pekar dock på att Sverige har en låg så kallad "return on investment" när det gäller industriperspektivet jämfört med andra länder. Det vill säga Sverige får inte tillbaka det som investeras från statligt håll i internationell forskningsinfrastruktur i jämförande upphandlingar.


• Starka kopplingar mellan industri, offentlig sektor, akademi och anläggningar blir nödvändigt för att tillvarata potentialen.

• Betydelsen av en öppen innovationsarena ökar, för att skapa en stark innovationsmiljö kring anläggningarna.

• Regionens attraktivitet och det goda värdskapet blir allt viktigare.

• Efterfrågan ökar på bostäder och transportinfrastruktur.

• Tillsammans med partnerskapet för TITA ta fram handlingsplaner och genomföra de insatser som identifierats under respektive strategi. Insatser för att etableringarna ska generera affärer för lokala och regionala företag, är en av de satsningar som bör fortsätta så att inte möjligheterna går oss förbi.

• Fortsätta samla regionala och lokala aktörer för utvecklingsarbete kopplat till ESS och MAX IV.

• Tillvara ta och utveckla Öresundsregionens samlade resurser. Tillsammans med partnerskapet för TITA ta fram handlingsplaner och genomföra de insatser som identifierats under respektive strategi. Insatser för att etableringarna ska generera affärer för lokala och regionala företag, är en av de satsningar som bör fortsätta så att inte möjligheterna går oss förbi.

• Fortsätta samla regionala och lokala aktörer för utvecklingsarbete kopplat till ESS och MAX IV.


Sid 17 (43)

HÖG STRATEGISK PÅVERKAN – MINDRE BRÅDSKANDE

ÅLDRANDE BEFOLKNING

Vi lever allt längre i Sverige. På 150 år har medellivslängden ökat från strax under 50 år till omkring 80 år idag. I Statistiska centralbyråns (SCB) riksprognos förutses en medellivslängd på närmare 90 år för både män och kvinnor år 2110. Sverige är idag ett av de länder som har högst medellivslängd i världen men det finns stora skillnader mellan olika delar av Sverige. Skillnad i utbildningsnivå är en faktor som pekas ut som en sannolik förklaring till de regionala skillnaderna i medellivslängd. Även skillnader i levnadsvanor och olika typer av arbetsmarknad och arbetsvillkor kan vara möjliga faktorer. Förändringar i befolkningens åldersstruktur i en region sker inte så snabbt eftersom befolkningen årligen bara blir ett år äldre, men flyttningar, födslar och dödsfall påverkar åldersstrukturen. Antalet personer som är 65 år och äldre i Skåne förväntas öka med 9,0 procent eller 21 300 personer på fem år. Även antalet barn och unga (0-15 år) förväntas öka.


• Ökningen av antalet äldre kommer på sikt att påverka efterfrågan på hälso- och sjukvård eftersom en åldrande befolkning har större behov av vård och omsorg.

• Befolkningens utveckling och åldersstruktur har betydelse för Region Skånes ekonomi, både vad gäller kostnader och intäkter.

• Ökat behov av kompetens inom hälso- och sjukvården.

• Planera för att vi lever längre och att det blir allt fler äldre i befolkningen.

• Planera för att barnafödandet kommer att öka i Skåne.

• Arbeta för att Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare och säkra kompetensbehovet i organisationen.


Sid 18 (43)

URBANISERING

En allt större del av jordens befolkning bor i storstäder. Andelen av befolkningen i Sverige som bor i storstadsområdena Stor-Stockholm, Stor-Göteborg eller Stor-Malmö har ökat de senaste decennierna och uppgår idag till 39 procent. Skånes befolkning förväntas öka med 4,4 procent eller 55 000 invånare under de närmsta fem åren, till 1 308 000 invånare år 2016. Ökningstakten är större än riket i övrigt och sker framför allt i sydvästra Skåne. Nästan alla grupper ökar men ökningstakten förväntas störst bland barn och äldre. Samtidigt glesas många andra regioner i Sverige ut. Oro, krig och knappa ekonomiska omständigheter i olika delar av världen kan snabbt påverka migrationen. För närvarande är flyttningarna till Sverige från Afghanistan, Afrikas horn (inklusive Somalia) och Syrien särskilt stora. Invandringen kan få positiva förutsättningar för tillväxt och försörjningsbalans, men det kräver insatser på bland annat språkutbildning och validering av kunskaper. Stora problem förväntas framöver i delar av Tyskland och Ryssland där befolkningen förväntas minska p.g.a. att det föds få barn. Spanien upplever problem med en nettoutflyttning, dvs. fler flyttar ut från landet än som flyttar in. Med en krympande befolkning kan det vara svårt att upprätthålla service och välfärd eftersom det kan vara brist i arbetskraft och skatteintäkterna minskar.


• Städer och tillväxtregioner får allt större betydelse, de är motorer för ekonomisk tillväxt och sysselsättning och påverkar den omgivande miljön i stor utsträckning genom energi-, resursanvändning och utsläpp.

• Skånes befolkningsutveckling har stor betydelse för kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvården. På tio år beräknas kostnaderna öka med 2,6 miljarder kronor (2011 års kostnadsläge). Stora kostnadsökningar förväntas för de äldre åldersgrupperna.

• Förändrad befolkning ställer krav på anpassningar av sjukvården. Hänsyn bör tas till hur den påverkar olika vårdgrenar vid framtida planering av sjukvård.

• Trycket ökar på den befintliga kollektivtrafiken och infrastrukturen i storstäderna när folkmängden ökar. I glesare bebodda områden ökar behoven av tillgången på bredband.

• Ökad befolkning och förändrad åldersstruktur förändrar behoven och efterfrågan på bostäder och påverkar arbetsmarknaden.

• Fortsätt ta fram årliga befolkningsprognoser för Skåne.

• Samordna insatser mot utanförskap med avseende på utbildning, arbete eller bostäder.

• Utvecklingen av kollektivtrafiken och utbyggnaden av infrastrukturen bör följa befolkningsutvecklingen och människors behov av tillgänglighet.


Sid 19 (43)

ÖKAT FOKUS PÅ HÄLSA OCH HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Det har skett en diskursförändring i världen, och sålunda också i Sverige, under de senaste 30 åren om hälso- och sjukvårdens viktiga roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet för att påverka och verka för en bättre hälsa i befolkningen. Det hälsoinriktade perspektivet blir allt mer tydligt i alla de områden genom vilka hälso- och sjukvården styrs, leds och följs upp. Det handlar om tydligare och mer specifika krav på verksamheterna, utbildnings- och kompetenshöjande insatser, utveckling av innehållet i informationssystemen (till exempel journalsystemen) så att även hälsofrämjande insatser kan registreras och följas upp på ett korrekt sätt. Det handlar också om utveckling av ersättningssystem så att hälsofrämjande insatser kan synliggöras i vårdkedjan och patientprocessen samt om utveckling och anpassning av uppföljningssystemen så att även till exempel patientens självrapporterade hälsa och livskvalitet kan utgöra en viktig del av uppföljning av hälso- och sjukvårdens verksamhet.


• Patienter känner sig delaktiga och kan ta ansvar för sin egen vård och behandling i större utsträckning.

• En hälsoinriktad hälso- och sjukvård är också en sjukvård som inser vikten av hälsofrämjande miljöer för både patient, anhöriga och medarbetare och väger in detta perspektiv i utvecklingen av fastigheter och andra miljöer/lokaler.

• Ökad hälsa i befolkningen i termer av fler hälsosamma år innebär att fler lever längre och har god hälsa.

• Ökad hälsoinriktning i hälso- och sjukvårdens verksamhet kan innebära exempelvis nöjdare medborgare och att de upplever en hög nytta med vården.

• Alternativa vårdformer utvecklas, där stöd för att förändra levnadsvanorna också ges av andra än personal inom hälso- och sjukvården.

• Säkra förutsättningarna för medarbetare att kunna jobba hälsoinriktat genom exempelvis akrediteringsvillkor och utbildningsinsatser.

• Stärk kompetensen genom ett expertråd för i första hand levnadsvanor (inom ramen för sakkunnigorganisationen).

• Utveckla ekonomiska incitament för att bibehålla området på dagordningen tills det ”satt sig” ordentligt.

• Satsa på välfungerande IT- och journalsystem för att säkra förutsättningar för uppföljning och utvärdering av insatserna.

• Inför möjligheter att mäta patientens självskattade hälsa som en del av uppföljning av insatserna.


Sid 20 (43)

FOKUS PÅ STYRNING OCH LEDNING UTIFRÅN PATIENTPROCESSER

Det talas allt oftare om en omställning till styrning och ledning utifrån patientprocesser, vilket innebär en sammanhållen hälso- och sjukvård ur patientens perspektiv. Patientprocessen omfattar alla de insatser som görs utifrån patientens behov vid ett visst sjukdomstillstånd. Den startar vid första vårdkontakten och slutar när patienten inte längre har behov av vård och omsorg för det aktuella sjukdomstillståndet. Patientprocesser består således av ett antal sammankopplade vårdprocesser som ska samspela oberoende av klinik, förvaltning eller huvudman för att tillsammans tillgodose patientens behov. I cancerstrategin poängteras att patientfokusering handlar om ökad individualisering av vården, det vill säga att vården i varje enskilt fall utformas utifrån den enskilda patientens behov, förutsättningar och värderingar. Detta innebär att hänsyn i större grad än i dag bör tas till individuella patientkarakteristika så som ålder, kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning, sociala förhållanden och kulturella värderingar. Intressant nog kan en parallell utveckling noteras inom klinisk medicin, där man blivit allt mer medveten om att optimering av vård och behandling kräver att individuella biologiska och fysiologiska karakteristika beaktas och att vården skräddarsys för varje patients unika förutsättningar.


• Risk för konflikter och otydligheter mellan linjeorganisation och processuppdrag.

• Utse processägare med tydliga uppdrag och mandat

• Utbilda i processtänkande.


Sid 21 (43)

ÖKAD EFTERFRÅGAN AV STANDARDISERADE KVALITETSINDIKATORER FÖR HÄLSOOMRÅDET

Det finns ett ökat intresse för att vetenskapligt utvärdera metoder och tekniker inom hälso- och sjukvården. Flera regioner/landsting har inrättat så kallade HTA-enheter (HTA =Health Technology Assessment). Dessa blir ett komplement till SBU för att få ett vetenskapligt verksamhetsbaserat beslutsunderlag, som stöd för implementering av forskningsresultat. Denna bild förstärks ytterligare av att man lyfter frågan i EU. Patientrörlighetsdirektiv nämns som ett exempel på att man vill främja HTA-samarbete mellan EU-nationerna. Ett annat exempel är att ett av målen med EUs hälsoprogram är att skaffa fram jämförbara uppgifter om folkhälsan i olika EU-länder genom att utforma indikatorer och samla in hälsorelaterade uppgifter. Till dessa uppgifter hör bland annat hälsorelaterade aspekter av befolkningens beteenden (levnadssätt och andra faktorer), sjukdomar (förekomst och uppföljning av kroniska, allvarliga och sällsynta sjukdomar) och sjukvårdssystem (tillgången till vård, vårdens kvalitet, personalsituation och sjukvårdssystemens ekonomiska lönsamhet). Uppgifterna samlas in på grundval av överenskomna definitioner och metoder. Det slutliga målet är att utveckla ett EU-system för information och kunskap om hälsa som är tillgängligt för både experter och allmänhet.


• Starkare och bättre beslutsunderlag för att införa nya metoder (och avskaffa) och att göra investeringar.

• Möjligheter till jämförelser mellan regioner/ organisationer möjliggörs på ett enklare och rättvisare sätt.

• Det kan ta lång tid innan nya metoder införs.

• Se till nyttan och var medveten om att det kan behövas satsas pengar för att åstadkomma en förändrad ”kultur” där man värderar forskningsresultat och implementerar rätt metoder/tekniker.

• Bevaka kontinuerligt nationella/ internationella riktlinjer och indikatorer.


Sid 22 (43)

STRATEGIER OCH STYRNING MOT VÄRDEBASERAD VÅRD

Intresset för reformer av styrsystem inom hälsosektorn ökar. Det sker en rörelse mot kvalitets- och värdebaserade styrformer, från ren ekonomistyrning, från struktur och process till resultat för patienten. Det påverkar bland annat utformningen av ersättningssystem. Under en längre tid har möjligheten diskuterats att ge ersättning utifrån resultatet för patienter i vårdprocesser istället för att ersätta varje besök eller åtgärd som utförs i en vårdprocess. Denna teori har nu utvecklats ytterligare och man pratar nu om värdebaserad vård, där man flyttar fokus från process till hur mycket patientvärde i form av hälsoutfall per krona som faktiskt åstadkoms. Värde definieras som relationen mellan hälsoutfall och kostnader på patientnivå, det vill säga resursåtgång och produktionsförlust (sjukskrivning). För att kunna ersätta utifrån det som skapar värde för patienten krävs kunskap om den faktiska resursåtgången samt vilka hälsoutfall som är relevanta för behandlingen. Nyckeln till bättre vård ligger därför i att mäta hälsoutfall i större utsträckning och utifrån detta också organisera vården.


• Genom att styra efter värde för patienten skapas en innovationskraft i verksamheten.

• Det saknas robusta och valida variabler och indikatorer för att mäta hälsoutfall.

• Förändrade styrsystem kan medföra en omorganisation i vården.

• Arbeta för att skapa en beredskap gällande kunskap om kostnader/resursåtgång samt kvalitativt utfall eller hälsoutfall.

• Använd möjligheten att söka medel från nya Hälsoprogrammet (2014-2020) där ett av målen för programmet är att ”öka hållbarheten i hälso- och sjukvårdssystemen”.


Sid 23 (43)

KRAVEN PÅ ANPASSNING ÖKAR NÄR SJUKDOMSPANORAMAT ÄNDRAS

Många av dagens sjukdomar är tydligt kopplade till hur vi lever, vad vi äter, i vilken mån vi motionerar, vad vi jobbar med och i vilken omfattning vi röker och dricker alkohol. Livsstilssjukdomar såsom cancer, fetma, diabetes, hjärta/kärlsjukdomar, rörelseorganens sjukdomar samt ökade stressrelaterade sjukdomar utgör det ändrade sjukdomspanoramat. Sjukdomar uppträder även av andra orsaker såsom ett ökat inslag av infektionssjukdomar där globaliseringen med ökat resande och ökande flyktingströmmar bidrar till förändrad utbredning av kända infektionssjukdomar samt en ökad förekomst av antibiotikaresistensutveckling.


• Ökade krav på anpassning så som behov av enkelrum (infektioner och antibiotikaresistens), ställer krav på ombyggnad/nybyggnation med mer yta i vårdlokalerna och högre krav på ventilation mm vilket medför ökade kostnader.

• Förebyggande hälsofrämjande arbete blir allt viktigare.

• Arbeta med förebyggande hälsofrämjande arbete.

• Följ utvecklingen.


VÅRDVALEN ÖKAR

Vårdvalen ändrar förutsättningarna för information, uppföljning och beredskap. Att införa fler vårdval innebär (oftast) fler aktörer på marknaden och en förändrad roll för både finansiären och medborgarna. Aktörerna kan ha olika förutsättningar att hantera olika uppgifter och viljeinriktning.


• Mångfald och differentiering • Risker när det gäller handlingsberedskap,

samordning och vård på lika villkor.

• Följ upp vårdvalen. • Verka för öppna IT-system samt god

datakvalitet och dataleverans.


Sid 24 (43)

TRANSLATIONELL FORSKNING OCH DESS BETYDELSE ÖKAR

Translationell forskning utgår från patienternas sjukdomar, genomförs i laboratorier för att återföras till patienterna som ny eller förbättrad terapi eller diagnostik. ”Från säng till lab tillbaka till säng”. Forskning som integrerar medicinsk grundforskning med kliniska frågeställningar bruka kallas translationell – vi försöker förstå, det vill säga översätta, kliniska fenomen till molekylära mekanismer och komma tillbaka till patienten med nya insikter och nya behandlingsmetoder. Den molekylära forskningen behöver den kliniska lika mycket som den kliniska forskningen behöver den molekylära. Klinisk verksamhet som systematiskt samlar information och prover från patienter, avspeglande sjukdomsförlopp och behandling, erbjuder samtidigt goda villkor för nyskapande grundforskning. Excellent klinisk forskning ger grogrund för excellent grundforskning.


• Ökad samverkan mellan preklinisk och klinisk forskning.

• Bättre forskningsresultat som ger bättre diagnos- och behandlingsmetoder.

• Större intrång i den kliniska verksamheten som förbrukar tid och pengar.

• Verka för att stärka kunskapsutbytet mellan universitet och högskolors prekliniska forskning med den sjukvårdsanknutna kliniska forskningen. Till exempel genom samlokalisering och gemensamma IT-system.


Sid 25 (43)

LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN – BRÅDSKANDE

FÄRRE ELEVER BEHÖRIGA TILL GYMNASIESKOLAN

För de elever som får betyg har betygssnittet höjts. Men det är färre ungdomar som är behöriga till gymnasiet idag än för tio år sedan, skillnaden mellan olika grupper ökar. De som lämnar skolan med ofullständiga betyg har en större risk att hamna i utanförskap. Detta får stora konsekvenser för såväl individen som samhällsekonomin. Andelen kvinnor med högskoleutbildning är större än för män i alla åldergrupper både i Skåne och i riket i övrigt. Den yngre befolkningen har en högre andel med högskoleutbildning än de äldre åldersgrupperna. Detta tyder på att utbildningsnivån i Skåne höjs på sikt eftersom andelen som skaffar sig en högskoleutbildning ökar. Även i andra delar av Sverige är trenden den samma. Sydvästra skåne har generellt högre utbildningsnivå än övriga Skåne.


• Risk för lägre sysselsättningsgrad framöver.

• Fortsatt stor volym av arbeten i lågproduktiva yrken.

• Fortsatt regional obalans i näringslivet. • Risk för utanförskap • Ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika

grupper.

• Utveckla dialogen med utbildningsinstitutioner och näringslivet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne.

• Förstärka och utveckla samverkan för en bra start i livet för barn och unga, t.ex. insatser via familjecentraler.


Sid 26 (43)

DIGITAL MEDICINSK FORSKNING ÖKAR

Den medicinska forskningen utförs allt mindre i laboratoriemiljö och allt mer i datormiljö. Laboratorier är allt mer automatiserade och analys av provresultat sker digitalt. Biobanksprover lagras vanligtvis i kylutrymmen, medan personinformation med mera lagras i databaser. Det är först när dessa system kopplas ihop, som ny forskningsinformation produceras. Den medicinska forskningen baseras mer och mer på stora material, som ger statistisk styrka. Den ökande mångfalden av informationsteknik för att leverera klinisk information tillsammans med utvecklingen av Internet medför en exponentiell tillväxt av information, som är åtkomlig via Internet. Detta sker exempelvis i så kallade digitala medicinska bibliotek.


• Kontorslokaler är billigare än laboratorielokaler.

• Behov av färre laboratorier och fler kontorsarbetsplatser. Ombyggnads/tillbyggnadsbehov ger inledningsvis ökade kostnader.

• Verka för att IT-funktionaliteten stärks.


Sid 27 (43)

DIGITALISERINGEN STÅR INFÖR EN EXPLOSION

IT-revolutionen har förändrat samhället i grunden och har etablerat sig inom flera sektorer. Digitaliseringen har ökat kraftigt och medielandskapet har förändrats. Utvecklingen är på många sätt positiv men det innebär också många utmaningar. Medierna och människors mediaanvändning påverkar deras verklighetsbilder, åsiktsbildning och politiska beteenden. Inom hälso- och sjukvården används IT allt mer förebyggande t.ex. blodtrycksmätare, blodanalysatorer för självmonitorering samt för analys och diagnostik. Det används även för behandling, hemdialys, O2-tillförsel och pumpar. IT kommer att användas i proteser, vid robotoperationer, i form av mikrorobotar för undersökningar inne i människokroppen, som digitala stetoskop, genom smarta kläder som mäter hjärtrytm, scanners i smartphones. Även lagrings- och tolkningsplatser för IT kommer att utvecklas på nätet liksom ”samlingsrum” för kommunikation. Ett exempel inom e-hälsoområdet är elektroniska recept (e-recept) och patientöversikter, innehållande essentiell patientdata, som nu utvecklas för att vara nåbara inom hela EU med syftet att öka patienters säkerhet och trygghet vid vård och behandling i annat EU-land. Projektsamarbetet, benämnt ”epSOS” (Smart Open Services for European Patients) innebär bland annat att personer från andra epSOS-länder, som besöker Sverige, kommer att kunna få sina e-recept expedierade på ett antal apotek i Skåne, Stockholm och Norrbotten. Den digitala tillgängligheten till kultur har ökat starkt. Museer och gallerier lägger upp delar av utställningar digitalt samt bjuder in allmänheten till att själva lägga upp t.ex. bilder eller filmer. Ytterligare ett exempel är symfoniorkestrar som ger konserter digitalt. Göteborgs Symfoniker filmar sina konserter och har startat en egen play-kanal. Det används även platsbunden teknik inom kulturarvssektorn, som med hjälp av gps och liknande, tillgängliggör och tydliggör vad som funnits eller hänt på en plats.


• Hälso- och sjukvårdssektorn utvecklas då människor kan övervakas hemma istället för på sjukhus.

• Mängden tillgänglig information ökar då forskare kan dela allt mer uppgifter.

• Artificiell intelligens kommer kunna utföra vissa diagnostiska uppgifter.

• Patienter kan komma utrustade med information, egna åsikter om behandling och ev. diagnos satt av robot.

• Informella vårdsystem (utrustningar för självkontroll, appar) och andra aktörer drar fortare nytta av IT-utvecklingen.

• Kulturverksamheter kan få ökad konkurrens från populärkultur.

• De nya digitala aktiviteterna inom kulturområdet innebär ett ökat kulturutnyttjande.

Hälso- och sjukvårdssektorn: • Hitta nya lösningar för IT. Idag nyttjas det

endast som en ersättningsprocess för tidigare utarbetade processer.

Kultursektorn: • Bedriv mer aktivt publikarbete och genomför

brukardialoger inom kultursektorn. • Gör en översyn av distributionsformer.


Sid 28 (43)

ÖKAD GLOBAL KONKURRENS GENERERAR NYA SAMARBETSFORMER

Den ökade globala konkurrensen innebär en stor utmaning för regioner och lokala arenor. För att ha en chans och vara konkurrenskraftiga måste nya angreppssätt och att nya vägar prövas. Ett sätt kan vara så kallad öppen innovation, vilket definieras som ett öppet system där nya samarbeten kommer till stånd. Gränser luckras upp och branscher tangerar varandra, aktörer från skilda områden och branscher samt akademi och offentlig sektor samspelar varvid kunskapsutveckling uppstår. De ursprungliga klustren går vidare till arenor och vidare till plattformar, det blir en utmaningsdriven innovation.


• Om utvecklingen till öppna arenor och plattformar får stöd kommer det att påverka Skånes attraktivitet och bidra till att bli en av Europas mest innovativa regioner.

• Investera i utveckling av öppna innovationsarenor.

• Utveckla samarbetet till öppna innovations-plattformar.

• Utveckla öppna innovations-områdena; personlig hälsa, smarta hållbara städer och smart material. Nyttja arenorna för att skapa tillväxt i dessa.

• Testa och genomför innovationsupphandlingar.


Sid 29 (43)

ÖRESUNDSSAMARBETET INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ÖKAR

Den senaste tiden har det skett en rad händelser som pekar på ett ökat Öresundssamarbete inom hälso- och sjukvården. Exempelvis har man tagit fram gemensamma sjukvårdsavtal, som rör ramavtal om kapacitetsfrågor där Region Skånes och Region Hovedstadens hälso- och sjukvård genomför ömsesidig avlastning av väntetider genom att utnyttja ledig behandlingskapacitet. Gemensamma strategier diskuteras inom högspecialiserad sjukvård, exempelvis görs satsningar på center of Excellence/Global excellence. Det finns också planer på ett gemensamt centrum för ofrivillig barnlöshet. De tre regionala aktörerna arbetar gemensamt i ett globalt perspektiv. Region Skåne har tillsammans med Region Hovedstaden och Region Sjælland inlett ett unikt samarbetsprojekt med delstaten Massachusetts i USA. Avtalet har fokus på forskning med särskild inriktning på life science, bioteknik, läkemedel och medicinteknik. Patientrörlighetsdirektivet innebär sannolikt ett ökat utbyte i Öresundsregionen, liksom det faktum att människor bosätter sig och pendlar allt mer gränsöverskridande i Öresundsregionen.


• Region Skåne har möjlighet att styra och påverka inriktningen på samarbetet vilket ger en stor potential.

• Konsekvenserna av patientrörlighetsdirektivet är svåra att uppskatta. Det är medborgarstyrt.

• Utveckla Öresundssamarbetet inom hälso- och sjukvården.

• Följ utvecklingen kring effekterna av patientrörlighetsdirektivet.


LÄKEMEDELS- OCH BIOMEDICININDUSTRIN DRAR NER PÅ FOU GLOBALT

De senaste 10 åren har det årligen försvunnit 10 000-15000 jobb globalt inom läkemedels- och biomedicinindustrin. Sverige har drabbats då AstraZeneca och St Jude Medical friställt 3000 personer.


• Risk att Skånes (och Sveriges) Life-Science sektor minskar ytterligare, under den kritiska massa som krävs för att behålla ett styrkeområde.

• Risk att fler företag flyttar, minskad forskning/arbetstillfällen, minskade skatteintäkter och förlorad kompetens.

• Prissättning och läkemedelsintroduktion ändras till (västvärldens) Life Science industrins nackdel.

• Arbeta för den nationella agendan- SILS- Sverige som Internationellt Centrum för Life Science. Agendan skrivs fram till april 2013.

Påverkar strategi Verka för en långsiktigt stark ekonomi

Sid 30 (43)

NYA REGELVERK OCH LAGAR FRÅN EU

EU har tagit fram fler och mer omfattande regelverk och lagstiftning inom en rad områden, som kommer att påverka Region Skånes verksamhet. Nedan beskrivs några exempel: Ett förslag på nytt direktiv för upphandling inom sektorerna varor, tjänster och byggentreprenader samt försörjningssektorn (vatten, energi, transport och postområden) har lagts fram. Förslaget innehåller en del speciella regler för vissa tjänster samt selektiv upphandling för regionala och lokala myndigheter. Miljöfrågor och sociala aspekter får visst utrymme. Elektronisk upphandling är en fråga som prioriteras. Direktivet föreslås vara genomfört i juni 2014. Ett förslag om skydd mot risker med elektromagnetiska fält i arbetet har lagts fram. Direktivet innehåller gränsvärden som ska skydda arbetstagare mot exponering för elektromagnetiska fält (t.ex. MR-utrustning). Fristen för genomförande av direktivet har förlängts till 31 oktober 2013. Ny europeisk lagstiftning om medicintekniska produkter finns på förslag. Avsikten är att anpassa lagstiftningen till de tekniska och vetenskapliga framsteg som har gjorts samt skapa enklare och tydligare regler som främjar innovation och garanterar patientsäkerhet. Ett nytt direktiv för att förhindra stick och skärskador inom hälso- och sjukvården har tagits fram. Målet är ge förutsättningar för att minimera skador och risker genom utbildning/information/träning samt användning av säkrare produkter. Arbetsmiljöverket, som har i uppdrag att implementera direktivet i föreskrifterna om mikrobiologiska arbetsmiljörisker, har aviserat att de nya föreskrifterna ska gälla fr.o.m. maj 2013. Förslag om att omstöpa direktivet för kliniska prövningar till en förordning finns. I detta föreslås en ytterligare harmonisering gällande hur kliniska prövningar administreras och godkänns. Det föreslås ett koordinerat system (”a single portal”) där ansökan för kliniska prövningar lämnas, vilken är kopplad till en gemensam databas på EU-nivå.


• Risk för att upphandlingsprocessen kompliceras.

• Fler och mer omfattande regler/lagar kan innebära säkrare miljö för arbetstagare/patienter samt behov av informations- och utbildningsinsatser.

• Det kan tillkomma kostnader för utrustning som måste bytas ut p.g.a. nytt regelverk.

• Behov av förändrad styrning när det gäller kliniska prövningar..

• Följ utvecklingen och beakta tillkommande kostnader för ökade krav.


Sid 31 (43)

LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN – MINDRE BRÅDSKANDE

NYA LÖSNINGAR FÖR SJUKHUSBYGGNATIONER

Många nya sjukhusbyggen, inte minst universitetssjukhus, planeras eller är under uppförande i Skandinavien. Exempel på detta är Nya Karolinska i Stockholm, nya universitetssjukhuset i Århus (sammanslagning av Århus Sjukhus och Skejby), nya sjukhuset på Kalnes i Østfold (mellan Sarpsborg och Fredrikstad) samt St. Olavs Universitetssykehus i Trondheim. De nya sjukhusen byggs och anpassas till nya arbetssätt och behov. Ett nytt s.k. ”intelligent superhospital” ska byggas vid Hilleröd i Region Hovedstaden. Gemensamt för byggprojekten är att de byggs flödesinriktat, högteknologiskt, med hög flexibilitet och med enpatientrum. När det gäller universitetssjukhusen bygger man med närhet till eller integrerat med universitet/högskola, forskningsbaserade företag inom life-science samt s.k. Technical Transfer Units (enheter som överför kunskap och upptäckter till allmänheten).


• Omfattande nybyggnation på sjukhusområdet i Malmö och även i Lund och Helsingborg planeras. Genom att följa utvecklingen och ta tillvara andras erfarenheter ökar chansen att man bygger ”rätt från början”.

• Följ utvecklingen och ta del i hur andra gör.


Sid 32 (43)

MILJÖMEDVETENHET OCH KLIMATKRAV

Världen står inför en dubbel utmaning med ett växande energibehov samtidigt som jordens klimat är hårt ansträngt av växthusgaser. De senaste 25 åren har energibehovet i världen ökat med över 50 procent och prognosen är en fortsatt ökning i samma takt. Klimatproblematiken har genererat en ökad allmän medvetenhet och folkopinion och politiska mål samt styrmekanismer. Det är huvudsakligen två olika fronter som diskussionerna förs på. Dels handlar det om att ersätta fossil energi med nya miljövänliga alternativ, dels om att effektivisera vår befintliga energianvändning. Kampen mellan olika förnybara bränslen och en politisk otydlighet kan riskera att hämma utvecklingen eftersom ingen idag med säkerhet kan säga vilken energiform som kommer att bli dominerande. Produktion av biobränslen och förnybara drivmedel i Skåne (och Sverige) står inte i proportion till behovet. Enligt en rapport som tagits fram av Klimatsamverkan Skåne finns det potential för 6 TWh förnybara drivmedel 2020 men transportsektorn beräknas behöva 14 TWh. Det saknas också en strategi för Skåne om hur olika förnybara drivmedel ska användas i transportsektorn. EU riskerar att försvåra för Sveriges satsningar på hållbara biodrivmedel genom ett förslag (KOM) som har sin grund i teorin om indirekta markförändringar (ILUC) vid odling av energigrödor. Förslaget handlar om/hur man ska väga in indirekta utsläpp i produktionen av biobränslen. Vidare finns förändrade förutsättningar för produktion av biogas på grund av stödsystem inom EU.


För Skånetrafiken • Ökad efterfrågan på kollektivtrafik. • Den politiska strävan att nå klimatpolitiska

mål leder till krav på kollektivtrafiken att minska utsläppen av växthusgaser.

• Klimatmålen inom transportsektorn kommer inte att kunna nås med förnybara drivmedel.

• Genomförs KOM förslaget ökar oljeberoendet och klimatpåverkan från EU:s transportsektor samtidigt som det slår ut en starkt växande biobaserad industri som skapar jobb i Sverige.

• Nytt stödsystem i flera europeiska länder riskerar att utkonkurrera skånsk biogasproduktion.

• Ta fram långsiktiga planer med god handlingsberedskap.

• Håll utvecklingen under noggrann uppsikt. • Påverka nationella och europeiska riktlinjer

för att skapa liknande villkor för biogasproduktion.

• Arbeta för att stimulera utveckling av förnybara drivmedel och införande av nya fordonstyper.

• Arbeta för minskat antal transporter med ökad effektivitet.

• Framhåll vikten av att inte inskränka möjligheterna att nyttja åkermarken till energiproduktion. Biobränslena från åkermarken är viktiga för att ersätta fossila bränslen.


Sid 33 (43)

TID VÄRDERAS ALLT HÖGRE

Tid blir ett allt viktigare ekonomiskt beslutskriterium och ökar kraven på snabbhet och tillgänglighet. Ett större behov av att koordinera sitt liv ökar vikten av punktlighet och tillgänglighet. Acceptansen mot förseningar tenderar att minska ju mer punktlig trafiken blir. Att få vänta och ibland bli sen kan möjligen accepteras men oförutsägbarheten är en högst oönskad faktor. När tiden värderas allt högre upplevs också väntan på en buss eller en timmes resa på pendeltåget i högre grad som något improduktivt. Att optimera utnyttjandet av sin tid blir viktigare och väntetid och restid måste fyllas med meningsfulla aktiviteter. Att kunna arbeta under resan med minimala avbrott kommer att vara ett tungt argument i mångas resval.


• Ökar kravet på kortare restider, punktlighet, pålitlighet samt kvalitet på resan.

• Förbättra möjligheten att utnyttja restiden till annat.


FÖRÄNDRAD FLYGMARKNAD

Kastrup är med sitt geografiska läge och omfattande linjenät det naturliga valet för många resenärer till och från Skandinavien. Väl fungerande flygförbindelser är en förutsättning för att upprätthålla den goda tillgängligheten och attraktionskraften i Skåne. Prognoser visar att flygresandet kommer att fortsätta öka. Beteenden och preferenser hos både flygbolag och resenärer kommer samtidigt att fortsätta att förändras vilket kommer att få påverkan på hur vi reser framöver. Det finns en ökad marknad för lågprisflyg samtidigt som SAS står inför stora ekonomiska svårigheter. Kampen om att locka nya linjer till flygplatserna är hård och Kastrup riskerar att tappa terräng. Amsterdam satsar målmedvetet på trafiken till tillväxtmarknaderna i Asien och Berlin utvidgar sin flygplatskapacitet avsevärt.


• Om Kastrup som flyghub hotas innebär det försämrade förutsättningar för näringslivet och medborgarna i Öresundsregionen.

• Ta ett samlat grepp över flyget i Öresundsregionen och utarbeta ett regionalt förhållningssätt, inklusive möjligheter att påverka.


Sid 34 (43)

FLER JURIDISKA ORGAN (EGTS) ÖVER STATSGRÄNSER

EGTS (engelska EGTC) betyder europeisk gruppering för territoriellt samarbete och bygger på ett EU–direktiv. Det innebär att offentliga myndigheter (regioner, kommuner och stater) kan skapa ett juridiskt organ för samarbete över gränser. Ett EGTS ska bygga på stadgar och avtal mellan parterna. I EU finns idag 31 bildade EGTS och diskussioner för nya förekommer på flera håll. Region Skåne har förklarat sig vill att ingå i ett EGTS som kommer att bestå av några av de regioner som ingår i transportkorridoren Central European Transport Connection.


• Ett EGTS för transportkorridoren blir mer ett organ för lobbyinsatser. Frågan är hur detta instrument kan komma att utvecklas i framtiden.

• Följ utvecklingen kring EGTS generellt och särskilt för transportkorridoren Central European Transport Connection


SVENSK-DANSKA SKATTEAVTALET UTVÄRDERAS

Sveriges riksdag har beslutat att begära omförhandling av svensk-danska skatteavtalet. Skatteavtalets effekter utvärderas för närvarande av en svensk/dansk arbetsgrupp. Resultatet beräknas presenteras höst/vinter 2012/2013.


• Skatteavtalet är inte långsiktigt hållbart. Region Skåne får inte regionskatt och inte kompensation för de som pendlar till Danmark. Kommunernas kompensation är bristfällig. Utredningsresultaten kan tydliggöra konsekvenserna.

• Bevaka resultatet. Detta är också Öresundskomiteens rekommendation (okt 2012).

• Upprätta en strategi utifrån utredningsresultatet och samagera med skånska kommuner. Behandla eventuellt frågan i Öresundskomiteen.


Sid 35 (43)

UTREDNING PÅGÅR KRING KOMMUNALLAGEN

Det pågår en översyn av kommunallagen (1991:900) där en modernisering av lagen ska föreslås. Utgångspunkten för uppdraget ska bl.a. vara att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag och utgå från ett medborgarperspektiv. I uppdraget ingår att göra en översyn av lagteknisk karaktär av kommunallagen, där den fria nämndorganisationen ses över. Översynen berör i första hand primärkommuner men kan i delar beröra landstingskommuner. En översyn av den fria nämnorganisationen kan innebära starkare statlig styrning av kommunal verksamhet och kan ses som ett exempel på en viss trend till ökad centralisering i Sverige. Utredningen ska vara klar 31 mars 2015 med delbetänkande i juni 2013. Det finns en pågående debatt kring antalet kommuner i Sverige. Det dyker ibland upp artiklar som förespråkar färre kommuner, cirka 100, i Sverige. Sverige har haft två stora kommunsammanslagningar varav den senaste var för drygt 40 år sedan. I sammanhanget kan paralleller göras till Danmark där 257 kommuner för några år sedan reducerades till 97, samtidigt som amterna lades ner och gjordes till regioner utan beskattningsrätt. De danska regionerna är därmed svaga. Den danska utvecklingen illustrerar en centraliseringstrend. Ytterligare tecken på centraliseringstrend är Trafikverkets koncentration till huvudkontoret.


• Resultatet av utredningen kan innebära en utveckling mot starkare statlig styrning av såväl primär- som landstingskommuner.

• Färre kommuner skulle få stor effekt på hur en regional nivå ska organiseras och vilket uppdraget ska vara.

• Bevaka utredningen och särskilt analysera delbetänkandet.


Sid 36 (43)

UTREDNING OM SYSTEM FÖR NATIONELLA TAXAN FÖR LÄKARE OCH SJUKGYMNASTER

Systemet med en nationell taxa för läkare och sjukgymnaster har ifrågasatts länge. I regeringens utredning om dess framtid har man lagt fram förslaget att den nationella taxan ska fasas ut. Förslaget innebär att inga nya ersättningsetableringar får inrättas efter 31 december 2013 samt att systemet upphör helt 31 december 2018. Under tiden ska landsting och regioner utveckla nya system som inkluderar de verksamheter som nu ingår i taxan. Skälet för förslaget är flera: - EU-kommissionen riktar kritik då inga avtal ingåtts utan upphandling. - Konkurrensverkets påpekande om risker med parallella system. - Taxesystemet hänger inte ihop med det övriga hälso- och sjukvårdssystemet och anses inte stödja vårdkedjor tillräckligt väl.


• Ökade åtaganden för landsting/regioner. • Bättre kunskap om vad denna

vårdverksamhet innehåller, kompetenser etc.

• Enklare för patient/medborgare att förstå denna del av vårdsystemet.

• Följ utvecklingen noga och skapa beredskap för införande av förändring. Genomför en risk- och konsekvensanalys utifrån olika scenario.


Sid 37 (43)

Deltagare i omvärldsanalysarbetet 2013 Enheten för samhällsanalys har varit ansvarig för uppdraget och samordnat processen. Ett flertal medarbetare inom Region Skåne har bidragit med trender, händelser, analyser och goda tankar i arbetet. Avdelningen för samhällsplanering: Anna Bjärenlöv, Lova Wigvall, Maria Antonsson-Anderberg, Konti Mohamed Moussa, Eskil Mårtensson, Pontus Tallberg, Thomas Ney, Mats Petersson, Lars Brummer, Karin Swensson, Oddvar Fiskesjö, Jeanette Flodqvist, Christina Ripa, Therese Friman, Gunne Arnesson-Lövgren, Evelina Hansson Malm, Patrik Lindblom, Sten Hansen, Kristoffer Levin, Carina Sühnel, Håkan Samuelsson, Peter Askman, Sofie Norrby Avdelningen för Näringsliv: Christian Lindell, Magnus Jörgel, Maria Lindbom, Anders Axelsson, Lennart Svensson Kultur Skåne: Jan Stenfell Skånetrafiken: Andreas Ekberg, Louise Jennergren CVPA: Anna Benemark, Gustav Örvik, Åsa Hallgårde, Charlotte Karbassi, Per Wendel, Håkan Erman Avdelningen för hälso- och sjukvård: Peter Adolfsson, Anna Friberg, Carina Nordqvist Falk, Kerstin Dolfe, Anna Stålhammar Avdelningen för produktionsstyrning: Louise Roberts Koncerninköp: Louise Strand Personalstrategiska avdelningen: Margot Nilsson Kommunikationsavdelningen: Anna Jörback SUS: Kerstin Gadd EpiCentrum Skåne: Sofia Löfvendahl Skåne European Office: Filippa Arvas Olsson Wide Narrow: Erik Svanberg, Johanna Laurent Intervjuer med: Ingrid Bengtsson-Reijavik, Karin Cristiansson, Mikael Stamming och Sofia Nerbrant

Sid 38 (43)

Bilaga - Källförteckning HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / BRÅDSKANDE Svag makroekonomisk utveckling i Skåne

• Danmarks riksbank • TendensÖresund 2012 • Region Skåne (2012) Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne – med sikte på 2020, Region Skåne (2012) Hur

har det gått i Skåne? • Region Skåne (2012) Arbetsmarknaden i Skåne, informationsmaterial till Regionfullmäktige • Region Skåne, Konjunkturrapporter för Skåne finns på http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Naringsliv-Skane-

samlingsnod/Naringsliv-Skane/Skanes-utveckling/ Dämpad skatteunderlagstillväxt

• Sveriges kommuner och landsting tar fram skatteunderlagsprognoser, den senaste från oktober. http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationer-ekonomi/ekonomirapporten-oktober-2012

Låg sysselsättningsgrad och samtidigt arbetskraftsbrist

• Näringsliv Skåne (2012) Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne – med sikte på 2020 • Enkät till SYV:are 2012 (Kommunförbundet Skåne) • Hur har det gått i Skåne 2012? • TendensÖresund 2012.

Tillverkningsindustrin tjänstifieras

• SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) • Strukturomvandling i Skåne, WSP 2012 (ännu ej publicerad)

Regional obalans inom näringslivet

• SCB:s arbetsmarknadsstatistik • Region Skåne, Hur har det gått i Skåne? 2012 • Tendens Öresund 2012 • Strukturomvandling i Skåne, WSP 2012 (ännu ej publicerad)

Minskad tillit till samhällsinstitutioner och minskat socialt deltagande

• http://www.hgu.gu.se/om_handelshogskolan/press/pressmeddelanden/nyheter-detalj/okad-kontakt-och-tillit-manniskor-emellan-kan-ge-betydande-effekt-pa-tillvaxten-i-utvecklingslander.cid993891

• http://glennweiss.com/sitebuildercontent/sitebuilderfiles/bowlingalone.doc • Martin Lindström, Socialt kapital och samhällets miniatyrisering:

http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/st/article/viewFile/1906/1492 • Hälsoförhållanden i Skåne-Folkhälsoenkät Skåne 2008: • http://www.skane.se/sv/Skanesutveckling/Ansvarsomraden/Folkhalsa/Publikationer/Halsoforhallanden-i-Skane---

Folkhalsoenkat-Skane-2008/ • http://andrewleigh.org/pdf/TrendsInSK.pdf “trends in social capital” • http://www.svd.se/kultur/understrecket/det-sociala-kapitalet-och-dess-sonderfall_298922.svd

Hälsoskillnaderna ökar

• Socialstyrelsen:http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012mars/Sidor/dubbeltsahogdodlighetblandpersonermedkortutbildning.aspx

• Hälsoförhållanden i Skåne-Folkhälsoenkät Skåne 2008: http://www.skane.se/sv/Skanesutveckling/Ansvarsomraden/Folkhalsa/Publikationer/Halsoforhallanden-i-Skane---Folkhalsoenkat-Skane-2008/

• Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne: http://www.skane.se/sv/Skanes-

utveckling/Ansvarsomraden/Folkhalsa/Publikationer/Rapport---Folkhalsoenkat-Barn-och-Unga-i-Skane-2012/ • http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/barnshalsa/tiofragorochsvar/hurmarframtidensvuxnaidaghursertrendernaut.5

.76342e46123a948256580001062.html • http://www.buph.se/download/18.215ade6b1325af7d93380003485/KVA_Halsoutskottet_Uttalande_Trender_lagupplosn

ing.pdf Psykiska ohälsa bland unga ökar

• http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/barnshalsa/tiofragorochsvar/hurmarframtidensvuxnaidaghursertrendernaut.5.76342e46123a948256580001062.html

• http://www.buph.se/download/18.215ade6b1325af7d93380003485/KVA_Halsoutskottet_Uttalande_Trender_lagupplosning.pdf

• Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne:

http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Naringsliv-Skane-samlingsnod/Naringsliv-Skane/Skanes-utveckling/

http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Naringsliv-Skane-samlingsnod/Naringsliv-Skane/Skanes-utveckling/

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationer-ekonomi/ekonomirapporten-oktober-2012

http://www.hgu.gu.se/om_handelshogskolan/press/pressmeddelanden/nyheter-detalj/okad-kontakt-och-tillit-manniskor-emellan-kan-ge-betydande-effekt-pa-tillvaxten-i-utvecklingslander.cid993891

http://www.hgu.gu.se/om_handelshogskolan/press/pressmeddelanden/nyheter-detalj/okad-kontakt-och-tillit-manniskor-emellan-kan-ge-betydande-effekt-pa-tillvaxten-i-utvecklingslander.cid993891

http://glennweiss.com/sitebuildercontent/sitebuilderfiles/bowlingalone.doc

http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/st/article/viewFile/1906/1492

http://www.skane.se/sv/Skanesutveckling/Ansvarsomraden/Folkhalsa/Publikationer/Halsoforhallanden-i-Skane---Folkhalsoenkat-Skane-2008/


http://andrewleigh.org/pdf/TrendsInSK.pdf

http://www.svd.se/kultur/understrecket/det-sociala-kapitalet-och-dess-sonderfall_298922.svd

http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012mars/Sidor/dubbeltsahogdodlighetblandpersonermedkortutbildning.aspx

http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012mars/Sidor/dubbeltsahogdodlighetblandpersonermedkortutbildning.aspx



http://www.skane.se/sv/Skanes-utveckling/Ansvarsomraden/Folkhalsa/Publikationer/Rapport---Folkhalsoenkat-Barn-och-Unga-i-Skane-2012/


http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/barnshalsa/tiofragorochsvar/hurmarframtidensvuxnaidaghursertrendernaut.5.76342e46123a948256580001062.html


http://www.buph.se/download/18.215ade6b1325af7d93380003485/KVA_Halsoutskottet_Uttalande_Trender_lagupplosning.pdf






Sid 39 (43)

• http://www.skane.se/sv/Skanes-utveckling/Ansvarsomraden/Folkhalsa/Publikationer/Rapport---Folkhalsoenkat-Barn-och-Unga-i-Skane-2012/

Fler unga söker hjälp på akuten

• Databaser för uppföljning av vård och vårdfakturering i Region Skåne • http://www.svt.se/nyheter/sverige/unga-soker-hjalp-pa-akuten • http://nyheter.vgregion.se/sv/Nyheter/Regionkansliet/Skapa-pressmeddelande/Fran-halso--och-sjukvardsutskottet-21-

november/ • http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5304372 • http://www.skovdenyheter.se/nyhet/25791/fler-unga-soker-vard-akut • http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4684500 • http://www.dn.se/sthlm/akutbesok-okar-explosionsartat

Individanpassad medicin tar fart • http://www.vetenskaphalsa.se/kartlagger-cancer-dna-for-individanpassad-behandling/ • http://www.rod.se/miljarder-till-medicinsk-forskning • http://www.coriell.org/personalized-medicine/what-is-personalized-medicine • http://www.vetenskaphalsa.se/en-cancercell-agerar-inte-pa-egen-hand/ • Dagens Medicin/Pipeline 2012-11-07

Ökat krav på inflytande från medborgare och patient

• Kairos Future: Morgondagens hälsokonsument http://www.kairosfuture.com/sites/default/files/publications/nya_halsobegrepp i det postmoderna_samhallet_.pdf

• Vårdrapport från Almedalen • Patientmaktsutredningen samt ansvarig utredare Johan Assarsson. • The Data Explosion and the Future of Health Kairos Future • Myndigheten för Vårdanalys (2012:3) Patient-centeredness in Sweden´s health system – en external assessment and six

steps for progress • Patientrörlighet i EU; DS2012:6 • Sveriges Kommuner och Landsting • Programberedningen för välfärdens finansiering. • Fokus: Hälso- och sjukvård • http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/reding/multimedia/news/2011/08/20110811_en.htm • http://english.skl.se/activities/dialogue-with-citizens/epartsummit/some-conclusions • Kommande litt (2013): Revolutionizing the Interaction Between State and Citizens through Digital Communications • Project Opinion Health, Kairos Future, avslutas våren 2014

Ökat krav på medfinansiering av infrastruktur

• Medfinansieringsutredningen SOU 2011:49 • Planeringssystem för transportinfrastruktur, prop 2011/12:118 • Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem prop, 2012/13:25 • Kastrup riskerar att tappa terräng

Nytt Svaveldirektiv införs 2015

• MARPOL, VTI • www.barentsobservers.com • www.luka-kp.si/eng/

Fehmarn Bält förbindelsen öppnar 2021 Ny period för EU-program och fonder

• EU

Driftsstart för ESS och MAX IV ger möjligheter • Slutrapport ESS MAX IV i regionen – TITA • De nio delprojektens slutrapporter • Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen, Vetenskapsrådets rapportserie 2011:8

HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / EJ BRÅDSKANDE Åldrande befolkning

• Region Skåne: Skånes befolkningsprognos 2012-2021 & Öresundsprognos 2012-2031 • Statistiska centralbyrån: Sveriges framtida folkmängd 2012-2060 • Nordregio: Att möte demografiska utmaningar, 2012:4 • Framtidskommissionen: Framtidsutmaning: den demografiska utvecklingen • Sveriges Kommuner och Landsting: Ekonomirapporten, oktober 2012



http://www.svt.se/nyheter/sverige/unga-soker-hjalp-pa-akuten

http://nyheter.vgregion.se/sv/Nyheter/Regionkansliet/Skapa-pressmeddelande/Fran-halso--och-sjukvardsutskottet-21-november/

http://nyheter.vgregion.se/sv/Nyheter/Regionkansliet/Skapa-pressmeddelande/Fran-halso--och-sjukvardsutskottet-21-november/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5304372

http://www.skovdenyheter.se/nyhet/25791/fler-unga-soker-vard-akut

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4684500

http://www.dn.se/sthlm/akutbesok-okar-explosionsartat

http://www.vetenskaphalsa.se/kartlagger-cancer-dna-for-individanpassad-behandling/

http://www.rod.se/miljarder-till-medicinsk-forskning

http://www.coriell.org/personalized-medicine/what-is-personalized-medicine

http://www.vetenskaphalsa.se/en-cancercell-agerar-inte-pa-egen-hand/

http://www.kairosfuture.com/sites/default/files/publications/nya_halsobegrepp%20i%20det%20postmoderna_samhallet_.pdf

http://www.gullers.se/files/documents/Vardrapporten/Vardrapporten_2012.pdf

http://www.sou.gov.se/kommittedirektiv/2011/dir2011_25.pdf

http://www.kairosfuture.com/publikationer/data-explosion-and-future-health

http://www.vardanalys.se/

http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/reding/multimedia/news/2011/08/20110811_en.htm

http://english.skl.se/activities/dialogue-with-citizens/epartsummit/some-conclusions

http://www.barentsobservers.com/

Sid 40 (43)

Urbanisering

• Region Skåne: Skånes befolkningsprognos 2012-2021 & Öresundsprognos 2012-2031 • Statistiska centralbyrån: Sveriges framtida folkmängd 2012-2060 • Nordregio: Att möte demografiska utmaningar, 2012:4 • Framtidskommissionen: Framtidsutmaning: den demografiska utvecklingen • Sveriges Kommuner och Landsting: Ekonomirapporten, oktober 2012

Ökat fokus på hälsa och hälsans bestämningsfaktorer

• 1978 WHO Alma Ata – om primärvårdens hälsofrämjande roll, http://www.who.int/dg/20080915/en/index.html • 1986 WHO Ottowa – om det moderna folkhälsoarbetet,

http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/ • 1987 WHO Budapestdeklarationen – om hälsofrämjande sjukhus och vad som karakteriserar

dessa,http://www.fhi.se/Documents/Aktuellt/konferensdokumentation/2007/halsoframjande-sjukvard/margareta-kristensson-det-svenska-natverket-halsoframjande-sjukhus.pdf

• 1997 Wiendeklarationen – fördjupning av ovan, HPH-nätverkets 3:e Workshop • 2004 Region Skåne, målbild för skånsk hälso- och sjukvård, beslut av regionfullmäktige. I denna målbild fastslås att den

skånska hälso- och sjukvården ska genomsyras av ett hälsofrämjande perspektiv.http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Skaneportalen-extern/Organisation/Styrande%20dokument/Hälso-%20och%20sjukvård/Skånsk%20Livskraft_voh.pdf

• 2004 Nationella mål för folkhälsan - varav mål 6 handlar om en hälsofrämjande hälso- och sjuk vård,http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/59/ce6a4da9.pdf

• 2006 Region Skåne, beslut om strategi för hälsoinriktad hälso- och sjukvård, fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden, http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Halsoinriktad-halso--och-sjukvard/Hjulet/Styrande-dokument/

• 2007 Nationella mål för folkhälsa revideras, mål 6 handlar nu om en MER hälsofrämjande hälso- och sjukvård, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop-200708110-En-fornyad-fo_GV03110/

• 2009 Region Skåne, beslut i regionfullmäktige om folkhälsostrategi för Region Skåne i vilken framhålls hälso- och sjukvårdens viktiga roll för folkhälsan.http://www.skane.se/sv/Skanes-utveckling/Ansvarsomraden/Folkhalsa/

• 2009 Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsrapport innehåller ett långt kapitel om området hälsoinriktad hälso- och sjukvård, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-72

• 2010 Folkhälsoinstitutets Folkhälsorapport (uppföljning av de nationella folkhälsomålen),http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Folkhalsopolitisk-rapport-2010-Framtidens-folkhalsa--allas-ansvar/

• 2011 Region Skåne, strategin för hälsoinriktad hälso- och sjukvård uppdateras och revideras, beslut av hälso- och sjukvårdsnämnden, http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Halsoinriktad-halso--och-sjukvard/Hjulet/Styrande-dokument/

• 2011 Socialstyrelsen fastställer nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder avseende levnadsvanorna tobaksbruk, otillräcklig fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor, http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder

• 2011 Den nationella ANDT-strategin framhåller hälso- och sjukvårdens viktiga roll i det förebyggande ANDT-arbetet.http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/158436

• 2011 FN. Toppmöte om NCDs = non-communicable diseases = icke-smittsamma sjukdomar som t ex diabetes, fetma och…. Gemensamt för dessa sjukdomar och utgångspunkt för konferensen var att vi kan göra något åt dessa sjukdomar både på individnivå och på befolkningsnivå genom att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser avseende levnadsvanorna. http://www.who.int/nmh/events/un_ncd_summit2011/en/

• 2012 Socialstyrelsen får ett unikt uppdrag från Socialdepartementet – resurser för ett flerårigt implementeringsprojekt de ovan nämnda nationella riktlinjerna. I vanliga fall överlämnas implementeringen av riktlinjerna till sjukvårdshuvudmännen.http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/stodtillinforandeavriktlinjerna

• 2012 Sveriges läkarsällskap, Svensk sjuksköterskeförening, Sjukgymnasternas riksförbund och Svenska dietistförbundet samt svenska arbetsterapeutförbundet erhåller flerårigt stöd från Socialdepartementet via Socialstyrelsen att verka för att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder blir en självklar del i respektive yrkesgrupps dagliga arbete.

• 2012 Health 2020 Europeisk policy för det framtida arbetet för god hälsa och välbefinnanden. Inom ramen för detta finns The European Innovation Partnership on Active and Healthy Living som har målsättningen att öka livslängden med två friska år i EU år 2020.http://ec.europa.eu/health/ageing/policy/index_en.htm

• EPC Promoting health – should the EU have a role? (june 2011) http://www.epc.eu/documents/uploads/pub_1293_promoting_health.pdf

• EPC - Well-being 2030- A new vision for 'Social Europe', Issue Paper No.65 (july 2011)http://www.epc.eu/documents/uploads/pub_1326_a_new_vision_for_social_europe.pdf

• European Innovation Partnership- Active and Healthy Ageing (EIP-AHA)http://ec.europa.eu/research/innovation-union/index_en.cfm?section=active-healthy-ageing&pg=about

• Nationella Healthy Cities Nätverkethttp://www.healthycities.se/index.php/om-naetverket • Health 2020 – Europas folkhälsostrategi http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0009/169803/RC62wd09-

Eng.pdf Fokus på styrning och ledning utifrån patientprocesser

• Enheten för Uppdragsstyrning av Patientprocesser, Avdelningen för Hälso- och sjukvård • Socialdepartementet

http://www.who.int/dg/20080915/en/index.html

http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/

http://www.fhi.se/Documents/Aktuellt/konferensdokumentation/2007/halsoframjande-sjukvard/margareta-kristensson-det-svenska-natverket-halsoframjande-sjukhus.pdf

http://www.fhi.se/Documents/Aktuellt/konferensdokumentation/2007/halsoframjande-sjukvard/margareta-kristensson-det-svenska-natverket-halsoframjande-sjukhus.pdf

http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Skaneportalen-extern/Organisation/Styrande%20dokument/Hälso-%20och%20sjukvård/Skånsk%20Livskraft_voh.pdf

http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Skaneportalen-extern/Organisation/Styrande%20dokument/Hälso-%20och%20sjukvård/Skånsk%20Livskraft_voh.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/59/ce6a4da9.pdf

http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Halsoinriktad-halso--och-sjukvard/Hjulet/Styrande-dokument/

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop-200708110-En-fornyad-fo_GV03110/

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop-200708110-En-fornyad-fo_GV03110/

http://www.skane.se/sv/Skanes-utveckling/Ansvarsomraden/Folkhalsa/

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-72

http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Folkhalsopolitisk-rapport-2010-Framtidens-folkhalsa--allas-ansvar/

http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Folkhalsopolitisk-rapport-2010-Framtidens-folkhalsa--allas-ansvar/

http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Halsoinriktad-halso--och-sjukvard/Hjulet/Styrande-dokument/

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/158436

http://www.who.int/nmh/events/un_ncd_summit2011/en/

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/stodtillinforandeavriktlinjerna

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/stodtillinforandeavriktlinjerna

http://ec.europa.eu/health/ageing/policy/index_en.htm

http://www.epc.eu/documents/uploads/pub_1293_promoting_health.pdf

http://www.epc.eu/documents/uploads/pub_1326_a_new_vision_for_social_europe.pdf

http://ec.europa.eu/research/innovation-union/index_en.cfm?section=active-healthy-ageing&pg=about

http://ec.europa.eu/research/innovation-union/index_en.cfm?section=active-healthy-ageing&pg=about

http://www.healthycities.se/index.php/om-naetverket

http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0009/169803/RC62wd09-Eng.pdf

http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0009/169803/RC62wd09-Eng.pdf

Sid 41 (43)

• SKL:s nätverk för hälso- och sjukvårdsdirektörer • SKL:s nätverk för utvecklande av ersättningsmodeller för specialiserad vård • Anders Anell, och hans forskningsresultat inom bl. a cancersjukvården • Jan-Inge Lind • Fredrik Nilsson • Sir John Oldham, National Clinical Lead Quality and Productivity, NHS England • Barometern.se • Styrning och ledning utifrån Patientprocesser i Skåne

Ökad efterfrågan av standardiserade kvalitetsindikatorer för hälsoområdet

• http://www.medicine.ox.ac.uk/bandolier/painres/download/whatis/What_is_health_tech.pdf • http://www.sahlgrenska.se/hta-centrum • Europeancommunity Health Indicators • http://ec.europa.eu/health/indicators/echi/list/index_en.htm • http://healthindicators.gov/Indicators/Selection • Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer - Rapport från InfoVU-projektets nätverk för kvalitetsindikatorer • http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-124-7 • Indikatorer för att mäta och följa upp verksamheter http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer

Strategier och styrning mot värdebaserad vård

• Professor Michael E Porter, Harvard Business School och Professor Elizabeth Olmsted Teisberg vid University of Virginia’s Darden School of Business och Dartmouth Medical School; Redefining health care – creating value-based competition on results. http://www.youtube.com/watch?v=KXecsdrQ-YI

• Läkartidningen 2012-10-02 nummer 39. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18715 • DN 2012-11-04. http://www.dn.se/debatt/lag-kvalitet-och-fel-utbud-risk-i-marknadsstyrd-vard • Regeringen satsar 100 miljoner under 2012 på att utveckla vårdvalssystem. …Bidraget bör till exempel fördelas till de

landsting som utvecklar vårdvalssystem (http://www.regeringen.se/sb/d/14830/a/189640) • http://www.sjukhuslakaren.se/2012/09/13/ersattningen-viktig-knackfraga-i-vardvalet/ • Förslag, NyttHälsoprogram (2014-2020) ”Health for Growth”

http://ec.europa.eu/health/programme/docs/progr2014_state_of_play.pdf • Artikel “Reduced Mortality with Hospital Pay for Performance in England”, The New England Journal of Medicine,

nov. 2012 http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMsa1114951?query=featured_home&#t=abstract • Rapport ”Modern health care, delivery systems, care coordination and the role of hospitals, WHO 2011-2012,

http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMsa1114951?query=featured_home&#t=abstract • Artikel ”Värdebaserad vård-strategi för effektivare svensk sjukvård”, Läkartidningen 2012, nr 47 • http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18715 Kraven på anpassning ökar när sjukdomspanoramat ändras • http://www.ecdc.europa.eu/sv/publications/Publications/0811_COR_Protecting_Health_in_Europe.pdf • http://fof.se/tidning/2005/5/ar-vi-sjukare-nu • https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2011/Maj/Varldens-halsoarbetare-varnar-for-epidemi-av-

livsstilssjukdomar/ • http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/antibiotikaresistens/ • http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____31956.aspx

Vårdvalen ökar Translationell forskning och dess betydelse ökar

• http://www.scilifelab.se/index.php?content=news&id=70 • http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/det-handlar-om-gener-och-proteiner • http://www.astrazeneca.se/pressrum/pressmeddelanden-och-nyheter/Article/astrazeneca-och-karolinska-institutet-skapar-

nytt LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN / BRÅDSKANDE Färre elever behöriga till gymnasieskolan

• Näringsliv Skåne (2012) Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne – med sikte på 2020 • Enkät till SYV:are 2012 (Kommunförbundet Skåne) • Hur har det gått i Skåne 2012? • TendensÖresund 2012.

Digital medicinsk forskning ökar

• http://www.liu.se/forskning/forskningsomraden/medicin/medicinnyheter?l=sv&newsitem=402443 • http://translate.google.com/translate?hl=sv&langpair=en%7Csv&u=http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2232

065/&ei=p--cULavDI_34QSvvICoCQ • Ärende i Lunds universitets medicinska fakultet om påbyggnad av CRS Malmö för kontorslokaler: Ärende Bilaga p 3C

2012-10-05 http://www.med.lu.se/crc/om_crc/styrelse_crc/handlingar

http://www.medicine.ox.ac.uk/bandolier/painres/download/whatis/What_is_health_tech.pdf

http://www.sahlgrenska.se/hta-centrum

http://ec.europa.eu/health/indicators/echi/list/index_en.htm

http://healthindicators.gov/Indicators/Selection

http://healthindicators.gov/Indicators/Selection



http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer

http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer

http://www.youtube.com/watch?v=KXecsdrQ-YI

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18715

http://www.dn.se/debatt/lag-kvalitet-och-fel-utbud-risk-i-marknadsstyrd-vard

http://www.regeringen.se/sb/d/14830/a/189640

http://www.sjukhuslakaren.se/2012/09/13/ersattningen-viktig-knackfraga-i-vardvalet/

http://ec.europa.eu/health/programme/docs/progr2014_state_of_play.pdf

http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMsa1114951?query=featured_home&#t=abstract

http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMsa1114951?query=featured_home&#t=abstract


http://www.ecdc.europa.eu/sv/publications/Publications/0811_COR_Protecting_Health_in_Europe.pdf

http://fof.se/tidning/2005/5/ar-vi-sjukare-nu

https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2011/Maj/Varldens-halsoarbetare-varnar-for-epidemi-av-livsstilssjukdomar/

https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2011/Maj/Varldens-halsoarbetare-varnar-for-epidemi-av-livsstilssjukdomar/

http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/antibiotikaresistens/

http://www.krisinformation.se/web/Pages/Page____31956.aspx

http://www.scilifelab.se/index.php?content=news&id=70

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/det-handlar-om-gener-och-proteiner

http://www.astrazeneca.se/pressrum/pressmeddelanden-och-nyheter/Article/astrazeneca-och-karolinska-institutet-skapar-nytt

http://www.astrazeneca.se/pressrum/pressmeddelanden-och-nyheter/Article/astrazeneca-och-karolinska-institutet-skapar-nytt

http://www.liu.se/forskning/forskningsomraden/medicin/medicinnyheter?l=sv&newsitem=402443

http://translate.google.com/translate?hl=sv&langpair=en%7Csv&u=http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2232065/&ei=p--cULavDI_34QSvvICoCQ

http://translate.google.com/translate?hl=sv&langpair=en%7Csv&u=http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2232065/&ei=p--cULavDI_34QSvvICoCQ

http://www.med.lu.se/crc/om_crc/styrelse_crc/handlingar

Sid 42 (43)

Digitaliseringen står inför en explosion • Kairos Future rapport The Data Exposion and the Future of Health, http://www.cehis.se/eu-samarbete/epsos/ • Arbetsmaterial från SUS • Danskernes kuturvaner 2012, rapport Kulturministeriet, nov 2012 • European Agenda for Culture – work plan for culture 2011-2014, okt 2012 • .se – Internetstatistik – Svenskarna och Internet 2012 • Google Art Project http://www.googleartproject.com/ • GSOplay http://www.gso.se/sv/page/gso-play • Berlinmuren http://www.layar.com/blog/2010/04/16/the-berlin-wall-is-back/ • Framtidskommissionen

Förändrad flygmarknad

• Tendens Öresund 2012 Ökad global konkurrens generar nya samarbetsformer

• Den internationella innovationsstrategin för Skåne • Delstrategi 4 – Utveckla nya innovativa områden och kreativa miljöer • Forskning som ligger till grund för utvecklingen av innovationsstrategin

Öresundssamarbetet inom hälso- och sjukvården ökar

• Samarbetsavtalet mellan The Commonwealth of Massachusetts, Region Skåne, Region Hovedstaden och Region Själland. Juni 2012-11-06

• Pressmeddelande 2012-06-21 09:15; Region Skåne inleder banbrytande samarbete med delstaten Massachusetts i USA • Sjukvårdsavtal mellan Region Skåne och Region Hovedstaden, 25 maj 2011 • Redovisningar vid politiska överläggningar mellan Region Skåne och Region Själland (26-27 juni 2012) och Region

Hovedstaden (16 aug 2012) om högspecialiserad sjukvård, projektet ReproHigh/ReproSund om Högkompetenscentrum för ofrivillig barnlöshet.

Läkemedels- och biomedicinindustrin drar ner på FoU globalt

• Thomas Hedner, MediconValley Alliance • Apoteksmarknadsutredningen (Sofia Wallström) • Nya regelverk och lagar från EU

Nya regelverk och lagar från EU

• SKL • http://ec.europa.eu/health/medical-devices/files/revision_docs/citizen_summary_20120926_en.pdf

http://ec.europa.eu/health/medical-devices/files/revision_docs/proposal_2012_542_en.pdf • http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:134:0066:0072:SV:PDF • http://www.europarl.europa.eu/oeil/popups/summary.do?id=1216822&t=e&l=en • SK Loch http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/EU/Fakta-PM-om-EU-forslag1/Nya-direktiv-pa-

upphandlingsom_GZ06FPM90/ LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN / EJ BRÅDSKANDE Nya lösningar för sjukhusbyggnationer

• http://www.nyakarolinskasolna.se/ • http://youtu.be/7Mcr_qKNqwM • http://www.dnu.rm.dk/ • http://www.sykehuset-ostfold.no/aktuelt/prosjekter/Sider/Nytt%20%C3%B8stfoldsykehus.aspx • http://youtu.be/7Goe7OH3SoE • http://www.regionh.dk/nythospitalnordsjaelland/menu/ • http://www.chalmers.se/arch/SV/samverkan/centrum-for-vard/om-cva/om-cfv

Miljömedvetenhet och klimatkrav

• Skånetrafikens verksamhetsplan 2013-2016 • Trafikförsörjningsprogram 2012 • Strukturbild för Skåne • SL’s omvärldsanalys 2012 • Energigas Sverige • Förnybara drivmedel - Tillgång och efterfrågan i Skåne

http://www.klimatsamverkanskane.se/Portals/9/docs/Nyheter/RA_120709_f%C3%B6rord.pdf • LU biofuels • http://www.lth.se/lu_biofuels/ • Klimatneutrala godstransporter på väg • http://kneg.org/ • SEO • Biogas Syd • Lantmännen Energi

Tiden värderas allt högre

http://www.cehis.se/eu-samarbete/epsos/

http://www.googleartproject.com/

http://www.gso.se/sv/page/gso-play

http://www.layar.com/blog/2010/04/16/the-berlin-wall-is-back/

http://ec.europa.eu/health/medical-devices/files/revision_docs/citizen_summary_20120926_en.pdf

http://ec.europa.eu/health/medical-devices/files/revision_docs/proposal_2012_542_en.pdf

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:134:0066:0072:SV:PDF

http://www.europarl.europa.eu/oeil/popups/summary.do?id=1216822&t=e&l=en

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/EU/Fakta-PM-om-EU-forslag1/Nya-direktiv-pa-upphandlingsom_GZ06FPM90/

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/EU/Fakta-PM-om-EU-forslag1/Nya-direktiv-pa-upphandlingsom_GZ06FPM90/

http://www.nyakarolinskasolna.se/

http://youtu.be/7Mcr_qKNqwM

http://www.dnu.rm.dk/

http://www.sykehuset-ostfold.no/aktuelt/prosjekter/Sider/Nytt%20%C3%B8stfoldsykehus.aspx

http://youtu.be/7Goe7OH3SoE

http://www.regionh.dk/nythospitalnordsjaelland/menu/

http://www.chalmers.se/arch/SV/samverkan/centrum-for-vard/om-cva/om-cfv

http://www.klimatsamverkanskane.se/Portals/9/docs/Nyheter/RA_120709_f%C3%B6rord.pdf

http://www.lth.se/lu_biofuels/

http://kneg.org/

Sid 43 (43)

• Skånetrafikens verksamhetsplan 2013-2016 • SL omvärldsanalys 2012

Fler juridiska organ (EGTS) över stadsgränser

• http://portal.cor.europa.eu/egtc/en-US/Documents/2012-10-03%20list%20of%20existing%20EGTC_EN.pdf • Rapport EGTS-Engström, Nergelius, Tallberg, Persson 2011

Svensk-danska skatteavtalet utvärderas

• Ärende nr 7 till Öresundskomiteen 25 okt 2012. • Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU13

Utredning pågår kring kommunallagen

• Dir. 2012:105 • Utgiven:19 oktober 2012 • Kommittédirektiv • Finansdepartementet

Utredning om system för nationella taxan för läkare och sjukgymnaster

• Läkartidningen,nov 2012, nr 46 http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18860 • Dagens medicin 2012-11-07 • http://www.dagensmedicin.se/nyheter/nationella-taxan-fasas-ut-till-2019-enligt-nytt-forslag/

http://portal.cor.europa.eu/egtc/en-US/Documents/2012-10-03%20list%20of%20existing%20EGTC_EN.pdf


http://www.dagensmedicin.se/nyheter/nationella-taxan-fasas-ut-till-2019-enligt-nytt-forslag/