7

Operationaliseringar av målen

Mål 1 Linköping en kunskapsstad Målet gäller Linköping totalt och beror till största delen inte på strukturen, utan om Linköping är tillräckligt stort för att ha en stor branschbredd och stort utbud av kulturaktiviteter. Målet är därmed beroende av andra mål och är mer över-gripande och överordnat andra mål. Strukturen ska dock understödja att företa-gen har god tillgänglighet till universitetet och till kommunikationspunkter.

Uppgifter om sysselsättningen totalt i Linköping – att matcha folkmängden – har tagits fram.1

Branscher Antal anställda

2000

Antal anställda i

scenario

Öknings- takt

Industri 13 955 20 000 50%

Företagstjänster 10 946 19 000 63%

Forskning o utbildning 6 521 10 000 50%

Hotell o kultur 2 309 4 000 60%

Handel 7 556 12 000 60%

Vård o omsorg o pers tjänster 12 924 19 000 48%

Offentlig förvaltning 4 843 6 000 40%

Bygg, energi, VA 7 149 10 000 40%

Totalt 66 203 100 000 54%

Överslagsmässigt motsvarar en befolkning om 200 000 en sysselsättning på 100 000. Det betyder en sysselsättningsökning totalt med 54 procent jämfört med år 2000. Branscher som växer snabbare än genomsnittet är företagstjänster, hotell och kultur samt handel. Offentlig förvaltning och bygg, energi och VA har den lägsta tillväxten.

Sysselsättningsdata finns i nuläget inte på låg områdesnivå, däremot finns lo-kalyta. Därför har sysselsatta översatts till lokalyta. För industrier och lokaler finns uppgifter från fastighetsregister och i nuläget är den genomsnittliga ytan 45 kvm per anställd i industrier och 61 kvm i övriga lokaler. Offentliga byggna-der finns inte i fastighetsregistret, för dessa har i stället en uppskattning av lo-kalytan gjorts med hjälp av GIS genom att för varje offentlig byggnad ta bygg-nadens yta på marken och multiplicera med antal våningar. I stadsbygden har antalet våningsplan antagits vara två och på landsbygden ett. Denna yta fördelad på offentligt anställda ger 340 kvm per anställd. Att ytan blir så stor förklaras

1 rAps-systemet med branschutveckling enligt senaste Långtidsutredningen

8

dels av att de just är offentliga byggnader som skolor, sjukhus mm där antalet anställda är litet i förhållande till ytan, dels att lokalytan är schablonräknad och att ytor för väggar inte är exkluderade.

Lokalyta, kvm Lokalyta/anställd, kvm

Industri 625 000 45

Lokaler 1 275 500 61

Offentliga byggnader 8 255 000 340

Totalt 10 155 500 172

Med oförändrad ytkonsumtion per typ av anställd kommer det att behövas ytter-ligare 4 500 000 kvm lokalyta, vilken ska fördelas i planstrukturen.

Området kring universitetet och stadscentrum definieras som ”Kunskapsområ-de”. Till detta område lokaliseras 2 200 000 kvm lokalyta, dvs nästan hälften av den tillkommande ytan. I nuläget finns i området 2 800 000 kvm, vilket gör att lokalytan ökar med nästan 80 procent.

Fördelningen av lokalyta till kunskapsområdet är densamma i planstrukturerna, eftersom detta mål är överordnat övriga mål. Den övriga lokalytan fördelas på övriga områden i stort sett i proportion till nuvarande ytor. Det gör att lokalytan i områden utanför ”Kunskapsområdet” genomsnittligt ökar med 30 procent. Vid målet om integrerade stadsdelar fördelas en större del av lokalytan till stadsdelar som har brist på arbetsplatser.

Mått Som ett mått på detta mål tas tillgänglighet till universitetets två campus: Valla och Universitetssjukhuset, samt till kommunikationspunkter: resecentrum och flygplatsen. Tillgängligheten är mätt som genomsnittlig restid med bil, viktad med lokalyta per område.

Mål 2 Innerstaden ett levande regionalt centrum Innerstaden ska här tolkas som centrala Linköping, dvs inte endast stadsdelen Innerstaden. Centrala Linköping utgörs av det område inom vilket man kan ta sig fram gående. Enligt resvaneundersökning kan man tolka det som stads-delarna Innerstaden, Vasastaden/Gottfridsberg/Östra Valla, Tannefors, Rams-häll/Ekkällan, Kallerstad och Tornby. Alla har högst cirka 2 km till Trädgårds-torget.

Idag bor 34 000 personer inom detta område, och det finns 36 000 arbetsplatser. I stadsdelen Innerstaden bor drygt 9 000 personer och det finns knappt 13 000 arbetsplatser. Ett levande regionalt centrum bör ha samma relation arbetsplatser per boende som innerstaden i dagsläget, dvs 1,3. Ju fler boende och ju fler ar-

9

betsplatser som finns i centrala Linköping desto mer ”levande” blir det regiona-la centret. På grund av byggnadsrestriktioner bedöms antalet arbetsplatser i stadskärnan maximalt uppgå till 58 000 och antalet boende till 45 000.

Mått För att se hur olika planstrukturer uppfyller målet om en levande innerstad an-vänds följande mått:

• Antal arbetsplatser i centrala Linköping

• Antal boende i centrala Linköping

• Antal arbetsplatser per boende

Mål 3 Bra centrumstruktur med fungerande lokala centra

För en kommun med 200 000 invånare finns underlag för endast ett stort cent-rum för sällanköpshandel. Här förutsätts att innerstaden fortsätter att utvecklas och ha 100 000 kvm säljyta. Volymhandel förutsätts fortsatt samlat till Tornby. Lokala centra bör ha minst 3 000 invånare i sitt upptagningsområde. Med detta underlag kan en lokal livsmedelsbutik fungera.

För att uppnå detta mål bör befolkningen koncentreras till sammanhållna stads-delar. Kommunen har delats in i stadsdelar, de existerande och nya i rimliga lägen, sammanlagt 62 stycken. Orter utanför staden benämns också som stads-delar.

Mått Som mått på detta mål används

• Antal invånare med dagligvaruhandel i området, dvs antal invånare totalt i kommunen som finns inom stadsdel med minst 3 000 invånare.

Mål 4 Förutsättningar för ett integrerat och tryggt samhälle skapas

Detta mål innebär att det ska var en viss blandning av olika boendeformer samt en viss blandning av boende och arbetsplatser. Det innebär också att skola och serviceboende ska finnas inom området. Vidare att det ska vara trafiksäkert, och ingen trafikled ska gå genom området. Områden är i detta fall de stadsdelar som definierats.

En blandad bebyggelse har beräknats ha ett exploateringstal på 0,14. Det inne-bär en jämn fördelning av bostäderna efter hustyp; småhus och flerbostadshus. En sådan fördelning stämmer överens med hur människor bor sett ur ett livs-

10

perspektiv. Eftersom småhusen är större till ytan så är bostadsytan i småhus drygt 60 procent i ett blandat område.

För att få en blandning mellan boende och arbetsplatser bör kvoten boen-de/arbetsplats i stadsdelen ligga mellan 0,6 och 1,4.

För att få underlag för grundskola i stadsdelen krävs 300 elever.

300 barn i åldrar 6–12 år motsvarar en totalbefolkning på drygt 3 000.

Mått Antal invånare som bor i områden som uppfyller kriterierna integrerat och tryggt samhälle, dvs

• exploateringstal mellan vissa gränser

• antal arbetsplatser mellan vissa gränser

• stadsdel med minst 3 000 invånare.

Mål 5 Vackert belägna boendemiljöer Vackra områden har definierats som att de ligger 500–600 m från större sjöar och större vattendrag. Dessa områden ges hög viktning. En lägre viktning ges till de områden som ligger i ”Det kuperade jordbrukslandskapet” (öster om Lin-köping resp söder om slätten sydväst om Linköping) och ”Ek- och sjölandska-pet kring Kinda kanal” (sydost om Linköping) och områden med många mindre sjöar (norra och södra delen av kommunen) sammantaget här kallat mellanbyg-den. Övriga områden får nollviktning i detta avseende.

Varje 500-metersruta klassificeras efter om det ligger i område som är

1. sjönära (ges vikt 2)

2. i mellanbygden men ej sjönära (ges vikt 1)

3. varken sjönära eller i mellanbygden (ges vikt 0)

Var de vackra områdena är belägna visas i kartan nedan, mörkgröna områden har vikt 2 och mellangröna vikt 1.

Vid detta mål prioriteras områden efter hur hög vikt de har avseende vacker belägenhet.

Mått • Antal invånare som bor i vackert belägna områden viktade enligt ovan.

11

������������

� ������ ��������������

� ������ �������������������

������� �����

�����

���������

��������

�������

����������������

������

������

����������

���������

���������

���

� �!�"

���!

#�����

#!�

#�������

$������

$������

#����%���

$�������

&������

��

' �������

�! �!���

$���

���������

# ������

'�����

(����

(��������)�������*

�����

�������*� �����

' ��*���

�!!�����

+��%���

,����"

���� �������!��

-������

�"��!

)!���

-"���

-"�

.!!���

.���%���/����*�����

������*� �

)!!���

+ �!����

0�����*!���

� ������

Figur 1 Vackra områden

12

Mål 6 God tillgänglighet till viktiga målpunkter för alla Följande målpunkter är viktiga (hur de viktas inom varje grupp anges inom parentes)

Kommunikationspunkter: Resecentrum (0,8) och flygplatsen (SAAB) (0,2)1

Sport& fritid: Tinnerbäcksbadet/sporthallen, Stångebrofältet, Stadsbibl/Konsert&Kongress/teatern/museet, träd-gårdsföreningen (0,25 var)

Utbildning: Universitetet (0,5), Anders Ljungstedts gymnasium (0,1), Berzeliusgymnasiet (0,1), Folkungaskolan (0,1), Katedralskolan (0,1), Birgittaskolan (0,1).

Vård: Universitetssjukhuset (1)

Kommers: Stora torget (0,8), IKANO-huset (0,2)2

Arbetsplatser i kommunen: Innerstaden/centrum (0,26), sjukhuset (0,12), SAAB (0,14), universitetet (0.07), Mjärdevi (0,10), Tornby industriområde (0,14), Vasastaden (0,07), Kallerstad (0,06), Malmslätt (0,04).3

Arbetsplatser i regionen: Norrköping, Motala och Mjölby (viktas med anta-let arbetsplatser i resp kommun)

Områdena har prioriterats för bebyggelse efter följande kriterier

• Prioritera områden med god tillgänglighet med bil och kollektivtrafik. God tillgänglighet har områden som har en sammanvägd restid under 15 minuter med bil till samtliga målpunkter i kommunen. Prioritetsordningen blir den-samma för kollektiva transporter.

• Prioritera områden med god tillgänglighet med bil och kollektivtrafik till arbetsplatser i regionen. God tillgänglighet har områden med en viktad restid under 45 minuter med bil till angränsande kommuner. Prioritetsordningen blir densamma för kollektiva transporter.

• Prioritera områden inom cykelavstånd, inom 6 km från målpunkterna.

Varje område får 1 ”poäng” för varje tillgänglighetsregel ovan, dvs kan ha högst värde 3 och lägst 0.

1 Bygger på RVU 99 (Linköpings resvaneundersökning) antal resor exklusive arbets- och service-resor med bil koll och cykel till/från innerstaden resp SAAB. 2 Bygger på lokalytans fördelning mellan innerstaden och Tornby, dels lokalyta enligt FASTPAK2001 avseende lokalyta i flerbostadshus med lokalyta och lokalhus, övriga lokalhus, (ger Tornby andelen 0,23), dels lokalyta för handel enligt scenarier i handelsutredningen 20 000 kvm i Tornby och planstrukturens antagande om 100 000 kvm i centrum (ger Tornby 0,16). 3 Bygger på antal arbetsplatser enligt Områdesbeskrivningar

13

Restider med bil till viktiga målpunkter i kommunen respektive till arbetsplatser i regionen, i detta fall Norrköping, Mjölby och Motala visas i kartorna. Efter-som Norrköping har fler arbetsplatser än Motala respektive Mjölby kommer områden mot Norrköpingshållet att få en större tillgänglighet.

Restider med kollektiva transportsystem har uppskattats utifrån bilrestider och möjliga kollektivtrafikstråk. Sambandet har hämtats från Stockholmsdata.

Mått • Summerad restid med bil till samtliga målpunktstyper i kommunen vägd

med boende i olika områden. Inom varje målpunktstyp viktas med antal ar-betsplatser, för kommunikationspunkter med resor från resvaneundersök-ningen. Totalt sex mått vilka sammanvägs med lika vikt.

• Summerad resuppoffring med kollektiva färdmedel till samtliga målpunkts-typer i kommunen vägd med boende i olika områden, sammanvägning som för bilrestid.

• Summerad restid med cykel till målpunkterna.

• Ett sammanvägt totalmått erhålles genom att vikta restiderna ovan med färdmedelsandelar enligt RVU.

• Summerad restid med bil till arbetsplatser i regionen utanför kommunen. Varje område har en restid som är tid till de centrala delarna av Norrköping, Mjölby respektive Motala vägt med antalet arbetsplatser i respektive kom-mun.

14

��� ���������������� �

�

�1

2�

34

4�

5

5

5

5

5

�1

26

31

46

76

$�%���!������"���!��

�����

���������

��������

�������

����������������

������

������

����������

���������

���������

���

� �!�"

���!

#�����

#!�

#�������

$������

$������

#����%���

$�������

&������

��

' �������

�! �!���

$���

���������

# ������

'�����

(����

(��������)�������*

�����

�������*� �����

' ��*���

�!!�����

+��%���

,����"

���� �������!��

-������

�"��!

)!���

-"���

-"�

.!!���

.���%���/����*�����

������*� �

)!!���

+ �!����

0�����*!���

� ������

Figur 2 Genomsnittlig restid med bil till målpunkter i centrala Linköping

15

��� ���������������� �

�

�1

2�

34

4�

5

5

5

5

5

�1

26

31

46

76

$�%���!������"���!��

�����

���������

��������

�������

����������������

������

������

����������

���������

���������

���

� �!�"

���!

#�����

#!�

#�������

$������

$������

#����%���

$�������

&������

��

' �������

�! �!���

$���

���������

# ������

'�����

(����

(��������)�������*

�����

�������*� �����

' ��*���

�!!�����

+��%���

,����"

���� �������!��

-������

�"��!

)!���

-"���

-"�

.!!���

.���%���/����*�����

������*� �

)!!���

+ �!����

0�����*!���

� ������

Figur 3 Genomsnittlig restid med bil till regionala centra utanför kommunen

16

Mål 7 God tillgång och tillgänglighet till parker och naturområden av god kvalitet

Parker och naturområden av god kvalitet har inventerats i stadens närhet. Där-utöver har naturområden, strövområden större än 20 ha, identifierats. I Figur 4 redovisas områden (rutor) som har högst 800 meter till park eller naturområde. Områden som ligger inom parker och stadsnära områden prioriteras inte.

Mått • Antal invånare som har högst 800 m till park eller naturområde som är större

än 20 ha.

17

� �������� �766� �%��������������������������� �����

� �������� �766� �%���������� ����������������86��

������� �����9���!����������������� �����9���!�� ������ ��� ������766� ���!!�����*��������������

�����

���������

��������

�������

����������������

������

������

����������

���������

���������

���

� �!�"

���!

#�����

#!�

#�������

$������

$������

#����%���

$�������

&������

��

' �������

�! �!���

$���

���������

# ������

'�����

(����

(��������)�������*

�����

�������*� �����

' ��*���

�!!�����

+��%���

,����"

���� �������!��

-������

�"��!

)!���

-"���

-"�

.!!���

.���%���/����*�����

������*� �

)!!���

+ �!����

0�����*!���

� ������

Figur 4 Tillgång till park- och naturområden

18

Mål 8 Begränsat transportarbete, minskad andel biltrafik och ökad andel cykel- och kollektivtrafik

Det har inte funnits någon fullständig trafikmodell för att beräkna vilka färdme-del som används i olika reserelationer. För restider med bil har Linköpings bil-trafikmodell kopplats samman med den nationella trafikanalysmodellen för persontrafik (SamPers). För färdmedelsfördelningen har mycket grova samband använts. Här utnyttjas att färdmedelsfördelningen hänger samman med bebyg-gelsens täthet och lokalisering i förhållande till kollektivtrafikstationer och -hållplatser. Genom att se på Linköpings resvaneundersökning har vi för varje område skattat resornas fördelning på bil, kollektivtrafik och cykel.

Det relativa transportarbetet begränsas om andelen biltrafik minskar och ande-len cykel- och kollektivtrafik ökar. På detta sätt minskas antalet fordon som ska transportera resenärerna. Transportarbetet kan också minska om man får en mer kompakt struktur, dvs att resavstånden minskar.

Strukturer med detta mål har konstruerats genom att

• Prioritera områden som har max 6 km (dvs cykelavstånd) till de viktiga mål-punkterna, i stort sett stadskärnan.

• Prioritera områden som ligger längs kommunikationsstråk och stationer

• Bygga så tätt som möjligt

Mått • Andel resor med bil. Andelen per område bestäms av en funktion av avstånd

och andel småhus. Andelen totalt i kommunen erhålles genom att vikta med befolkningen.

• Researbete (dvs restid ggr antal resenärer) med bil till de viktiga målpunk-terna beskrivna i Mål 6 (sammanvägt).

• Antal personer som bor i kollektivtrafikstråk.

• Antal personer som bor inom 6 km (cykelavstånd) från målpunkterna i kommunen.

Mål 9 Rimliga nivåer på investeringar och driftkostnader för gator, parker etc.

Detta mål har inte använts vid konstruktionen av strukturerna på grund av svå-righeter att hitta lämpliga mått.

Generellt gäller att den befintliga infrastrukturen bör utnyttjas så mycket som möjligt.

19

Mål 10 De tekniska försörjningssystemen ska vara långsiktigt hållbara

Detta mål har inte heller använts vid konstruktionen av olika strukturer. Anled-ningen till detta är att det inte är entydigt om stora eller små lokala försörjnings-system är bäst.