ordklasser•exempel är djur, saker och människor. •du kan till exempel ”ta på” en stol,...

Ordklasser Carmen Winding

1

Carmen Winding, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö – www.lektion.se

Innehållsförteckning

• Grammatik betyder s. 2

• Ordklasser Svensk PAPRIKA s. 3 - 5

• Verb s. 6 - 18

• Substantiv s. 19 - 33

• Adjektiv s. 34 - 40

• Räkneord s. 41 - 42

• Prepositioner s. 43 - 44

• Konjunktioner s. 45 - 50

• Interjektioner s. 51 - 52

• Adverb s. 53 - 58

• Pronomen s. 59 - 78

2


GRAMMATIK

• Ordet grammatik betyder språklära.

• Grammatik är som språkets byggnad. Allt du lär dig inom grammatik bygger upp ditt språk.

• Alla orden vi har i vårt språk delas in i olika områden. Vi kallar dessa områden för

• ORDKLASSER.

3


4

ORDKLASSER

• Våra ord delas in i 9 ordklasser. Alla ord hör hemma någonstans.

• Man kan säga att det finns 9 avdelningar att gå till och hämta ord. Varje avdelning har sen sina underavdelningar.

• De nio ordklasserna kan du sammanfatta med orden SVensk PAPRIKA som ett roligt kom-ihåg-ord.

4


5

ORDKLASS

• En ordklass är alltså en samling ord som används på samma sätt.

• De ord som tillhör en ordklass fungerar på samma sätt.

• När vi snart läser om satsdelar kommer vi att lära oss att en satsdel kan bestå av flera ord från olika ordklasser.

5


6

SV ensk PAPRIKA

Substantiv

Verb

Pronomen

Adjektiv

Prepositioner

Räkneord

Interjektioner

Konjunktioner

Adverb

6


7

VERB

• Verb är vad man gör.

• Verb är vad som sker, händer.

• Verb kan man redan ha gjort. Man kanske gör det just nu. Man kan också göra det i framtiden.

• Verb är något som redan kan ha hänt. Det kanske redan händer. Det kan också vara något som ska hända i framtiden.

7


8

VERB - uppgift

• Tänk dig ett nöjesfält. Vad händer där? Vad gör alla människorna omkring dig? Skriv några korta meningar. Stryk under verbet.

Se följande exempel:

Carmen äter glass.

Peter köper lotter.

Ragnar åker karusell.

Olle fixar åkband. 8


9

VERB har olika tidsformer. Ett finare ord för detta är TEMPUS

• PRESENS talar om vad som händer just nu.

• PRETERITUM talar om vad som hände tidigare. Tänk ”igår” .

• PERFEKT (supinum)talar om vad som har hänt.

• PLUSKVAMPERFEKT (supinum) talar om vad som hade hänt.

9


10

… flera tempus

• FUTURUM talar om vad som ska hända i framtiden

10


11

VERB kan du slå upp i ordlistan

• Om du ska slå upp ett verb i ordlistan måste du veta hur

verbet är skrivet i grundform.

• Ett finare ord för verb i grundform är INFINITIV.

• Man kan komma ihåg infinitiv-formen genom att sätta

hjälp-ordet ”att” framför.

11


12

VERB – många exempel i olika tempus

• INFINITIV att springa (att)

• PRESENS jag springer (nu)

• PRETERITUM jag sprang (igår)

• PERFEKT jag har sprungit (har)

• PLUSKVAMPERFEKT jag hade sprungit (hade)

• FUTURUM jag ska/kommer att springa (ska)

12


13

VERB kan också uppmana

• Det finns en form av verb som uppmanar. Man ”befaller” då kan man säga.

• Befallningsformen kallas IMPERATIV och används när man vill att en person ska göra något.

Exempel:

Vänta!

Spring!

Kör!

13


14

VERB kan vara svaga och starka

• SVAGA verb kallas också REGELBUNDNA.

• Man känner igen dem då de bildar regelbundet mönster då de böjs i olika tidsformer. Första delen av ordet ändras inte utan man lägger bara på ändelser.

• Följande ändelser läggs på i preteritum (igår) :

-de, -dde, te (retade, bodde, läste)

• Följande ändelser läggs på i supinum (har,hade):

-t, -tt ( retat, bott, läst) 14


15

STARKA VERB

• STARKA verb kallas också OREGELBUNDNA

• De har ett oregelbundet mönster där även början av ordet kan ändras, ja även vokalerna kan bytas ut.

Exempel:

springa – sprang – sprungit

skryta – skröt – skrutit

• Det finns ett schema man kan lära sig som brukar stämma på de allra flesta oregelbundna verb men lättast är att lära sig hur de böjs utantill.

15


16

OREGELBUNDNA - STARKA VERB Schema

• i-e-i slita slet slitit

• i-a-u finna fann funnit

• ä-a-u skära skar skurit

• y/u-ö-u flyga flög flugit

16


17

AKTIVA OCH PASSIVA VERB

• AKTIV FORM: PASSIV FORM:

Olle lagar mat. Maten lagas av Olle.

Ann plockar bär. Bären plockas av Ann.

• I en aktiv mening talar du om vem som utför handlingen.

• I en passiv mening vill du i första hand tala om vad som blir gjort.

17


18

ENKLA OCH SAMMANSATTA VERB

• Verb som kan stå ensamma i en mening kallas med ett

finare ord för enkla eller FINITA.

• De kan stå ensamma i presens, preteritum och i imperativ.

Här kommer några exempel:

Stina leker med en boll.

Anders läste läxorna.

Håll tyst! 18


19

SAMMANSATTA VERB

• Sammansatta verb kallas med ett finare ord för INFINITA.

• De kan inte stå själva utan behöver ett hjälp-verb.

• De kan inte stå själva i infinitiv och i supinum

( perfekt och pluskvamperfekt ).


Att leka utomhus är bra.

Jag har sparat till en dator.

• Hjälp-verb kan vara ”att”, ”har” eller ”hade”. 19


20

SUBSTANTIV

• Substantiv är sådant som har substans.

• Substantiv är ord som man kan sätta en, ett eller flera framför.

• Substantiv är saker, djur, människor, känslor, ämnen, idéer och tillstånd.

20


21

SUBSTANTIV

• SAKER: halsband, dator, telefon

• DJUR: hund, katt, fågel, ko

• MÄNNISKOR: Anna, Kalle, Stina, Olle

• KÄNSLOR: vrede, glädje, lycka, ångest

• ÄMNEN: bensin, koldioxid, guld

• IDÉER: socialism, liberalism

• TILLSTÅND: ensamhet, gemenskap

21


22

KONKRETA SUBSTANTIV

• Detta är substantiv du kan ”ta på”.

• Detta är substantiv du kan uppfatta med dina sinnen.

• Exempel är djur, saker och människor.

• Du kan till exempel ”ta på” en stol, klappa en katt och krama någon du tycker om.

• Du kan se någon eller något. 22


23

ABSTRAKTA SUBSTANTIV

• Detta är substantiv du inte kan ”ta på”.

• Detta är substantiv du inte kan uppfatta med dina sinnen.

• Exempel är sådant som du kan uppfatta med tanken, till exempel kärlek, ensamhet eller ilska. Du kan ju inte ta på dessa substantiv.

23


24

SUBSTANTIV – numerus

• Numerus betyder antal.

• Vi har 2 numerus att hålla reda på:

SINGULAR betyder en, ett

PLURAL betyder flera

• Man skriver ett substantiv i singular form eller i plural form.

• Exempel singular form: Exempel plural form:

en penna, ett äpple pennor, äpplen 24


25

SUBSTANTIV - genus

• Genus är namn på en grupp av substantiv som har samma egenskaper.

• Genus betyder släkte, slag, art, kön

• Vi har 2 genus:

UTRUM/REALE ( en-ord )

NEUTRUM ( ett-ord )

25


26

SUBSTANTIV - MASKULINUM

• Maskulinum är substantiv som är ”han”-ord.

• De maskulina substantiven är namn på någon/något som är ”manlig/manligt”.

• Orden kan alltså bytas ut mot ”han”.

Exempel:

Olle, farsan, kung, morbror, bror, farfar, servitör

26


27

SUBSTANTIV - FEMININUM

• Femininum är substantiv som är ”hon”-ord.

• De feminina substantiven är namn på någon/något som är ”kvinnlig/kvinnligt”.

• Orden kan bytas ut mot ”hon”.

Exempel:

Anna, mamma, faster, syster, servitris, mormor 27


28

SUBSTANTIV - UTRUM/REALE

• Utrum/reale är ett genus som ersätter substantiv med ordet ”den”.

• Man kallar dessa ord för n-ord eller en-ord.

• Man kan sätta en framför dem.

Exempel:

en sko

en bil

en apa

28


29

SUBSTANTIV - NEUTRUM • Neutrum är ett genus som ersätter substantiv med ordet

”det”.

• Neutrum kallas också t- ord eller ett-ord. Man kan sätta ett framför dem.

Exempel:

ett bord – Det är fint.

ett glas – Det är halvtomt.

29


30

SUBSTANTIV i bestämd form • En form hos substantivet säger att någon eller något är

bestämt.

• Bestämd form kan kännas igen om man har

följande ord framför:

den

det

de

just den där

Exempel:

Man kanske vill ha det röda bordet och den gula pennan. 30


31

SUBSTANTIV i obestämd form • En form hos substantivet som säger att något är obestämt. Man

vet inte just vilket eller vilka man ska ha, det kan vara vilken eller vilka som helst.

• Obestämd form kan kännas igen om man har följande ord framför substantivet:

en, ett

flera

några

Exempel:

Man kanske vill köpa ett bord och flera lampor.

31


32

SUBSTANTIVETS KASUS

• Vi har 2 kasus i vårt språk.

• Substantivets ena kasus handlar om ägande och kallas GENITIV.

• Substantivets andra kasus handlar om icke-ägande och kallas NOMINATIV eller GRUNDFORM.

32


33

SUBSTANTIVETS KASUS

• Genitiv känner man igen på bokstaven -s i slutet på substantivet som visar ”ägande”.

Exempel:

Annas

pojkens

damernas

elevernas

mammas 33


34

SUBSTANTIVETS KASUS • Om substantivet står i genitiv och man vill ha det skrivet i

grundform är det bara att plocka bort s:et.

Exempel:

Annas – grundform blir Anna

pojkens – grundform blir pojken

damernas – grundform blir damerna

elevernas – grundform blir eleverna

mammas – grundform blir mamma

34


35

ADJEKTIV

• Ett adjektiv är ett beskrivande ord.

• Med adjektiv kan du berätta hur någon eller något är.

• Med adjektiv kan du berätta hur någon eller något ser ut.

• Din text blir mer levande med hjälp av adjektiv för då kan läsaren få ”en bild” av hur allt ser ut.

35


36

ADJEKTIV

• Du kan jämföra (compare) adjektiv.

• De kan förekomma i större eller mindre grad.

• De 3 jämförelseformerna kallas:

POSITIV

KOMPARATIV

SUPERLATIV 36


37

ADJEKTIV - komparation

POSITIV KOMPARATIV SUPERLATIV

snäll snällare snällast

dum dummare dummast

tyst tystare tystast

snygg snyggare snyggast

• Detta kallas regelbunden komparation.

• Man använder ändelserna -are, -ast, -re, -st

• Början av ordet ändras inte. 37


38

Adjektiv – oregelbunden komparation

• Om ett ord ändras mycket då det jämförs då kallas det oregelbunden komparation.

Exempel:

liten – mindre – minst

gammal – äldre – äldst

bra – bättre – bäst

dålig – sämre - sämst

ond - värre - värst

38


39

ADJEKTIV – komparation med mer och mest

• Adjektiv som är långa ord kompareras med hjälporden mer och mest.

• Adjektiv som slutar på -isk och -ad kompareras med mer och mest.

Exempel:

rytmisk mer rytmisk mest rytmisk

förvånad mer förvånad mest förvånad

intressant mer intressant mest intressant

spännande mer spännande mest spännande 39


40

ADJEKTIVETS kongruensböjning

• Man kan ändra form på adjektivet för att det ska passa substantivet.

• Man ställer följande frågor innan man skriver dit adjektivet:

Är substantivet EN-ord? En röd stol.

Är substantivet ETT-ord? Ett rött papper.

Är substantivet FLERA – ord? Fyra röda hus.

40


41

ADJEKTIV som du inte kan böja

• Det finns några adjektiv du inte kan ”jämföra”. De kan

alltså inte kompareras.

Exempel:

gravid

barhuvad

död

trekantig

41


42

RÄKNEORD • Räkneord delas in i:

• GRUNDTAL ORDNINGSTAL

1,2,3,4,5,6... 1:a, 2:a, 3:e, 10:e

• Grundtal svarar på frågan:

Hur många?

• Ordningstal svarar på frågan:

I vilken ordning?

42


43

RÄKNEORD

• Vi använder oss av romerska siffror ibland:

I II III IV V VI VII VIII IX X

L= 50 M= 1000 MCD= 1400

C= 100 XL= 40 MDCCC= 1800

D= 500 XC= 90 CD= 400

• Årtal kan skrivas med romerska siffror.

Exempel år 1843 = MDCCCXLIII

43


44

PREPOSITIONER

• Prepositioner är ord som säger var någon eller någonting finns.

• Prepositioner anger läge eller riktning.

• Prepositioner brukar stå framför substantiv och pronomen.

• ”Pre” betyder före och ”position” betyder ställning.

• Prepositioner kan man inte böja.

44


45

PREPOSITIONER

Exempel på prepositioner:

i, på, bakom, under,

intill, från, till, för, av,

bland, genom, åt, mot,

vid, ur, omkring, framför,

hos, efter, med, bredvid,

mellan, över, inom, längs

45


46

KONJUNKTIONER

• Konjunktioner är småord som binder ihop meningar/satser. Konjunktioner kan också binda samman ord/satsdelar.

• ”Konjunktion” betyder förbindelse.

• Konjunktionerna delas in i 2 grupper:

SAMORDNADE ( bindeord )

UNDERORDNADE ( fogeord ) 46


47

Samordnade konjunktioner

Exempel på samordnade konjunktioner:

och

men

eller

för

utan

för

ty

samt

47


48

Samordnade konjunktioner • Dessa ord binder ihop satser av samma slag.

• Dessa ord binder ihop satsdelar av samma slag.

Exempel 1:

Olle äter glass. Lisa äter glass.

Med ett binde-ord blir det så här:

Olle och Lisa äter glass.

Exempel 2:

Pia spelar piano. Jakob spelar inte piano. Han spelar fiol. Med ett binde-ord blir det så här:

Pia spelar piano men Jakob föredrar fiol.

48


49

Underordnade konjunktioner • Dessa ord inleder alltid en bisats. Det betyder att de står

först i en bisats.

• Bisats är en mening som inte ser ”hel” ut. Det är en mening som inte kan stå ”ensam”.

Exempel:

Därför att jag är trött.

• Motsatsen till bisats är huvudsats. En sådan sats/mening kan stå ”ensam” för den är ”hel”, alltså färdigskriven.

Exempel:

Jag vill vila en stund.

49


50

Underordnade konjunktioner

Exempel på underordnade konjunktioner:

för att

eftersom

medan

när

ifall

fast

att

då

om 50


51

Underordnade konjunktioner

Exempel på bisatser då underordnade konjunktioner används:

Jag kan min läxa eftersom jag läst på.

Min glass är god fast den är hemmagjord.

Jag lagar mat medan du vilar dig.

Det understrukna i meningarna ovan är bisatser.

51


52

INTERJEKTIONER • Interjektioner är ord för känslor och hälsningar.

• Dessa ord kan man inte böja.

• Interjektioner kallas ibland för utropsord.

• Interjektioner kan vara ord som härmar ljud.

• Man brukar ha utropstecken efter dessa ord.

52


53

INTERJEKTIONER

• Utropsord: Usch! Aj! Oj! Äsch! Hurra!

• Ljud som härmar: Smack! Mjau! Pang!

• Hälsningsord: Hej! Hallå!

• Svordomar: Tusan! Fy sjutton!

53


54

ADVERB

• ”Ad” betyder till.

• Adverb betyder till verb.

• Adverb hör ihop med verb. Adverb kan också höra ihop med adjektiv eller annat adverb.

• Det finns 3 sorters adverb:

TIDSADVERB

RUMSADVERB

SÄTTSADVERB

54


55

TIDSADVERB

• Tidsadverb svarar på frågan:

När?

Hur ofta?

Hur länge?

• Då kan man svara med adverben:

nu då nyss sedan igår

ofta sällan alltid aldrig strax

jämt genast länge snart förr

55


56

RUMSADVERB

• Rumsadverb svarar på frågan:

Var?

Vart?

Varifrån?

• Då kan man svara med adverben:

här hit häråt hitåt där

härifrån dit ditåt därifrån ute

hemma borta inomhus utomhus inne

uppe nere överallt ingenstans

56


57

SÄTTSADVERB

• Sättsadverb ser ut som adjektiv så detta kan bli lite svårt.

• Hur vet man om det är adverb eller adjektiv?

• Här kommer en check-lista:

Adverb står tillsammans med verb.

Adverb i sådana här exempel slutar ofta på t.

Adverb kan man inte böja.

Adjektiv står tillsammans med substantiv.

Adjektiv kan man böja. 57


58

SÄTTSADVERB

• Sättsadverb svarar på frågan:

Hur?

På vilket sätt?

• Man kan svara med adverb (som bildats av adjektiv).


Olle springer fort. fort = adverb

Anna sjunger vackert. vackert = adverb

Bilen körde sakta. sakta = adverb

Kvinnan skrek argt. argt = adverb

58


59

ADVERB som ser ut som adjektiv

• Här kommer några exempel:

ADVERB ADJEKTIV

• Hon sitter skönt. Hon har en skön stol.

• Hon pratar högt. Två höga torn.

• De skriver fint. En fin bok.

• Vi frågar snällt. Tre snälla barn.

59


60

PRONOMEN

• Det finns en ordklass som har ord som byter ut substantiv. Ordklassen heter pronomen.

• ”Pro” betyder i stället för.

• ”Nomen” betyder substantiv.

• Det finns 9 olika pronomen.

• Det finns 6 huvudgrupper och 3 undergrupper.

60


61

PERSONLIGA PRONOMEN • Personliga pronomen delas in i 2 grupper. De heter:

SUBJEKT OBJEKT Genitivform

• 1 person singular JAG MIG

• 2 person singular DU DIG

• 3 person singular HAN HONOM HANS

• 3 person singular HON HENNE HENNES

• 3 person singular DEN,DET DEN,DET DESS

• 1 person plural VI OSS

• 2 person plural NI ER

• 3 person plural DE DEM DERAS

61


62

POSSESSIVA PRONOMEN

• Possessor är ett latinskt ord som betyder ägare.

• Possess betyder äga.

• Ett possessivt pronomen talar om vem som äger någonting.

• Till varje personligt pronomen hör ett possessivt pronomen.

62


63

POSSESSIVA PRONOMEN

POSSESSIVA PERSONLIGA

min, mitt, mina jag

din, ditt, dina du

hans han

hennes hon

dess den

dess det

vår, vårt, våra vi

er, ert, era ni

deras de 63


64

DEMONSTRATIVA PRONOMEN

• När man ska peka ut saker och ting använder man demonstrativa pronomen.

• Demonstrera betyder att visa något, peka ut något.

• Tänk dig att man pekar på det man menar.

64


65

DEMONSTRATIVA PRONOMEN

den den här den där

det det här det där

de de här de där

denne denna detta

dessa sådan sådan här

sådan där sådant sådana

densamma detsamma likadan

likadant likadana

65


66

RELATIVA PRONOMEN

• Relativa pronomen syftar alltid tillbaka på någonting som man talat om tidigare.

• Detta pronomen kan syfta tillbaka på ett ord eller en fras (flera ord) i något man skrivit/läst/sagt innan.

Exempel:

som, vilken, vilket, vilka, vars, vilkas, vad

66


67

RELATIVA PRONOMEN

Exempel:

Stina har en katt, vars namn är Fluffy.

Vincent har en hund som älskar att bada.

My skulle måla staketet, vilket var för högt för henne.

De gör allt vad du vill. Säg bara till.

Mamma har tre hundar, vilkas tassar ska klippas nu.

67


68

INTERROGATIVA PRONOMEN

• Ord som används när man frågar något kallas frågande pronomen.

Exempel:

vem

vad

vilken

vilket

vilka

hurdan

68


69

INTERROGATIVA PRONOMEN

Exempel:

Jag ska bjuda några kompisar på middag.

Vilka ska du bjuda?

Hon ska köpa en snygg klänning.

Undrar vilken hon kommer att välja?

Det är någon som knackar på min dörr.

Vem kan det vara?

69


70

INDEFINITA PRONOMEN

• Indefinita pronomen syftar inte på något bestämt ord utan är i stället något som inte riktigt talar om exakt vad, vem eller vilka.

• Detta kallas också för obestämda pronomen.

• Man använder indefinita pronomen för obestämda personer eller saker.

70


71

INDEFINITA PRONOMEN - exempel

man

alla

allt

allting

allesammans

ingen

inget

inga

ingenting

71


72

INDEFINITA PRONOMEN- fler ex

många

mycket

någon

något

några

någonting

somliga

en del

vissa

72


73

INDEFINITA PRONOMEN – några ex till

flera

få

lite

litet

mer

varje

var och en

varenda (en)

annan

vilken som helst 73


74

REFLEXIVA PRONOMEN

• Reflexiva pronomen syftar tillbaka till subjektet i en mening. Subjektet talar om vem/vilka som gör något i meningen.

Exempel på reflexiva pronomen:

sig

sin

sitt

sina

74


75

REFLEXIVA PRONOMEN

Exempel:

Pelle kammade sig.

De rev sig på buskarna.

Fia kliade sig i huvudet.

Bert borstade sina tänder.

75


76

RECIPROKA PRONOMEN

• Det reciproka pronomenet är något mellan två eller flera, något ömsesidigt.

• Det reciproka pronomenet beskriver att en handling är ömsesidig.

• Det finns bara 1 reciprokt pronomen:

varandra

76


77

RECIPROKA PRONOMEN

Exempel:

• De tog varandras böcker till klassrummet.

• De hjälpte varandra att flytta bilarna.

• De skulle gå till varandra i stället för att ta bilen.

77


78

DETERMINATIVA PRONOMEN

• Determinativa pronomen är ord man använder i stället för namn på personer, djur, växter och saker och när mer väntar i handlingen.

Exempel:

den

det

de

Dem

• (ihop med som)

78


79

DETERMINATIVA PRONOMEN

Exempel:

Familjen Bengtsson tittade på en bil.

De ville ha den som var dyrast.

Jag vill köpa ett bord.

Jag vill ha det som kommer att passa i mitt rum.

Många var bjudna på festen

Olle pratade med alla dem som kom. 79


ordklasser•exempel är djur, saker och människor. •du kan till exempel ”ta på” en stol,...

Documents